SFS 1974:156

Familjerätt Marknads- och immaterialrätt

Start / Familjerätt / Lag (2016:1013) om personnamn / SFS 1974:156

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Firmalsig; SFS 1974:156 Utkom fr�n trycket utfardad den 29 mars 1974. , den 30 april 1974 Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'. Inledande best�mmelser 1 � Firma �r den ben�mning under vilken n�ringsidkare driver sin verksamhet. Drives del av verksamheten under s�rskild ben�mning, utg�r denna bifirma. Vad i den na lag s�gs om firma g�ller �ven bifirma. Annat k�nnetecken som n�ringsidkare j�mte firma anv�nder f�r sin verksamhet ben�mnes sekund�rt k�nnetecken. Firma och sekund�rt k�nnetecken kallas gemensamt n�rings� k�nnetecken. R�tt till firma m.m. 2� N�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till firma genom registrering eller inarbetning. Ensamr�tt till sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas genom inarbetning. Firma registreras enligt best�mmelserna i de nna lag och vad i ann an f�rfattning kan vara s�rskilt f�reskrivet om registrering av visst slags firma. N�ringsk�nnetecken anses inarbetat, om det �r allm�nt k�nt bland dem till vilka n�ringsidkarens verksamhei riktar sig. 3 � Ensamr�tt till re gistrerad firma inneb�r att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med firman f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de f�r vilket firman registrerats, om det ej visas att innehavaren icke kan lida skada d�rav. Ensamr�tt till n�ringk�nnetecken p� grund av inarbetning inneb�r att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med dennes k�nnetecken f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de d�r in- arbetningen best�r. 4 � N�ringsidkare f�r utan registrering och oberoende av inarbetning anv�nda sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken, om icke detta �r �gnat att framkalla f�rv�xling med annans skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken. Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt vad i f�rsta stycket s�gs an� v�nder sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken f�r annan ej anv�nda ett med namnet f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken. ' Prop. 1974:4, LU 6, rskr 56. 39 [ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS ]197<j: 155 5� Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt �tnjuter skydd f�r n�ringsk�nnetccken f�r annan ej obeli�iigcn anv�nda n�nngsk�nne- tecken som �r f�rv�xlmgsbari med n�ringsidkarens sl�ktnamn eller sksddade varum�rke 6� K�nnetecken anses f�rv�xlingsbara endast iim de a\ser verk� samhet a\ samma eller liknande slag. .�ven i an nat fall lar dock l�rv�xiingsbarhei �beropas til! f�rman f�r 1. k�nnetecken, som �r synne...gen starkt inarbetat och k�nt inom vida kretsar a\ allm�nheten h�r i riket, om med h�nsyn h�rtill an� v�ndningen av ett annat liknande k�nnetecken skulle inneb�ra ett otillb�rligt utnyttjande av det f�rras goodwill, 2. k�nnetecken, som �r inarbetat, om med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda art anv�ndningen a\' ett annat liknande k�nnetecken up� penbarligen skulle minska det f�rras goodwill. 7 � Vid tvist om r�tt till k�nnetecken som �r f�rv�xlingsbara har den f�retr�de som kan aberopa tidigaste r�ttsgrund, om ej annat f�ljer av 8^. 8� Har n�ringsk�nnetecken inarbetats, far r�tt d�rtill best� vid sidan av �ldre r�tt till f�rv�xlingsbart k�nnetecken, om innehavaren av den �ldre r�tten ej inom rimlig tid inskridit mot anv�ndningen av det f�rstn�mnda k�nnetecknet, I fa ll som avses i f �rsta stycket kan domstol pa yrkande av part efter vad som �r sk�ligt f�reskriva att n�got av k�nnetecknen eller bada far anv�ndas endast pa s�rskilt s�tt, s�som med tillfogande av ortsangivelse eller med annat f�rtydligande. Registrering av firma 9 � Firma registreras endast om den �r �gnad att s�rskilja inne� havarens verksamhet fr�n andras. Vid bed�mande av om firma har s�rskiljningsf�rm�ga skall h�nsyn tagas till den tid och omfattning firman varit i bruk. Best�r firma enbart av allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� d�ri utbjuden vara eller tj�nst eller utg�res den enbart av allm�nt brukat ortnamn eller annat s�dant namn, skall firman i o ch f�r sig ej anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Ing�r i firma s�dan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav, skall vid bed�mningen bortses fr�n denna. Firma som best�r enbart av bokst�ver eller siffror, vilka icke kan uppfattas som ord, registreras endast om firman �r inarbetad, 10 � Firma registreras ej I. om firman eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller all� m�n ordning, 392 2, om i f irman utan tillst�nd intagits s�dan statlig eller internationell � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ben�mning eller f�rkortning, som enligt lag eller annan f�rfattning SFS 197<I: 156 icke obeh�rigen f�r anv�ndas som firma, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas d�rmed. 3. om firman i annat fall �r �gnad att vilseleda allm�nheten, 4. