Lag innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar; gifven Stockholms slott den 27 Juni 1902

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

syehsk föb!atthihgs-samlihg. 8: j|.1902. (detta nummer har från trycket utkommit den 9 juli 1902.) (enbrife och datum fcudgörnn fr&n predikstolen.) lag, innefattande vissa ibestämmelser om elektriska anläggningar; gifveii stockholms slott den 27 juni 1902 . vi oscar, med clods nåde, sveriges, norges, götes och yendes konung, göre veterligt: att vi, med riksdagen, funnit godt i nåder förordna som följer: 1 §• har, för någon orts förseende med belysning eller drifkraft eller för dylikt ändamål eller för beredande af drifkraft åt sådan industriel anlägg ­ ning, som finnes vara af större betydelse för det allmänna, konungen pröfvat nödigt, att jord eller lägenhet, som tillhör enskild man, menighet eller in ­ rättning, användes till framdragande af elektrisk ledning, skall hvad för ändamålet erfordras, emot ersättning, afstås eller upplåtas. menighet vare dock ej pligtig att inom område, för hvilket byggnads ­ stadgan för rikets städer eger tillämpning, eller inom faststäldt hamnområde afstå eller upplåta gata, torg, allmän plats eller vattendrag. skall enligt hvad i denna paragraf är stadgadt jord eller lägenhet afstås eller upplåtas, ege de i förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 meddelade föreskrifter motsvarande tillämpning; dock att, der jorden eller lägenheten skall användas för annans räkning än kronans, förhöjning i ersättningen skall ega rum med hälften af det belopp, som jemlikt de i nämnda förordning stadgade grunder skall utgå. — 1902. n:r 71. — 2 4 2 §. vill någon utföra elektrisk anläggning, der största effektiva spänningen öfm-sfiger två hundra femtio volt, räknadt, om jordledning användes, mel­ lan en ledning och jorden och i annat fall mellan två ledningar, söke ko ­ nungens tillstånd till företaget; dock vare sådant tillstånd ej erforderligt, der anläggningen till hela sin sträckning förlägges inom byggnad eller in ­ hägnad gård eller under jordytan, ej heller så vidt angår fall, då tillämp ­ ning af 1 § ej ifrågasättes och anläggningen utföres på egen mark, der antingen afståndet från anläggningen till annans vid gård uppförda åbygg ­ nad, tomtplats och trädgård öfverstiger ett hundra femtio meter eller, om anläggningen skall utföras på mindre afstånd, än nu är sagdt, egaren sådant medgifvit. tillstånd, hvarom i denna paragraf sägs, må af konungen meddelas endast för viss tid, ej öfverstigande fyrtio år. meddelas det sökta tillståndet, föreskrifver konungen, under förbehåll af enskild rätt, på hvilket sätt och under hvilka vilkor anläggningen må utföras och nyttjas. hvar, som utan . konungens tillstånd eller i strid emot de vid med- e an e af tillstånd gifna föreskrifter utför eller nyttjar anläggning, som i eima paragraf afses, straffes med böter från och med tjugufem till och i 6, ±us6n bronor, der ej å öfverträdelsen straff är i allmänna straff- 3 §. stående eller unnlåta^ lednings framdragande påfordra af- *** xirst1 it 6 lec iägedhet ^ tiltattnd att nttofr det tillämuade0 ’företwet § f*i ^ ^ ätmjd af full9tändis plm föredegea ledtegs stetenl ’ * fc-taafototeg, affattning på karte a1 estyrkt förteckning nå po- r en ^ord> 90m för ledningen erfordras bejgna på mindre °f p ^are ocb tnnehafvare af de fastigheter, som ärc f* på de överenskommelser6 1 ** u? .femtio meter från ledningen, upp- de^ta med here handling11 1 ^ träffade ’ eller de hinder, hvilk* edningen skall framdragas f* ’ bom söhanden vill åberopa; dock att g mom område, för hvilket byggnadsstadga! 