SFS 1987:232

Start / Familjerätt / Sambolag (2003:376) / SFS 1987:232

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:232 Lag Utkom fr�n trycket om sambors gciiidisarnnia hcm^ den 26 maj 1987 utf�rdad den 14 riiaj 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag g�ller sambors gemensamma bostad och bohag. Vad som f�resk rivs i denna lag om sambor g�ller endast s�dana sambo� f�rh�llanden d�r en ogift kvin na och en ogift man bor tillsammans under �ktenskapsliknande f�rh�llanden. 2 � Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte anna t f�ljer av 4 �, 1. fast egendom som samborna eller n�gon av dem �ger eller innehar med tomtr�tt, om det finns en byggnad p� egendomen som �r avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l, 2. fast egendom som samborna eller n�gon av dem innehar med nyttj an� der�tt i f�rening med byggnad p� egendomen som samborna eller n�g on av dem �ger, om byggnaden �r avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l, 3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller n�gon av dem innehar med hyresr�tt, bostadsr�tt eller annan liknande r�tt, om byg gna� den eller byggnadsdelen �r avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l. Samborna f�r i en av dem b�da undertecknad handling anm�la till inskrivningsmyndigheten att en fastighet som �r lagfaren f�r en av dem 520 ' Prop, 1986/87: 1, LU 18. rskr. 159. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / l^r�iler en tomtr�tt f�r vilken en av dem �r inskriven som innehavare �r SFS 1987:232 g�rnensam bostad f�r dem b�da. � I * " 3 � Med sambors gemensamma bohag avses i den na lag, om inte annat f�ljer av 4 �, m�bler, hush�llsmaskiner och annat inre l�s�re som �r avsett f�r det gem ensamma hemmet. Till gemensamt bohag r�knas inte s�dant bohag som anv�nds uteslutande f�r den ena sambons bruk. 4 � Till sambors gemensamma bostad och bohag r�knas inte egendom som anv�nds huvudsakligen f�r fritids�ndam�l. Bodelning 5 � N�r ett sambof�rh�llande upph�r, skall p� beg�ran av n�gon av samborna deras gemensamma bostad och bohag f�rdelas mellan dem ge� nom bodelning, om egendomen har f�rv�rvats f�r gemensamt begagnande. Avlider en sambo, skall beg�ran av den efterlevande sambon om en s�dan bodelning framst�llas senast n�r bouppteckningen f�rr�ttas. F�rsta stycket g�ller ej, om samborna har kommit �verens om det i ett skriftligt avtal som h ar undertecknats av dem b�da. 6 � Vid bodelningen skall f�rst sambornas andelar i egendom en ber�k� nas. 7 � Vid ber�kningen av sambornas andelar i egendomen skall fr�n vad en sambo �ger av d eras bostad och bohag avr�knas s� mycket att det t�cker de skulder som den sambon hade n�r sambof�rh�llandet upph�rde. F�r s�dana fordringar mot en sambo som inte �r f�renade med s�rskild f�rm�nsr�tt i bostaden elle r bohaget och som inte heller p� annat s�tt �r att h�nf�ra till s�dan egendom skall sambon f� t�ckning ur bostaden och bohaget endast i den m�n betalning inte kan erh�llas ur annan egendom. 8 � Det som � terst�r av sambornas bostad och bohag, sedan avdrag har sorts f�r att skulderna skall t�ckas enligt 7 �, skall l�ggas samman. V�rdet d�rav skall d�refter delas lika mellan sa mborna. 9 � I den m�n det med h�nsyn s�rskilt till samb of�rh�llandets l�ngd men �ven till sambo rnas ekonomiska f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �v� rigt �r osk�ligt att en sambo n�r samlevnaden upph�r skall l�mna egendom till den andra i den omfattning som f�ljer av 5-8 ��, skall bodelningen i st�llet g�ras s� att den f�rstn�mnda sambon f�r beh�lla mer av sin egen� dom. Ar en sambo f�rsatt i konkurs n�r bodelningen skall f�rr�ttas eller finns det andra s�rskilda sk�l att inte dela sambornas egendom, skall varje sambo beh�lla sin egendom som sin an del. 10 � Med ledning av de andelar som har ber�knats f�r samborna skall deras bostad och bohag f�rdelas mellan dem p� lotter. Den som b�st beh�ver bostaden eller bohaget har r�tt att f� denna egendom i avr�kning p� sin lott eller, om v�rdet �r ringa, utan avr�kning. En f�ruts�ttning f�r att en sambo skall f� �verta en bostad eller bohag som tillh�r den andra 521 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:232 sambon �r dock att ett s�dant �vertagande �ven med h�nsy n till omst�n- dighetema i �vrigt kan anses