210378.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
syemsk författhihgssamlikg.
a
1921
i:r 378 —380.
1■* utkom från trycket
den 12 juli 1921.
rt
nir (rnbrlk ocb datam knn-‘ g<>ra3 från predikstolen.;
lag
om ströängars indragande till kronan;
given stockholms slou den 22 juni 1921. .
yi gustaf, med gnds nåde, sveriges, götes och yendes konung,
göra veterligt: att yi, med riksdagen, funnit gott förordna som följer:
'j) i. allmänna bestämmelser.
1 §.
med ströängar förstås i denna lag ägor, som hemman eller nybygge i yästerbot-
tens eller norrbottens läns lappmark vid awittring fått sig tillsvidare tillagda å
kronomark. , • 2
§.
ströängar skola efter ty i denna lag stadgas indragas tiu kronan.
denna...räs
sästs tääääs
fastighet, vars samtliga ägor ligga ovan od^lingsgränsen.
för tbefintligt skick kan med fördel från faatigketenääi
sji
■ i* 1t«' -“ .lä slässsä
nmg, belägen \ giigj. ^el därav undantagen, i den mån sådant
§ fkileäåuajuäer ^tighet, elfer^del av såu äng insragas tie kronan.
■rr j ströänffar, som indragas till kronan, skall utgå medelst bekostande^^(mng^å
den fsgfet. vartill ängåna höra. odlingen sksi vara sadan, att där-
^\sl—2100is. svensk författningssamling 192 f n:r 578 —580.
¬
— 1921. n. t 378.
io-enomsattnin.e:
s
har vid itlg» ac.aa.lo oaataaav, ---------1 -----
jord, upptagits bland ströängax, skaii a marken »ovavio o . jjoaa.aa.aaa g,ao.
odlingen bestämmas så, att kostnaden därför motsvarar värderingsbeloppet,
in^r i ströäng område, som vid skifte betecknats såsom impediment, tillfälle det
kronan utan ersättning. 8
§,
penningar ock
jordbrukskonsulent eller annan person med jämförlig utbildning ocb. en person, som,
utan att beböva äga dylik utbildning, besitter praktisk insikt i lappmarkernas jord-
bruksförbållanden, vilka sistnämnda ledamöter förordnas, den förre av länsstyrelsen
ocb den senare av länets husbållningssällskaps förvaltningsutskott.
9 §.
konungen bestämmer för varje år antalet av de ströängsnämnder, som skola till^a
sättas, samt anvisar ät varje nämnd visst verksamhetsområde. ^
10 §.
lantmätaren bar att leda ströängsnämndens sammanträden och därvid föra proto
koll, innefattande redogörelse för vad under förrättningen förekommit. protokollet
bor vid varje sammanträdes slut uppläsas för närvarande sakägare.
11 §.stanna
ströängsnämndens ledamöter i olika meningar, gäue vad de flesta säga.
har var sm mening, gälle lantmätarens. 0 ’ 0 ,0
txäiare
meddele ströängsnämnden beslut däröver& förrättningen fortgl
mätaren forball'fnrei-^^^^" "varde förrättningen avbruten, och tillkännagive lant-
förprdnande. ^ ansstyrelsen, som bar att vidtaga åtgärd för annan ledamots
ban i^om^ttett/o^dai^r^^"^ förrättningsman ogillas, äge
rätten ingiva besvä^ beslutet meddelades till ordföranden i ägodelnings-beslutet
^klao-anrlota ’ utdrag av protokollet i vad det avser överklagad^,
svären till eget äventyr med posten insända"be^'
utgång ordföranåpn f a ^^mma honom till handa före sagda tids ’över dylikt beslnt^må efsan'^ftoas "" meddele skyndsamt beslut angåenje jävet.
