SFS 1971:1053

Start / Fastighetsrätt / Lag (1933:269) om ägofred / SFS 1971:1053

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1053 Lag om �ndring i lag en (1933: 269) om � gofred; given Stockholms slott den 17 december 1971. Utkom fr�n trycket den 27 dec. 1971 V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagen^ funnit gott f�rordna, att 24, 25, 29, 31, 36, 43, 45, 46 och 49 �� lagen (1933: 269) om �g ofred skall ha nedan angivna lydelse. 24 � F�rr�ttningsmannen skall, om han finner s�dant n�digt eller n� gon av sak�garna det �skar, vid f�rr�ttningen bitr�das av tv� gode m�n, vilka av sak�garna eller, om dessa ej �s�mjas, av f�rr�ttningsmannen utses bland dem, som � ro valda till n �mndem�n i domsaga eller i fastig� hetsdomstol eller till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttningar. I fall, d�r synef�rr�ttning handl�gges utan bitr�de av gode m�n, skall vad i denna lag �r stadgat om synem�nnen i till�mpliga delar g�lla f�r� r�ttningsmannen. Best�mmes under f�rr�ttningens fortg�ng, att gode m�n skola tillkallas, verkar det ej rubbning av �tg�rd, som dessf�r� innan vidtagits. 2446 1 Prop. 1971: 151, CU 2 8, rskr 319. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Stanna synem�nnen i olika meningar, g�lle vad de flesta s�ga. Har var sin mening och kan j�mkning ej ske, g�lle f�rr�ttningsmannens. 25 �2 I fr�ga om f�rr�ttningen skall i till�mpliga delar l�nda til! efter� r�ttelse vad i fastighetsbildningslagen (1970: 988) �r i fr�ga om fastig� hetsbildningsf�rr�ttning stadgat om anlitande av bitr�de av sakkunnig, om kallelse- och delgivningsf�rfarande, om anm�lan r�rande f�rordnan� de av god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken, om j�v mot f�rr�tt� ningsman och om protokoll vid f�rr�ttning. 29 � Sedan alla vid f�rr�ttningen f�rekommande fr�gor blivit avgjorda genom f�rening eller beh�rigen utredda, skola synem�nnen f�r sak�gar� na framl�gga skriftligt utl�tande i saken. Utl�tandet skall inneh�lla synem�nnens besked, med angivande av sk�len, i de i 27 � eller eljest h�r ovan omf�rm�lda fr�gor. Skall, enligt vad i 41 � s�gs, styrelse f�r samf�llighet utses, skola synem�nnen upp� draga �t en eller flera av sak�garna att i den i 44 � stadgade ordning utf�rda kallelse till sammantr�de f�r styrelseval och tillika best�mma den tid, inom vilken valet skall �ga rum och anm�lan d�rom g�ras hos l�nsstyrelsen, �vensom, d�r samf�lligheten omfattar fastigheter i skilda l�n, hos vilken l�nsstyrelse s�dan anm�lan skall ske. Sist f�rklaras f�rr�ttningen avslutad med tillk�nnagivande, vid vilken fastighetsdomstol talan mot f�rr�ttningen m� anh�ngigg�ras samt vad enligt 31 � skall iakttagas f�r s�dan talans bevarande. SFS 1971:1053 31 �3 �r sak�gare missn�jd med f�rr�ttning, skall han vid talans f�r� lust inom tv� m�nader efter f�rr�ttningens avslutande vid den fastig� hetsdomstol, som i 46 � stadgas, v�cka talan mot samtliga �vriga sak� �gare. 36 �'^ Har i annan ordning �n vid synef�rr�ttning uppr�ttats skriftlig och av vittnen styrkt f�rening r�rande st�ngselskyldighet eller betesreg� lering, �ge envar, som deltagit i f�reningen, uppvisa denna hos den eller de fastighetsdomstolar, inom vilkas domv�rjo de fastigheter, f�r� eningen ang�r, �ro bel�gna. �verensst�mmer f�reningen med de i denna lag stadgade grunder, och hava, d�r f�reningen avser uppl�telse av be� tesmark, i f�reningen tydligt angivits den uppl�tna markens l�ge och gr�nser, den eller de fastigheter, f�r vilka den uppl�tits, s�tt och tid f�r markens inh�gnande och anordnande f�r betesbruk samt huruvida er� s�ttning skall utg� och i s� fall med vilket belopp ers�ttningen skall i den ordning 16 � f�reskriver g�ldas, l�te r�tten intaga f�reningen i r�t� tens protokoll. Sedan vare f�reningen g�llande mot framtida �gare eller innehavare av fastigheterna s� ock, d�r intagande i r�ttens proto� koll �gt rum inom tv� m�nader sedan f�reningen ingicks, mot den, som efter uppr�ttandet men f�re f�reningens intagande i r�ttens proto� koll blivit �gare eller innehavare. F�rening, som slutits f�r bost�lle eller kronan eller allm�n inr�ttning tillh�rig, p� viss tid uppl�ten fastighet. 