SFS 2019:234 Lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

Familjerätt

Start / Familjerätt / Lag (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer / SFS 2019:234 Lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

SFS2019-234.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om makars och sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer Utf�rdad den 2 maj 2019 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Lagens inneh�ll 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om makars och sambors f�rm�- genhetsf�rh�llanden i internationella situationer. 2 � Inneh�llet i lagen �r uppdelat enligt f�ljande: I 2 kap. finns best�mmelser som kompletterar EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, n�mligen r�- dets f�rordning (EU) 2016/1103 av den 24 juni 2016 om genomf�rande av ett f�rdjupat samarbete p� omr�det f�r domstols beh�righet, till�mplig lag samt erk�nnande och verkst�llighet av domar i m�l om makars f�rm�gen- hetsf�rh�llanden, och r�dets f�rordning (EU) 2016/1104 av den 24 juni 2016 om genomf�rande av ett f�rdjupat samarbete p� omr�det f�r domstols beh�righet, till�mplig lag samt erk�nnande och verkst�llighet av domar i m�l om f�rm�genhetsr�ttsliga verkningar av registrerade partnerskap. I 3 kap. finns s�rskilda best�mmelser om makars f�rm�genhetsf�r- h�llanden i nordiska situationer. I 4 kap. finns best�mmelser om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i andra internationella situationer. I 5 kap. finns best�mmelser om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer. I 6 kap. finns best�mmelser om registrering av lagvalsavtal mellan ma- kar och om hemvist och reservforum. 2 kap. EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden Till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel inneh�ller best�mmelser som kompletterar EU:s f�rord- ningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. Det som f�reskrivs i kapitlet om makar g�ller �ven f�r registrerade partner som omfattas av EU:s f�rordning om registrerade partners f�rm�genhets- f�rh�llanden. 1 Prop. 2018/19:50, bet. 2018/19:CU14, rskr. 2018/19:184. SFS 2019: 234 Publicerad den 10 maj 2019 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS Registrering av �ktenskapsf�rord och lagvalsavtal 2 � Best�mmelser om formkrav f�r �ktenskapsf�rord finns i artikel 25 i EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden. Best�mmelser om formkrav f�r partnerskapsf�rord finns i artikel 25 i EU:s f�rordning om re- gistrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. I 7 kap. 3 � tredje stycket och 16 kap. �ktenskapsbalken finns best�mmelser om registrering som komplet- terar f�rordningarna. Best�mmelser om formkrav f�r lagvalsavtal finns i artikel 23 i EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden och artikel 23 i EU:s f�rordning om registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. I 6 kap. 1 � i denna lag och i 16 kap. �ktenskapsbalken finns best�mmelser om registre- ring som kompletterar f�rordningarna. F�rfarandet vid bodelning 3 � P� beg�ran av en make eller en d�dsbodel�gare ska svensk lag till�m- pas betr�ffande f�rfarandet vid en bodelning �ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Svensk lag om f�rfaran- det vid bodelning f�r till�mpas ocks� n�r den utl�ndska lagen f�reskriver en annan form f�r delning eller avr�kning i fr�ga om makars egendom. Begr�nsningar i till�mpningen av utl�ndsk lag 4 � �ktenskapsbalkens best�mmelser i 7 kap. 49 �� och 11 kap. 8 och 10 �� om f�rfogande �ver makars gemensamma bostad och bohag och om en makes r�tt att �verta s�dan egendom vid bodelning ska alltid till�mpas, om bostaden och bohaget finns i Sverige. �ktenskapsbalkens best�mmelser i 12 kap. 2 � om en efterlevande makes r�tt att vid bodelning beh�lla giftor�ttsgods och om en efterlevande makes f�rlust av r�tten att f� del i eller beh�lla giftor�ttsgods ska alltid till�mpas. 5 � Vid en bodelning f�r j�mkning ske enligt 12 kap. 1 och 3 �� kten- skapsbalken �ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� makarnas f�rm�gen- hetsf�rh�llanden. Bodelning efter legal separation 6 � Om det utomlands har meddelats ett avg�rande om legal separation och makarna inte har �terupptagit sammanlevnaden, ska egendom som ma- karna har f�rv�rvat efter det att avg�randet f�tt laga kraft inte ing� i en bo- delning d�r svensk lag �r till�mplig p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Vid en s�dan bodelning ska t�ckning f�r skulder ber�knas med h�nsyn till f�rh�llandena d� avg�randet fick laga kraft. Erk�nnande och verkst�llighet 7 � En ans�kan om att ett utl�ndskt avg�rande ska erk�nnas eller f�rklaras verkst�llbart i Sverige enligt n�gon av EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden g�rs till tingsr�tten. Rege- ringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan. 8 � En ans�kan om �ndring av ett beslut med anledning av en ans�kan enligt 7 � g�rs till den tingsr�tt som har meddelat beslutet. 2019:234 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS Om en s�dan ans�kan g�rs av den som har gjort ans�kan enligt 7 �, ska den ha kommit in till tingsr�tten inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. 9 � Vid handl�ggning i domstol av �renden som avses i 7 och 8 �� till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden, om inte n�got annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. 10 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet enligt uts�kningsbalken p� samma s�tt som en svensk dom som har f�tt laga kraft, om inte n�got annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. Vid verkst�llighet av ett avg�rande som r�r en s�kerhets�tg�rd till�mpas i st�llet best�mmelserna i uts�kningsbalken om verkst�llighet av beslut om kvarstad eller n�gon annan s�kerhets�tg�rd. 11 � Om tingsr�tten vid det f�rfarande som avses i 7 � bifaller en ans�kan om verkst�llbarhetsf�rklaring, ska tingsr�ttens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller n�gon annan �tg�rd som avses i 15 kap. r�tteg�ngs- balken. 3 kap. S�rskilda best�mmelser om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i nordiska situationer Till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel g�ller f�r vissa fr�gor om makars f�rm�genhetsf�r- h�llanden i nordiska situationer. I f�rh�llande till Finland g�ller kapitlet endast i den utstr�ckning som f�ljer av artikel 62 i EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden. F�r avg�randen som har meddelats i Finland g�ller best�mmelserna om er- k�nnande och verkst�llighet i 14 och 15 ��. Kapitlet g�ller inte f�r registrerade partner. 2 � Det som f�reskrivs i 5 och 812 �� g�ller om b�da makarna 1. �r medborgare i n�gon nordisk stat, 2. n�r de ingick �ktenskapet var medborgare i n�gon nordisk stat och d� tog sin hemvist i en nordisk stat, och 3. efter att �ktenskapet ingicks inte har tagit sin hemvist utanf�r Norden. Svensk domstols beh�righet 3 � Om en svensk domstol tar upp ett yrkande om �ktenskapsskillnad enligt 7 � f�rordningen (1931:429) om vissa internationella r�ttsf�rh�llan- den r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap, f�r domstolen ocks� ta upp en fr�ga om bodelning, s�vida det inte redan p�g�r ett f�rfarande i en annan nordisk stat som kan leda till ett motstridigt avg�rande. 