13 §hörigen^^uthr^its^^ellfr varde hållen för varje fastighet, vilken be-jfl"
änga? gerensamma sämjedelning bildar särskild brukningldel. äro strl
förrättning hållen för dessa skilda fastigheter, varde gemensamh5ranleda,\tt
förrättning äger sm f n särskilda omständigheter
den däxom besluta. ^ ® nm 1 ett sammanhang för flera fastigheter, må nämn-
anda att faattgheten an sadan, so» i 4 § avses, vande fonnättning dänd enugt
¬
— 1921. n:r 378. 981
frstindrlg ’iifng'* förkkiande om ditoande ängars undantagande
14 §.
för förrättning, som ströängsnämnd har att företaga å fastig-fe;
xsfefc sss; kfefe
egenskap av agap innehar fastigheten; dock vare, där denne icke har känt hemvist
1 ? riket, sädan kauelse icke erforderlig-,
fjp da eckpsiastikt hemman beröres av förrättning, som här avses, göre lantmätaren
1 god tid hos länsstyrelsen anmälan därom, i syfte att allmänt ombnd må förordnas
att vid förrättningen bevaka hemmanets rätt.
15 §.
tappning men varå sådant arbete ej kommit till stånd, skall avkastningen beräknas
tiu en femtedel av vad marken efter dess iordningsstäuande kan anses komma att
lämna.
16 §.
till ledning vid den r 15 § avsedda beräkning av ströängars höavkastning skall
tjäna den uppskattning, som skett vid awittringen; dock må avvikelse därifrån äga
rum i den män sådant föranledes av innehållet i skifteshandlingar, kreatnrsantalet
vid gården eller andra omständigheter. ströängsnämnden äge, då särskild anled
ning därtill föreligger, att för höavkastningens beräknande företaga besiktning av
ängarna. ^
då, efter ty i 7 § sägs, värdet av ströäng skall beräknas i penningar, må det ej i
något fall sätas högre än till femton kronor för hektar räknat.
18 §.
ströängsnämnden tillkommer att ntse området för den odling, som skau av kronan
boicosiiästill
odiingsområde må utses antingen mark inom fastighetens egentliga ägoområde
seller till fastigheten hörande ströäng eller ock kronomark, däri inbegripen äng, som
ätröängsnämndhn finner höra från annan fa|tighet indragas tiu kronan.
iv o*
varder av fastighetens ägare viss mark inom fastighetens egentliga ägoområde an
visad tiu odiingsområde, skau denna anvisning följas, därest antingen kostnaden lör
nillfitiha nch första gödslande understiger två tredjedelar av det belopp, nå sätt i 20 § sägs, varder bestämt såsom det högsta, vartiu i något fau dyl&
c^o^tnad må uppgå, euer ’ock odlingsomrädets förläggande till annan plats än den an-
^ visade icke skulle medföra nämnvärd minskning i den kostnad, som skall av kronan
gäldas. 20 §.
där ej till odiingsområde utses mark, som av fastighetens ägare anvisas, skall vid
dess utväljande iakttagas:
¬
982 — 1921. n:r 378. —
att odliiigsområde ej i något fall mä förläggas sä, att avståndet från boplats, dtlr-
ifrån det skali brukas, överstiger fem kilometer, efter framkomlig väg räknat;
att till odkngsområde ej mä utses mark utanför fastighetens egentliga ägoområde,
med mindre sådant länder fastigheten till fördel och icke föranleder olämplig ägo
anordning för kronan ;att
mark, vars odlande skulle medföra betydande kostnad, ej må ifrägakomma,
så framt annan ‘mark står till buds, som kan odlas för väsentligen mindre kostnad;
samtstim tatt
mark, å vilken torrläggning eller annat^ arbete för uppodling till åker ägt rum,
innan förrättning ä fastigheten företages* ej mä ifrägakomma, med mindre ägaren
lämnar sitt medgivande därtill eller annan mark ej finnes att tillgå.på
konungen ankommer att tid efter annan fastställa ett belopp såsom det högsta®^
vilket i något fall mä, för hektar räknat, utbetalas enligt denna lag såsom kostnad
för områdes odlande och första gödslande; och mä mark, vars iordningsställande
skulle medföra hö^e kostnad, ej utses till odlingsområde, med mindre ägaren åta
ger sig att svara för den del av kostnaden, som överstiger sagda belopp.
i övrigt skall vid odlingsområdes utväljande tillses, vad som är för fastigheten n lämpligast.
