SFS 1952:166

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

äftningssämling. 1952 utkom frå n trycket nr 166—170. den 80 ap ril 1952. nr 166. lag • om häradsallmänningar; given siochtiolms slolt den 18 april 1952. vi gustaf adolf, med guds nå de, sveriges, götes och > vendes konung, göra veterligt; att vi, med riksdagen', funnit v gott förordna som följer. allmänna bestämmelser om häradsallmännlngar. 1 §. med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående härads-, allmänning. 2 §. häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vilka äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid jorddelning bestämts, är > förenad rätt till delaktighet i allmänningen. . med häradet förstås här det område, som häradet omfattat enligt den av j ålder gällande häradsindelningen. ägarna av de i första stycket angivna fastigheterna åtnjuta delaktighet i allmänningen efter oförmedlade hemmantalet eller, i fråga om fastigheter för vilka rätten till delaktighet bestämts ^dd jorddelning, efter den därvid i' stadgade grunden. ti är genom urminnes hävd, dom eller särskild av konungen meddelad fö- reskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan sägs bestämt om rätt a till delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande. 'i . 3 §• a' är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med fastighet som j innehaves med fideikommissrätt eller med ständig eller ärftlig besittnings- , rätt eller såsom boställe, äge innehavaren tillgodonjuta sagda rätt samt i frågor rörande allmänningen utöva rösträtt för fastigheten. i 4 §. ^ delägare må ej å annan överlåta sin rätt till delaktighet i häradsallmän- ning annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten är före- . nad. överlåtelse som sker i strid häremot vare ogill. r" utan hinder av vad nu stadgats må delägare å annan överlåta den rätt ' till utdelning från häradsallmänning som tillkommer honom. sådan överlå- i telse gäller ej mot ny ägare eller innehavare av fastigheten, dock att, där överlåtelsen skett genom avtal enligt vilket nyttjanderätt upplåtits till fas ti, tigheten, överlåtelsen skall, om ej annat avtalats, gälla så länge nyttjande- ' riksdagens skrivelse 1952: 87. * 92—52002/f. svensk författningssamling 1952, nr 166—170 i-' • . v ,4 ..4"' . ¬ 314 — 1952. nr 166. rätten äger bestånd, överlåtelse som här avses medför ej befogenhet att ut öva delägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningen. 5 §. häradsallmänning skall bibehållas oförminskad där ej här nedan annor lunda stadgas. häradsallmänning må ej belastas med inteckning och ej hel ler tagas i mät för annan fordran än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § handelsbalken till betalning ur allmänningen. 6 §. delägarnas rätt till häradsallmänning skall, där ej i lag för särskilt fall f", annorlunda stadgas, tillgodogöras för delägarnas gemensamma räkning. har någon genom urminnes hävd, dom eller särskild av konungen med delad föreskrift eller på annat lagligt sätt erhållit rätt att i visst avseende nyttja häradsallmänning, vare det gällande. delägare varé ej skyldig att med egna medel bidraga till bestridande av utgifter för allmänningen. 7 §. häradsallmänning jämte vad från allmänningen härflyter skall förvaltas av en av delägarna vald allmänningsstyrelse enligt reglemente, som för varje häradsallmänning fastställes i den ordning nedan sägs. j allmänningsstyrelsen utövar delägarnas beslutanderätt i alla frågor i vilka beslutanderätten ej genom lag eller reglementet förbehållits delägarna. i • fall då beslutanderätten tillkommer delägarna utövas den å allmännings- stämma. 3 om avlösning av rätt till delaktighet i häradsallmänning. i j ii 8 §. il är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med fastighet som ej är taxerad såsom jordbruksfastighet, må länsstyrelsen, på framställning av ii allmänningsstyrelsen och efter liörande av fastighetens ägare eller i 3 § 3 omförmäld innehavare av fastigheten, förordna att rätten till delaktighet 2 skall avlösas mot ersättning i penningar, ^ ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och skall bestämmas till :' i två och en halv gånger sammanlagda värdet av den på fastighetens delaktig- hets tal belöpande utdelningen från allmänningen för de senast förflutna tio åren. länsstyrelsen skall utsätta viss dag, då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd att förord- nandet om avlösning eljest är förfallet. då beslut om avlösning vunnit laga kraft och bevis som omförmäles i andra stycket inkommit till länsstyrelsen, åligger det länsstyrelsen att oför- dröjligen översända meddelande om avlösningen till den som för fastighets- registret. genom dennes försorg skall anteckning om avlösningen verkstäl las i registret. om avyttring och införlivning av mark. ^9 i: 9 §. v y. till häradsallmänning hörande område må avyttras genom försäljning eller annorledes, om avsevärd förmån för delägarna därigenom vinnes samt ^ avyttringen ej länder skogsskötseln å allmänningen till men eller om eljest i\ ctrnnoti:rro o7/ö7 taromcrao till flirvttrinöen. rätt att beslitta om hvlik awtt- l yi lann sk ssitouseijii. a um uicu enei um synnerliga skäl föreligga till avyttringen. rätt tt besluta om dylik avytt- läng tillkommer delägarna, men avyttringen blir ej giltig med mindre den godkännes av konungen eller myndighet som konungen bestämmer. ¬ — . nr 166. — 315 10 §. 