SFS 1982:1134

Start / Familjerätt / Lag (2016:1013) om personnamn / SFS 1982:1134

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' SFS 1982:1134 yfandriinig S EanniElageini (19!S2:670); utkom fr�n trycket ^511 den 27 december 1982 ird�d dep 16 december 1982. iiiligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om namnlagen (1982:670) l�ls att i lagen skall inf�r as tre n>'a pa ragrafer, 50-52 ��, samt n�rmast � 50 � en ny rubrik av nedan angivna lydelse, ^ i�ls att nuvarande punkterna 27 i �verg �ngsb�st�mmelserna till lagen ill betecknas 3-8, iels att punkt 1 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen skall ha nedan /iViia lydelse, i�ls att i �verg�ngsbest�mmelseima till lagen skall inf�ras en ny p unkt, �v nedan angivna lydelse. "nil f�ljd h�rav kommer lagen ant ha f�ljiande lydelse fr�n och med den g d� den tr�der i kraft. (emamn irv�rv av efternamn vid f�delsen Barn til l f�r�ldrar med gemensamt efternamn f�rv�rvar vid f�delsen it namnet. Har f�r�ldrarna olika efternamn nar barnet f�ds och har de tidigare ett ipler flera gemensamma barn som st�r under deras v�rdnad, f�rv�rvar l�met vid f�delsen det efternamn som det senast f�dda syskonest b�r. nr Har f�r�ldrarna olika efternamn niir barnet f�ds och �r andra stycket :rie till�mpligt, anses barnet vid f�delsen ha f�rv�rvat det av f�jr�ldramas lemamn som anm�ls till pastors�mbetet inom tre m�nader eftet f�delsen, iji-nm�lan kan i st�llet avse ett namn som n�gon av f�r�ldrarna senast har jiUrit so m ogift. G�rs inte n�gon anm�lan i fall som nu har saj.'ts, anses -(arnet vid f�delsen ha f�rv�rvat, modems efternamn. Bastst�lls inte faderskapet inom tre m�nader efter f�delsen, ansus barnet 1(1 f�delsen ha f�rv�rvat moderns efternamn. C, ,Jrv�rv av efternamn vid adoptiion j;, 11 Den som a dopteras av meikar med gemensarrtt efternamn f�rv�rvar jienom adoptionen det namnet. Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera lemensamma barn som st�r under deras v�rdnad, flirv�rvar adoptivbarnet jenom adoptionen det eftennamn som adoptivf�nildramas senast f�dda ?am b�r. Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och �r andra stycket inte till- l�mpligt, f�rv�rvar adoptivba.met genom adoptionen det av adoptivf�r�ld� rarnas efternamn som dessa anm�ler i a doptions�rendet. Anm�lan kan i st�llet avse ett namn som n�gon av adoptivf�r�ldrarna senast har burit som ogift. G�rs inte n�gon anm�larn i fall som nu ha r sagts, f�rv�rvar adoptiv� barnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn. ' Prop. 1982/83:38, LU 1 3, rskr 87. 2831 "\ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:1134 3 � Den som adopteras av en persp/n ensam f�rv�rvar genom adopti det efternamn som denne b�r. I st�llet f�r detta namn kan den adopteras genom adoptionen f�rv�rv.a ett efternamn som adoptiy^f�r�ld senast har burit som ogift, om denne anm�ler detta namn i adopf/ons�re det. Om en make adopterar de^ andra makens barn, medf�r det d.pck in n�gon �ndring av barnets efternamn. 4 � Domstolen kan i adoptions�rendet besluta att den som adppte skall beh�lla diet efternamn som han eller hon hade f�re adoptionen. Byte till f�r�lders efternanin, m. m. 5 � Den som vill byta ett efternamn som har f�rv�rvats enligt I � tiJ[J,e annat efternamn spm b�rs av rj�gon av f�r�ldrarna kan g�ra detta genp anm�lan till pastors�mbetet. Har f�r�Jden) f�rv�rvat sitt namn en ligt eller 10 � genom �ktenskap med n�gon annan �n den andra f�r�ldern kr�vs att maken i detta �ktenskap samtycker till namnbytet. Genom anm�lan till pastors�mbetet kan byte �ven ske till ett efternam som n�gon av f�r�ldrarna senast har burit som ogift. Den som har bytt efternamn enligt f�rsta eller andra stycket och som vi namnbytet v ar under 18 �r kan genom anm�lan till pastors�mbetet byta til ett annat naitnn som anges i n�got a v de 5sa stycken. 6 � Om ett barn under 18 �r b�r n�gon av f�r�ldrarnas naiT),n u tan a denna f�r�lder �r v�rdnadshavare, kr�vs f�r byte av barnets efternam enligt 5 � att f�r�ldern har samtyckt, till namnbytet eller att dojmstol h funnit att namnbytet �r f�renligt medi barnets b�sta. 7 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� till�mpas ocks� d� den som har adopte� rats vill byta ett efternamn som har f�rv�r\'ats enligt 2 eller 3 � till ett annal eftemamni som b�rs av n�gon av adoptivf�r�ldrarna eller som n�gon av dem senast har burit som ogift, Detsamma g�ller om den som har adopte� rats har beh�llit sitt efternamn fr�n tiden f(3re adoptionen och vill byta del till ett efternamn som nyss har angetts. 8 � Ett barn under 18 �r, som f�r stadigvarande v�rd och fostran i e ti enskilt hem har tagits emot av n�gon annan �n barnets f�r�ldrar, kar genom anm�lan till pastors�mbetet byta sik; efternamn till ett namn son b�rs av den eller dem som har tagit emot barnet eller till ett namn som b�rs av n�gon av dem, om' den eller de vars namn avses har samtyckt til namnbytet och domstol har funnit att namnbytet �r f�renligt med bar netj b�sta. Den som har bytt efternamn enligt f�rsta si:ycket kan genom anm�lan til pastors�mbetet byta tiJilbaka till ett eftemam/n som han eller hon har buri tidigare. Byte till makes efternamn 9 � De som ing�r �ktenskap kan v�lja antingen att ha den enes efternami som gemensamt efternamn eller att beh�llla var och en sitt efternamn fr�i tiden n�rmast f�re �ktenskapet. 2832 De som ing�r �ktenskap skall anm�la sitt val av efternamn till pastors � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �inbetet senast i samband med vigseln. Har de valt att ha den enes SFS 1982:1134 efternamn som gemensamt efternamn f�rv�rvar den andre det namnet vid vigseln. Efternamn f�r antas som gemensamt efternamn endast om den vars namn avses l�mnar sitt samtycke och namnet inte har f�rv�rvats genom ett tidigare �ktenskap. 10 � En make som vid �ktenskapets ing�ende har beh�llit sitt efternamn kan med den andra makens samtycke senare under �ktenskapet genom anm�lan till pastors�mbetet byta sitt efternamn till den andra makens efternamn. Den som har bytt efternamn enligt f�rsta stycket eller enligt 9 � kan under eller efter �ktenskapet genom anm�lan till p astors�mbetet byta till det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift. Byte under �ktenskapet till en makes efternamn far inte avse ett efter� namn som den maken har f�rv�rvat genom ett tidigare �ktenskap eller ett efternamn som maken under �ktenskapet har bytt till enligt andra stycket eller enligt 5 eller 7 �. En make som under �ktenskapet har bytt efternamn kan inte d�refter byta till den andra makens efternamn. Byte till andra efternamn 11 � Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan f�rv�rvas enligt 1-10 �� kan g�ra ans�kan om tillst�nd till bytet hos patent- och registreringsverket.. Den som en g�ng har bytt efternamn efter en s�dan ans�kan f�r p� nytt byta efternamn p� detta s�tt endast om det finns s�rskilda sk�l. Avser ans�kningen ett barn under 18 �r, kan patent- och registrerings� verket som villkor f�r namnbytet uppst�lla att domstol har funnit att detta �r f�renligt med barnets b�sta. Med byte av efternamn enligt denna paragraf j�mst�lls �ndring av efter� namns stavning. 