21 §.
&pör bestämmande av omfattningen av mark, som för ernående av den enligt 7
erforderliga höavkastningen, bör utläggas såsom odlingsområde, bar ströängsnämnden
att till viss myckenhet, lägst ettusensjuhundra kilogram och högst tretusen kilogram
iör hektar, beräkna den höavkastning, marken kan i odlat skick lämna. yarder till
sådan fastigheten tillhörande mark, som redan begagnas till
slätter, skall mn den beräknade myckenheten avdragas vad som enligt ströängs-
nämndens nppskattning motsvarar avkastningen av marken i dess befintliga skick.
^ torrläggning eller annat arbete förtisfl
wf å ägaren, efter ströängsnämndens beprövande, berät
till indragning, hava den beskaffenhet och det lä„e,
att de väl lampa sig att odlas och brakas under den fastighet,, dit de höra.
beräknaöp nnit ° aviiastnmg, motsvarande den frän ängarnaär
tiänlip- till n/ir därutöver. skulle så ej vara fallet, skall av kronomark, sondjfcv
såvitb^ “s°kä*^ ntsaf utanför dess egentliga ägoområde, skau,ij]l
att odlas, iämväl 1 ^ det kommer att omfatta, förutom vad som är avsettområdets
ändamålsenlii^n^ som ytterligare kan erfordras för
gränser brukande samt för bildande av reghlbundna och tjänliga
heten? beträffande omräde av kronomaxk, som enhgt 23 § tiuägges fastdg-
¬
— 1921. n:r 378. 983
25 §.
netexna gemensam maxk eilei ock a kronomaxk oaungsomiaae i enngnet mea aei
lag utläggas för fastigheterna samfällt. det i 20 § givna stadgandet, att odlin
/attcporlp pi mä nflörrrraa tts cfnrrp +prn vilnmpfpr •från firinlflfs '^rfirifrå.n
srs-
odlingtjänli
m finnes vid förrättning enligt denna lag, att odlingsområde ej ståx till huds eller
^ att vad som står till buds ej förslår till beredande åt fastigheten av en höaykastning,
till fullo motsvarande den, som ströängama kunna lämna, skola ängarna,^ i den mån
otrlrcicf.ninn* cåioi^po pi kfin ptsåttfl.^ frftnom odlinö". bibehåuas at fastjffheten.
att de ändock indragas 27
§.
skola nä grund av bestämmelserna i 26 § de till en fastighet hörande ströängar
heten bibehållas. 28
§•
om torrläggningen prövas a. -i
stadgat; och skau l^som i'första stycket avses, att ifrågakom-
si- ss “h, 5-s.ä
.ningen beredas fastighete * får sig anvisad viss del av arbetet, eller
^ :räsi
smjuk^amod.. .v od-«
srä.«rf
gäxder. . -ii-p o,.v,pten skola anses motsvara hälften av kostnaden,■n^ “ fn ste,^kola deasa arbeten best^as sä, att etter deras utfb-
s^de^m ro&somiädet är fär^gt^att tagas i bruk.
öwr odlingsområde skau npprättes kartskiss ooh beskrivning, sä avfattade, att om-
¬
984 1921. n:r 378.
rådet lätt kan återfinnas, tarjämte detsamma skall utstakas ä marken. är om
beläget utanför fastighetens egentliga ägoområde, skall det därjämte^ rörläggas
fullständig karta med besjmvning upprättas. lag samma vare i fråga om on
som
området
;as samt
xiislaiiu.g ------------------- o ---------- - o ------------------------------o --------område,
3m jämlikt 23 § förenas med fastigheten.
i planen upptagna diken skola, i den män sådant erfordras, utmärkas å marken.
har ströäng allenast delvis indfagits till kronan, skall rågång mot den del av än
gen, som bibehållits under fastigheten, ä marken utstakas och rörläggas samt karta
med beskrivning över rågången upprättas.
