SFS 1987:747

Fastighetsrätt Migrationsrätt Processrätt

Start / Fastighetsrätt / Expropriationslag (1972:719) / SFS 1987:747

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Lag uikomfr�n trycket om �ndring i r�tteg�ngsbalken; den 7 juli 1987 utf�rdad den 18 juni 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ dels att nuvarande 20 kap. 15 a �, 37 kap. 4 och 5 ��, 39 kap. 3 �, 40 kap. 13 och 15 �� samt 42 kap. 8 a � skall upph�ra att g�lla, dels att 1 ka p. 9 �, 2 kap. 4 �, 6 kap. 6 och 9 ��, 9 kap. 5, 8 och 9 ��, 10 kap. 20 �, 11 ka p. 5 �, 12 kap. 6 och 14 ��, 13 kap. 3 �, 14 ka p. 3-5 och 7 ��, 16 kap. 3 �, 17 k ap. 2 �, 18 kap. 14 �, 19 kap. 7 �, 20 kap. 15 �, 21 kap. 2 �, 23 kap. 18 och 24 ��, 30 kap. 2 �, 32 kap. 6 och 7 ��, 33 kap. 9 �, 35 kap. 13 och 14 ��,36 kap. 1,7, 16-20, 22 och 23 ��, 37 kap. 1-3 ��,38 kap. 6 �, 39 kap. 2 �,40 kap. 11 och 16 ��,42 kap. 1,2,6-18, 20 och 21 ��, 43 kap. 3-5, 8, 10, 11 och 13 ��, 44 kap . 10 �, 45 k ap. 7, 10 och 13 ��, 46 kap. 3-8, 11, 13 och 15 �� ,47 kap. 2, 6-12, 19, 20, 22 och 23 ��,49 kap. 3 �, 50 kap. 1, 2, 4 och 15 ��, 51 kap. 15 �, 52 kap. 10 �, 54 kap. 8 � samt rubrikerna till 37, 42 och 44 kap. skall ha f�ljande lydelse, dels att i balken skall inf �ras tretton nya paragrafer, 1 kap. 3 a �, 10 kap. 8 a �, 14 kap. 7 a �, 18 kap. 8 a �, 43 kap. 14 �, 44 kap. 7 a �, 46 kap. 1 7 �, 49 kap. 12-15 ��, 50 kap. 10 a � samt 52 kap. 9 a �, av f�ljande lydelse. , ' ' Prop. 1986/87:89, JuU 31, rskr. 278. ^ Senaste lydelse av 20 kap. 15 a � 1 984:400, 3 7 k ap. 5 � 1 977; 1020 42 k ap. 8 a � 1824 1984:131. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 747 1 kap. 3 a � I tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 3 � att t ingsr�tten alltid skall best� av en lagfaren doma� re, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kr ing. F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l� landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts. Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i brottm�l, avses v�rdet vid r �ttens beslut att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r �tteg�ngskostnader� na. 9 Till huvudf�rhandling p� samma dag f�r inte utan synnerliga sk�l uts�ttas flera m�l �n som kan ber�knas bli slutf �rda under en tid av sex timmar. Hinner en huvudf�rhandling inte slutf�ras samma dag som den p�b�ljats, skall s ammantr�det p�g� under erforderligt antal arbetsdagar i f�ljd. Om d et kan ske utan ol�genhet, f�r dock s� l�nge sammantr�det p�g�r avbrott i handl�ggningen g�ra s under h�gst tv� arbetsdagar i veckan eller, om det finns s�rskilda sk�l, h�gst tre arbetsdagar i veckan. 2 kap. 4 �' ' Hovr�tt �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verklagats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta i hovr�tten, om tingsr�tten best�tt av tre eller flera lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna domare f�r inte delta i ho vr�tten. I brottm�l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t� ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled� ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som anges i f�rsta s tycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid huvudf�rhandling. Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av tv� lagfarna domare. ^Senaste lydelse 1969:244. ^Senaste lydelse 1986: 120. 1325 58 SFS 1987 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Vid beslut om avskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r med en lagfaren d omare. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av en annan tj�nsteman vid denna. ;c( l 6 kap. 6 � I protokollet skall ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte antecknas i den omfattning ber�ttelserna kan antas vara av betydelse i m�let. Detsamma g�ller vad r�tten iakttar vid syn p� st�llet. F�rsta stycket g�ller inte ber�ttelser av tilltalade i bro ttm�l. Vid huvudf�rhandling i hovr�tt beh�ver ber�ttelser eller iakttagelser enligt f�rsta stycket antecknas endast om anteckningen kan a ntas bli av betydelse vid fullf�ljd till h�gsta domstolen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen beh�ver s�dana anteckningar inte g�ras. 9 De ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte f�r i st�llet f�r att antecknas i protok ollet tas upp genom stenograf! eller p� fonetisk v�g. Detsamma g�ller s�dan sammanfattning av ber�ttelse som omfattar det som kan antas vara av betydelse i m�le t. Best�mmelsen i 8 � andra stycket i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar ber�ttelse, som tagits upp genom stenografi, och s�dan sammanfattning av ber�ttelse, som upptagits p� fonetisk v�g. Stenograf utses av r�tten. Ej m� den anlitas som stenograf, vilken till saken eller till n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlit� lighet d�rigenom kan anses f�rringad. Vad i 5 kap. 7 � �r stadgat om tolk �ger motsvarande till�mpning betr�ffande stenograf, som utsetts av r�tten. S�dan stenograf har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Ers�ttningen betalas av allm�nna medel. Best�mmelser om �tergivande i vanlig skrift av vad som upptagits enligt denna paragraf meddelas av regeringen. j'il 9 kap. 5 Den som vid s ammantr�de inf�r r�tten st�r f�rhandlingen eller fo� tograferar i r�ttssalen eller bryter mot f�reskrift eller f�rbud, som har meddelats med st �d av 5 kap. 9 �, d�ms till b� ter, h�gst ettusen kronor. Till samma straff d�ms den som muntligen inf�r r�tten eller i r�tteg�ngs� skrift uttalar sig otillb�rligt. 8 �' Vite f�r inte f�rel�ggas n�r straff �r utsatt. Staten f�r inte f�rel�ggas vite. 1826 ' Senaste lydelse 1979:289. ^ Senaste lydelse 1980:262. ^Senaste lydelse 1981:828. "X � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 �� Om ett sammantr�de st�lls in i f�r v�g d�rf�r att den som vid vite SFS 1987:747 f�relagts att infinna sig vid sammantr�det anm�lt f�rhinder, kan vitet �nd� d�mas ut, om han inte i efterhand kommer in med utredning som g�r det sannolikt att han hade laga f�rfall. 10 kap 8 a � I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r n�ringsidkaren s�kas d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i t ingsr�tten kan antas bli pr �vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a �. 20 � F�rklarar h�gre r�tt att l�gre r�tt inte �r beh�rig att ta upp ett m�l som v�ckts d�r, f�r den h�gre r�tten p� yrkande av part h�nvisa m�let till l�gre r�tt som �r beh�rig. Har flera domstolar genom lagakraftvunna beslut f�rklarats obeh�riga, f�r h�gsta domstolen, om n�gon av domstolarna �nd� �r beh�rig, p� ans�kan av part h�nvisa m�let till den domstolen. I fr�ga om beh�righet att ta upp m�l, som p� grund av h�gsta domstolens f�rordnande enligt 14 k ap. 7 a � skall f�renas i en r�tteg�ng, g�ller vad h�gsta domstolen best�mmer. 11 kap. 5 � En part skall infinna sig personligen vid huvudf�rhandling i tingsr�tt och hovr�tt, om inte hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r en part skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r en part skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja syftet med sammantr�det. Vad nu sagts om en parts skyldighet att infinna sig personligen g�ller ocks� en parts st�llf�retr�dare. Finns det flera st�llf�retr�dare f�r en part, f�r r�tten best�mma vilken eller vilka av dem som skall infinna sig. F�r en part inte sj�lv f�ra sin talan, �r han �nd� skyldig att infinna sig personligen, om r�tten finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. �r en part eller hans st�llf�retr�dare skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rordna om detta. 12 kap. 6 � Avvisas ombud, skall r�tten, om ej parten �r tillst�des och sj�lv vill f�ra sin talan, f�rel�gga parten att f�r sig st�lla ombud, som kan godk�n- " Senaste lydelse 1982: 1123. jg27 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 nas. Underl�ter parten det och infinner han sig ej personligen, skall han anses som utebliven. Om den som avvisas eller f�rklaras obeh�rig enligt 5 � �r advokat, skall anm�lan om �tg�rden g�ras hos advokatsamfundets styrelse. 14 � Fullmakt medf�r beh�righet f�r ombudet att � partens v�gnar ang� ende saken 1. v�cka talan samt p�kalla �tg�rd, �ven om �tg�rden ankommer � annan myndighet �n r�tten; 2. mottaga delgivning av inlagor och andra handlingar, dock ej f�rel�g� gande f�r parten att infinna sig personligen; 3. f�retaga alla handlingar f�r utf�rande av partens talan samt avgiva svarom�l � alla mot parten framst�llda yrkanden; 4. avst� fr�n yrkande, som framst�llts av parten, och medgiva motpar� tens yrkande; 5. ing� f�rlikning; 6. s�ka verkst�llighet av r�ttens dom; samt 7. uppb�ra parten tillerk�nd ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad. Ett ombud f�r inte p� grund av en fullmakt, som avser r�tteg�ng i allm�nhet, v�cka talan eller motta st�mning ang�ende en sak varom f�rlik� ning inte �r till�ten. Om en fullmakt avser endast en viss domstol, har ombudet vid den domstolen samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket. Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som meddelas av domstolen. Om en fullmakt g�ller endast f�r ett visst r�tteg�ngstillf�lle, har ombudet vid det r�tteg�ngstillf�llet samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket 2-5. Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som d� meddelas. 13 kap. 3 � V�ckt talan f�r inte �ndras. K�randen f�r dock 1. p� grund av omst�ndighet, som intr�ffat under r�tteg�ngen eller f�rst d� blivit f�r honom k�nd, kr�va annan fullg�relse �n den, om vilken ta lan v�ckts, 2. yrka fas tst�llelse enligt 2 � andra stycket samt 3. kr�va r�nta eller annan till�ggsf�rpliktelse, som f�ljer av huvudf�r� pliktelsen, och �ven i �vrigt fram st�lla nytt yrkande, om det st�der sig p� v�sentligen samma grund. Framst�lls yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 sedan huvudf�rhand� ling p�b�ljats eller m�let p� a nnat s�tt f�retagits till avg�rande, f�r det nya yrkandet avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. Ett yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 �r inte till�tet i h�gre r�tt. S�som �ndring av talan anses inte att k�randen betr�ffande samma sak inskr�nker sin talan eller, utan att saken �ndras, �beropar ny omst�ndighet till st�d f �r sin talan. ,55� sa 1828 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 kap. 3 � Vill svaranden till gemensam handl�ggning v�cka talan mot k�randen ang�ende samma sak eller en sak, som har gemenskap med d enna, eller r�rande fordran, som kan g� i avr�kning mot k�randens, skall m�len handl�ggas i en r�tteg�ng . K�rom�l, som s�lunda f�renats med huvudk�ro- m�let, �r genk�rom�l. 4 � Vill n�gon, som inte �r part i r� tteg�ngen, till gemensam handl�gg� ning v�cka talan mot b�da parterna eller en av dem om det, som tvisten g�ller, skall m�len handl�ggas i en r �tteg�ng. 5 f Vill part, om han f�rlorar m�let, framst�lla �terg�ngskrav eller an� spr�k p� skadest� nd eller annat dylikt mot tredje man, f�r han v�cka sin talan mot tredje man till gemensam handl�ggning med h uvudk�rom�let. Om tredje man i an ledning av den utg�ng m�let mellan parterna kan f� vill v�cka talan mot n�gon av dem eller b�da ang�ende s�dant anspr�k som s�gs i f�rsta stycket, f�r han v�cka denna talan till gemensam handl�ggning med huvudk�rom�let. 7 � I fall som avses i 1 -6 �� f�r m�l f�renas endast om m�len v�ckts vid samma domstol och denna �r beh�rig samt samma r�tteg�ngsform �r till�mplig f�r m�len. V�cks talan som avse s i 35 �� sedan huvudf�rhandling p�b�rjats eller huvudk�rom�let p� an nat s�tt f�retagits till avg�rande, far r�tten handl�g� ga m�len s �rskilt, om de inte utan ol�genhet kan handl�ggas i samma r�tteg�ng. Detsamma g �ller, om part v�cker talan som avses i 3 eller 5 � efter det att tiden f�r yttrande enligt 42 kap. 15 � har g�tt ut. 7 a � Handl�ggs vid tv� eller flera tingsr�tter eller vid tv� eller flera hovr�tter m�l mellan vilka r�der s�dant samband som avses i 1-6 ��, f�r h�gsta domstolen efter ans�kan av part eller anm�lan av tingsr�tt eller hovr�tt f�rordna att m�len skall f�renas i en r�tteg�ng vid en av domstolar� na, om detta har v�sentliga f�rdelar f�r handl�ggningen av m�len och det inte inneb� r betydande ol�genhet f�r n�gon part. Om det visar sig vara l�mpligt, f�r den domstol som skall handl�gga m�len s �rskilja dem. Beslut som r�tten fattat i ett m�l, som p� grund av h�gsta domstolens f�rordnande �verl�mnas fr�n en domstol till en ann an, skall g�lla, om inte den domstol dit m�let �v erl�mnats best�mmer annat. 16 kap. 3 �'� Vid omr�stning skall den mening g�lla, som omfattats av mer �n h�lften av r�ttens ledam�ter. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av r�sterna och ordf�randens r�st �r biand dem, skall den meningen g�lla. SFS 1987:747 ' Senaste lydelse 1970: 1002. '"Senaste lydelse 1971:218. 1829 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Vid av g�rande av fr�gor om pr�vningstillst�nd enligt 49 kap. 12 � ska l] dock, om en av ledam�terna vill bevilja pr�vningstillst�nd, hans mening g�lla som hovr�ttens beslut. 17 kap. 2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 4 3 kap. 14 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m� tats efter huvudf�rhandlingen. N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommi t i m�let. Si- 18 kap. 8 a � I m�l d�r 1 kap. 3 a � f�rsta s tycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet f�r best�mmelserna i 8 �. Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r 1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje instans, 2. ans�kningsavgift, 3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe� h�lle f�r ombud, 4. vittnesbevisning, 5. �vers�ttning av handling. Ers�ttning utg�r endast i d en m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av partens r�tt. Ers�ttning som anges i an dra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lps� lagen. Har m�let till en b �ljan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m� l som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna. Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten. S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�r skilda sk�l f�ranleder annan bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Detsamma skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning. 1830 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 �" En part, som vill ha ers�tt ning f�r r�tteg�ngskostnad, skall fram- SFS 1987; 747 st�lla sitt yrkande innan handl�ggningen avslutas. Han skall d�rvid uppge vari kostnaden best�r. Om han inte har framst�llt sitt yrkande inom den angivna tiden, f�r han inte d�refter f�ra talan om kostnad som har uppkom� mit vid samma r�tt. En part f�r dock, �ven om han inte har framst�llt n�got yrkande, erh�lla r�nta som avses i 8 � andra stycket samt ers�ttning f�r ett exemplar av r�ttens dom eller slutliga beslut. R�tten skall sj�lvman t pr�va fr�gor om till�mpningen av best�mmelser� na i 1 -10 samt 12 och 13 ��, om inte s�dan pr�vning �r obeh�vlig p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. Beslut i s�dan kostnadsfr�ga som avses i detta kapitel meddelas n�r r�tten avg�r m�let. Ing�r i ers�ttn ing f�r r�tte� g�ngskostnad arvode till ombud eller b itr�de, skall arvodets belopp anges. 19 kap. 7 �'^ En domstol beh�ller sin beh�righet att handl�gga ett m�l �ven om n�got f�rh�llande som ha r grundat beh�righeten �ndras efter det att st�m� ning delgetts den misst�nkte. Har allm�nt �ta l v�ckts vid en viss tingsr�tt, f�r denna p� �klagarens beg�ran �verl�mna m�let till en annan tingsr�tt, om den �r beh�rig och s�rskilda sk�l f�religger. St�r den tilltalade redan under �tal vid den a ndra tingsr�tten, skall s�dant �verl�mnande ske, om det inte �r ol�mpligt. De beslut som fattats f�re �verl�mnandet skall g�lla, om inte den domstol dit m�let �verl�mnats best�mmer annat. Andra stycket g�ller i till�mpliga delar ocks� n�r flera m�l om allm�nt �tal mot den tilltalade samtidigt �r anh�ngiga vid olika h ovr�tter. 20 kap. IS �' ^ M�ls�gande, som h�rs med anledning av �klagarens talan och som med h�nsyn till bro ttets art eller annars kan antas vara i behov av person� ligt st�d under r�tteg�ngen, f�r �tf�ljas av l�mplig person som s�dant st�d. 21 kap. 2 � *" Den misst�nkte �r skyldig att infinna sig personligen vid huvudf�r� handling i tingsr�tt och hovr�tt. S�dan skyldighet f�religger dock inte, om m�let kan avg�ras �ven om han inte infinner sig vid huvudf�rhandlingen och hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen. ''Senaste lydelse 1982: 1123. Senaste lydelse 1954:432. Senaste lydelse 1954:432. Senaste lydelse 1981: 214. �ndringen inn eb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 1831 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 747 Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja syftet med sammantr�det. �r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rord� na om detta. N�r den misst�nkte inte �r skyldig att infinna sig personligen, f�r hans talan f�ras genom ombud. I fr �ga om ombud g�ller best�mmelserna i 12 kap. 23 kap. 18 �*' D� f�runders�kningen kommit s� l�ngt att n�gon sk�ligen miss� t�nks f�r brottet, skall han, d� han h�rs, underr�ttas om misstanken. Den misst�nkte och hans f�rsvarare har r�tt att fortl�pande, i den m�n det kan ske utan men f�r utredningen, ta del av vad som har f�rekommit vid unders�kningen. De har vidare r�tt att ange den utredning de anser �nskv�rd och i �vrigt anf�ra vad de anser n�dv�ndigt. Underr�ttelse h�rom skall l�mnas eller s�ndas till den misst�nkte och hans f�rsvarare, varvid sk�ligt r�drum skall beredas dem. �tal f�r inte beslutas, innan detta har skett. P� beg�ran av den misst�nkte eller hans f�rsvarare skall f�rh�r eller annan utredning �ga rum, om detta kan antas vara av betydelse f�r under� s�kningen. Om en s�dan beg�ran avsl�s, skall sk�len f�r detta anges. Innan �klagaren beslutar i fr�ga om �tal, f�r han h�lla ett s�rskilt sam� mantr�de med den misst�nkte eller hans f�rsvarare, om detta kan antas vara till f�rdel f�r �talsbeslutet eller f�r sakens fortsatta handl�ggning i �vrigt. 24 �' ^ N�rmare f�reskrifter om unders�kningsledares verksamhet, om underr�ttelse enligt 18 � f�rsta stycket Q�rde meningen samt om protokoll och anteckningar vid f�runders�kning meddelas av regeringen. 30 kap. 2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 46 kap. 17 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m� tats efter huvudf�rhandlingen. N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommit i m�let. ?7.,, 1832 " Senaste lydelse 198 1: 1294. "" Senaste lydelse 1974:573. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 kap. 6 � Om det �r sannolikt att den som underl�tit att enligt r�ttens beslut infinna sig vid r�tten eller i �vrigt fullg�ra n�got i r�tteg�ngen har laga f�rfall f�r sin underl�tenhet, skall denna inte leda till n�gon p�f�ljd f�r honom eller p� annat s�tt l�ggas honom till last i r�tteg�n gen. Har n�gon gjort sig skyldig till underl�tenhet som avses i f�rsta stycket men ka n det p� grund av n�gon s�rskild omst�ndighet antas att han har laga f�rfa ll, skall han beredas tillf�lle att komma in med utredning om detta. R�tten skall d�rvid uppskjuta fr�gan om utd�mande av p�f�ljd eller om annan �tg�rd p� grund av underl�tenheten. 7 � �r i denna balk f�reskrivet, att den som vill fullf�lja talan skall inom viss tid an m�la missn�je eller inkomma med vade-, besv�rs- eller revi� sionsinlaga eller vidta n�gon annan �tg�rd f�r talans fullf�ljande, och visas f�re utg�ngen av de n tiden laga f�rfall, skall den r�tt, vid vilken �tg�rden skall vidtas, best�mm a ny tid. Vad nu sagts g�ller ocks� om laga f�rfall visas f�re utg�ngen av tiden f�r ans�kan om �tervinning eller �terupptagande. 33 kap. 9 �'^ R�tten f�r vid behov l�ta �vers�tta handlingar som kommer in till eller skickas ut fr�n r� tten. Den som bitr�tt r�tten med �vers�ttning har r�tt till sk�lig ers�ttning, som betalas av staten. F�rsta och andra styckena skall till�mpas �ven i fr�ga om �verf�ring fr�n punktskrift till vanlig skrift elle r omv�nt. 35 kap. 13 � Vid huvu df�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom huvud� f�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen eller om n�gon part yrkar det och hovr�tten inte finner att det skulle sakna betydelse. I h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast om det f�religger synnerliga sk�l. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. SFS 1987:747 " Senaste lydelse 1973; 240. 1833 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 14 � En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen i anl edning av en redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�t� telse, som n�gon i anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare eller polismyndighet eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i r�tteg�ngen endast 1. om det �r s�rskilt f�reskrivet, 2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller utom huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller 3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de ko stnader eller ol�gen� heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra, vad som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens bety� delse och �vriga omst�ndigheter. Vad som s�gs i f�rsta stycket om en skriftlig eller upptecknad ber�ttelse skall ocks� till�mpas i fr�ga om en fonetisk eller liknande upptagning av en ber�ttelse. 36 kap. 1 �'� Var och en, som inte �r part i m�let, f�r h�ras som vittne. I brottm�l f�r dock m�ls�ganden inte vittna, �ven om han ej f�r talan. I brottm�l f�r vittnesf�rh�r inte heller �ga rum med n�gon som har �talats f�r medverkan till den g�rning f�rh�ret g�ller eller f�r n�gon annan g�rning som har omedelbart samband med den g�rningen. Vad som s�gs i and ra stycket om den som har �talats skall ocks� g�lla den som f�r g�rning som d�r avses 1. �r sk�ligen misst�nkt och har underr�ttats om misstanken enligt 23 kap. 18 �, 2. har meddelats straff�rel�ggande eller f�rel�ggande av ordningsbot, eller 3. till f�ljd av beslut enligt best�mmelser om �talsunderl�telse eller s�rskild �talspr�vning ej har �talats. Skall n�gon som avses i and ra eller tredje stycket h�ras i en r�tteg�ng som inte avser �tal mot honom sj�lv, g�ller i fr�ga om kallelse til l f�rhand� ling och p�f�ljd f�r utevaro fr�n f�rhandlingen samt i fr�ga om f�rh�ret vad som s�gs om tilltalade i 31 kap. 4 �, 37 kap. 1 �, 45 Kap. 15 � samt 4 6 kap. 15 � f�rsta stycket. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r inst�llelse vid f�rhand� ling g�ller 36 kap. 24 och 25 ��. 7 � Den som skall h�ras som vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid f�rhandling inf�r r�tten, I kallelsen till vittnet skall l�mnas beh�vliga uppgifter om partema och m�let samt i korthet anges vad f�rh�ret g�ller. Vittnet skall �ven erinras om sina r�ttigheter och skyldigheter enligt 20 och 23-25 ��. 16 � Ett vittne skall avge sin ber�ttelse muntligen. Skriftliga vittnesb e� r�ttelser f�r inte �beropas. Vittnet f�r dock med r�ttens medgivande an� v�nda sig av anteckningar till st�d f �r minnet. 1834 Senaste lydelse 1984: 131. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vid vitt nesf�rh�r f�r vad vittnet tidigare anf�rt inf�r r�tta eller inf�r SFS 1987:747 �klagare eller polismyndighet f�rebringas endast n�r vittnets ber�ttelse vid f�rh�ret avviker fr�n vad han tidigare anf�rt eller n�r vittnet vid f�rh�ret f�rklarar att han inte kan eller inte vill yttra sig. 17 � Ett vittnesf�rh�r skall inledas av den part som �beropat f�rh�ret, om inte r�tten best�mmer annat. Vid f�rh �ret skall vittnet f�rst beredas tillf�lle att p� egen hand eller, om det beh�vs, med st�d av fr�gor avge sin ber�ttelse i ett sammanhang. Motparten skall se dan f� tillf�lle att h�ra vittnet. Om m otparten inte �r n�rvarande eller om det av annan anledning beh�vs, b�r r�tten leda denna del av f�rh�ret. D�refter f�r r�tten och partema st�lla ytterligare fr�gor till vittnet. Den part som �beropat f�rh�ret b�r f�rst f� tillf�lle till detta. Har ingen av parterna eller b�da �beropat f�rh�ret, skall detta inledas av r�tten, om det inte �r l�mpligare att n�gon av parterna inleder f�rh�ret. Fr�gor, som genom sitt inneh�ll, sin form eller s�ttet f�r deras framst�l� lande inbjuder till visst svar, f�r inte st�llas annat �n om det vid f�rh�r enligt andra stycket beh�vs f�r att unders�ka i vad m�n vittnets ber�ttelse st�mmer med det verkliga h�ndelsef�rloppet. R�tten skall avvisa fr�gor, som uppenbart in te h�r till s aken eller som �r f�rvirrande eller p� annat s�tt otillb�rliga. 18 � Om det finns anledning anta att ett vittne av r�dsla eller annan orsak inte fritt ber�ttar sanningen p� grund av en parts eller n�gon �h�rares n�rvaro, eller om part eller �h�rare hindrar vittnet i ha ns ber�ttelse genom att falla honom i talet eller p� annat s�tt, f�r r�tten f�rordna att parten eller �h�raren inte f�r vara n�rvarande vid f�rh�ret. Vittnesber�ttelse, som enligt f�rsta stycket l�mnats i parts fr�nvaro, skall �terges i beh�vlig omfattning n�r parten �ter �r n�rvarande. Parten skall beredas tillf�lle att st�lla fr�gor till vittnet. 19 � F�rh�r med ett vittne f�r �ga rum utom huvudf�rhandling, 1. om det inte �r m�jligt f�r vittnet att infinna sig vid huvudf�rhandlingen eller 2. om en inst�llelse vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att f�rh�ret h�lls vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till f�rh �r enligt f�rsta stycket. 20 � Uteblir ett vittne som kallats enligt 7 �, skall r�tten f�rel�gga nytt vite, om m�let uts�tts till senare dag, eller f�rordna att han skall h�mtas till r�tten antingen omedelbart eller till den senare dagen. 22 � Best�mmelserna i d etta kapitel om vitesf�rel�ggande och om h �kte g�ller inte vittne som avses i 13 � f�rsta stycket. S�dant vittne f�r dock h�mtas till r�tten. Om den som � beropat ett vittne avst�r fr�n f�rh�r med vitt net eller om fr�gan om vittnesf�rh�r av annan orsak f�rfaller, f�r d�refter inga tv�ngs- Ig3^ medel enligt 20 eller 21 � anv�nd as mot vit tnet. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 23 � G�r ett vittne sig skyldigt till s�dan f�rsummelse eller tredska som avses i 20 eller 21 � och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga vittnet att i sk�lig omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av vittnet f� ut vad vittnet �lagts att utge. Vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ers�tta en parts kostnad skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten. 1836 37 kap. Om f�rh�r med part och med m�ls�gande som inte f�r talan 1 � Vid f�rh�r i b evissyfte med part eller med m�ls�gande som inte f�r talan skall 36 kap. 17 � till�mpas. Om r�tten inte beslutar annat, skall dock f�rh�r med den som �r tilltalad i brottm�l inledas av r�tten och ledningen av f�rh�ret d�refter �verg� till �klagaren. 2 � I tviste m�l f�r f�rh�r i bevissyfte med part �ga rum under sannings� f�rs�kran. F�rh�ret b�r d�rvid begr�nsas till s�dana omst�ndigheter som �r av s�rskild betydelse i m �let. Innan f�rh�r enligt f�rsta stycket h�lls, skall parten avge denna f�rs�k� ran: "Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall s�ga hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra." 3 � Vid f�rh�r enligt detta kapitel skall i �vrigt 36 kap. 9 � andra stycket, 10 � f�rsta stycket, 13 � f�rsta stycket, 16 � samt 18 och 19 �� till�mpas. Vid f�rh�r under sanningsf�rs�kran skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 5 och 6 ��, 8 � a ndra stycket samt 14 och 15 �� till�mpas. I brottm�l skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 24 och 25 �� till�mpas i fr�ga om ers�ttning till m �ls�gande, som kallats till f�rh�r i anledning av �klagarens talan. Detta skall g�lla �ven n�r n�gon annan part �n en m�ls�gande eller en tilltalad kallats till s�dant f�rh�r. Vid till�mpning av de lagrum som anges i f� rsta-tredje styckena skall vad som s�gs om vittne g�lla part eller m�ls�gande som inte f�r talan och vad som s�gs om ed g�lla sanningsf�rs�kran. 38 kap. 6 � Bevisupptagning genom skriftlig handling f�r �ga rum utom huvu d� f�rhandling, 1. om handlingen i nte kan f�retes vid huvudf�rhandlingen eller 2. om f�reteende vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� upptagningen sker vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt f�rsta stycket. ~\ � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 kap. SFS 1987:747 2 � Syn f�r �ga rum utom huvudf�rhandling, 1. om syn inte kan h�llas vid huvudf�rhandlingen eller 2. om syn vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol� genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att den h�lls vid huvudf�rhandlingen. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till syn enligt f�rsta stycket. 40 kap. 11 � Vad som s�gs i 36 kap. 9 � andra stycket samt 15, 18 och 19 �� om vittne skall till�mpas ocks� i fr�ga om sakkunnig. 16 � G�r en sakkunnig sig skyldig till s�da n f�rsummelse eller tredska som avses i 12 eller 14 � eller uteblir en sakkunnig, som kallats till f�rh�r, och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga den sakkunnige att i sk�lig omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av den sakkun� nige f� ut vad denne �lagts a tt utge. Vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ers�tta parts kostnad skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten. 42 kap. Om st�mning och f�rberedelse och om avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling 1 � Den som vill inleda en r�tteg�ng mot n�gon skall hos r�tten skrift� ligen ans�ka om st�mning. 2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla 1. ett best�mt yrk ande, 2. en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r yrkandet, 3. upp gift om de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 4. up pgift om s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt. Har k�randen n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han ange dessa i ans�kningen. Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in tillsammans med ans� kning� en. � � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga r um. F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga 1. parternas yrkanden och inv�ndningar samt de omst�ndigheter som parterna �beropar till grund f� r sin talan, � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 2. i vad m�n partema �r oense om �beropade sakf�rh�llanden, 3. vilka bevis som skall f�reb ringas och vad som skall styrkas med vaije bevis, 4. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets avg�rande och 5. om det finns f�ruts�ttningar f�r f�rlikning. R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� ett snabbt avg�rande av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra parterna ang�ende m�lets handl�ggning. c? 7 � Vid f�rberedelsen skall svaranden genast avge svarom�l. I detta skall anges 1. de inv�ndningar om r�tteg�ngshinder som svaranden vill g�ra, 2. i vad m�n k�randens yrkande medges eller bestrids, 3. om k�randens yrkande bestrids, grunden f�r detta med yttrande r�rande de omst�ndigheter, som k�randen grundar sin talan p �, och med angivande av de omst�ndigheter som svaranden vill anf�ra samt 4. uppgift om de bevis som svaranden �beropar och om vad som skal l styrkas med vaije bevis. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt som svarom�let avges. 8 �'' Under f�rberedelsen skall parterna var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad de vill styrka med varje bevis. Skriftliga bevis som inte redan f�retetts skall genast framl�ggas. Parterna �r skyldiga att p� framst�llning av motparten uppge, vilka andra skriftliga bevis de innehar. R�tten skall, allt efter m�lets beskaffenhet, vid f�rberedelsen verka f�r att tvistefr�gorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill �beropa i m�let. R�tten skall genom fr�gor och p�pekanden f�rs�ka avhj�l� pa otydligheter och ofullst�ndigheter i pa rtemas framst�llningar. R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig vid f�rberedelsen. iU 9 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller annan handl�ggning. Om det �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse f�renas. Svarom�l enligt 7 � skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr� de. N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�t ten, skall sammantr�de h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beska ffen� het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling. Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling eller vid ett nytt sammantr�de. 1838 Senaste lydelse 1971:218. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> JO ,� Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn SFS 1987:747 till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett sam� mantr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�de h�lls inf�r r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 11 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten f�r svaranden f�rel�ggas att skriftligen avge svarom �l enligt 7 � vid p�f�ljd a tt tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. 12 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall partema f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma a tt meddelas mot den som uteblir. Parter som skall infinna sig personligen skall ocks� f�rel�ggas vite. I m�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten skall k�randen f�rel�ggas att inst�lla sig till e tt sammantr�de vid p�f�ljd a tt hans talan i m�let annars f�rfaller. Skall han infinna sig personligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Svaranden skall f�rel�ggas vite. Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall par� tema i st�llet f�r f�rel�gganden enligt f�rsta och andra styckena f�rel�ggas vite. 13 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst� elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 14 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam� mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen. Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs. 15 � �r saken s�d an att f�rlikning d�rom �r till�ten, f�r en part f�rel�g� gas att slutligt best�mma sin talan och uppge de bevis han �beropar, om det �r p�kallat med h�nsyn till hur parten utf�rt sin talan tidigare under m�lets handl�ggning. Efter det att tiden f�r s�dant yttrande har g�tt ut, f�r parten inte �beropa n�gon ny omst�ndighet eller n�got nytt bevis, om han inte g�r sannolikt att han har haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa omst�ndigheten eller beviset tidigare. 16 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av parternas st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Parterna skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver sammanfattningen. 17 � �r saken s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten, skall r�tten, i den m�n det �r l�mpligt med h�nsyn till m�lets beskaffenhet och �vriga om� st�ndigheter, verka f�r att parterna f�rliks. I �39 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 Om det med h�nsyn tiH m�lets beskaffenhet �r l�mpligare a tt s�rsktld medling �ger ru m, kan r�tten f�rel�gga pa rterna att inst�lla sig till f�rlik� ningssammantr�de inf�r medlare som f�rordnas av r�tten. 18 � Ett m�l avg�rs efter huvudf�rhandling. Utan s�dan f�rhandling f�r r�tten dock 1. avg�ra ett m�l p� annat s�tt �n genom dom, 2. meddela tredskodom, 3. meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits, 4. stadfasta f�rlikning och 5. �ven i annat fall meddela dom, om huvudf�rhandling inte beh�vs med h�nsyn till utredningen i m�let och inte heller beg�rs av n�gon av parterna. Innan ett m�l avg�rs med st�d av f�rsta stycket 5, skall parterna, om de inte kan anses redan ha slutf�rt sin talan, beredas tillf�lle till detta. Innan ett m�l avg�rs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 a �, g�ller vad som s�gs i andr a stycket i fr�ga om k�randen. 20 S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten, om m�let inte av� gjorts enligt 18 �, best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med parterna. Huvudf�rhandling f�r handl�ggning av r�tteg�ngs� fr�ga eller del av saken, som kan avg�ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats. Huvudf�rhandlingen f�r med parternas samtycke h�llas i f�renklad form, om det �r m�jligt med h�nsyn till reglerna i 43 kap. 2 �. S�dan huvudf�rhandling kan �ga rum i omed elbart samband med f�rberedelsen eller, under f�ruts�ttning att samma domare sitter i r�tten, inom femton dagar fr�n den dag d� den muntliga f�rberedelsen avslutades. Oavsett parternas samtycke f�r huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas i omedel� bart samband med f�rberedelsen, om saken �r uppenbar. Om muntlig f� rberedelse h�lls per telefon, f�r �ven huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas per telefon i om edelbart samband med f�rberedel� sen. Vid huvudf�rhandling i f�renklad form skall vad som �gt rum under det sammantr�de d� den muntliga f�rberedelsen avslutades anses ha �gt rum �ven vid huvudf�rhandlingen utan att det beh�ver upprepas vid denna. I 21 �^' I fr�ga om kallelse till huvudf�rhandling g�ller 12 �. 43 kap. 3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt 11 � andra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�rhandling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mplig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet. 1840 Senaste lydelse 1969: 244. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. X � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Inst�lls hu vudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning, SFS 1987:747 om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den som skall h�ras finns tillg�nglig. Om det �r a v synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket. Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r� handlingen. 4 � R�tten skall s e till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen. R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som f�reskrivs i 7-9 ��. R�tten skall ocks� se till att m�let blir utrett efter vad dess beskaffenhet kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden skall r�tten f�rs�k a avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i d e utta� landen som g�rs. 5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Partema f�r ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 8 � Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen f�rebringas. Skall en part h�ras i bevissyfte, b�r f�rh�ret �ga rum innan vittnesbevis� ning tas upp r�rande den omst�ndighet f�rh�ret g�ller. R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huv ud� f�rhandlingen utan att de l�ses upp vid denna. Detta f�r ske endast om partema medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevi supptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 10 � Om en part under huvudf�rhandlingen �ndrar eller g�r till�gg till tidigare l�mnade uppgifter eller om han �beropar omst�ndigheter eller bevis som han inte uppge tt f�re f�rhandlingens b�ljan, f�r det nya materi� alet l�mnas utan avseende, om det kan antas att parten genom detta f�rfarande f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen eller �verrumpla motparten eller att parten annars handlar i otillb�rligt syfte eller av grov v�rdsl�shet. 11 Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle� das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett samm anhang till dess m�le t �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r " Senaste lydelse 1969:244. '^'ll � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om det efter handl�ggningens b�rjan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslyu- ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till h�gst femton dagar. I annat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand� ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Uppskjuts en huvudf�rhandling som h�lls i f�renklad form, skall alltid ny huvudf�rhandling h�llas utan till�mp� ning av 42 kap. 20 � andra stycket. Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart eller genom s�rskild kallelse. I fr� ga om f�rel�ggande f�r parterna g�ller vad som s�gs i 42 kap. 12 �. U ts�tts ett m�l till fortsatt huvudf�rhandling, f�r i st�llet f�r f�rel�ggande enligt 12 � f�rsta stycket en part f�rel�ggas att inst�lla sig vid p�f�ljd att annars tredskodom kan komma att meddelas mot honom eller m�let avg�ras utan hinder av hans utevaro. P- 13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r den slutade vid den tidigare f�rhandlingen. Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till fullst�ndig handl�gg� ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt , om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 14 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r n�dv�ndigt att komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet� teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt. 44 kap. Om parts utevaro m. m. 7 a � Underl�ter svaranden att f�lja ett f�rel�ggande att skriftligen avge svarom�l vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom, f�r s�dan dom meddelas, om inte k�randen har motsatt sig det. Svaranden skall anses ha f�ljt ett f�rel�ggande att avge svarom�l, om han klargjort sin inst�llning til l k�randens yrkande och angett sk�l som kan vara av betydelse vid pr�vning av s aken. 10 � Vid �tervinning skall handl�ggningen av m�let, i den del �tervinning har s�kts, forts�tta d�r den slutade n�r fr�gan om tredskodom togs upp. En part mot vilken tredskod om meddelas p� nytt har inte r�tt till �tervin� ning i m�let. 1842 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 kap. SFS 1987:747 7 � Har f�runders�kning �gt rum i m�let, skall �klagaren, d� �talet v�cks eller s� snart som m�jligt d�refter, till r�tten ge in utskrift av protokoll eller anteckningar fr�n f�runders�kningen samt de skriftliga handlingar och f�rem�l som han vill �ber opa som bevis. S�dant som inte r�r �talet, b�r dock inte ges in. 10 I st�mningen skall r�tten �ven f�rel�gga den tilltalade att munt- ligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han �beropar och vad han vill styrka med vaije bevis. Detta g�ller dock inte, om det p� grund av den tilltalades erk�nnande eller andra omst�ndigheter kan antas att uppgift om bevisning inte beh�vs. De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt med att bevisupp� gift l�mnas. Om det beh� vs f�r att huvudf�rhandlingen skall kunna genomf�ras p� ett �ndam�lsenligt s�tt, f�r r�tten ocks� f�rel�gga den tilltalade att skrift� ligen redovisa sin inst�llning till �tale t och grunden f�r den. 13 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r r�tten h�lla sammantr�de f�r f�rbe� redelse med parter och andra som ber�rs. I fr�ga om kallelse av parter skall 15 � till�mpas. Uteblir n�gon som kallats till sammantr�det, f�r detta �nd� h�llas, om det fr�mjau- f�rberedelsens syfte. Om den som uteblivit f�relagts vite, f�r r�tten besluta att nytt vite skall f�rel�ggas eller att han skall h�mtas till r�tten. Vad som s�gs om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 46 kap. 3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 � f�rsta stycket 4-6, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt II � a ndra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�r� handling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mp� lig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet. Inst�lls huvudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning, om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den som skall h�ras finns tillg�nglig. Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg� ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket. Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r� handlingen. 4 � R�tten skal! se till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen. R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som f�reskrivs i 6, 9 och 10 ��. " Senaste lydelse 1976: 1137. 1843 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 R�tten skall ocks� se till att m�let blir utr ett efter vad dess beskaffenhet kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden skall r�tten f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i de utta� landen som g�rs. 5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Parterna f�r ge in e ller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 6 � Vid huvudf�rhandlingen skall �klagaren framst�lla sitt yrkande. Den tilltalade skall uppmanas att kort ange sin st�ndpunkt och grunden f�r den. �klagaren skall d�refter utveckla sin talan. M�ls�ganden och den tilltalade skall i den m�n det beh�vs beredas tillf�lle att utveckla sin talan. H�refter skall m�ls�ganden och den tilltalade h�ras och annan bevisning f�rebringas. F�rh�r med m�ls�ganden och den tilltalade b�r �ga rum innan vittnesbevisning tas upp r�rande den omst�ndighet som f�rh�ret g�ller. Om huvudf�rhandling �ger rum trots att m�ls�ganden eller den tilltalade inte �r n�rvarande, skall r�tten i den m�n det beh�vs tillse att ur handling� arna l�ggs fram vad han anf�rt. 7 � R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huvudf�rhandlingen utan att de l�ses upp vid d enna. Detta f�r ske endast om parterna medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevisupptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis� ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte reglerna i denna balk om ka llelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 8 � Om m�ls�ganden inte f�r talan i m�let och det inte �r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna, f�r r�tten best�mma att m�ls�ganden inte skall vara n�rvarande vid huvudf�rhandlingen innan han skall h�ras . 11 Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle� das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett sammanhang till dess m�let �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om det efter handl�ggningens b�ljan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslgu- ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. �r den tilltal a� de h�ktad, skall f�rhandlingen �terupptas inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende f�rhandlings avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte p� grund av s�rsk ilda omst�ndigheter ett l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt. 3r,i, 1844 " Senaste lydelse 196 9; 244. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt SFS 1987:747 huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till h�gst femton dagar. I a nnat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det inte med h�nsyn till m�lets bes kaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand� ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart eller genom s�rskild kallelse. I fr�ga om f�rel�ggande g�ller vad som s�gs i 45 kap. 15 �. 13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r den slutade vid den tidigare f �rhandlingen. Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till f ullst�ndig handl�gg� ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 15 Uteblir den tilltalade fr�n r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhandling eller inst�ller han sig genom ombud d� han har f�relagts att infinna sig personligen, skall r�tten f�rel�gga nytt vite eller f�rordna, att han skall h�mtas till r�tten antingen o medelbart eller till senare dag. Kan saken utredas tillfredsst�llande, f�r m�let avg�ras trots att den tilltalade har inst�llt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om 1. det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter, f�ngelse i h�gst tre m�nader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller s�dana p�f�ljder i f�rening, 2. den tilltalade, sedan st�mning har delgetts honom, har avvikit eller h�ller sig undan p� s�dant s�tt att han inte kan h�mtas till huvud f�rhand� lingen eller 3. den tilltalade lider av sinnessjukdom eller sinnessl�het och hans n�rvaro p� grund d�rav inte �r n�dv�ndig. I fa ll som a vses i andra stycket 1 f�r f�ngelse �d�mas endast om den tilltalade tidigare har uteblivit fr�n ett r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhand� ling i m�let eller d � har inst�llt sig endast genom ombud. Har �talet efter det tidigare r�tteg�ngstillf�llet utvidgats till att avse ytterligare g�rning, f�r f�ngelse �d�mas e ndast om anledning fanns att d�ma till f�ngelse f�r de g�rningar som �talet avs�g innan det utvidgades. Med de p�f�ljder som anges i andra stycket 1 skall likst�llas f�rordnande enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken. Detta g�ller dock inte, om i samband med f�r ordnandet villkorligt medgiven frihet fr�n f�ngelsestraff skall f�rklaras f�rverkad i fr�ga om en strafftid som �verstiger tre m�na� der. I fall som avses i andra stycket 2 f�r m�let avg�ras �ven om den tilltalade inte har delgetts kallelse till f�rhandlingen. R�tteg�ngsfr�gor f�r avg�ras trots att den tilltalade har uteblivit. 17 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r n�dv�ndigt a tt komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt " Senaste lydelse 1982:283. 1845 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet� teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt. 47 kap. 2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla uppgifter om 1. den tilltalade, 2. den brottsliga g�rningen med angivande av tid och plats f�r dess f�r�vande och de �vriga omst�ndigheter, som erfordras f�r dess k�nne� tecknande, samt det eller de lagrum, som �r till�mpliga, 3. det enskilda anspr�k, som m�ls�ganden vill framst�lla samt en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r anspr�ket, 4. de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 5. s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt. Har m�ls�ganden n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han ange dessa i ans�kningen. Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av m�ls�ganden eller hans ombud. �r brottet s�dant att m�ls�ganden f�r v�cka �tal endast om �klagaren beslutat att inte �tala, skall tillsammans med ans�kningen ges in intyg om att ett s�dant beslut meddelats. De skriftliga bevis som �beropas b�r ocks� ges in tillsammans med an s�kningen. 6 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga 1. den tilltalades inst�llning till �talet och grunden f�r den, 2. vilka bevis som skall f�rebringas och vad som skall styrkas med vaije bevis samt 3. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets avg�rande. R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� e tt snabbt avg�rande av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra partema ang�ende m�lets handl�ggning. 7 � Vid f�rberedelsen b�r den tilltalade avge svarom�l och ange, om han erk�nner eller f�rnekar g�rningen, samt yttra sig �ver de omst�ndigheter p� vilka �talet grundats. Han b�r ocks� ange de omst�ndigheter som han vill anf�ra. Parterna b�r d�refter var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad de vill s tyrka med vaije bevis. Skriftliga bevis, som inte redan f�retetts, skall genast framl�ggas. R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behan dlas varf�r sig vid f�rb eredelsen. 1846 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller SFS 1987:747 annan handl�ggning. Om de t �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse f�renas. Svarom�l enligt 7 � f�rsta stycket skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr�de. N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�tten, skall sammantr�de h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffen� het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling. Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling eller vid ett nytt sammantr�de. 9 Om f�rberedelse skall ske vid sammantr�de och den tilltalade �r h�ktad, skall sammantr�det h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall sammantr�det, h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r delgivning'av beslutet. �r den tilltalade h�ktad och skall ett ytterligare sammantr�de h�llas, skall det ske inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende sammantr�des avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. 10 � Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller ett samman� tr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydels en av att sammantr�det h�lls inf�r r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denn a balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro. 11 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle underl�tta f�rst�e lsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r handl�ggningen. 12 � M�ls�ganden skall f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att han an nars f�rlorar sin r�tt att f�ra talan om brottet. Skall han infmna sig pers onligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Den tilltalade skall f�rel�ggas vite. R�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r h�ktad. Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall m�ls� �ganden i st�llet f�r f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�rel�ggas vite. 19 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam� mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen. Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs. ^Senaste lydelse 1981: 1294. 1847 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 1848 20 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av partemas st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Partema skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver sammanfattningen. Senaste lydelse 1981: 1294. 22 S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med partema. Huvudf�rhand� ling f�r handl�ggning av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken, som kan avg�� ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats. �r den tilltalade h�ktad, skall huvudf�rhandlingen h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall huvudf�rhandling h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande. Har resef�rbudet medde� lats d�refter, skall tiden r�knas fr�n dagen f�r delgivning av beslutet. 0 23 � I fr�ga om kallelse till huvudf �rhandling skall 12 � till�mpas. Om det finns anledning anta att den tilltalade inte skulle f�lja ett f�rel�g� gande vid vite att infinna sig personligen, f�r r�tten besluta att han skall h�mtas till huvudf�rhandlingen. 49 kap. 3 � Har en tingsr�tt i beslut under r�tteg�ngen ogillat j�v mot domare eller inv�ndning om r�tteg�ngshinder, skall den part som vill f�ra talan mot beslutet anm�la missn�je. S�dan anm�lan skall g�ras genast, om beslutet meddelats vid ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d� parten fick del av beslutet. F�rsummar parten detta, har han inte l�ngre r�tt att f�ra talan mot beslutet. Om en part anm�ler missn�je, best�mmer r�tten med h�nsyn tUl omst�ndigheterna, om talan skall f�ras s�rskilt eller endast i samband med talan mot dom eller slutligt beslut. S�rskild talan skall f�ras genom besv�r. 12 � Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av hovr�tten i vidare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde� lat parten pr�vningstillst�nd. Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan� m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan avvisats. I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket och 13 � g�lla i till�m pliga delar. "fil � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 � Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om SFS 1987:747 1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr�vas av h�gre r�tt, 2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut vartill tingsr�tten kommit eller 3. del annars f�religger synnerliga sk�l att pr�va talan. 14 � Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 k ap. 3 a � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat en inv�ndning om r�tteg�ngshinder. 15 � Kan talan mot tingsr�ttens dom eller beslut pr�vas av hovr�tten endast om denna meddelat pr�vningstillst�nd, skall tingsr�tten i samband med underr�ttelse om vad som g�ller i fr�ga om fullf�ljd av talan upplysa partema om detta och d�rvid ocks� ange inneh�llet i 13 �. 50 kap. 1 � Vill n�gon part v�dja mot tingsr�ttens dom i ett tvistem�l, skall han ge in en vadeinlaga till t ingsr�tten. Inlagan skall ha kommit in till r �tten inom tre veckor fr�n den dag d� domen meddelades. 2 � Har ena parten enligt 1 � v�djat mot tingsr�ttens dom, f�r ocks� motparten, �ven om han inte iakttagit vad som s�gs i den paragrafen, f�ra talan mot domen. Han skall dock inom en vecka fr�n den dag, d� vadetiden gick ut, ge in sin vadeinlaga till t ingsr�tten. Om den f�rsta vadetalan �terkallas eller av annat sk�l f�rfaller, �r ocks� den senare vadetalan f�rfallen. 4 I vadeinlagan skall vadek�randen uppgiva: 1. den dom, mot vilken talan f�res; 2. grunderna f�r vadetalan med angivande, i vilket avseende underr�t� tens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt 3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k�randen yrkar. Om pr�vningstillst�nd beh�vs, skall k�randen i vadeinlagan ange de omst�ndigheter som han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas. K�randen skall i vadeinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad han v ill styrka med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej tidigare f�rebragts, skall i huvu dskrift eller styrkt avskrift fogas vid vadeinlagan. Vill k�randen att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall �ga ru m eller f�rnyad syn � st�llet skall h�llas, skall han angiva det i vadeinlagan j�mte sk�len d�rtill. I vadeinlagan skall k�randen ock angiva, om han vill, att motparten skall infinna sig p ersonligen vid huv udf�rhand� ling! hovr�tten. Vadeinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud. ^ Senaste lydelse 1963:149. 1849 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:747 10 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xling� en avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett. 15 I �vrigt skall vad som s�gs i 1 kap. 9 � samt 43 kap. 1-6 ��, 8 � andra-fj�rde styckena och 10-14 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�rhandling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i de tta kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om kallelser till uppskjute n huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r partema. 51 kap. 15 I �vrigt skall vad som s�gs i I kap. 9 � samt 46 kap. 1-5 ��, 6 � andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och 17 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�r� handling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i dett a kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om kallelser till uppskjuten huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r parterna. N�r ett m�l s�tts ut till fort satt eller ny huvudf�rhandling, f�r hovr�tten f�rordna om l�mpliga �tg�rder f�r att m�let vid den f�rhandlingen skall kunna slutf�ras. I fr�ga om s�dana �tg�rder g�ller 10 -12 �� i detta kapitel. 52 kap. 9 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd och har motparten h�rts �ver besv�ren, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xlingen avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett. 10 � Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen i m�let att e n part eller n�gon annan h�rs muntligen, f�r hovr�tten f�rordna om d etta p� l�mpligt s� tt. Hovr�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r anh�llen eller h�ktad. Vad som s�gs i 43 kap. 8 � Q�rde stycket g�ller �ven vid f�rh�r enligt denna paragraf. 54 kap. 8 Talan f�r inte f�ras mot hovr�ttens beslut ang�endej�v mot domare i tingsr�tt eller i n�gon dit fullf�ljd fr�ga som avses i 49 kap. 4 � f�rsta stycket 7 eller 9 eller 6 �. Talan f�r inte heller f�ras mot hovr�ttens beslut att meddela pr�vningstillst�nd. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden. Den lagen g�ller dock fortfarande i m�l d�r ans�kan om st�mning kommit in till r�tten f�re ikrafttr�dandet eller d�r r�tten, om talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller hand - 1850 Senasie lydelse 1969:24 4. Senaste lydelse 196 9; 244, "Senaste lydelse 1979: 242. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�ckning eller som enskilt anspr�k i brott m�l, f�re ikrafttr�dandet beslutat SFS 1987:747 att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. 3. Best�mmelserna i 36 k ap. 1 � tredje stycket 3 i deras �ldre lydelse g�ller fortfarande be tr�ffande den som av milit�r befattningshavare �lagts disciplinstraff. 4. �ld re best�mmelser om vadeanm�lan g�ller fortfarande i fr�ga om domar som meddelats f�re ikrafttr�dandet. 5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i den na lag, till�mpas i st�llet den best�mmelsen. P� regeringens v�gnar STEN WICKBOM Lars Eklycke (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:747

