SFS 2010:1889 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Du är här: Start / Familjerätt / Lag (2016:1013) om personnamn / SFS 2010:1889 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)
101889.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i firmalagen (1974:156);

utfärdad den 9 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om firmalagen (1974:156)3

dels att 5, 6 och 23 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 2�4, 7, 8, 10, 15�18, 20, 22, 24 och 25 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tjugoen nya paragrafer, 2 a, 16 a�16 q och

28�30 §§, samt närmast före 16, 16 b, 16 c, 17, 28 och 30 §§ nya rubriker av
följande lydelse.

2 §

4

Näringsidkare förvärvar ensamrätt till firma genom registrering eller

inarbetning. Ensamrätt till sekundärt kännetecken förvärvas genom inarbet-
ning.

Firma registreras enligt bestämmelserna i denna lag och vad som före-

skrivs i annan författning om registrering av visst slags firma. Ensamrätten
till en registrerad firma gäller inom det område som registreringen omfattar.

Ett näringskännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en be-

tydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt
som beteckning för den verksamhet som bedrivs under kännetecknet. Om
näringskännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet, gäller ensam-
rätten endast inom det området.

2 a §

Den som innehar ett varumärke eller ett annat varukännetecken har

ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken. Om varukännetecknet
är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det
området.

Den som använder sitt namn som näringskännetecken har ensamrätt till

kännetecknet som näringskännetecken, om namnet har särskiljningsförmåga
för den verksamhet som det används för. Om namnet används endast inom
en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

3 §

Ensamrätten till ett näringskännetecken enligt 2 och 2 a §§ innebär att

ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får
använda ett tecken som är

1 Prop. 2009/10:225, bet. 2010/11:NU6, rskr. 2010/11:55.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om sä-
kerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 195, 2.6.2004, s. 16, Ce-
lex 32004L0048).

3 Senaste lydelse av 6 § 1994:1509.

4 Senaste lydelse 1994:1509.

SFS 2010:1889

Utkom från trycket
den 21 december 2010

background image

2

SFS 2010:1889

1. identiskt med näringskännetecknet för verksamhet av samma slag,
2. identiskt med eller liknar näringskännetecknet för verksamhet av

samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet ris-
ken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett
samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av näringskän-
netecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett näringskännetecken som här i landet är

känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen drar
otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning är till skada för näringskän-
netecknets särskiljningsförmåga eller anseende.

Ensamrätten till en registrerad firma hindrar inte att någon annan i

näringsverksamhet använder ett tecken som avses i första stycket inom det
område där firman är skyddad, om det visas att innehavaren av firman inte
kan lida skada av detta.

4 §

Ensamrätten till ett näringskännetecken ger inte något självständigt

skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.

Ensamrätten till ett näringskännetecken hindrar inte att någon annan, när

det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder

1. sitt namn eller sin adress,
2. uppgifter om verksamhetens art eller en i verksamheten utbjuden varas

eller tjänsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska
ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan eller tjänsten
är framställd, eller

3. ett allmänt brukat ortsnamn.

7 §

Gör flera anspråk på ensamrätt till näringskännetecken som är iden-

tiska eller liknar varandra på det sätt som anges i 3 §, ska den ha företräde
som har tidigaste grund för sitt anspråk, om inte annat följer av 8 §.

8 §

Rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en

äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat på det sätt
som anges i 3 §, om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid vid-
tagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre kännetecknet. I dessa
fall hindrar inte rätten till det yngre näringskännetecknet användningen av
det äldre.

På yrkande av någon av parterna, får en domstol i de fall som avses i för-

sta stycket om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, en-
dast får användas på särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg
av ortsangivelse eller innehavarens namn.

10 §

5

En firma får inte registreras om den

1. strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän

ordning,

2. utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning

som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som
firma, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning,

3. i annat fall är ägnad att vilseleda allmänheten,

5 Senaste lydelse 1995:1276.

background image

3

SFS 2010:1889

4. är identisk med ett äldre näringskännetecken för verksamhet av samma

slag,

5. är identisk med eller liknar ett äldre näringskännetecken för verksamhet

av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet
risken för att användningen av firman leder till uppfattningen att det finns ett
samband mellan den som använder firman och innehavaren av näringskän-
netecknet,

6. är identisk med eller liknar ett äldre näringskännetecken som är känt

inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen av firman
skulle dra otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning vara till skada för
näringskännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende,

7. kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i ut-

landet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande an-
vänds, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan,

8. innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon

annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat
namn, om användningen av firman skulle medföra en nackdel för bäraren av
namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avli-
den,

9. innehåller något som kränker annans upphovsrätt till ett litterärt eller

konstnärligt verk, eller

10. innehåller något som är ägnat att uppfattas som benämning på en stif-

telse, ideell förening eller liknande sammanslutning.

