SFS 2015:417 Lag om arv i internationella situationer

1

Svensk författningssamling

Lag
om arv i internationella situationer;

utfärdad den 25 juni 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Lagens innehåll

Arvsförordningen

1 §

I 2 kap. finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, till-
lämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och
verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet
av ett europeiskt arvsintyg, i den ursprungliga lydelsen (arvsförordningen).

Den nordiska arvskonventionen

2 §

I 3 kap. finns bestämmelser som införlivar konventionen den 19 novem-

ber 1934 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om arv, testa-
mente och boutredning (den nordiska arvskonventionen).

Avgöranden som har meddelats i stater utanför Norden och EU

3 §

I 4 kap. finns bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgö-

randen som har meddelats i stater som varken tillämpar arvsförordningen
eller är anslutna till den nordiska arvskonventionen.

2 kap. Kompletterande bestämmelser till arvsförordningen

Kapitlets tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel gäller för frågor om arv i internationella situationer, om

inte något annat följer av 3 eller 4 kap.

Särskild boutredningsman

2 §

Om ett arv efter en person som inte hade hemvist i Sverige ska handläg-

gas i Sverige enligt svensk rätt och den avlidnes egendom ska avträdas till
förvaltning av boutredningsman, ska den boutredningsman som utses inte

1 Prop. 2014/15:105, bet. 2014/15:CU17, rskr. 2014/15:261.

SFS 2015:417

Utkom från trycket
den 7 juli 2015

2

SFS 2015:417

vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen (särskild bo-
utredningsman).

En särskild boutredningsman ska också utses om ett arv ska handläggas i

Sverige och en boutredningsman ska utses enligt svensk rätt, trots att utländsk
rätt i övrigt tillämpas på arvet. Detta gäller dock endast om något annat inte
följer av arvsförordningen.

Om en bouppteckning ska förrättas när en särskild boutredningsman har ut-

setts enligt första eller andra stycket, ska tiden enligt 20 kap. 1 § första stycket
ärvdabalken räknas från den tidpunkt då egendomen avträddes till boutred-
ningsmannens förvaltning.

Ett testamentes formella giltighet

3 §

Ett testamentes formella giltighet ska bedömas enligt denna paragraf i

stället för enligt artikel 27 i arvsförordningen.

Ett testamente ska anses giltigt till formen, om det uppfyller formkraven i

lagen på den ort där det upprättades eller den ort där testatorn vid upprättandet
eller vid sin död hade hemvist eller var medborgare. Ett testamente som avser
fast egendom ska också anses giltigt till formen, om det uppfyller formkraven
i lagen på den ort där egendomen finns.

Andra stycket tillämpas också på en återkallelse av testamente. En återkal-

lelse ska också anses giltig till formen, om återkallelsen uppfyller formkraven
i någon av de lagar enligt vilka testamentet enligt andra stycket var giltigt till
formen.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena ska även en ort där testatorn

enligt lagen på den orten hade domicil räknas som testatorns hemvist.

Egendom som tillfaller Allmänna arvsfonden

4 §

Om det enligt den lag som är tillämplig på arvet inte finns någon arvinge

eller testamentstagare till egendom som finns i Sverige, ska den egendomen
tillfalla Allmänna arvsfonden.

En utländsk stat, kommun, allmän fond eller allmän inrättning ska inte an-

ses som en arvinge vid tillämpning av första stycket.

Provisoriskt omhändertagande av egendom

5 §

Om det finns egendom i Sverige men svensk domstol eller annan myn-

dighet inte är behörig att besluta om arvet, ska socialnämnden, om det behövs,
ta hand om egendomen och vidta nödvändiga åtgärder. Dödsfallet ska anmä-
las till socialnämnden av den som har egendomen i sin vård eller annars av
den som är närmast till att göra anmälan. Socialnämnden ska överlämna egen-
domen till den som är behörig att ta emot den.

Om socialnämnden inte kan överlämna egendomen till någon enligt första

stycket, ska nämnden anmäla dödsfallet till tingsrätten. Tingsrätten ska be-
sluta att egendomen ska avträdas till förvaltning av en särskild boutrednings-
man till dess den kan överlämnas till den som är behörig att ta emot den.

Om egendomen är av litet värde får socialnämnden, i stället för att anmäla

dödsfallet till tingsrätten enligt andra stycket, överlämna egendomen till en
närstående till den avlidne eller till utlandsmyndigheten för den stat som den
avlidne var medborgare i.

