SFS 1987:132

Start / Fastighetsrätt / Jordabalk (1970:994) / SFS 1987:132

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:132 Utkom fr�n trycket den 6 maj 1987 Lag om �ndring i jordabalken; utf�rdad den 2 april 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 7 �, 7 kap. 5 �, 9 kap. 8 �, 10 kap . 5 �, 13 kap . 4 � och 22 kap. 11 � Jordabalken^ skall ha f�lja nde lydelse. 3 kap. 7 Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r�ndring medf�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens �gare, �r denna ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i anspr�k, f�rr�n anl�ggningen avl�gsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu g�ller dock ej, om den som uppf�rde anl�ggningen inkr�ktade p� den angr�nsande marken med avsikt eller av grov v�rdsl�shet och, n�r anl�ggningen �verl� tits till annan, denne �gde k�nnedom d�rom vid sitt f�rv�rv. Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det intr�ng som anl�ggningen medf�r. 7 kap. 5 Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r inte bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fas t egendom inom detaljplan och uppl�telse av jordbruksarrende �r dock inte bindande l�ngre �n tjugofem �r. Uppl�telse av annan nyttjander�tt �n jordbruksarrende f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning till viss tid. 344 ' Prop. 1985/86:90, BoU 1986 /87:4, rskr. 126. ' Balken omtryckt 1971: 1209. ^ A ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. '' Senaste lydelse 1984:67 8. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Avser uppl �telsen endast eller huvudsakligen r�tt att avverka skog f�r SFS 1987:132 annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r. F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av staten. F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�rl�ngning av avtal p� grund av lag. Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket f�reskrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets�ga� ren eller ny ttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid g�tt ut, skall upps�gning ske. 9 kap. 8 Om jord�garen har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av detta, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 � f�religger, 2. arrendatorn i a nnat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling skall bruka arrende st�llet, och det ej �r obilligt mot arrendatorn att arren� def�rh�llandet upph�r, 4. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �nda� m�lsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l �r obilligt mot arrendatorn att arrendef�rh�llandet upph�r, 5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlighet med en detaljplan, 6. jord�garen i annat fall g�r sann olikt, att arrendest�llet skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mot arrendatorn att arrendef�rh�llandet upph�r. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 10 kap. 5 Om jord�garen har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn r�tt till f�rl�ngning av detta, utom n�r 1. arrender�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 k ap. 14 � f�religger, 2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s �dan m�n att avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas, 3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan bygglov i fall d� s�dant erfordrats eller i strid med en detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller d�rmed j�mf�rligt beslut av myndighet ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning. 'Senaste lydelse 1984:678. ^Senaste lydelse 1984:678. 345 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:132 4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet inte st�r i �verensst�mmelse med en detaljplan eller omr�desbest�mmelser och jord�garen g�r sanno� likt, att han skall an v�nda marken i enlighet med planen eller best�mmel� serna. 5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggelse av annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk, industri eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom att kunna f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatoms intresse av fortsatt arrende, 6. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arrendef�r� h�llandet. Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket r�tt till s�dan f�rl�ngning. 13 kap. 4 � 1 uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen och det belopp varmed a vg�lden skall utg� till d ess annat best�mmes. Hand� lingen skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reskrifter r�rande fastighe� tens anv�ndning och bebyggelse samt de best�mmelser i �vrigt som sk all g�lla i fr�ga om tomtr�tten. Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rskilda byggnadsbest�mmelser r�rande fastigheten i en detaljplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen, om ej annat avtalats. 346 22 kap. II � Gemensam inteckning f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare och efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon eller n�gra av fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken inteckning� en skall kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r inskriven och �ger r�ttigheten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen, fordras att innehavaren av s�dan r�ttighet medger relaxationen. Svarar fastighet, fr�n vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket, f�r relaxation ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastigh etens �gare eller av �garen av eller r�ttighetshavare i stamfastigheten eller fastig� het som f�r e den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastighete n. Fordras ej fastighets�garens medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p� ans�kan av pantbrevets innehavare. Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av in� teckningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan a tt s�dana �tg�rder vid� tages med d e �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar f�r dem gemensamt med n�gon av de a ndra fastigheterna. 1 fastighet, som bildats genom avsty ckning av omr�de vilket f�rv�rvats av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom detaljpla n, f�r p� beg�ran av kommunen relaxation ske utan hinder av best�mmelserna i f�rsta sty cket om att f�r relaxation fordras medgivande av fastighets�gare och r�ttighets� havare. om sannolika sk�l f�religger f�r alt omr�dets v�rde uppg�r ti ll � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> h�gst tv� procent av den odelade fastighetens v�rde och relaxationen �r SFS 1987:132 v�sentligen utan betydelse f�r fastighets�garnas och r�ttighetshavarnas r�tt. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1987. P� regeringens v�gnar STEN WICKBOM Michael Koch (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:132

