SFS 2003:626 Lag om ändring i jordabalken

Du är här: Start / Fastighetsrätt / Jordabalk (1970:994) / SFS 2003:626 Lag om ändring i jordabalken
030626.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i jordabalken;

utfärdad den 23 oktober 2003.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om jordabalken2

dels att nuvarande 3 kap. 5 § och 3 kap. 7 § skall betecknas 3 kap. 4 § och

3 kap. 11 §,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 3 §, nya 3 kap. 4 §, 10 kap.

5 §, 11 kap. 5 § samt 12 kap. 18 a och 18 d §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och

3 kap. 5�10 §§, av följande lydelse.

1 kap.

1 § Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet av-
gränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastig-
hetsbildning finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan.

1 a § I denna balk betyder

1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad

både horisontellt och vertikalt,

2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan

fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horison-
tellt och vertikalt.

Vad som sägs i denna balk om mark gäller också annat utrymme som in-

går i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

2 kap.

1 §

3 Till en fastighet hör

byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts

inom fastigheten för stadigvarande bruk,

på rot stående träd och andra växter,
naturlig gödsel.
Till en fastighet hör även en sådan byggnad eller annan anläggning som är

uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid ut-

1 Prop. 2002/03:116, bet. 2003/04:BoU2, rskr. 2003/04:1.

2 Balken omtryckt 1971:1209.

3 Senaste lydelse 1973:1145.

SFS 2003:626

Utkom från trycket
den 4 november 2003

background image

2

SFS 2003:626

övandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastig-
het där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning för vilken led-
ningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt ledningsrättslagen
(1973:1144) har förordnats att rätten skall höra till fastigheten.

2 § Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit
försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av
denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus
eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna,
element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandred-
skap, civilförsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till bygg-

nad, såvitt angår

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kyl-

skåp samt maskin för tvätt eller mangling,

2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och an-

läggning för maskinmjölkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.
Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket

hör ej till byggnaden.

Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör ett sådant fö-

remål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det
finns.

3 kap.

3 §

4 Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande ar-

bete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig
för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Bestämmelser om ersätt-
ning för skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i 32 kap.
miljöbalken.

Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åt-

gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersät-
tas enligt bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken. Om det begärs, skall säker-
het enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen
för ersättningen innan arbetet börjar.

Om en byggnad eller någon annan anläggning som hör till en angränsande

fastighet, till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, är
av sådan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att före-
bygga skada med anledning av arbete som inte sträcks nedanför vanligt käl-
lardjup, skall åtgärden bekostas av den angränsande fastighetens ägare. Om
anläggningen hör till en tomträtt, skall åtgärden i stället bekostas av tomt-
rättshavaren.

4 Senaste lydelse 1998:861.

background image

3

SFS 2003:626

4 §

5 �&tgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande

arbete får vidtas på annans fastighet, om det är nödvändigt för att undvika
oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall er-
sättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte be-
rättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i
2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan ar-
betet börjar.

5 § Bestämmelserna i 6�10 §§ tillämpas i fråga om byggnader och andra
anläggningar som uppfyller följande villkor:

1. olika delar av anläggningen hör till skilda fastigheter, och
2. minst en del av anläggningen hör till en tredimensionell fastighet eller

ett tredimensionellt fastighetsutrymme.

Om en anläggning eller en del av denna hör till en tomträtt, gäller vad som

sägs om fastigheten i stället tomträtten.

6 §

6 Bestämmelserna i 3 § första och andra styckena och 4 § tillämpas

också vid byggnadsarbete på en del av en sådan anläggning som avses i 5 §,
om arbetet medför risk för skada på någon annans del av anläggningen.

Skyddsåtgärder på någon annans del av anläggningen skall dock bekostas

av den anläggningsdelens ägare, om

1. risken för skada på anläggningsdelen beror på att denna är vårdslöst

uppförd eller bristfälligt underhållen, och

2. arbetet varken är särskilt ingripande eller av annan anledning medför

särskild risk.

I fall som avses i andra stycket är ägaren av den anläggningsdel som

riskerar att skadas inte berättigad till ersättning enligt 4 §.

7 § Den som äger en del av en sådan anläggning som avses i 5 § har rätt att
för utförande av byggnadsarbete på sin del av anläggningen få tillträde till
andra delar av anläggningen, om behovet av tillträde klart överväger den
skada och olägenhet som tillträdet kan antas medföra.

Skada och intrång till följd av tillträdet skall ersättas. Om det begärs, skall

säkerhet för ersättningen ställas hos länsstyrelsen innan arbetet börjar. Där-
vid tillämpas 2 kap. utsökningsbalken.

8 § Om en del av en sådan anläggning som avses i 5 § är så vårdslöst upp-
förd eller bristfälligt underhållen att det finns risk för att en inte obetydlig
skada drabbar någon annans del av anläggningen, är ägaren till den bristfäl-
liga delen av anläggningen skyldig att åtgärda bristen.

�garen av den del av anläggningen som riskerar att skadas har rätt till

skälig ersättning för kostnader som har uppkommit för att undanröja risken
för skada.

Första och andra styckena gäller inte om anläggningen redan när risken

uppkom var skadad eller försliten i sådan utsträckning att den måste ersättas
med en ny för att tjäna sitt ändamål.