3

SFS 2015:417

Beaktande av utländsk förrättning

6 §

Vid boutredning eller arvskifte som görs i Sverige ska, om svensk lag är

tillämplig på arvet, beaktas vad som tillkommit borgenär, arvinge eller testa-
mentstagare vid motsvarande förrättning efter den avlidne i en annan stat.

Europeiskt arvsintyg

7 §

Skatteverket är behörig myndighet för utfärdande av europeiska arvs-

intyg enligt arvsförordningen.

8 §

Skatteverkets beslut avseende ett europeiskt arvsintyg överklagas till

tingsrätten i den ort där den avlidne hade hemvist. Om den avlidne inte hade
hemvist i Sverige, överklagas beslutet till Stockholms tingsrätt.

Vid överklagande tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om

inte något annat följer av arvsförordningen.

Erkännande och verkställighet enligt arvsförordningen

9 §

En ansökan om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras

verkställbart i Sverige enligt arvsförordningen görs till tingsrätten. Rege-
ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om
vilka tingsrätter som får pröva en ansökan.

10 §

En ansökan om ändring enligt arvsförordningen av ett beslut med an-

ledning av en ansökan enligt 9 § görs till den tingsrätt som har meddelat be-
slutet.

Om en sådan ansökan görs av den som har gjort ansökan enligt 9 §, ska den

ha kommit in till tingsrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet medde-
lades.

11 §

Vid handläggning i domstol av ärenden som avses i 9 och 10 §§ tilläm-

pas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte något annat följer
av arvsförordningen.

12 §

Om ett avgörande förklaras verkställbart, verkställs avgörandet enligt

utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft,
om inte något annat följer av arvsförordningen.

13 §

Om tingsrätten vid det förfarande som avses i 9 § bifaller en ansökan

om verkställbarhetsförklaring, ska tingsrättens beslut anses innefatta ett beslut
om kvarstad eller någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.

3 kap. Särskilda bestämmelser för nordiska förhållanden

Kapitlets tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel gäller i förhållande till de stater som är anslutna till den

nordiska arvskonventionen.

4

SFS 2015:417

Bouppteckning

2 §

Om ett arv handläggs i Danmark, Finland, Island eller Norge och det i

Sverige finns egendom som hör till boet, ska Skatteverket på begäran av
dödsboförvaltningen utse en lämplig person att förrätta bouppteckning. I bo-
uppteckningen ska dödsboets tillgångar i Sverige tas upp med uppgift om vär-
det och sådana skulder som särskilt belastar egendomen.

Utmätning

3 §

Om ett dödsbo är föremål för behandling av bobestyrer i Danmark eller

för offentligt skifte i Island eller Norge och det finns egendom i Sverige som
hör till boet, ska det som föreskrivs i den andra statens lag om inskränkning i
en borgenärs rätt att genom utmätning få betalning ur dödsbo tillämpas på
egendomen i Sverige. Detta gäller dock inte om det är fråga om utmätning för
skatt eller allmän avgift som påförts i Sverige. Det gäller inte heller om ford-
ran ska tas ut ur egendom som utgör pant eller som får hållas kvar till säkerhet
för fordran.

4 §

Om egendom som avses i 2 § ska säljas exekutivt, tillämpas vid försälj-

ningen och fördelningen av köpeskillingen 9 § första stycket lagen (1981:7)
om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land.

Inskrivning

5 §

Bestämmelser i en annan nordisk stats lag om att inskrivning i en fastig-

hetsbok eller ett domstolsprotokoll (tingslysning) utgör en förutsättning för
att en rätt som uppkommit genom avtal eller annan rättshandling eller genom
utmätning (utlegg eller utpantning) ska gälla mot dödsbo, ska inte tillämpas i
fråga om egendom som vid dödsfallet fanns i Sverige.

Regler om var viss egendom ska anses finnas

6 §

En fordran som är grundad på ett löpande skuldebrev eller på ett annat

fordringsbevis som måste visas upp för att fordringen ska kunna krävas ut,
ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses finnas där hand-
lingen finns. Andra fordringar ska anses finnas i den stat enligt vars lag bout-
redningen ska förrättas.

Ett registrerat fartyg eller luftfartyg ska anses finnas i den stat där det har

hemort.

Domstolsbeslut om dödsboförvaltning

7 §

Om en domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge har beslutat att

ett dödsbo efter en medborgare i en nordisk stat som vid sin död hade hemvist
i Danmark, Finland, Island eller Norge ska omhändertas av domstolen eller av
arvsdomstol, boutredningsman, testamentsexekutor eller bobestyrer, eller att
boet ska bli föremål för utredning och skifte genom delägarnas försorg eller
skiftas under medverkan av skiftesman, ska beslutet gälla i Sverige.

