SFS 1915:436

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

■r (bnbrlk och dntnm kim- giiras fr&n prcdlketoteu.)n:r 436. lag om ändi*ing i vissa delar av lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och föimynderskap; given stockholms slott den 12 novembei' 1915. vi gustae, med guds uåde, sveriges, götes och vendea konung, göra veterligt: att vi, med riksdagen, funnit gott förordna, att l kap. 2, 3, 4, 7 och 8 §§, 2 och 3 kap. samt 5 kap. 2 och 4 §§ i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap skola erhålla följande ändrade lydelse: 1 kap. 2 §.vill utländsk undersåte inför svensk myndighet träda i äktenskap,., varde h^ rätt att äktenskapet ingå prövad efter lagen i den stat, han tillhör. a j enligt den lag medgivet, att lagen a annan ort i sagda avseende tillämpas, må sådan lag i stäuet lända till efterrättelse. .ej må dock i något fall utländsk undersåte, som är gift, inför svensk myndighet ingå äktenskap; ej heller må äktenskap slutas mellan dem, som äro i rättupp- och nedstigande släktskap med varandra eller äro syskon eller av vilka den ene vant gift med den andres släkting i rätt upp- eller nedstigande led. intyg att svensk undersåte, som vill träda i äktenskap inför utländsk myndig- ¬ — 1915. n;r 436. — «..saäxäsi" 't. tt t l'ntrtt1kä"te äande ej & för ha.deb, wda av konungen med- delade. tad svensk lag för°det fr™att ntformen för ätenskapj avslutande, skall ftga tiuampmng^^^^^ . ländsk undersåte vill inför svens lysning för det fall att undersåtei ien ite t ä|er konungen förordna, att lifttrnsl inför svensk lndiglt ej må ske, innan visat varder att sädan ijsning & ^ infr itt kehörig myndighet i den främmande staten &an den lysning medddat befrielse. ej m& dook sådan lysnings försummande här föranleda gifter ­ målets ogiltighet, ändå att den påföljd är i den främmande statens lag stadgad. giftermål, som i främmande stats tjänst anställd diplomatisk euer konsnlär _äm. beteman å ntrikes ort förrättat i enlighet med lagen i sagda stat, vare här i riket gällande, såframt yarken mannen eller kvinnan var undersate i den stat, ä vars område giftermålet skett, samt sistnämnda stat icke förvägrat ämbetsmannen att giftermål förrätta. 8 §. är giftermål mellan svenska undersåtar å utrikes ort av präst inom svenska kyrkan förrättat i enughet med svensk lags föreskrifter, vare det kär för gillt hållet. om giftermål inför svensk myndighet utrikes i andra fall är särskilt stadgat. 2 kap. om återgång av äktenskap. 1 §.yäckes talan om återgång av äktenskap, som i behörig form slutits mellau ut ­ ländska undersåtar; är orsak till återgång för handen enligt lagen i den stat, ma­ karna vid äktenskapets ingående tillhörde, eller, om de tillhörde olika stater, enligt någondera statens lag, och har konungen förordnat, att lag, som nu är sagd, må i ty fall v^a tillämpning, ändå att orsak till återgång ej innes enligt svensk lag, sitt kemiands lag, för behörighet att åberopa kgen å annan ort, skall beträffande den make sådan lag vinna tiuämpnmg, om enligt den lag orsak till återgång ej är för handen.^ förordnande, varom här förut är sagt, av konunien meddelat må ei till återgång dömas, med mindre orsak därtul fiufe^ jlm väl enf^ ni^ ^ det ^nååtte^i^btridto+^t^a^^ äktenskap här i riket dömas av den anled- skall oaktat def är ^enom föreskrift, att tidigare äktenskapemot förbud mot äktenskap ™llan^dem ‘’^ som'äkt '’v^' kr nytt äktenskap, eller skapsförhnd, som grundar lig å prästerli^tau “eu^täte ^rä^giff ¬ 1915. n:! 436. — 3 kap. 1059 om äjstenskapsskillnad oeli kemskilliiad (separation). 