Lag

uikomfr�n trycket

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

den 7 juli 1987

utf�rdad den 18 juni 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^

dels att nuvarande 20 kap. 15 a �, 37 kap. 4 och 5 ��, 39 kap. 3 �, 40 kap.

13 och 15 �� samt 42 kap. 8 a � skall upph�ra att g�lla,

dels att 1 ka p. 9 �, 2 kap. 4 �, 6 kap. 6 och 9 ��, 9 kap. 5, 8 och 9 ��, 10

kap. 20 �, 11 ka p. 5 �, 12 kap. 6 och 14 ��, 13 kap. 3 �, 14 ka p. 3-5 och

7 ��, 16 kap. 3 �, 17 k ap. 2 �, 18 kap. 14 �, 19 kap. 7 �, 20 kap. 15 �, 21

kap. 2 �, 23 kap. 18 och 24 ��, 30 kap. 2 �, 32 kap. 6 och 7 ��, 33 kap. 9 �,

35 kap. 13 och 14 ��,36 kap. 1,7, 16-20, 22 och 23 ��, 37 kap. 1-3 ��,38
kap. 6 �, 39 kap. 2 �,40 kap. 11 och 16 ��,42 kap. 1,2,6-18, 20 och 21 ��,

43 kap. 3-5, 8, 10, 11 och 13 ��, 44 kap . 10 �, 45 k ap. 7, 10 och 13 ��, 46

kap. 3-8, 11, 13 och 15 �� ,47 kap. 2, 6-12, 19, 20, 22 och 23 ��,49 kap.

3 �, 50 kap. 1, 2, 4 och 15 ��, 51 kap. 15 �, 52 kap. 10 �, 54 kap. 8 � samt

rubrikerna till 37, 42 och 44 kap. skall ha f�ljande lydelse,

dels att i balken skall inf �ras tretton nya paragrafer, 1 kap. 3 a �, 10 kap.

8 a �, 14 kap. 7 a �, 18 kap. 8 a �, 43 kap. 14 �, 44 kap. 7 a �, 46 kap. 1 7 �,

49 kap. 12-15 ��, 50 kap. 10 a � samt 52 kap. 9 a �, av f�ljande lydelse.

, '

' Prop. 1986/87:89, JuU 31, rskr. 278.

^ Senaste lydelse av 20 kap. 15 a � 1 984:400, 3 7 k ap. 5 � 1 977; 1020 42 k ap. 8 a �

1824

1984:131.

�

SFS 1987; 747

1 kap.

3 a � I tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten g�ller i st�llet f�r

best�mmelserna i 3 � att t ingsr�tten alltid skall best� av en lagfaren doma�
re, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kr ing.

F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i

m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att

den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r
av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l�
landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall
den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband
d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts.

Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid

tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning,

betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i
brottm�l, avses v�rdet vid r �ttens beslut att tvisten skall handl�ggas som
tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r �tteg�ngskostnader�
na.

Till huvudf�rhandling p� samma dag f�r inte utan synnerliga sk�l

uts�ttas flera m�l �n som kan ber�knas bli slutf �rda under en tid av sex
timmar. Hinner en huvudf�rhandling inte slutf�ras samma dag som den
p�b�ljats, skall s ammantr�det p�g� under erforderligt antal arbetsdagar i

f�ljd. Om d et kan ske utan ol�genhet, f�r dock s� l�nge sammantr�det

p�g�r avbrott i handl�ggningen g�ra s under h�gst tv� arbetsdagar i veckan

eller, om det finns s�rskilda sk�l, h�gst tre arbetsdagar i veckan.

2 kap.

4 �' ' Hovr�tt �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verklagats

fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta i hovr�tten, om

tingsr�tten best�tt av tre eller flera lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna
domare f�r inte delta i ho vr�tten.

I brottm�l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t�

ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra

lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled�

ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om

f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som
anges i f�rsta s tycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid

huvudf�rhandling.

Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av

tv� lagfarna domare.

^Senaste lydelse 1969:244.

^Senaste lydelse 1986: 120.

1325

58 SFS 1987

�

SFS 1987:747

Vid beslut om avskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r

med en lagfaren d omare.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast

beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av

en annan tj�nsteman vid denna.

;c( l

6 kap.

6 � I protokollet skall ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte
antecknas i den omfattning ber�ttelserna kan antas vara av betydelse i

m�let. Detsamma g�ller vad r�tten iakttar vid syn p� st�llet.

F�rsta stycket g�ller inte ber�ttelser av tilltalade i bro ttm�l.
Vid huvudf�rhandling i hovr�tt beh�ver ber�ttelser eller iakttagelser

enligt f�rsta stycket antecknas endast om anteckningen kan a ntas bli av
betydelse vid fullf�ljd till h�gsta domstolen. Vid huvudf�rhandling i h�gsta
domstolen beh�ver s�dana anteckningar inte g�ras.

De ber�ttelser som l�mnas under f�rh�r i bevissyfte f�r i st�llet f�r

att antecknas i protok ollet tas upp genom stenograf! eller p� fonetisk v�g.

Detsamma g�ller s�dan sammanfattning av ber�ttelse som omfattar det

som kan antas vara av betydelse i m�le t.

Best�mmelsen i 8 � andra stycket i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar

ber�ttelse, som tagits upp genom stenografi, och s�dan sammanfattning av
ber�ttelse, som upptagits p� fonetisk v�g.

Stenograf utses av r�tten. Ej m� den anlitas som stenograf, vilken till

saken eller till n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlit�
lighet d�rigenom kan anses f�rringad. Vad i 5 kap. 7 � �r stadgat om tolk

�ger motsvarande till�mpning betr�ffande stenograf, som utsetts av r�tten.
S�dan stenograf har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och

utl�gg som uppdraget kr�vt. Ers�ttningen betalas av allm�nna medel.

Best�mmelser om �tergivande i vanlig skrift av vad som upptagits enligt

denna paragraf meddelas av regeringen.

j'il

9 kap.

Den som vid s ammantr�de inf�r r�tten st�r f�rhandlingen eller fo�

tograferar i r�ttssalen eller bryter mot f�reskrift eller f�rbud, som har
meddelats med st �d av 5 kap. 9 �, d�ms till b� ter, h�gst ettusen kronor.

Till samma straff d�ms den som muntligen inf�r r�tten eller i r�tteg�ngs�

skrift uttalar sig otillb�rligt.

8 �' Vite f�r inte f�rel�ggas n�r straff �r utsatt.

Staten f�r inte f�rel�ggas vite.

1826

' Senaste lydelse 1979:289.

^ Senaste lydelse 1980:262.

^Senaste lydelse 1981:828.

