Lag
SFS 1989:722
om ändring i jordabalken;
utkom frän trycket
den 29 augusti 1989
utfärdad den 21 juni 1 989.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om jordabalken^
de/s att 7 kap. 28 och 29 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 23 § samt 20 kap. 13 § skall
ha följande lydelse,
de/s att i balke n skall införas en ny parag raf, 23 kap. 9 §, samt närmast
före denna en ny r ubrik av följande lydelse.
7 kap.
28 § Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsbildning i flera
fastigheter, skall veder lag som utgår f� r rättig heten tillkomma ägarna av
dessa i förhållande till belastningen på vaije fastighet.
29 § Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår
fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som genom
regleringen �verföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, o m rättighe-
' Prop 1988/89:77, BoUll, rskr. 255.
^ Balken omtryckt 1971:1209.
1339
¬
SFS 1989:722
tens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastig
heten eller om utövning av rättigheten på det överförda området eljest
måste anses strida mot upplåtelsen eller är oförenlig med sådant förord
nande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för fastighetsbildnings
myndigheten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt
finns i fastighetsbildningslagen (1970:988).
Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark
eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättighe
ten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad a tt inom en
månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I
annat fall gäller avtalet mot honom.
Att fastighetsbildningsmyndigheten kan förordna att en rättighet skall
fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering
frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. 33 a §
och 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen. En sådan rättighet skall vid till-
lämpningen av 22 § äga företräde framför en rättighet som enligt första
stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden.
8 kap.
4
Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är
förverkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast
efter uppsägningen, om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatom att
avflytta tidigare eller annat följer av 25 §.
Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arren-
dator rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den fardag som
inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Frånträder arren
datom avtalet med stöd av 7 kap. 30 § andra stycket, skall av talet, om
arrendatom begär det i uppsägningen, i stället upphöra att gälla den dag då
arrendatom till följd av fastighetsregleringen är skyldig att avträda mark.
Sker uppsägningen innan arrendatom tillträtt arrendestället, upphör avta
let genast att gälla.
Fardag är den 14 mars.
9 kap.
23 §" Avräkning mellan jordägaren och arrendatom skall ske, när arren
destället avträdes. Avräkning skall äve n ske vid tidigare tidpunkt i den
mån avtal därom träffats. I sa mband med förlängning av arrendeavtalet
skall avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från tillträdet eller
från närmast föregående avräkning.
Avräkning skall också ske i samban d med ett förordnande enligt 5 kap.
33 a § fastighetsbildningslagen (1970:988).
Om ej annat avtalats, skall avräkning gmndas på syn vid avräkningspe
riodens böljan och slut.
Vid avräkningen skall beak tas om kostnaderna för att avhjälpa de bris
ter som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under peri
oden.
1340
' Senaste lydelse 1981:784.
^ Senaste lydelse 1985:928.
¬
20 kap.
SFS 1989:722
13
Om det på gru nd av inneh ållet i pro tokollet och vad som i öv rigt
framkommit måste antagas att det påstådda förvärvet ägt rum samt sökan
den med hänsyn till vad s om framkommit bör anses som ägare, skall den
omständigheten att endast protokollet åberopas som fångeshandling ej
utgöra hinder mot lagfart . Ett förvärv för vilket tillstånd av myndighet
fordras får dock inte läggas till grund för lagfart förrän tillstånd har
lämnats.
Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder
sin rätt f rån honom innehaft fastigheten med äganderättanspråk under de
tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning,
utgör omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart endast om inskriv
ning eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten
eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid.
I ärende om lagfart som avses i denne pragraf skall, om så finnes
erforderligt, inhämtas yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra
talan mot b eslut, varigenom lagfart beviljats.
23 kap.
! övriga bestämmelser
9 § Kommer en inskriven rättighet till följd a v ett förordnande enligt 5
kap. 33 a § eller 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen (1970; 988) att gälla i
en annan fastighet än den i vilken den har blivit inskriven, skall rättigheten
inskrivas i den andra fastigheten. En sådan inskrivning ger samma rätt till
företräde som om den verkställts efter ansökan.
Denna lag träder i kr aft den 1 janu ari 1990.
På regeringens vägnar
BENGT G�RANSSON
Michael Koch
(Justitiedepartementet)
' Senaste lydelse 1975:1085.
¬