De hinder för registrering som anges i första stycket 4�6 gäller på motsva-

rande sätt för

1. ett varumärke som är registrerat enligt 2 kap. varumärkeslagen

(2010:1877) eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sve-
rige,

2. ett gemenskapsvarumärke som är registrerat enligt rådets förordning

(EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken

6 eller

en internationell varumärkesregistrering som gäller i Europeiska unionen,
samt

3. ett inarbetat varukännetecken.
Om den firma som ansökan om registrering avser ska gälla i hela landet

och den äldre rättigheten utgörs av ett inarbetat näringskännetecken eller av
ett sådant namn eller inarbetat varukännetecken som är skyddat enligt 2 a §,
finns det hinder mot registrering endast om skyddet för den äldre rättigheten
gäller inom en väsentlig del av landet.

Trots första stycket 4�10 och andra stycket får registrering ske, om den

vars rätt är i fråga medger det och hinder inte finns enligt första stycket 1�3.

15 §

7

På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen vid vite

förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller medverkan till

intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom
att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrät-

6 EUT L 78, 24.3.2009, s. 1 (Celex 32009R0207).

7 Senaste lydelse 2009:113. �ndringen innebär bl.a. att första och tredje styckena upp-
hävs.

background image

4

SFS 2010:1889

ten till näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden in-
till dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett så-
dant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förbere-

delse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer sä-

kerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar kä-
randen förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller
henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 §
utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har
godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats en-

ligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i

fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestäm-
melser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. Ta-

lan ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för
vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan
får talan föras om nytt vitesförbud.

Grunder för hävning

16 §

En registrering av en firma får hävas om

1. firman har registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan för-

fattning är föreskrivet om firma,

2. registreringen fortfarande strider mot lagen, och
3. rätten till firman ändå inte får bestå enligt 8 §.
En registrering får vidare hävas om
1. innehavaren har upphört att vara näringsidkare,
2. firman har förlorat sin särskiljningsförmåga,
3. firman har kommit att strida mot lag eller annan författning eller mot

goda seder eller allmän ordning, eller

4. firman har blivit vilseledande.
I de fall som avses i första stycket får registreringen inte hävas på den

grunden att det enligt 10 § första stycket 4�7 finns ett hinder mot den, om
hindret utgörs av en äldre registrerad firma och den äldre firman inte uppfyl-
ler kraven på användning enligt 16 a §.

16 a §

En registrering av en firma får hävas om innehavaren inte har gjort

verkligt bruk av firman i Sverige för den verksamhet som den registrerats för
inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller
inom en period av fem år i följd. Registreringen får dock inte hävas på grund
av underlåten användning om det finns giltiga skäl till att firman inte har an-
vänts.

Med sådant bruk som avses i första stycket likställs att firman används
1. i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer

som inte förändrar firmans särskiljningsförmåga, och

background image

5

SFS 2010:1889

2. av någon annan med innehavarens samtycke.
Registreringen får inte hävas om firman har använts under tiden mellan

utgången av femårsperioden och ingivandet av ansökan om hävning av re-
gistreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårsperio-
dens utgång och inom tre månader före ingivandet av ansökan om hävning
ska dock lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja eller åter-
uppta användningen vidtogs efter det att innehavaren fått kännedom om att
en ansökan om hävning kunde komma att göras.

Tillvägagångssätt

16 b §

Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan

föra talan vid domstol, eller ansöka om hävning av registreringen hos berörd
registreringsmyndighet enligt 16 c�16 q §§ (administrativ hävning).

Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 9 §, 10 § första

stycket 1�3, 16 § andra stycket eller 16 a § får också inledas av en myndig-
het. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som får göra
detta.

Administrativ hävning

16 c §

En ansökan om administrativ hävning ska innehålla

1. uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rätte-

gångsbalken,

2. ett yrkande om hävning och uppgift om den registrering som yrkandet

avser, och

3. en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkan-

det om hävning.