31 §.
sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit behörigen utredda, skall
ströängsnämnden avgiva utlåtande. detta skall föredragas å sammanträde med sak-
ägarna, och varde därvid tillkännagivet vad enligt 34 § skall iakttagas för fullföl- ' jande
av talan mpt nämndens beslut.
^ uppskov med förrättning ma ej äga rum, med mindre sådant på grund av sakens
vidlyttighet eller andra tvingande omständigheter äf oundgängligen nodio't.^ o o o o
o . §■
benast sex månader efter det förrättningen avslutats skall ett exemplar av proto- •a
kouet över densamma med därtill hörande handlingar utan lösen bevisligen tillstäl
las iastighetens ägare eller,^ om dennes vistelseort ej är känd euer han vistas utom
tiiiet, nagon som är boende ä fastigheten eller en av grannarna.
avser förrättningen flera fastigheter, skola förrättningshandlingarna tillställas den,
utsetts att för gemensam räknine- mottacrj ^utsetts att för gemensam räkning mottaga^d
ecklesiastikt hemman, skola förrättningshandlir^.då fråga är om allmänna
ombudet.
desamma.
■arna tillställas det
tid åligger det tillika lantmätaren att översända samtliga
till iorrättningen horande koncepthandlingar till vederbörande revirförval
laren oversändas till ordföranden i ägodelningsrätten. tillställda skall av lantmä-
33 §
34 §.samma
ssst^viimer^lala ströängsnämnds utlåtande skall, vid även
giva bes4r ^^ler handlingarnas d( tyr att det-giva besvär till j ’• , sextio aagar etter handlingarnas delfäende in-
på eget ävénwr med ^ägodelningsrätten. klaganden itände ock öppet attdean!
tiu kaäa före l?dl ordföranden så tidigt, att de kon:ommaw tiu kanda före lgda ms ntgång"'
ntsätte ha^n^så ^ inkommit till ordföranden i ägodelningsrätten'siésfä
f
!£ä.*5 “
¬
— 1921. n:r 378.
36 §.
985
agodelningsrätten satumanträder å plats, där sammanträde med minsta kostnad för
det allmänna ocli sakägare kan hållas. syn pä stället må förrättas endast då ägo-
delningsrätten eller dess ordförande finner det för ärendets prövning onndgängligen nödiet.nödigt.
kostnaden för ägodelningsrättens* sammanträde ävensom gottgörelse åt förrättnings-
lantmätare och saldamnig, som till rätten kallas, skola gäldas av allmänna medel.
a . • . 37 §.
over ägodelningsrättens ntslag må ej klagan föras i annat hänseende än såvitt
fråga är, huruvida och i vilken omfattning ströängar skola till kronan indragas. den
:soni härutinnan är missnöjd med ägodelningsrättens utslag äger att sist å sestionde
dagen från den dag, utslaget gavs, till ordföranden i ägodelningsrätten ingiva sina
till konungen ställda hesvär. besvären skola vara avfattade i två exemplar vid
äventyr att klaganden eljest har att gälda lösen för avskrift å desamma.
finner revirförvaltaren synnerliga skäl att påkalla sakens fullföljande hos konun
gen, har han att i god tid före hesvärstidens utgång till ombudsmannen och fiskalen
hos dom än styrelsen ingiva skriftlig framställning av sagda skäl ävensom ägodelnings-
‘ rättens protokoll och utslag samt handlingarna i ärendet; och skola dessa för sådant
ändamål på anmälan tillhandahållas honom av ordföranden. har dylik framställning
gjorts, äger omhndsmannen, där även han finner synnerliga skäl till klagan före
ligga, å kronans vägnar fullfölja talan mot ntslaget.
hava hesvär anförts av omhndsmannen, skola de av ordföranden tillställas fastig
hetens ä.o-are eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna. kär he
svär anförts av annan än ombudsmannen, har ordföranden att låta besvären jämte
övriga handlingar tillställas ombudsmannen. ^efter
det delgivning av besvären sålunda agt rum, ma till konungen ställd för- kl^lg
över besvären inom trettio dagar frän delgivningen tiu ordföranden ingivas
äer med posten insändas. sedan den förelagda tiden tiutodagatt euet iotklarmg
därförsnan inkommit, varde handlingarna av ordföranden msända tdl eonnngens
nedre justitierevision. ^
dä hestat om ströängars indragande äger laga kraft, skall ordföranden i äg^el- .
