SFS 1917:189

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

'v ail. )0^v, svensk författhingssillins. 1917 if;r 189— ^^92 <*> ä' utkom från trycket den u mnj 1917. s (bnbrit och dntma inn- ftdras frnn ptcdikutoleti.) d ay 8vei ?itå i åar t an- iuda itän- dih igbd satt som ut- ieåe um, n:r 189. lag om expropriation; given stockholms slott den 12 maj 1917. vi guståjf, med gnds nåde, sveriges, götes och vendes konnnff göra veterligt; att vi, med rilrsdagen, funnit gott förordna som följer: 1. allmänna bestämmelser. om expropriationsrätt. 1 §. fastighet, som tillhör annan än kronan, må tagas i anspråk genom expropriation, om konungen prövar det nödigt: 1. för befästning, övnings- eller förläggningsplats för imgsmakten, skjntbana, som äger betydelse för den allmänna skjntskicklighetens ntveching, eller eljest för rikets försvar; 2. för allmän väg på landet eller i stad, järnväg eller spårväg för allmän trafik, bro, hamn, lastningsplats, kanal eller annan farled, flottlea, telegraf- eller telefon- adiäggning euer annan anläggning för den allmänna samfärdselns främjande;•i för allmän byggnad; 4. för ändamål, som det enligt lag eller författning tillkommer kommnn eller annan dylik samfäilighet att tillgodose; 5. för att förse en ort med vatten eller förhindra förorenande av vattenledning, som är anlagd för sådant ändamål; annat ändamål, som är jämförligt med något nnder 1, 2, 3, 4 eller 5 an- äger väsentlig betydelse för det allmänna; t- för att inom bebyggt område vid järnvägsstation, hamnplats eller fiskläge större sammanträngd befolkning åstadkomma tryggade bo- att bereda befolkningen eller en väsentlig del därav å en ort mark till hyggnad för överläggningar eller föredrag i allmänna frågor eller religiös uppbyggelse, folkbildning, nykterhetens främjande eller annat ed jämförligt ideellt ändamål av synnerlig vikt; s • åstadkommande på det allmännas bekostnad av skogsåterväxt å skogsmark, kalhnggning eller på annat sätt ödelagd och ej utgör nödig betes- ^’öre^*kriven^°°d^^ övertagande av flygsandsfält, varom ägaren försummat att taga 13l* ^ kronans ägo överföra jordområde av synnerligen märkhg natur —170074. soenshförfattninfftsamnnff 1917, n.t 189 —192. . i ¬ _ iai7. n:r 1ö9. — 354 bes ^ avqättande såsom natnrmindesmärke, eller ock svn^.,.!.tolämbing, ™rs bevarande ej kan på annat sätt tryggas, jsnte^'» behövlig för ett företag av större gagn för orten. is stt om i avseende å fastighet tillkommer annan an kronan, 3 ^ konungen prövar det nödigt för iindamal, som nu är sagt: och m-edigt kominfens förordnande jämväl äga rum för upphävand^? ss rw tiu osräde, so£ är avsatt till nationalpark. må ock och må av - s samma.har expropriationsrätt meddelats i avseende å särskild rätt, som besvärar fasti? het, vare rättighetens innehavare, enligt vad nyss är sagt, pliktig avstå rättigheten eller underkasta sig inskränkning därav. avstås på grund av expropriation fastighet,^ till vilken särskild rätt innehave? av annan än kronan, vare ock innehavaren pliktig avstå rättigheten. angående motsvarande tillärnpning, dä tomträtt eller vattenfallsrätt exproprieras av bestämmelserna om expropriation av fastighet är särskilt stadgat. ’ ar särskild rätt till fastighet föremål för expropriation utan att fastigheten avstås, skall vad nedan stadgas om expropriation av fastighet i tillämpliga delar gälla. ^ 4 §.den, som vill hos konungen söka rätt till expropriation, foge vid ansöknin<^n karta över f^tigheten med beskrivning, utvisande, därest det är fråga om fastighet ä landet, till vilken jordeboksenhet den hör, så ock styrkt uppgift å fastighetens r? -i^^ehpare samt, om 1 något avseende överenskommelse träffats, redo- ^ fastighetsregister för orten upplagt, skall vid ansökningen fogas ^ registret, såvitt fastigheten angår.„„ _ . . ... .................. .... ggg innehavare är åtfdlies av harfji noä ^ ’ aocä må expr^riati on srätt beviljas, utan att ansökningen ärendets nrövnirid- ^nungen icke finner dem vara av nöden for fc.‘egä ‘sr »-“i ocih innehavare bhvit sökt, skall tillfålle lämnas fastighetens ägare yttrande, huruvida den expropriationen lida men, att avgijaskild olägenhet förenat markens avstående eller upplåtande är med fiär- 1 anspråk, eller eljest iåe-ot lämplig mark kan med mmdre olägenhet tagaseijest något är att erinra i anledning av ansökningen. ^^.^tämme, vilket - ^ otad gbubo. prö för detefterle kon {til!r>u pristio exp detm eör hetens eller * fiill e ägaren år vidta esprop servit tonen tagas m m exp vid icke erpro exp propn annat endast . har i n ninge y h ¬ — 1917. n:r 189. — 355 ■ .wskilda bestämmelser erforderliga för att wga fastighetens användande avsedda ändamålet, meddele konnngen sadana bestämmelser; tillkommande fjt ©nnngens befallningshavande att haua hand över meddelade bestämmelers ‘'ssgcn ntestte viss tid inom vilken den, som erhållit expropriationsrätt, skall f sa wgan genom ansökning om stämning till domstol, vid äventyr att ézpro- jstionsrätten upphör. ^ ^ expropriationsrätt må ej från innehavaren övergå pä annan, utan att konungen jet medgiver. om ©spropriationsersättning. 7 §. eör fastighet, som exproprieras, skall erläggas löseskilling motsvarande fastig- ietmis falla värde. exproprieras en del av en fastighet och lider återstoden skada eller intrång genom expropriationen eller den exproprierade delens användande, skall ftu ersättning därför gäldas. uppkommer eljest genom expropriationen skada för ägaren, skall ock sådan skada fullt ersättas. är den exproprierande på grund av åtagande eller av annan anledning pliktig vidtaga åtgärd till förebyggande eller förminskande av skada eller intrång, varde expropriationsersättningen därefter jämkad. innebär sådant åtagande utfästelse av servitut till förmån för fastighetsdel, som ej exproprieras, och sker ei espropria- tionen för kronans räkning, må, om fastighetsdelens ägare det yrkar, hänsyn icke fagas till utfästelsen, utan att den gjorts i sådan form, att inteckning för servitutet tan meddelas. expropriationsersättningen skall bestämmas i penningar, att utgå på en gång. 8 §.vid bestämmande av löseskijlingen för fastighet, som exproprieras, må .hänsyn jde tagas till sådan förändring i värdet därå, som uppstår a lenast till följd av fispropriationsrättens beviljande eller det avsedda ändamålets genomförande. exproprieras en del av en fastighet .och föranleder expropriationen eller den ex- delens användande skada eller intrång å den återstående delen men i ptifff'i-- nytta för densamma, skall ersättning för sådant men gäldasendast 1 den mån det överstiger nyttan. i det fråga om expropriation blivit väckt, kostnad nedlagts å fastigheten åstaritftrr, ^dja expropriationsersättningen, må genom sådan kostnad fastighetens värde icke tagas i beräkning vid ersätt- shadgas om fastighet äge motsvarande tillämpning beträffande att till fastighet, som avstås på grnnd av expropriation. oskälig ig kostnad för den exproprierande, vinnas med minsta olägenhet för i om utvidgning av expropriationen. h 12 sexpropriationsrätt meddelats beträffande en del av en fastighet och jider ¬ 356 — 1917. n:r 189. — oren omlel av fasfcig, äteriofintipn euer den exproprierade delens användande en ä expropnationen r ^ j'ämväl denna del exproprierad, ( n t nyttjanserätt eller sendtatsrätt npplätas och föranleaes däravä' men för faitigheten eller någon del därav, vare ock ägaren berätts s omäarsom jiier .maut men, skall ,losas._ __ , _ w om vid trång å eller ersättningc^pnlle motsvara tvä treojeaeiar av vaiucu ^ -ö - --- .