SFS 2012:66 Lag om ändring i namnlagen (1982:670)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i namnlagen (1982:670);

utfärdad den 9 februari 2012.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)2

dels att 1, 5, 11 och 33 §§ samt rubriken närmast före 1 § ska ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 § ska lyda ”Förvärv av efternamn genom

adoption”,

dels att det i lagen närmast efter rubriken Internationella förhållanden ska

införas en ny paragraf, 49 a §, av följande lydelse.

Förvärv av efternamn genom födelsen

1 §

3

Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar genom födel-

sen det namnet.

Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett el-

ler flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar barnet
genom födelsen det efternamn som det senast födda syskonet bär.

Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte

tillämpligt, anses barnet genom födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas ef-
ternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader efter födelsen. An-
mälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit
som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet ge-
nom födelsen ha förvärvat moderns efternamn.

Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet

genom födelsen ha förvärvat moderns efternamn.

5 §

4

Den som vill byta ett efternamn som har förvärvats genom födelsen

enligt 1 eller 49 a § till ett annat efternamn som bärs av någon av föräldrarna
kan göra detta genom anmälan till Skatteverket. Har föräldern förvärvat sitt
namn enligt 9 eller 10 § genom äktenskap med någon annan än den andra
föräldern, krävs att maken i detta äktenskap samtycker till namnbytet.

Genom anmälan till Skatteverket kan byte även ske till ett efternamn som

någon av föräldrarna senast har burit som ogift.

1 Prop. 2011/12:12, bet. 2011/12:CU7, rskr. 2011/12:125.

2 Lagen omtryckt 1982:1134.

3 Senaste lydelse 2003:652.

4 Senaste lydelse 2003:652.

SFS 2012:66

Utkom från trycket
den 21 februari 2012

2

SFS 2012:66

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2012

Den som har bytt efternamn enligt första eller andra stycket och som vid

namnbytet var under 18 år kan genom anmälan till Skatteverket byta till ett
annat namn som anges i något av dessa stycken.

11 §

Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett

efternamn som inte kan förvärvas på någon av de grunder som anges i 1–10
och 49 a §§ kan ansöka om tillstånd till bytet hos Patent- och registrerings-
verket. Den som en gång har bytt efternamn efter en sådan ansökan får på
nytt byta efternamn på detta sätt endast om det finns särskilda skäl.

Avser ansökningen ett barn under 18 år, kan Patent- och registreringsver-

ket som villkor för namnbytet uppställa att domstol har funnit att detta är för-
enligt med barnets bästa.

Med byte av efternamn enligt denna paragraf jämställs ändring av efter-

namns stavning.

33 §

Tillägg, ändring eller strykning av förnamn kan i andra fall än som

avses i 30–32 och 49 a §§ ske efter ansökan hos Patent- och registreringsver-
ket, om det finns särskilda skäl.

49 a §

Den som har förvärvat ett namn i en annan stat än Sverige inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz genom födelse,
ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har genom anmälan
till Skatteverket rätt att förvärva det namnet också i Sverige, om han eller
hon vid förvärvet i den andra staten var medborgare eller hade hemvist där
eller hade annan särskild anknytning dit.

Första stycket ger inte rätt att som förnamn förvärva ett namn som kan

väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som ska bära det eller
namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som för-
namn.

Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas efternamn utan att

denna förälder är vårdnadshavare, krävs för ett förvärv enligt första stycket
som medför att barnet inte längre bär förälderns namn att föräldern har sam-
tyckt till förvärvet eller att domstol har funnit att detta är förenligt med bar-
nets bästa. I ett sådant fall tillämpas 45 §, 48 § andra stycket och 49 § på
motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Fredrik Ludwigs
(Justitiedepartementet)