SFS 1982:1134

821134.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

'

SFS 1982:1134

yfandriinig S EanniElageini (19!S2:670);

utkom från trycket

^511

den 27 december 1982

irdäd dep 16 december 1982.

iiiligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)

léls att i lagen skall inför as tre n>'a pa ragrafer, 50-52 §§, samt närmast
é 50 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse, ^

iéls att nuvarande punkterna 2�7 i överg ångsbéstämmelserna till lagen

ill betecknas 3-8,

iels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha nedan
/iViia lydelse,

iéls att i övergångsbestämmelseima till lagen skall införas en ny p unkt,
äv nedan angivna lydelse.

"nil följd härav kommer lagen ant ha följiande lydelse från och med den

g då den träder i kraft.

(emamn

irvärv av efternamn vid födelsen

Barn til l föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födelsen

it namnet.
Har föräldrarna olika efternamn nar barnet föds och har de tidigare ett

ipler flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar

lömet vid födelsen det efternamn som det senast födda syskonest bär.
nr Har föräldrarna olika efternamn niir barnet föds och är andra stycket

:rie tillämpligt, anses barnet vid födelsen ha förvärvat det av föjräldramas

lemamn som anmäls till pastorsämbetet inom tre månader eftet födelsen,

iji-nmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har

jiUrit so m ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har saj.'ts, anses

-(arnet vid födelsen ha förvärvat, modems efternamn.

Bastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, ansus barnet

1(1 födelsen ha förvärvat moderns efternamn.

C,

,Jrvärv av efternamn vid adoptiion
j;, 11 Den som a dopteras av meikar med gemensarrtt efternamn förvärvar

jienom adoptionen det namnet.

Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera

lemensamma barn som står under deras vårdnad, flirvärvar adoptivbarnet

jenom adoptionen det eftennamn som adoptivfönildramas senast födda

?am bär.

Har adoptivföräldrarna olika efternamn och är andra stycket inte till-

lämpligt, förvärvar adoptivba.met genom adoptionen det av adoptivföräld­
rarnas efternamn som dessa anmäler i a doptionsärendet. Anmälan kan i

stället avse ett namn som någon av adoptivföräldrarna senast har burit som
ogift. Görs inte någon anmälarn i fall som nu ha r sagts, förvärvar adoptiv­
barnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn.

' Prop. 1982/83:38, LU 1 3, rskr 87.

2831

⬢\

¬

background image

SFS 1982:1134

3 § Den som adopteras av en persp/n ensam förvärvar genom adopti
det efternamn som denne bär. I stället för detta namn kan den
adopteras genom adoptionen förvärv.a ett efternamn som adoptiy^föräld
senast har burit som ogift, om denne anmäler detta namn i adopf/onsäre
det. Om en make adopterar de^ andra makens barn, medför det d.pck in

någon ändring av barnets efternamn.

4 § Domstolen kan i adoptionsärendet besluta att den som adppte

skall behålla diet efternamn som han eller hon hade före adoptionen.

Byte till förälders efternanin, m. m.

5 § Den som vill byta ett efternamn som har förvärvats enligt I § tiJ[J,e
annat efternamn spm bärs av rjågon av föräldrarna kan göra detta genp

anmälan till pastorsämbetet. Har föråJden) förvärvat sitt namn en ligt
eller 10 § genom äktenskap med någon annan än den andra föräldern

krävs att maken i detta äktenskap samtycker till namnbytet.

Genom anmälan till pastorsämbetet kan byte även ske till ett efternam

som någon av föräldrarna senast har burit som ogift.

Den som har bytt efternamn enligt första eller andra stycket och som vi

namnbytet v ar under 18 år kan genom anmälan till pastorsämbetet byta til

ett annat naitnn som anges i något a v de 5sa stycken.

6 § Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas naiT),n u tan a
denna förälder är vårdnadshavare, krävs för byte av barnets efternam

enligt 5 § att föräldern har samtyckt, till namnbytet eller att dojmstol h

funnit att namnbytet är förenligt medi barnets bästa.