2 S enaste lydelse 1970: 435. �ndringen inneb�r bl. a . att andra s tycket upph�vs. � Senaste lydelse 1970: 435. ^ Se naste lydelse 1969: 802. 2447 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1053 have dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre f�reningen bli� vit av vederb�rande myndighet godk�nd. Sedan f�reningen enligt f�rsta stycket intagits i r�ttens protokoll, skall utdrag av protokollet i �rendet genom r�ttens f�rsorg �vers�ndas till l�nets lantm�terikontor s� ock, d�r f�reningen ang�r betesreglering, till vederb�rande skogsv�rdsmyndighet. 43 � Vad i 3 kap. 15 samt 1721 �� vattenlagen �r stadgat skall �ga motsvarande till�mpning i fall, som i 41 � denna lag avses, dock att f�rordnande, som i 3 kap. 17 � vattenlagen s�gs, skall inf�ras i l�nskun� g�relserna samt att talan, varom i 3 kap. 20 � samma lag f�rm�les, skall anh�ngigg�ras hos den fastighetsdomstol, som i 46 � denna lag stadgas. 45 � Vad i 3 kap. 2325 �� vattenlagen �r stadgat skall �ga mot� svarande till�mpning i fall, som avses i 44 � denna lag; dock skall talan, varom i 3 kap. 23 � vattenlagen f�rm�les, anh�ngigg�ras hos den fastig� hetsdomstol, som i 46 � denna lag stadgas. 46 � M�l om st�ngselskyldighet skall upptagas vid fastighetsdomstolen i den ort, d�r svarandens fastighet ligger eller, d�r flera fastigheter � svarandesidan �ro, de flesta av dem �ro bel�gna. M�l om betesreglering skall anh�ngigg�ras vid fastighetsdomstolen i den ort, d�r det omr�de regleringen avser i sin helhet eller till st�rsta delen �r bel�get, eller, om m�let allenast ang�r fr�ga om uppl�telse av betesmark, vid fastighetsdomstolen i den ort, d�r betesmarken �r bel� gen. 49 Avser f�rsummelsen underh�ll av st�ngsel och b�ttrar den f�r� sumlige ej of�rdr�jligen efter tills�gelse, m� den, mot vilken st�ngsel� skyldigheten g�ller och som kan av f�rsummelsen lida men, h�lla syn ge� nom tv� f�r uppdraget l�mpliga m�n, mot vilka ej f�rekommer j�v som g�ller mot domare; av synem�nnen skall den ene vara n�mndeman i domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildnings� f�rr�ttningar. Har den f�rsumlige i god tid kallats till synen och var� der bristen vid synen vitsordad, f�rel�gge honom synem�nnen viss tid, ej kortare �n fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid �ventyr att denna eljest m� avhj�lpas av den, som p�kallat synen. Denne l�te efter utg�ngen av sagda tid, till utr�nande av huruvida vid synen befunna brister blivit avhj�lpta, anst�lla efterbesiktning i samma ord� ning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av n�den, d�rest den f�rsumlige avl�mnat skriftligt erk�nnande, att �tg�rd f�r bris� tens avhj�lpande ej vidtagits. D�refter njute den, som fordrar r�ttelse, utm�tning hos den f�rsumlige ej mindre f�r kostnaden f�r synen och f�r efterbesiktning, d�r s�dan erfordrats, �n �ven f�r det belopp, vartill det eftersatta arbetet av syncm�nnen uppskattats, samt vare pliktig att d�refter of�rdr�jligen ombes�rja arbetets utf�rande. N�jes ej den andre d�r�t, inst�mme sitt klander till fastighetsdomstolen inom en m�nad efter utm�tningen eller vare sin talan kvitt. 2448 '' Senaste lydelse 1946: 837. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som fordrar r�ttelse �ge ock, d�rest bristen ej of�rdr�jligen efter SFS 1971: 1053 tills�gelse avhj�lpes, sj�lv bota denna och njute sedan av den f�rsumlige betalning f�r vad arbetet visas sk�ligen hava kostat. Vad h�r ovan �r stadgat om st�ngsels underh�ll �ge motsvarande till- l�mpning, d�r n�gon brister i underh�ll av h�gnad kring betesmark, som uppl�tits enligt denna lag. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972. M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos domstol handl�gges enligt �ldre best�mmelser. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 17 december 1971. GUSTAF ADOLF INGEMUND B ENGTSSON (L. S.) (Jordbruksdepartementet) � </div> </div>

SFS 1971:1053 Lag

om �ndring i lag en (1933: 269) om � gofred;

given Stockholms slott den 17 december 1971.