^^p^pnerande ?en fö^ ä%™rd! ’ so°m i'aåi-f socket avsraf tärde inberäknad i“ersnln “‘“„ nu är sagd. om expropriationsmålb förberedande handläggning vid domstol. 13 §. expropriationsmål skall instämmas till underrätten i den ort, där fastigheten 3r ^^skalj expropriation ske från särskilda inom olika underrätters domvärjo belägna fastigheter, som ej lämpligen kunna för expropriationsersättningens bestämmande uppskattas annat än såsom en enhet, förordne konungen, att för sådan uppskatt ­ ning frågan om expropriationen skall i sin helhet instämmas till den av under ­ rätterna konungen bestämmer. 14 §. på ansökning av den exproprierande utfärde rätten i stad och domaren på landet stämning å fastighetens ägare så ock å andra ersättningsberättigade, om sådana sakägare av sökanden _ uppgivas. eätten eller domaren föranstalte ock att, till underrättelse för möjligen befintliga okända sakägare, kungörelse om tiden för målets företagande vid rätten minst fjorton dagar förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen, samt införes i allmänna tidningarna och tidning inom orten. _ målet varde tillika, om det ej angår allenast upphävande ar särskild rätt, som ej är intecknad i fastigheten, antecknat i rättens intecknings- protokoll, på landet å nästa rättegångsdag under lagtima ting och i stad å nästa rättegångsdag för inteckningsärenden, samt anmärkt i intecknings- eller fastighet*- boken. avser på ^nd _ay förordnande, som i 13 § andra stycket sägs, stämning i ex- propnationsmål fastighet utanför rättens domvärjo, åligger den, som utfärdat stäm- ^gen, au därom ofördröjligen göra anmälan hos rätten eller domaren i den ort, dar f^tigbeten är belägen, för anteckning enligt vad nyss är sagt. att föf sakagme utrikes eller å okänd ort, och finnes ej någon, som ägert^ase. ^ ^ företräda den fria- ““ sakägare “gäile ej innehavare av fordran, »r itap. 2^ fordab,^fn.'** “ beviijad eller fastigheten häftar jämhkt » vid rätten ekall färetes gravationshevis lérande fastigheten. fastighetens ägare vare puktig att n^pgia övriga sakägare i avseende å sam»» piredclo eriur'^ hor bun tfi jffl iflg^i ny 8oåletvi boniinit vad b fastighet) prövas tion sk ippska då m dena i 5 propriati kan t rfttan m bätton komm bam må ojämnt. eljest komm i exprop ärensom öbättare till 1 bämligen % fi kon j^eet oc dera uts månav ä b dem 1 ®mordb ¬ ^ 1917. n:r 189. 357 j is for han det utan laga skäl, och. uppstår skada för sakägare, som .flndöin- nm expropiiationen, skall han halla sadan sakägare skadeslös. k® ^ stämning, som utfärdas å fastighetens ägare. ^ „mets handläggning satägare nppgmtg eljer eljest blivit känd. varde b®' ””i i muet, om han ej ända kommit tillstädes. jjijb stäfflfl 19 §. fastif’-het som exproprieras, vare den av de tvistande, som innehar ijyibtas ätt med laga verkan tala och svara för densamma, till dess ’ yj2jjj0g från honom.g. överenskommelse, som förre ägareu ingått, eller annan i ^^tao-en för denne hindande åtgärd. har förre ägaren varit stämd eller klädes i målet, vare stämning å nye ägaren ej hehövlig, ^vd sålunda stado-as äge motsvarande tillämpning beträffande särskild rätt till jtighet, som avstås^^på grund av expropriation. prövas särskilda inom rättens domvärjo belägna fastigheter, från vilka expropria- tioa skall ske, ej lämpligen kunna för expropriationsersättningens bestämmande uppskattas annat än såsom en enhet, förordne rätten om sådan uppskattning. då målets förberedande handläggning vicl rätten avslutats, skall, om ej stadgan- dena i 59 § annat föranleda, inför rätten tillsättas nämnd för bestämmande av ex- popriationsersättningen. ean tid for målets fortsatta handläggning vid rätten ej bestämmas, förklare lätten målet vilande. kätten thiställe nämnden protokoll och övriga handlingar i målet. om espropriationsnämiid. 22 §.komma parterna överens om val av expropriationsnämnd, äge de bestämma, 'p vilka personer skola deltaga i nämnden; dock vare antalet alltid ®jest skall nämnd utses på sätt nedan sägs.; 23 okonungens befallningshavande skall för en tid. av tre kalenderår till ordförande inom länet utse en i praktiska värv väl förfaren man mmm förordna ersättare för denne. för stockholms stad skola ordförande och utses av överståthållarämbetet.^ expropriationsnämnder vare inom varje län följande valbara,jämliffat, t. cj^propnationsnamnder vare mom varje ran ^ landstinget utsedda och, om stad, som ej deltager i 1^ s-? i ,varje sådan 3tad^jaida_ävensom^så min.. vt utsedda, som motsvara antalet av dem land - 4em utse inom ett län två landsting, skau yart- aiåu mttlh valbara skola utses för en tid av tre ä- ä“"““ ■«" “ s'wä t t r } i i ( t r' 41 ¬ 358 1917. n:r 189. — jch e.«a.e,i.r o.dfäraodeo^.kda ntaes, sådant dejande, vilsa diivit uraeuua. x ^ a- *;iter det de f»jtlandstinget mottagit nnderrätte se vilka landstinget utsett sist fullgöre konn'!?' befallningshavande, efter erhållet meddelande om landstingets oeh stadsfis tiges vat vad i fråga om utseende av valbara pä konungens befallningshav^^ d? npptagande or^öranden'ocii ersättaren för ordföranden i espro- ■ fnä^r^^r^fi, ”5' teträffande.stookholms stad ochl.inoni deras område tul ledamöter i sådana nämnder “ibarrskx^^^ ä ilkzlirj' ‘ blivit för året fnwfin träffar ändrincr^i ffi samt tillställas rätten i stad ocli domaren på laimet. lu-givande dtz%öm tt'uu “ r1agr ‘"®'‘ ^ förteckningen, skall ock tiukäonn ■ råtten och domaren hålle förteckningen tillgänglig för aumänheten. ityi v&] eav k 6038 kerfl eulianbommer. , , . ^ „ , ,stockholms stad ocli län utgore i fraga om utseende av valbara ett omriii antalet valbara skall vara nittiosex, av vilka landstinget i stockliolms län ^ t hojms stadsfullmäktige, överståthåilarämbetet och konungens befaliningghavaiid • het stockholms län var för sig i nu angivna ordning utse tjugofyra. i övri<>t äge?] ovan i denna § stadgas motsvarande tillämpning. 