�

9 �� Om ett sammantr�de st�lls in i f�r v�g d�rf�r att den som vid vite

SFS 1987:747

f�relagts att infinna sig vid sammantr�det anm�lt f�rhinder, kan vitet �nd�
d�mas ut, om han inte i efterhand kommer in med utredning som g�r det
sannolikt att han hade laga f�rfall.

10 kap
8 a � I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst

eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r

n�ringsidkaren s�kas d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock

endast om m�let i t ingsr�tten kan antas bli pr �vat av en lagfaren domare
enligt 1 kap. 3 a �.

20 � F�rklarar h�gre r�tt att l�gre r�tt inte �r beh�rig att ta upp ett m�l
som v�ckts d�r, f�r den h�gre r�tten p� yrkande av part h�nvisa m�let till

l�gre r�tt som �r beh�rig.

Har flera domstolar genom lagakraftvunna beslut f�rklarats obeh�riga,

f�r h�gsta domstolen, om n�gon av domstolarna �nd� �r beh�rig, p�

ans�kan av part h�nvisa m�let till den domstolen.

I fr�ga om beh�righet att ta upp m�l, som p� grund av h�gsta domstolens

f�rordnande enligt 14 k ap. 7 a � skall f�renas i en r�tteg�ng, g�ller vad

h�gsta domstolen best�mmer.

11 kap.

5 � En part skall infinna sig personligen vid huvudf�rhandling i tingsr�tt
och hovr�tt, om inte hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r

utredningen.

Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r en part skyldig att infinna

sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r

utredningen.

Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r en

part skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas fr�mja
syftet med sammantr�det.

Vad nu sagts om en parts skyldighet att infinna sig personligen g�ller

ocks� en parts st�llf�retr�dare. Finns det flera st�llf�retr�dare f�r en part,

f�r r�tten best�mma vilken eller vilka av dem som skall infinna sig. F�r en

part inte sj�lv f�ra sin talan, �r han �nd� skyldig att infinna sig personligen,

om r�tten finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig f�r utredningen.

�r en part eller hans st�llf�retr�dare skyldig att infinna sig personligen,

skall r�tten f�rordna om detta.

12 kap.

6 � Avvisas ombud, skall r�tten, om ej parten �r tillst�des och sj�lv vill
f�ra sin talan, f�rel�gga parten att f�r sig st�lla ombud, som kan godk�n-

" Senaste lydelse 1982: 1123.

jg27

�

SFS 1987:747

nas. Underl�ter parten det och infinner han sig ej personligen, skall han

anses som utebliven.

Om den som avvisas eller f�rklaras obeh�rig enligt 5 � �r advokat, skall

anm�lan om �tg�rden g�ras hos advokatsamfundets styrelse.

14 � Fullmakt medf�r beh�righet f�r ombudet att � partens v�gnar ang�
ende saken

1. v�cka talan samt p�kalla �tg�rd, �ven om �tg�rden ankommer � annan

myndighet �n r�tten;

2. mottaga delgivning av inlagor och andra handlingar, dock ej f�rel�g�

gande f�r parten att infinna sig personligen;

3. f�retaga alla handlingar f�r utf�rande av partens talan samt avgiva

svarom�l � alla mot parten framst�llda yrkanden;

4. avst� fr�n yrkande, som framst�llts av parten, och medgiva motpar�

tens yrkande;

5. ing� f�rlikning;

6. s�ka verkst�llighet av r�ttens dom; samt
7. uppb�ra parten tillerk�nd ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad.

Ett ombud f�r inte p� grund av en fullmakt, som avser r�tteg�ng i

allm�nhet, v�cka talan eller motta st�mning ang�ende en sak varom f�rlik�

ning inte �r till�ten.

Om en fullmakt avser endast en viss domstol, har ombudet vid den

domstolen samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket. Ombudet f�r �ven
anm�la missn�je mot ett beslut som meddelas av domstolen.

Om en fullmakt g�ller endast f�r ett visst r�tteg�ngstillf�lle, har ombudet

vid det r�tteg�ngstillf�llet samma beh�righet som s�gs i f�rsta stycket 2-5.

Ombudet f�r �ven anm�la missn�je mot ett beslut som d� meddelas.

13 kap.

3 � V�ckt talan f�r inte �ndras. K�randen f�r dock

1. p� grund av omst�ndighet, som intr�ffat under r�tteg�ngen eller f�rst

d� blivit f�r honom k�nd, kr�va annan fullg�relse �n den, om vilken ta lan

v�ckts,

2. yrka fas tst�llelse enligt 2 � andra stycket samt

3. kr�va r�nta eller annan till�ggsf�rpliktelse, som f�ljer av huvudf�r�

pliktelsen, och �ven i �vrigt fram st�lla nytt yrkande, om det st�der sig p�
v�sentligen samma grund.

Framst�lls yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 sedan huvudf�rhand�

ling p�b�ljats eller m�let p� a nnat s�tt f�retagits till avg�rande, f�r det nya

yrkandet avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. Ett
yrkande enligt f�rsta stycket 2 eller 3 �r inte till�tet i h�gre r�tt.

S�som �ndring av talan anses inte att k�randen betr�ffande samma sak

inskr�nker sin talan eller, utan att saken �ndras, �beropar ny omst�ndighet

till st�d f �r sin talan.

,55� sa

1828

�

14 kap.

3 � Vill svaranden till gemensam handl�ggning v�cka talan mot k�randen
ang�ende samma sak eller en sak, som har gemenskap med d enna, eller

r�rande fordran, som kan g� i avr�kning mot k�randens, skall m�len
handl�ggas i en r�tteg�ng . K�rom�l, som s�lunda f�renats med huvudk�ro-
m�let, �r genk�rom�l.

4 � Vill n�gon, som inte �r part i r� tteg�ngen, till gemensam handl�gg�
ning v�cka talan mot b�da parterna eller en av dem om det, som tvisten

g�ller, skall m�len handl�ggas i en r �tteg�ng.

5 f Vill part, om han f�rlorar m�let, framst�lla �terg�ngskrav eller an�
spr�k p� skadest� nd eller annat dylikt mot tredje man, f�r han v�cka sin

talan mot tredje man till gemensam handl�ggning med h uvudk�rom�let.

Om tredje man i an ledning av den utg�ng m�let mellan parterna kan f�

vill v�cka talan mot n�gon av dem eller b�da ang�ende s�dant anspr�k som
s�gs i f�rsta stycket, f�r han v�cka denna talan till gemensam handl�ggning
med huvudk�rom�let.

7 � I fall som avses i 1 -6 �� f�r m�l f�renas endast om m�len v�ckts vid
samma domstol och denna �r beh�rig samt samma r�tteg�ngsform �r

till�mplig f�r m�len.

V�cks talan som avse s i 35 �� sedan huvudf�rhandling p�b�rjats eller

huvudk�rom�let p� an nat s�tt f�retagits till avg�rande, far r�tten handl�g�

ga m�len s �rskilt, om de inte utan ol�genhet kan handl�ggas i samma
r�tteg�ng. Detsamma g �ller, om part v�cker talan som avses i 3 eller 5 �
efter det att tiden f�r yttrande enligt 42 kap. 15 � har g�tt ut.

7 a � Handl�ggs vid tv� eller flera tingsr�tter eller vid tv� eller flera

hovr�tter m�l mellan vilka r�der s�dant samband som avses i 1-6 ��, f�r

h�gsta domstolen efter ans�kan av part eller anm�lan av tingsr�tt eller
hovr�tt f�rordna att m�len skall f�renas i en r�tteg�ng vid en av domstolar�
na, om detta har v�sentliga f�rdelar f�r handl�ggningen av m�len och det

inte inneb� r betydande ol�genhet f�r n�gon part. Om det visar sig vara
l�mpligt, f�r den domstol som skall handl�gga m�len s �rskilja dem.

Beslut som r�tten fattat i ett m�l, som p� grund av h�gsta domstolens

f�rordnande �verl�mnas fr�n en domstol till en ann an, skall g�lla, om inte

den domstol dit m�let �v erl�mnats best�mmer annat.

16 kap.

3 �'� Vid omr�stning skall den mening g�lla, som omfattats av mer �n

h�lften av r�ttens ledam�ter. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av
r�sterna och ordf�randens r�st �r biand dem, skall den meningen g�lla.

SFS 1987:747

' Senaste lydelse 1970: 1002.

'"Senaste lydelse 1971:218.

1829

�

SFS 1987:747

Vid av g�rande av fr�gor om pr�vningstillst�nd enligt 49 kap. 12 � ska l]

dock, om en av ledam�terna vill bevilja pr�vningstillst�nd, hans mening

g�lla som hovr�ttens beslut.

17 kap.

2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som

f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit

med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits,

skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 4 3

kap. 14 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m�
tats efter huvudf�rhandlingen.

N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad

handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommi t i m�let.

Si-

18 kap.

8 a � I m�l d�r 1 kap. 3 a � f�rsta s tycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet
f�r best�mmelserna i 8 �.

Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r
1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje

instans,

2. ans�kningsavgift,

3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med

sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe�

h�lle f�r ombud,

4. vittnesbevisning,

5. �vers�ttning av handling.

Ers�ttning utg�r endast i d en m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av partens r�tt.

Ers�ttning som anges i an dra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som

regeringen meddelar.

Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan

r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i

den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lps�

lagen.

Har m�let till en b �ljan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m� l

som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den

tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna.

Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till

r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs

genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r
en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten.
S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�r skilda sk�l f�ranleder annan

bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Detsamma

skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning.

1830

�

14 �" En part, som vill ha ers�tt ning f�r r�tteg�ngskostnad, skall fram-

SFS 1987; 747

st�lla sitt yrkande innan handl�ggningen avslutas. Han skall d�rvid uppge
vari kostnaden best�r. Om han inte har framst�llt sitt yrkande inom den
angivna tiden, f�r han inte d�refter f�ra talan om kostnad som har uppkom�

mit vid samma r�tt. En part f�r dock, �ven om han inte har framst�llt n�got
yrkande, erh�lla r�nta som avses i 8 � andra stycket samt ers�ttning f�r ett
exemplar av r�ttens dom eller slutliga beslut.

R�tten skall sj�lvman t pr�va fr�gor om till�mpningen av best�mmelser�

na i 1 -10 samt 12 och 13 ��, om inte s�dan pr�vning �r obeh�vlig p� grund

av s�rskilda omst�ndigheter. Beslut i s�dan kostnadsfr�ga som avses i

detta kapitel meddelas n�r r�tten avg�r m�let. Ing�r i ers�ttn ing f�r r�tte�
g�ngskostnad arvode till ombud eller b itr�de, skall arvodets belopp anges.

19 kap.

7 �'^ En domstol beh�ller sin beh�righet att handl�gga ett m�l �ven om

n�got f�rh�llande som ha r grundat beh�righeten �ndras efter det att st�m�
ning delgetts den misst�nkte.

Har allm�nt �ta l v�ckts vid en viss tingsr�tt, f�r denna p� �klagarens

beg�ran �verl�mna m�let till en annan tingsr�tt, om den �r beh�rig och
s�rskilda sk�l f�religger. St�r den tilltalade redan under �tal vid den a ndra
tingsr�tten, skall s�dant �verl�mnande ske, om det inte �r ol�mpligt. De
beslut som fattats f�re �verl�mnandet skall g�lla, om inte den domstol dit

m�let �verl�mnats best�mmer annat.

Andra stycket g�ller i till�mpliga delar ocks� n�r flera m�l om allm�nt

�tal mot den tilltalade samtidigt �r anh�ngiga vid olika h ovr�tter.

20 kap.

IS �' ^ M�ls�gande, som h�rs med anledning av �klagarens talan och som

med h�nsyn till bro ttets art eller annars kan antas vara i behov av person�

ligt st�d under r�tteg�ngen, f�r �tf�ljas av l�mplig person som s�dant st�d.

21 kap.

2 � *" Den misst�nkte �r skyldig att infinna sig personligen vid huvudf�r�
handling i tingsr�tt och hovr�tt. S�dan skyldighet f�religger dock inte, om

m�let kan avg�ras �ven om han inte infinner sig vid huvudf�rhandlingen

och hans n�rvaro kan antas vara utan betydelse f�r utredningen.

Vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen �r den misst�nkte skyldig att

infinna sig personligen, om domstolen finner att hans n�rvaro �r n�dv�ndig

f�r utredningen.

''Senaste lydelse 1982: 1123.

Senaste lydelse 1954:432.

Senaste lydelse 1981: 214. �ndringen inn eb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

1831

�

SFS 1987; 747

Vid ett sammantr�de f�r f�rberedelse och vid annan f�rhandling �r den

misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, om hans n�rvaro kan antas

fr�mja syftet med sammantr�det.

�r den misst�nkte skyldig att infinna sig personligen, skall r�tten f�rord�

na om detta.

N�r den misst�nkte inte �r skyldig att infinna sig personligen, f�r hans

talan f�ras genom ombud. I fr �ga om ombud g�ller best�mmelserna i 12
kap.

23 kap.

18 �*' D� f�runders�kningen kommit s� l�ngt att n�gon sk�ligen miss�

t�nks f�r brottet, skall han, d� han h�rs, underr�ttas om misstanken. Den

misst�nkte och hans f�rsvarare har r�tt att fortl�pande, i den m�n det kan

ske utan men f�r utredningen, ta del av vad som har f�rekommit vid

unders�kningen. De har vidare r�tt att ange den utredning de anser

�nskv�rd och i �vrigt anf�ra vad de anser n�dv�ndigt. Underr�ttelse

h�rom skall l�mnas eller s�ndas till den misst�nkte och hans f�rsvarare,
varvid sk�ligt r�drum skall beredas dem. �tal f�r inte beslutas, innan detta
har skett.

P� beg�ran av den misst�nkte eller hans f�rsvarare skall f�rh�r eller

annan utredning �ga rum, om detta kan antas vara av betydelse f�r under�
s�kningen. Om en s�dan beg�ran avsl�s, skall sk�len f�r detta anges.

Innan �klagaren beslutar i fr�ga om �tal, f�r han h�lla ett s�rskilt sam�

mantr�de med den misst�nkte eller hans f�rsvarare, om detta kan antas
vara till f�rdel f�r �talsbeslutet eller f�r sakens fortsatta handl�ggning i

�vrigt.

24 �' ^ N�rmare f�reskrifter om unders�kningsledares verksamhet, om
underr�ttelse enligt 18 � f�rsta stycket Q�rde meningen samt om protokoll

och anteckningar vid f�runders�kning meddelas av regeringen.

30 kap.
2 � Om huvudf�rhandling har h�llits, skall domen grundas p� vad som
f�rekommit vid f�rhandlingen. I domen f�r delta endast domare som varit

med om hela huvudf�rhandlingen. Om ny huvudf�rhandling har h�llits,
skall domen grundas p� vad som f�rekommit vid den. I fall som avses i 46

kap. 17 � andra meningen f�r domen grundas �ven p� vad som har inh�m�

tats efter huvudf�rhandlingen.

N�r ett m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, skall domen grundas p� vad

handlingarna inneh�ller och vad som i �vrigt f�rekommit i m�let.

?7.,,

1832

" Senaste lydelse 198 1: 1294.

"" Senaste lydelse 1974:573.

�

32 kap.

6 � Om det �r sannolikt att den som underl�tit att enligt r�ttens beslut
infinna sig vid r�tten eller i �vrigt fullg�ra n�got i r�tteg�ngen har laga
f�rfall f�r sin underl�tenhet, skall denna inte leda till n�gon p�f�ljd f�r

honom eller p� annat s�tt l�ggas honom till last i r�tteg�n gen.