4 � En fr�ga om bodelning med anledning av en makes d�d f�r tas upp av svensk domstol, om svensk lag ska till�mpas betr�ffande f�rfarandet enligt 6 �. En fr�ga om bodelning med anledning av en makes d�d f�r ocks� tas upp av svensk domstol, trots att en domstol i en annan nordisk stat �r beh�rig, om parterna �r �verens om det. Det g�ller dock inte om en fr�ga som r�r d�dsboet handl�ggs i domstol, av en testamentsexekutor eller bobestyrer 2019:234 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS eller av en av domstol utsedd boutredningsman eller skiftesman, eller om yrkandet g�ller klander av bodelning. 5 � En fr�ga om boskillnad f�r tas upp av svensk domstol om 1. makarna har sin hemvist i Sverige, eller 2. makarna har sin hemvist i olika stater i Norden och den make som ans�kan riktar sig mot har sin hemvist i Sverige. F�rfarandet vid bodelning med anledning av en makes d�d 6 � Svensk lag ska till�mpas betr�ffande f�rfarandet vid bodelning med anledning av en makes d�d, om den avlidne var medborgare i en annan nordisk stat och vid sin d�d hade sin hemvist i Sverige. Detsamma g�ller om en efterlevande make som �r medborgare i en annan nordisk stat har suttit i oskiftat bo och han eller hon har sin hemvist i Sverige eller om en efter- levande make har suttit i oskiftat bo och vid sin d�d var medborgare i en annan nordisk stat och d� hade sin hemvist i Sverige. 7 � Vid en s�dan bodelning med anledning av en makes d�d som f�rr�ttas i Sverige efter en medborgare i en annan nordisk stat ska makarnas samtliga tillg�ngar och skulder i Sverige och utomlands omfattas. Till�mplig lag 8 � Om makar eller blivande makar har avtalat att en viss stats lag ska till�mpas p� deras f�rm�genhetsf�rh�llanden, g�ller det under f�ruts�ttning att 1. avtalet avser a) lagen i en nordisk stat d�r n�gon av dem hade sin hemvist eller var medborgare n�r avtalet ingicks, eller b) lagen i en nordisk stat d�r de b�da senast samtidigt hade sin hemvist, under f�ruts�ttning att den ena maken eller b�da makarna under �ktenskapet har tagit sin hemvist i en annan nordisk stat �n den d�r de tog sin hemvist n�r de gifte sig, och 2. n�got annat inte f�ljer av 1012 ��. 9 � Om till�mplig lag inte har best�mts genom avtal, till�mpas lagen i den nordiska stat d�r makarna tog sin hemvist n�r de gifte sig. Om b�da makarna senare har tagit sin hemvist i en annan nordisk stat och varit bosatta d�r i minst tv� �r, till�mpas i st�llet den statens lag. Om b�da makarna tidigare under �ktenskapet har haft sin hemvist i den staten eller om makarna �r medborgare i den staten, till�mpas dock den statens lag s� snart de har tagit sin hemvist d�r. 10 � Ett byte av den lag som till�mpas p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�l- landen inverkar inte p� r�ttsverkningarna av en r�ttshandling som har �gt rum f�re bytet. Giltigheten av best�mmelserna i ett �ktenskapsf�rord bed�ms enligt den lag som ska till�mpas p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden n�r fr�gan blir aktuell. 11 � I fr�ga om en makes beh�righet att r�da �ver fast egendom, �ver egendom som �r likst�lld med fast egendom eller �ver en bostad ska lagen i den nordiska stat d�r egendomen finns alltid till�mpas. 2019:234 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS Formkrav f�r �ktenskapsf�rord och lagvalsavtal 12 � Ett �ktenskapsf�rord eller lagvalsavtal �r giltigt till formen, om det n�r det ingicks uppfyllde formkraven i 1. den lag som enligt 8 eller 9 � var till�mplig p� makarnas f�rm�genhets- f�rh�llanden, eller 2. lagen i en nordisk stat d�r makarna eller en av dem var medborgare. Om fr�gan om ett lagvalsavtals giltighet ska bed�mas enligt svensk lag, ska lagvalsavtalet anses giltigt om det �r skriftligt, daterat och undertecknat av makarna. Av 6 kap. 1 � framg�r att lagvalsavtalet dessutom ska registre- ras hos Skatteverket. Om giltigheten ska bed�mas enligt en annan nordisk stats lag och den lagen saknar formkrav f�r lagvalsavtal, ska giltigheten be- d�mas enligt den lagens formkrav f�r �ktenskapsf�rord. Ett �ktenskapsf�rord eller lagvalsavtal mellan makar som har sin hemvist i Sverige n�r �ktenskapsf�rordet eller lagvalsavtalet ing�s g�ller h�r i landet mot tredje man endast om registrering sker enligt 7 kap. 3 � tredje stycket �ktenskapsbalken eller enligt 6 kap. 1 � i denna lag. Bodelning efter legal separation 13 � Om det i en annan nordisk stat har meddelats ett avg�rande om legal separation och det saknas regler om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden efter legal separation i den lag som �r till�mplig, ska 1. egendom som en make f�rv�rvar efter det att avg�randet f�tt laga kraft vara hans eller hennes enskilda, 2. avdrag f�r att t�cka skulder ber�knas med h�nsyn till f�rh�llandena n�r avg�randet fick laga kraft, och 3. i �vrigt best�mmelserna i den lagen om bodelning efter �ktenskaps- skillnad till�mpas. Erk�nnande och verkst�llighet 14 � En dom eller ett beslut som har meddelats i en annan nordisk stat med till�mpning av best�mmelser om beh�righet som motsvarar 3 eller 5 � och som har f�tt laga kraft ska g�lla i Sverige. 15 � I fr�ga om erk�nnande, i andra fall �n som avses i 14 �, och verk- st�llighet av dom, beslut eller f�rlikning fr�n en annan nordisk stat om ma- kars f�rm�genhetsf�rh�llanden finns best�mmelser i lagen (1932:540) om erk�nnande och verkst�llighet av dom som meddelats i Island och lagen (1977:595) om erk�nnande och verkst�llighet av nordiska domar p� privat- r�ttens omr�de. Om dessa lagar inte �r till�mpliga, ska 4 kap. till�mpas, under f�ruts�ttning att n�got annat inte f�ljer av EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden. 4 kap. Makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i andra internationella situationer Till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel g�ller f�r fr�gor om konkurrerande f�rfaranden och er- k�nnande och verkst�llighet av utl�ndska avg�randen n�r det g�ller makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer. Kapitlet g�ller inte om n�got annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, 3 kap. i denna lag eller annan lag. 2019:234 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS Konkurrerande f�rfaranden 2 � Framst�lls ett yrkande om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i en svensk domstol n�r det redan p�g�r ett f�rfarande utomlands som kan leda till ett motstridigt avg�rande, ska talan avvisas om det kan antas att avg�randet i det utl�ndska f�rfarandet blir g�llande i Sverige. I st�llet f�r att talan avvisas f�r m�let eller �rendet f�rklaras vilande i avvaktan p� att ett avg�rande i det utl�ndska f�rfarandet har f�tt laga kraft. Talan f�r dock pr�vas om det finns s�rskilda sk�l. Erk�nnande och verkst�llighet 3 � Ett utl�ndskt avg�rande om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden som har meddelats av en domstol eller en annan myndighet eller av en bodel- ningsf�rr�ttare och som har f�tt laga kraft g�ller i Sverige, om det har med- delats i 1. den stat d�r svaranden hade sin hemvist, eller 2. en stat vars lag var till�mplig p� fr�gor om makarnas f�rm�genhetsf�r- h�llanden enligt artikel 22 eller 26 i EU:s f�rordning om makars f�rm�- genhetsf�rh�llanden, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 22 eller 26 i EU:s f�rordning om registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, i den ursprungliga lydelsen. 