öesiur om biläggas förrättningshandlingarna och tecknasnmgsrätten
bevis om heslutets laga kraft varde jämväl med posten
■^^“ra^ör^aef tiustäut fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit för-
rätoingshajdlings^na. handlingar och karta till lantmätaren; och har^ ordföramden översände j
äl^eädig kännedom^^om ärendet.
^ . ^—38 fitines stadgat skall beträffande rättegång i mål om ^rö- ängarlia^nd^f i^tiu^a delar^gäua vad i avseende ä rättegången r skrttes-
0 mål är föres^ivet. g
teslnt om mdrag med högst fyra är
srtöäng eller sd därav nfctts till odungsoimäde för annan fastighet skall .
® afsfs, så snart laga kraft åkommit sagda beslut. agaren njute i sådant
ängci^ *
¬
986 — 1921. n:r 378. —
fell ersättnino- för mistad avkastning under en tid av fyra är frän avträdandet; ooh
varde beloppel av sagda ersättning bestämt^ av stroängsnämnden.
finnes lada ä ströäng, som indrages, vare ägaren berättigad att bortföra ladan.
är den ej bortförd inom tvä är efter det ängen avträddes, tillfälle den kronan utan
lösen, g
ersättning, som avses i 22 eller 40 §, skall av länsstj^relsen utbetalas, sä snart
förrättningen vunnit laga kraft.äinan
odlingskostnad, som det åligger kronan att gälda, skall av länsstyrelsen
nfbetalas med en femtedel, sä snart beslutet om ängarnas indragande äger laga kraft
ock festigketens ägare anmäler sig ämna påbörja odlingsarbetet, med två femtedelar,
då fastigketens ägare med intyg av nämndeman, ledamot i ägodelningsrätt eller god
man för lantmäteriförrättningår eller ock två andra trovärdiga män styrker sig hava
i enlighet med uppgjord plan fullgjort så mycket av vad däri föreskrives, som mot
svarar kalva kostnaden, samt med återstående två femtedelar, då med intyg av syne-
man, som länsstyrelsen på ansökan förordnat, styrkes, att det föreskrivna är i sin
‘kelhet fullgjort.
43 §.
belopp, som i enlighet med denna lag utgår i mån av verkställda arbeten, skall,
utan att vara underkastat preskription, innestå för fastighetens räkning, till dess
arbetena utförts ock avsynats.
_ 44 §.
år fastighet, från vilken ströängar skola indragas, utarrenderad, ankommer det,
utan kinder av arrendeavtalet, på ägaren att utföra den odling, som enligt ströängs-
nämndens beslut skall av kronan bekostas. har ägaren ej inom ett år från det för
rättningen vunnit laga kraft påbörjat odlingen, eller kar nan väl inom sagda tid på
börjat joien ej inom ytterligare två år fullbordat densamma, må länsstyrelsen på
framställning av arrendatorn efter ägarens körande förklara ärren datorn berättigad
att 1 ägarens ställe utföra odlingen ock uppbära innestående odlingskostnad.