5

SFS 2015:417

Första stycket gäller endast om beslutet inte strider mot ett avgörande som

har meddelats av en domstol eller annan myndighet som är behörig enligt
arvsförordningen.

Bodelning med anledning av en makes död

8 §

Bodelning med anledning av en makes död förrättas enligt svensk lag

om den avlidne var medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och
vid sin död hade hemvist i Sverige.

Bodelning med anledning av en makes död förrättas också enligt svensk

lag om en efterlevande make som är medborgare i Danmark, Finland, Island
eller Norge har suttit i oskiftat bo och han eller hon har hemvist i Sverige.
Detsamma gäller om en efterlevande make har suttit i oskiftat bo och vid sin
död var medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och då hade hem-
vist i Sverige.

9 §

Vid bodelning med anledning av en makes död som förrättas i Sverige

efter en medborgare i en annan nordisk stat ska makarnas samtliga tillgångar
och skulder i Sverige och utomlands omfattas.

10 §

En fråga som gäller bodelning med anledning av en makes död ska tas

upp av svensk domstol eller annan myndighet, om bodelningen förrättas i en-
lighet med svensk lag enligt 8 §.

En tvist som gäller bodelning med anledning av en makes död får också,

trots att domstol i en annan nordisk stat är behörig, tas upp av svensk domstol
om parterna är överens om det. Det gäller dock inte om dödsboet är föremål
för behandling av domstol, testamentsexekutor, bobestyrer eller av domstol
förordnad boutredningsman eller skiftesman eller om tvisten gäller klander av
bodelning.

Erkännande och verkställighet

11 §

I fråga om erkännande och verkställighet av dom eller förlikning från

Danmark, Finland, Island eller Norge om rätt på grund av arv eller testa-
mente, efterlevande makes rätt, boutredning eller skifte med anledning av
dödsfall eller ansvar för den dödes skulder tillämpas lagen (1977:595) om er-
kännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. Om
den lagen inte gäller, tillämpas 4 kap., om inte något annat följer av arvsför-
ordningen, eller lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars
och sambors förmögenhetsförhållanden.

4 kap. Särskilda bestämmelser om erkännande och verkställighet
av vissa utländska avgöranden

Kapitlets tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel gäller för avgöranden som har meddelats i stater som var-

ken tillämpar arvsförordningen eller är anslutna till den nordiska arvskonven-
tionen.

6

SFS 2015:417

Erkännande

2 §

Ett avgörande om arv eller testamente av en domstol, annan myndighet

eller särskilt förordnad skiftesman som har fått laga kraft gäller i Sverige, om
avgörandet har meddelats i en stat där den avlidne hade hemvist och det inte
finns hinder mot erkännande enligt 3 §.

3 §

Det utländska avgörandet gäller inte i Sverige, om

1. avgörandet har meddelats mot en part som inte har gått i svaromål och

som inte har fått kännedom om den väckta talan i tid för att kunna svara i sa-
ken eller mot en part som annars inte har fått rimliga möjligheter att föra sin
talan i det utländska förfarandet,

2. avgörandet strider mot ett svenskt avgörande,
3. avgörandet strider mot ett tidigare meddelat utländskt avgörande som

gäller här,

4. det i Sverige pågår ett förfarande som kan leda till ett motstridigt avgö-

rande, eller

5. det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska

rättsordningen att erkänna avgörandet.

Verkställighet

4 §

Ett utländskt domstolsavgörande som är verkställbart i domstolslandet

och som gäller i Sverige får verkställas, om avgörandet har förklarats verk-
ställbart här.

En ansökan om att avgörandet ska förklaras verkställbart i Sverige görs till

tingsrätten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om vilka tingsrätter som får pröva en ansökan.

Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller i

kopia som har bestyrkts av en behörig myndighet samt de ytterligare hand-
lingar som tingsrätten behöver för sin prövning. Sökanden ska samtidigt ge in
en översättning av handlingarna till svenska, om inte tingsrätten anser att det
är obehövligt.

5 §

Vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring

tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 §

Om ett avgörande förklaras verkställbart, verkställs avgörandet på

samma sätt som ett motsvarande svenskt avgörande som har fått laga kraft.
Ett beslut om tvångsmedel i avgörandet ska dock inte tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 17 augusti 2015.
2. Genom lagen upphävs lagen (1937:81) om internationella rättsförhållan-

den rörande dödsbo, lagen (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk
eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m.m., lagen (1935:45)
om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island
eller Norge och lagen (1935:46) om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter
medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för frågor med anledning av ett

dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.

7

SFS 2015:417

På regeringens vägnar

MARGOT WALLSTRÖM

MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2015