4 � �ven om f�ruts�ttningarna i 3 � �r uppfyllda g�ller det utl�ndska av- g�randet inte i Sverige, om 1. avg�randet har meddelats mot en part som inte har avgett svarom�l och som inte har f�tt k�nnedom om den v�ckta talan i tillr�cklig tid f�r att kunna avge svarom�l eller mot en part som annars inte har f�tt rimliga m�jligheter att f�ra sin talan i det utl�ndska f�rfarandet, 2. avg�randet strider mot ett svenskt avg�rande, 3. avg�randet strider mot ett i Sverige g�llande utl�ndskt avg�rande i ett f�rfarande som b�rjade tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet, 4. det i Sverige p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt avg�rande, 5. det utomlands p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt av- g�rande, s�vida det f�rfarandet har b�rjat tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet och kan antas leda till ett i Sverige g�llande avg�rande, eller 6. det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r den svenska r�ttsordningen att erk�nna avg�randet. 5 � Ett utl�ndskt domstolsavg�rande om makars f�rm�genhetsf�rh�llan- den som �r verkst�llbart i den stat d�r det meddelades och som g�ller i Sverige f�r verkst�llas, om avg�randet har f�rklarats verkst�llbart h�r. En ans�kan om att avg�randet ska f�rklaras verkst�llbart i Sverige g�rs till tingsr�tten. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan. S�kanden ska tillsammans med ans�kan ge in avg�randet i original eller i kopia som har bestyrkts av en beh�rig myndighet samt de ytterligare hand- lingar som tingsr�tten beh�ver f�r sin pr�vning. S�kanden ska samtidigt ge in en �vers�ttning av handlingarna till svenska, om inte tingsr�tten anser att det �r obeh�vligt. 6 � Vid handl�ggning i domstol av ett �rende om verkst�llbarhetsf�rkla- ring till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden. 2019:234 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 7 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet p� samma s�tt som ett motsvarande svenskt avg�rande som har f�tt laga kraft. Ett beslut om tv�ngsmedel i avg�randet ska dock inte till�mpas. 5 kap. Sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer Till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel g�ller f�r fr�gor om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer. Kapitlet g�ller endast s�dana sambof�rh�llanden d�r ingen av samborna �r gift. Kapitlet g�ller inte om n�got annat f�ljer av en annan lag. Svensk domstols beh�righet 2 � En fr�ga om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden f�r tas upp av svensk domstol, om 1. svaranden har sin hemvist i Sverige, 2. k�randen har sin hemvist i Sverige och svensk lag enligt 5 eller 6 � �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden, 3. fr�gan r�r egendom i Sverige, eller 4. svaranden i en uppkommen fr�ga har godtagit att saken pr�vas i Sverige eller har avgett svarom�l i saken utan inv�ndning om domstolens beh�righet. Om fr�gan g�ller bodelning med anledning av en sambos d�d till�mpas 3 � i st�llet f�r f�rsta stycket. 3 � En fr�ga om bodelning med anledning av en sambos d�d f�r tas upp av svensk domstol 1. om den avlidna sambon hade sin hemvist i Sverige, 2. i fall som anges i 2 � f�rsta stycket 1, 2 och 4, eller 3. p� beg�ran av den efterlevande sambon om svensk domstol, i andra fall �n som avses i 1, �r beh�rig att ta upp en fr�ga om arv efter den avlidne enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om beh�righet, till�mplig lag, erk�nnande och verkst�llighet av domar samt godk�nnande och verkst�llighet av officiella handlingar i sam- band med arv och om inr�ttandet av ett europeiskt arvsintyg, i den ursprungliga lydelsen. Konkurrerande f�rfaranden 4 � Framst�lls ett yrkande om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i en svensk domstol n�r det redan p�g�r ett f�rfarande utomlands som kan leda till ett motstridigt avg�rande, ska talan avvisas om det kan antas att avg�ran- det i det utl�ndska f�rfarandet blir g�llande i Sverige. I st�llet f�r att talan avvisas f�r m�let eller �rendet f�rklaras vilande i avvaktan p� att ett avg�- rande i det utl�ndska f�rfarandet har f�tt laga kraft. Talan f�r dock pr�vas om det finns s�rskilda sk�l. Till�mplig lag 5 � Om sambor eller blivande sambor skriftligen har avtalat att en viss stats lag ska till�mpas p� deras f�rm�genhetsf�rh�llanden, ska det g�lla under f�ruts�ttning att 1. avtalet avser lagen i en stat d�r n�gon av dem hade sin hemvist eller var medborgare n�r avtalet ingicks, och 2019:234 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2. n�got annat inte f�ljer av 714 ��. 6 � Om till�mplig lag inte har best�mts genom avtal, g�ller lagen i den stat d�r samborna tog sin hemvist n�r sambof�rh�llandet inleddes. Om b�da samborna senare har tagit sin hemvist i en annan stat och varit bosatta d�r i minst tv� �r, till�mpas i st�llet den statens lag. Om b�da sam- borna tidigare under sambof�rh�llandet har haft sin hemvist i den staten eller om b�da samborna �r medborgare i den staten, till�mpas dock den statens lag s� snart de har tagit sin hemvist i staten. 7 � En r�ttshandling mellan sambor avseende deras f�rm�genhetsf�rh�l- landen �r giltig, om r�ttshandlingen st�mmer �verens med den lag som �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden n�r den �ger rum. En r�ttshandling som �ger rum f�re sambof�rh�llandet �r giltig om den st�m- mer �verens med den lag som blir till�mplig n�r sambof�rh�llandet inleds. R�ttshandlingen ska alltid anses giltig till formen, om r�ttshandlingen uppfyller formkraven enligt lagen i den stat d�r den �ger rum eller d�r sam- borna d� har sin hemvist. S�rskilda best�mmelser om bodelning 8 � P� beg�ran av en sambo eller en d�dsbodel�gare ska svensk lag till�mpas betr�ffande f�rfarandet vid en bodelning �ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Svensk lag om f�rfaran- det vid bodelning f�r till�mpas ocks� n�r den utl�ndska lagen f�reskriver en annan form f�r delning eller avr�kning n�r det g�ller sambornas egendom. 9 � En utl�ndsk bodelning med anledning av en sambos d�d ska anses giltig till formen, om den uppfyller formkraven enligt 1. den lag som var till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden, 2. lagen i den stat d�r den f�rr�ttades, eller 3. lagen i den stat d�r den avlidne hade sin hemvist eller var medborgare. 