SFS 1967:198

670198.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Nr 198

KUNGL. MAJ;TS

Folkl)okföriiigsförordnmg5

given Stockholms slott den 9 juni 1907.

Kungl. Maj;t har, med riksdagenh funnit gott förordna som följer.

Inledande bestämmelser

1 §.

Folkl)okföring sker
dels fortlöpande hos pastorsämbetet i kyrkoböcker och andra register för

sarje församling av svenska kyrkan (kyrkobokföring),

dels ärligen hos lokal skattemyndighet i mantalslängder församlings vis

för varje kommnn (mantalsskrivning).

Konungen kan förordna, att kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg

skall ske hos den lokala skattemyndigheten.

2 §.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden handlägger centrala upp­

gifter inom och har tillsyn över folkbokföringsväsendet.

Domkapitel har inom stiftet tillsyn över pastorsämbetenas befattning

loed kjTkobokföringen.

3 §.

Med folkbokföringsmyndighet avses' länsstyrelse och myndighet som

namnes i 1 eller 2 §.

4 §.

Bestämmelser om kyrkobokföring i icke territoriell försjmiling av svens-

kjTkan och i svensk församling i utlandet meddelas av Konungen.

5 §.

Har Konungen förordnat att församling slcall vara Indelad j kyrkobok­

föringsdistrikt, gäller förordningens bestämmelser om församling i stället

sädant dislrilet.

6 §.

Konungen förordnar i varje stift minst en kyrkobokföringsinspektör att

oiträda domkapitlet vid tillsyn ö%Tr kyrkoboltföringen.

. När flera kyrkobokförings^inspektörer förordnas i ett stift, indelas stiftet

^ insp ektionsområden, ett f�r varje inspektör.

' Prop, it]67: 88; L"LT 34; Rskr 294.

dlSOOO, Svensk författningssamling 1967, Nr lOS oc h 109

¬

background image

⬢'V

482

1967 ⬢ Nr 198

7 §.

För varje person faslställes personnummer som identitelsbetecluiing. p^j

sonnummer anger födclselid samt innehåller vidare födelsenummcr och

konlrollsiffra.

^

» r -

Födelseliden anges med sex siffror, tva for aret, tva lor månaden och hs

för dagen i nu nämnd ordning.

Födelsenumret består av tre siffror och är udda för man och jämnt för

kvinna.

Kyrkobokföring

Definitioner ni. m.

S §.

I denna förordning förslås med en persons

kyrkobokföringsort den församling i vilken han är kjTkobokförd,

]v}Tkobokföringsfaslighet den fastighet på vilken han är kyrkobokförd.

9 §.

Har beslut om kyrkobokföring på grund av inflyttning meddelats efter

imälan enligt 33 §, gäller kyrkobokföringen från och med den dag a n­

mälan inkom. Har beslutet meddelats utan föregående anmälan, gäller kyr­

kobokföringen från och med beslutets dag.

^ad flyttning inom landet upphör den flyttande att vara kyrkobokförd på

ulflyttningsorten från och med den dag han är kyrkobokförd på inflytt-

ningsorten. Vid flyttning till utlandet upphör kyTkobokföringen att gälla

från och med utresedagen. Anmäles flyttning till utlandet efter utresedagen,

upphör dock kyrkobokföringen att gälla från och med den dag anmälan

inkom.

10 §.

Om kyrkoböcker, register över obefintliga (obefintligregister) och andra

register för kyrkobokföringen bestämmer Konungen.

Bätt kijrkobokföringsort m. m.

11 §.

Var och en kyn-kobokföres i den församling och på den fastighet där lia«

är bosalt, om annat ej följer av bestämmelse i 19�24 och 27 §§.

12 §.

En person anses hosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas eller,

när byte av bostad skett, kan antagas komma att regelmässigt vistas under

naftvilan eller motsvarande vila (dygnsvilan). Den som enligt denna regel

kan anses bosatt på flera fastigheter anses bosatt på den fastighet där hen

med hänsyn till sin tjänst eller verksamhet och övriga omständigheter n»

anses ha sitt egentliga hemvist.

Undantag från första stycket anges i 13�17 §§.

13 §.

.

Den soin på grund av sina arbetsförhållanden tillbringar dygnsvilan P

annan fastighet än den där hans familj är bosatt anses bosatt hos familjen,

om han regelbundet besöker den när tillfälligt hinder ej möter.