Har n�gon gjort sig skyldig till underl�tenhet som avses i f�rsta stycket

men ka n det p� grund av n�gon s�rskild omst�ndighet antas att han har

laga f�rfa ll, skall han beredas tillf�lle att komma in med utredning om
detta. R�tten skall d�rvid uppskjuta fr�gan om utd�mande av p�f�ljd eller
om annan �tg�rd p� grund av underl�tenheten.

7 � �r i denna balk f�reskrivet, att den som vill fullf�lja talan skall inom

viss tid an m�la missn�je eller inkomma med vade-, besv�rs- eller revi�
sionsinlaga eller vidta n�gon annan �tg�rd f�r talans fullf�ljande, och visas

f�re utg�ngen av de n tiden laga f�rfall, skall den r�tt, vid vilken �tg�rden

skall vidtas, best�mm a ny tid.

Vad nu sagts g�ller ocks� om laga f�rfall visas f�re utg�ngen av tiden f�r

ans�kan om �tervinning eller �terupptagande.

33 kap.

9 �'^ R�tten f�r vid behov l�ta �vers�tta handlingar som kommer in till
eller skickas ut fr�n r� tten.

Den som bitr�tt r�tten med �vers�ttning har r�tt till sk�lig ers�ttning,

som betalas av staten.

F�rsta och andra styckena skall till�mpas �ven i fr�ga om �verf�ring

fr�n punktskrift till vanlig skrift elle r omv�nt.

35 kap.

13 � Vid huvu df�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom huvud�
f�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i

m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig

bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast

om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen eller om n�gon

part yrkar det och hovr�tten inte finner att det skulle sakna betydelse. I
h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt

endast om det f�religger synnerliga sk�l.

Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll

eller p� annat l�mpligt s�tt.

SFS 1987:747

" Senaste lydelse 1973; 240.

1833

�

SFS 1987:747

14 � En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen i anl edning av en
redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�t�
telse, som n�gon i anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare

eller polismyndighet eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i

r�tteg�ngen endast

1. om det �r s�rskilt f�reskrivet,

2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller

utom huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller

3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de ko stnader eller ol�gen�

heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra,
vad som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens bety�

delse och �vriga omst�ndigheter.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om en skriftlig eller upptecknad ber�ttelse

skall ocks� till�mpas i fr�ga om en fonetisk eller liknande upptagning av en

ber�ttelse.

36 kap.

1 �'� Var och en, som inte �r part i m�let, f�r h�ras som vittne. I brottm�l

f�r dock m�ls�ganden inte vittna, �ven om han ej f�r talan.

I brottm�l f�r vittnesf�rh�r inte heller �ga rum med n�gon som har

�talats f�r medverkan till den g�rning f�rh�ret g�ller eller f�r n�gon annan
g�rning som har omedelbart samband med den g�rningen.

Vad som s�gs i and ra stycket om den som har �talats skall ocks� g�lla

den som f�r g�rning som d�r avses

1. �r sk�ligen misst�nkt och har underr�ttats om misstanken enligt 23

kap. 18 �,

2. har meddelats straff�rel�ggande eller f�rel�ggande av ordningsbot,

eller

3. till f�ljd av beslut enligt best�mmelser om �talsunderl�telse eller

s�rskild �talspr�vning ej har �talats.

Skall n�gon som avses i and ra eller tredje stycket h�ras i en r�tteg�ng

som inte avser �tal mot honom sj�lv, g�ller i fr�ga om kallelse til l f�rhand�
ling och p�f�ljd f�r utevaro fr�n f�rhandlingen samt i fr�ga om f�rh�ret vad
som s�gs om tilltalade i 31 kap. 4 �, 37 kap. 1 �, 45 Kap. 15 � samt 4 6 kap.
15 � f�rsta stycket. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r inst�llelse vid f�rhand�
ling g�ller 36 kap. 24 och 25 ��.

7 � Den som skall h�ras som vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid
f�rhandling inf�r r�tten,

I kallelsen till vittnet skall l�mnas beh�vliga uppgifter om partema och

m�let samt i korthet anges vad f�rh�ret g�ller. Vittnet skall �ven erinras

om sina r�ttigheter och skyldigheter enligt 20 och 23-25 ��.

16 � Ett vittne skall avge sin ber�ttelse muntligen. Skriftliga vittnesb e�

r�ttelser f�r inte �beropas. Vittnet f�r dock med r�ttens medgivande an�
v�nda sig av anteckningar till st�d f �r minnet.

1834

Senaste lydelse 1984: 131.

�

Vid vitt nesf�rh�r f�r vad vittnet tidigare anf�rt inf�r r�tta eller inf�r

SFS 1987:747

�klagare eller polismyndighet f�rebringas endast n�r vittnets ber�ttelse vid

f�rh�ret avviker fr�n vad han tidigare anf�rt eller n�r vittnet vid f�rh�ret
f�rklarar att han inte kan eller inte vill yttra sig.

17 � Ett vittnesf�rh�r skall inledas av den part som �beropat f�rh�ret,
om inte r�tten best�mmer annat. Vid f�rh �ret skall vittnet f�rst beredas

tillf�lle att p� egen hand eller, om det beh�vs, med st�d av fr�gor avge sin
ber�ttelse i ett sammanhang.

Motparten skall se dan f� tillf�lle att h�ra vittnet. Om m otparten inte �r

n�rvarande eller om det av annan anledning beh�vs, b�r r�tten leda denna
del av f�rh�ret.

D�refter f�r r�tten och partema st�lla ytterligare fr�gor till vittnet. Den

part som �beropat f�rh�ret b�r f�rst f� tillf�lle till detta.

Har ingen av parterna eller b�da �beropat f�rh�ret, skall detta inledas av

r�tten, om det inte �r l�mpligare att n�gon av parterna inleder f�rh�ret.

Fr�gor, som genom sitt inneh�ll, sin form eller s�ttet f�r deras framst�l�

lande inbjuder till visst svar, f�r inte st�llas annat �n om det vid f�rh�r
enligt andra stycket beh�vs f�r att unders�ka i vad m�n vittnets ber�ttelse
st�mmer med det verkliga h�ndelsef�rloppet. R�tten skall avvisa fr�gor,
som uppenbart in te h�r till s aken eller som �r f�rvirrande eller p� annat

s�tt otillb�rliga.

18 � Om det finns anledning anta att ett vittne av r�dsla eller annan orsak

inte fritt ber�ttar sanningen p� grund av en parts eller n�gon �h�rares
n�rvaro, eller om part eller �h�rare hindrar vittnet i ha ns ber�ttelse genom

att falla honom i talet eller p� annat s�tt, f�r r�tten f�rordna att parten eller
�h�raren inte f�r vara n�rvarande vid f�rh�ret.

Vittnesber�ttelse, som enligt f�rsta stycket l�mnats i parts fr�nvaro,

skall �terges i beh�vlig omfattning n�r parten �ter �r n�rvarande. Parten
skall beredas tillf�lle att st�lla fr�gor till vittnet.

19 � F�rh�r med ett vittne f�r �ga rum utom huvudf�rhandling,

1. om det inte �r m�jligt f�r vittnet att infinna sig vid huvudf�rhandlingen

eller

2. om en inst�llelse vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader

eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att
f�rh�ret h�lls vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till f�rh �r enligt f�rsta stycket.

20 � Uteblir ett vittne som kallats enligt 7 �, skall r�tten f�rel�gga nytt
vite, om m�let uts�tts till senare dag, eller f�rordna att han skall h�mtas till
r�tten antingen omedelbart eller till den senare dagen.

22 � Best�mmelserna i d etta kapitel om vitesf�rel�ggande och om h �kte

g�ller inte vittne som avses i 13 � f�rsta stycket. S�dant vittne f�r dock

h�mtas till r�tten.

Om den som � beropat ett vittne avst�r fr�n f�rh�r med vitt net eller om

fr�gan om vittnesf�rh�r av annan orsak f�rfaller, f�r d�refter inga tv�ngs-

Ig3^

medel enligt 20 eller 21 � anv�nd as mot vit tnet.

�

SFS 1987:747

23 � G�r ett vittne sig skyldigt till s�dan f�rsummelse eller tredska som
avses i 20 eller 21 � och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av

parterna, skall r�tten p� yrkande av parten �l�gga vittnet att i sk�lig

omfattning ers�tta kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta

motparten s�dan kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt

att av vittnet f� ut vad vittnet �lagts att utge.

Vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ers�tta en parts kostnad skall

g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten.

1836

37 kap. Om f�rh�r med part och med m�ls�gande som inte f�r talan

1 � Vid f�rh�r i b evissyfte med part eller med m�ls�gande som inte f�r

talan skall 36 kap. 17 � till�mpas. Om r�tten inte beslutar annat, skall dock

f�rh�r med den som �r tilltalad i brottm�l inledas av r�tten och ledningen

av f�rh�ret d�refter �verg� till �klagaren.

2 � I tviste m�l f�r f�rh�r i bevissyfte med part �ga rum under sannings�

f�rs�kran. F�rh�ret b�r d�rvid begr�nsas till s�dana omst�ndigheter som

�r av s�rskild betydelse i m �let.

Innan f�rh�r enligt f�rsta stycket h�lls, skall parten avge denna f�rs�k�

ran:

"Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall s�ga

hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra."

3 � Vid f�rh�r enligt detta kapitel skall i �vrigt 36 kap. 9 � andra stycket,

10 � f�rsta stycket, 13 � f�rsta stycket, 16 � samt 18 och 19 �� till�mpas.

Vid f�rh�r under sanningsf�rs�kran skall, f�rutom de lagrum som anges

i f�rsta stycket, 36 kap. 5 och 6 ��, 8 � a ndra stycket samt 14 och 15 ��
till�mpas.

I brottm�l skall, f�rutom de lagrum som anges i f�rsta stycket, 36 kap. 24

och 25 �� till�mpas i fr�ga om ers�ttning till m �ls�gande, som kallats till
f�rh�r i anledning av �klagarens talan. Detta skall g�lla �ven n�r n�gon
annan part �n en m�ls�gande eller en tilltalad kallats till s�dant f�rh�r.

Vid till�mpning av de lagrum som anges i f� rsta-tredje styckena skall

vad som s�gs om vittne g�lla part eller m�ls�gande som inte f�r talan och
vad som s�gs om ed g�lla sanningsf�rs�kran.

38 kap.
6 � Bevisupptagning genom skriftlig handling f�r �ga rum utom huvu d�

f�rhandling,

1. om handlingen i nte kan f�retes vid huvudf�rhandlingen eller

2. om f�reteende vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller

ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

upptagningen sker vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt f�rsta stycket.

�

39 kap.

SFS 1987:747

2 � Syn f�r �ga rum utom huvudf�rhandling,

1. om syn inte kan h�llas vid huvudf�rhandlingen eller
2. om syn vid huvudf�rhandlingen skulle medf�ra kostnader eller ol�

genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att den h�lls

vid huvudf�rhandlingen.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till syn enligt f�rsta stycket.

40 kap.

11 � Vad som s�gs i 36 kap. 9 � andra stycket samt 15, 18 och 19 �� om

vittne skall till�mpas ocks� i fr�ga om sakkunnig.

16 � G�r en sakkunnig sig skyldig till s�da n f�rsummelse eller tredska

som avses i 12 eller 14 � eller uteblir en sakkunnig, som kallats till f�rh�r,
och v�llas r�tteg�ngskostnad d�rav f�r n�gon av parterna, skall r�tten p�
yrkande av parten �l�gga den sakkunnige att i sk�lig omfattning ers�tta
kostnaden. Har �ven en part av r�tten �lagts att ers�tta motparten s�dan
kostnad och har parten utgett ers�ttningen, har han r�tt att av den sakkun�
nige f� ut vad denne �lagts a tt utge.

Vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ers�tta parts kostnad

skall g�lla �ven betr�ffande kostnad som orsakats f�r staten.

42 kap. Om st�mning och f�rberedelse och om avg�rande av m�l utan
huvudf�rhandling

1 � Den som vill inleda en r�tteg�ng mot n�gon skall hos r�tten skrift�

ligen ans�ka om st�mning.

2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla

1. ett best�mt yrk ande,

2. en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund

f�r yrkandet,

3. upp gift om de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med

vaije bevis samt

4. up pgift om s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte

beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt.

Har k�randen n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r han

ange dessa i ans�kningen.

Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller

hans ombud.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in tillsammans med ans� kning�

en.

� � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga r um.

F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga
1. parternas yrkanden och inv�ndningar samt de omst�ndigheter som

parterna �beropar till grund f� r sin talan,

�

SFS 1987:747

2. i vad m�n partema �r oense om �beropade sakf�rh�llanden,

3. vilka bevis som skall f�reb ringas och vad som skall styrkas med vaije

bevis,

4. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets

avg�rande och

5. om det finns f�ruts�ttningar f�r f�rlikning.

R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� ett snabbt avg�rande

av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra parterna ang�ende

m�lets handl�ggning.

7 � Vid f�rberedelsen skall svaranden genast avge svarom�l. I detta skall
anges

1. de inv�ndningar om r�tteg�ngshinder som svaranden vill g�ra,
2. i vad m�n k�randens yrkande medges eller bestrids,
3. om k�randens yrkande bestrids, grunden f�r detta med yttrande

r�rande de omst�ndigheter, som k�randen grundar sin talan p �, och med

angivande av de omst�ndigheter som svaranden vill anf�ra samt

4. uppgift om de bevis som svaranden �beropar och om vad som skal l

styrkas med vaije bevis.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt som svarom�let

avges.

8 �'' Under f�rberedelsen skall parterna var f�r sig ange de ytterligare

omst�ndigheter som de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten
anf�rt. De skall ocks�, i den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis
som de vill �beropa och vad de vill styrka med varje bevis. Skriftliga bevis
som inte redan f�retetts skall genast framl�ggas. Parterna �r skyldiga att p�
framst�llning av motparten uppge, vilka andra skriftliga bevis de innehar.

R�tten skall, allt efter m�lets beskaffenhet, vid f�rberedelsen verka f�r

att tvistefr�gorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill

�beropa i m�let. R�tten skall genom fr�gor och p�pekanden f�rs�ka avhj�l�

pa otydligheter och ofullst�ndigheter i pa rtemas framst�llningar.

R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas

var f�r sig vid f�rberedelsen.

9 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller

annan handl�ggning. Om det �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse

f�renas.

Svarom�l enligt 7 � skall avges skriftligen, om det inte med h�nsyn till

m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid ett sammantr�

de.

N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�t ten, skall sammantr�de

h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beska ffen�
het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling.

Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid

detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling
eller vid ett nytt sammantr�de.

1838

Senaste lydelse 1971:218.

�

JO ,� Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn

SFS 1987:747

till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett sam�

mantr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte

st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�de h�lls inf�r

r�tten. I fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i

denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro.

11 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten f�r svaranden f�rel�ggas att

skriftligen avge svarom �l enligt 7 � vid p�f�ljd a tt tredskodom annars kan

komma att meddelas mot honom.

12 � I m�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall partema f�rel�ggas att

inst�lla sig till ett sammantr�de vid p�f�ljd att tredskodom annars kan
komma a tt meddelas mot den som uteblir. Parter som skall infinna sig

personligen skall ocks� f�rel�ggas vite.