10 � Vid en bodelning ska sambornas samtliga tillg�ngar och skulder i Sverige och utomlands beaktas, om inte n�got annat f�ljer av den lag som �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Vid lottl�ggningen b�r en sambo i f�rsta hand tilldelas egendom som tillh�r honom eller henne utomlands. Om det finns egendom utomlands och det kan antas att bodelningen inte kommer att g�lla i det landet, f�r bodelningen begr�nsas till att g�lla en viss del av sambornas egendom. En s�dan begr�nsning f�r dock inte g�ras om n�gon av samborna med rimliga sk�l mots�tter sig det. Vid bodelningen ska det beaktas vad som har tillkommit samborna vid motsvarande f�rr�ttning utomlands. Begr�nsningar i till�mpningen av utl�ndsk lag 11 � Best�mmelserna i 1618 och 2225 �� sambolagen (2003:376) om f�rfogande �ver sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos r�tt att �verta s�dan egendom vid bodelning och om f�rlust av r�tten f�r den efterlevande sambon att f� del i den avlidnes egendom ska alltid till�mpas, om bostaden och bohaget finns i Sverige. 2019:234 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 12 � Vid en bodelning f�r j�mkning ske enligt 15 � sambolagen (2003:376) �ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. 13 � Inskr�nkningar som en utl�ndsk lag inneh�ller i en sambos r�tt att f�rfoga �ver s�dan fast egendom eller tomtr�tt som tillh�r denna sambo och finns i Sverige kan inte g�ras g�llande mot tredje man i vidare m�n �n vad som f�ljer av svensk lag. Detsamma g�ller inskr�nkningar i en sambos r�tt att f�rfoga �ver sin �vriga egendom eller att skulds�tta sig, om tredje man och sambon befann sig i Sverige n�r r�ttshandlingen �gde rum och tredje mannen inte k�nde till eller borde ha k�nt till inskr�nkningen. 14 � Begr�nsningar som en utl�ndsk lag inneh�ller i en sambos skyldighet att med sin egendom svara f�r sina skulder kan inte g�ras g�llande i Sverige, om skulden h�nf�r sig till en r�ttshandling varigenom en sambo har f�rfogat �ver sin fasta egendom eller tomtr�tt och egendomen finns h�r i landet. Detsamma g�ller om skulden h�nf�r sig till en r�ttshandling varigenom en sambo har f�rfogat �ver annan egendom eller skuldsatt sig, om sambon och tredje man befann sig i Sverige n�r r�ttshandlingen �gde rum och tredje mannen inte k�nde till eller borde ha k�nt till inskr�nkningen. Erk�nnande och verkst�llighet 15 � Ett utl�ndskt avg�rande om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden som har meddelats av en domstol eller en annan myndighet eller av en bodel- ningsf�rr�ttare och som har f�tt laga kraft g�ller i Sverige, om det har meddelats i 1. den stat d�r svaranden hade sin hemvist, eller 2. en stat vars lag enligt 5 eller 6 � var till�mplig p� fr�gor om sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. 16 � �ven om f�ruts�ttningarna i 15 � �r uppfyllda g�ller det utl�ndska avg�randet inte i Sverige, om 1. avg�randet har meddelats mot en part som inte har avgett svarom�l och som inte har f�tt k�nnedom om den v�ckta talan i tillr�cklig tid f�r att kunna avge svarom�l eller mot en part som annars inte har f�tt rimliga m�jligheter att f�ra sin talan i det utl�ndska f�rfarandet, 2. avg�randet strider mot ett svenskt avg�rande, 3. avg�randet strider mot ett i Sverige g�llande utl�ndskt avg�rande i ett f�rfarande som b�rjade tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet, 4. det i Sverige p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt avg�rande, eller 5. det utomlands p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt avg�rande, s�vida det f�rfarandet har b�rjat tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet och kan antas leda till ett i Sverige g�llande avg�rande. 17 � Ett utl�ndskt domstolsavg�rande om sambors f�rm�genhetsf�rh�l- landen som �r verkst�llbart i den stat d�r det meddelades och som g�ller i Sverige f�r verkst�llas, om avg�randet har f�rklarats verkst�llbart h�r. En ans�kan om att avg�randet ska f�rklaras verkst�llbart i Sverige g�rs till tingsr�tten. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen med- dela f�reskrifter om vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan. 2019:234 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS S�kanden ska tillsammans med ans�kan ge in avg�randet i original eller i kopia som har bestyrkts av en beh�rig myndighet samt de ytterligare hand- lingar som tingsr�tten beh�ver f�r sin pr�vning. S�kanden ska samtidigt ge in en �vers�ttning av handlingarna till svenska, om inte tingsr�tten anser att det �r obeh�vligt. 18 � Vid handl�ggning i domstol av ett �rende om verkst�llbarhetsf�r- klaring till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden. 19 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet p� samma s�tt som ett motsvarande svenskt avg�rande som har f�tt laga kraft. Ett beslut om tv�ngsmedel i avg�randet ska dock inte till�mpas. Ordre public 20 � En best�mmelse i utl�ndsk lag f�r inte till�mpas och ett utl�ndskt av- g�rande g�ller inte i Sverige, om det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r den svenska r�ttsordningen att till�mpa best�mmelsen eller att erk�nna avg�randet. 6 kap. �vriga best�mmelser Registrering av lagvalsavtal mellan makar 1 � Ett lagvalsavtal om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden ska registreras hos Skatteverket i �ktenskapsregistret. Ett lagvalsavtal som har slutits mel- lan blivande makar g�ller fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ges in till Skatteverket inom en m�nad fr�n det att �ktenskapet ingicks. I annat fall g�ller lagvalsavtalet f�rst fr�n och med den dag d� det ges in till Skattever- ket. Vid handl�ggningen av en ans�kan om registrering av ett lagvalsavtal till�mpas 16 kap. �ktenskapsbalken. Hemvist 2 � Vid till�mpningen av denna lag ska den som �r bosatt i en viss stat anses ha sin hemvist d�r, om bos�ttningen med h�nsyn till vistelsens varak- tighet och omst�ndigheterna i �vrigt f�r anses stadigvarande. Reservforum 3 � Om svensk domstol �r beh�rig enligt EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden eller enligt denna lag och annan beh�rig domstol saknas, �r Stockholms tingsr�tt beh�rig. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 2019. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1990:272) om internationella fr�gor r�rande makars och sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden. 3. Best�mmelserna i 312 �� i den upph�vda lagen g�ller fortfarande i fr�gor om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden, om �ktenskapet har ing�tts f�re den 29 januari 2019 och makarna inte den dagen eller d�refter ing�r ett lagvalsavtal som �r giltigt till formen. 4. Den upph�vda lagen g�ller fortfarande f�r handl�ggningen i domstol av s�dana m�l och �renden om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden som har inletts f�re den 29 januari 2019. 2019:234 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 5. S�rskilda best�mmelser om vad som �verg�ngsvis g�ller i fr�gor om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i nordiska situationer finns i lagen (2019:236) om �ndring i f�rordningen (1931:429) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) 2019:234 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om makars och sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i