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som an� nans sl�ktnamn, konstn�rsnamn eller likartat namn, s�vida ej namnet uppenbarligen avser n�gon sedan l�nge avliden person, eller �r �gnat att upplatlas som ben�mning p� stiftelse, ideell f�rening eller liknande sammanslutning, 5. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som titel pa annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk och titeln �r egenartad, eller om firman inneh�ller n�got som kr�nker annans upp� hovsr�tt til! sadant verk, 6. om firman �r f�rv�xlingsbar med annan n�ringsidkares sl�ktnamn eller skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken, 7. om firman i an nat fall �r f�rv�xlingsbar med n�rings- eller varu� k�nnetecken, som vid tiden f�r ans�kningen anv�ndes av annan, samt ans�kan gjorts med vetskap h�rom och s�kanden ej anv�nt sin firma innan det andra k�nnetecknet togs i bruk. Utan hinder av f�rsta stycket 4-7 f�r registrering ske, om den vars r�tt �r i fr�ga medger det och hinder ej f�religger enligt f�rsta stycket 1-3. 11 � Firma f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�ttning att lydelserna �verensst�mmer till sitt inneh�ll. Vad i denna lag s�gs om fi rma skall �ga till�mpning p� envar av lydelserna. 12 � Registrering g�ller fr�n den dag d� ans�kan kom in till registreringsmyndigheten. �verl�telse av firma m.m. 13 � Firma f�r �verl�tas endast i samband med �verl�telse av den n�ringsverksamhet i vilken f irman anv�ndes. �verl�telse av verksamheten omfattar �ven firman, om ej annat av� talats. Detta g�ller dock ej om firman inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av handelsbolags verksamhet, bolagsmans sl�ktnamn. ing�r i d�d sbo firma som inneh�ller den avlidnes sl�ktnamn, f�r bo� utredningsman ej �verl�ta firman utan samtycke av d�dsbodel�garna. 14 � Firma f�r ej tagas i m�t. F�rs�ttes innehavaren i konkurs, ing�r dock r�tten till firman i konkursboet, om ej firman inneh�ller g�lden�rens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans sl�ktnamn. Firma som ej ing�r i ko nkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verk� samheten forts�ttes f�r boets r�kning. 393 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 197^; 1S6 F�rbild mot anv�KdEiing av si�ringsk�nnetecEien 15 � Om n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, kan domstol vid vite f�rbjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet. S�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r intr�ng i annans r�tt till n� ringsk�nnetecken (firmaintr�ng). Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av k�nne� tecknet eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare. Talan om utd�mande av vite f�res av den som ans�kt om f�rbudet eller, om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av myndighet som Konungen best�mmer. H�vande av registrering 16 � Har firma registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan f�rfattning �r f�reskrivet om firma och f�religger alltj�mt hinder mot registrering, kan domstol h�va registreringen, om ej r�tten till firman �nd� skall best� enligt 8 �, Registrering f�r �ven h�vas, 1. om innehavaren upph�rt att vara n�ringsidkare, 2. om firman f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga, 3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allm�n ordning, 4. om firman blivit vilseledande, 5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem �ren och inne� havaren icke visar sk�l f�r sin underl�tenhet att anv�nda firman. Talan om h�vande av registrering f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av registreringen. Talan som ej grundas p� 10 � f�rsta stycket 4-7 f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare. 17 � Sedan dom om h�vande av registrering vunnit laga kraft, skall firman avf�ras ur registret. 1 domen kan dock f�rordnas, att firman f�r st� kvar i registret under viss tid so m sk�ligen beh�vs f�r att antaga ny firma och ans�ka om dess registrering. Ansvar och ers�ttningsskytdSghet m.m. 18 � Den som upps�tligen g�r firmaintr�ng domes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m �nader. Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring, skall icke d�mas till straff f�r det intr�ng som skett f�re 394 registreringsdagen. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som �vertr�tt vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra SFS 1974:156 stycket f�r ej d�mas till straff f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet. Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket f�r v�ckas endast om m�ls�gande anger brottet till � tal och �tal av s�rskilda sk�l �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. 19 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng skall ers�tta den skada som intr�nget medf�rt. F�religger endast ringa oaktsamhet, kan ers�ttningen j�mkas. Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring, skall ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen utg� endast om intr�nget gjorts upps�tligen. R�tt till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan ej v�ckes inom fem �r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering preskriberas dock icke i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen. 20 � Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta stycket kan domstol efter vad som �r sk�ligt f�rordna att n�ringsk�nne� tecken. som i strid mot f�rbudet anbragts p� skylt, vara, f�rpackning, reklamtryck, aff�rshandling eller dylikt, skall utpl�nas eller �ndras s� att det ej l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande. Kan s�dan �tg�rd ej ske utan att egendom p� vilken k�nnetecknet anbragts f�rst�res eller �ndras p� visst s �tt, f�r f�rordnas d�rom. Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra stycket eller annars vid firmaintr�ng kan domstol p� yrkande av den som lidit intr�nget efter vad som �r sk�ligt till f �rebyggande av fortsatt intr�ng besluta om �tg�rd som anges i f� rsta stycket eller f�rordna, att egendomen skall mot l�sen utl�mnas till den som lidit intr�nget. Om vitesf�rbud �vertr�tts eller om brott enligt 18 � sk�ligen kan antagas f�religga, f�r egendo^m som avses i f�rsta eller andra stycket tagas i beslag i avbidan p� f�rordnande som s�gs d�r. D�rvid g�ller i till�mpliga delar f�reskrifterna om beslag i brottm�l. 21 � F�r intr�ng i f irma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring f�r ej d�mas till s traff, ers�ttning eller s�kerhets�tg�rd enligt 18- 20 � sedan registreringen h�vts genom dom som vunnit laga kraft. 22 � F�res talan om intr�ng i registrerad firma och g�r den mot vilken ta lan f�res g�llande att registreringen b�r h�vas, skall domstolen p� hans yrkande f�rklara m�let vilande i avbidan p� att fr�gan om registreringens h�vande slutligt pr�vas. �r talan h�rom icke v�ckt, skall domstolen i samband med vilandef�rklaringen f�rel�gga honom viss tid inom vilken s�dan talan skall v�ckas. 23 � Talan om fastst�llelse, huruvida r�tt till n�ringsk�nnetecken best�r eller icke best�r eller om visst f�rfarande utg�r intr�ng i s�d an r�tt eller ej, f�r av domstol upptagas till pr �vning, s�vida ovisshet r�der � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1^4:156 om f�rh�llandet och denna medf�r f�rf�ng f�r k�randen. Grundas r�tt till firma enbart p� registrering och g�res vid fast- st�llelsetalan g�llande att registreringen b�r h�vas, �ger 22 � mot� svarande till�mpning. 24 � Finnes ej enligt r�tteg�ngsbalken beh�rig domstol f�r talan om f�rbud mot anv�ndning av n�ringsk�nnetecken, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 �, v�ckes talan vid Stockholms tingsr�tt. 25 � Dom eller slutligt beslut i m�l om f�rbud mot anv�ndning av firma, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 � skall genom domstolens f�rsorg i avskrift s�ndas till patent- och registreringsverket samt till annan ber�rd registrerings� myndighet. Firmateckning m.m. 26 � Firmateckning sker genom tydlig angivelse av den fullst�ndiga firman och underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av bifirma anges �ven firman f�r hela verksamheten. Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med till�gg som anger det �ndrade f�rh�llandet. Om firmateckning g�ller i �vri gt vad i andr a f�rfattningar �r s�rskilt f�reskrivet f�r olika slag av firma. 27 � Sveriges riksbank. Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges allm�nna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, rikets landshypoteksf�reningar och stadshypoteksf�reningar samt annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken Konungen fastst�llt firma har ensamr�tt till d enna som om firman blivit registrerad enligt denna lag. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�ramelser 1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 juli 1974. 2. Ans�kan om registrering som gjorts f�re ikrafttr�dandet avg�res enligt �ldre lag, om ej s�kanden beg�r att den nya lagen till�mpas. 3. Den nya lagen �ger till�mpning �ven p� firma som registrerats enligt �ldre lag. I fr�ga om s�dan firma g�ller dock punkterna 4 och 6 nedan. 4. Registrering som skett f�re ikrafttr�dandet f�r h�vas enligt 16 � f�rsta stycket endast om f�rbud mot firmans anv�ndning kunnat med� delas enligt �ldre lag. 5. Ensamr�tt som grundas p� att n�ringsk�nnetecken tagits i bruk f�re den nya lagens ikrafttr�dande upph�r vid utg�ngen av juni 1976, 396 om k�nnetecknet ej registrerats eller blivit inarbetat dessf�rinnan. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Detta g�ller dock ej firma som best�r av innehavarens sl�ktnamn eller SFS 1974; 156 firma f�r f�rs�kringsbolag som avses i 349 � d lagen (1948:433) om f�rs�kringsr�relse. 6. Betr�ffande r�tt till ers�ttning f�r firmaintr�ng som har skett f�re den nya lagens ikrafttr�dande g�ller, f�rutom best�mmelserna i f�rordningen (1862:10 s. 1) o m tio�rig preskription och om kallelse � ok�nda borgen�rer, att r�tten �r f�rlorad, om talan ej v�ckes f�re utg�ngen av juni 1979 elle r vid den senare tidpunkt som kan f�lja av 19 � tredje stycket andra punkten nya lagen. 7. Best�mmelserna i 21 � nya lagen �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om intr�ng som har skett f�re ikrafttr�dandet. CARL GUSTAF CARL LIDBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Firmalsig;