I m�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten skall k�randen f�rel�ggas att

inst�lla sig till e tt sammantr�de vid p�f�ljd a tt hans talan i m�let annars

f�rfaller. Skall han infinna sig personligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga

vite. Svaranden skall f�rel�ggas vite.

Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall par�

tema i st�llet f�r f�rel�gganden enligt f�rsta och andra styckena f�rel�ggas
vite.

13 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor

eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle

underl�tta f�rst� elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r
handl�ggningen.

14 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam�

mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver

de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen.

Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att

n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs.

15 � �r saken s�d an att f�rlikning d�rom �r till�ten, f�r en part f�rel�g�
gas att slutligt best�mma sin talan och uppge de bevis han �beropar, om det

�r p�kallat med h�nsyn till hur parten utf�rt sin talan tidigare under m�lets

handl�ggning. Efter det att tiden f�r s�dant yttrande har g�tt ut, f�r parten

inte �beropa n�gon ny omst�ndighet eller n�got nytt bevis, om han inte g�r
sannolikt att han har haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa
omst�ndigheten eller beviset tidigare.

16 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan
f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av parternas
st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Parterna skall beredas tillf�lle
att yttra sig �ver sammanfattningen.

17 � �r saken s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten, skall r�tten, i den

m�n det �r l�mpligt med h�nsyn till m�lets beskaffenhet och �vriga om�

st�ndigheter, verka f�r att parterna f�rliks.

I �39

�

SFS 1987:747

Om det med h�nsyn tiH m�lets beskaffenhet �r l�mpligare a tt s�rsktld

medling �ger ru m, kan r�tten f�rel�gga pa rterna att inst�lla sig till f�rlik�

ningssammantr�de inf�r medlare som f�rordnas av r�tten.

18 � Ett m�l avg�rs efter huvudf�rhandling. Utan s�dan f�rhandling f�r

r�tten dock

1. avg�ra ett m�l p� annat s�tt �n genom dom,

2. meddela tredskodom,

3. meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits,
4. stadfasta f�rlikning och

5. �ven i annat fall meddela dom, om huvudf�rhandling inte beh�vs med

h�nsyn till utredningen i m�let och inte heller beg�rs av n�gon av parterna.

Innan ett m�l avg�rs med st�d av f�rsta stycket 5, skall parterna, om de

inte kan anses redan ha slutf�rt sin talan, beredas tillf�lle till detta.

Innan ett m�l avg�rs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 a �, g�ller vad

som s�gs i andr a stycket i fr�ga om k�randen.

S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten, om m�let inte av�

gjorts enligt 18 �, best�mma tid f�r huvudf�rhandling, om m�jligt efter

samr�d med parterna. Huvudf�rhandling f�r handl�ggning av r�tteg�ngs�
fr�ga eller del av saken, som kan avg�ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om
f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har avslutats.

Huvudf�rhandlingen f�r med parternas samtycke h�llas i f�renklad

form, om det �r m�jligt med h�nsyn till reglerna i 43 kap. 2 �. S�dan

huvudf�rhandling kan �ga rum i omed elbart samband med f�rberedelsen

eller, under f�ruts�ttning att samma domare sitter i r�tten, inom femton

dagar fr�n den dag d� den muntliga f�rberedelsen avslutades. Oavsett
parternas samtycke f�r huvudf�rhandling i f�renklad form h�llas i omedel�
bart samband med f�rberedelsen, om saken �r uppenbar.

Om muntlig f� rberedelse h�lls per telefon, f�r �ven huvudf�rhandling i

f�renklad form h�llas per telefon i om edelbart samband med f�rberedel�
sen.

Vid huvudf�rhandling i f�renklad form skall vad som �gt rum under det

sammantr�de d� den muntliga f�rberedelsen avslutades anses ha �gt rum
�ven vid huvudf�rhandlingen utan att det beh�ver upprepas vid denna.

I 21 �^' I fr�ga om kallelse till huvudf�rhandling g�ller 12 �.

43 kap.
3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �,
f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att den enligt 11 � andra
stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�rhandling beh�ver h�llas
och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mplig med h�nsyn till m�lets

beskaffenhet.

1840

Senaste lydelse 1969: 244.

�ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

�

Inst�lls hu vudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning,

SFS 1987:747

om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den
som skall h�ras finns tillg�nglig.

Om det �r a v synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r�
handlingen.

4 � R�tten skall s e till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen.

R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas
var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som

f�reskrivs i 7-9 ��.

R�tten skall ocks� se till att m�let blir utrett efter vad dess beskaffenhet

kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden
skall r�tten f�rs�k a avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i d e utta�

landen som g�rs.

5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Partema f�r ge in eller l�sa upp
skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner

att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till

f�rdel f�r handl�ggningen.

8 � Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen f�rebringas.

Skall en part h�ras i bevissyfte, b�r f�rh�ret �ga rum innan vittnesbevis�

ning tas upp r�rande den omst�ndighet f�rh�ret g�ller.

R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid huv ud�

f�rhandlingen utan att de l�ses upp vid denna. Detta f�r ske endast om

partema medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte �r
ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r

l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller
om bevi supptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller
ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte
reglerna i denna balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r
utevaro.

10 � Om en part under huvudf�rhandlingen �ndrar eller g�r till�gg till

tidigare l�mnade uppgifter eller om han �beropar omst�ndigheter eller
bevis som han inte uppge tt f�re f�rhandlingens b�ljan, f�r det nya materi�
alet l�mnas utan avseende, om det kan antas att parten genom detta

f�rfarande f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen eller �verrumpla motparten eller
att parten annars handlar i otillb�rligt syfte eller av grov v�rdsl�shet.

Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle�

das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett samm anhang till
dess m�le t �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r

" Senaste lydelse 1969:244.

'^'ll

�

SFS 1987:747

uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om
det efter handl�ggningens b�rjan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l

eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslyu-

ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt.

Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt

huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till
h�gst femton dagar. I annat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det

inte med h�nsyn till m�lets beskaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla
fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand�
ling inte efters�tts i v�sentlig m�n. Uppskjuts en huvudf�rhandling som

h�lls i f�renklad form, skall alltid ny huvudf�rhandling h�llas utan till�mp�
ning av 42 kap. 20 � andra stycket.

Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart

eller genom s�rskild kallelse. I fr� ga om f�rel�ggande f�r parterna g�ller

vad som s�gs i 42 kap. 12 �. U ts�tts ett m�l till fortsatt huvudf�rhandling,

f�r i st�llet f�r f�rel�ggande enligt 12 � f�rsta stycket en part f�rel�ggas att
inst�lla sig vid p�f�ljd att annars tredskodom kan komma att meddelas mot

honom eller m�let avg�ras utan hinder av hans utevaro.

P-

13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r

den slutade vid den tidigare f�rhandlingen.

Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till fullst�ndig handl�gg�

ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt ,
om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger

hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det

f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt.

14 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r

n�dv�ndigt att komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt

eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet�

teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i

st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt.

44 kap. Om parts utevaro m. m.
7 a � Underl�ter svaranden att f�lja ett f�rel�ggande att skriftligen avge
svarom�l vid p�f�ljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot

honom, f�r s�dan dom meddelas, om inte k�randen har motsatt sig det.

Svaranden skall anses ha f�ljt ett f�rel�ggande att avge svarom�l, om

han klargjort sin inst�llning til l k�randens yrkande och angett sk�l som kan
vara av betydelse vid pr�vning av s aken.

10 � Vid �tervinning skall handl�ggningen av m�let, i den del �tervinning

har s�kts, forts�tta d�r den slutade n�r fr�gan om tredskodom togs upp.

En part mot vilken tredskod om meddelas p� nytt har inte r�tt till �tervin�

ning i m�let.

1842

�

45 kap.

SFS 1987:747

7 � Har f�runders�kning �gt rum i m�let, skall �klagaren, d� �talet v�cks
eller s� snart som m�jligt d�refter, till r�tten ge in utskrift av protokoll eller
anteckningar fr�n f�runders�kningen samt de skriftliga handlingar och

f�rem�l som han vill �ber opa som bevis. S�dant som inte r�r �talet, b�r

dock inte ges in.

I st�mningen skall r�tten �ven f�rel�gga den tilltalade att munt-

ligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han �beropar och vad han vill
styrka med vaije bevis. Detta g�ller dock inte, om det p� grund av den
tilltalades erk�nnande eller andra omst�ndigheter kan antas att uppgift om

bevisning inte beh�vs.

De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in samtidigt med att bevisupp�

gift l�mnas.

Om det beh� vs f�r att huvudf�rhandlingen skall kunna genomf�ras p�

ett �ndam�lsenligt s�tt, f�r r�tten ocks� f�rel�gga den tilltalade att skrift�
ligen redovisa sin inst�llning till �tale t och grunden f�r den.

13 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r r�tten h�lla sammantr�de f�r f�rbe�

redelse med parter och andra som ber�rs. I fr�ga om kallelse av parter
skall 15 � till�mpas.

Uteblir n�gon som kallats till sammantr�det, f�r detta �nd� h�llas, om

det fr�mjau- f�rberedelsens syfte. Om den som uteblivit f�relagts vite, f�r
r�tten besluta att nytt vite skall f�rel�ggas eller att han skall h�mtas till

r�tten.

Vad som s�gs om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven

vid sammantr�de enligt denna paragraf.

46 kap.
3 � F�religger det s�dant hinder mot huvudf�rhandling som avses i 2 �
f�rsta stycket 4-6, f�r f�rhandlingen �nd� p�b�rjas, om det kan antas att
den enligt II � a ndra stycket kan forts�tta senare utan att ny huvudf�r�

handling beh�ver h�llas och en uppdelning av f�rhandlingen inte �r ol�mp�

lig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet.

Inst�lls huvudf�rhandlingen, f�r r�tten �nd� ta upp muntlig bevisning,

om det �r till�tet enligt reglerna om f�rh�r utom huvudf�rhandling och den
som skall h�ras finns tillg�nglig.

Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen, f�r �ven annan handl�gg�

ning �ga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med st�d av andra eller tredje stycket, g�ller i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs om bevis som upptas utom huvudf�r�
handlingen.

4 � R�tten skal! se till at t ordning och reda iakttas vid handl�ggningen.

R�tten kan best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behandlas
var f�r sig eller att i �vrigt avvikelser skall g�ras fr�n den ordning som

f�reskrivs i 6, 9 och 10 ��.

" Senaste lydelse 1976: 1137.

1843

�

SFS 1987:747

R�tten skall ocks� se till att m�let blir utr ett efter vad dess beskaffenhet

kr�ver och att inget on�digt dras in i m�let. Genom fr�gor och p�pekanden

skall r�tten f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndigheter i de utta�
landen som g�rs.

5 � F�rhandlingen skall vara muntlig. Parterna f�r ge in e ller l�sa upp

skriftliga inlagor eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner

att det skulle underl�tta f�rst�elsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till

f�rdel f�r handl�ggningen.

6 � Vid huvudf�rhandlingen skall �klagaren framst�lla sitt yrkande. Den
tilltalade skall uppmanas att kort ange sin st�ndpunkt och grunden f�r den.
�klagaren skall d�refter utveckla sin talan. M�ls�ganden och den tilltalade

skall i den m�n det beh�vs beredas tillf�lle att utveckla sin talan.

H�refter skall m�ls�ganden och den tilltalade h�ras och annan bevisning

f�rebringas. F�rh�r med m�ls�ganden och den tilltalade b�r �ga rum innan

vittnesbevisning tas upp r�rande den omst�ndighet som f�rh�ret g�ller.

Om huvudf�rhandling �ger rum trots att m�ls�ganden eller den tilltalade

inte �r n�rvarande, skall r�tten i den m�n det beh�vs tillse att ur handling�

arna l�ggs fram vad han anf�rt.

7 � R�tten f�r f�rordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid

huvudf�rhandlingen utan att de l�ses upp vid d enna. Detta f�r ske endast

om parterna medger det, r�ttens ledam�ter tagit del av bevisen och det inte
�r ol�mpligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Bevisning f�r vid huvudf�rhandling tas upp per telefon, om det �r

l�mpligt med h�nsyn till bevisningens art och �vriga omst�ndigheter eller

om bevisupptagning enligt vanliga regler skulle medf�ra kostnader eller
ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevis�

ningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning per telefon g�ller inte

reglerna i denna balk om ka llelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r
utevaro.

8 � Om m�ls�ganden inte f�r talan i m�let och det inte �r ol�mpligt med

h�nsyn till omst�ndigheterna, f�r r�tten best�mma att m�ls�ganden inte

skall vara n�rvarande vid huvudf�rhandlingen innan han skall h�ras .

Huvudf�rhandlingen skall, utan annat avbrott �n som kan f�ranle�

das av best�mmelserna i 1 kap. 9 �, om m�jligt fortg� i ett sammanhang till
dess m�let �r f�rdigt f�r avg�rande. En p�b�rjad huvudf�rhandling f�r

uppskjutas endast om f�rhandlingen �gt rum enligt 3 � f�r sta stycket, om

det efter handl�ggningens b�ljan har kommit fram n�got nytt viktigt sk�l

eller bevis eller om r�tten annars finner att det �r n�dv�ndigt. En uppslgu-

ten huvudf�rhandling skall �terupptas s� snart som m�jligt. �r den tilltal a�

de h�ktad, skall f�rhandlingen �terupptas inom en vecka fr�n dagen f�r
f�reg�ende f�rhandlings avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n
dagen f�r hans h�ktande, om inte p� grund av s�rsk ilda omst�ndigheter ett

l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt.

3r,i,

1844

" Senaste lydelse 196 9; 244.

�

Har en huvudf�rhandling uppskjutits en eller flera g�nger, f�r fortsatt

SFS 1987:747

huvudf�rhandling h�llas, om den sammanlagda uppskovstiden uppg�r till
h�gst femton dagar. I a nnat fall skall ny huvudf�rhandling h�llas, om det
inte med h�nsyn till m�lets bes kaffenhet f�religger synnerliga sk�l att h�lla

fortsatt huvudf�rhandling och syftet med en sammanh�llen huvudf�rhand�

ling inte efters�tts i v�sentlig m�n.

Till en uppskjuten huvudf�rhandling skall parterna kallas omedelbart

eller genom s�rskild kallelse. I fr�ga om f�rel�ggande g�ller vad som s�gs i

45 kap. 15 �.

13 � Vid fortsatt huvudf�rhandling skall handl�ggningen forts�tta d�r

den slutade vid den tidigare f �rhandlingen.

Vid ny huvudf�rhandling skall m�let f�retas till f ullst�ndig handl�gg�

ning. Bevis, som upptagits vid tidigare handl�ggning, skall tas upp p� nytt,

om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger

hinder mot att ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det

f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt.

Uteblir den tilltalade fr�n r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhandling

eller inst�ller han sig genom ombud d� han har f�relagts att infinna sig
personligen, skall r�tten f�rel�gga nytt vite eller f�rordna, att han skall
h�mtas till r�tten antingen o medelbart eller till senare dag.

Kan saken utredas tillfredsst�llande, f�r m�let avg�ras trots att den

tilltalade har inst�llt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

1. det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter, f�ngelse i

h�gst tre m�nader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller s�dana p�f�ljder
i f�rening,

2. den tilltalade, sedan st�mning har delgetts honom, har avvikit eller

h�ller sig undan p� s�dant s�tt att han inte kan h�mtas till huvud f�rhand�

lingen eller

3. den tilltalade lider av sinnessjukdom eller sinnessl�het och hans

n�rvaro p� grund d�rav inte �r n�dv�ndig.

