SFS 1985:367

SFS 1985:367

Lag

Utkom från trycket

om internationella faderskapsfrågor;

den 12juni 1985

utfärdad den 30 maj 1985.

Enligt riksdagens beslut ' föreskrivs följande.

{tii
lat
V
flii

O-ä

a
IS

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller frågor om faderskap till barn i inter nationella förhål-

landen.

I förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge gäller lagen

(1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden i stället för
7-10 §§.

la

åii

Faderskap omedelbart på grund av lag
2 § En man som är eller har varit gift med ett barns mor skall anses som

ft:

barnets far, då det följer av lagen i de n stat där barnet vid föde lsen fick

2

hemvist eller, om inte någon skall anses som barnets far enligt den lagen,

f

då det följer av lagen i en stat där barnet vid födelsen blev medborgare.

Eii

Fick barnet vid födelse n hemvist i Sve rige, skall frågan dock alltid bedö­
mas enligt svensk lag.

ti

•Eh

Fastställelse och hävande av fa derskap

3 § Ett faderskap kan fastställas genom erkännande av faderskapet un-

der medverkan av en svensk socialnämnd, om nämnden är skyldig att

5

utreda faderskapet enligt 2 kap. 1 eller 9 § föräldrabalken.

I fråga om fastställande av faderskap enligt första stycket tillämpas

svensk lag.

Ct-

'f!;i
Stil

926

' Prop. 1984/85; 124, LU 38, rskr 324.

¬

Har erkännandet lämnats utomlands, skall det även om detta inte följer

SFS 1985:367

av andra stycket anses giltigt till formen, om det uppfyller formföreskrif­

terna i den f rämmande statens lag.

4 § Mål om faderskap får tas upp av svensk domstol,

1. om b arnet har hemvist i Sverige,

2. om talan förs mot en man som har hemvist i Sve rige eller mot flera

män som alla har hemvist här, eller

3. om det i an dra fall med hänsyn till barnets, moderns eller mannens

anknytning till Sverige finns särskilda skäl att målet prövas här i landet.

Om det sedan talan har väckts inträffar en ändring av de omständigheter

som grundar svensk domstols behörighet enligt första stycket, upphör inte
domstolens behörighet.

5 § En talan vid svensk domstol om fastställande av faderskap eller om

hävande av ett faderskap, som gäller enligt 2 §, skall prövas enligt lagen i

den stat där barnet har sitt hemvist när målet avgörs i första instans.

Frågan huruvida ett faderskap, som gäller enligt 2 §, skall anses hävt

genom en fastställelse av att en annan man är barnets far bedöms enligt

samma lag som har tilllämpats vid fastställelsen.

6 § Har ett faderskap fastställts genom erkännande, skall en talan vid
svensk domstol om ogiltigförklaring av erkännandet prövas enligt den eller

de lagar som bestämmer fastställelsens giltighet här i la ndet. En ogiltig­

förklaring får dock alltid meddelas med stöd av svensk lag, om talan

grundas på att den som har lämnat erkännandet inte är far till barnet.

Giltigheten av utländska faderskapsavgöranden m. m.

7 § Ett avgörande av en utländsk domstol som innebär att ett faderskap

har fastställts eller hävts och som har vunnit laga kraft gäller i Sverige, om
det med hänsyn till en parts hemvist eller medborgarskap eller annan

anknytning fanns skälig anledning att talan prövades i den främmande
staten.

Det utländska avgörandet gäller dock inte i Sverige,

1. om svaranden, i fall där han eller hon inte har gått i svarom ål, inte har

fått kännedom om den väckta talan i tillräcklig tid för att kunna svara i
saken eller om svaranden annars inte har fått rimliga m öjligheter att föra
sin talan i den utländska rättegången,

2. om avgörandet strider mot en svensk dom,
3. om avgörandet strider mot ett här i landet giltigt utländskt avgörande i

en rättegång som började tidigare än den andra utländska rättegången,

4. om avgörandet strider mot en här j landet giltig fastställelse av fader­

skap i annan form än genom domstolsavgörande och den fastställelsen har
skett innan den utländska rättegången började,

5. om en rättegång om faderskapet pågår i Sverige, eller

6. om det utomlands pågår en rättegång om faderskapet som har böijat

tidigare än den andra utländska rättegången och som kan antas leda till ett
här i landet giltigt avgörande.