1 mom. vilja delägarna inköpa mark för häradsallmännings utvidgning, äga de besluta därom. beslutanderätt i sådant avseende tillkommer även allmänningsstyrelsen, om reglementet medgiver det. 2 mom. mark som förvärvats av delägarna må av dem åter avyttras, där ej marken i den ordning nedan sägs blivit införlivad med allmänningen. det ankommer på delägarna att besluta om sådan avyttring, dock må be slutanderätt bärutinnan i reglementet tillerkännas även allmänningsstyrel sen. om avyttring av mark, vars införlivning med allmänningen vägrats, stadgas i 16 §. 11 §. har mark förvärvats av delägarna i häradsallmänning och har marken ej åter avyttrats sist inom tre år efter det förvärvet skedde, åligger det all- a männingsstyrelsen att inom samma tid hos länsstyrelsen göra ansökan om markens införlivning med allmänningen. 12 •§. införlivning av mark med häradsallmänning må äga rum under villkor: 1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller ^tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas ge- '^tlmensamt med allmänningen, eller ock att den är behövlig för allmänning- ens bevakning eller skötsel; 3; 2) att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mätningsför rättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande är skild från annan mark; , 3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret; • 4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken; i 5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken ej ij heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts; u, 6) att marken icke besväras av återköpsrätt eller av någon vare sig sökt eller beviljad inteckning för fordran eller rätt till avkomst eller annan för- ^ mån samt ej heller enligt 11 kap. 2 § jordabalken häftar för fordran eller sådan rätt; samt ^ 7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts- rätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest ^ strider mot det med införlivningen avsedda syftet. 4 13 §. löj i; finner länsstyrelsen laga hinder ej möta för bifall till ansökningen, skall länsstyrelsen meddela förordnande om markens införlivning med häradsall- männingen. t prövas det i 12 § 1) stadgade villkoret för införlivning i fråga om mar- liv ken vara för handen men möter på grund av bestämmelserna i 12 § 2)—7) 4 hinder för ansökningens beviljande, förelägge länsstyrelsen sökanden att • . inom viss tid, högst tio år, styrka att hindret undanröjts vid äventyr att ^ärendet eljest företages till avgörande i befintligt skick. " begär sökanden före utgången av den i föreläggandet stadgade tiden upp- skov med fullgörande därav, äge länsstyrelsen, om skäl äro därtill, bevilja '' ytterligare uppskov under tid, ej överstigande tio år. 14 §. beträffande mark som införlivats med häradsallmänning skola, med un- dantag som i 15 § sägs, de enligt denna lag för allmänningen gällande be- stämmelserna så ock vad eljest i lag eller författning är stadgat om nytt- jande av allmänningen äga tillämpning. ¬ 316 — 1952. nr 16 aga vad i första stycket är sagt skall ock gälla i fråga om andel i samfälld :a, d är sådan andel hör till mark som införlivats med allmänningen. 15 §. 1 mom. införlivning medför ej rubbning i den införlivade markens an svarighet för fordran eller annan rätt varför marken särskilt häftar. 2 mom. därest efter klander å delägarnas fång till införlivad mark denna ^ \annes från delägarna, vare förordnandet om införlivning utan verkan. ' 3 mom. är med mark som införlivas med häradsallmänning förenad rätt till delaktighet i allmänningen, skall genom införlivningen sagda rätt upp- f: höra att gälla. skiljes marken sedermera från allmänningen, skall rätten åter tillkomma marken. 