Utkom fr�n trycket

den 6 maj 1987

Lag

om �ndring i jordabalken;

utf�rdad den 2 april 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 7 �, 7 kap. 5 �, 9 kap. 8 �,

10 kap . 5 �, 13 kap . 4 � och 22 kap. 11 � Jordabalken^ skall ha f�lja nde

lydelse.

3 kap.
7

Har byggnad eller annan anl�ggning uppf�rts s� att den skjuter in p�

angr�nsande mark, och skulle anl�ggningens borttagande eller f�r�ndring
medf�ra betydande kostnad eller ol�genhet f�r anl�ggningens �gare, �r

denna ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i anspr�k, f�rr�n
anl�ggningen avl�gsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu g�ller dock

ej, om den som uppf�rde anl�ggningen inkr�ktade p� den angr�nsande

marken med avsikt eller av grov v�rdsl�shet och, n�r anl�ggningen �verl�

tits till annan, denne �gde k�nnedom d�rom vid sitt f�rv�rv.

Den angr�nsande markens �gare �r ber�ttigad till ers�ttning f�r det

intr�ng som anl�ggningen medf�r.

7 kap.
5

Avtal om uppl�telse av annan nyttjander�tt �n tomtr�tt �r inte

bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telse av fas t

egendom inom detaljplan och uppl�telse av jordbruksarrende �r dock inte

bindande l�ngre �n tjugofem �r. Uppl�telse av annan nyttjander�tt �n

jordbruksarrende f�r n�gons livstid g�ller utan begr�nsning till viss tid.

344

' Prop. 1985/86:90, BoU 1986 /87:4, rskr. 126.

' Balken omtryckt 1971: 1209.

^ A ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

'' Senaste lydelse 1984:67 8.

�

Avser uppl �telsen endast eller huvudsakligen r�tt att avverka skog f�r

SFS 1987:132

annat �ndam�l �n husbehov, �r avtalet ej bindande l�ngre �n fem �r.

F�rsta och andra styckena g�ller ej nyttjander�tt som uppl�tes av staten.

F�rsta stycket inverkar ej p� nyttjander�ttshavares r�tt till f�rl�ngning av

avtal p� grund av lag.

Har arrende eller hyra uppl�tits p� l�ngre tid �n den i f�rsta stycket

f�reskrivna l�ngsta tiden f�r nyttjander�tts best�nd och vill fastighets�ga�

ren eller ny ttjander�ttshavaren fr�ntr�da avtalet sedan denna tid g�tt ut,
skall upps�gning ske.

9 kap.

Om jord�garen har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn r�tt till

f�rl�ngning av detta, utom n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 kap. 14 �

f�religger,

2. arrendatorn i a nnat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s�dan m�n att

avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. jord�garen g�r sannolikt, att han sj�lv, hans make eller avkomling

skall bruka arrende st�llet, och det ej �r obilligt mot arrendatorn att arren�
def�rh�llandet upph�r,

4. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet beh�vs f�r en mera �nda�

m�lsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av s�rskilda sk�l �r

obilligt mot arrendatorn att arrendef�rh�llandet upph�r,

5. jord�garen g�r sannolikt, att arrendest�llet skall anv�ndas i enlighet

med en detaljplan,

6. jord�garen i annat fall g�r sann olikt, att arrendest�llet skall anv�ndas

f�r annat �ndam�l �n jordbruk, och det ej �r obilligt mot arrendatorn att

arrendef�rh�llandet upph�r.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der

endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt
avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket

r�tt till s�dan f�rl�ngning.

10 kap.