0 g vad24 §. ^ g eoli det denavrfr ordföranden eller ersättaren för ordföranden i expropriationsnämnder ph p till ledamot i sådana nämnder valbar före den bestämda tidens utgång skall minderbörande valmyndighet utse någon i den avgångnes ställe för den tid som si honom återstått. sådant val må, om det skall förrättas av landsting anstå fs) e landstingets näst därefter infallande lagtima möte. är valmyndigheten annan ^ konungens befallningshavande, erhålle befallningsh avan den.genom valmvndiffhetfin försorg underrättelse om valet. ö^cocu 2o §. den eller kan mb m&k är p står tillgänglig över ^ig° oc^ sk^tgen^om ^^iler enlkt tjugofem års ålder, eller ej råder fo förtroende eller ovärdie- att i rftaf domstols utslag är förlustig medborgerbgt lan iniör rätk i^yttfas eller att löra annans ta- njn ftra h sutti kron ska ell utlö e t “ må föp steeffioc kää ^ 5^ vpäutdam'oyoäto 7 »ch fyra ledamöter. vari.» sä^ som hava två ledamöter i nämnden. äro å någonderfi ell skola utse, välje rätten frl w ■ 5 ^ och bliva de ej ense, vem deledamot i deras stäue. slmma lag vare, om part utan mnin ¬ •'.y 1917, n:r 189.' — 359 de b. i in li i le t.* inp-a förfail underlåter att fullgöra valet. har av flera eamägare en utövat 1 £jjj, (i0111 alla. _ för ordföranden i expropriationsnämnder må ej av annan än rätten ledamot i nämnd.äffaren av fastighet och annan sakägare i avseende å samma fastighet ei k val av ledamot i nämnden, äge de var för sig utse en ledamot att ^d sa- “ rövnino- såvitt en var av dem ror, deltaga 1 nämnden. mttare ?ör ledamöterna i nämnden skola ock, särskilt för varje ledamot, utses jjigt vad om ledamöter är stadgat. 28 §. i i'- qkola särskilda fastigheter, som tillhöra olika ägare, uppskattas såsom en enhet vad i 13 eller 20 § sägs, gälle om val av nämnd vad i 27 § stadgas för i pnlifft 1 euer zu s aaga, uiu vtti m det m att två eller flera hava gemensam del i saken. i 29 §.på nämnd blivit utsedd, kalle ordföranden, så snart ske kan, ledamöterna i nämn­ den tiu sammanträde i den ort, där fastigheten är belägen. underrättelse om tid och ort för sammanträdet skall genom ordförandens försorg minst en vecka ‘förut med posten sändas till sakägarna. 30 §. emot ordföranden eller ledamot i nämnd gälle dessa jäv: om han är med part i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt lag utgör jäv mot domare; om han ejler någon, som är med honom sålunda skyld eller besvågrad, har del i saken eller kan vänta synnerlig nytta eller skada därav; om han såsom domare eller eljest å ämbetets^ vämar deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken; om han varit full ­ mäktig i saken eller däri vittnat eller yttrat sig däri såsom sakkunnig; om han är part i en lika sak; om han är parts vederdeloman eller uppenbareovän; om han står under någondera partens förmanskap eller är i hans tjänst eller av honom åt- ™ter lön eller underhåll; samt om han står under tilltal för brott, som käu med- uim förlast av medborgerligt förtroende.har expropriationsmålet varit handlagt vid häradsrätt, må ej den, som ^tht i fiäradsnämnden, av sådan orsak anses jävig. ej heller vare den, kronan åtnjuter lön eller underhäll, därför jävig i mål, vari kronan är part. höker någon sak med ordföranden eller ledamot i expropriationsnämnd eller tih- qgar honom något med ord eller gärning i ändamål att därmed göra honom jävig, det cj räknas för jäv. ° s ^ nämnds sammansättning skau ej föramledas därav, att ordföranden uflöper flyttar utom valomi'ådä eller den i 23 § omförmälda tid för honom j därvid som av ordföranden eller ledamot a^ä ur^nämnd i sf......- - .. -n^ inom valområdet eller uppförd bland de till ledamöter å 32 §ditt ledamot, dä nämnden taisättes, i»»*?** 'ligiet inför rätten vid nämndens tillsättande euer, om dw e totä anmärkningen grundas, dä ej var for kanden eller parten knnnig, \ in ­ re ¬ 360 — 1917. n:r 189. ^ å ftrsta daff, dä den, som anmärkningen angår, har säte i nmständinhet äser kännedom. visas mal, som varits narten om sagda omständighet äger kännedo mal som varit av ns»2iånfi 4ter tis nämnden, präve rätten därvid sadan infor densamma nndefd! s ^handläggningen gjord anmärkning, som ej, enligt vad nu är sagt,senare vad ogillas anmärkningen, skall lörrättningen fortsättas. anmäler part vid dt första rättegångstillfälle, dä målet äter förekommer till handläggning, missnöi med beslut, varigenom nämnden ogillat anmärkning, prove rätten anmärkningen ^ över rättens beslut i fråga om anmärkning, som ovan sägs, må klagan ei för» hinder, som i 26 § första stycket avses, må ock, om anmärkning därom ef eiort' inför rätten, pä anmärkning inom nämnden av denna prövas. j öj rts 33 §. är ordföranden av laga förfall hindrad att deltaga i nämnden eller har han funnir jävig, och kan ej heller ersättaren fullgöra uppdraget, nämne konungens hefau ni^bavande särskild ordförande. ° har ledamot på grund av laga förfall eller jäv avgått ur nämnd, och är jämväl ersättaren av sådant förfall hindrad eller är han jävig, skall ny ledamot utses en ligt v^ eljest för val till nämnden gäller. dock äge, om val av ny ledamot skall ske etter det målet överlämnats till nämnden, ä landet domaren tao^ den befatf lu^ med valet, vilken eljest tillkommer rätten. ° ■vad ovan i denna § stadgas äge motsvarande tillämpning, om hinder för delta- fet avsl''^^^ prövats föreligga på grund av förhållande, som i 26 § första atyt- förfall från sammanträde, och för- städes föträde^blf av honom gäldas. är ersättaren till-eraättoentall isallsätektnäte ' konungens befallningahatande sge pk anmälan förelägga den uteblivne vite. k^deroth asa läarnmirajo aisted!s^* ‘‘''^®‘‘* ’ sakknnnija inför^n^nde^°^^^ andraga vad kan aktar nödigt samt att iäta böra vid förrättningen skall genom ordförandens försorg föras protokoll. vrd nämndens överläggningar till besluää ej nägon utom nämnden närvara. t?.-pojs++w.;_^ ... 38 §.«l^^t|pln “motparte^ vad den exproprierande i målet erbjudit jä avsgbetorexpropritt ^venz^fc£'^4,«tt "tiu favä“bätoi ‘tägrt il fnuä httr 5<jdet dä äveii v och ej rsh, sningen fetigö 8vän for iknlle ereä proprie isttnin har denna vad äro efter j knn liitrsd övervi en rös förena ifrå nämnd nlim insänd protok hardess portoni.kj^ hdnin fonna är 132^ ¬ — 1917. n:r 189. — 361.asfsfjf askanas-s tvs som framgått av den tidigare^ uppskattningen. ^39 §. ävec 1 lom slikommer sakägare förminskning av fastighetens värde, skall nppskatt • jen av fastigheten avse det värde denna med därå vilande besvär ä^er ar suet, vilken svarar för fordrap som skall ntgå nr ersättningen, tillika besvärad v änan särskild rätt, som förminskar fastighetens värde och åtnjuter sämre rätt äfl fordringen, nppskatte nämnden jämväl det värde fastigheten utan sådant besvär “sättningen skall bestämmas särskilt för varje sakägare. löseskilling för ex­ proprierad fastighet, ersättning för skada eller intrång å fastighet och annan er­ sättning till ägaren varde ock bestämda var för sig. 40 §. har fråga om expropriation av fastighet enligt 12 § blivit väckt, varde jämväl denna fastighet värderad av nämnden. 