SFS 1974:156

Utkom fr�n trycket

utfardad den 29 mars 1974.

den 30 april 1974

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'.

Inledande best�mmelser

1 � Firma �r den ben�mning under vilken n�ringsidkare driver sin

verksamhet. Drives del av verksamheten under s�rskild ben�mning,

utg�r denna bifirma. Vad i den na lag s�gs om firma g�ller �ven bifirma.

Annat k�nnetecken som n�ringsidkare j�mte firma anv�nder f�r sin

verksamhet ben�mnes sekund�rt k�nnetecken.

Firma och sekund�rt k�nnetecken kallas gemensamt n�rings�

k�nnetecken.

R�tt till firma m.m.

2� N�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till firma genom registrering

eller inarbetning. Ensamr�tt till sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas

genom inarbetning.

Firma registreras enligt best�mmelserna i de nna lag och vad i ann an

f�rfattning kan vara s�rskilt f�reskrivet om registrering av visst slags
firma.

N�ringsk�nnetecken anses inarbetat, om det �r allm�nt k�nt bland

dem till vilka n�ringsidkarens verksamhei riktar sig.

3 � Ensamr�tt till re gistrerad firma inneb�r att annan �n innehavaren
ej f�r anv�nda ett med firman f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken

inom det omr�de f�r vilket firman registrerats, om det ej visas att
innehavaren icke kan lida skada d�rav.

Ensamr�tt till n�ringk�nnetecken p� grund av inarbetning inneb�r

att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med dennes k�nnetecken

f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de d�r in-

arbetningen best�r.

4 � N�ringsidkare f�r utan registrering och oberoende av inarbetning
anv�nda sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken, om icke detta �r
�gnat att framkalla f�rv�xling med annans skyddade n�rings- eller

varuk�nnetecken.

Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt vad i f�rsta stycket s�gs an�

v�nder sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken f�r annan ej anv�nda
ett med namnet f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken.

' Prop. 1974:4, LU 6, rskr 56.

39 [

�

SFS ]197<j: 155

5� Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt

�tnjuter skydd f�r

n�ringsk�nnetccken f�r annan ej obeli�iigcn anv�nda n�nngsk�nne-
tecken som �r f�rv�xlmgsbari med n�ringsidkarens sl�ktnamn eller

sksddade varum�rke

6� K�nnetecken anses f�rv�xlingsbara endast iim de a\ser verk�
samhet a\ samma eller liknande slag.