sk�ligt. Svarar egendomen f�r fordran som �r f�renad med s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen, �r en ytterligare f�ruts�ttning f�r ett �vertagande att den andra sambon befrias fr�n ansvar f�r fordringen eller att medel till att betala denna har satts under s�rskild v�rd. 11 � En sambo har r�tt att i st�llet f�r att l�mna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar s�kerhet st�lls f�r betalningen, kan sambon f� sk�ligt anst�nd med de nna. L�mnas inte n�gon beta lning, har den andra sambon r�tt att s� l�ngt det �r m�jligt f� s�dan egendom som inte �r uppenbart ol�mplig f�r den sambon. Om en sambo �vertar bostad eller bohag mot avr�kning och inte tillgo� doser den andra sambon med egendom ur det gemensamma bohaget, skall den �vertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om go dtag� bar s�kerhet st�lls f�r betalningen, kan sambon f� sk�ligt anst�nd med denna. 12 � Om en sambo avlider, g�ller best�mmelserna om r�tt att beg�ra bodelning och om r�tt att �verta bostad eller bohag endast till f�rm�n f�r den efterlevande sambon. Den efterlevande sambon har r�tt att som sin andel vid f�rdelning av sambornas bostad och bohag alltid f� ut s� mycket av den beh�llna egendo� men efter avdrag f�r skulder, I den m�n den r�cker, att det motsvarar tv� g�nger det vid tiden f�r d�dsfallet g�llande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. Best�mmelserna i 15 kap . 1 och 3 �� rvdaba lken om f�rlust av r�tt till arv skall ocks� g�lla i fr�ga om r�tten f�r den efterlevande sambon att vid bodelning f� del i den av lidnes egendom. 13 � Om bodelningen har lett till att en fastighet har delats s�, att sam� borna har f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning har st�llts upp i bodelningshandlingen, innehar de fastigheten med sam�gander�tt. I den m�n bodelningen i andra fall inneb�r att en del av en fastighet kommer i en s�rskild �gares hand �r bodelningen utan verkan. 14 � Best�mmelserna i 9 ka p. 5, 7, 9 och 10 �� ktenskapsbalken g�ller �ven vid bodelning enligt d enna lag. Vad som s�gs om makar skall d�r vid g�lla sambor. I st�llet f�r den tidpunkt d� talan om �ktenskapsskillnad v�cks skall g�lla den dag d� sambof�rh�llandet upph�r. 15 � Har en sambo vid bodelningen till skada f�r sin a borgen�rer avst�tt egendom som enligt 10 � har bel�pt p� sambons andel, g�ller vad som f�reskrivs i 13 ka p. 1 och 2 �� ktenskap sbalken om verkan av en s�dan �tg�rd vid bodelning mellan m akar. �vertagande av bostad i vissa fall 16 � Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresr�tt 522 eller bostadsr�tt och ing�r egendomen inte i bodelning, har den andra I � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sambon r�tt att �verta den n�r sambof�rh�llandet upph�r, om den sambon SFS 1987; 232 b�st beh�ver bostaden och ett s�dant �vertagande �ven med h�nsyn till omst�ndigheterna i �vr igt kan anses sk�ligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, g�ller detta dock endast om synnerliga sk�l talar f�r det. En sambo f�rlorar sin r�tt att ta �ver hyres- eller bostadsr�tten, om sambon inte har framst�llt anspr�k p� det senast tre m�nader efter det att sambon har flyttat fr�n bostaden. Den som �vertar bostaden enligt f�rsta stycket skall ers�tta den andra sambon f�r bostadens v�rde. Det f�r ske genom att bostadens v�rde avr�knas vid best�mmandet av sambornas andelar i bodelning en, om den som l�mnar bostaden kan tillgodoses p� det s�ttet. I an nat fall skall vad som fattas betalas med p engar. St�lls godtagbar s�kerhet f�r betalningen, kan sambon f� sk�ligt anst�nd med denna. Inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver det gemensamma hemmet 17 � En sambo f�r inte utan den andra sambons samtycke avh�nda sig, hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt uppl�ta en bostad som, om bodelning kommer till s t�nd mellan samborna, skall ing� i bodelningen eller som den andra sambon kan f� r�tt att �verta enligt 16 �. Samtycke av den andra sambon kr�vs ocks�, om en sambo vill l�ta inteckna fast egen� dom eller tomtr�tt d�r det finns en bostad som, om bodelning kommer till st�nd mellan sa mborna, skall ing� i bodeln ingen. Detsamma g�ller i fr�ga om pants�ttning av annan egendom som innefattar en s�dan bostad eller en bostad som den an dra sambon kan f� r �tt att �verta enligt 16 �. Samtycke till avh�ndelse av eller inteckning i fast egendom eller tomtr�tt skall l�mnas skriftligen. En sambo far inte heller utan den andra sambons samtycke avh�nda sig eller pants�tta s�dant bohag som, om bodelning kommer till st�nd mellan samborna, skall ing� i bode lningen. Best�mmelserna i denna paragraf om samtycke av en sambo till en �tg�rd av den andra sambon till�mpas ocks� n�r d�dsboet efter en avliden sambo vidtar en s�dan �tg�rd. Samtycke enligt denna paragraf beh�vs ej, om den andra sambon inte kan l�mna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inh�mtas inom rimlig tid. 18 � Saknas samtycke som kr�vs f�r en �tg�rd enligt 17 �, f�r domstolen till�ta �tg�rden p� ans�kan av den som vill f�reta den. 19 � Om en sa mbo eller d�dsboet efter en avliden sambo utan erforder� ligt samtycke eller tillst�nd har avh�nt sig eller till nac kdel f�r den andra sambon uppl�tit nyttjander�tt till egendom, skall domstolen p� talan av denne f�rklara att r�ttshandlingen �r ogiltig och att egendomen skall �ter� g�. Detsamma g�ller om en sambo eller d�dsboet efter en avliden sambo utan erforderligt samtycke eller tillst�nd har pantsatt sambornas bohag. �verl�telse eller pants�ttning av bohag skall dock inte f�rklaras ogiltig, om den nya innehavaren har f�tt egendomen i sin besittnin g i god tro . Talan enligt f�rsta stycket skall v�ckas hos domstolen inom tre m�nader 523 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:232 fr�n det att den andra sambon fick k�nnedom om f�rfogandet �ver bosta� den eller �verl�mnandet av bohaget. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av �verl�telse av fast egendom eller tomtr�tt, f�r talan inte v�ckas. F�rs talan om avhysning, f�r domstolen medge sk�ligt anst�nd med flyttningen. �vriga best�mmelser 20 � Vad som f�reskrivs i 17 kap. I, 2 och 4-8 �� samt 18 kap. 1 � �ktenskapsbalken g�ller �ven vid tvi st mellan sambor. Vad som s�gs om makar skall d�rvid g�lla sambor. 21 � P� ans�kan av en sambo skall domstolen i fr�ga om en bostad som enligt 5 � skall ing� i bodelning best�mma vem av samborna som skall ha r�tt att bo kvar i b ostaden till dess att bodelning har f�rr�ttats. Ett f�rordnande om r�tt att bo kvar i bostaden f�r p� ans�kan av den ena parten �ndras av domstolen. 22 � Den sambo som domstolen har ber�ttigat att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har f�rr�ttats har r�tt att anv�nda �ven det gemensam� ma bohag som finns i bostaden och som tillh�r den andra sambon. Domsto� len far dock betr�ffande viss egendom best�mma annat. Avtal som den sistn�mnda sambon d�refter ing�r med tredje man inskr�nker inte nyttjan- der�tten till bostaden e ller bohaget. Har den ena sambon ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra sambon skyldig att genast flytta d�rifr�n. 23 � Fr�gan om r�tten att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har f�rr�ttats skall v�ckas vid en tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvister om bodelning mellan samborna. Detsamma g�ller fr�gan om domstolens till� st�nd till en sambos f�rfogande �ver bostad och bohag. 24 � I m�l om r�tt att �verta bostad enligt 16 � f�r domstolen, f�r tiden till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, p� yrkande av n�gon av samborna best�mma vem av dem som skall ha r�tt att bo kvar i bostaden. Om s�dan r�tt tillerk�nns den sambo som inte har hyres- eller bostadsr�tten, skall domstolen ocks� p� yrkande best�mma vad sambon skall betala till den and ra sambon f�r nyttjandet av bostaden och vad den f�rstn�mnda sambon i �vrigt skall iak tta. Har den ena sambon ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra sambon skyldig att genast flytta d�rifr�n. Ett beslut enligt f�rsta stycket f�r verkst�llas p� samma s�tt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet f�r dock n�r som helst �ndras av domstolen. N�r m�let avg�rs, skall domstolen ompr�va beslutet. Betr�ffande beslut enligt denna paragraf till�mpas 14 kap. 9 � �kten� skapsbalken. Vad som s�gs om makar skall d�rvid g�lla samb or. 524 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> (5 ' ^ �reskrifter om ikrafttr�dandet av denna lag meddelas i en s�rskild lag. SFS 1987; 232 "egeringens v�gnar INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:232