En sökande ska betala föreskriven ansökningsavgift.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-

mare föreskrifter om vad ansökan i övrigt ska innehålla.

16 d §

�r ansökan så bristfällig att den inte kan läggas till grund för hand-

läggning av ärendet, ska registreringsmyndigheten förelägga sökanden att
avhjälpa bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om sökanden inte har
betalat ansökningsavgiften.

Följer sökanden inte föreläggandet, ska ansökan avvisas. Sökanden ska

upplysas om detta i föreläggandet.

Ansökan ska också avvisas om den avser någon annan åtgärd än hävning

av en registrering eller om det finns något annat hinder mot att den tas upp
till prövning.

16 e §

�&terkallar sökanden ansökan, ska ärendet avskrivas.

16 f §

Om det kan antas att ansökan är ogrundad, ska ansökan behandlas

som om innehavaren har bestritt den. I sådant fall ska 16 j § tillämpas.

background image

6

SFS 2010:1889

16 g §

Tar registreringsmyndigheten upp ansökan till prövning, ska myn-

digheten förelägga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss
tid från det att ansökan delgavs innehavaren.

I föreläggandet ska innehavaren uppmanas att
1. ange om ansökan medges eller bestrids och, om ansökan bestrids, skä-

len för bestridandet, och

2. lämna de uppgifter om sig själv som avses i 33 kap. 1 § första�tredje

styckena rättegångsbalken, i den utsträckning uppgifterna i ansökan är ofull-
ständiga eller felaktiga.

I föreläggandet ska det upplysas om att ärendet kan komma att avgöras

även om innehavaren inte svarar. Regeringen eller den myndighet som re-
geringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad föreläggandet i
övrigt ska innehålla.

16 h §

Föreläggandet enligt 16 g § ska delges innehavaren. Delgivningen

ska ske på det sätt som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål.

En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet när

handlingarna innehåller något utöver vad som framgår av föreläggandet.

Ska sökanden se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångs-

balken.

16 i §

Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge föreläggandet, ska

myndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om sökan-
den ska erbjudas att själv se till att delgivning sker. Hänsyn ska tas till det ar-
bete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen, förutsätt-
ningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omständigheterna i övrigt.
Antar sökanden inte erbjudandet, ska ansökan avvisas.

Ska sökanden se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångs-

balken.

16 j §

Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registrerings-

myndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yr-
kande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till tingsrätt.

En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndig-

heten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes
till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de be-
vis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden
ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.

Har sökanden begärt överlämnande i rätt tid, ska registrerings-

myndigheten överlämna ärendet till en tingsrätt som enligt vad handlingarna
visar är behörig. Har sökanden inte begärt överlämnande i rätt tid, ska ären-
det avskrivas.

16 k §

En underrättelse om att innehavaren har bestritt ansökan enligt

16 j § första stycket ska innehålla en upplysning om

1. att sökanden kan begära överlämnande till tingsrätt,
2. inom vilken tid en sådan begäran ska ges in,
3. vad en sådan begäran ska innehålla, och
4. vad som i övrigt anges i 16 j §.

background image

7

SFS 2010:1889

16 l §

Har innehavaren inte bestritt ansökan i rätt tid, ska registrerings-

myndigheten häva registreringen i enlighet med ansökan.

16 m §

Innehavaren av en registrering som hävts enligt 16 l § får ansöka

om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till registreringsmyn-
digheten inom en månad från dagen för beslutet.

Har innehavaren ansökt om återvinning i rätt tid, ska registreringsmyndig-

heten överlämna ärendet till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är
behörig. I annat fall ska registreringsmyndigheten avvisa ansökan.

16 n §

Underrättelse om hävning ska sändas till sökanden och innehava-

ren.

Avvisas en ansökan om hävning, ska registreringsmyndigheten underrätta

sökanden om detta. Avvisas en ansökan om återvinning, ska myndigheten
underrätta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten något annat beslut
som innebär att ärendet avgörs, ska både sökanden och innehavaren under-
rättas om beslutet, om det inte är uppenbart onödigt.

16 o §

Sedan tiden för ansökan om återvinning löpt ut, har ett beslut om

hävning enligt 16 l § rättskraft i enlighet med vad som gäller för en dom i ett
tvistemål som har vunnit laga kraft.