I fa ll som a vses i andra stycket 1 f�r f�ngelse �d�mas endast om den

tilltalade tidigare har uteblivit fr�n ett r�tteg�ngstillf�lle f�r huvudf�rhand�

ling i m�let eller d � har inst�llt sig endast genom ombud. Har �talet efter
det tidigare r�tteg�ngstillf�llet utvidgats till att avse ytterligare g�rning, f�r
f�ngelse �d�mas e ndast om anledning fanns att d�ma till f�ngelse f�r de
g�rningar som �talet avs�g innan det utvidgades.

Med de p�f�ljder som anges i andra stycket 1 skall likst�llas f�rordnande

enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken. Detta g�ller dock inte, om i
samband med f�r ordnandet villkorligt medgiven frihet fr�n f�ngelsestraff

skall f�rklaras f�rverkad i fr�ga om en strafftid som �verstiger tre m�na�

der.

I fall som avses i andra stycket 2 f�r m�let avg�ras �ven om den tilltalade

inte har delgetts kallelse till f�rhandlingen.

R�tteg�ngsfr�gor f�r avg�ras trots att den tilltalade har uteblivit.

17 � Om r�tten sedan huvudf�rhandlingen avslutats finner att det �r

n�dv�ndigt a tt komplettera utredningen innan m�let avg�rs, f�r fortsatt

" Senaste lydelse 1982:283.

1845

�

SFS 1987:747

eller ny huvudf�rhandling h�llas enligt reglerna i detta kapitel. �r komplet�

teringen av enkel beskaffenhet, f�r r�tten dock efter samr�d med parterna i
st�llet besluta att utredningen skall inh�mtas p� annat l�mpligt s�tt.

47 kap.

2 � En ans�kan om st�mning skall inneh�lla uppgifter om

1. den tilltalade,
2. den brottsliga g�rningen med angivande av tid och plats f�r dess

f�r�vande och de �vriga omst�ndigheter, som erfordras f�r dess k�nne�

tecknande, samt det eller de lagrum, som �r till�mpliga,

3. det enskilda anspr�k, som m�ls�ganden vill framst�lla samt en utf�rlig

redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r anspr�ket,

4. de bevis som �beropas och vad som skall styrkas med vaije bevis

samt

5. s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten

framg�r av vad som anf�rs i �vrigt.

Har m�ls�ganden n�gra �nskem�l om hur m�let skall handl�ggas, b�r

han ange dessa i ans�kningen.

Ans�kningen skall vara egenh�ndigt undertecknad av m�ls�ganden eller

hans ombud.

�r brottet s�dant att m�ls�ganden f�r v�cka �tal endast om �klagaren

beslutat att inte �tala, skall tillsammans med ans�kningen ges in intyg om

att ett s�dant beslut meddelats. De skriftliga bevis som �beropas b�r ocks�
ges in tillsammans med an s�kningen.

6 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum.

F�rberedelsen har till syfte att klarl�gga
1. den tilltalades inst�llning till �talet och grunden f�r den,
2. vilka bevis som skall f�rebringas och vad som skall styrkas med vaije

bevis samt

3. om ytterligare utredning eller andra �tg�rder beh�vs f�re m�lets

avg�rande.

R�tten skall driva f�rberedelsen med inriktning p� e tt snabbt avg�rande

av m�let. S� snart det l�mpligen kan ske b�r r�tten h�ra partema ang�ende

m�lets handl�ggning.

7 � Vid f�rberedelsen b�r den tilltalade avge svarom�l och ange, om han
erk�nner eller f�rnekar g�rningen, samt yttra sig �ver de omst�ndigheter

p� vilka �talet grundats. Han b�r ocks� ange de omst�ndigheter som han

vill anf�ra.

Parterna b�r d�refter var f�r sig ange de ytterligare omst�ndigheter som

de vill anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten anf�rt. De skall ocks�, i
den m�n det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill �beropa och vad

de vill s tyrka med vaije bevis. Skriftliga bevis, som inte redan f�retetts,
skall genast framl�ggas.

R�tten f�r best�mma att olika fr�gor eller delar av m�let skall behan dlas

varf�r sig vid f�rb eredelsen.

1846

�

8 � F�rberedelsen sker vid sammantr�de eller genom skriftv�xling eller

SFS 1987:747

annan handl�ggning. Om de t �r l�mpligt, f�r olika former av f�rberedelse
f�renas.

Svarom�l enligt 7 � f�rsta stycket skall avges skriftligen, om det inte

med h�nsyn till m�lets beskaffenhet �r l�mpligare att svarom�let avges vid

ett sammantr�de.

N�r ett skriftligt svarom�l har kommit in till r�tten, skall sammantr�de

h�llas s� snart som m�jligt, om det inte med h�nsyn till m�lets beskaffen�
het �r l�mpligare med fortsatt skriftv�xling.

Om sammantr�de h�lls, skall f�rberedelsen om m�jligt avslutas vid

detta. Om s� inte kan ske, skall f�rberedelsen forts�tta genom skriftv�xling
eller vid ett nytt sammantr�de.

Om f�rberedelse skall ske vid sammantr�de och den tilltalade �r

h�ktad, skall sammantr�det h�llas inom en vecka fr�n dagen f�r hans
h�ktande, om inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda

omst�ndigheter. �r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall sammantr�det,

h�llas inom en m�nad fr�n dagen f�r delgivning'av beslutet.

�r den tilltalade h�ktad och skall ett ytterligare sammantr�de h�llas,

skall det ske inom en vecka fr�n dagen f�r f�reg�ende sammantr�des
avslutande eller, d� han h�ktats d�refter, fr�n dagen f�r hans h�ktande, om

inte l�ngre uppskov �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter.

10 � Sammantr�de f�r h�llas per telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn

till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller ett samman�
tr�de inf�r r�tten skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i
rimligt f�rh�llande till betydels en av att sammantr�det h�lls inf�r r�tten. I
fr�ga om sammantr�den som h�lls per telefon g�ller inte reglerna i denn a
balk om kallelser och f�rel�gganden och om p�f�ljder f�r utevaro.

11 � Vid sammantr�de f�r partema ge in eller l�sa upp skriftliga inlagor

eller andra skriftliga anf�randen endast om r�tten finner att det skulle

underl�tta f�rst�e lsen av ett anf�rande eller i �vrigt vara till f�rdel f�r
handl�ggningen.

12 � M�ls�ganden skall f�rel�ggas att inst�lla sig till ett sammantr�de vid

p�f�ljd att han an nars f�rlorar sin r�tt att f�ra talan om brottet. Skall han

infmna sig pers onligen, skall r�tten ocks� f�rel�gga vite. Den tilltalade

skall f�rel�ggas vite. R�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r

h�ktad.

Avser sammantr�det endast behandling av r�tteg�ngsfr�gor, skall m�ls�

�ganden i st�llet f�r f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�rel�ggas vite.

19 � Om det �r till f�rdel f�r utredningen i m�let, b�r r�tten f�re sam�

mantr�de eller fortsatt skriftv�xling tillst�lla partema en f�rteckning �ver
de fr�gor som b�r tas upp under den fortsatta handl�ggningen.

Partema skall f�re ett sammantr�de s�tta sig in i saken p� s�dant s�tt att

n�got ytterligare sammantr�de f�r f�rberedelse om m�jligt inte beh�vs.

^Senaste lydelse 1981: 1294.

1847

�

SFS 1987:747

1848

20 � �r det till f�rdel f�r handl�ggningen av m�let, b�r r�tten innan

f�rberedelsen avslutas g�ra en skriftlig sammanfattning av partemas

st�ndpunkter, s� som de uppfattas av r�tten. Partema skall beredas tillf�lle

att yttra sig �ver sammanfattningen.

Senaste lydelse 1981: 1294.

S� snart f�rberedelsen avslutats skall r�tten best�mma tid f�r

huvudf�rhandling, om m�jligt efter samr�d med partema. Huvudf�rhand�

ling f�r handl�ggning av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken, som kan avg��

ras s�rskilt, f�r h�llas �ven om f�rberedelsen av m�let i �vrigt inte har

avslutats.

�r den tilltalade h�ktad, skall huvudf�rhandlingen h�llas inom en vecka

fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande eller, d� han h�ktats d�refter,
fr�n dagen f�r hans h�ktande.

�r den tilltalade �lagd resef�rbud, skall huvudf�rhandling h�llas inom en

m�nad fr�n dagen f�r f�rberedelsens avslutande. Har resef�rbudet medde�

lats d�refter, skall tiden r�knas fr�n dagen f�r delgivning av beslutet.

23 � I fr�ga om kallelse till huvudf �rhandling skall 12 � till�mpas.

Om det finns anledning anta att den tilltalade inte skulle f�lja ett f�rel�g�

gande vid vite att infinna sig personligen, f�r r�tten besluta att han skall

h�mtas till huvudf�rhandlingen.

49 kap.

3 � Har en tingsr�tt i beslut under r�tteg�ngen ogillat j�v mot domare

eller inv�ndning om r�tteg�ngshinder, skall den part som vill f�ra talan mot
beslutet anm�la missn�je. S�dan anm�lan skall g�ras genast, om beslutet
meddelats vid ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d�
parten fick del av beslutet. F�rsummar parten detta, har han inte l�ngre
r�tt att f�ra talan mot beslutet. Om en part anm�ler missn�je, best�mmer
r�tten med h�nsyn tUl omst�ndigheterna, om talan skall f�ras s�rskilt eller

endast i samband med talan mot dom eller slutligt beslut. S�rskild talan
skall f�ras genom besv�r.

12 � Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en

lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av

hovr�tten i vidare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde�

lat parten pr�vningstillst�nd.

Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan

�n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v

mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om

ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan�

m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan

avvisats.

I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket

och 13 � g�lla i till�m pliga delar.

"fil

�

13 � Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om

SFS 1987:747

1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr�vas av

h�gre r�tt,

2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut vartill tingsr�tten kommit

eller

3. del annars f�religger synnerliga sk�l att pr�va talan.

14 � Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 k ap.

3 a � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat
en inv�ndning om r�tteg�ngshinder.

15 � Kan talan mot tingsr�ttens dom eller beslut pr�vas av hovr�tten

endast om denna meddelat pr�vningstillst�nd, skall tingsr�tten i samband

med underr�ttelse om vad som g�ller i fr�ga om fullf�ljd av talan upplysa
partema om detta och d�rvid ocks� ange inneh�llet i 13 �.

50 kap.

1 � Vill n�gon part v�dja mot tingsr�ttens dom i ett tvistem�l, skall han

ge in en vadeinlaga till t ingsr�tten. Inlagan skall ha kommit in till r �tten

inom tre veckor fr�n den dag d� domen meddelades.

2 � Har ena parten enligt 1 � v�djat mot tingsr�ttens dom, f�r ocks�

motparten, �ven om han inte iakttagit vad som s�gs i den paragrafen, f�ra
talan mot domen. Han skall dock inom en vecka fr�n den dag, d� vadetiden
gick ut, ge in sin vadeinlaga till t ingsr�tten.

Om den f�rsta vadetalan �terkallas eller av annat sk�l f�rfaller, �r ocks�

den senare vadetalan f�rfallen.

I vadeinlagan skall vadek�randen uppgiva:

1. den dom, mot vilken talan f�res;

2. grunderna f�r vadetalan med angivande, i vilket avseende underr�t�

tens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt

3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k�randen

yrkar.

Om pr�vningstillst�nd beh�vs, skall k�randen i vadeinlagan ange de

omst�ndigheter som han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall

meddelas.

K�randen skall i vadeinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad

han v ill styrka med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej tidigare

f�rebragts, skall i huvu dskrift eller styrkt avskrift fogas vid vadeinlagan.

Vill k�randen att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall
�ga ru m eller f�rnyad syn � st�llet skall h�llas, skall han angiva det i

vadeinlagan j�mte sk�len d�rtill. I vadeinlagan skall k�randen ock angiva,
om han vill, att motparten skall infinna sig p ersonligen vid huv udf�rhand�

ling! hovr�tten.

Vadeinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller

hans ombud.

^ Senaste lydelse 1963:149.

1849

�

SFS 1987:747

10 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd, beslutar hovr�tten sedan skriftv�xling�
en avslutats, om s�dant tillst�nd skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det,

f�r fr�gan upptas utan att skriftv�xling skett.

I �vrigt skall vad som s�gs i 1 kap. 9 � samt 43 kap. 1-6 ��, 8 �

andra-fj�rde styckena och 10-14 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�rhandling
i hovr�tten. Reglerna i 14 � i de tta kapitel skall dock till�mpas i fr�ga om

kallelser till uppskjute n huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r partema.

51 kap.

I �vrigt skall vad som s�gs i I kap. 9 � samt 46 kap. 1-5 ��, 6 �

andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och 17 �� till�mpas i fr�ga om huvudf�r�

handling i hovr�tten. Reglerna i 14 � i dett a kapitel skall dock till�mpas i

fr�ga om kallelser till uppskjuten huvudf�rhandling och f�rel�ggande f�r

parterna.

N�r ett m�l s�tts ut till fort satt eller ny huvudf�rhandling, f�r hovr�tten

f�rordna om l�mpliga �tg�rder f�r att m�let vid den f�rhandlingen skall

kunna slutf�ras.

I fr�ga om s�dana �tg�rder g�ller 10 -12 �� i detta kapitel.

52 kap.

9 a � Beh�vs pr�vningstillst�nd och har motparten h�rts �ver besv�ren,

beslutar hovr�tten sedan skriftv�xlingen avslutats, om s�dant tillst�nd
skall meddelas. N�r det finns sk�l f�r det, f�r fr�gan upptas utan att

skriftv�xling skett.

10 � Om det �r n�dv�ndigt f�r utredningen i m�let att e n part eller n�gon
annan h�rs muntligen, f�r hovr�tten f�rordna om d etta p� l�mpligt s� tt.

Hovr�tten f�rordnar om inst�llandet av den som �r anh�llen eller h�ktad.

Vad som s�gs i 43 kap. 8 � Q�rde stycket g�ller �ven vid f�rh�r enligt

denna paragraf.

54 kap.

Talan f�r inte f�ras mot hovr�ttens beslut ang�endej�v mot domare

i tingsr�tt eller i n�gon dit fullf�ljd fr�ga som avses i 49 kap. 4 � f�rsta
stycket 7 eller 9 eller 6 �. Talan f�r inte heller f�ras mot hovr�ttens beslut

att meddela pr�vningstillst�nd.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1988.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om

mindre v�rden. Den lagen g�ller dock fortfarande i m�l d�r ans�kan om
st�mning kommit in till r�tten f�re ikrafttr�dandet eller d�r r�tten, om talan
v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller hand -

1850

Senasie lydelse 1969:24 4.

Senaste lydelse 196 9; 244,

"Senaste lydelse 1979: 242.

�

r�ckning eller som enskilt anspr�k i brott m�l, f�re ikrafttr�dandet beslutat

SFS 1987:747

att tvisten skall handl�ggas som tvistem�l.

3. Best�mmelserna i 36 k ap. 1 � tredje stycket 3 i deras �ldre lydelse

g�ller fortfarande be tr�ffande den som av milit�r befattningshavare �lagts
disciplinstraff.

4. �ld re best�mmelser om vadeanm�lan g�ller fortfarande i fr�ga om

domar som meddelats f�re ikrafttr�dandet.

5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning till en

f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i den na lag, till�mpas i
st�llet den best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

STEN WICKBOM

Lars Eklycke
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:747

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se