14 §.

Dygnsvila som en person på grund av tillfälligt arbete eller uppdrag l>"'

bnngar på annan fastighet än den där han har sitt egentliga hemvist ans

icke leda till ändring i hans bosättning.

.--i

Ka

vist

på a l

lillhr

De

regel

anse

jnilj»

och

om

,⬢

¬

background image

1967 . Nr 198

4^3

15 §.

K�~n olcv

allmin eller enskild läroanstalt anses lia sitt egcnUiga hem­

vist hos föräldrar, andra anhöriga eller, om han är gift, hos sin faiilj e��r

pä anna n |i ats, anses han bosatt dar, även om han tUl följd av studierna

lillbringar dygnsvilan på annan fastighet,

16 §.

Den _soni på grund av ^ke eller tjänst ieke kan tillbringa sin dygnsvila

regelmässigt pä viss fastighet anses bosatt pä den fastighet där hM kan

anses lia sitt egentliga hemvist. Därvid bealrtas hans yrke eller tjänst, fa­

miljens eller annan nara anhörlgs bosättning, förvaringen av hans bohag

och a nnan omständighet,

"

,

17 §.

Den som tillhor den. nomadiserande samebefolkningen och icke är bosatt

p;\ viss fastighet anses bosatt på sitt h^vud^iste i samebyn. Om sådant

huvudvisle galler i tillämpliga delar vad som enligt denna förordning gäller

om fastig het.

18 §,

�&vcn om en person icke är bosatt på viss fastighet, anses han dock bosatt

i \ iss församling, om det med tillämpning på församlingens område av be­

stämmelserna i 12�17 §§ om fastighet kan anses att han är bosatt inom

området.

19 §.

På ansökan av den som äger eller innehar fast egendom men endast under

någon del av året vistas på egendomen eller i övrigt inom den försam­

ling där egendomen är belägen kan Konungen f�rordna, att sökanden skall

vara kjTkobokförd på viss fastighet i församlingen, om det är skäligt med

liänsjm till egendomens betydenhet och övriga omständigheter,

20 §.

Den som ar anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst kyrkobok­

föres i Storkyrkoförsamlingen i Stocldiolm med sin familj och svenska be­

tjäning. Konungen kan dock medge den, som äger eller innehar fast egen­

dom utom Stocldiolm, att med familj och betjäning kyrkobokföras på viss

fastighet i den församling där egendomen är belägen,

21 §.

Ledamot av statsrådet som för att utöva statsrådsämbetet flyttar från för-

samliog, där han var bosatt vid utnämningen, får fortfarande vara kyrko-

bokford där,

22 §.

Den som förordnats av Konungen till ledamot i kommitté eller kommis­

sion eller fått uppdrag att biträda i statsdepartement som saldtunnig eller

fått särskilt uppdrag av riicsdagen och för att fullgöra uppdraget flyttar

från den församling, där han var bosatt när. han fick uppdraget, får, fort­

farande vara kjTkobokförd i denna församling, om han där innehar an­

ställning, äger eller brukar fastighet eller idkar rörelse,

23 §,

�~ Den som för vård eller tillsyn vistas pä ålderdomshem i annan församling

än den, där han rätteligen var eller bort vara kyrkobolcförd när han flyttade

jill ålderdomshemmet, får kyrkobokföras i sistnämnda församling. Han

nyrkobokföres då på den fastighet, där han förut vm bolrförd, eller under

rubrik på församlingen skrivna eller, om särskilda skäl föreligger, på annan

fastighet.

¬

background image

'ISI

19C7 . Nr 198

Den som lor vård eller lillsyn vistas på ålderdomshem och är IvYrkol

förd i den församling där hemmet ligger får kjTkobokföras på imnan i

tigliet i församlingen, om särskilda skäl föreligger.

'

24 §.

Intagning på sjukvårdsinrällning ändrar icke den intagnes kjTkobolf

]-ing. Förhållanden som inträffar efter intagningen beaktas vicl kyrkobön

föringen, som om han ej varit intagen på sjukvårdsinrättningen.