12 � Som nybildat efternamn f�r inte godk�nnas 1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en s�dan spr�klig form att det inte �r l�mpligt som efternamn h�r i landet, 2. namn som �r i bruk som f�rnamn, om det inte finns s�rskilda sk�l att namnet �nd� skall f� b�ras som ett nybildat efternamn, 3. dubbelnamn, 4. namn som kan uppfattas som en ben�mning p� J�rnv�gsstationer, postkontor eller liknande och d�rf�r kan medf�ra ol�genhet eller i �vrigt kan vilseleda allm�nheten, 5. namn som kan v�cka anst�t, eller 6. namn som kan antas leda till obehag f�r den som b�r det. 13 � Som efternamn, vare sig det �r nybildat eller ej, far inte godk�nnas namn som l�tt kan f�rv�xlas med 1. ett efternamn som n�gon annan enligt lag b�r eller har r�tt att b�ra, 2. ett allm�nt k�nt efternamn som har burits av en utd�d sl�kt, 3. ett allm�nt k�nt utl�ndskt efternamn. 2833 178-SFS 1982 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:1134 4. n�gon annans konstn�rsnamn eller ett likartat namn som �r allm�nt k�nt, 5. en beteckning f�r en stiftelse, en ideell f�rening eller n�gon liknande sammanslutning, 6. n�gon annans h�r i riket skyddade firma eller varum�rke eller ett annat k�nnetecken som har inarbetats f�r n�gon a nnan i en n�ringsverk� samhet h�r i riket, eller 7. en titel p� n�gon annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk, om titeln �r egenartad, eller ett s�rskilt skapat namn som f�rekommer i ett s�dant verk och vars utnyttjande skulle inneb�ra en kr�nkning av n�gon annans upphovsr�tt till verket. Har n�gon efter ans�kan f�rv�rvat ett nybildat efternamn, utg�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 inte hinder f�r f�r�ldrar, syskon eller syskon� barn att med f�rv�rvarens samtycke erh�lla det namnet efter ans�kan hos patent- och registreringsverket. Har det f�rra f�rv�rvet gjorts av flera, fordras samtycke av dem alla. 14 � Utan hinder av 12 eller 13 � kan, om det finns s�rskilda sk�l, byte ske till e tt efternamn som �r bildat av faders eller moders f�rnamn med till�gg av �ndeisen son eller dotter eller till ett efternamn som s�kanden har burit tidigare utan att ha f�rlorat det enligt 16-19 ��. I �vrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 � endast om det finns synnerliga sk�l. �ndring av efternamns genus/orm 15 � �ndring av ett utl�ndskt efternamns genusform anses inte som byte till annat efternamn. S�dan �ndring sker genom anm�lan till pastors�mbe� tet. F�rlust av efternamn 16 � Fastst�lls det att en man inte �r far till e tt barn som p� grund av faderskapet har f�rv�rvat mannens efternamn eller ett efternamn som mannen har burit, f�rlorar barnet det efternamnet. I st�llet f�rv�rvar barnet modems efternamn vid tiden f�r barnets f�delse. Barnet anses d� ha f�rv�rvat det namnet enligt 1 �. Finns det synnerliga sk�l, f�r domstol till�ta att barnet beh�ller sitt efternamn. S�dant tillst�nd meddelas, om fr�gan ang�ende faderskapet pr�vas av domstol, i samband med domen. I annat fall pr�vas namnfr�gan efter s�rskild ans�kan, som skall ha kommit in till domstolen inom en m�nad efter fastst�llelsen. 17 � Har n�gon genom anm�lan till pastors�mbetet f�rv�rvat ett efter� namn som han eller hon inte har r�tt till och � r det inte fr�ga om fall som avses i 16 �, skall domstol p� talan av den vars namn s�lunda har f�rv�r� vats besluta att namnet f�rloras, om inte synnerliga sk�l talar f�r att namnet f�r beh�llas. Den som p� detta s�tt f�rlorar sitt namn �terf�r det efternamn han eller hon hade f�re anm�lningen. 18 � Har n�gon efter ans�kan hos patent- och registreringsverket bytt till ett efternamn som han eller hon inte har burit tidigare och uppst�r ol�gen- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> het f�r n�gon annan till f�ljd av s�da n risk f�r f�rv�xling som anges i 13 � SFS 1982:1134 f�rsta stycket, skall domstol p� talan av den andre besluta att den som har erh�llit namnet f�rlorar detta, om inte synnerliga sk�l talar f�r att han eller hon f�r beh�lla det. Den som p� detta s�tt f�rlorar sitt namn �terf�r det efternamn han eller hon hade f�re ans�kningen. 19 � F�rlorar n�gon sitt efternamn enligt 16-18 �� skall domstolen, om talan f�rs om detta, besluta att ocks� den som genom denne har f�rv�rvat eller i �vrigt h ar r�tt att b�ra namnet f�rlorar namnet eller r�tten att b�ra det, om inte synnerliga sk�l talar mot detta. Detsamma g�ller om n�gon som borde ha f�rlorat sitt efternamn enligt 16-18 �� har avlidit. F�rlorar n�gon sitt efternamn enligt f�rsta stycket, skall domstolen med till�mpning av 1 -10 �� fastst�lla det namn som f�i-v�rvas i st� llet f�r det som f�rloras. S�rskilt skydd f�r egenartade efternamn 20 � Har n�gon f�rv�rvat ett egenartat efternamn, f�r ett namn som l�tt kan f�rv�xlas med detta anv�ndas av n�gon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan �beropa r�tt till n amnet eller om han eller hon eller sl�kten av �lder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn. Ingen far obeh�rigen, till nackdel f�r den som har f�rv�rvat ett egenartat efternamn, i n �ringsverksamhet anv�nda en firma, ett varum�rke eller ett annat k�nnetecken som l�tt kan f�rv�xlas med namnet. Med firma likst�lls beteckning f�r stiftelse, ideell f�rening eller d�rmed j�mf�rlig sammanslut� ning. Ett efternamn skall anses som egenartat, om det �r �gnat att utm�rka tillh�righeten till en viss sl�kt. 21 � Har ett konstn�rsnamn eller ett liknande namn blivit allm�nt k�nt och har n�gon annan en �ldre r�tt till ett egenartat efternamn med vilket konstn�rsnamnet l�tt kan f�rv�xlas, m�ste den andre inom rimlig tid in� skrida mot anv�ndandet. Annars f�r konstn�rsnamnet anv�ndas utan hinder av vad som f�reskrivs i 20 �. F�rsta stycket till�mpas �ven i fall d � ett k�nnetecken av det slag som anges i 20 � andra stycket har inarbetats och n�gon annan har en �ldre r�tt till ett egenartat efternamn med vilket k�nnetecknet l�tt kan f�rv�xlas. I de fall som avses i f�rsta eller andra stycket kan domstol efter vad som �r sk�ligt f�reskriva att konstn�rsnamnet eller k�nnetecknet f�r anv�ndas endast p� ett s�rskilt s�tt. 22 � Talan om fastst�llelse huruvida en r�tt till ett egenartat efternamn best�r eller ej eller huruvida ett f�rfarande utg�r intr�ng i e n s�dan r�tt eller ej f�r pr�vas av domstol, n�r det r�der ovisshet om f�rh�llandet och ovissheten �r till nackdel f�r den som har v�ckt talan. 