1 §•talan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad (separation) meuan utländska un dersatar må här i riket upptagas, om den make, mot vilken talan väckes här har sitt hemvist. lag samma vare, om makarna samtidigt haft hemvist inom riket men den make, mot vilken talan väckes, övergivit den andre eller, efter det orsak till skillnad uppstått, flyttat ur riket. hemland anses ej vara i behörig form avslutat. 2 §. äktenskapsskillnad eller hemskillnad mellan utländska undersåtar må ej beviljas, utan så är att enligt lagen i den stat, makarna tillhöra, sådan skillnad, varom fråga är, må äga rum samt orsak till skillnaden är för handen ej mindre enligt sagda lag än ock enligt svensk lag. hava makarna förut tillhört annan främmande stat, må ej för vinnande av skill ­ nad åberopas vad som under den tid inträffat, med mindre skillnad, varom fråga är, på grund därav är medgiven jämväl enligt där gällande lag. 3 §. makar, som tillhöra främmande stat men hava hemvist här i riket, må, där talan dock skall förordnandet upphöra att gälla, där den i makarnas hemland väckta talan varder återkallad eller ogillad eller förordnandet ej inom ett år stadfästes av behörig myndighet därstädes. är av myndighet i främmande stat äktenskapsskillnad eller hemskillnad beviljad mellan undersåtar i samma stat, lände det beslut här i riket till efterrättelse. har myndighet i främmande stat beviljat äktenskapsskillnad eller hemskillnad mellan undersåtar i annan stat, må, med iakttagande likväl av vad i 7 § sägs, net beslut här lända till efterrättelse, under villkor ^ „ ,att, med motsvarande tillämpning av vad i 1 § är stadgat i avseende a svensk myndighets behörighet att upptaga talan om skillnad mellan undersatar i ann^ stat, det finnes hava tillkommit myndighet i den stat, där beslutet meddelats, att målet upptaga; samt ^ t.att orsak till sådan skillnad, som genom beslutet meddelats, vant lor handen ligt lagen i den stat, makarna tillhörde. t . n - kär beslutet meddelat av annan myndighet än domstol, må det, d^ fraga är o utländska undersåtar, ej lända till efterrättelse, om det av sagda anledning ej kan vinna erkännande i makarnas hemland. yill någon här i riket erhålla stadfästelse å beslut, varom i 5 § sägs, göre där- a ansökan hos svea hovrätt, och pröve hovrätten, om de i sagda paragraf stad ­om ggs —ibolgs. svenshförfaitningssamling 1915, jv.t 426 —438. ¬ 1060 — 1915. n:r 436 och 437. — d! do™" lästelse avslagen, vare det ej hinder för^nj anööban. såvitt angår frånskild makes rätt att träda i nytt äktenskap, må beslut om äk ­ tenskapsskillnad, varom i .5 § sägs, ej vinna tillämpning, innan stadtastelse å be ­ slutet meddelats i den ordning, 6 § stadgar. 5 kap. 2 §.präga, som angår äktenskapsskillnad euer hemskillnad mellan makar, vilka äro undersåtar i olika stater, skall bedömas som om bägge makarna vore undersåtar i den stat, de sist gemensamt tillhört, eller, om de ej hava'tillhört samma stat, i den stat, mannen tillhör. 4 §.gitter ej den, som väckt talan om återgång av äktenskap, om äktenskapsskillnad eller om hemskillnad, styrka innehållet av främmande lag, vilken, efter ty här förut är sagt, skall lända till efterrättelse, och är ej lagens innehåll ändå för rät­ ten känt, må hans talan ej bifallas. har konungen förordnat, huru underrättelse om innehållet av främmande lag må av rätten sökas, vare rätten, där ej lagens innehåll förut är för rätten känt, plik ­ tig att i sådan ordning därom söka underrättelse. ^ denna lag träder i kraft den 1 januari 1916. ansökningar om äktenskapsskill ­ nad, som då äro^ beroende på konungens prövning, sä ock mål om skillnad till säng älle^l^ domstol anhängiga, skola handläggas och bedömas enligt vis^f ^^örsamligen att efterrätta. till yttermera de^lf cäir' gustaf. (j ustitiedepartementet.) (l. s.-) berndt h asselrot . ¬