Förslå slycket äger motsvarande tillämpning i fråga om den som iii la"cs

eller intagits i förbättrings-, uppfostrings-, fångvårds- eller arbetsansk^i^

Den som frigivits eller utskrivils villkorligt från fångvårds- eller arbetsan

stall eller som efter att ha dömts till ungdomsfängelse eller internering

överförts till vård utom anstalt anses vid kyTkobokföring vara intagen i an^-

stalten även under prövotiden eller vården utom anstalt.

25 §.

Levande fött barn kyrkobokföres i sin födelsehemort, om det är fött inom

landet eller fött utom landet av kvinna som är kyrkobokförd här eller ä r

bosatt här och upptagen i obefintligregister.

Födelsehemort är den församling där modern vid barnets födelse var

kyTkobokförd eller upptagen i obefintligregisler. Kan moderns kyrkoboklö-

ring icke utredas, är den församling, där barnet föddes, födelsehemort. För

hittebru-n är den församling, där barnet anträffas, födelsehemort.

Sedan barnet kymkobokförts i lödelsehemorten, tillämpas övTiga bestäm­

melser om kyrkobokföringsort.

26 §.

Den som tillhör främmande makts beskicknmg eller lönade konsulat eller

dess betjäning kyrkobokföres endast om han är svensk medborgare. Detta

galler även sådan persons familjemedlem eller tjänare.

27 §.

Den som icke är bosatt på någon fastighet i den församlmg däi' han skall

kjTlmbokforas bold-öres under rubrik pä församlingen skrivna, om annat

ej följer ay 19, 20, 23 eller 24 §. Den som saknar känt hemvist eller, i fniga

om nomadiserande same, känt huvudviste bokföres under rubrik utan Avl/i'

hemvist.

dock pröva om person som saknar bestämt hemvist i

01 sam ingen i stället för att bokföras enligt första stycket kan behålla sin

Kigaie vyrkobokföring. Beslutas vid mantalssla-ivning att han icke skall

"tycke?''

fastighet i manlalslängden, bokföres han enligt första

28 §

Från kjTkobokföringen avregislreras den som avlidit eller kyrkobokförts

ror'!'''1

eller enligt 2G § ej läng-e skall kyTkobokföras. Vidare

til idlanTet^

provning av anmälan enligt 34 § anses ha flyt''''

upplvt,,

stadigvarande bosatt i utlandet.

följd befim?ils^akn'a?" överföres den som \id två mantalsskrivningar '

¬

background image

1967 . Nr 198

435

Andra och tredje styckena ^ller icke sådan svensk missionär eller präst,

som a r anslaild i utlandet, och ej heller make eller barn under 15 år som

iMfoIjer Jionom,

ArtmCilningar /n. m.

29 §.

Amiiajari enligt dennaJörordiiing f^r göras muntligen, om annat icke

anges särskilt FoIIdiokfonngsmyndighelen kan dock begära att muntlig

anmalan, som anmas i telefon, för att gälla skall bekräftas skriftligen eller,

om särsk ilda skal föreligger, vid personlig inställelse.

30 §.

Barns födelse anmäles till pastorsämbetet i födelsehemorten, om det är

fött inom riket eller fött utom rilcet av kvinna som är k^^Tkobokförd h är el­

ler är bosatt här och upptagen i obefintligregister.

Födes barnet pä sjukhus eller enskilt sjukhem gör inrättningen anmälan.

Biträder barnmorska vid födelsen i annat fall, gör hon födelseanmälan. An­

mälan skall ske ofördröj ligen och vara skriftlig.

1 andra fall skall barnets vårdnadshavare göra anmälan enligt första

stycket inom en manad från födelsen. Sker det icke kan. pastorsämbetet före­

lägga v årdnadshavaren att inom viss iid fullgöra sin skyldighet.

Med b arn avses nyfödd, som efter födelsen andats eller visat annat livs­

tecken, s amt dödfödd som avlidit efter utgången av tjiigoåttonde havande­

skapsveckan.

31 §.

Dödsfall anmäles skyndsamt till pastorsämbete. Anmälan göres av efter­

levande make eller annan anhörig, som sammanbott med den döde eller av

annan anledning finns på platsen. Om sådan anraälningsskyldig ej finnes,

bör husfolk, husvärd eller annan som är närmast till det anmäla dödsfallet.