Lag

Utkom fr�n trycket

om sambors gciiidisarnnia hcm^

den 26 maj 1987

utf�rdad den 14 riiaj 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Denna lag g�ller sambors gemensamma bostad och bohag.

Vad som f�resk rivs i denna lag om sambor g�ller endast s�dana sambo�

f�rh�llanden d�r en ogift kvin na och en ogift man bor tillsammans under
�ktenskapsliknande f�rh�llanden.

2 � Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte anna t
f�ljer av 4 �,

1. fast egendom som samborna eller n�gon av dem �ger eller innehar

med tomtr�tt, om det finns en byggnad p� egendomen som �r avsedd som

sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen f�r
detta �ndam�l,

2. fast egendom som samborna eller n�gon av dem innehar med nyttj an�

der�tt i f�rening med byggnad p� egendomen som samborna eller n�g on av

dem �ger, om byggnaden �r avsedd som sambornas gemensamma hem och

egendomen innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l,

3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller n�gon av dem

innehar med hyresr�tt, bostadsr�tt eller annan liknande r�tt, om byg gna�

den eller byggnadsdelen �r avsedd som sambornas gemensamma hem och
innehas huvudsakligen f�r detta �ndam�l.

Samborna f�r i en av dem b�da undertecknad handling anm�la till

inskrivningsmyndigheten att en fastighet som �r lagfaren f�r en av dem

520

' Prop, 1986/87: 1, LU 18. rskr. 159.

�

l^r�iler en tomtr�tt f�r vilken en av dem �r inskriven som innehavare �r

SFS 1987:232

g�rnensam bostad f�r dem b�da.

�

* " 3 � Med sambors gemensamma bohag avses i den na lag, om inte annat

f�ljer av 4 �, m�bler, hush�llsmaskiner och annat inre l�s�re som �r avsett
f�r det gem ensamma hemmet. Till gemensamt bohag r�knas inte s�dant

bohag som anv�nds uteslutande f�r den ena sambons bruk.

4 � Till sambors gemensamma bostad och bohag r�knas inte egendom
som anv�nds huvudsakligen f�r fritids�ndam�l.

Bodelning
5 � N�r ett sambof�rh�llande upph�r, skall p� beg�ran av n�gon av
samborna deras gemensamma bostad och bohag f�rdelas mellan dem ge�

nom bodelning, om egendomen har f�rv�rvats f�r gemensamt begagnande.

Avlider en sambo, skall beg�ran av den efterlevande sambon om en s�dan
bodelning framst�llas senast n�r bouppteckningen f�rr�ttas.

F�rsta stycket g�ller ej, om samborna har kommit �verens om det i ett

skriftligt avtal som h ar undertecknats av dem b�da.