7 § Bestämmelserna i 5 och 6 §§ tillämpas också då den som har adopte­
rats vill byta ett efternamn som har förvär\'ats enligt 2 eller 3 § till ett annal

eftemamni som bärs av någon av adoptivföräldrarna eller som någon av

dem senast har burit som ogift, Detsamma gäller om den som har adopte­

rats har behållit sitt efternamn från tiden f(3re adoptionen och vill byta del

till ett efternamn som nyss har angetts.

8 § Ett barn under 18 år, som för stadigvarande vård och fostran i e ti

enskilt hem har tagits emot av någon annan än barnets föräldrar, kar
genom anmälan till pastorsämbetet byta sik; efternamn till ett namn son

bärs av den eller dem som har tagit emot barnet eller till ett namn som bärs

av någon av dem, om' den eller de vars namn avses har samtyckt til

namnbytet och domstol har funnit att namnbytet är förenligt med bar netj
bästa.

Den som har bytt efternamn enligt första si:ycket kan genom anmälan til

pastorsämbetet byta tiJilbaka till ett eftemam/n som han eller hon har buri
tidigare.

Byte till makes efternamn

9 § De som ingår äktenskap kan välja antingen att ha den enes efternami
som gemensamt efternamn eller att behållla var och en sitt efternamn fråi

tiden närmast före äktenskapet.

2832

De som ingår äktenskap skall anmäla sitt val av efternamn till pastors

¬

background image

äinbetet senast i samband med vigseln. Har de valt att ha den enes

SFS 1982:1134

efternamn som gemensamt efternamn förvärvar den andre det namnet vid

vigseln.

Efternamn får antas som gemensamt efternamn endast om den vars

namn avses lämnar sitt samtycke och namnet inte har förvärvats genom ett
tidigare äktenskap.

10 § En make som vid äktenskapets ingående har behållit sitt efternamn

kan med den andra makens samtycke senare under äktenskapet genom
anmälan till pastorsämbetet byta sitt efternamn till den andra makens

efternamn.

Den som har bytt efternamn enligt första stycket eller enligt 9 § kan

under eller efter äktenskapet genom anmälan till p astorsämbetet byta till

det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift.

Byte under äktenskapet till en makes efternamn far inte avse ett efter­

namn som den maken har förvärvat genom ett tidigare äktenskap eller ett

efternamn som maken under äktenskapet har bytt till enligt andra stycket
eller enligt 5 eller 7 §. En make som under äktenskapet har bytt efternamn

kan inte därefter byta till den andra makens efternamn.

Byte till andra efternamn

11 § Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till
ett efternamn som inte kan förvärvas enligt 1-10 §§ kan göra ansökan om

tillstånd till bytet hos patent- och registreringsverket.. Den som en gång har
bytt efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn på detta

sätt endast om det finns särskilda skäl.

Avser ansökningen ett barn under 18 år, kan patent- och registrerings­

verket som villkor för namnbytet uppställa att domstol har funnit att detta

är förenligt med barnets bästa.

Med byte av efternamn enligt denna paragraf jämställs ändring av efter­

namns stavning.

12 § Som nybildat efternamn får inte godkännas

1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form

att det inte är lämpligt som efternamn här i landet,

2. namn som är i bruk som förnamn, om det inte finns särskilda skäl att

namnet ändå skall få bäras som ett nybildat efternamn,

3. dubbelnamn,
4. namn som kan uppfattas som en benämning på Järnvägsstationer,

postkontor eller liknande och därför kan medföra olägenhet eller i övrigt
kan vilseleda allmänheten,

5. namn som kan väcka anstöt, eller
6. namn som kan antas leda till obehag för den som bär det.

13 § Som efternamn, vare sig det är nybildat eller ej, far inte godkännas

namn som lätt kan förväxlas med

1. ett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har rätt att bära,

2. ett allmänt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt,
3. ett allmänt känt utländskt efternamn.

2833

178-SFS 1982

¬

background image

SFS 1982:1134

4. någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är allmänt

känt,

5. en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller någon liknande

sammanslutning,

6. någon annans här i riket skyddade firma eller varumärke eller ett

annat kännetecken som har inarbetats för någon a nnan i en näringsverk­
samhet här i riket, eller

7. en titel på någon annans skyddade litterära eller konstnärliga verk,

om titeln är egenartad, eller ett särskilt skapat namn som förekommer i ett
sådant verk och vars utnyttjande skulle innebära en kränkning av någon
annans upphovsrätt till verket.