Den som anmäler dödsfall skall, om dödsbevis ej lämnas enligt 32 §, vid

anmälan uppge sannolik dödsorsalt och namn på läkare som under sista

året före dödsfallet rådfrågats av eller för den döde.

32 §.

'

Intyg om dödsorsak, (dödsbevis) lämnas vid dödsfall Ull pastorsämbete

ay polismyndighet, om särsldld undersölming för att utröna dödsorsaken

gjorts genom mymdighetens försorg, och av sjukvårdsinrättning om den

avlidne vårdades på inrättningen vid dödsfallet.

Den som anmäler dödsfall till pastorsämbete skall avlämna dödsbevis

om läka re i annat fall vårdade den avlidne under hans sista sjukdom, bi­

trädde vid f örlossning, där moder eller barn dog, eller besiktigade den dödes

^i-opp efter dödsfallet.

Medicinalstyrelsen kan förordna att dödsbevis skall lämnas till pastors­

ämbete vid andra dödsfall än som avses i första och andra styckena såvitt

^ivser kommun eller ort där tjänsteläkare är stationerad. Sådant dödsbevis

avlämnas av den som anmäler dödsfallet.

33 §.

Flyttning som bör föranleda ändring 1 kyrkobokföringen anmäles av den

jlyttande inom två veckor Ull pastorsämbetet i den efter flyttningen rätta

b}Tkobokföringsorten. Det sagda gäller även den som flyttat in från ut-

kndet.

¬

background image

- '--*i

4SG

1967 ⬢ Nr 198

Sker icke anmälan enligt första stycket eller ar anmalan ofullständig ocli

saknar pastorsämbetet erforderliga uppgifter for kyrkobokföringen,

pastorsämbetet förelägga den flyttande att lämna dessa uppgifter.

34 §.

Den som har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet skall an­

mäla delta till pastorsämbetet i kjTkobokföringsorlen. Anmälan göres före

utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan inslälks

eller uppskjutes skall detta anmälas till pastorsämbetet senast den tidig

uppgivna utresedagen.

35 §.

[are

Fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter bostad

åt annan, skall anmäla detta till pastorsämbetet i den församling där faslig-

heten är belägen. Anmälan göres inom två veckor efter inflyttningen.

Fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på för­

frågan av folkbokföringsmyndighet uppge om viss person bor i fastigheten
respektive lägenheten.

Pastorsämbetes beslut m. m.

36 §.

Pastorsämbete beslutar efter anmälan eller när annat skäl föreligger om

viss persons kyrkobokföring i församlingen. Pastorsämbetet skickar under­

rättelse till honom, om åtgärd vidtages utan att anmälan skett eller ora

anmälan ej följts And kjnkobokföringen.

37 §.

�r pastorsämbeten scv o lika mening i fråga om kjnkobokföring, inhämtas

kjTkobokföringsinspektörens råd i ärendet. Kvarstår oenigheten, liänskju-

ter den mjmdighet som först handlagt ärendet detta till den länsstjToIse

eller det domkapitel som prövar besvär över mjmdighetens beslut i samma

ämne. Vid sådan underställning skall den ifrågasatta kyrkobokföringsåt­

gärden anstå till dess länsstyrelsens eller domkapitlets beslut föreligger.

Länsstyrelsen eller domkapitlet kan förordna att åtgärden skall anstå till

dess lagakraftägande beslut i ärendet föreligger.

Mantalsskrivning

38 §.

I denna förordning förstås med

mantalsäret det kalenderår för vilket mantalsskrivning sker,

förrättningsåret kalenderåret närmast före mantalsåret,

mantalsdagen den 1 november förrättningsåret,

mantalsskrivningsort för varje person den kommun och församling

vilken han mantalsskrives.

39 §.

Var och en mantalsskriA-es på den fastighet och i den församling, där

rätteligen skall vara kyrkobokförd mantalsdagen, samt i den kommim

fastigheten och församlingen är belägen. Den som skall vara kyrkobodo

1 icke territoriell församling mantalsskrives på kyrkobokföringsfastign*^

OCll 1 QCri ICOmiTllin OO.ll fnfcnmliT-vrr

,

o

i VVJO |JU. tVJJL

OCll 1 den kommun och församling där fastigheten är belägen.