.�ven i an nat fall lar dock l�rv�xiingsbarhei �beropas til! f�rman f�r

1. k�nnetecken, som �r synne...gen starkt inarbetat och k�nt inom

vida kretsar a\ allm�nheten h�r i riket, om med h�nsyn h�rtill an�
v�ndningen av ett annat liknande k�nnetecken skulle inneb�ra ett

otillb�rligt utnyttjande av det f�rras goodwill,

2. k�nnetecken, som �r inarbetat, om med h�nsyn till verksamhetens

s�rskilda art anv�ndningen a\' ett annat liknande k�nnetecken up�

penbarligen skulle minska det f�rras goodwill.

7 � Vid tvist om r�tt till k�nnetecken som �r f�rv�xlingsbara har den

f�retr�de som kan aberopa tidigaste r�ttsgrund, om ej annat f�ljer av

8^.

8� Har n�ringsk�nnetecken inarbetats, far r�tt d�rtill best� vid sidan

av �ldre r�tt till f�rv�xlingsbart k�nnetecken, om innehavaren av den
�ldre r�tten ej inom rimlig tid inskridit mot anv�ndningen av det

f�rstn�mnda k�nnetecknet,

I fa ll som avses i f �rsta stycket kan domstol pa yrkande av part efter

vad som �r sk�ligt f�reskriva att n�got av k�nnetecknen eller bada far

anv�ndas endast pa s�rskilt s�tt, s�som med tillfogande av ortsangivelse

eller med annat f�rtydligande.

Registrering av firma

9 � Firma registreras endast om den �r �gnad att s�rskilja inne�

havarens verksamhet fr�n andras.

Vid bed�mande av om firma har s�rskiljningsf�rm�ga skall h�nsyn

tagas till den tid och omfattning firman varit i bruk. Best�r firma

enbart av allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� d�ri

utbjuden vara eller tj�nst eller utg�res den enbart av allm�nt brukat

ortnamn eller annat s�dant namn, skall firman i o ch f�r sig ej anses ha
s�rskiljningsf�rm�ga. Ing�r i firma s�dan beteckning som aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav, skall

vid bed�mningen bortses fr�n denna.

Firma som best�r enbart av bokst�ver eller siffror, vilka icke kan

uppfattas som ord, registreras endast om firman �r inarbetad,

10 � Firma registreras ej

I. om firman eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller all�

m�n ordning,

392

2, om i f irman utan tillst�nd intagits s�dan statlig eller internationell

�

ben�mning eller f�rkortning, som enligt lag eller annan f�rfattning

SFS 197<I: 156

icke obeh�rigen f�r anv�ndas som firma, eller n�got som l�tt kan

f�rv�xlas d�rmed.

3. om firman i annat fall �r �gnad att vilseleda allm�nheten,
4. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som an�

nans sl�ktnamn, konstn�rsnamn eller likartat namn, s�vida ej namnet

uppenbarligen avser n�gon sedan l�nge avliden person, eller �r �gnat

att upplatlas som ben�mning p� stiftelse, ideell f�rening eller liknande
sammanslutning,

5. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som titel

pa annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk och titeln �r

egenartad, eller om firman inneh�ller n�got som kr�nker annans upp�

hovsr�tt til! sadant verk,

6. om firman �r f�rv�xlingsbar med annan n�ringsidkares sl�ktnamn

eller skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken,

7. om firman i an nat fall �r f�rv�xlingsbar med n�rings- eller varu�

k�nnetecken, som vid tiden f�r ans�kningen anv�ndes av annan, samt

ans�kan gjorts med vetskap h�rom och s�kanden ej anv�nt sin firma

innan det andra k�nnetecknet togs i bruk.

Utan hinder av f�rsta stycket 4-7 f�r registrering ske, om den vars

r�tt �r i fr�ga medger det och hinder ej f�religger enligt f�rsta stycket

1-3.

11 � Firma f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�ttning

att lydelserna �verensst�mmer till sitt inneh�ll. Vad i denna lag s�gs

om fi rma skall �ga till�mpning p� envar av lydelserna.

12 � Registrering g�ller fr�n den dag d� ans�kan kom in till

registreringsmyndigheten.

�verl�telse av firma m.m.

13 � Firma f�r �verl�tas endast i samband med �verl�telse av den

n�ringsverksamhet i vilken f irman anv�ndes.