23 � Den som g�r intr�ng i n�gon annans r�tt till ett egenartat efternamn �r skyldig att ers�tta den andres skada, om han eller hon har insett eller borde ha insett att f�rfarandet var till nackdel f�r denne. Vid b ed�mande om och i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn tas �ven till lidande och �vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. 2835 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:1134 Mellannamn 24 � En make som har f�rv�rvat den andra makens efternamn f�r b�ra ett tidigare efternamn som mellannamn. Har makar olika efternamn f�r en av dem, med den andres samtycke, b�ra den andres efternamn som mellannamn, om inte detta har f�rv�rvats p� grund av ett tidigare �ktenskap. R�tten f�r en make att med den andra makens samtycke b�rja b�ra dennes efternamn som mellannamn g�ller �ven sedan �ktenskapet har uppl�sts. En efterlevande make f�r utan samtycke b�rja b�ra ett s�dant mellannamn. 25 � Har barn f�rv�rvat ett efternamn som b�rs av enbart den ena av f�r�ldrarna f�r barnet b�ra den andra f�r�lderns efternamn som mellan� namn. Om en f�r�lder f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap med n�gon annan �n den andra f�r�ldern kr�vs att maken i detta �ktenskap samtycker till att barnet b�r detta namn som mellannamn. 26 � Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn och som har f�rv�rvat det namnet f�r som mellannamn b�ra sitt efternamn fr�n tiden f�re adoptionen. Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och har adoptivbarnet f�rv�rvat ett efternamn som en av dem b�r, f�r adoptivbar� net som mellannamn b�ra den andra adoptivf�r�lderns efternamn eller sitt efternamn fr�n tiden f�re adoptionen. Om den som adopterats har beh�llit sitt tidigare efternamn, f�r han eller hon som mellannamn b�ra ett efternamn som b�rs av adoptivf�r�ldrarna eller en av dem. Om en adoptivf�r�lder f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap med n�gon annan �n den andra adoptivf�r�ldern, kr�vs att maken i detta �ktenskap samtycker till att den som har adopterats b�r detta namn som mellannamn. 27 � Den som har adopterats av en person ensam och som har f�rv�rvat adoptivf�r�lderns efternamn f�r som mellannamn b�ra sitt namn fr�n tiden f�re adoptionen. Om den som adopterats har beh�llit sitt tidigare efternamn, f�r han eller hon som mellannamn b�ra adoptivf�r�lderns efternamn. Om adoptivf�r�ldern f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap, kr�vs att malten i detta �ktenskap samtycker till att den som har adopterats b�r detta namn som mellannamn. 28 � Har ett barn under 18 �r f�r stadigvarande v�rd och fostran i ett enskilt hem tagits emot av n�gra andra �n barnets f�r�ldrar och har barnet bytt sitt efternamn till ett efternamn som b�rs av enbart den ena av dem som har tagit emot barnet, f�r barnet med samtycke av den andre av dem som har tagit emot barnet b�ra dennes efternamn som mellannamn. 29 � Best�mmelserna i 24-28 �� medf�r inte r�tt att samtidigt b�ra mer �n ett mellannamn. Mellannamnet skall alltid b�ras n�rmast framf�r efter� namnet. 2836 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som vill b�ra ett mellannamn skall anm�la detta namn till pa stors- SFS 1982; 1134 �mbetet. Vill han eller hon inte l�ngre b�ra mellannamnet skall anm�lan h�rom g�ras till pas tors�mbetet. F�rnamn m. m. 30 � Vaije barn skall ges ett eller flera f�rnamn, som inom tre m�nader fr�n f�delsen skall anm�las till pastors�mbetet. 31 � Den som enligt 30 � har f�rv�rvat ett enda f�rnamn kan genom anm�lan till pasto rs�mbetet f�rv�rva ytterligare ett f�rnamn. Den som enligt 30 � har f�rv�rvat flera f�rnamn kan genom anm�lan till pastors�mbetet antingen byta ut ett av f�rnamnen mot ett nytt f�rnamn eller enbart l�gga till ett f�rnamn eller stryka ett f�rnamn. S�dan anm�lan f�r g�ras endast en g�ng. 32 � �ndring av ordningsf�ljden mellan tv� eller flera f�rnamn, s� att tilltalsnamnet kommer f�rst, kan g�ras genom anm�lan till pastors�mbetet. Genom en s�dan anm�lan f�r �ven stavningen �ndras, om inte namnets uttal �ndras genom detta. 33 � Till�gg, �ndring eller strykning av f�rnamn kan i andra fall �n som avses i 30-32 �� ske efter ans�kan hos patent- och registreringsverket, om det finns s�rskilda skal. 34 � Som f�rnamn f�r inte godk�nnas namn som kan v�cka anst�t eller kan an tas leda till obeh ag f�r den som skall b�ra det eller namn som av n�gon annan anledning uppenbarligen inte �r l�mpligt som f�rnamn. F�rnamn som anm�ls till p astors�mbetet enligt 30 eller 31 � f�rv�rvas genom anm�lni ngen, om det inte finns n�got hinder enligt f�rsta stycket mot att namnet godk�nns. 35 � Den som invid ett f�rnamn vill b�ra ett g�rdsnamn, som han eller hon har anknytning till geno m sl�ktskap eller �ktenskap och som enligt gammal sedv�nja �r i bruk som tillnamn, kan anm�la g�rdsnamnet till pastors�mbetet. Vill han eller hon inte l�ngre anv�nda g�rdsnamnet, kan anm�lan h�rom g�ras till pastors�mbetet. F�rfarandet i m�l och �renden enligt denna lag Anm�lan till pas tors�mbetet 36 � Anm�lan till pastors�mbetet g�rs i den f�rsamling d�r den som anm�lningen avser �r kyrkobokf�rd. �r denne inte kyrkobokf�rd i Sveri� ge, g�rs anm�lningen i den f� rsamling d�r han eller hon vistas eller senast har varit kyr kobokf�rd. I �vriga fall f�r anm�lningen g�ras till rik sskatte- verket. Anm�lningen till pastors�mbetet eller riksskatteverket skall g�ras skrift� ligen. 2837 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982; 1134 Som anm�lan till pastors�mbetet anses anm�lan som vid vigsel g�rs om efternamn till vigself�rr�ttaren och vid dop inom svenska kyrkan g�rs om f�rnamn till dopf�rr�ttaren. 37 � Beslut av pastors�mbetet far �verklagas till domkapitlet genom besv�r. Domkapitlets beslut f�r �verklagas till kammarr�tten genom besv�r. 38 � Beslut av riksskatteverket f�r �verklagas till kam marr�tten genom besv�r. Ans�kan hos patent- och registreringsverket 39 � Ans�kningar hos patent- och registreringsverket skall g�ras skriftli� gen. De skall inneh�lla uppgift om s�kandens postadress och om sk�len f�r ans�kningen. Till ans�kningen skall fogas ett personbevis. Till ans�kan om f�rnamn f�r den som �r f�dd h�r i landet skall ocks� fogas utdrag ur f�delse- och dopboken. S�kanden skall betala ans�kningsavgift. Regeringen best�mmer avgif� tens storlek. 