�~

Den som mantalsdagen skall vara kyrkobokförd under rubrik på

hngcn sbrwna eller utan känt hemvist mantalsskrives under samma rubr

fes ' P⬢

den

kraft

Ti

sone

skri

E

gcno

laga

An

ston

lalss

¬

background image

1967 . Nr 198

487

kraft.

40 §.

"PP'-Sttar länsstyrelsen stomme till

manlolslangd tor varje temtoncll församling. I stommm upptages de per-

soncr som kan antagas bli mantalsskrivna i församlingen. Närmare före-

skrifter härom meddelas av Konungen.

EU ex emplar av stommen överlämnas före den 15 januari mantalsäret

htl kommunen for att under tiden till och med den 5 februari samma år

genom kommunens stjTelses forsorg hållas tillgängligt för den som önslcar

taga del av det.

41 §.

Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i

stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans man­

talsskrivning _och av kommun i fråga som rör kommunen.

Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den lokala skatte­

myndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skrift­

lig men får göras muntligen \id inställelse hos den lokala skattemvndie-

heten.

^

42 §.

Lokal skattemyndighet prövar efter ansökan enligt 41 § eller när anled­

ning i övrigt föreligger huruvida viss person skall upptagas eller utelämnas

i inant alslängd. Myndigheten inför i stommen ändring, strykning eller till-

lägg som förankdes ay prövningen.

43 §.

Den lokala skattemyndigheten underskriver stommen till mantalslängd

den 1 m ars maniaisåret. Längden anses därmed upprättad och justerad.

Har ansökan enligt 41 § gjorts beträffande viss persons mantalsskriv­

ning skickar den lokala skattemyndigheten senast den 15 mars mantalsåret

underrältelse om vad som beslutats Aid mantalsskrivningen till den som

beslutet gäller och till kommunen. Sådan underrättelse skickas också när

den. lokala skattemyndigheten utan ansökan beslutat i fråga om mantals­

skrivning med avvikelse från vad som upptagits i stommen till mantals­

längd.

44 §.

�r lok ala skattemyndigheter av olika mening om persons rätta mantals­

skrivningsort, skall frågan därom underställas länsstyrelsen i det län där

den ifrågasatta nya mantalsskri\'ningsorten är belägen. Personen mantals-

skrives i den förstling, där han var upptagen i stomme till mantalslängd,

och kvarstår där till dess länsstyrelsens beslut eller, om länsstyrelsen för­

ordnar, lagakraftägande beslut i ärendet föreligger.

Besvär m. m.

45 §.

Mot beslut i kvrkobokföringsärende som underställes länsstyrelse eller

oiokapitel eller avser föreläggande enligt 30, 33 eller 57 § får talan icke

föras.

Talan mot beslut i annat kyrkobokföringsärende föres genom besvär

¬

background image

m

4SS

1967 ⬢ Nr 198

a) ho-^ länsslyrclscn om beslulcl meddelals av pastorsämbete och av (

fr-i'^a om Icyrlcoboliföringsort, kyrkobokföringsfastigliet, kyrkohokförin

imdcr viss riibrik eller registrering i obefintligregister,

b) bos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avst-r

annan fråga,

c) bos länsstyrelsen om beslutet meddelats av den lokala skatteniyndi".

beten i Stockholm eller Göteborg.

"

Talan i fråga om kyrkokokföringsort, kyrkobokföringsfastigliet, kjiko-

bokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister får föras av

den vars kyrkobokföring beröres av beslutet och av kommunen. Besvären

skall inges till länsstyrelsen. Har besvären ingivits till annan länsstyrelse än

den som skall pröva besvären, utgör detta ej hinder mot att de prövas.

I annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den s om

beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i liden.

Besvären skall inges till besvärsmyndigheten.

46 §.

Mot lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som

underställes länsstyrelse får talan icke föras.

Talan mot beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsären­

de föres genom besvär hos länsstyrelsen. Talan får föras av den vars m an­

talsskrivning beröres av beslutet och av kommunen.

Besvären skall ha inkommit till länsstyrelsen senast den 15 april man­

talsåret. Har besvären ingivils till annan länsstyrelse än den som skall prö­

va besvären, utgör detta ej hinder mot att de prövas.

47

Innan underställt ärende avgöres, skall person och kommun som får föra

talan i ärendet beredas tillfälle att yTtra sig.