6 � Vid bodelningen skall f�rst sambornas andelar i egendom en ber�k�

nas.

7 � Vid ber�kningen av sambornas andelar i egendomen skall fr�n vad en
sambo �ger av d eras bostad och bohag avr�knas s� mycket att det t�cker
de skulder som den sambon hade n�r sambof�rh�llandet upph�rde.

F�r s�dana fordringar mot en sambo som inte �r f�renade med s�rskild

f�rm�nsr�tt i bostaden elle r bohaget och som inte heller p� annat s�tt �r att

h�nf�ra till s�dan egendom skall sambon f� t�ckning ur bostaden och
bohaget endast i den m�n betalning inte kan erh�llas ur annan egendom.

8 � Det som � terst�r av sambornas bostad och bohag, sedan avdrag har
sorts f�r att skulderna skall t�ckas enligt 7 �, skall l�ggas samman. V�rdet

d�rav skall d�refter delas lika mellan sa mborna.

9 � I den m�n det med h�nsyn s�rskilt till samb of�rh�llandets l�ngd men

�ven till sambo rnas ekonomiska f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �v�
rigt �r osk�ligt att en sambo n�r samlevnaden upph�r skall l�mna egendom
till den andra i den omfattning som f�ljer av 5-8 ��, skall bodelningen i
st�llet g�ras s� att den f�rstn�mnda sambon f�r beh�lla mer av sin egen�
dom. Ar en sambo f�rsatt i konkurs n�r bodelningen skall f�rr�ttas eller

finns det andra s�rskilda sk�l att inte dela sambornas egendom, skall varje

sambo beh�lla sin egendom som sin an del.

10 � Med ledning av de andelar som har ber�knats f�r samborna skall

deras bostad och bohag f�rdelas mellan dem p� lotter. Den som b�st

beh�ver bostaden eller bohaget har r�tt att f� denna egendom i avr�kning
p� sin lott eller, om v�rdet �r ringa, utan avr�kning. En f�ruts�ttning f�r att

en sambo skall f� �verta en bostad eller bohag som tillh�r den andra

521

�

SFS 1987:232

sambon �r dock att ett s�dant �vertagande �ven med h�nsy n till omst�n-
dighetema i �vrigt kan anses sk�ligt.

Svarar egendomen f�r fordran som �r f�renad med s�rskild f�rm�nsr�tt i

egendomen, �r en ytterligare f�ruts�ttning f�r ett �vertagande att den

andra sambon befrias fr�n ansvar f�r fordringen eller att medel till att

betala denna har satts under s�rskild v�rd.

11 � En sambo har r�tt att i st�llet f�r att l�mna egendom till den andra
sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar s�kerhet st�lls
f�r betalningen, kan sambon f� sk�ligt anst�nd med de nna. L�mnas inte

n�gon beta lning, har den andra sambon r�tt att s� l�ngt det �r m�jligt f�

s�dan egendom som inte �r uppenbart ol�mplig f�r den sambon.

Om en sambo �vertar bostad eller bohag mot avr�kning och inte tillgo�

doser den andra sambon med egendom ur det gemensamma bohaget, skall
den �vertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om go dtag�

bar s�kerhet st�lls f�r betalningen, kan sambon f� sk�ligt anst�nd med

denna.

12 � Om en sambo avlider, g�ller best�mmelserna om r�tt att beg�ra

bodelning och om r�tt att �verta bostad eller bohag endast till f�rm�n f�r

den efterlevande sambon.

Den efterlevande sambon har r�tt att som sin andel vid f�rdelning av

sambornas bostad och bohag alltid f� ut s� mycket av den beh�llna egendo�

men efter avdrag f�r skulder, I den m�n den r�cker, att det motsvarar tv�

g�nger det vid tiden f�r d�dsfallet g�llande basbeloppet enligt lagen
(1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

Best�mmelserna i 15 kap . 1 och 3 �� rvdaba lken om f�rlust av r�tt till

arv skall ocks� g�lla i fr�ga om r�tten f�r den efterlevande sambon att vid

bodelning f� del i den av lidnes egendom.