40 � Har s�kanden inte iakttagit vad som �r f�reskrivet om en ans�kan eller finner patent- och registreringsverket annars att det f�religger hinder f�r att bifalla a ns�kningen, skall verket f�rel�gga s�kanden att yttra sig eller g�ra r�ttelse samt erinra att ans�kningen annars kan avskrivas. Finner verket �ven efter det att s�kanden har yttrat sig att ans�kningen inte kan bifallas, skall ans�kningen avsl�s, om det inte finns anledning att f�rel�gga s�kanden p� nytt. F�rel�ggande enligt denna paragraf skall delges s�kanden. 41 � �r i fall so m avses i 11 � ans� kningshandlingarna fullst�ndiga och finns det inte n�got hinder f�r bifall till ans�kningen, skall ans�kningen kung�ras av patent- och registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar, om verket inte finner att ett s�dant kung�rande skulle sakna betydelse. N�r kung�rande har skett skall den som vill framst�lla n�gon inv�ndning mot ans�kningen g�ra detta skriftligen inom en m�nad fr�n kung�relseda� gen. Sedan denna tid har g�tt ut, skall verket avg�ra �rendet. 42 � Ett slutligt beslut av patent- och registreringsverket f�r �verklagas av s�kanden, om beslutet har g�tt emot honom eller henne. Beslut, som inneb�r att en ans�kan bifalls trots att en inv�ndning har framst�llts, f�r �verklagas av den som har gjort inv�ndningen. �terkallar denne sin talan f�r inv�ndningen �nd� pr�vas, om det finns s�rskilda sk�l. Beslut som avses i f�rsta stycket f�r �verklagas till patentbesv�rsr�tten genom besv�r. 43 � Ett slutligt beslut av patentbesv�rsr�tten f�r �verklagas till rege� ringsr�tten genom besv�r. D�rvid till�mpas best�mmelserna i 35-37 �� f�rvaltningsproccsslagen (1971:291) om besv�r �ver kammarr�ttens be� slut. Patentbesv�rsr�ttens beslut skall inneh�lla uppgift om att s�rskilt 2838 tillst�nd kr�vs f�r pr�vning av besv�r till regeringsr�tten och om dc gnm- der p� vilka s�dant tillst�nd meddelas. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 � Har en ans�kan om namn bifallits, skall patent- och registrerings- SFS 1982:1134 verket utf�rda namnbevis till s�kanden sedan beslutet har vunnit laga kraft. F�rfarandet inf�r domstol 45 � En ans�kan om f�rklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 � �r f�renligt med barnets b�sta pr�vas av den domstol som tar upp fr�gor om v�rdnaden av barnet. I �renden enligt f�rsta stycket skall domstolen, om det kan ske, h�ra den vars efternamn barnet b�r, om denne inte �r v�rdnadshavare. Domstolen skall �ven inh�mta yttrande fr�n socialn�mnden. 46 � S�rskild ans�kan enligt 16 � an dra stycket pr�vas av den domstol som tar upp fr�gor om v�rdnaden om barnet eller, om barnet inte st�r under n�gons v�rdnad, av domstolen i den ort d�r barnet har sitt hemvist. Finns det inte n�gon s�dan beh�rig domstol pr�vas ans�kningen av Stock� holms tingsr�tt. I �renden enligt f�rsta stycket skall domstolen, om det kan ske, h�ra den vars efternamn barnet avses fa. �r barnet under 18 �r skall domstolen �ven h�ra modem, om hon inte �r v�rdnadshavare, samt inh�mta yttrande fr�n socialn�mnden. 47 � S�dan talan i tvister om efternamn som far f�ras i s�rskild r�tteg�ng v�cks vid doms tolen i den ort d�r den mot vilken talan f�rs skall svara i tvistem�l i allm�nhet. Finns det inte n�gon s�dan beh�rig domstol f�r talan v�ckas vid Stockholms tingsr�tt. Talan som avses i 18 � f� r inte v�ckas senare �n fem �r efter det att patent- och registreringsverkets beslut med anledning av en ans�kan har vunnit laga kraft. Detsamma g�ller talan enligt 19 � mot n�gon som genom anm�lan till pa stors�mbetet har f�rv�rvat ett efternamn som n�gon annan har erh�llit efter ans�kan hos patent- och registreringsverket. S�rskilda best�mmelser 48 � F�r den som �r under 18 �r g�rs anm�lan eller ans�kan i m�l eller �renden enligt denna lag av barnets v�rdnadshavare. Har barnet fyllt 12 �r f�r s�dan anm�lan eller ans�kan g�ras utan barnets samtycke endast om barnet �r varaktigt f�rhindrat att l�mna samtycke p� grund av psykisk sjukdom, h�mmad f�rst�ndsutveclding eller psykisk abnormitet av annat slag eller p� grund av n�got annat liknande f�rh�llande. 49 � Samtycke som avses i den na lag skall l�mnas skriftligen. Har i ett �rende som avses i 6 eller 8 � samtycke l�mnats hos domstolen, beh�vs inte nytt samtycke n�r anm�lan g�rs till p astors�mbetet. I Internationel la f�rh�llanden 50 � Denna lag till�mpas inte p� svenska medborgare som har hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. 2839 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:1134 51 � Lagen till�mpas p� danska, finska, isl�ndska och norska medborga� re som har hemvist i Sverige. Andra utl�ndska medborgare som har hemvist i Sverige f�r med till�mp � ning av denna lag f�rv�rva, �ndra eller beh�lla namn genom anm�lan till pastors�mbetet eller efter ans�kan hos patent- och registreringsverket. I fr�ga om efternamn som har f�rv�rvats p� detta s�tt till�mpas 16-23 ��. Utl�ndska medborgare som har hemvist i Sverige far ocks� b�ra mellan� namn enligt denna lag efter anm�lan till pastors�mbetet. N�r utl�ndska medborgare adopteras h�r i landet enligt svensk lag till�mpas alltid 2-4 ��. 52 � Lagen till�mpas p� statsl�sa personer som har hemvist i Sverige eller, om de inte har hemvist i n�got la nd, har sin vistelseort h�r. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1983. Betr�ffande svenska medborgare som har hemvist i F inland tr�der dock 50 � i kraft f�rst den dag regeringen best�mmer. 2. Genom den nya lagen upph�vs namnlagen (1963:521). F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�re skrifter som har ersatts av best�mmelser i den nya lagen, till�mpas i st�llet de nya best�mmelserna. 3. Om inte annat s�gs i det f�ljande, till�mpas den nya lagen �ven i fal l d� anm�lan eller ans�kan har gjorts f�re ikrafttr�dandet men d� �nnu inte har slutligt pr�vats. 4. F�rnamn och sl�ktnamn som har f�rv�rvats enligt den gamla lagen anses som f�rnamn respektive efternamn som har f�rv�rvats enligt den best�mmelse i den nya lagen som g�ller f�r motsvarande fall. Till�ggsnamn som avses i den gamla lagen anses som mellannamn enligt den nya lagen. 5. Om en kvinna, som enligt best�mmelser f�re den gamla lagen b�r sitt eget och en makes efternamn i f�rening, ing�r nytt �ktenskap, anses namnen vid till�mpning av den nya lagen som ett efternamn vilket har f�rv�rvats p� grund av ett tidigare �ktenskap. 6. Best�mmelsen i 13 � 7 till�mpas inte i fall d� en ans�kan har kommit in till pate nt- och registreringsverket f�re den nya lagens ikrafttr�dande. 7. I fr�ga om verkan av dom, genom vilken fastst�lls att en man inte �r far till ett barn, till�mpas den gamla lagen i fall d� dom i f�rsta instans har meddelats f�re den nya lagens ikrafttr�dande. 8. Best�mmelsen i 48 � om samty cke av barn �ver 12 �r till�mpas inte i fall d� en anm�lan eller ans�kan' har gjorts f�re den nya lagens ikrafttr� dande. P� regeringens v�gnar OVE RAINER Edvard Nilsson (Justitiedepartementet) 2840 � </div> </div>