Innan länsstyrelse eller domkapitel avgör hesvärsärende inhämtas yttran­

de frän beslutsmyndighetcn och beredes den som, förutom klaganden, får

föra talan i ärendet tillfälle att avge yttrande.

Vid avgörande av kyrkobokföringsärende kan länsstjTelsen förordna om

sådan kyrkobokföringsätgärd som ej yrkats i ärendet. I mantalsskrivnings­

ärende gäller motsvarande i fråga om såväl kyrkobokförings- som manlals-

skrivningsåtgärd.

48 §.

Finner länsstyrelse vid prövning av fråga om rätt kyrkobokförings- elkj

mantalsskrivningsort att församling i annat län kan komma i fråga, sha.l

ydtrande inhämtas från länsstyrelsen i det andra länet. Denna länsslyrdsf

kan i sitt yttrande förbehålla sig rätt till fortsatt prövning av ärendet.

�r länsstyrelserna ense oeh har förbehåll enligt första stycket icke gjoHj

avgöres hela ärendet av den länsstyrelse som begärt yttrandet. 1 annat D

skall denna länsstyrelse med eget slutligt yttrande i saken överlämna ären­

det till den andra länsstyrelsen för fortsatt prövning.

�r den länsstyrelse som sist handlägger ärende icke ense med hinsstj're

som förut slutligt yttrat sig i saken, skall länsstyrelsen med eget slutlig

yttrande underställa ärendet kammarrätten. I annat fall avgör den förr-

lansstyrelsen ärendet i dess helhet.

49 §.

Mot länsstyrelses beslut i ärende som underställes kammarrätten får tala"

icke foras.

Talan mot annat beslut av länsstyrelse föres genom besvär

a)

kyrh

ring

1)

T

B

meä

ta c,

ming

om

inne

ska

--T-,

T'''""-.

¬

background image

1967 . Nr 198

459

kyrt<'i;Jkf6rlngS^fe

' ho:r�'i"

"'dalande av ,ate,^

Sva-rp'igS

S;ruef SM fnlir.m^d^n "�et son.

,scj Linder n,ol all besvären praval, on, de inkomMrö^SrsSL

" Besint som avses i andra eller tredje stycket skall verkställas omedelbart,

om besliifsinyndighelen ej förordnal annat.

50 §.

Länsstyrelses beslut varigenom mål underställes kammarrättens pröv-

ning och länsstyrelses eller domkapitels beslut, varigenom ärendet avgj-orts,

skall delges person och kommun som berores av beslutet.

I underställningsbesiut skall anges att yttrande, som part vill inge till

kammarrätten, skall ha inkommit till domstolen inom tre veckor efter det

parten fick del av underställningsbeslutet.

Länsstyrelses beslut, mot vilket talan får föras, och domkapitels beslut

skall innehålla besvärshänvisning.

51 §.

har talan förts mot länsstyrelses eller domkapitels beslut, skall besluts-

myndigheten inhämta yttrande frän folkbokföringsmyndighet, som tidigare

yttrat sig i ärendet, och bereda den som, förutom klaganden, får föra talan

tillfälle att jdtra sig. Därefter skall beslutsmyndigheten skjmdsamt sända

Imndlingarna i ärendet med eget yttrande till Konungen eller, om kammar­

rätten skall pröva besvären, till denna domstol.

52

Vad som enligt 47 g tredje stycket gäller för länsstyrelse äger motsvaran­

de tillämpning på kammarrätten vid dess prövning av mål om kyrkobok­

föring eller mantalsskrivning.

Mot kammarrättens avgörande i mål enligt denna förordning får talan

icke föras.

53 §.

I ärende om rätt mantalsskrivningsort kan frågan om rätt kyrkobokfö­

ringsort på mantalsdagen prövas även om beslutet om kyrkobokföring vun­

nit laga kraft.

Har någon genom beslut som vunnit laga kraft mantalsskrivits på mer

än cn ort, kan frågan om hans rätta mantalsskrivningsort prövas, om pröv­

ningen är av betydelse i annat ärende.

54 §.

Bestämmelserna om ersättning av allmänna medel till vittne vid allmän

domstol gäller även för ersättning åt den som av länsstyrelse eller kammar­

rätten kallats till vittnesförhör i mål enligt denna förordning. Ersättningen

stannar dock alltid på staten.