41 §. vad de desta i nämnden säga gälle för nämndens beslut. åro flera meningar och kunna de till varandra jämkas, gälle den mening, som efter jämkning finnes hava erhållit de flesta rösterna. emma icke, då flera meningar äro, dessa jämkas till varandra, gällfe den, som biträdes av flera röstande än någon annan. finnes ej, enligt vad nu är sagt, röst- srervikt, skall ny omröstning anställas mellan de meningar, som erhållit mer än m röst var, och varde den mening gällande, om vilken de flesta i nämnden då rena sig. har var sin mening, gälle vad ordföranden säger. uppskattningen må ej i protokollet införas eljer eljest kungöras, huru den mom sig röstat, och ej heller skälen för beslutet uppgivas. skall avfattas skriftligen och undertecknas av nämnden; och protokoll^tfll^rät^t ’ 11^ ^^^.rt ske kan, beslutet jämte det vid förrättningen förda ^om espropriationsmåls slutliga handläggning. 43 §. för minst ^ 4^ sförklarats vilande, skall tillkännagivande om tiden porton ån 0.0^ toretagande vid rätten genom rättens eller domarens försorg mmst ' %rkan såväl med posten sändas till den exproprierade som uppläsas ^^lutieariia församling, där fastigheten är belägen, samt införas i allmänna ocn tlunino* innm n-n-t-a... 4^ s. lug inom orten. jdanat handläggning vid rätten må ej upptagas ny ^hng. ^ tidigare och enligt denna lag tillhör expropriationsnämnds behand- ^xpropriationsnämnden bestämd till lägre belopp än den expropne- 19]7, a’.t iso —192, t f v 1 i ? 1 ! i t i ¬ 362 — 1917. k:r 189. . • prhmdit el jer är annan ersättning än som avsea i 38 8 andra o+w irande i ® hämnden bestämd tul bögre belopp än den till ersättnin^n“"dfrsrä wde sman eraättnirg ay rätten jämkad tiu det bäf eller yrbats. strider expropriationsnämndens uppskattning mot vad ? rä^tyctétstadgae. varde sen ‘ ook av rätten jämkad till öärenss^ lurmed eliest mä rätten ej gära ändring i uppskattningen. har nämnden ej iakttagit vad i 39 och do §§ sägs eljer elmst q förfarit i eoh- het med bestämmelserna i denna lag, iörvise rätten målet eller den del, vari rs telse tarvas, äter till nämnden. ^finner rätten, att nämnden vid bestammande av ersättning, som avses i ss s andra stycket, gått utöver fastighetsägarens yrkande, meddele rätten därom besked- ..1-nfi riörocf, flvp^.^kott. som ei faller inom det vrkade belotvnpt 'anara stycket, ghut ^ uarom oesked-ocji skati, därest överskott, som ej faller mom det yrkade beloppet, uppstår efs gäldande av de fordringar, som skola utgä ur ersättningen, vad för sådant fell; 57 § stadgas öga tillämpning. 46 §. har någon yrkat expropriation av fastighet enligt 12 §, give rätten besked, hnrti. vida yrkandet är lagligen grundat. 47 §. expropriationsnämndens uppskattning varde, med iakttagande av vad i 45 nhl. 46 §§ sägs, fastställd av rätten. i fråga om belopp, som blivit enligt uppskattningen bestämt, mä ändring i röt- ns utslag ej sökas. °tens uts om expropriationsersättnings ©rläggande och tillträde av fastigheten. _ 48 §. rätten faststähd, akall ned-ftsst kga kraft^^""" befallnmgsbavande inom nittio dagar från det rättens nfalag exproprierande till konungens befallningshavande riga ooh barnrik. § bordad ^h stadgas blivit fullgjort, vare expropriationen fnu-äproprie^zd set fastigheten i besittning. 8om uinehavaren iämhkt 2 w ägaren fri från all särskild rätt,fortfarande för särskild rätt^soälftpliktig avstå; dock häfte fastigheten nye ägaren lämnas ornbhnd ’ tillkommer sakägare och som jämlikt utfästelse av fordringar, som åtninta fflinrif allmänna utskylder eller förken, ft«ndrarej'gäexsa “ne “"®* ” <dl annan ritt°sl°eamnmsr^et***™*'^'^ '^**^*^ fastighet äge företräde ftamfl» eörsummas vad i iis c -pk .^ j. i •< ienligt medgivande av fltio-lf är stadgat, och har ej den exproprierande gas om antefbnirig i sb^i “'“®f fomrkand^^iigt rum, ftge vad i u § sf^' aotsvarande tiuäipning s£f än “ 1 intecknings- eufr fasäghetsb^ f s- ötor sådan anteckning inom nittio dagar från »rva ijande fli^ befttu befniudbä jled ifitten ^om bos k oer de tfsätt exp ear i denn njogen nub sbttni vid atalag gens qom espro har espro vill nit la nedflät bor^n skyldi bet ■ fättan vad n v ligt b gäile ersatt vnnni propr* beten ärlig ¬ — 1917. n:r 189. — 363 . uou rätten om anteckningen genast göra anmälan hos konungens befall- pöf k handlingar, som i 48 § andra stycket avses, ej ingivna till konungens v• jslvande vid nedsättning av expropriationsersättniugen, åligver konunfens f^fsfstavande att ofördröjugen pä den exproprierandes bekoltnad ansk°affa esa handlingar. 51 §.a! sse.shs* ^a^ehetsägaren må ock mom nämnda tid iran expropriationsrättens förverkande hos konungens befallningshavande patordra expropriationens fullbordande; och ålio-- ,er det i sådant fall körningens befallningshavande att låta uttaga expropriations- ffssttningen av den exproprierande. expropriationen må ej enligt vad nu är sagt fullbordas, sedan anteckning enligt -io § andra stycket skett. ^ ®52 §. ningen, ocn lorsummas vaa i 5 lorsta srycket ar stadgat, ma sakägare hos ko- nnngens befallningshavande påkalla uttagande av den sakägaren tillkommande er­sättning. 53 §. vid ansökning, som i 51 § andra stycket eller 52 § avses, skola fogas rättens utslag samt bevis att och när utslaget vunnit laga kraft; och skola utsökningsla- gens stadganden om_ verkställighet av lagakraftägande dom i tvistemål, varige ­ nom betalningsskyldighet blivit någon ålagd, äga motsvarande tillämpning vid expropriation sersättningens uttagande. har expropriatiodsersättningen inkommit till konungens befallningshavande, vare expropriationen fullbordad. => o » ¥ ‘11 a • §. m den exproprierande taga fastigketen i besittning, innan rättens utslag vun-^aft, vare berättigad därtifi, om han hos konungens befallningshavande omfattar tillträdas av den exproprierande mot ned- vad nvsfi j expropriationsersättning och säkerhets ställande enbgt klagan över rättens utslag expropriationsersättniugen slut- fiälle om tica belopp än det enligt stadgandena i första stycket nedsatta, ersättniiip.fin av det överskjutande beloppet vad i 48 § sägs. bestämmes ^ait iftcw, l-,? högre belopp, göre den exproprierande, sedan utslag 1 malet p^opriatimiqy, r 111 ®’®^älan härom hos konungens befallningshavande; och vare ex- p^iationen fullbordad, då sådan anmälan skett. ^afe^ef^f^^-^^^i^^^^^sersättning eftfr len i 48 § bestämda tid euer, om fastig- % raz 1 besittning, efter tiden härför, skau tiuika gäldas sex procent forra fallet från dp.n ftrlanfl ntoråne" ocli i senare fallet fr / j i r v ¬ 364 — 1917. n:r 189. tillträdesdagen; deck mi exproiiriation gi i fullbordan, tadå att räntebetaloi„,., ännn ej fuusjorls. ^ . medel, som nedsatts eller utfaglts enligt vad cyan sägs, skola av konn»„. fallningshatande ofsrdröjligen insättas i bankinrättnmg iör att där inncstdbefalinin ränta. 57 §. konungens belallningshavande utbetale nedsatta eller uttagna medel jämte h- ' upplupen ränta till den, som är till desamma berättigad. 