internationella situationer

Utf�rdad den 2 maj 2019

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Lagens inneh�ll
1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om makars och sambors f�rm�-
genhetsf�rh�llanden i internationella situationer.

2 � Inneh�llet i lagen �r uppdelat enligt f�ljande:

I 2 kap. finns best�mmelser som kompletterar EU:s f�rordningar om

makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, n�mligen r�-
dets f�rordning (EU) 2016/1103 av den 24 juni 2016 om genomf�rande av
ett f�rdjupat samarbete p� omr�det f�r domstols beh�righet, till�mplig lag
samt erk�nnande och verkst�llighet av domar i m�l om makars f�rm�gen-
hetsf�rh�llanden, och r�dets f�rordning (EU) 2016/1104 av den 24 juni 2016
om genomf�rande av ett f�rdjupat samarbete p� omr�det f�r domstols
beh�righet, till�mplig lag samt erk�nnande och verkst�llighet av domar i m�l
om f�rm�genhetsr�ttsliga verkningar av registrerade partnerskap.

I 3 kap. finns s�rskilda best�mmelser om makars f�rm�genhetsf�r-

h�llanden i nordiska situationer.

I 4 kap. finns best�mmelser om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i

andra internationella situationer.

I 5 kap. finns best�mmelser om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i

internationella situationer.

I 6 kap. finns best�mmelser om registrering av lagvalsavtal mellan ma-

kar och om hemvist och reservforum.

2 kap. EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners

f�rm�genhetsf�rh�llanden
Till�mpningsomr�de
1 � Detta kapitel inneh�ller best�mmelser som kompletterar EU:s f�rord-
ningar om makars och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden.

Det som f�reskrivs i kapitlet om makar g�ller �ven f�r registrerade partner

som omfattas av EU:s f�rordning om registrerade partners f�rm�genhets-
f�rh�llanden.

1 Prop. 2018/19:50, bet. 2018/19:CU14, rskr. 2018/19:184.

SFS 2019:

234

Publicerad
den

10 maj 2019

SFS

Registrering av �ktenskapsf�rord och lagvalsavtal
2 � Best�mmelser om formkrav f�r �ktenskapsf�rord finns i artikel 25 i
EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden. Best�mmelser om
formkrav f�r partnerskapsf�rord finns i artikel 25 i EU:s f�rordning om re-
gistrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. I 7 kap. 3 � tredje stycket och
16 kap. �ktenskapsbalken finns best�mmelser om registrering som komplet-
terar f�rordningarna.

Best�mmelser om formkrav f�r lagvalsavtal finns i artikel 23 i EU:s

f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden och artikel 23 i EU:s
f�rordning om registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden. I 6 kap. 1 �
i denna lag och i 16 kap. �ktenskapsbalken finns best�mmelser om registre-
ring som kompletterar f�rordningarna.

F�rfarandet vid bodelning
3 � P� beg�ran av en make eller en d�dsbodel�gare ska svensk lag till�m-
pas betr�ffande f�rfarandet vid en bodelning �ven om utl�ndsk lag �r
till�mplig p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Svensk lag om f�rfaran-
det vid bodelning f�r till�mpas ocks� n�r den utl�ndska lagen f�reskriver en
annan form f�r delning eller avr�kning i fr�ga om makars egendom.

Begr�nsningar i till�mpningen av utl�ndsk lag
4 � �ktenskapsbalkens best�mmelser i 7 kap. 49 �� och 11 kap. 8 och
10 �� om f�rfogande �ver makars gemensamma bostad och bohag och om
en makes r�tt att �verta s�dan egendom vid bodelning ska alltid till�mpas,
om bostaden och bohaget finns i Sverige.

�ktenskapsbalkens best�mmelser i 12 kap. 2 � om en efterlevande makes

r�tt att vid bodelning beh�lla giftor�ttsgods och om en efterlevande makes
f�rlust av r�tten att f� del i eller beh�lla giftor�ttsgods ska alltid till�mpas.

5 � Vid en bodelning f�r j�mkning ske enligt 12 kap. 1 och 3 �� kten-
skapsbalken �ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� makarnas f�rm�gen-
hetsf�rh�llanden.

Bodelning efter legal separation
6 � Om det utomlands har meddelats ett avg�rande om legal separation
och makarna inte har �terupptagit sammanlevnaden, ska egendom som ma-
karna har f�rv�rvat efter det att avg�randet f�tt laga kraft inte ing� i en bo-
delning d�r svensk lag �r till�mplig p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden.
Vid en s�dan bodelning ska t�ckning f�r skulder ber�knas med h�nsyn till
f�rh�llandena d� avg�randet fick laga kraft.

Erk�nnande och verkst�llighet
7 � En ans�kan om att ett utl�ndskt avg�rande ska erk�nnas eller f�rklaras
verkst�llbart i Sverige enligt n�gon av EU:s f�rordningar om makars och
registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden g�rs till tingsr�tten. Rege-
ringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om
vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan.

8 � En ans�kan om �ndring av ett beslut med anledning av en ans�kan
enligt 7 � g�rs till den tingsr�tt som har meddelat beslutet.

2019:234

SFS

Om en s�dan ans�kan g�rs av den som har gjort ans�kan enligt 7 �, ska

den ha kommit in till tingsr�tten inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet
meddelades.

9 � Vid handl�ggning i domstol av �renden som avses i 7 och 8 ��
till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden, om inte n�got
annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars och registrerade partners
f�rm�genhetsf�rh�llanden.

10 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet enligt
uts�kningsbalken p� samma s�tt som en svensk dom som har f�tt laga kraft,
om inte n�got annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars och registrerade
partners f�rm�genhetsf�rh�llanden.

Vid verkst�llighet av ett avg�rande som r�r en s�kerhets�tg�rd till�mpas

i st�llet best�mmelserna i uts�kningsbalken om verkst�llighet av beslut om
kvarstad eller n�gon annan s�kerhets�tg�rd.

11 � Om tingsr�tten vid det f�rfarande som avses i 7 � bifaller en ans�kan
om verkst�llbarhetsf�rklaring, ska tingsr�ttens beslut anses innefatta ett
beslut om kvarstad eller n�gon annan �tg�rd som avses i 15 kap. r�tteg�ngs-
balken.

3 kap. S�rskilda best�mmelser om makars

f�rm�genhetsf�rh�llanden i nordiska situationer
Till�mpningsomr�de
1 � Detta kapitel g�ller f�r vissa fr�gor om makars f�rm�genhetsf�r-
h�llanden i nordiska situationer.

I f�rh�llande till Finland g�ller kapitlet endast i den utstr�ckning som

f�ljer av artikel 62 i EU:s f�rordning om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden.
F�r avg�randen som har meddelats i Finland g�ller best�mmelserna om er-
k�nnande och verkst�llighet i 14 och 15 ��.

Kapitlet g�ller inte f�r registrerade partner.

2 � Det som f�reskrivs i 5 och 812 �� g�ller om b�da makarna

1. �r medborgare i n�gon nordisk stat,
2. n�r de ingick �ktenskapet var medborgare i n�gon nordisk stat och d�

tog sin hemvist i en nordisk stat, och

3. efter att �ktenskapet ingicks inte har tagit sin hemvist utanf�r Norden.

Svensk domstols beh�righet
3 � Om en svensk domstol tar upp ett yrkande om �ktenskapsskillnad
enligt 7 � f�rordningen (1931:429) om vissa internationella r�ttsf�rh�llan-
den r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap, f�r domstolen ocks� ta
upp en fr�ga om bodelning, s�vida det inte redan p�g�r ett f�rfarande i en
annan nordisk stat som kan leda till ett motstridigt avg�rande.

4 � En fr�ga om bodelning med anledning av en makes d�d f�r tas upp av
svensk domstol, om svensk lag ska till�mpas betr�ffande f�rfarandet enligt
6 �.

En fr�ga om bodelning med anledning av en makes d�d f�r ocks� tas upp

av svensk domstol, trots att en domstol i en annan nordisk stat �r beh�rig,
om parterna �r �verens om det. Det g�ller dock inte om en fr�ga som r�r
d�dsboet handl�ggs i domstol, av en testamentsexekutor eller bobestyrer

2019:234

SFS

eller av en av domstol utsedd boutredningsman eller skiftesman, eller om
yrkandet g�ller klander av bodelning.