�verl�telse av verksamheten omfattar �ven firman, om ej annat av�

talats. Detta g�ller dock ej om firman inneh�ller �verl�tarens eller, vid

�verl�telse av handelsbolags verksamhet, bolagsmans sl�ktnamn.

ing�r i d�d sbo firma som inneh�ller den avlidnes sl�ktnamn, f�r bo�

utredningsman ej �verl�ta firman utan samtycke av d�dsbodel�garna.

14 � Firma f�r ej tagas i m�t. F�rs�ttes innehavaren i konkurs, ing�r

dock r�tten till firman i konkursboet, om ej firman inneh�ller
g�lden�rens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans sl�ktnamn.

Firma som ej ing�r i ko nkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verk�

samheten forts�ttes f�r boets r�kning.

393

�

SFS 197^; 1S6

F�rbild mot anv�KdEiing av si�ringsk�nnetecEien

15 � Om n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda

seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, kan domstol vid vite

f�rbjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet.

S�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r intr�ng i annans

r�tt till n� ringsk�nnetecken (firmaintr�ng).

Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av k�nne�

tecknet eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r
f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av

sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare.

Talan om utd�mande av vite f�res av den som ans�kt om f�rbudet

eller, om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av myndighet som

Konungen best�mmer.

H�vande av registrering

16 � Har firma registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan

f�rfattning �r f�reskrivet om firma och f�religger alltj�mt hinder mot
registrering, kan domstol h�va registreringen, om ej r�tten till firman

�nd� skall best� enligt 8 �,

Registrering f�r �ven h�vas,

1. om innehavaren upph�rt att vara n�ringsidkare,
2. om firman f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga,
3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allm�n ordning,

4. om firman blivit vilseledande,
5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem �ren och inne�

havaren icke visar sk�l f�r sin underl�tenhet att anv�nda firman.

Talan om h�vande av registrering f�r f�ras av var och en som lider

f�rf�ng av registreringen. Talan som ej grundas p� 10 � f�rsta stycket

4-7 f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av

sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare.

17 � Sedan dom om h�vande av registrering vunnit laga kraft, skall

firman avf�ras ur registret. 1 domen kan dock f�rordnas, att firman f�r

st� kvar i registret under viss tid so m sk�ligen beh�vs f�r att antaga ny

firma och ans�ka om dess registrering.

Ansvar och ers�ttningsskytdSghet m.m.

18 � Den som upps�tligen g�r firmaintr�ng domes till b�ter eller

f�ngelse i h�gst sex m �nader.

Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring, skall icke d�mas till straff f�r det intr�ng som skett f�re

394

registreringsdagen.

�

Den som �vertr�tt vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra

SFS 1974:156

stycket f�r ej d�mas till straff f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet.

Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket f�r v�ckas endast om

m�ls�gande anger brottet till � tal och �tal av s�rskilda sk�l �r p�kallat
fr�n allm�n synpunkt.

19 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng skall
ers�tta den skada som intr�nget medf�rt. F�religger endast ringa
oaktsamhet, kan ers�ttningen j�mkas.

Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring, skall ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen
utg� endast om intr�nget gjorts upps�tligen.

R�tt till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan ej v�ckes inom

fem �r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning

av intr�ng i firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering

preskriberas dock icke i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n
registreringsdagen.

20 � Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta

stycket kan domstol efter vad som �r sk�ligt f�rordna att n�ringsk�nne�

tecken. som i strid mot f�rbudet anbragts p� skylt, vara, f�rpackning,
reklamtryck, aff�rshandling eller dylikt, skall utpl�nas eller �ndras s�

att det ej l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r

vilseledande. Kan s�dan �tg�rd ej ske utan att egendom p� vilken

k�nnetecknet anbragts f�rst�res eller �ndras p� visst s �tt, f�r f�rordnas

d�rom.

Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra

stycket eller annars vid firmaintr�ng kan domstol p� yrkande av den
som lidit intr�nget efter vad som �r sk�ligt till f �rebyggande av fortsatt

intr�ng besluta om �tg�rd som anges i f� rsta stycket eller f�rordna, att

egendomen skall mot l�sen utl�mnas till den som lidit intr�nget.

Om vitesf�rbud �vertr�tts eller om brott enligt 18 � sk�ligen kan

antagas f�religga, f�r egendo^m som avses i f�rsta eller andra stycket

tagas i beslag i avbidan p� f�rordnande som s�gs d�r. D�rvid g�ller i

till�mpliga delar f�reskrifterna om beslag i brottm�l.