55 §.

Konungen förordnar om förfarandet vid delgivning av länsstyrelses, dom-

t^3pitels eller kammarrättens beslut eller utslag enligt denna förordning.

1S2 578000. Svensk förfalfningssamling 19G7,Sr I9S och 190

¬

background image

⬢190

1967 . Nr 198

Särskilda bestämmelser

56 §.

Den som undcrlälcr all göra anmälan enligt 33�35 §§ domes, oni förs

sen ej är ringa, till böler, högsl femhundra kronor.

57 §.

Om föreläggande enligl 30 eller 33 § icke efterkommes, kan paslorsäm

belel anlita biträde av länsstyrelsen. Denna kan bestämma lämpligt \ile f

fortsatt försummelse och utdöma försuttet vite.

Vid underlåtenhet att enligt 23 § namnlagen den 11 oktober 19G3 (n

521) anmäla förnamn för nyfött barn som ej'blivit döpt inom svenska kv/

kan äger 30 § tredje stycket och första stycket av denna paragraf motsvaran"

de tillämpning.

58 §.

Pastoratet skall tillhandahälla pastorsämbetet erforderlig biträdesperso

nal, kontorslokaler, inventarier, materiel, tjänstetelefon och det som i öv­

rigt fordras för kyrkobokföringen.

59 §.

Konungen kan föreskriva att föreståndare för inrättning som avses i 2 3

och 24 §§ är skyldig att lämna uppgifter som fordras för kyrkobokförin"

enligt nämnda paragrafer.

60 §.

Det år då allmän folkräkning sker förrättas mantalsskrivning enligt be­

stämmelser som meddelas av Konungen.

61 §.

Under förutsättning av ömsesidighet kan Konungen överenskomma med

främmande stat om folkbokföring av enskilda personer i Sverige och i den

andra staten.

^

Konungen kan utfärda sådana föreskrifter utöver eller i stället för denna

stycker^"^

fordras för tillämpningen av överenskommelse enligt första

6*^ §

föreligger, kan Konungen eller myndighet, som

bol f"

u ^

^

ansökan förordna att viss person skall kyrko-

hokforas eller mantalsskrivas med avvikelse frän denna förordning.

63 ^

tillämpning av denna förordning meddelas av

Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

^⬢id

o,�� mantalsskrivning törsta gSng��

Iggg

'

ö or ur 19G8 samt i övrigt frän och med den 1 janiian

23

juni

nppiiäves rolitboltföringsförordningen den

Cdin l oktoSr

manlaisskrivning, frän od'

annaf icki ?öyer L p Jniu"' "

^

?ärorSnrnfrd��'",f "r

den I januari 1968 vidare

rordmngcn den 11 februari 1887 (nr 10) angående anmniningnr o»

¬

background image

1967 ⬢ Nr 198 ocli 199

491

fuddn barn och förordningen den 3 deccmher 1915 (nr 476) angående

K^Tkoböckers förande i den mån förordningarna iclce npphävts genom 1 §

förordningen den 28 juni 1946 (nr 470) om ikraftträdande av folkbokfö­

ringsförordningen, samt

förordningen den 29 maj 1964 (nr 355) om överflyttande på centrala

folkbokförings- och uppbörds nämnden av uppgifter, som tillkomma sta­

tistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och cen­

trala uppbördsnämnden, m. m.

4. Uppdrag att vara roteombud eller ersättare för roteomhud upphör vid

utgången av september 196/.

5. Stadgande, som finns i lag eller annan författning, om mantalsläng­

dens fastighelsliggarc avser frän och med mantalsskrivningen för år 1968

fastigbetslängd.

6. Förekommer i lag eller annan författning hän\dsning till bestämmelse

som e rsatts genom bestämmelse i denna förordning, skall den nya bestäm­

melsen tillämpas.

7. �ldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga ora talan mot beslut som

meddelats före den 1 januari 1968.

8. Ytterligare föreskrifter som fordras för denna förordnings ikraftträ­

dande meddelas av Konungen.

Det alla som vederbör hava sig börsamligen att efterrätta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.

Stockliolms slott den 9 juni 1967.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

(L. S.)

(Finansdepartementet)

STR�NG

¬

Viktiga lagar inom familjerätten
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.