3— 1902. n:r 71. — for rikets städer eger tillämpning, förteckning, som nyss sagts, erfordras allenast såvidt angår närmast intill ledningen belägna fastigheter finnes ej ansökan genast böra afslås, lemnas åt de kommuner eller municipalsambällen, inom hvilkas områden ledning skall framdragas, så ock åt de i denna paragraf omförmälda egare och innehafvare af fastigheter tillfälle att yttra sig öfver ansökningen, och infordras i öfrigt de ytterligare upplysningar, som för ärendets bedömande må erfordras. ansökan, hvarom nu är sagdt, må icke, der ledningen skall inom om­ råde, för hvilket byggnadsstadgan för rikets städer icke eger tillämpning, framdragas pa mindre afstånd ån ett hundra femtio meter från boningshus eller annan vid gård uppförd byggnad eller från tomtplats eller trädgård, mot bestridande af byggnadens, tomtplatsens eller trädgårdens egare bifallas, utan så är, att annan sträckning för ledningen visas ej kunna utan synnerlig olägenhet användas. 4 §. för skada, orsakad genom inverkan af elektrisk ström från anläggning, som bar egen generator eller transformator, ansvare anläggningens inne ­ hafvare. har skada timat genom inverkan af elektrisk ström från anlägg ­ ning, som icke har egen generator eller transformator, svare innehafvaren af den anläggning, från hvilken strömmen tillförts förstnämnda anläggning. har skadan tillkommit genom händelse af högre hand, vare anlägg ­ ningens innehafvare ej ansvarig för skadan, der han icke kunnat genom iakttagande af föreskrifna skyddsåtgärder afvända densamma. är elektrisk anläggning till hela sin sträckning förlagd inom byggnad eller inhägnad gård eller under jordytan och öfverstiger ej största effektiva spänningen två hundra femtio volt, räknadt på det i 2 § angifna sätt, skall, ändå att anläggningen innefattar egen generator eller transformator, vad i denna paragraf är stadgadt icke medföra skyldighet att ersätta skada. med generator eller transformator afse9 i denna paragraf ic e apparat, som alstrar ofarlig elektrisk ström för användning i telegraf-, tele on- eller annan dylik anläggning. 5 §. finnes vid elektrisk anläggnings tagande i bruk, att densamma genom inverkan å förut befintlig dylik anläggning medelst induktion eller annor- 4 an- eller 1902. n:r 71. , å denna eller hinder i dess drift, vare förstnämnda ledes villar «'» * j. att 0fördröjligen vidtaga de anordningar elfe] isggnidgs inn |ff0den ena eller den andra anläggningen, hvilba er- !^d*in|rförekommande af dylik inverkan; underlåter han det, ege den andra anläggningens innehafvare att på den försumliges bekostnad verkställa hvad i sådant hänseende erfordras. 6 §• har elektrisk anläggning skadats eller dess drift hindrats genom in ­ verkan af elektrisk ström från annan dylik anläggning, vare sistnämnda anläggnings innehafvare från ersättningsskyldighet fri, der icke han under ­ låtit vidtaga de anordningar, som jemlikt 5 § på honom ankommit, eller eljest skadan eller hindret föranledts af vårdslöshet vid anläggningens ut ­ förande eller skötsel; uppkommer skada eller hinder å den anläggning, från hvilken strömmen utgått, och föranleddes skadan eller hindret af vårdslöshet vid den andra anläggningens utförande eller skötsel, vare denna anläggnings innehafvare pligtig att ersätta skadan eller förlusten. finnes vårdslöshet hafva förelupit vid båda anläggningarnas utförande e er skötsel, ege rätten, med afseende å beskaffenheten af de å ömse sidor begangna fel, bestämma, till huru stort belopp skadan eller förlusten skall drabba hvardera sidan. 7 §. innehafvare fri^der^deirf^^ i°? 