5 � En fr�ga om boskillnad f�r tas upp av svensk domstol om

1. makarna har sin hemvist i Sverige, eller
2. makarna har sin hemvist i olika stater i Norden och den make som

ans�kan riktar sig mot har sin hemvist i Sverige.

F�rfarandet vid bodelning med anledning av en makes d�d
6 � Svensk lag ska till�mpas betr�ffande f�rfarandet vid bodelning med
anledning av en makes d�d, om den avlidne var medborgare i en annan
nordisk stat och vid sin d�d hade sin hemvist i Sverige. Detsamma g�ller om
en efterlevande make som �r medborgare i en annan nordisk stat har suttit i
oskiftat bo och han eller hon har sin hemvist i Sverige eller om en efter-
levande make har suttit i oskiftat bo och vid sin d�d var medborgare i en
annan nordisk stat och d� hade sin hemvist i Sverige.

7 � Vid en s�dan bodelning med anledning av en makes d�d som f�rr�ttas
i Sverige efter en medborgare i en annan nordisk stat ska makarnas samtliga
tillg�ngar och skulder i Sverige och utomlands omfattas.

Till�mplig lag
8 � Om makar eller blivande makar har avtalat att en viss stats lag ska
till�mpas p� deras f�rm�genhetsf�rh�llanden, g�ller det under f�ruts�ttning
att

1. avtalet avser
a) lagen i en nordisk stat d�r n�gon av dem hade sin hemvist eller var

medborgare n�r avtalet ingicks, eller

b) lagen i en nordisk stat d�r de b�da senast samtidigt hade sin hemvist,

under f�ruts�ttning att den ena maken eller b�da makarna under �ktenskapet
har tagit sin hemvist i en annan nordisk stat �n den d�r de tog sin hemvist
n�r de gifte sig, och

2. n�got annat inte f�ljer av 1012 ��.

9 � Om till�mplig lag inte har best�mts genom avtal, till�mpas lagen i den
nordiska stat d�r makarna tog sin hemvist n�r de gifte sig.

Om b�da makarna senare har tagit sin hemvist i en annan nordisk stat och

varit bosatta d�r i minst tv� �r, till�mpas i st�llet den statens lag. Om b�da
makarna tidigare under �ktenskapet har haft sin hemvist i den staten eller
om makarna �r medborgare i den staten, till�mpas dock den statens lag s�
snart de har tagit sin hemvist d�r.

10 � Ett byte av den lag som till�mpas p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�l-
landen inverkar inte p� r�ttsverkningarna av en r�ttshandling som har �gt
rum f�re bytet.

Giltigheten av best�mmelserna i ett �ktenskapsf�rord bed�ms enligt den

lag som ska till�mpas p� makarnas f�rm�genhetsf�rh�llanden n�r fr�gan blir
aktuell.

11 � I fr�ga om en makes beh�righet att r�da �ver fast egendom, �ver
egendom som �r likst�lld med fast egendom eller �ver en bostad ska lagen i
den nordiska stat d�r egendomen finns alltid till�mpas.

2019:234

SFS

Formkrav f�r �ktenskapsf�rord och lagvalsavtal
12 � Ett �ktenskapsf�rord eller lagvalsavtal �r giltigt till formen, om det
n�r det ingicks uppfyllde formkraven i

1. den lag som enligt 8 eller 9 � var till�mplig p� makarnas f�rm�genhets-

f�rh�llanden, eller

2. lagen i en nordisk stat d�r makarna eller en av dem var medborgare.
Om fr�gan om ett lagvalsavtals giltighet ska bed�mas enligt svensk lag,

ska lagvalsavtalet anses giltigt om det �r skriftligt, daterat och undertecknat
av makarna. Av 6 kap. 1 � framg�r att lagvalsavtalet dessutom ska registre-
ras hos Skatteverket. Om giltigheten ska bed�mas enligt en annan nordisk
stats lag och den lagen saknar formkrav f�r lagvalsavtal, ska giltigheten be-
d�mas enligt den lagens formkrav f�r �ktenskapsf�rord.

Ett �ktenskapsf�rord eller lagvalsavtal mellan makar som har sin hemvist

i Sverige n�r �ktenskapsf�rordet eller lagvalsavtalet ing�s g�ller h�r i landet
mot tredje man endast om registrering sker enligt 7 kap. 3 � tredje stycket
�ktenskapsbalken eller enligt 6 kap. 1 � i denna lag.

Bodelning efter legal separation
13 � Om det i en annan nordisk stat har meddelats ett avg�rande om legal
separation och det saknas regler om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden efter
legal separation i den lag som �r till�mplig, ska

1. egendom som en make f�rv�rvar efter det att avg�randet f�tt laga kraft

vara hans eller hennes enskilda,

2. avdrag f�r att t�cka skulder ber�knas med h�nsyn till f�rh�llandena n�r

avg�randet fick laga kraft, och

3. i �vrigt best�mmelserna i den lagen om bodelning efter �ktenskaps-

skillnad till�mpas.

Erk�nnande och verkst�llighet
14 � En dom eller ett beslut som har meddelats i en annan nordisk stat med
till�mpning av best�mmelser om beh�righet som motsvarar 3 eller 5 � och
som har f�tt laga kraft ska g�lla i Sverige.

15 � I fr�ga om erk�nnande, i andra fall �n som avses i 14 �, och verk-
st�llighet av dom, beslut eller f�rlikning fr�n en annan nordisk stat om ma-
kars f�rm�genhetsf�rh�llanden finns best�mmelser i lagen (1932:540) om
erk�nnande och verkst�llighet av dom som meddelats i Island och lagen
(1977:595) om erk�nnande och verkst�llighet av nordiska domar p� privat-
r�ttens omr�de. Om dessa lagar inte �r till�mpliga, ska 4 kap. till�mpas,
under f�ruts�ttning att n�got annat inte f�ljer av EU:s f�rordning om makars
f�rm�genhetsf�rh�llanden.

4 kap. Makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i andra internationella

situationer
Till�mpningsomr�de
1 � Detta kapitel g�ller f�r fr�gor om konkurrerande f�rfaranden och er-
k�nnande och verkst�llighet av utl�ndska avg�randen n�r det g�ller makars
f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella situationer.

Kapitlet g�ller inte om n�got annat f�ljer av EU:s f�rordningar om makars

och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, 3 kap. i denna lag eller
annan lag.

2019:234

SFS

Konkurrerande f�rfaranden
2 � Framst�lls ett yrkande om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i en
svensk domstol n�r det redan p�g�r ett f�rfarande utomlands som kan leda
till ett motstridigt avg�rande, ska talan avvisas om det kan antas att
avg�randet i det utl�ndska f�rfarandet blir g�llande i Sverige. I st�llet f�r att
talan avvisas f�r m�let eller �rendet f�rklaras vilande i avvaktan p� att ett
avg�rande i det utl�ndska f�rfarandet har f�tt laga kraft. Talan f�r dock
pr�vas om det finns s�rskilda sk�l.

Erk�nnande och verkst�llighet
3 � Ett utl�ndskt avg�rande om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden som
har meddelats av en domstol eller en annan myndighet eller av en bodel-
ningsf�rr�ttare och som har f�tt laga kraft g�ller i Sverige, om det har med-
delats i

1. den stat d�r svaranden hade sin hemvist, eller
2. en stat vars lag var till�mplig p� fr�gor om makarnas f�rm�genhetsf�r-

h�llanden enligt artikel 22 eller 26 i EU:s f�rordning om makars f�rm�-
genhetsf�rh�llanden, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 22 eller 26 i
EU:s f�rordning om registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden, i den
ursprungliga lydelsen.