SFS 1982:1134

yfandriinig S EanniElageini (19!S2:670);

utkom fr�n trycket

^511

den 27 december 1982

ird�d dep 16 december 1982.

iiiligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om namnlagen (1982:670)

l�ls att i lagen skall inf�r as tre n>'a pa ragrafer, 50-52 ��, samt n�rmast
� 50 � en ny rubrik av nedan angivna lydelse, ^

i�ls att nuvarande punkterna 27 i �verg �ngsb�st�mmelserna till lagen

ill betecknas 3-8,

iels att punkt 1 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen skall ha nedan
/iViia lydelse,

i�ls att i �verg�ngsbest�mmelseima till lagen skall inf�ras en ny p unkt,
�v nedan angivna lydelse.

"nil f�ljd h�rav kommer lagen ant ha f�ljiande lydelse fr�n och med den

g d� den tr�der i kraft.

(emamn

irv�rv av efternamn vid f�delsen

Barn til l f�r�ldrar med gemensamt efternamn f�rv�rvar vid f�delsen

it namnet.
Har f�r�ldrarna olika efternamn nar barnet f�ds och har de tidigare ett

ipler flera gemensamma barn som st�r under deras v�rdnad, f�rv�rvar

l�met vid f�delsen det efternamn som det senast f�dda syskonest b�r.
nr Har f�r�ldrarna olika efternamn niir barnet f�ds och �r andra stycket

:rie till�mpligt, anses barnet vid f�delsen ha f�rv�rvat det av f�jr�ldramas

lemamn som anm�ls till pastors�mbetet inom tre m�nader eftet f�delsen,

iji-nm�lan kan i st�llet avse ett namn som n�gon av f�r�ldrarna senast har

jiUrit so m ogift. G�rs inte n�gon anm�lan i fall som nu har saj.'ts, anses

-(arnet vid f�delsen ha f�rv�rvat, modems efternamn.

Bastst�lls inte faderskapet inom tre m�nader efter f�delsen, ansus barnet

1(1 f�delsen ha f�rv�rvat moderns efternamn.

,Jrv�rv av efternamn vid adoptiion
j;, 11 Den som a dopteras av meikar med gemensarrtt efternamn f�rv�rvar

jienom adoptionen det namnet.

Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera

lemensamma barn som st�r under deras v�rdnad, flirv�rvar adoptivbarnet

jenom adoptionen det eftennamn som adoptivf�nildramas senast f�dda

?am b�r.

Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och �r andra stycket inte till-

l�mpligt, f�rv�rvar adoptivba.met genom adoptionen det av adoptivf�r�ld�
rarnas efternamn som dessa anm�ler i a doptions�rendet. Anm�lan kan i

st�llet avse ett namn som n�gon av adoptivf�r�ldrarna senast har burit som
ogift. G�rs inte n�gon anm�larn i fall som nu ha r sagts, f�rv�rvar adoptiv�
barnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn.

' Prop. 1982/83:38, LU 1 3, rskr 87.

2831

�

SFS 1982:1134

3 � Den som adopteras av en persp/n ensam f�rv�rvar genom adopti
det efternamn som denne b�r. I st�llet f�r detta namn kan den
adopteras genom adoptionen f�rv�rv.a ett efternamn som adoptiy^f�r�ld
senast har burit som ogift, om denne anm�ler detta namn i adopf/ons�re
det. Om en make adopterar de^ andra makens barn, medf�r det d.pck in

n�gon �ndring av barnets efternamn.

4 � Domstolen kan i adoptions�rendet besluta att den som adppte

skall beh�lla diet efternamn som han eller hon hade f�re adoptionen.

Byte till f�r�lders efternanin, m. m.

5 � Den som vill byta ett efternamn som har f�rv�rvats enligt I � tiJ[J,e
annat efternamn spm b�rs av rj�gon av f�r�ldrarna kan g�ra detta genp

anm�lan till pastors�mbetet. Har f�r�Jden) f�rv�rvat sitt namn en ligt
eller 10 � genom �ktenskap med n�gon annan �n den andra f�r�ldern

kr�vs att maken i detta �ktenskap samtycker till namnbytet.

Genom anm�lan till pastors�mbetet kan byte �ven ske till ett efternam

som n�gon av f�r�ldrarna senast har burit som ogift.

Den som har bytt efternamn enligt f�rsta eller andra stycket och som vi

namnbytet v ar under 18 �r kan genom anm�lan till pastors�mbetet byta til

ett annat naitnn som anges i n�got a v de 5sa stycken.

6 � Om ett barn under 18 �r b�r n�gon av f�r�ldrarnas naiT),n u tan a
denna f�r�lder �r v�rdnadshavare, kr�vs f�r byte av barnets efternam

enligt 5 � att f�r�ldern har samtyckt, till namnbytet eller att dojmstol h

funnit att namnbytet �r f�renligt medi barnets b�sta.

7 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� till�mpas ocks� d� den som har adopte�
rats vill byta ett efternamn som har f�rv�r\'ats enligt 2 eller 3 � till ett annal

eftemamni som b�rs av n�gon av adoptivf�r�ldrarna eller som n�gon av

dem senast har burit som ogift, Detsamma g�ller om den som har adopte�

rats har beh�llit sitt efternamn fr�n tiden f(3re adoptionen och vill byta del

till ett efternamn som nyss har angetts.

8 � Ett barn under 18 �r, som f�r stadigvarande v�rd och fostran i e ti

enskilt hem har tagits emot av n�gon annan �n barnets f�r�ldrar, kar
genom anm�lan till pastors�mbetet byta sik; efternamn till ett namn son

b�rs av den eller dem som har tagit emot barnet eller till ett namn som b�rs

av n�gon av dem, om' den eller de vars namn avses har samtyckt til

namnbytet och domstol har funnit att namnbytet �r f�renligt med bar netj
b�sta.

Den som har bytt efternamn enligt f�rsta si:ycket kan genom anm�lan til

pastors�mbetet byta tiJilbaka till ett eftemam/n som han eller hon har buri
tidigare.

Byte till makes efternamn

9 � De som ing�r �ktenskap kan v�lja antingen att ha den enes efternami
som gemensamt efternamn eller att beh�llla var och en sitt efternamn fr�i

tiden n�rmast f�re �ktenskapet.

2832

De som ing�r �ktenskap skall anm�la sitt val av efternamn till pastors

�

�inbetet senast i samband med vigseln. Har de valt att ha den enes

SFS 1982:1134

efternamn som gemensamt efternamn f�rv�rvar den andre det namnet vid

vigseln.

Efternamn f�r antas som gemensamt efternamn endast om den vars

namn avses l�mnar sitt samtycke och namnet inte har f�rv�rvats genom ett
tidigare �ktenskap.

10 � En make som vid �ktenskapets ing�ende har beh�llit sitt efternamn

kan med den andra makens samtycke senare under �ktenskapet genom
anm�lan till pastors�mbetet byta sitt efternamn till den andra makens

efternamn.

Den som har bytt efternamn enligt f�rsta stycket eller enligt 9 � kan

under eller efter �ktenskapet genom anm�lan till p astors�mbetet byta till

det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift.

Byte under �ktenskapet till en makes efternamn far inte avse ett efter�

namn som den maken har f�rv�rvat genom ett tidigare �ktenskap eller ett

efternamn som maken under �ktenskapet har bytt till enligt andra stycket
eller enligt 5 eller 7 �. En make som under �ktenskapet har bytt efternamn

kan inte d�refter byta till den andra makens efternamn.

Byte till andra efternamn

11 � Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till
ett efternamn som inte kan f�rv�rvas enligt 1-10 �� kan g�ra ans�kan om

tillst�nd till bytet hos patent- och registreringsverket.. Den som en g�ng har
bytt efternamn efter en s�dan ans�kan f�r p� nytt byta efternamn p� detta

s�tt endast om det finns s�rskilda sk�l.

Avser ans�kningen ett barn under 18 �r, kan patent- och registrerings�

verket som villkor f�r namnbytet uppst�lla att domstol har funnit att detta

�r f�renligt med barnets b�sta.

Med byte av efternamn enligt denna paragraf j�mst�lls �ndring av efter�

namns stavning.