927

¬

SFS 1985:367

8 § En utländsk fastställelse av faderskap genom erkännande gäller i
Sverige, om den är giltig enligt lagen i en stat där barnet eller den som har

lämnat erkännandet hade hemvist eller i en stat där någon av dem var

medborgare.

Erkännandet skall även om det inte följer av första stycket anses giltigt

till formen, om det uppfyller formföreskrifterna i lagen i den stat där

erkännandet lämnades.

Den utländska fastställelsen gäller dock inte i Sverige,

1. om den strider mot ett här i landet giltigt avgörande i en rättegång som

böljade innan fastställelsen skedde,

2. om den strider mot en tidigare, här i landet giltig fastställelse av

faderskap i annan form än genom domstolsavgörande,

3. om det i S verige pågår en rättegång om faderskapet som har böljat

innan fastställelsen skedde,

4. om det utomlands pågår en rättegång om faderskapet som har böljat

innan fastställelsen skedde och som kan antas leda till ett här i landet giltigt
avgörande, eller

5. om erkännandet är uppenbart oriktigt.

9 § Frågan huruvida ett avgörande som avses i 7 § gäller i Sve rige kan

prövas av Svea hovrätt på ansökan av någon som har varit part i den

utländska rättegången och vars rätt frågan rör. Uppkommer en sådan fråga

inför en annan svensk myndighet än en domstol, får även myndigheten vid

behov begära en sådan prövning av hovrätten.

Innan hovrätten prövar frågan skall sökandens motpart få tillfälle a tt

yttra sig över ansökningen, om det kan ske. Har hovrättens prövning
begärts av en myndighet, gäller detsamma var och en som har varit part i

den utländska rättegången och som kan vara part även i hov rätten.

10 § Väcks vid en svensk domstol talan om faderskapet till ett barn men

pågår redan en rättegång om faderskapet utomlands, skall talan avvisas

eller förklaras vilande i vän tan på ett avgörande i den utländska rättegång­
en som har vunnit laga kraft, om det kan antas att detta avgörande blir
giltigt här i landet. Talan får dock prövas, om det finns särskilda skäl.

Pågår den utländska rättegången i Sch weiz, skall i fall som avses i 7 §

lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i

Schweiz den bestämmelsen i stället tillämpas.

Gemensamma bestämmelser

11 § Om prövningen av en fråga enligt denna lag b eror på någons hem­

vist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och han eller hon då är

avliden, avgörs frågan med hänsyn till förhållandena vid tiden fö r dödsfal­

let.

Om prövningen av en fråga beror på barnets hemvist eller medborgar­

skap vid en viss tidpunkt och är barnet då ännu inte fött, är i stället

moderns hemvist eller medborgarskap vid den tidpunkten avgörande.

12 § En bestämmelse i en utländ sk lag får inte tillämpas och ett avgöran-

928

de av en utländsk domstol eller en utländsk fastställelse av faderskap

¬

' genom erkännande gäller inte i Sverige, om det skulle vara uppenbart

SFS 1985:367

oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att tillämpa be-

, . stämmeisen eller att erkänna avgörandet eller fastställelsen.

1. Denna lag träder i kraft d en 1 juli 1985.
2. Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket gäller även om fastställelsen av

den andre mannens faderskap har skett före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ tillämp as även på ett domstolsavgörande

som har meddelats före ikraftträdandet och på en fastställelse som dessför­
innan har skett genom erkännande. Hade avgörandet eller fastställelsen
giltighet i Sverige vid ikraftträdandet, gäller avgörandet eller fastställelsen
fortfarande. Ett avgörande eller en fastställelse, som strider mot en annan
dom eller fastställelse i annan form som gällde här vid ikraftträdandet, har
inte giltighet här i landet.

På regeringens vägnar

SVANTE LUNDKVIST

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

¬