Har någon efter ansökan förvärvat ett nybildat efternamn, utgör vad

som sägs i första stycket 1 inte hinder för föräldrar, syskon eller syskon­

barn att med förvärvarens samtycke erhålla det namnet efter ansökan hos
patent- och registreringsverket. Har det förra förvärvet gjorts av flera,

fordras samtycke av dem alla.

14 § Utan hinder av 12 eller 13 § kan, om det finns särskilda skäl, byte

ske till e tt efternamn som är bildat av faders eller moders förnamn med
tillägg av ändeisen son eller dotter eller till ett efternamn som sökanden har

burit tidigare utan att ha förlorat det enligt 16-19 §§.

I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 § endast

om det finns synnerliga skäl.

�ndring av efternamns genus/orm

15 § �ndring av ett utländskt efternamns genusform anses inte som byte

till annat efternamn. Sådan ändring sker genom anmälan till pastorsämbe­
tet.

Förlust av efternamn

16 § Fastställs det att en man inte är far till e tt barn som på grund av
faderskapet har förvärvat mannens efternamn eller ett efternamn som

mannen har burit, förlorar barnet det efternamnet. I stället förvärvar
barnet modems efternamn vid tiden för barnets födelse. Barnet anses då
ha förvärvat det namnet enligt 1 §.

Finns det synnerliga skäl, får domstol tillåta att barnet behåller sitt

efternamn. Sådant tillstånd meddelas, om frågan angående faderskapet

prövas av domstol, i samband med domen. I annat fall prövas namnfrågan

efter särskild ansökan, som skall ha kommit in till domstolen inom en

månad efter fastställelsen.

17 § Har någon genom anmälan till pastorsämbetet förvärvat ett efter­

namn som han eller hon inte har rätt till och ä r det inte fråga om fall som

avses i 16 §, skall domstol på talan av den vars namn sålunda har förvär­

vats besluta att namnet förloras, om inte synnerliga skäl talar för att
namnet får behållas. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår det

efternamn han eller hon hade före anmälningen.

18 § Har någon efter ansökan hos patent- och registreringsverket bytt till
ett efternamn som han eller hon inte har burit tidigare och uppstår olägen-

¬

background image

het för någon annan till följd av såda n risk för förväxling som anges i 13 §

SFS 1982:1134

första stycket, skall domstol på talan av den andre besluta att den som har

erhållit namnet förlorar detta, om inte synnerliga skäl talar för att han eller

hon får behålla det. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår det

efternamn han eller hon hade före ansökningen.

19 § Förlorar någon sitt efternamn enligt 16-18 §§ skall domstolen, om

talan förs om detta, besluta att också den som genom denne har förvärvat

eller i övrigt h ar rätt att bära namnet förlorar namnet eller rätten att bära
det, om inte synnerliga skäl talar mot detta. Detsamma gäller om någon
som borde ha förlorat sitt efternamn enligt 16-18 §§ har avlidit.

Förlorar någon sitt efternamn enligt första stycket, skall domstolen med

tillämpning av 1 -10 §§ fastställa det namn som föi-värvas i stä llet för det
som förloras.

Särskilt skydd för egenartade efternamn
20 § Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett namn som lätt
kan förväxlas med detta användas av någon annan endast om han eller hon
enligt denna lag kan åberopa rätt till n amnet eller om han eller hon eller
släkten av ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.

Ingen far obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat

efternamn, i n äringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett
annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs

beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslut­
ning.

Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka

tillhörigheten till en viss släkt.

21 § Har ett konstnärsnamn eller ett liknande namn blivit allmänt känt
och har någon annan en äldre rätt till ett egenartat efternamn med vilket
konstnärsnamnet lätt kan förväxlas, måste den andre inom rimlig tid in­
skrida mot användandet. Annars får konstnärsnamnet användas utan
hinder av vad som föreskrivs i 20 §.

Första stycket tillämpas även i fall d å ett kännetecken av det slag som

anges i 20 § andra stycket har inarbetats och någon annan har en äldre rätt

till ett egenartat efternamn med vilket kännetecknet lätt kan förväxlas.