4 � �ven om f�ruts�ttningarna i 3 � �r uppfyllda g�ller det utl�ndska av-
g�randet inte i Sverige, om

1. avg�randet har meddelats mot en part som inte har avgett svarom�l och

som inte har f�tt k�nnedom om den v�ckta talan i tillr�cklig tid f�r att kunna
avge svarom�l eller mot en part som annars inte har f�tt rimliga m�jligheter
att f�ra sin talan i det utl�ndska f�rfarandet,

2. avg�randet strider mot ett svenskt avg�rande,
3. avg�randet strider mot ett i Sverige g�llande utl�ndskt avg�rande i ett

f�rfarande som b�rjade tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet,

4. det i Sverige p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt

avg�rande,

5. det utomlands p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt av-

g�rande, s�vida det f�rfarandet har b�rjat tidigare �n det andra utl�ndska
f�rfarandet och kan antas leda till ett i Sverige g�llande avg�rande, eller

6. det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r den svenska

r�ttsordningen att erk�nna avg�randet.

5 � Ett utl�ndskt domstolsavg�rande om makars f�rm�genhetsf�rh�llan-
den som �r verkst�llbart i den stat d�r det meddelades och som g�ller i
Sverige f�r verkst�llas, om avg�randet har f�rklarats verkst�llbart h�r.

En ans�kan om att avg�randet ska f�rklaras verkst�llbart i Sverige g�rs

till tingsr�tten. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen
meddela f�reskrifter om vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan.

S�kanden ska tillsammans med ans�kan ge in avg�randet i original eller

i kopia som har bestyrkts av en beh�rig myndighet samt de ytterligare hand-
lingar som tingsr�tten beh�ver f�r sin pr�vning. S�kanden ska samtidigt ge
in en �vers�ttning av handlingarna till svenska, om inte tingsr�tten anser att
det �r obeh�vligt.

6 � Vid handl�ggning i domstol av ett �rende om verkst�llbarhetsf�rkla-
ring till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden.

2019:234

SFS

7 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet p�
samma s�tt som ett motsvarande svenskt avg�rande som har f�tt laga kraft.
Ett beslut om tv�ngsmedel i avg�randet ska dock inte till�mpas.

5 kap. Sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i internationella

situationer
Till�mpningsomr�de
1 � Detta kapitel g�ller f�r fr�gor om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden
i internationella situationer.

Kapitlet g�ller endast s�dana sambof�rh�llanden d�r ingen av samborna

�r gift.

Kapitlet g�ller inte om n�got annat f�ljer av en annan lag.

Svensk domstols beh�righet
2 � En fr�ga om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden f�r tas upp av svensk
domstol, om

1. svaranden har sin hemvist i Sverige,
2. k�randen har sin hemvist i Sverige och svensk lag enligt 5 eller 6 � �r

till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden,

3. fr�gan r�r egendom i Sverige, eller
4. svaranden i en uppkommen fr�ga har godtagit att saken pr�vas i Sverige

eller har avgett svarom�l i saken utan inv�ndning om domstolens beh�righet.

Om fr�gan g�ller bodelning med anledning av en sambos d�d till�mpas

3 � i st�llet f�r f�rsta stycket.

3 � En fr�ga om bodelning med anledning av en sambos d�d f�r tas upp
av svensk domstol

1. om den avlidna sambon hade sin hemvist i Sverige,
2. i fall som anges i 2 � f�rsta stycket 1, 2 och 4, eller
3. p� beg�ran av den efterlevande sambon om svensk domstol, i andra fall

�n som avses i 1, �r beh�rig att ta upp en fr�ga om arv efter den avlidne
enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 650/2012 av den
4 juli 2012 om beh�righet, till�mplig lag, erk�nnande och verkst�llighet av
domar samt godk�nnande och verkst�llighet av officiella handlingar i sam-
band med arv och om inr�ttandet av ett europeiskt arvsintyg, i den
ursprungliga lydelsen.

Konkurrerande f�rfaranden
4 � Framst�lls ett yrkande om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden i en
svensk domstol n�r det redan p�g�r ett f�rfarande utomlands som kan leda
till ett motstridigt avg�rande, ska talan avvisas om det kan antas att avg�ran-
det i det utl�ndska f�rfarandet blir g�llande i Sverige. I st�llet f�r att talan
avvisas f�r m�let eller �rendet f�rklaras vilande i avvaktan p� att ett avg�-
rande i det utl�ndska f�rfarandet har f�tt laga kraft. Talan f�r dock pr�vas
om det finns s�rskilda sk�l.

Till�mplig lag
5 � Om sambor eller blivande sambor skriftligen har avtalat att en viss
stats lag ska till�mpas p� deras f�rm�genhetsf�rh�llanden, ska det g�lla
under f�ruts�ttning att

1. avtalet avser lagen i en stat d�r n�gon av dem hade sin hemvist eller var

medborgare n�r avtalet ingicks, och

2019:234

SFS

2. n�got annat inte f�ljer av 714 ��.

6 � Om till�mplig lag inte har best�mts genom avtal, g�ller lagen i den stat
d�r samborna tog sin hemvist n�r sambof�rh�llandet inleddes.

Om b�da samborna senare har tagit sin hemvist i en annan stat och varit

bosatta d�r i minst tv� �r, till�mpas i st�llet den statens lag. Om b�da sam-
borna tidigare under sambof�rh�llandet har haft sin hemvist i den staten eller
om b�da samborna �r medborgare i den staten, till�mpas dock den statens
lag s� snart de har tagit sin hemvist i staten.

7 � En r�ttshandling mellan sambor avseende deras f�rm�genhetsf�rh�l-
landen �r giltig, om r�ttshandlingen st�mmer �verens med den lag som �r
till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden n�r den �ger rum. En
r�ttshandling som �ger rum f�re sambof�rh�llandet �r giltig om den st�m-
mer �verens med den lag som blir till�mplig n�r sambof�rh�llandet inleds.

R�ttshandlingen ska alltid anses giltig till formen, om r�ttshandlingen

uppfyller formkraven enligt lagen i den stat d�r den �ger rum eller d�r sam-
borna d� har sin hemvist.

S�rskilda best�mmelser om bodelning
8 � P� beg�ran av en sambo eller en d�dsbodel�gare ska svensk lag
till�mpas betr�ffande f�rfarandet vid en bodelning �ven om utl�ndsk lag �r
till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Svensk lag om f�rfaran-
det vid bodelning f�r till�mpas ocks� n�r den utl�ndska lagen f�reskriver en
annan form f�r delning eller avr�kning n�r det g�ller sambornas egendom.

9 � En utl�ndsk bodelning med anledning av en sambos d�d ska anses
giltig till formen, om den uppfyller formkraven enligt

1. den lag som var till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden,
2. lagen i den stat d�r den f�rr�ttades, eller
3. lagen i den stat d�r den avlidne hade sin hemvist eller var medborgare.

10 � Vid en bodelning ska sambornas samtliga tillg�ngar och skulder i
Sverige och utomlands beaktas, om inte n�got annat f�ljer av den lag som �r
till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden. Vid lottl�ggningen b�r
en sambo i f�rsta hand tilldelas egendom som tillh�r honom eller henne
utomlands.