12 � Som nybildat efternamn f�r inte godk�nnas

1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en s�dan spr�klig form

att det inte �r l�mpligt som efternamn h�r i landet,

2. namn som �r i bruk som f�rnamn, om det inte finns s�rskilda sk�l att

namnet �nd� skall f� b�ras som ett nybildat efternamn,

3. dubbelnamn,
4. namn som kan uppfattas som en ben�mning p� J�rnv�gsstationer,

postkontor eller liknande och d�rf�r kan medf�ra ol�genhet eller i �vrigt
kan vilseleda allm�nheten,

5. namn som kan v�cka anst�t, eller
6. namn som kan antas leda till obehag f�r den som b�r det.

13 � Som efternamn, vare sig det �r nybildat eller ej, far inte godk�nnas

namn som l�tt kan f�rv�xlas med

1. ett efternamn som n�gon annan enligt lag b�r eller har r�tt att b�ra,

2. ett allm�nt k�nt efternamn som har burits av en utd�d sl�kt,
3. ett allm�nt k�nt utl�ndskt efternamn.

2833

178-SFS 1982

�

SFS 1982:1134

4. n�gon annans konstn�rsnamn eller ett likartat namn som �r allm�nt

k�nt,

5. en beteckning f�r en stiftelse, en ideell f�rening eller n�gon liknande

sammanslutning,

6. n�gon annans h�r i riket skyddade firma eller varum�rke eller ett

annat k�nnetecken som har inarbetats f�r n�gon a nnan i en n�ringsverk�
samhet h�r i riket, eller

7. en titel p� n�gon annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk,

om titeln �r egenartad, eller ett s�rskilt skapat namn som f�rekommer i ett
s�dant verk och vars utnyttjande skulle inneb�ra en kr�nkning av n�gon
annans upphovsr�tt till verket.

Har n�gon efter ans�kan f�rv�rvat ett nybildat efternamn, utg�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 inte hinder f�r f�r�ldrar, syskon eller syskon�

barn att med f�rv�rvarens samtycke erh�lla det namnet efter ans�kan hos
patent- och registreringsverket. Har det f�rra f�rv�rvet gjorts av flera,

fordras samtycke av dem alla.

14 � Utan hinder av 12 eller 13 � kan, om det finns s�rskilda sk�l, byte

ske till e tt efternamn som �r bildat av faders eller moders f�rnamn med
till�gg av �ndeisen son eller dotter eller till ett efternamn som s�kanden har

burit tidigare utan att ha f�rlorat det enligt 16-19 ��.

I �vrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 � endast

om det finns synnerliga sk�l.

�ndring av efternamns genus/orm

15 � �ndring av ett utl�ndskt efternamns genusform anses inte som byte

till annat efternamn. S�dan �ndring sker genom anm�lan till pastors�mbe�
tet.

F�rlust av efternamn

16 � Fastst�lls det att en man inte �r far till e tt barn som p� grund av
faderskapet har f�rv�rvat mannens efternamn eller ett efternamn som

mannen har burit, f�rlorar barnet det efternamnet. I st�llet f�rv�rvar
barnet modems efternamn vid tiden f�r barnets f�delse. Barnet anses d�
ha f�rv�rvat det namnet enligt 1 �.

Finns det synnerliga sk�l, f�r domstol till�ta att barnet beh�ller sitt

efternamn. S�dant tillst�nd meddelas, om fr�gan ang�ende faderskapet

pr�vas av domstol, i samband med domen. I annat fall pr�vas namnfr�gan

efter s�rskild ans�kan, som skall ha kommit in till domstolen inom en

m�nad efter fastst�llelsen.

17 � Har n�gon genom anm�lan till pastors�mbetet f�rv�rvat ett efter�

namn som han eller hon inte har r�tt till och � r det inte fr�ga om fall som

avses i 16 �, skall domstol p� talan av den vars namn s�lunda har f�rv�r�

vats besluta att namnet f�rloras, om inte synnerliga sk�l talar f�r att
namnet f�r beh�llas. Den som p� detta s�tt f�rlorar sitt namn �terf�r det

efternamn han eller hon hade f�re anm�lningen.

18 � Har n�gon efter ans�kan hos patent- och registreringsverket bytt till
ett efternamn som han eller hon inte har burit tidigare och uppst�r ol�gen-

�

het f�r n�gon annan till f�ljd av s�da n risk f�r f�rv�xling som anges i 13 �

SFS 1982:1134

f�rsta stycket, skall domstol p� talan av den andre besluta att den som har

erh�llit namnet f�rlorar detta, om inte synnerliga sk�l talar f�r att han eller

hon f�r beh�lla det. Den som p� detta s�tt f�rlorar sitt namn �terf�r det

efternamn han eller hon hade f�re ans�kningen.

19 � F�rlorar n�gon sitt efternamn enligt 16-18 �� skall domstolen, om

talan f�rs om detta, besluta att ocks� den som genom denne har f�rv�rvat

eller i �vrigt h ar r�tt att b�ra namnet f�rlorar namnet eller r�tten att b�ra
det, om inte synnerliga sk�l talar mot detta. Detsamma g�ller om n�gon
som borde ha f�rlorat sitt efternamn enligt 16-18 �� har avlidit.

F�rlorar n�gon sitt efternamn enligt f�rsta stycket, skall domstolen med

till�mpning av 1 -10 �� fastst�lla det namn som f�i-v�rvas i st� llet f�r det
som f�rloras.

S�rskilt skydd f�r egenartade efternamn
20 � Har n�gon f�rv�rvat ett egenartat efternamn, f�r ett namn som l�tt
kan f�rv�xlas med detta anv�ndas av n�gon annan endast om han eller hon
enligt denna lag kan �beropa r�tt till n amnet eller om han eller hon eller
sl�kten av �lder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.

Ingen far obeh�rigen, till nackdel f�r den som har f�rv�rvat ett egenartat

efternamn, i n �ringsverksamhet anv�nda en firma, ett varum�rke eller ett
annat k�nnetecken som l�tt kan f�rv�xlas med namnet. Med firma likst�lls

beteckning f�r stiftelse, ideell f�rening eller d�rmed j�mf�rlig sammanslut�
ning.

Ett efternamn skall anses som egenartat, om det �r �gnat att utm�rka

tillh�righeten till en viss sl�kt.

21 � Har ett konstn�rsnamn eller ett liknande namn blivit allm�nt k�nt
och har n�gon annan en �ldre r�tt till ett egenartat efternamn med vilket
konstn�rsnamnet l�tt kan f�rv�xlas, m�ste den andre inom rimlig tid in�
skrida mot anv�ndandet. Annars f�r konstn�rsnamnet anv�ndas utan
hinder av vad som f�reskrivs i 20 �.

F�rsta stycket till�mpas �ven i fall d � ett k�nnetecken av det slag som

anges i 20 � andra stycket har inarbetats och n�gon annan har en �ldre r�tt

till ett egenartat efternamn med vilket k�nnetecknet l�tt kan f�rv�xlas.

I de fall som avses i f�rsta eller andra stycket kan domstol efter vad som

�r sk�ligt f�reskriva att konstn�rsnamnet eller k�nnetecknet f�r anv�ndas

endast p� ett s�rskilt s�tt.

22 � Talan om fastst�llelse huruvida en r�tt till ett egenartat efternamn
best�r eller ej eller huruvida ett f�rfarande utg�r intr�ng i e n s�dan r�tt

eller ej f�r pr�vas av domstol, n�r det r�der ovisshet om f�rh�llandet och
ovissheten �r till nackdel f�r den som har v�ckt talan.

23 � Den som g�r intr�ng i n�gon annans r�tt till ett egenartat efternamn
�r skyldig att ers�tta den andres skada, om han eller hon har insett eller
borde ha insett att f�rfarandet var till nackdel f�r denne. Vid b ed�mande
om och i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn tas �ven till lidande och
�vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse.