1 4 ® sägs? vare elektrisk anläggni: föreskrifter eller atm * ^ 8 a^an genom öfverträdelse af gällai -r cled;£****« w -ilade skadan, eller ska< eker af annan grunc[ åte“ket ^att fullgöra. honom jemlikt åtagai ^gens egare eller innehafvare & em°f den elektriska anlä pkgfig att vidkännas den iemkk^ åtagande eller af annan gri bgendom, vare ändock till eroått™ a°£n'n£en härrörande faran för skad t«sto8het vid anlwnimens^ sattyg berättigad, der skadan föranleddes sgmngens utförande eller skötsel. 1902. n:r 71. 5 8 §' äf mnehafvare af elektrisk anläggning jemlikt 4 § pligtig att utgifva skadestånd i fall, der någon ljutit döden eller lidit kroppsskada, skall skade ­ ståndet bestämmas enligt de i strafflagen stadgade grunder; ersättning, som i andra fall skall utgå, bestämme rätten, efter ty för b varje fall pröfvas skäligt. 9 §. har innehafvare af elektrisk anläggning nödgats utgifva ersättning för skada, som orsakats genom inverkan af en medelst öfverledning från annan anläggning inkommen elektrisk ström, och var öfverledningen vållad genom vårdslöshet vid den sistnämnda anläggningens utförande eller skötsel, ege den, som fått utgifva ersättningen, att af den senare anläggningens inne ­ hafvare söka åter, hvad han sålunda fått utgifva. finnes sådan vårdslöshet, som nyss sagts, hafva förelupit jemväl vid den förstnämnda anläggningen, ege rätten, med afseende å beskaffenheten af de å ömse sidor begångna fel, bestämma, till huru stort belopp ersättningen skall af hvardera sidan slut ­ ligen gäldas. ligger dylik vårdslöshet ej någondera sidan till last, skola båda anläggningarnas innehafvare sig emellan taga del i ersättningens gäl ­ dande, såsom om de gemensamt vållat skadan ; dock att i ty fall ansvarighet icke åligger innehafvare af telegraf-, telefon- eller annan dylik i och för sig ofarlig anläggning. har skada, som i denna lag afses, föranledts deraf, att, efter det elek ­ trisk anläggnings utförande påbörjades, utan innehafvarens samtycke vid ­ tagits åtgärd, som i väsentlig mån ökat faran för skadas åstadkommande genom den elektriska strömmens inverkan, vare den, sorn vidtagit sådan åtgärd, der han insett eller bort inse faran, anläggningens innehafvare an ­ svarig för den skada, som sålunda uppkommit. 10 §• elektrisk anläggnings egare, som åt annan öfverlåter nyttjanderätten till anläggningen, vare för skada, som derefter inträffar, ansvarig enligt 4 —9 §§ lika som anläggningens innehafvare, dock ej med annan egendom 6 — 1902. n:r 71. • n nrh hvad dertill hörer samt under nyttjanderätt en inbegripes; “ xsitt äter af anläggningens mnehafwe. hvar som vill fordra skadestånd enligt 4 —10 §§, skall inom två år från den dag, då skadan tima.de, sin talan hos domstol anhängiggöra. för ­ summas det, hafve han sin talan förlorat. 12 §. hvad elektrisk anläggnings egare eller innebafvare utgifvit enligt 4 —10 §§ ege han, der ej annat af 9 § föranledes, söka åter af den, som skadan vållat. 13 §. utgöres den elektriska anläggningen af inrättning för befordran af gods eller är den för sådan inrättnings behof afsedd, skall hvad ofvan är stadgadt rörande ersättningsskyldighet för skada icke ega tillämpning i fråga om egendom, som bl if vit af inrättningens förvaltning eller betjening för befor ­ dran eraottagen.c 14 §. de i denna lag gifna bestämmelser skola icke medföra skyldighet för * * “ * is1*" ** derfordras med utseen^e^nd^^ ’ ut'" ’fver hvad denna, lag innehåller, må d*8 af konungen. * ektnska anl8«gnmgars utförande och skötsel, med- läwpmng j frf om *^da 1 den 1 januari 1903, men eger ej till- ’ som derfennnan inträffat. det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. till ytter- me™ t®**! lmed egen hand nnderskriwt “1* med vårt kongl. sigill bekräfta- låtit. stockholms slott den 27 juni 1902. 1902. n:r 71. — ^ oscar. (l. s.) hj. l. hammarskjöld . (justitiedepartementet.)