Om det finns egendom utomlands och det kan antas att bodelningen inte

kommer att g�lla i det landet, f�r bodelningen begr�nsas till att g�lla en viss
del av sambornas egendom. En s�dan begr�nsning f�r dock inte g�ras om
n�gon av samborna med rimliga sk�l mots�tter sig det.

Vid bodelningen ska det beaktas vad som har tillkommit samborna vid

motsvarande f�rr�ttning utomlands.

Begr�nsningar i till�mpningen av utl�ndsk lag
11 � Best�mmelserna i 1618 och 2225 �� sambolagen (2003:376) om
f�rfogande �ver sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos
r�tt att �verta s�dan egendom vid bodelning och om f�rlust av r�tten f�r den
efterlevande sambon att f� del i den avlidnes egendom ska alltid till�mpas,
om bostaden och bohaget finns i Sverige.

2019:234

SFS

12 � Vid en bodelning f�r j�mkning ske enligt 15 � sambolagen (2003:376)
�ven om utl�ndsk lag �r till�mplig p� sambornas f�rm�genhetsf�rh�llanden.

13 � Inskr�nkningar som en utl�ndsk lag inneh�ller i en sambos r�tt att
f�rfoga �ver s�dan fast egendom eller tomtr�tt som tillh�r denna sambo och
finns i Sverige kan inte g�ras g�llande mot tredje man i vidare m�n �n vad
som f�ljer av svensk lag.

Detsamma g�ller inskr�nkningar i en sambos r�tt att f�rfoga �ver sin

�vriga egendom eller att skulds�tta sig, om tredje man och sambon befann
sig i Sverige n�r r�ttshandlingen �gde rum och tredje mannen inte k�nde till
eller borde ha k�nt till inskr�nkningen.

14 � Begr�nsningar som en utl�ndsk lag inneh�ller i en sambos skyldighet
att med sin egendom svara f�r sina skulder kan inte g�ras g�llande i Sverige,
om skulden h�nf�r sig till en r�ttshandling varigenom en sambo har f�rfogat
�ver sin fasta egendom eller tomtr�tt och egendomen finns h�r i landet.

Detsamma g�ller om skulden h�nf�r sig till en r�ttshandling varigenom

en sambo har f�rfogat �ver annan egendom eller skuldsatt sig, om sambon
och tredje man befann sig i Sverige n�r r�ttshandlingen �gde rum och tredje
mannen inte k�nde till eller borde ha k�nt till inskr�nkningen.

Erk�nnande och verkst�llighet
15 � Ett utl�ndskt avg�rande om sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden som
har meddelats av en domstol eller en annan myndighet eller av en bodel-
ningsf�rr�ttare och som har f�tt laga kraft g�ller i Sverige, om det har
meddelats i

1. den stat d�r svaranden hade sin hemvist, eller
2. en stat vars lag enligt 5 eller 6 � var till�mplig p� fr�gor om sambornas

f�rm�genhetsf�rh�llanden.

16 � �ven om f�ruts�ttningarna i 15 � �r uppfyllda g�ller det utl�ndska
avg�randet inte i Sverige, om

1. avg�randet har meddelats mot en part som inte har avgett svarom�l och

2. avg�randet strider mot ett svenskt avg�rande,
3. avg�randet strider mot ett i Sverige g�llande utl�ndskt avg�rande i ett

f�rfarande som b�rjade tidigare �n det andra utl�ndska f�rfarandet,

4. det i Sverige p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt

avg�rande, eller

5. det utomlands p�g�r ett f�rfarande som kan leda till ett motstridigt

avg�rande, s�vida det f�rfarandet har b�rjat tidigare �n det andra utl�ndska
f�rfarandet och kan antas leda till ett i Sverige g�llande avg�rande.

17 � Ett utl�ndskt domstolsavg�rande om sambors f�rm�genhetsf�rh�l-
landen som �r verkst�llbart i den stat d�r det meddelades och som g�ller i
Sverige f�r verkst�llas, om avg�randet har f�rklarats verkst�llbart h�r.

En ans�kan om att avg�randet ska f�rklaras verkst�llbart i Sverige g�rs

till tingsr�tten. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen med-
dela f�reskrifter om vilka tingsr�tter som f�r pr�va en ans�kan.

2019:234

SFS

S�kanden ska tillsammans med ans�kan ge in avg�randet i original eller

18 � Vid handl�ggning i domstol av ett �rende om verkst�llbarhetsf�r-
klaring till�mpas i �vrigt lagen (1996:242) om domstols�renden.

19 � Om ett avg�rande f�rklaras verkst�llbart, verkst�lls avg�randet p�
samma s�tt som ett motsvarande svenskt avg�rande som har f�tt laga kraft.
Ett beslut om tv�ngsmedel i avg�randet ska dock inte till�mpas.

Ordre public
20 � En best�mmelse i utl�ndsk lag f�r inte till�mpas och ett utl�ndskt av-
g�rande g�ller inte i Sverige, om det skulle vara uppenbart of�renligt med
grunderna f�r den svenska r�ttsordningen att till�mpa best�mmelsen eller att
erk�nna avg�randet.

6 kap. �vriga best�mmelser
Registrering av lagvalsavtal mellan makar
1 � Ett lagvalsavtal om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden ska registreras
hos Skatteverket i �ktenskapsregistret. Ett lagvalsavtal som har slutits mel-
lan blivande makar g�ller fr�n �ktenskapets ing�ende, om det ges in till
Skatteverket inom en m�nad fr�n det att �ktenskapet ingicks. I annat fall
g�ller lagvalsavtalet f�rst fr�n och med den dag d� det ges in till Skattever-
ket.

Vid handl�ggningen av en ans�kan om registrering av ett lagvalsavtal

till�mpas 16 kap. �ktenskapsbalken.

Hemvist
2 � Vid till�mpningen av denna lag ska den som �r bosatt i en viss stat
anses ha sin hemvist d�r, om bos�ttningen med h�nsyn till vistelsens varak-
tighet och omst�ndigheterna i �vrigt f�r anses stadigvarande.

Reservforum
3 � Om svensk domstol �r beh�rig enligt EU:s f�rordningar om makars
och registrerade partners f�rm�genhetsf�rh�llanden eller enligt denna lag
och annan beh�rig domstol saknas, �r Stockholms tingsr�tt beh�rig.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 2019.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1990:272) om internationella fr�gor

r�rande makars och sambors f�rm�genhetsf�rh�llanden.

3. Best�mmelserna i 312 �� i den upph�vda lagen g�ller fortfarande i

fr�gor om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden, om �ktenskapet har ing�tts
f�re den 29 januari 2019 och makarna inte den dagen eller d�refter ing�r ett
lagvalsavtal som �r giltigt till formen.

4. Den upph�vda lagen g�ller fortfarande f�r handl�ggningen i domstol

av s�dana m�l och �renden om makars f�rm�genhetsf�rh�llanden som har
inletts f�re den 29 januari 2019.

2019:234

SFS

5. S�rskilda best�mmelser om vad som �verg�ngsvis g�ller i fr�gor om

makars f�rm�genhetsf�rh�llanden i nordiska situationer finns i lagen
(2019:236) om �ndring i f�rordningen (1931:429) om vissa internationella
r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MORGAN JOHANSSON

(Justitiedepartementet)

2019:234

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2019:234 Lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se