16 p §

Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska talan anses väckt

när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten.
De handlingar som sökanden gett in ska anses som stämningsansökan. Stäm-
ning ska anses utfärdad när rätten beslutar om målets handläggning.

16 q §

Om en tingsrätt, som får ett mål från en registreringsmyndighet el-

ler från en annan tingsrätt, finner att det inte framgår av handlingarna att
tingsrätten är behörig att handlägga målet, ska rätten överlämna målet till en
annan tingsrätt som kan vara behörig. Tingsrättens beslut om överlämnande
får inte överklagas.

Avförande av registrering

17 §

Om registreringen av en firma har hävts av registreringsmyndigheten

enligt 16 l § eller av en domstol, ska registreringen avföras ur registret när
avgörandet har vunnit laga kraft. Beslutet ska kungöras.

Om en registrering hävs, kan beslutas att firmaregistreringen får stå kvar i

registret under viss tid som skäligen behövs för att anta en ny firma och an-
söka om dess registrering.

18 §

8

Gör någon firmaintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oakt-

samhet, ska han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar

enligt 23 kap. brottsbalken.

Avser intrånget en firma som är skyddad enbart på grund av registrering,

ska inte dömas till ansvar för det intrång som gjorts före registreringsdagen.

8 Senaste lydelse 1994:237.

background image

8

SFS 2010:1889

Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 15 § får inte dömas till ansvar

för intrång som omfattas av förbudet.

�&klagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket en-

dast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är moti-
verat från allmän synpunkt.

20 §

9

På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen, efter vad

som är skäligt, besluta att egendom på vilken näringskännetecken olovligen
förekommer ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att nå-
gon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om hjälpme-
del som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.

Sådan egendom som avses i första stycket får tas i beslag om det skäligen

kan antas att ett brott enligt 18 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag till-
lämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förbere-

delse till intrång.

Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att den som har

lidit firmaintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

�&tgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns

särskilda skäl mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande

eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 18 a §
eller enligt brottsbalken.

22 §

Förs talan om intrång i en registrerad firma och gör den mot vilken ta-

lan förs gällande att registreringen är ogiltig, får frågan om ogiltighet prövas
endast sedan talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som
gör gällande att registreringen är ogiltig att inom viss tid väcka sådan talan.

Första stycket ska också tillämpas om det i ett mål som gäller fastställelse-

talan avseende en registrerad firma görs gällande att registreringen är ogiltig.

24 §

Om det inte finns någon domstol som enligt rättegångsbalken är be-

hörig att ta upp ett mål om hävning av registreringen av en firma, om fir-
maintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.

25 §

10

En domstol ska underrätta registreringsmyndigheten om en dom

som gäller

1. hävning av en registrering av en firma, eller
2. intrång i en registrerad firma.
Domstolen ska även underrätta registreringsmyndigheten om en dom i ett

mål i vilket förts fastställelsetalan avseende en registrerad firma.

�verklagande

28 §

Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av

en firma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket ett
ärende har överlämnats till tingsrätt eller avskrivits enligt 16 j § tredje

9 Senaste lydelse 2009:113. �ndringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

10 Senaste lydelse 2004:238.

background image

9

SFS 2010:1889

stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till
tingsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggning-
en av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.

29 §

Ett överklagande enligt 28 § görs till den tingsrätt som enligt vad

handlingarna visar är behörig enligt 10 kap. rättegångsbalken att pröva frå-
gan om hävning av registrering. Om det inte finns någon domstol som enligt
rättegångsbalken är behörig att pröva överklagandet, ska beslutet överklagas
till Stockholms tingsrätt.

�verklagandet ges in till registreringsmyndigheten.
Vid handläggningen i domstol tillämpas lagen (1996:242) om domstols-

ärenden. Registreringsmyndigheten ska dock inte vara part i domstolen.

Bemyndigande

30 §

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om admi-

nistrativ hävning av firmaregistrering enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas även på näringskännetecken som

har inarbetats, firmor som har registrerats eller firmaregistreringar som har
sökts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3.

3. �ldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om åtgärder som har vidta-

gits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.

4. Nationella och internationella varumärken som genom registrering har

beviljats skydd i Sverige enligt äldre föreskrifter ska anses utgöra sådana va-
rumärken som avses i 10 § andra stycket 1.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Malin Bonthron
(Justitiedepartementet)

background image

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Viktiga lagar inom familjerätt
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.