2835

�

SFS 1982:1134

Mellannamn

24 � En make som har f�rv�rvat den andra makens efternamn f�r b�ra

ett tidigare efternamn som mellannamn.

Har makar olika efternamn f�r en av dem, med den andres samtycke,

b�ra den andres efternamn som mellannamn, om inte detta har f�rv�rvats
p� grund av ett tidigare �ktenskap. R�tten f�r en make att med den andra
makens samtycke b�rja b�ra dennes efternamn som mellannamn g�ller

�ven sedan �ktenskapet har uppl�sts. En efterlevande make f�r utan
samtycke b�rja b�ra ett s�dant mellannamn.

25 � Har barn f�rv�rvat ett efternamn som b�rs av enbart den ena av
f�r�ldrarna f�r barnet b�ra den andra f�r�lderns efternamn som mellan�

namn.

Om en f�r�lder f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap med

n�gon annan �n den andra f�r�ldern kr�vs att maken i detta �ktenskap

samtycker till att barnet b�r detta namn som mellannamn.

26 � Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn och

som har f�rv�rvat det namnet f�r som mellannamn b�ra sitt efternamn fr�n
tiden f�re adoptionen. Har adoptivf�r�ldrarna olika efternamn och har

adoptivbarnet f�rv�rvat ett efternamn som en av dem b�r, f�r adoptivbar�

net som mellannamn b�ra den andra adoptivf�r�lderns efternamn eller sitt

efternamn fr�n tiden f�re adoptionen.

Om den som adopterats har beh�llit sitt tidigare efternamn, f�r han eller

hon som mellannamn b�ra ett efternamn som b�rs av adoptivf�r�ldrarna

eller en av dem.

Om en adoptivf�r�lder f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap

med n�gon annan �n den andra adoptivf�r�ldern, kr�vs att maken i detta

�ktenskap samtycker till att den som har adopterats b�r detta namn som

mellannamn.

27 � Den som har adopterats av en person ensam och som har f�rv�rvat

adoptivf�r�lderns efternamn f�r som mellannamn b�ra sitt namn fr�n tiden

f�re adoptionen.

Om den som adopterats har beh�llit sitt tidigare efternamn, f�r han eller

hon som mellannamn b�ra adoptivf�r�lderns efternamn.

Om adoptivf�r�ldern f�rv�rvar ett nytt efternamn genom �ktenskap,

kr�vs att malten i detta �ktenskap samtycker till att den som har adopterats
b�r detta namn som mellannamn.

28 � Har ett barn under 18 �r f�r stadigvarande v�rd och fostran i ett
enskilt hem tagits emot av n�gra andra �n barnets f�r�ldrar och har barnet

bytt sitt efternamn till ett efternamn som b�rs av enbart den ena av dem

som har tagit emot barnet, f�r barnet med samtycke av den andre av dem
som har tagit emot barnet b�ra dennes efternamn som mellannamn.

29 � Best�mmelserna i 24-28 �� medf�r inte r�tt att samtidigt b�ra mer
�n ett mellannamn. Mellannamnet skall alltid b�ras n�rmast framf�r efter�

namnet.

2836

�

Den som vill b�ra ett mellannamn skall anm�la detta namn till pa stors-

SFS 1982; 1134

�mbetet. Vill han eller hon inte l�ngre b�ra mellannamnet skall anm�lan

h�rom g�ras till pas tors�mbetet.

F�rnamn m. m.

30 � Vaije barn skall ges ett eller flera f�rnamn, som inom tre m�nader
fr�n f�delsen skall anm�las till pastors�mbetet.

31 � Den som enligt 30 � har f�rv�rvat ett enda f�rnamn kan genom
anm�lan till pasto rs�mbetet f�rv�rva ytterligare ett f�rnamn.

Den som enligt 30 � har f�rv�rvat flera f�rnamn kan genom anm�lan till

pastors�mbetet antingen byta ut ett av f�rnamnen mot ett nytt f�rnamn

eller enbart l�gga till ett f�rnamn eller stryka ett f�rnamn. S�dan anm�lan
f�r g�ras endast en g�ng.

32 � �ndring av ordningsf�ljden mellan tv� eller flera f�rnamn, s� att

tilltalsnamnet kommer f�rst, kan g�ras genom anm�lan till pastors�mbetet.
Genom en s�dan anm�lan f�r �ven stavningen �ndras, om inte namnets
uttal �ndras genom detta.

33 � Till�gg, �ndring eller strykning av f�rnamn kan i andra fall �n som
avses i 30-32 �� ske efter ans�kan hos patent- och registreringsverket, om
det finns s�rskilda skal.

34 � Som f�rnamn f�r inte godk�nnas namn som kan v�cka anst�t eller

kan an tas leda till obeh ag f�r den som skall b�ra det eller namn som av

n�gon annan anledning uppenbarligen inte �r l�mpligt som f�rnamn.

F�rnamn som anm�ls till p astors�mbetet enligt 30 eller 31 � f�rv�rvas

genom anm�lni ngen, om det inte finns n�got hinder enligt f�rsta stycket

mot att namnet godk�nns.

35 � Den som invid ett f�rnamn vill b�ra ett g�rdsnamn, som han eller

hon har anknytning till geno m sl�ktskap eller �ktenskap och som enligt

gammal sedv�nja �r i bruk som tillnamn, kan anm�la g�rdsnamnet till

pastors�mbetet. Vill han eller hon inte l�ngre anv�nda g�rdsnamnet, kan

anm�lan h�rom g�ras till pastors�mbetet.

F�rfarandet i m�l och �renden enligt denna lag

Anm�lan till pas tors�mbetet

36 � Anm�lan till pastors�mbetet g�rs i den f�rsamling d�r den som
anm�lningen avser �r kyrkobokf�rd. �r denne inte kyrkobokf�rd i Sveri�

ge, g�rs anm�lningen i den f� rsamling d�r han eller hon vistas eller senast

har varit kyr kobokf�rd. I �vriga fall f�r anm�lningen g�ras till rik sskatte-

verket.

Anm�lningen till pastors�mbetet eller riksskatteverket skall g�ras skrift�

ligen.

2837

�

SFS 1982; 1134

Som anm�lan till pastors�mbetet anses anm�lan som vid vigsel g�rs om

efternamn till vigself�rr�ttaren och vid dop inom svenska kyrkan g�rs om
f�rnamn till dopf�rr�ttaren.

37 � Beslut av pastors�mbetet far �verklagas till domkapitlet genom

besv�r.

Domkapitlets beslut f�r �verklagas till kammarr�tten genom besv�r.

38 � Beslut av riksskatteverket f�r �verklagas till kam marr�tten genom

besv�r.

Ans�kan hos patent- och registreringsverket

39 � Ans�kningar hos patent- och registreringsverket skall g�ras skriftli�
gen. De skall inneh�lla uppgift om s�kandens postadress och om sk�len f�r
ans�kningen. Till ans�kningen skall fogas ett personbevis. Till ans�kan om
f�rnamn f�r den som �r f�dd h�r i landet skall ocks� fogas utdrag ur

f�delse- och dopboken.

S�kanden skall betala ans�kningsavgift. Regeringen best�mmer avgif�

tens storlek.

40 � Har s�kanden inte iakttagit vad som �r f�reskrivet om en ans�kan
eller finner patent- och registreringsverket annars att det f�religger hinder
f�r att bifalla a ns�kningen, skall verket f�rel�gga s�kanden att yttra sig
eller g�ra r�ttelse samt erinra att ans�kningen annars kan avskrivas.

Finner verket �ven efter det att s�kanden har yttrat sig att ans�kningen

inte kan bifallas, skall ans�kningen avsl�s, om det inte finns anledning att

f�rel�gga s�kanden p� nytt.