I de fall som avses i första eller andra stycket kan domstol efter vad som

är skäligt föreskriva att konstnärsnamnet eller kännetecknet får användas

endast på ett särskilt sätt.

22 § Talan om fastställelse huruvida en rätt till ett egenartat efternamn
består eller ej eller huruvida ett förfarande utgör intrång i e n sådan rätt

eller ej får prövas av domstol, när det råder ovisshet om förhållandet och
ovissheten är till nackdel för den som har väckt talan.

23 § Den som gör intrång i någon annans rätt till ett egenartat efternamn
är skyldig att ersätta den andres skada, om han eller hon har insett eller
borde ha insett att förfarandet var till nackdel för denne. Vid b edömande
om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till lidande och
övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

2835

¬

background image

SFS 1982:1134

Mellannamn

24 § En make som har förvärvat den andra makens efternamn får bära

ett tidigare efternamn som mellannamn.

Har makar olika efternamn får en av dem, med den andres samtycke,

bära den andres efternamn som mellannamn, om inte detta har förvärvats
på grund av ett tidigare äktenskap. Rätten för en make att med den andra
makens samtycke börja bära dennes efternamn som mellannamn gäller

även sedan äktenskapet har upplösts. En efterlevande make får utan
samtycke börja bära ett sådant mellannamn.

25 § Har barn förvärvat ett efternamn som bärs av enbart den ena av
föräldrarna får barnet bära den andra förälderns efternamn som mellan­

namn.

Om en förälder förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap med

någon annan än den andra föräldern krävs att maken i detta äktenskap

samtycker till att barnet bär detta namn som mellannamn.

26 § Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn och

som har förvärvat det namnet får som mellannamn bära sitt efternamn från
tiden före adoptionen. Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har

adoptivbarnet förvärvat ett efternamn som en av dem bär, får adoptivbar­

net som mellannamn bära den andra adoptivförälderns efternamn eller sitt

efternamn från tiden före adoptionen.

Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn, får han eller

hon som mellannamn bära ett efternamn som bärs av adoptivföräldrarna

eller en av dem.

Om en adoptivförälder förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap

med någon annan än den andra adoptivföräldern, krävs att maken i detta

äktenskap samtycker till att den som har adopterats bär detta namn som

mellannamn.

27 § Den som har adopterats av en person ensam och som har förvärvat

adoptivförälderns efternamn får som mellannamn bära sitt namn från tiden

före adoptionen.

Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn, får han eller

hon som mellannamn bära adoptivförälderns efternamn.

Om adoptivföräldern förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap,

krävs att malten i detta äktenskap samtycker till att den som har adopterats
bär detta namn som mellannamn.

28 § Har ett barn under 18 år för stadigvarande vård och fostran i ett
enskilt hem tagits emot av några andra än barnets föräldrar och har barnet

bytt sitt efternamn till ett efternamn som bärs av enbart den ena av dem

som har tagit emot barnet, får barnet med samtycke av den andre av dem
som har tagit emot barnet bära dennes efternamn som mellannamn.

29 § Bestämmelserna i 24-28 §§ medför inte rätt att samtidigt bära mer
än ett mellannamn. Mellannamnet skall alltid bäras närmast framför efter­

namnet.

2836

¬

background image

Den som vill bära ett mellannamn skall anmäla detta namn till pa stors-

SFS 1982; 1134

ämbetet. Vill han eller hon inte längre bära mellannamnet skall anmälan

härom göras till pas torsämbetet.

Förnamn m. m.

30 § Vaije barn skall ges ett eller flera förnamn, som inom tre månader
från födelsen skall anmälas till pastorsämbetet.

31 § Den som enligt 30 § har förvärvat ett enda förnamn kan genom
anmälan till pasto rsämbetet förvärva ytterligare ett förnamn.

Den som enligt 30 § har förvärvat flera förnamn kan genom anmälan till

pastorsämbetet antingen byta ut ett av förnamnen mot ett nytt förnamn

eller enbart lägga till ett förnamn eller stryka ett förnamn. Sådan anmälan
får göras endast en gång.

