SFS 1987:132

SFS 1987:132

Utkom från trycket

den 6 maj 1987

Lag

om ändring i jordabalken;

utfärdad den 2 april 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 3 kap. 7 §, 7 kap. 5 §, 9 kap. 8 §,

10 kap . 5 §, 13 kap . 4 § och 22 kap. 11 § Jordabalken^ skall ha följa nde

lydelse.

3 kap.
7

Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på

angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring
medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är

denna ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän
anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock

ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande

marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlå­

tits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det

intrång som anläggningen medför.

7 kap.
5

Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är inte

bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fas t

egendom inom detaljplan och upplåtelse av jordbruksarrende är dock inte

bindande längre än tjugofem år. Upplåtelse av annan nyttjanderätt än

jordbruksarrende för någons livstid gäller utan begränsning till viss tid.

344

' Prop. 1985/86:90, BoU 1986 /87:4, rskr. 126.

' Balken omtryckt 1971: 1209.

^ A ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

'' Senaste lydelse 1984:67 8.

¬

Avser uppl åtelsen endast eller huvudsakligen rätt att avverka skog för

SFS 1987:132

annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

Första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av staten.

Första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till förlängning av

avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket

föreskrivna längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill fastighetsäga­

ren eller ny ttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan denna tid gått ut,
skall uppsägning ske.

9 kap.

8

Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till

förlängning av detta, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 §

föreligger,

2. arrendatorn i a nnat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att

avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling

skall bruka arrende stället, och det ej är obilligt mot arrendatorn att arren­
deförhållandet upphör,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ända­

målsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är

obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet

med en detaljplan,

6. jordägaren i annat fall gör sann olikt, att arrendestället skall användas

för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrendatorn att

arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder

endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket

rätt till sådan förlängning.

10 kap.

5

Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till

förlängning av detta, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 k ap. 14 §

föreligger,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i s ådan mån att

avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. byggnad på arrendestället uppförts utan bygglov i fall då sådant

erfordrats eller i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser eller

därmed jämförligt beslut av myndighet angående markens bebyggande
eller användning.

'Senaste lydelse 1984:678.

^Senaste lydelse 1984:678.

345

¬

SFS 1987:132

4. i annat fall byggnad på arrendestället inte står i överensstämmelse

med en detaljplan eller områdesbestämmelser och jordägaren gör sanno­

likt, att han skall an vända marken i enlighet med planen eller bestämmel­

serna.

5. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för bebyggelse

av annat slag än det som avses med upplåtelsen eller för jordbruk, industri
eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset för honom att kunna
förfoga över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatoms

intresse av fortsatt arrende,

6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeför­

hållandet.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder

endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket

rätt till sådan förlängning.

13 kap.

4 § 1 upplåtelsehandlingen skall anges ändamålet med upplåtelsen och
det belopp varmed a vgälden skall utgå till d ess annat bestämmes. Hand­
lingen skall dessutom innehålla de närmare föreskrifter rörande fastighe­
tens användning och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som sk all

gälla i fråga om tomträtten.

Finns vid tiden för upplåtelsen särskilda byggnadsbestämmelser rörande

fastigheten i en detaljplan eller eljest, anses de ingå i upplåtelsen, om ej
annat avtalats.

346

22 kap.

II § Gemensam inteckning får på ansökan av fastigheternas ägare och

efter medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas från någon eller

några av fastigheterna (relaxation). Besväras fastighet, i vilken inteckning­

en skall kvarstå, av panträtt eller annan rättighet som är inskriven och äger
rättigheten lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen, fordras att
innehavaren av sådan rättighet medger relaxationen. Svarar fastighet, från

vilken inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket,

får relaxation ske utan att den biträtts eller medgivits av den fastigh etens

ägare eller av ägaren av eller rättighetshavare i stamfastigheten eller fastig­

het som för e den ifrågavarande svarar för brist i stamfastighete n. Fordras

ej fastighetsägarens medverkan till relaxationen, får relaxation ske på
ansökan av pantbrevets innehavare.

Svarar fastigheterna för flera gemensamma inteckningar, får en av in­

teckningarna icke avlyftas från en fastighet utan a tt sådana åtgärder vid­
tages med d e övriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar för

dem gemensamt med någon av de a ndra fastigheterna.

1 fastighet, som bildats genom avsty ckning av område vilket förvärvats

av kommun för att ingå i allmän plats inom detaljpla n, får på begäran av

kommunen relaxation ske utan hinder av bestämmelserna i första sty cket
om att för relaxation fordras medgivande av fastighetsägare och rättighets­

havare. om sannolika skäl föreligger för alt områdets värde uppgår ti ll

¬

högst två procent av den odelade fastighetens värde och relaxationen är

SFS 1987:132

väsentligen utan betydelse för fastighetsägarnas och rättighetshavarnas

rätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

På regeringens vägnar

STEN WICKBOM

Michael Koch

(Justitiedepartementet)

¬