21 � F�r intr�ng i f irma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring f�r ej d�mas till s traff, ers�ttning eller s�kerhets�tg�rd enligt

18- 20 � sedan registreringen h�vts genom dom som vunnit laga kraft.

22 � F�res talan om intr�ng i registrerad firma och g�r den mot

vilken ta lan f�res g�llande att registreringen b�r h�vas, skall domstolen

p� hans yrkande f�rklara m�let vilande i avbidan p� att fr�gan om
registreringens h�vande slutligt pr�vas. �r talan h�rom icke v�ckt, skall

domstolen i samband med vilandef�rklaringen f�rel�gga honom viss

tid inom vilken s�dan talan skall v�ckas.

23 � Talan om fastst�llelse, huruvida r�tt till n�ringsk�nnetecken

best�r eller icke best�r eller om visst f�rfarande utg�r intr�ng i s�d an
r�tt eller ej, f�r av domstol upptagas till pr �vning, s�vida ovisshet r�der

�

SFS 1^4:156

om f�rh�llandet och denna medf�r f�rf�ng f�r k�randen.

Grundas r�tt till firma enbart p� registrering och g�res vid fast-

st�llelsetalan g�llande att registreringen b�r h�vas, �ger 22 � mot�

svarande till�mpning.

24 � Finnes ej enligt r�tteg�ngsbalken beh�rig domstol f�r talan om
f�rbud mot anv�ndning av n�ringsk�nnetecken, om h�vande av
firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 �,
v�ckes talan vid Stockholms tingsr�tt.

25 � Dom eller slutligt beslut i m�l om f�rbud mot anv�ndning av
firma, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om
fastst�llelse enligt 23 � skall genom domstolens f�rsorg i avskrift s�ndas

till patent- och registreringsverket samt till annan ber�rd registrerings�

myndighet.

Firmateckning m.m.

26 � Firmateckning sker genom tydlig angivelse av den fullst�ndiga

firman och underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av

bifirma anges �ven firman f�r hela verksamheten.

Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med till�gg som

anger det �ndrade f�rh�llandet.

Om firmateckning g�ller i �vri gt vad i andr a f�rfattningar �r s�rskilt

f�reskrivet f�r olika slag av firma.

27 � Sveriges riksbank. Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges
allm�nna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

rikets landshypoteksf�reningar och stadshypoteksf�reningar samt

annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken Konungen fastst�llt

firma har ensamr�tt till d enna som om firman blivit registrerad enligt

denna lag.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�ramelser

1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 juli 1974.

2. Ans�kan om registrering som gjorts f�re ikrafttr�dandet avg�res

enligt �ldre lag, om ej s�kanden beg�r att den nya lagen till�mpas.

3. Den nya lagen �ger till�mpning �ven p� firma som registrerats

enligt �ldre lag. I fr�ga om s�dan firma g�ller dock punkterna 4 och 6

nedan.

4. Registrering som skett f�re ikrafttr�dandet f�r h�vas enligt 16 �

f�rsta stycket endast om f�rbud mot firmans anv�ndning kunnat med�

delas enligt �ldre lag.

5. Ensamr�tt som grundas p� att n�ringsk�nnetecken tagits i bruk

f�re den nya lagens ikrafttr�dande upph�r vid utg�ngen av juni 1976,

396

om k�nnetecknet ej registrerats eller blivit inarbetat dessf�rinnan.

�

Detta g�ller dock ej firma som best�r av innehavarens sl�ktnamn eller

SFS 1974; 156

firma f�r f�rs�kringsbolag som avses i 349 � d lagen (1948:433) om
f�rs�kringsr�relse.

6. Betr�ffande r�tt till ers�ttning f�r firmaintr�ng som har skett f�re

den nya lagens ikrafttr�dande g�ller, f�rutom best�mmelserna i

f�rordningen (1862:10 s. 1) o m tio�rig preskription och om kallelse �

ok�nda borgen�rer, att r�tten �r f�rlorad, om talan ej v�ckes f�re

utg�ngen av juni 1979 elle r vid den senare tidpunkt som kan f�lja av
19 � tredje stycket andra punkten nya lagen.

7. Best�mmelserna i 21 � nya lagen �ger motsvarande till�mpning i

fr�ga om intr�ng som har skett f�re ikrafttr�dandet.

CARL GUSTAF

CARL LIDBOM

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:156

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se