Om jord�garen har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn r�tt till

f�rl�ngning av detta, utom n�r

1. arrender�tten �r f�rverkad eller f�rh�llande som avses i 8 k ap. 14 �

f�religger,

2. arrendatorn i annat fall �sidosatt sina f�rpliktelser i s �dan m�n att

avtalet sk�ligen icke b�r f�rl�ngas,

3. byggnad p� arrendest�llet uppf�rts utan bygglov i fall d� s�dant

erfordrats eller i strid med en detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller

d�rmed j�mf�rligt beslut av myndighet ang�ende markens bebyggande
eller anv�ndning.

'Senaste lydelse 1984:678.

^Senaste lydelse 1984:678.

345

�

SFS 1987:132

4. i annat fall byggnad p� arrendest�llet inte st�r i �verensst�mmelse

med en detaljplan eller omr�desbest�mmelser och jord�garen g�r sanno�

likt, att han skall an v�nda marken i enlighet med planen eller best�mmel�

serna.

5. jord�garen g�r sannolikt, att marken skall anv�ndas f�r bebyggelse

av annat slag �n det som avses med uppl�telsen eller f�r jordbruk, industri
eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset f�r honom att kunna
f�rfoga �ver marken f�r s�dant �ndam�l p�tagligt �verv�ger arrendatoms

intresse av fortsatt arrende,

6. jord�garen i annat fall har befogad anledning att uppl�sa arrendef�r�

h�llandet.

Om jord�garens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avtr�der

endast en del av arrendest�llet och avtalet l�mpligen kan f�rl�ngas s�vitt
avser arrendest�llet i �vrigt, har arrendatorn utan hinder av f�rsta stycket

r�tt till s�dan f�rl�ngning.

13 kap.

4 � 1 uppl�telsehandlingen skall anges �ndam�let med uppl�telsen och
det belopp varmed a vg�lden skall utg� till d ess annat best�mmes. Hand�
lingen skall dessutom inneh�lla de n�rmare f�reskrifter r�rande fastighe�
tens anv�ndning och bebyggelse samt de best�mmelser i �vrigt som sk all

g�lla i fr�ga om tomtr�tten.

Finns vid tiden f�r uppl�telsen s�rskilda byggnadsbest�mmelser r�rande

fastigheten i en detaljplan eller eljest, anses de ing� i uppl�telsen, om ej
annat avtalats.

346

22 kap.

II � Gemensam inteckning f�r p� ans�kan av fastigheternas �gare och

efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas fr�n n�gon eller

n�gra av fastigheterna (relaxation). Besv�ras fastighet, i vilken inteckning�

en skall kvarst�, av pantr�tt eller annan r�ttighet som �r inskriven och �ger
r�ttigheten lika r�tt som eller s�mre r�tt �n inteckningen, fordras att
innehavaren av s�dan r�ttighet medger relaxationen. Svarar fastighet, fr�n

vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 � andra stycket,

f�r relaxation ske utan att den bitr�tts eller medgivits av den fastigh etens

�gare eller av �garen av eller r�ttighetshavare i stamfastigheten eller fastig�

het som f�r e den ifr�gavarande svarar f�r brist i stamfastighete n. Fordras

ej fastighets�garens medverkan till relaxationen, f�r relaxation ske p�
ans�kan av pantbrevets innehavare.

Svarar fastigheterna f�r flera gemensamma inteckningar, f�r en av in�

teckningarna icke avlyftas fr�n en fastighet utan a tt s�dana �tg�rder vid�
tages med d e �vriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar f�r

dem gemensamt med n�gon av de a ndra fastigheterna.

1 fastighet, som bildats genom avsty ckning av omr�de vilket f�rv�rvats

av kommun f�r att ing� i allm�n plats inom detaljpla n, f�r p� beg�ran av

kommunen relaxation ske utan hinder av best�mmelserna i f�rsta sty cket
om att f�r relaxation fordras medgivande av fastighets�gare och r�ttighets�

havare. om sannolika sk�l f�religger f�r alt omr�dets v�rde uppg�r ti ll

�

h�gst tv� procent av den odelade fastighetens v�rde och relaxationen �r

SFS 1987:132

v�sentligen utan betydelse f�r fastighets�garnas och r�ttighetshavarnas

r�tt.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1987.

P� regeringens v�gnar

STEN WICKBOM

Michael Koch

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:132

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se