32 § �ndring av ordningsföljden mellan två eller flera förnamn, så att

tilltalsnamnet kommer först, kan göras genom anmälan till pastorsämbetet.
Genom en sådan anmälan får även stavningen ändras, om inte namnets
uttal ändras genom detta.

33 § Tillägg, ändring eller strykning av förnamn kan i andra fall än som
avses i 30-32 §§ ske efter ansökan hos patent- och registreringsverket, om
det finns särskilda skal.

34 § Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller

kan an tas leda till obeh ag för den som skall bära det eller namn som av

någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.

Förnamn som anmäls till p astorsämbetet enligt 30 eller 31 § förvärvas

genom anmälni ngen, om det inte finns något hinder enligt första stycket

mot att namnet godkänns.

35 § Den som invid ett förnamn vill bära ett gårdsnamn, som han eller

hon har anknytning till geno m släktskap eller äktenskap och som enligt

gammal sedvänja är i bruk som tillnamn, kan anmäla gårdsnamnet till

pastorsämbetet. Vill han eller hon inte längre använda gårdsnamnet, kan

anmälan härom göras till pastorsämbetet.

Förfarandet i mål och ärenden enligt denna lag

Anmälan till pas torsämbetet

36 § Anmälan till pastorsämbetet görs i den församling där den som
anmälningen avser är kyrkobokförd. �r denne inte kyrkobokförd i Sveri­

ge, görs anmälningen i den fö rsamling där han eller hon vistas eller senast

har varit kyr kobokförd. I övriga fall får anmälningen göras till rik sskatte-

verket.

Anmälningen till pastorsämbetet eller riksskatteverket skall göras skrift­

ligen.

2837

¬

background image

SFS 1982; 1134

Som anmälan till pastorsämbetet anses anmälan som vid vigsel görs om

efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan görs om
förnamn till dopförrättaren.

37 § Beslut av pastorsämbetet far överklagas till domkapitlet genom

besvär.

Domkapitlets beslut får överklagas till kammarrätten genom besvär.

38 § Beslut av riksskatteverket får överklagas till kam marrätten genom

besvär.

Ansökan hos patent- och registreringsverket

39 § Ansökningar hos patent- och registreringsverket skall göras skriftli­
gen. De skall innehålla uppgift om sökandens postadress och om skälen för
ansökningen. Till ansökningen skall fogas ett personbevis. Till ansökan om
förnamn för den som är född här i landet skall också fogas utdrag ur

födelse- och dopboken.

Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer avgif­

tens storlek.

40 § Har sökanden inte iakttagit vad som är föreskrivet om en ansökan
eller finner patent- och registreringsverket annars att det föreligger hinder
för att bifalla a nsökningen, skall verket förelägga sökanden att yttra sig
eller göra rättelse samt erinra att ansökningen annars kan avskrivas.

Finner verket även efter det att sökanden har yttrat sig att ansökningen

inte kan bifallas, skall ansökningen avslås, om det inte finns anledning att

förelägga sökanden på nytt.

Föreläggande enligt denna paragraf skall delges sökanden.

41 § �r i fall so m avses i 11 § ansö kningshandlingarna fullständiga och

finns det inte något hinder för bifall till ansökningen, skall ansökningen
kungöras av patent- och registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar,

om verket inte finner att ett sådant kungörande skulle sakna betydelse.

När kungörande har skett skall den som vill framställa någon invändning

mot ansökningen göra detta skriftligen inom en månad från kungörelseda­

gen. Sedan denna tid har gått ut, skall verket avgöra ärendet.

42 § Ett slutligt beslut av patent- och registreringsverket får överklagas
av sökanden, om beslutet har gått emot honom eller henne. Beslut, som

innebär att en ansökan bifalls trots att en invändning har framställts, får

överklagas av den som har gjort invändningen. �&terkallar denne sin talan

får invändningen ändå prövas, om det finns särskilda skäl.

Beslut som avses i första stycket får överklagas till patentbesvärsrätten

genom besvär.

43 § Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till rege­

ringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35-37 §§

förvaltningsproccsslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens be­

slut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att särskilt

2838

tillstånd krävs för prövning av besvär till regeringsrätten och om dc gnm-

der på vilka sådant tillstånd meddelas.

¬

Viktiga lagar inom familjerätt
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.