5 Senaste lydelse av tidigare 5 § 1992:1209.

6 Tidigare 3 kap. 6 § upphävd genom 1986:226.

background image

4

SFS 2003:626

9 § I mål som avser skyldighet att åtgärda en sådan brist som avses i 8 §
första stycket får domstolen för tiden till dess frågan har avgjorts genom
dom eller beslut som har vunnit laga kraft förplikta ägaren till den bristfäl-
liga delen av anläggningen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
undvika skador på någon annans del av anläggningen.

Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om käranden yrkar det

och han eller hon gör sannolikt

1. att svaranden är skyldig att vidta skadeförebyggande åtgärder enligt

8 §, och

2. att saken inte tål uppskov.

10 § Vid prövningen av en fråga som avses i 9 § första stycket tillämpas
15 kap. 5 § tredje stycket, 6, 8 och 10 §§ rättegångsbalken.

Ett beslut enligt 9 § första stycket får verkställas på samma sätt som en

dom som har vunnit laga kraft.

Beslutet får överklagas särskilt.

10 kap.

5 §

7 Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till

förlängning av detta, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § fö-

religger,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avta-

let skäligen icke bör förlängas,

3. byggnad på arrendestället uppförts utan bygglov i fall då sådant er-

fordrats eller i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser eller där-
med jämförligt beslut av myndighet angående markens bebyggande eller an-
vändning,

4. i annat fall byggnad på arrendestället inte står i överensstämmelse med

en detaljplan eller områdesbestämmelser och jordägaren gör sannolikt, att
han skall använda arrendestället i enlighet med planen eller bestämmelserna,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas för bebyg-

gelse av annat slag än det som avses med upplåtelsen eller för jordbruk, in-
dustri eller annan ekonomisk verksamhet, samt jordägarens intresse att
kunna förfoga över arrendestället för sådant ändamål påtagligt överväger ar-
rendatorns intresse av fortsatt arrende,

6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhål-

landet.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder

endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt av-
ser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt
till sådan förlängning.

7 Senaste lydelse 1987:132.

background image

5

SFS 2003:626

11 kap.

5 §

8 Har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att förlänga ar-

rendeförhållandet eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den
grund att jordägaren för förlängning kräver arrendeavgift som ej är skälig
eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden
eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn den-
nes förlust på grund av arrendeförhållandets upphörande, om ej

1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen

kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet,

2. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas för annat

ändamål än det med upplåtelsen avsedda, och jordägarens intresse att kunna
förfoga över arrendestället för sådant ändamål påtagligt överväger arrenda-
torns intresse av fortsatt arrende, eller

3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhål-

landet.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om arrendatorn har uppsagt

avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på
ändrade villkor.

Förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppfö-

rande av byggnad eller utförande av annat arbete på arrendestället skall be-
aktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden vidtagits i enlighet
med arrendeavtalet.

12 kap.

18 a §

9 Om en bostadslägenhet, som hyrs ut av fastighetsägaren till en hy-

resgäst för annat än fritidsändamål och som inte utgör del av hyresvärdens
egen bostad, inte har lägsta godtagbara standard enligt sjätte och sjunde
styckena, får hyresnämnden på hyresgästens ansökan förelägga hyresvärden
att vidta åtgärd som behövs för att lägenheten skall uppnå sådan standard
(upprustningsföreläggande).

I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd som avses

med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut i föreläggandet. Tiden
i föreläggandet får förlängas, om det finns särskilda skäl för det och ansökan
om förlängd tid görs före utgången av den tidsfrist som gäller.

Föreläggande får meddelas endast om åtgärden med hänsyn till kostnaden

för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte. Om den begärda åtgär-
den innebär att ingrepp måste göras i andra lägenheter i huset, får ett föreläg-
gande meddelas endast om hyresgästerna i dessa lägenheter samtycker till
åtgärden.

Bestämmelserna i 16 § fjärde�sjätte styckena tillämpas också i fråga om

upprustningsförelägganden.

Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av bygg-

nad som tillhör annan än fastighetsägaren.

En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard, om den är

försedd med anordning inom lägenheten för

8 Senaste lydelse 1973:187.

9 Senaste lydelse 1997:62.

background image

6

SFS 2003:626

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

1. kontinuerlig uppvärmning,
2. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien,
3. avlopp för spillvatten,
4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller

dusch,

5. försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning,
6. matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och

avställningsytor.

Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta godtagbara

standard skall uppnås

1. att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och till

anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från
den, och

2. att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet el-

ler sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas.

18 d §

10 En fastighetsägare får endast under de förutsättningar som anges i

andra stycket

1. utföra sådana standardhöjande åtgärder på fastigheten som har en inte

obetydlig inverkan på en bostadslägenhets bruksvärde, eller

2. utföra åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en bostads-

lägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.

För att sådana åtgärder skall få vidtas krävs det att de har godkänts av de

berörda bostadshyresgästerna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till
åtgärderna. Om åtgärderna avser de gemensamma delarna av fastigheten,
krävs det att de har godkänts av hyresgästerna i mer än hälften av de berörda
bostadslägenheterna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgär-
derna. Godkännande eller tillstånd behövs inte, om åtgärderna vidtas för att
en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a §
sjätte och sjunde styckena.

Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av bygg-

nad som tillhör någon annan än fastighetsägaren. Med hyresgäst avses i
18 d�h §§ även den som tidigare varit hyresgäst, om hans hyresavtal har
upphört med anledning av en större ombyggnad och han har rätt att flytta
tillbaka till en lägenhet i fastigheten efter ombyggnaden och kan anses vara
berörd av den åtgärd det är fråga om.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTR�M

Sten Andersson
(Justitiedepartementet)

10 Senaste lydelse 2002:29.

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.