45 g.torrläggning,
som skall utföras för flera fastigheter i ett sammanhang, icke
päbörjats inom ett år ikån det förrättningen vunnit laga kraft, eller kar arbetet väl
inom sagda tid påbörjats men ej inom ytterligare tva år fullbordats, skall, på an
mälan av någon bland ägarna, länsstyrelsen föranstalta om arbetets utförande. kost
aden varde avräknad ä vad som enligt 43 § innestår för den eller de fastigheters
räkning, vilkas ägare det tillkommit att utföra arbetet.
särskilda omständigheter, som inträffat efter det ströängs- pt-pr.
a utlåtande vunnit laga kraft, avvflielse från den fastställda odlingsplanen
nlanp ansökan av fastigketens ägare, länsstyrelsen medgiva ändring i
46 §.
planen.
har
rum
47 §.
c genom laga kraft ägande keslut förklarats, att odling för fastighet skall äo-a
område fastigheten, eller att till denna skall läggasvälde
* 1 23 § sägs, varde området för framtiden inräknat i fastighetens ägo-
48 §.ströängar, som enligt denna lag indragas till bconan, skola utan rubbning i
¬
— 1921. n:r 378. — 987
skattetal å fastighet, från vilken ängarna avträdas, tiuäggas kringliggande krono- mark.
49 §.
har förrättning enligt denna lag blivit kungjord på sätt i 14 § sägs, må,-intill
dess ärendet blivit slutligen avgjort, laga skifte, hemmansklyfning eller ägosiyck-
ning å fastigheten icke handläggas i sådana delar, som äro beroende av indragnings-
frågan, med mindre ’ delningsförrättningen fortskridit så långt, att lotterna blivit å
marken utstakade.
har, då kungörelse om förrättning enligt denna lag skall utfärdas, laga delning
påbörjats och fortskridit så långt som nyss är sagt, skall med förstnämnda förrätt-
ning anstå, till dess delningen blivit fastställd.
50 §.
då laga kraft ägande beslut om ströängars indragande till kronan föreligger, vare
ängarna fcia från all rätt, som i avseende å dem förut tillkommit annan; dock må
nyttjanderätt och servitut äga bestånd tiu dess ängarna avträdas tiu kronan.
51 §.
ip ängar, som vid förrättning enligt denna lag förklarats icke skola indragas, vare
sedermera ej underkastade indragning; och skola beträffande sådana ängar de i
skiftes stadgan givna bestämmelser om rågångar och om ägoutbyten äga tillämpning.
den rätt, som enligt gällande bestämmelser tillkommer innehavare av ströäng att
av kronan erhålla virke till behövhga hägnader, hässjor och hölador, skall beträf
fande ängar, som vid förrättning enligt denna lag förklarats icke skola indragas,
tiusvidare gälla. ^
yad i denna lag är stadgat om ägare av festighet, skall, där fastighet utgöres av
nybygge, äga tillämpning å nybyggaren.^ ^
som meddelas av konungen. 55 §.
v
närmare bestämmelser om tiuämpiiingeii av denna lag meddelas av konungen.
ps' bessie k^amslott, som består
ej idkas av en eller flera stroangar.
56 §.
(f?i;';pska"ttode.^ f. dyflw. »to
® er?ä“ttaini “ worn är sagt. mä ej i något fall^ för hektar rätoat sättes ha^e
vn afftn^kronor för ströängar, som i befintligt skick kunna brukas till ärlig slåt- te,
öägn faooorfö? atröingkr, som^ej tansa till sådan slåtter brukas.
vad i 56 § är föreskrivet skall jämväl äga tillämpning, dä hemmanslott består
232 —2i00«. prfattningasamling 1921, n.r 378 —380.
¬
98s 1921. n:r 378. —
uteslutande av en eller flera ströängar; dock må med hänsyn till hemmanslottens
■ andel i samfäuigket ersättningen kunna ökas med högst femton procent av det värde,
tartill själva ängarna skattas.rartili angarn saai^tiis.ändå
att samtliga till hemmanslotten hörande ägor i följd av indragningen inför
livas med kronomarken, skall, utan ändring av hemmanets i jordeboken upptagna
aantal, lotten i jordregistret bibehäuas såsom särskild fastighet. ei må indrag-
vnöflfarfi. önrlritio- i inf.tpns ansvarip^het för a.nmä.nrir). hp<3-ul5r npji fnr<jn'nrrcit.mantal
laga
meddelats. 58
§. ^
i fall, som i 56 eller 57 § sägs, äge fastighetens ägare påfordra ströängarnas in- ^
dragande enligt de i denna lag givna allmänna bestämmelser, så framt han tiu od-
lingsomräde anvisar mark, som är belägen inom fastighetens egentliga ägoomräde
eller, där fråga är om hemmanslott, bestående uteslutande av ströängar, å någon av
ängarna och" denna mark flnnes till odling lämplig.
