SFS 2010:1203 Lag om ändring i föräldrabalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i föräldrabalken;

utfärdad den 18 november 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 7 kap. 2 a och 3 §§, 12 kap. 16 §,

13 kap. 2 och 9 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken

2 ska ha följande lydel-

se.

7 kap.

2 a §

3

En förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt

19 kap. socialförsäkringsbalken anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet
intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.

3 §

När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige för-

behålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra–fjärde
styckena.

Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla

vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som
är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett nor-
malbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande
prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt

make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make
jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om
de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket.
Normalbeloppet utgör dock 60 procent av prisbasbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet

mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje
hemmavarande barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad
som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år
utgör 40 procent av gällande prisbasbelopp. Rätten kan dock bestämma ett
annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda
fallet.

1 Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.

2 Balken omtryckt 1995:974.

3 Senaste lydelse 1996:1031.

SFS 2010:1203

Utkom från trycket
den 30 november 2010

2

SFS 2010:1203

12 kap.

16 §

4

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett

skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit
skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren.

Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för
utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde.

Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersättning

för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med
den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under
det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller hans eller hennes tillgångar
under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet.

Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat

dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder
något annat.

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes

eller dödsboets medel ska betalas av kommunen.

13 kap.

2 §

När värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av föräldrarna,

genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att
överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ social-
försäkringsbalken, tillämpas bestämmelserna i 3–7 §§ för förvaltningen.

Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att för-

valtningen av den ska stå under överförmyndarens kontroll (särskild över-
förmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige

1. genom arv eller testamente,
2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält

gåvan till överförmyndaren, eller

3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av

dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande.

Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i

stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen.

9 §

5

Överförmyndaren ska besluta att bestämmelserna i 4–7 §§ inte längre

ska tillämpas, om värdet på den omyndiges tillgångar har kommit att sjunka
till ett belopp som understiger fyra gånger gällande prisbasbelopp enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och det inte finns särskild anled-
ning att låta kontrollen fortgå.

Ett beslut enligt första stycket gäller inte egendom som har tillfallit den

omyndige under villkor om särskild överförmyndarkontroll.

Om det med hänsyn till föräldrarnas och den omyndiges förhållanden eller

i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren helt eller delvis besluta om
undantag från 3–7 §§.

4 Senaste lydelse 2006:557.

5 Senaste lydelse 2008:910.

3

SFS 2010:1203

16 kap.

11 §

6

När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till

ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndar-
kontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den
omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag,
med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmark-

nadsföretag ska även gälla

1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyn-

dige har rätt till,

2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om indivi-

duellt pensionssparande,

3. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brotts-

skadelagen (1978:413),

4. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 14 a kap. 12 § skollagen

(1985:1100), samt

5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadestånds-

anspråk mot staten.

Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala

till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen
görs.

När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som

ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och över-
förmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund
av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i
första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska
stå under särskild överförmyndarkontroll.

Bestämmelserna i första–fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av

medel som den omyndige får förvalta själv. Andra–fjärde styckena gäller
inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för
en rörelse.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgi-

vande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man
med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats för-
valtare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Magnus Medin
(Justitiedepartementet)

6 Senaste lydelse 2008:910.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010