13 � Om bodelningen har lett till att en fastighet har delats s�, att sam�

borna har f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning har st�llts upp i

bodelningshandlingen, innehar de fastigheten med sam�gander�tt.

I den m�n bodelningen i andra fall inneb�r att en del av en fastighet

kommer i en s�rskild �gares hand �r bodelningen utan verkan.

14 � Best�mmelserna i 9 ka p. 5, 7, 9 och 10 �� ktenskapsbalken g�ller

�ven vid bodelning enligt d enna lag. Vad som s�gs om makar skall d�r vid
g�lla sambor. I st�llet f�r den tidpunkt d� talan om �ktenskapsskillnad

v�cks skall g�lla den dag d� sambof�rh�llandet upph�r.

15 � Har en sambo vid bodelningen till skada f�r sin a borgen�rer avst�tt
egendom som enligt 10 � har bel�pt p� sambons andel, g�ller vad som
f�reskrivs i 13 ka p. 1 och 2 �� ktenskap sbalken om verkan av en s�dan
�tg�rd vid bodelning mellan m akar.

�vertagande av bostad i vissa fall
16 � Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresr�tt

522

eller bostadsr�tt och ing�r egendomen inte i bodelning, har den andra

�

sambon r�tt att �verta den n�r sambof�rh�llandet upph�r, om den sambon

SFS 1987; 232

b�st beh�ver bostaden och ett s�dant �vertagande �ven med h�nsyn till
omst�ndigheterna i �vr igt kan anses sk�ligt. Om samborna inte har eller
har haft barn tillsammans, g�ller detta dock endast om synnerliga sk�l talar

f�r det.

En sambo f�rlorar sin r�tt att ta �ver hyres- eller bostadsr�tten, om

sambon inte har framst�llt anspr�k p� det senast tre m�nader efter det att
sambon har flyttat fr�n bostaden.

Den som �vertar bostaden enligt f�rsta stycket skall ers�tta den andra

sambon f�r bostadens v�rde. Det f�r ske genom att bostadens v�rde
avr�knas vid best�mmandet av sambornas andelar i bodelning en, om den

som l�mnar bostaden kan tillgodoses p� det s�ttet. I an nat fall skall vad

som fattas betalas med p engar. St�lls godtagbar s�kerhet f�r betalningen,

kan sambon f� sk�ligt anst�nd med denna.

Inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver det gemensamma hemmet

17 � En sambo f�r inte utan den andra sambons samtycke avh�nda sig,

hyra ut eller p� annat s�tt med nyttjander�tt uppl�ta en bostad som, om

bodelning kommer till s t�nd mellan samborna, skall ing� i bodelningen

eller som den andra sambon kan f� r�tt att �verta enligt 16 �. Samtycke av
den andra sambon kr�vs ocks�, om en sambo vill l�ta inteckna fast egen�
dom eller tomtr�tt d�r det finns en bostad som, om bodelning kommer till
st�nd mellan sa mborna, skall ing� i bodeln ingen. Detsamma g�ller i fr�ga
om pants�ttning av annan egendom som innefattar en s�dan bostad eller en
bostad som den an dra sambon kan f� r �tt att �verta enligt 16 �. Samtycke
till avh�ndelse av eller inteckning i fast egendom eller tomtr�tt skall l�mnas

skriftligen.

En sambo far inte heller utan den andra sambons samtycke avh�nda sig

eller pants�tta s�dant bohag som, om bodelning kommer till st�nd mellan
samborna, skall ing� i bode lningen.

Best�mmelserna i denna paragraf om samtycke av en sambo till en

�tg�rd av den andra sambon till�mpas ocks� n�r d�dsboet efter en avliden
sambo vidtar en s�dan �tg�rd.

Samtycke enligt denna paragraf beh�vs ej, om den andra sambon inte

kan l�mna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inh�mtas
inom rimlig tid.

18 � Saknas samtycke som kr�vs f�r en �tg�rd enligt 17 �, f�r domstolen

till�ta �tg�rden p� ans�kan av den som vill f�reta den.