'upplupen rttiila tiu. ut;u, besväras fastighet av sökt eller beviljad inteckning för fordran, eller kan fasff het jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för ogulden köpeskillin ' skola i fråga om löseskilling för fastigheten samt, om endast en del av tastiwhpf ..vt't.t.rtt.t'iot'qi-c fl pf tii ffn ti fl p pt tt.ti 1 d o" för rkfl.hn nf*h intråncr « ti oti ^exproprierats, beträffande ersättning för skada och inträng ä den återstående jen, sä ock angående ersättning för upplåtelse av särskild rätt till sådan fasti^ het, stadgandena om fördelning hos överexekutor av,köpeskilling för utmätnim^ • såld fast egendom hava motsvarande tillämpning. är fastigheten förutom av f ^ dran besvärad av annan särskild rätt, som förminskar fastighetens värde och ätn^^' ter sämre rätt än fordringen, erhålle fordring.sägaren, i den män det tarvas s' falla gäldandet av hans fordran, betalning såsom om fastigheten icke vore a” nämnda rätt besvärad och varde ersättningen för rättigheten°i motsvarande måi fsrmiusbai har vid beattamaude av ersättning, som i första punkten avse ” nsmnden utöver det be opp fastighetsägaren yrkat, ooh uppstår efter gäldande av de fordringar, som skola utgå ur ersättningen, överskott, som ei falter inom sll‘‘till'’drkpronäf^" “ överskottet, utan varie detta to- sammanträde för fördelningen varde hållet sä snart ske kan. kallelse till sam- muträdet skall genom konungens befallningshavandes försoro- med posten sändas tjl fastighetens ägare samt kända innehavsre av fordran som skalfuts nr ef aibgsäva^de"xn^?u?havi?cn®fiv fideikommiss, hålle konungens befau- lörordnat, huru därmed skall förf^s?^'^^"*^® ersättning inne, tih dess konungen ^ inteckmaj^t^sigh^eten tlivirf^^li^t!? av särskild rätt som ej havande att därom ofördröilifro ^ ^^^^erdad, åligger det konungens befallnings- hos rätten; och skall anteekmu^ landet hos domaren och i stadrätt, som genom expropriationen ^ lastighet exproprierats eller om särskild det å nästi rättegårx" indev ^ inteck-ningsprotokoljet, på jan- inteckningsärendet sct“int0ras äelo' ”® å nä^4 rättegångsk^isr utfauer, då en del av steehnk iw fastighetsboken. cknade fastigheter exproprieras eller * ’'■ gemensamt in- förvärvas, vis fördeluino- rätt till intecknad fastighet genom ä ^“^^^dstol, åligger ock komt^£^^if^fpn°p^^^*^^>^sersättnidg likvid å inteck- godkänd eller vnnmf°? avande att därom, sedan för-oeh änxda fiswi kitjäialist .tt'j .fördeim defo #d vill visat npplå foj^d ock tid bestrid oe ej l anna eller u robbar meddel över tet ell jart, f fasts jhll n tiodse har 1 eiprop ätta e lens n bördad. vill iropria 6t, ho bevis aterkall tfin sa rande äan ter5%on ¬ — 1917. n:r 189. 36.^ om överenskommelse rörande expropriationsersättningen. 59 §. « . „artenia träffat byerenskommelse rörande expropriationsersättnmgen för jtrf’^euer »r upplåtelse av särskild ratt till fastighet, och visas att fastig- besväras av sökt eller beviljad inteekmng för fordran och ej heller kin !" kap. 2 § jordabalken 1 ägarens band häfta för ogulden köpeskilling, eller 'än avtalade ersättningen forslar till full betalning av, de fordringar, sim vid äs dk av ersättningen skola därur utga, eller att överenskommelseu godkänts av jfo^ringsägare, som ej skulle erhaua iuli betalning, varde överenskommelsen fast- '^ill den exproprierande, utan att förhållande som i första stycket sägs blivit visat erhålla faststälielse å överenskommelse om ersättningen för fastighet eller för jpplåteise av särskild rätt till fastighet, låte han till rätten stämma de kända äingsdgare, som ej godkänt överenskommelsen. ar fordringsägare okänd, varde ock tiden för frågans företagande vid rätten kungjord på sätt i 14 § omförmäles. bestrider vid rätten fordringsägare, att överenskommelsen må fastställas, varde, om' ej fall betalning för hans fordran lämnas honom, expropriations nämnd tillsatt. ' lat fall må, därest expropriationen avser endast en nnga del av fastigheten upplåtelse av särskild rätt, som medför ringa men, om uppenbarligen icke i annat eoer rubbar säkerheten för fordringsägare, som ej godkänt överenskommelsen, rätten meddela faststälielse. överenskommelse om annan expropriationsersättning än ersättningen för fastig ­ het eller för upplåtelse av särskild rätt till fastighet varde ock, på anmälan av part, fastställd av rätten. faststäuelse må ej meddelas ä överenskommelse om att expropriationsersättning 5^1 utgå annorledes än på en gång, ej heller å överenskommelse om expropria ­ tionsersättning för fastighet, som innehaves såsom fideikommiss. ö^yerenskommelse om expropriationsersättning blivit av rätten fastställd, pe 1 tillämpliga delar vad i 48 —58 §§ stadgas. skall enligt överenskommelsen ^ropriationsersättning ej utgå, göre den exproprierande, i stället för att ned- tpbk anmälan hos konungens hefallningshavande; och vare, då rät- bordad ''’annit laga kraft och sådan anmälan blivit gjord, expropriationen fuu- om återkallande av expropriationsanspråk. 61 §. ,spaom ansökning om stämning till rätten fullföljt anspråk p_a ^ anspråket, göre han, sist innan rätten meddelat utslag i ma- att lo? domaren skriftlig anmälan om återkallelsen, “-^d bifogande^av ex- mä- bevib nh u 1 ,n uomaren skrittlig anmälan om ateraaiieisen, menmgjort vad i 62 § andra stycket sägs, eller vare rättigheten till samt 5om återkauat, ligger att ofördröjugen giva motpar- dll ^/p^opriationsnämnd har saken under behandling, nämndens ordto- äffe vad i 14 § stadgas om anteckning av^%k^^ av^äterk^^^l från sig, motsvarande tillämpning beträffan fastighet expropriation sanspråket ondattar, så ock därav, om ej genom expropriationen eller den exproprierade delens an- ■s a { :i i ■ 1 ! \ t 1 i ii ■ ( ii t i ! k j ( ( ¬ — 1917. n:r 189. — 366 le»v-iide ä mark, som den expropner „ « av exnromiaticnsanspr&ket skada uppstått för sakägare, vare, äterkalfelse skett d™ konungens befallnings. las ptt ä'et bofgen ftr gäldande av skadeersättning som nu ar sagd. om förändring i'grunderna för espropriationsnämndens uppskattning. §•ttpr sedan expropriationsnämndens förrättning avsktats men innan expropria- 5l!f ^hifnän avfriorts, fastiglieten genom naturhändelse eller annorledes sä sisril att fess vsål ippenbsrligen väsentligt understiger värdet vid tid™ te isffättninven, äge den exproprierande erhålla ny uppskattning; ooh varde pä tens beväran målet för sådant todamål av rätten återförvisat till nämnden, yad 1 första stycket stadgas gälle ej i fraga om fastighet, som den exproprie ­ rande tagit i besittning, innan förändringen inträffade. 6*4 §• visas före expropriationsmålets slutliga avgörande, att fastighet lider skada eller intråno-, som uppkommit efter det expropriationämndens förrättning avslutats oct ej kunnat förutses vid förrättningen men enligt 7 § skall ersättas, varde,om nå ­ gon till ersättning berättigad det begär, målet återförvisat till nämnden för upp ­ skattning av skadan eller intrånget. 