F�rel�ggande enligt denna paragraf skall delges s�kanden.

41 � �r i fall so m avses i 11 � ans� kningshandlingarna fullst�ndiga och

finns det inte n�got hinder f�r bifall till ans�kningen, skall ans�kningen
kung�ras av patent- och registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar,

om verket inte finner att ett s�dant kung�rande skulle sakna betydelse.

N�r kung�rande har skett skall den som vill framst�lla n�gon inv�ndning

mot ans�kningen g�ra detta skriftligen inom en m�nad fr�n kung�relseda�

gen. Sedan denna tid har g�tt ut, skall verket avg�ra �rendet.

42 � Ett slutligt beslut av patent- och registreringsverket f�r �verklagas
av s�kanden, om beslutet har g�tt emot honom eller henne. Beslut, som

inneb�r att en ans�kan bifalls trots att en inv�ndning har framst�llts, f�r

�verklagas av den som har gjort inv�ndningen. �terkallar denne sin talan

f�r inv�ndningen �nd� pr�vas, om det finns s�rskilda sk�l.

Beslut som avses i f�rsta stycket f�r �verklagas till patentbesv�rsr�tten

genom besv�r.

43 � Ett slutligt beslut av patentbesv�rsr�tten f�r �verklagas till rege�

ringsr�tten genom besv�r. D�rvid till�mpas best�mmelserna i 35-37 ��

f�rvaltningsproccsslagen (1971:291) om besv�r �ver kammarr�ttens be�

slut. Patentbesv�rsr�ttens beslut skall inneh�lla uppgift om att s�rskilt

2838

tillst�nd kr�vs f�r pr�vning av besv�r till regeringsr�tten och om dc gnm-

der p� vilka s�dant tillst�nd meddelas.

�

44 � Har en ans�kan om namn bifallits, skall patent- och registrerings-

SFS 1982:1134

verket utf�rda namnbevis till s�kanden sedan beslutet har vunnit laga
kraft.

F�rfarandet inf�r domstol
45 � En ans�kan om f�rklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 � �r

f�renligt med barnets b�sta pr�vas av den domstol som tar upp fr�gor om

v�rdnaden av barnet.

I �renden enligt f�rsta stycket skall domstolen, om det kan ske, h�ra den

vars efternamn barnet b�r, om denne inte �r v�rdnadshavare. Domstolen

skall �ven inh�mta yttrande fr�n socialn�mnden.

46 � S�rskild ans�kan enligt 16 � an dra stycket pr�vas av den domstol
som tar upp fr�gor om v�rdnaden om barnet eller, om barnet inte st�r

under n�gons v�rdnad, av domstolen i den ort d�r barnet har sitt hemvist.
Finns det inte n�gon s�dan beh�rig domstol pr�vas ans�kningen av Stock�
holms tingsr�tt.

I �renden enligt f�rsta stycket skall domstolen, om det kan ske, h�ra den

vars efternamn barnet avses fa. �r barnet under 18 �r skall domstolen �ven
h�ra modem, om hon inte �r v�rdnadshavare, samt inh�mta yttrande fr�n

socialn�mnden.

47 � S�dan talan i tvister om efternamn som far f�ras i s�rskild r�tteg�ng

v�cks vid doms tolen i den ort d�r den mot vilken talan f�rs skall svara i
tvistem�l i allm�nhet. Finns det inte n�gon s�dan beh�rig domstol f�r talan
v�ckas vid Stockholms tingsr�tt.

Talan som avses i 18 � f� r inte v�ckas senare �n fem �r efter det att

patent- och registreringsverkets beslut med anledning av en ans�kan har
vunnit laga kraft. Detsamma g�ller talan enligt 19 � mot n�gon som genom

anm�lan till pa stors�mbetet har f�rv�rvat ett efternamn som n�gon annan

har erh�llit efter ans�kan hos patent- och registreringsverket.

S�rskilda best�mmelser

48 � F�r den som �r under 18 �r g�rs anm�lan eller ans�kan i m�l eller
�renden enligt denna lag av barnets v�rdnadshavare. Har barnet fyllt 12 �r
f�r s�dan anm�lan eller ans�kan g�ras utan barnets samtycke endast om
barnet �r varaktigt f�rhindrat att l�mna samtycke p� grund av psykisk

sjukdom, h�mmad f�rst�ndsutveclding eller psykisk abnormitet av annat
slag eller p� grund av n�got annat liknande f�rh�llande.

49 � Samtycke som avses i den na lag skall l�mnas skriftligen. Har i ett
�rende som avses i 6 eller 8 � samtycke l�mnats hos domstolen, beh�vs
inte nytt samtycke n�r anm�lan g�rs till p astors�mbetet.

I Internationel la f�rh�llanden

50 � Denna lag till�mpas inte p� svenska medborgare som har hemvist i

Danmark, Finland, Island eller Norge.

2839

�

SFS 1982:1134

51 � Lagen till�mpas p� danska, finska, isl�ndska och norska medborga�

re som har hemvist i Sverige.

Andra utl�ndska medborgare som har hemvist i Sverige f�r med till�mp �

ning av denna lag f�rv�rva, �ndra eller beh�lla namn genom anm�lan till
pastors�mbetet eller efter ans�kan hos patent- och registreringsverket. I

fr�ga om efternamn som har f�rv�rvats p� detta s�tt till�mpas 16-23 ��.

Utl�ndska medborgare som har hemvist i Sverige far ocks� b�ra mellan�

namn enligt denna lag efter anm�lan till pastors�mbetet.

N�r utl�ndska medborgare adopteras h�r i landet enligt svensk lag

till�mpas alltid 2-4 ��.

52 � Lagen till�mpas p� statsl�sa personer som har hemvist i Sverige
eller, om de inte har hemvist i n�got la nd, har sin vistelseort h�r.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1983. Betr�ffande svenska

medborgare som har hemvist i F inland tr�der dock 50 � i kraft f�rst den

dag regeringen best�mmer.

2. Genom den nya lagen upph�vs namnlagen (1963:521). F�rekommer i

lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�re skrifter som har ersatts av

best�mmelser i den nya lagen, till�mpas i st�llet de nya best�mmelserna.

3. Om inte annat s�gs i det f�ljande, till�mpas den nya lagen �ven i fal l

d� anm�lan eller ans�kan har gjorts f�re ikrafttr�dandet men d� �nnu inte

har slutligt pr�vats.

4. F�rnamn och sl�ktnamn som har f�rv�rvats enligt den gamla lagen

anses som f�rnamn respektive efternamn som har f�rv�rvats enligt den

best�mmelse i den nya lagen som g�ller f�r motsvarande fall. Till�ggsnamn

som avses i den gamla lagen anses som mellannamn enligt den nya lagen.

5. Om en kvinna, som enligt best�mmelser f�re den gamla lagen b�r sitt

eget och en makes efternamn i f�rening, ing�r nytt �ktenskap, anses

namnen vid till�mpning av den nya lagen som ett efternamn vilket har

f�rv�rvats p� grund av ett tidigare �ktenskap.

6. Best�mmelsen i 13 � 7 till�mpas inte i fall d� en ans�kan har kommit

in till pate nt- och registreringsverket f�re den nya lagens ikrafttr�dande.

7. I fr�ga om verkan av dom, genom vilken fastst�lls att en man inte �r

far till ett barn, till�mpas den gamla lagen i fall d� dom i f�rsta instans har

meddelats f�re den nya lagens ikrafttr�dande.

8. Best�mmelsen i 48 � om samty cke av barn �ver 12 �r till�mpas inte i

fall d� en anm�lan eller ans�kan' har gjorts f�re den nya lagens ikrafttr�

dande.

P� regeringens v�gnar

OVE RAINER

Edvard Nilsson

(Justitiedepartementet)

2840

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:1134

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se