19 � Om en sa mbo eller d�dsboet efter en avliden sambo utan erforder�

ligt samtycke eller tillst�nd har avh�nt sig eller till nac kdel f�r den andra
sambon uppl�tit nyttjander�tt till egendom, skall domstolen p� talan av
denne f�rklara att r�ttshandlingen �r ogiltig och att egendomen skall �ter�

g�. Detsamma g�ller om en sambo eller d�dsboet efter en avliden sambo

utan erforderligt samtycke eller tillst�nd har pantsatt sambornas bohag.
�verl�telse eller pants�ttning av bohag skall dock inte f�rklaras ogiltig, om

den nya innehavaren har f�tt egendomen i sin besittnin g i god tro .

Talan enligt f�rsta stycket skall v�ckas hos domstolen inom tre m�nader

523

�

SFS 1987:232

fr�n det att den andra sambon fick k�nnedom om f�rfogandet �ver bosta�
den eller �verl�mnandet av bohaget. Har lagfart eller inskrivning beviljats

med anledning av �verl�telse av fast egendom eller tomtr�tt, f�r talan inte
v�ckas.

F�rs talan om avhysning, f�r domstolen medge sk�ligt anst�nd med

flyttningen.

�vriga best�mmelser

20 � Vad som f�reskrivs i 17 kap. I, 2 och 4-8 �� samt 18 kap. 1 �
�ktenskapsbalken g�ller �ven vid tvi st mellan sambor. Vad som s�gs om
makar skall d�rvid g�lla sambor.

21 � P� ans�kan av en sambo skall domstolen i fr�ga om en bostad som

enligt 5 � skall ing� i bodelning best�mma vem av samborna som skall ha

r�tt att bo kvar i b ostaden till dess att bodelning har f�rr�ttats.

Ett f�rordnande om r�tt att bo kvar i bostaden f�r p� ans�kan av den ena

parten �ndras av domstolen.

22 � Den sambo som domstolen har ber�ttigat att bo kvar i bostaden till

dess att bodelning har f�rr�ttats har r�tt att anv�nda �ven det gemensam�

ma bohag som finns i bostaden och som tillh�r den andra sambon. Domsto�
len far dock betr�ffande viss egendom best�mma annat. Avtal som den

sistn�mnda sambon d�refter ing�r med tredje man inskr�nker inte nyttjan-

der�tten till bostaden e ller bohaget.

Har den ena sambon ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra

sambon skyldig att genast flytta d�rifr�n.

23 � Fr�gan om r�tten att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har

f�rr�ttats skall v�ckas vid en tingsr�tt som �r beh�rig att pr�va tvister om

bodelning mellan samborna. Detsamma g�ller fr�gan om domstolens till�

st�nd till en sambos f�rfogande �ver bostad och bohag.

24 � I m�l om r�tt att �verta bostad enligt 16 � f�r domstolen, f�r tiden
till dess att fr�gan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, p�
yrkande av n�gon av samborna best�mma vem av dem som skall ha r�tt att
bo kvar i bostaden. Om s�dan r�tt tillerk�nns den sambo som inte har
hyres- eller bostadsr�tten, skall domstolen ocks� p� yrkande best�mma
vad sambon skall betala till den and ra sambon f�r nyttjandet av bostaden

och vad den f�rstn�mnda sambon i �vrigt skall iak tta.

Har den ena sambon ber�ttigats att bo kvar i bostaden, �r den andra

sambon skyldig att genast flytta d�rifr�n.

Ett beslut enligt f�rsta stycket f�r verkst�llas p� samma s�tt som en dom

som har vunnit laga kraft. Beslutet f�r dock n�r som helst �ndras av

domstolen. N�r m�let avg�rs, skall domstolen ompr�va beslutet.

Betr�ffande beslut enligt denna paragraf till�mpas 14 kap. 9 � �kten�

skapsbalken. Vad som s�gs om makar skall d�rvid g�lla samb or.

524

�

' ^ �reskrifter om ikrafttr�dandet av denna lag meddelas i en s�rskild lag.

SFS 1987; 232

"egeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom familjerätten

Föräldrabalk (1949:381)
Socialtjänstlag (2001:453)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Ärvdabalk (1958:637)

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:232

Viktiga lagar inom familjerätten

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Om Lagboken.se