65 §. ^ . har rätten genom utslag, som vunnit laga kraft, ogillat yrkande om återföryis- ning för uppskattning enhgt 64 § av skada eller intrång, må talan om ersättning för skadan eller intrånget ej vidare föras. begäres ej före expropriationsmålets slutliga avgörande återför vi suing för upp ­ skattning av skada eller intrång, som i 64 § avses, men väckes därefter fråga om ersättning för skadan eller intrånget, äge bestämmelserna i denna lag ej tillämp* ning vid mgans prövning. el heller äge bestämmelserna i denna lag tillämpning i fråga om ersättning för skada eller intrång, som uppstår efter expropriationsmålets slutliga avgörande och ej kunnat förutses vid expropriationsnämndens förrättning. om expropriatioubkobtnad. 66 §.ordföranden och ledamöterna i expropriationsnämnd niute ersättning för upp- 8^ttnmgen _ samt ordföranden därjämte för kauelser, prot4ollsföring och heslatet^ ^a^nde i skrift med belopp, som bestämmes av rätten, om överenskommelse ej öen, om ej rätten av särskild anledning det föreskriver. 67 sexpsirfatiossil?® expropriationsmålets iiandläggbing-tionen föli ande bestämmande och fördelning eller eljest av 08r 0vomput inåle^ a inse sås ejpropn hans »ä jterötåen .isisv b har, e u ii genyr^ vid \popriati äsga, de lomme gäldas. stride fflmkten årmed. löses det bo hfenn s är ej gar mn nian löa äro »ye 8g om han det yrk töhgt -y ägaren, viui bgbet 6uvanäe % tid svarar. om posteneom är * ¬ — 1917. n:r 189. — 367 om lösningsrätt tiu exproprierad egendom. g8 §. „ ..nropricrai fastighet eller genom expropriatiea förvärvad särskild rätt ei ®“iiti mvändning för det avsedda ändamålet eller dess användande för ända- siirt och är nämnda andamal^ savitt angar dyuk fastighet eller rätt th “(fss övergivet, eller användes fastighet eller jätt som nyss sagts i väsentlig för annat åndamal ^in det a.\sedda, ma fastigheten eller den särskilda 5ten löäs, därest talan om dess avttaclande instämmes inom tjugo år mn det ipriationen fuubordats. lösningsrätt tillkomme, når heuästighet exproprierats, ^ som närmast före expropriationens fullbordande var fastighetens ägare eller 2'g bättsinnehavare och, om en del av en fastighet exproprierats, ägaren av den ktode delen samt, då fraga är om särskild rätt, ägaren av den fastighet, som jöj8v besväras. har, efter det fastighet exproprierats, byggnad uppförts å fastigheten eller eljest jäiå nedlagts kostnad, må vad sålunda påkostats jämväl lösas, om det i stämnin ­ gen yrkas. 69 §. strider expropriationsnämnds uppskattning mot vad i första stycket första l^tea av denna § stadgas, varde den av rätten jämkad till överensstämmelse 70 §. ^ exproprierad fastighet blivit påkostat, vare ägaren berättigad att waim sig^^ ’ dock fastigheten i det skick, vari den vid expropriationen sålunda må frän fastigheten skiljas bortfört därifrån inom nittio da- åtan lösenägaren tagas i besittning, tillfälle det honom annan anläggning ämnen hämtade från fastigheten, vare m han fill gottgörelse för värdet av vad från fastigheten tagits, vrkftr- ®^,^°^®felens förberedande handläggning av målet eller infor nämnden ^ vad om överenskommelse ej träffas, av nämnden bestämt ägaren äenna lag stadgas. innan gottgörelse, som alltså tillkommer nye • 3' s, må anläggningen ej bortföras från fastigheten. om förundersökning. .71 §.ssefcl/s av ibsr stan -----ö .^icaiinva, att eriorueriigt tmtraae tiu labuguclcu -j^ybk föreskrift må dock ej meddelas, om konungens tuider<?ftirv.* xippgivna ändamålet icke vara sådant, som i f § f^ )stoti —. 1 np.kn'j'to >■» r? ä törut avses. j i ^ ■ i ' !■ ji t 1 ;! i ! 1 ■f ft. >r { i f . t l f? ii 41 ¬ b- i 368 _ 1917. nrr 189. — d«s tiu ombm. är fastigheten utarrenderad, erhäue oek arrendatorn nnderratleisj "vsalde ”mi ra°f ej för undersökningen fällas, med mindre konungens helall ningshavande det särskilt medgivit. ^ föranleder undersökning, som i 71 § avses, skada, skau ersättning därför gäldne av den, som påkallat undersökningen. ersättningen skall, om överenskommelse ei träffas, bestämmas av domstoj. jträfias, bestammas av uum^ui. , „ , , , -r- innan undersökningen börjas, skall sökanden hos ivonnngens nefallningshavandp .ctälja pant eller borgen för ersättningens gäldande. om pant eller borgen. 7s §. skall någon enligt denna jag ställa pant eller borgen, och är ej sådan säkerhet godkänd av den, till vars förmän den ställes, varde säkerheten prövad av konun ­ gens be^uningshavande. borgen må ej godkännas av konungens befallningshavande, utan att löftesmän- m förbundit sig en för alla och alla lör en såsom för egen skuld. 74 g. vad i denna lag stadgas om ställande av pant eller borgen gälle e] kronan. nen 2. särskilda bestämmelser om expropriation av natunmnnesmärke ellerfornlänming. 75 §. fråga om att jordområde skall exproprieras för att avsättas såsom natunninnes- marae ma väckas endast av vetenskapsakademien. bevarande av last fomlämning denna skall iämte därför er- tetsakaleirieb av vitterhets-, historic- och antikti- 3. särskilda bestämmelser om expropriation för allmänna vägar. sk^^å^lifs anläggning eller förändring av allmän vbg mng uå & j besknynmg över det tiuämnade företsget med avfatt-fastfgfet, varöver väppn^<fk/l ^ppglft på ägare och innehavare av aielse träffats, redogöfelse ’därförl'"^ ”^^^^'^^''^’ ^ avseende överenskom- ^ vilken^vä4r£tet^au expropriationen närmare bestämmes, giva den. o et skau utföias, rätt atf^expropriera den mark, som härför erfordras. tionsmålet^ utfärå^s^^ocb^\cjf^„ sedan stämning i expropn^ ^en för expropriationser^fi+fi^* befallning^avande ställts pant efier bor-desdagen. ^ ^ onsersättmngen jämte sex procent ärlig ränta därå från tiuträ- av ^ tagit mark^i fesittring ägaren eller stadgande i dennö esittmng utan att ersättningen blivit bestämd av expropriationb- jibdini fling. ^ ning innan linjen id a ^fliide j aska pl ädea lä sflkande fmgen a för. är utdrag a i m, sonunge för d «m den li^ vad nag, va lakas. prövas -äkerhefc !t( taga irstånae mg och sedan aark i torgen dagen sa jora elle “sittniii smnd a itdytta 'alsens itcn ned , ^ögrar finnes jibdl^r a wenn imkt 133^ 170 ¬ .1 -i ■ — 1917. n:r 189. 869 v^t7 h oeh ®ä.dad uppskattning icke lämpligen äga , vita expmpnat.onen sker längre lortskrkl,t, ug^ rätten på framstlf )arl jåta finstå incd tillsättande av nainnrl. ^lanisraji- sios ” -------------- 4, särskilda bestämmelser om^ expropriation för järnvägar.80 §. innan expropriationsrätt söke.s lov byggande av järnväg, äge rcn.stakning av inin- 'tid tnsökningen foge sökanden karta ocli däröver upprättad lieskri\-nino- ntvi jfrnvägen^ bållplatser och .sökanden bifoge tillika styrkt uppgxtfc a agare oeh innehavare av den mark ansök- 0x7001* ccitnf am 1 n5?.craf rimncpanrla ‘ .noi,uiiu..ii v-------r^ . xlxni^ixavttic jiv aen mark ansök-aingen, avser samt, om i nagot hänseende överenskommelse träffats, redoo-örel^e däv por. är fastighetsregister för^ orten upplagt, skall vid ansökningen fo'^^-ao iäinväl .,(/)rnn- i3t' rpcriijtrpt qiivtt.t. nncrni' tnnvir iifiii-i-fvii- ° ö ,1 ‘iildragr av registret, sävitt angår mark utanför banlinjen. 