Utkom fr�n trycket

den 27 dec. 1971

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-

dagen^ funnit gott f�rordna, att 24, 25, 29, 31, 36, 43, 45, 46 och 49 ��
lagen (1933: 269) om �g ofred skall ha nedan angivna lydelse.

24 � F�rr�ttningsmannen skall, om han finner s�dant n�digt eller n�

gon av sak�garna det �skar, vid f�rr�ttningen bitr�das av tv� gode m�n,

vilka av sak�garna eller, om dessa ej �s�mjas, av f�rr�ttningsmannen
utses bland dem, som � ro valda till n �mndem�n i domsaga eller i fastig�
hetsdomstol eller till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttningar.

I fall, d�r synef�rr�ttning handl�gges utan bitr�de av gode m�n, skall

vad i denna lag �r stadgat om synem�nnen i till�mpliga delar g�lla f�r�

r�ttningsmannen. Best�mmes under f�rr�ttningens fortg�ng, att gode

m�n skola tillkallas, verkar det ej rubbning av �tg�rd, som dessf�r�

innan vidtagits.

2446

1 Prop. 1971: 151, CU 2 8, rskr 319.

�

Stanna synem�nnen i olika meningar, g�lle vad de flesta s�ga. Har

var sin mening och kan j�mkning ej ske, g�lle f�rr�ttningsmannens.

25 �2 I fr�ga om f�rr�ttningen skall i till�mpliga delar l�nda til! efter�
r�ttelse vad i fastighetsbildningslagen (1970: 988) �r i fr�ga om fastig�
hetsbildningsf�rr�ttning stadgat om anlitande av bitr�de av sakkunnig,

om kallelse- och delgivningsf�rfarande, om anm�lan r�rande f�rordnan�
de av god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken, om j�v mot f�rr�tt�

ningsman och om protokoll vid f�rr�ttning.

29 � Sedan alla vid f�rr�ttningen f�rekommande fr�gor blivit avgjorda
genom f�rening eller beh�rigen utredda, skola synem�nnen f�r sak�gar�

na framl�gga skriftligt utl�tande i saken.

Utl�tandet skall inneh�lla synem�nnens besked, med angivande av

sk�len, i de i 27 � eller eljest h�r ovan omf�rm�lda fr�gor. Skall, enligt

vad i 41 � s�gs, styrelse f�r samf�llighet utses, skola synem�nnen upp�
draga �t en eller flera av sak�garna att i den i 44 � stadgade ordning
utf�rda kallelse till sammantr�de f�r styrelseval och tillika best�mma
den tid, inom vilken valet skall �ga rum och anm�lan d�rom g�ras hos

l�nsstyrelsen, �vensom, d�r samf�lligheten omfattar fastigheter i skilda
l�n, hos vilken l�nsstyrelse s�dan anm�lan skall ske.

Sist f�rklaras f�rr�ttningen avslutad med tillk�nnagivande, vid vilken

fastighetsdomstol talan mot f�rr�ttningen m� anh�ngigg�ras samt vad

enligt 31 � skall iakttagas f�r s�dan talans bevarande.

SFS 1971:1053

31 �3 �r sak�gare missn�jd med f�rr�ttning, skall han vid talans f�r�
lust inom tv� m�nader efter f�rr�ttningens avslutande vid den fastig�
hetsdomstol, som i 46 � stadgas, v�cka talan mot samtliga �vriga sak�

�gare.

36 �'^ Har i annan ordning �n vid synef�rr�ttning uppr�ttats skriftlig
och av vittnen styrkt f�rening r�rande st�ngselskyldighet eller betesreg�

lering, �ge envar, som deltagit i f�reningen, uppvisa denna hos den
eller de fastighetsdomstolar, inom vilkas domv�rjo de fastigheter, f�r�
eningen ang�r, �ro bel�gna. �verensst�mmer f�reningen med de i denna
lag stadgade grunder, och hava, d�r f�reningen avser uppl�telse av be�
tesmark, i f�reningen tydligt angivits den uppl�tna markens l�ge och

gr�nser, den eller de fastigheter, f�r vilka den uppl�tits, s�tt och tid f�r

markens inh�gnande och anordnande f�r betesbruk samt huruvida er�
s�ttning skall utg� och i s� fall med vilket belopp ers�ttningen skall i
den ordning 16 � f�reskriver g�ldas, l�te r�tten intaga f�reningen i r�t�
tens protokoll. Sedan vare f�reningen g�llande mot framtida �gare
eller innehavare av fastigheterna s� ock, d�r intagande i r�ttens proto�
koll �gt rum inom tv� m�nader sedan f�reningen ingicks, mot den,
som efter uppr�ttandet men f�re f�reningens intagande i r�ttens proto�
koll blivit �gare eller innehavare. F�rening, som slutits f�r bost�lle eller
kronan eller allm�n inr�ttning tillh�rig, p� viss tid uppl�ten fastighet.