utgår ersättning på sätt i 56 eller 57 § sägs och är fastigheten intecknad, skall
ägodelningsrättens ordförande, sä snart laga kraft ägande beslut om ströäno'arnas in
dragning föreligger, ombesörja, att å nästa rättegångsdag nnder lagtima ting i in-
teckningsprotokouet antecknas, att ängarna eller i fall, som avses i 57 §, bemmans- lotten
icke vidare besväras av inteckningen.
60 §.
ersättniug, som utgår på sätt i 56 euer 57 § sägs, skall av länsstyrelsen utbe
talas, sa snart beslutet om ängarnas indragning äger laga kraft.
esväras festigheten av sökt eller beviljad intec'kning för fordran eller för avkomst
upplåtits att ntgå av fastigheten, eller kan fastigheten, jäm- ätjn
. § ,]ordabalken i .ägarens hand häfta för ogulden köpeskilling, m'ä er-
® utbetalas, med mindre han styrker, att vederbörande rätts-
v- därtill. gitter fastighetens ägare ej visa sådant med-
ar stadwt to sfsntflä
! ^7 ^^s^^uing för ströängar, tiuhörande fastig-
svarande belopp utan verkan ^ intecknings huvudstol, vare inteckningen till mot-
fle^ an^^ ’ a intecknad gemensamt med en ellert>
utfauit vid fördeiinga^ereissg to
63 §.
som enligt 61 euer 62 § delvis är-nnit
laga wt, otodrdjligr sorg«fa ätfäen “lf
¬
— 1921. n:r 378 och 379. — ggg
sä“ä‘sxj il.illisjäf*''* ■■■'" ’*« — “•< -
denna lag träder i braft den 1 jannari 1922.
vederbör, hava sig börsamligen att efterrätta. till yttermera vissostoljols
tnf2 19™ sigill tekräfta låtit.
gustaf.
^ otordbruksdepartementet.) haijssoii.
$} (babri^ och dntam tna- götus ir&a predlkatolen.)n:r 379.
lag
iiuru förhållas bör med ströångar yid ägostyckning inom yästerbottens ellernorrbottens
låns lappmark;
given stochholms slou den juni 1921.
vi grdstäp, med gnds nåde, sveriges, götes och vendes konniig,
göra veterligt; att vi, med riksdagen, funnit gott att, med imphävande av lagen
den 25 maj 1917 (n:r 220) hnrn förhållas hör med ströängar vid ägostyckning inom
västerbottens eller ntorrbottens läns lappmark, föiordna som följer:
höra till fastighet inom västerbottens eller norrbottens läns lappmark ängar utom fastighetens
egentliga ägoområde (ströängar) och sökes hos länssi^elsen tillstånd till
ägostyckning, varigenom skulle bildas en eller flera lotter, som jämlikt bestämmel
serna i 8 § av lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhåua ägo
styckning äro att anse såsom tjänliga för jordbruk, må ej tillstånd meddelas, med
mindre ängarna äro avsedda att läggas till sådan lott.
vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid förrättning en
ligt lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande till kronan bibehållits nnder
fastighet. _________
det alla som vederbör, hava sig börsamligen att efterrätta. till yttermera visso hava
vi detta med egen hand underskrivit med vårt kungl. sigill bekräfta låtit.
stockholms slott den 22 juni 1921. gustaf.
(l. s.)
jordbruksdepartementet.) n ils h ansson .
¬
Viktiga lagar inom fastighetsrätten
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)
Viktiga lagar inom fastighetsrätten
Anläggningslag (1973:1149)Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster
För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.