81 §. i fråga-opi de platser, där ansökningen avser mark utanför banlinfen. he^tämme konungen nsst område för espropriationen. fiir vanlinjen give knnimgen sökanden rätt att expropriera mark ä ömse sidor q den renstakade limen intill vi.qst a.v.cåt.ånfl tvån rlptav,-. ........ . ■s varde avstandet räknat iräu den linje, som lör ändringens genomförande ren- icke kunna med av nöden irw/ lwlr'’”‘°® pä, grund av förhållanden, som icke k «. och nnder vilka lorntsättningar sådan expropriatios tnå äga rnm. samt sik ä jamie sex procenn arug ranta iran tiixtraaes- eller hvreso-ä<3+'^-°^!«+f i nämnda dag giver ägaren och, om arrenda- **^ttniiig. doc^ ^ i^tt heröres, denne underrättelse om att marken skall tagas i'“iug. "bock 'v uenne underrättel om att n skali tagas i av uvtal q-n å området finnes byggnad, där dess ägare eller pä förr än v j bostad, bostadens innehavare ej pliktig att därifrån jkeus mottao-nnflo vardag för avträde av förhyrd lägenhet, som efter imderrät- nedsättande inträffar; och vare enhgt vad i 83 § stadgas i vissa fall^aade av expropriationsersättnin^ erbmderli^t. av ersättning taga mark ii äiraren r]. . ^^3 §.'^uning, förordne att utan gäldande rpsls l-fallnin|sliavande.83 s- ^ liu um ulctriitluij uu|jjl<liauuc c:j -—-- av konungens befallningshavande, ordföranden i expropna^?007c< '^^^/ih'/aiinin^saatnling 1917, v;r 189 —199. l ( \ ! 13 \ li \ ! i ♦\ \ \ } v1 1- ; a-- ¬ 370 - 1917. n:r 189. — eljer hans ersättare eller vid förfall för rlem annan lämplig per., en laämätare och en tredje person, vilken ntses bland de till fedfmä ävensom en ia valbara, efter besiktning av området avgivit förslag till !sökanden hos konungens befaunmgshavande nfdsau£ ^ ^ ä^jare^låh^nda^stadgas ^ä^e motsvarande tillämpning beträffande arrenda- tor eller hvresgäst. ^ , j ^-n i ^ .vid nedsättningen ingive den exproprierande till konungens befajlningshavande gravatiodsbevis rörande fastigheten. ^ vad då expropriationsersättning enligt 83 § blivit nedsatt, gälle i tillämpliga delar .„d i 56 och 57 §§ samt 58 § andra stycket stadgas. uppgift å det nedsatta beloppet skall av eonnngens befallniugshavande ofördröi- ligen översändas till rätten eller domaren för att, om uppskattning genom exnro- priation.snärand sker, tillställas nämnden. över konungens befallningshavandes beslut, varigenom enligt 83 § förordnats om uppskattning eller tillträde, må klagan ej föras, s5 §. expropriationsnämnd mä ej bestämma ersättningen lägre än till belopp, som en ­ ligt 33 § blivit hos konungens befallningshavande nedsatt. strider expropriations- tiumnnc tinne iro f fn tn o* mnf tto/1 ouinn/lr» o-fn rl <>»0 o ttnt>/7/i ___ 1 1*11nämnds uppskattning mot vad sålunda stadgas, varde den av rätten jämkad till överensstämmelse därmed. 86 §. i fråga om expropriation för järnvägar skall tillämpas vad i 79 § är stadgat. 5. särskilda bestämmelser om expropriation för farleder. 87 §.skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled, bestämme kraungen visst område för expropriationen. grund av förhållanden, som icke kunna med fltt si ^ anläggningens utförande skall bliva av nöden sen tifliba i ntanför det bestämda området, bestämme konnn- tbn må eki omfattning och under vilka förutsättningar sådan expropria- för farleder stadgat skall tillämpas beträffande expropriation 6. särskilda bestämmelser om expropriation för elektriska svagströms- ledningar. fö>7ramdragande av telegraf- euer teletoded' »p>g 8ver det slamoaärj, ® av fuustiindig beskriv- ningens sträckning stvrkt avfattning på karta av den föreslagna le ledningen skall framgå^eller ^ »igare och innehavare av fastighet,-»de dverensk„3avte “:ds;tä^^^^^ " i frå rfide ^jonderö . bifall tioiibin jonnn^ jam ’vad 1 pgynnerli des såd att, in lattenb _ vad i skall bestäm då f aanat e vilka v priation npptage vad i vid bestäm eller in tomme hava priation sr för taget, ringa ^änt öv är att led någon el kdnin» ®5dantöerätt rade ¬ 1917. n:r 189. — 371 90 §. om gata, torg, allmän plats eller vattendrag inom område, för vilket tä™. “ -=ä= ä ‘.r;;;: sex procent årlig ränta därå från tillträdesdagen. ^id i 79 § stadgas äge motsvarande tillämpning. påstår vid rätten ägaren av annan fastighet än i 90 § avse.s, att fastigketen lider grnnerligt men och fördensknll, jämlikt 12 § första stycket, hör lösas, men bestri- åes sådant av motparten, varde, om annat ej avtalas, expropriationsnämnd ej till­ satt, innan denna tvist blivit av rätten avgjord genom lagakraftägande utslag. mot rättens utslag i fråga som mi är sagd må^säpkild talan föras. vad i 12 § andra stycket stadgas äge ej tillämpning. 93 §. skap fastighet avstås, gälle om tillsättande av expropriationsnämnd de allmänna ksfömmejserna i denna lag. på fastighet ej avstås utan endast nyttjanderätt npplåtes, skall nämnden, om anuat ej avtalas, hestå ay en av rätten utsedd ordförande samt två ledamöter, av vilka vardera parten väljer en. till ordförande skall utses ordföranden i expro- priationsnämnder inom länet eller ersättaren för honom eller eljest någon, som är appt^en å den i 25 § omförmälda förteckning; och gälle om valbarhet till ledamot vad i allmänhet är stedgat. vid expropriation av nyttjanderätt må ersättning icke av expropriationsnämndeu totämmas för skada eller intrång, som ännu ej uppkommit. uppstår därefter skada 6 er intrång, som enligt 7 § sk^l ersättas, varde ersättningen därför, om överens ­kommelse ej träffas, bestämd av domstol. av nyttjanderätt parterna träffat överenskommelse om expro- mttonsersättningen, äge, ända att ej sådant fall, som i 59 § första stycket avses, taeet vad i andra skvmket av samma § stadgas blivit iakt- dnsa faststäuelse å överenskommelsen, därest upplåtelsen medför ksnt överenskom^e^^^^^^^^^ rubbar säkerheten för fordringsägare, som ej god- il 96^ § avses, använd fir ledning.s framdragande, och visar sig, förlamvaraktigt försvårar samfärdsel å egendomen elley hindrar vfln. .1 i .^^^aauet nödip-fl.nlön- ------- -.tov-fnn. pllpr avlon-ns ednins:, spar- a’p^endom, som i 90 § s ;tp s-shssifssämen betydande olägenhet för fastigheten, vare ledningens ägare phkt g r- ca r • i : i; t l! t t l i ¬ s 372 — 1917. n:r 189. 7. särskilda bestämmelser om expropriation för linbanor97 §. absokmns om exproi.riafionsi-äm. för framdragande av linbana skall ätfölia. «,■ luustodig beskrivn.ng over det tilläninadc företaget med avlattning pä kä ! '"’r- > ® f e>*rtlras forlia ’lian “tos uppgift a ägare och inneliavare av den fasta egendom, varover banan skali tam dragas eller som, ntan att banan skall framdragas däröver, är belätan nä miuil^sl redästd&ir ” t”?’"tt’ ™ ovxrens'koretäb/ärd/ansr t rr'* ’lunebavare erfordras allena.,t sävitt angår ege';.dom,"^zv:rtas®sfal^rtm;i.