2 S enaste lydelse 1970: 435. �ndringen inneb�r bl. a . att andra s tycket upph�vs.

� Senaste lydelse 1970: 435.

^ Se naste lydelse 1969: 802.

2447

�

SFS 1971:1053

have dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre f�reningen bli�
vit av vederb�rande myndighet godk�nd.

Sedan f�reningen enligt f�rsta stycket intagits i r�ttens protokoll,

skall utdrag av protokollet i �rendet genom r�ttens f�rsorg �vers�ndas

till l�nets lantm�terikontor s� ock, d�r f�reningen ang�r betesreglering,

till vederb�rande skogsv�rdsmyndighet.

43 � Vad i 3 kap. 15 samt 1721 �� vattenlagen �r stadgat skall �ga
motsvarande till�mpning i fall, som i 41 � denna lag avses, dock att

f�rordnande, som i 3 kap. 17 � vattenlagen s�gs, skall inf�ras i l�nskun�
g�relserna samt att talan, varom i 3 kap. 20 � samma lag f�rm�les,
skall anh�ngigg�ras hos den fastighetsdomstol, som i 46 � denna lag
stadgas.

45 � Vad i 3 kap. 2325 �� vattenlagen �r stadgat skall �ga mot�

svarande till�mpning i fall, som avses i 44 � denna lag; dock skall talan,

varom i 3 kap. 23 � vattenlagen f�rm�les, anh�ngigg�ras hos den fastig�
hetsdomstol, som i 46 � denna lag stadgas.

46 � M�l om st�ngselskyldighet skall upptagas vid fastighetsdomstolen
i den ort, d�r svarandens fastighet ligger eller, d�r flera fastigheter �
svarandesidan �ro, de flesta av dem �ro bel�gna.

M�l om betesreglering skall anh�ngigg�ras vid fastighetsdomstolen i

den ort, d�r det omr�de regleringen avser i sin helhet eller till st�rsta

delen �r bel�get, eller, om m�let allenast ang�r fr�ga om uppl�telse av
betesmark, vid fastighetsdomstolen i den ort, d�r betesmarken �r bel�

gen.

Avser f�rsummelsen underh�ll av st�ngsel och b�ttrar den f�r�

sumlige ej of�rdr�jligen efter tills�gelse, m� den, mot vilken st�ngsel�
skyldigheten g�ller och som kan av f�rsummelsen lida men, h�lla syn ge�

nom tv� f�r uppdraget l�mpliga m�n, mot vilka ej f�rekommer j�v som

g�ller mot domare; av synem�nnen skall den ene vara n�mndeman i

domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildnings�
f�rr�ttningar. Har den f�rsumlige i god tid kallats till synen och var�
der bristen vid synen vitsordad, f�rel�gge honom synem�nnen viss tid,
ej kortare �n fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid
�ventyr att denna eljest m� avhj�lpas av den, som p�kallat synen. Denne
l�te efter utg�ngen av sagda tid, till utr�nande av huruvida vid synen

befunna brister blivit avhj�lpta, anst�lla efterbesiktning i samma ord�
ning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av n�den,

d�rest den f�rsumlige avl�mnat skriftligt erk�nnande, att �tg�rd f�r bris�

tens avhj�lpande ej vidtagits. D�refter njute den, som fordrar r�ttelse,
utm�tning hos den f�rsumlige ej mindre f�r kostnaden f�r synen och

f�r efterbesiktning, d�r s�dan erfordrats, �n �ven f�r det belopp, vartill

det eftersatta arbetet av syncm�nnen uppskattats, samt vare pliktig att
d�refter of�rdr�jligen ombes�rja arbetets utf�rande. N�jes ej den andre
d�r�t, inst�mme sitt klander till fastighetsdomstolen inom en m�nad
efter utm�tningen eller vare sin talan kvitt.

2448

'' Senaste lydelse 1946: 837.

�

Den som fordrar r�ttelse �ge ock, d�rest bristen ej of�rdr�jligen efter

SFS 1971: 1053

tills�gelse avhj�lpes, sj�lv bota denna och njute sedan av den f�rsumlige
betalning f�r vad arbetet visas sk�ligen hava kostat.

Vad h�r ovan �r stadgat om st�ngsels underh�ll �ge motsvarande till-

l�mpning, d�r n�gon brister i underh�ll av h�gnad kring betesmark, som
uppl�tits enligt denna lag.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972.
M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos domstol handl�gges

enligt �ldre best�mmelser.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.
Stockholms slott den 17 december 1971.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND B ENGTSSON

(L. S.)

(Jordbruksdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:1053

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se