* ‘ städer iger'tijlämpning*'^eljer kom ijysgnadsstadgan ftir riketi gande avstå eller unnläh trees + kstställt hamnområde för linbanas framdra- ej heller r“re därest liff’ *t;,'*. ““**n plats eller vattendrag. sr tillämplig, femtogas nå mimom område, för vilket nämnda stadga icbk” "^särd uppföi bj-lnad ellerimplig, framdragas nä tni„l .? område, för vilket nämi nn gärd upnförf bvmmnnd if ijogo meter från t___ „___ägare, den^ne skvli|® avsfä ener “unn/^ innfln ^, ‘ " . upnlata nap^nf. nlnn ca öl=“5 ^ tolda beswelaer^om expropriato re^^åstad^ av tiygga- räd^d ‘‘“’ °^®"^ljas” anl^ ^ ?, ® ‘ ™ '‘™ «j röriga annan än markens äg^e med boningshus.markens ägare. exproprieras mar-k för ““ §■ “al. .som i 1 s 7 vid uppskattwxg en nö cin bekostnad öndra eller dytfca ledningen, i den man sadant erfordras fflp > jlx. undanröjande och kan ske utan synnerligt men for ledningen bsä som nn är sagd, skau prövas av domstol. ™^ist j „ ® ägare av fastv^, där ledning är framdragen yöv undanröjande av dän. ^ förenad olägenhet för fastigheten pa egen belcostnad til ledningen ändrad elä'^ tad, må konungens befallnin-shavande, i den man sa prö%ms skäligt med hän.!?^' ena sidan tiu nämnda olägenhet och a andra sidan till det av ändringen ellprik^ ningen följande men för ledningen, gn-a fastighetsägaren rätt att, om erfoä' ändring eller flyttning ej inom vi.ss, av konungens beiallniug.shavande förewtä utföres av ledningens ägare, själv vidtaga sadan åtgärd; oeli vare fastighetsäfr skyldig att ersätta såväl njipkommande men för ledningen som ock, oni hane 'if utfört ändringen eller flyttningen, kostnaden härför med belopp, som i liände ^ tvist jiestämmes av domkol. 3' upjthör egendom att vara av den i 90 g angivna beskaffenhet, vare förut f- vad rätt att hava ledning dar framdragen ej längre gällande. ^ex at in av an de tv h 9i ob ¬ ^ 1917. n:r 189. 373 15- ti u rt- lått- harmark exproprierats för ändamål, som il § 7 avses vare nye ägaren plikti ff tf till varie husägare, som det begär torsälja eller upplåta det till hans hus hö- i. område med den jämkning, som kan erfordras för genomförande av stadsplan !n markägaren enligt vad nedan sägs upplåta sådant område till husägaren [v ined tomträtt, därest dylik upplåtelse kan ske, och träffas ej heuer mellan dem iv aireadeavtal rörande området, vare husägaren berättigad köpa detta för en köpe ­ skilling motsvarande den för området utgivna expropriatlonsersättning och å om- r- rådet belöpande del av expropriationskostnaden jämte fem procent årlig ränta från expropriationens fullbordande; har husägaren, efter det expropriationen fullbordats, innehaft området på grund av honom förut tillkommande besittningsrätt, varde av ­ giften härför avräknad från köpeskillingen. sker upplåtelse med tomträtt, varde avgiften för den upplåtelse, som först äger rum, beräknad efter den för försäljning angivna grund. tvist om vad busägaren sålunda har att erlägga varde prövad 1 ,• den ordning, som stadgas i gällande lag om skiljemän. • yad ovan i denna § är stadgat äge ej tillämpning, med mindre husägaren inom : två år från expropriationens fullbordande hos markägaren gör framstäuning om för ­säljning eller upplåtande av området. expropriationen medföre ej förändring i den husägaren förut tillkommande besitt ­ ningsrätt tiu området, utan vare, om försäljning eller upplåtelse ej kommer tiu stånd, husägaren berättigad att under den tid, som för nämnda rätt kan återstå, fortfaran ­ de åtnjuta densamma mot fullgörande av de därför stadgade villkor. 9. särskilda bestämmelser om expropriation av mark till uppförande av byggnader för överläggningar eller föredrag. eätt tiu expropriation för ändamål, som i 1 § 8 sägs, må ej beviljas annan än kommun euer municipalsamhäue, inom vars område den mark expropriationen skau avse är belägen, aktiebolag eller registrerad förening. nn ^ sådan rätt av annan förening än ekonomisk förening, och finner kommgen msöloungen förtjäna avseende, förordne konungen att vad i lagen den 22juiul911 nni. ,®^°^iska föreningar är stadgat skall äga tillämpning i fråga om föreningen; och skall därefter med prövning av ansökningen anstå under skälig tid i avbidan ps. löreningens registrering. eu» “p'^'^pria-tionsratt för ändaitl, ^som i 1 § 8 avses, beviljas aktiebolag utan att i bolagsordningen euer föreningens stad™ intapts nog- ä. ändamålet för bolaget eeer föreningen; och mabola^änge^ läud-fi r ^ bestämmelser härom ej ändras utan konungens medgiva ,bolaget euer föreningen är ägare al fastighet, som genom fj befa&ingsbavande äge ti&e, att dyuka bestämmelser, vilka ej s utan konungens medgivande, varda efterlevda. insattes i etiulet for sldd. 373 och 374 ar svensk fsrfattniggssgmuggjsrårl^^ stockholm 1917. krmgl. boktryckeriet, p. a. norstedt & söner. l ¬ 374 _ 1917. n:r 189. — 104 §.rsäxn^ortpå'lanlet varit säxskili svåriä'atf :ä*rv. eruerhg mark därav^att au jord s'wcw^rme tnihsr^amme eller ett. fatal ägare. loo §. annan elleranvänt^^ för annat ändamal än i bougsordningen eller stadgarna angivits, skaluven om fall som avses i 68 § ej är för kanden, lösningsrätt äga rum enligt vad i 68- rn co 68 70 §§ sägs. 10. särskilda bestämmelser om expropriation av ödelagd skogsmark. 10(5 §. rätt till expropriation för ändamål, som i 1 § 9 avses, må, om rätten ej skall utövas av kronan, icke beviljas annan än den kommun, inom vars område marken är belägen, eller landstinget eller skogsvärdsstyrelsen inom landstingsområdet. 107 §. prövar eonungen framställning om expropriationsrätt för ändamål, som i 1 §9 sägs, förtjäna avseende, men erbjuder markens ägare, att ban skall själv ombesöm återväxt, give konungen honom skälig tid därtill. _gö_r ej mai-kens ägare sådant erbjudande eller varda nödiga åtgärder för åtemst ej vidtagna inom lörelagd tid, och bifalles framställningen om expropriationsrätt, bestämme ock konungen, därest denna rätt skall tillkomma annan än kronan, viss tid, inom vilken nje ägaren skall söija för^åter\-äxt. träda i kraft den 1 januari 1918. ’ idock skola stadgandena om ersättare för ordförandena i expropriationsnämnder samt per- de ^ ledamöter i sådana nämnder tillämpas redan under år 1917. avoc\ efsje^dtirtrctaäe"^ fast ghet euer ej utfärdats före nämnda dag, beträffandemna^tad^^ta^tt exproprierande före samma dag tagit i bes* 9•jcaldiumeiserna i < s lorsta '\.i ändamål. ^ egendoms avstående euer upplåtande för visst pet vi£s0 (josti odi 5 vi göra 63 §§ bälla kan min med ’ i«i ändrin lisrip medd anmäl §sag3 2 annan eller grnv faller fördel skött, skolatom, s % om e exnro eller o%ot stol riv •i • ¬ 1917. n:r 189 och 190. 375 c‘£3sl'3ii?" “ ■“ ™ ‘"ät “““ gustaf. (l. s.) (jnstitiedepartementet.) __________ stbno stenbeeq . ¬