16 §. avslås ansökan om införlivning av mark med häradsallmänning, skall^n') marken, där ej delägarnas förvärv av denna för sådan händelse förfaller,^.); av allmänningsstyrelsen försäljas då så lämpligen kan ske och i varje fall då försäljning kan äga rum utan förlust för delägarna. r det åligger allmänningsstyrelsen att sedan försäljning skett ofördröj ligen ! göra anmälan därom till länsstyrelsen samt därvid foga försäljningshand- j lingen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. ' j 17 §. länsstyrelsen har att övervaka, att allmänningsstyrelse fullgör sina skyl- digheter enligt 11 och 16 §§. åsidosätter allmänningsstyrelse sådan skyl dighet, må länsstyrelsen genom vite tillhålla allmänningsstyrelsen att full göra den. o om avkastning ocli annan inkomst av häradsallmänning. äi ;1i 18 §. till häradsallmännings avkastning räluias i denna lag all den inkomst in natura eller i penningar som erhålles genom tillgodogörande av delägar nas rätt till allmänningen, i den mån sådant tillgodogörande skall ske för gemensam räkning, dock med undantag av kapitalinkomst som härflyter från allmänningen, h till kapitalinkomst av häradsallmänning hänföras i denna lag medel som inflyta genom avyttring av mark från allmänningen, ersättning för mark is som genom expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nytt- i janderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller annat j. dylikt förfarande skiljes från allmänningen samt ersättning for n^tjande-^' , eller servitutsrätt som genom sådant förfarande upplåtes å allmänningen^) ig ävensom sådan ersättning för skada eller intrång genom dylikt förfarande \ som bestämts att utgå i penningar på en gång. f i 19 §. i behållen avkastning må användas eller fonderas för utdelning åt allmän- j ningens samtliga delägare efter deras delaktighet i allmänningen eller föi|^'y^^ annjsf qnrn är till ac^an fnr rlglä^ama- ^-^1' at ändamål som är till gagn fö delägarna. 20 §. rätt att besluta om användningen av behållen avkastning tillkommer del ägarna. vilja delägarna använda fonderad avkastning till annat ändamål än det, för vilket fonderingen ägt rum, vare heslut därom icke giltigt, med mindre det biträtts av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst två tredjedelar av allmänningens hela delaktighetstal. ¬ \ nr 166. — 317 21 §. delägarnas beslutanderätt enligt 20 § må, utom för det fall som avses i andra stycket, genom reglementet helt eller delvis uppdragas åt allmän- ningsst3rr elsen. 22 §. ; kapitalinkomst skall användas eller fonderas för verkställande av ^und- förbättringar å allmänningen eller för inköp av mark för allmänningens i utvidgning eller för annat dylikt ändamål. det tillkommer länsstyrelsen att i på framställndng av allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter j', i detta hänseende. hai* mark som förvärvats för kapitalinkomst ej lagligen införlivats med allmänningen, skall, där marken försäljes, köpeskillingen anses utgöra ka lv pitalinkomst. ii • i fråga om ränta å kapitalinkomst och om avkastning av mark som avses f v i andra stycket skall vad i 19—21 §§ är stadgat äga motsvarande tillämp ning. om a llmänningsstyrelse, revisorer ocli allmänningsstämma. i 23 §. i / ledamot av allmänningsstyrelse skall vara myndig och, därest ej konung- "r en för särskilt fall annat medgiver, här i riket bosatt svensk medborgare. 'i ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå att den tid för vilken han bli- i vit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av allmän- ningsstämman. avgår styrelseledamot innan den tid för vilken han blivit vald gått till • 1 ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att oför- ' dröj ligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. utan hin- j der av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa "i ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvar- f stående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet. is 24 §. allmänningsstyrelse äge att själv eller genom ombud ej mindre gent- emot tredje man handla å delägarnas vägnar än även inför domstolar och l[[v andra myndigheter företräda delägarna. p angående befogenhet för styrelseledamot att för delägarna mottaga del- givning skall vad i 33 kap. 17 § rättegångsbalken är stadgat äga motsvaran- ll'^-de tillämpning. vill styrelsen kära till delägarna, utlyse styrelsen allmänningsstämma ^ 7^ för val av ombud att i tvisten föra delägarnas talan. stämning skall anses i delgiven då den blivit föredragen å stämman. ^ 25 §. ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fråga rörande av- '^'ä^ tal mellan honom och delägarna. ej heller må han deltaga i behandlingen av fråga angående avtal mellan delägarna och tredje man, där han i frå- ; gan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. vad ' sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man. 26 §. styrelseledamöter som genom att överslcrida dem tillkommande befogen- l het eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda delägarna skada •; svare för skadan en för alla och alla för en. vad nu sagts skall ock gälla. ¬ 318 _ 1952. nr 16 ^^ ; där styrelseledamöter tillskynda tredje man skada genom överträdelse av denna lag, reglementet eller annan föreskrift, som myndighet enligt denna lag meddelat eller fastställt. 27 §. allmänningsstyrelsens förvaltning och räkenskaper skola granskas av två eller flera revisorer som utses av delägarna eller på annat i reglemen- ' tet angivet sätt. ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos delägarna eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för dem eller som intager en underordnad eller beroende ställning till ledamot av allmänningsstyrelsen eller till befattningshavare hos delägarna, åt vilken uppdragits att ombesörja boltföringen eller medelsförvaltningen eller kon trollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon. den tid för vilken revisor utses må ej utgå före nästa ordinarie allmän- ' ningsstämma. revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett honom. avgår av delägarna vald revisor innan den tid för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det allmänningsstyrelsen att ofördröj ligen föranstalta om val av ny revisor. 28 §. allmänningsstyrelsen skall årligen inom tid, som angives i reglementet, till revisorerna avlämna en av styrelsens ledamöter underskriven förvalt ningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret tillika med redovisning över inkomster och utgifter. 29 §. allmänningsstyrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst in ventera de kontanta medel och övriga tillgångar som stå under styrelsens förvaltning samt granska alla till förvaltningen hörande böcker, räkenska per och andra handlingar. av revisor begärd upplysning angående förvalt- "j ningen må ej av styrelsen vägras. i vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efter rättelse de särskilda föreskrifter som av delägarna meddelas och ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot reglementet. h revisorerna skola för varje räkenskapsår inom tid som bestämmes i reg- ' ' lementet avgiva och till styrelsen överlämna en av dem underskriven berät telse över granskningen. 30 §. hava revisorerna i sin berättelse eller annan handling som framlägges tiä å allmänningsstämma mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller upp-, såtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling som av dem granskats, eller hava de vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårds löshet, vare de som låtit sådant komma sig till last delägarna ansvariga . för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en. 5^5 31 §. ij p t '•m '•m lå si' t;''*, s t) f -t i reglementet må bestämmas att delägarnas beslutanderätt å allmännings- , stämma skall utövas genom distriktsombud, utsedda på delägarstämmor för särskilda distrikt. ¬ . nr 166. — 319 ; „ 32 §. å delägarstämma äge envar ägare eller i 3 § omförraäld innehavare av fastighet inom distriktet, med vilken rätt till delaktighet i allmänningen är . förenad, rösträtt efter grunden för sagda delaktighet, där ej nedan i denna paragraf annorlunda stadgas. för omyndig delägare röstar förmyndare som har vederbörande fastighet under sin förvaltning, eller där flera sådana förmyndare finnas, den som i, de hland sig utse. för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet må j ej mera än en person utöva rösträtt. ' frånvarande delägares rösträtt må å stämman utövas genom ombud. ej • må dock någon på grund av fullmakt rösta för mera än en delägare. 1 ej må någon å delägarstämma för egen eller annans räkning utöva röst- ^ rätt för mera än en tiondel av hela det delaktighetstal som är företrätt å "^stämman. 33 §. vad i 32 § är stadgat angående delägarstämma skall äga motsvarande till- lämpniiig i fråga om allmänningsstämma, varå beslutanderätten utövas ome delbart av delägarna. 34 §. i å allmänningsstämma, där beslutanderätten utövas genom distriktsom- v: bud, äge sådant ombud utöva rösträtt för det delaktigbetstal beträffande v allmänningen som sammanlagt tillkommer delägarna i det distrikt för vil- i' ket ombudet utsetts. företrädes å stämman distrikt av flera ombud, äge * dessa rösta för lika andel av sagda tal. enskild delägare vare dock obetaget i att, själv eller genom ombud, å stämman utöva rösträtt för honom tillkom- d: mande delaktigbetstal, som i så fall awäknas från vederbörande distrikts- j- ombuds röstetal. 1 35 §. j ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å all- ji inänningsstämma deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan bo- nom och delägarna. ej heller må han deltaga i behandling av fråga angåen- a de avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot bo- i, nom eller tredje man. ledamot av allmänningsstyrelse må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet i;! för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor. ; 36 §. ordinarie allmänningsstämma skall hållas en gång om året å tid, som bestämmes i reglementet. å sådan stämma skola allmänningsstyrelsens förvaltningsberättelse för / det förflutna räkenskapsåret jämte därvid fogad redovisning samt reviso- ^i.rernas berättelse för samma år framläggas, och skall å stämman frågan om !^l^eviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen -omfattar företagas till avgörande. med nämnda fråga skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag, minst fyra och högst åtta veckor därefter, om så påfordras av röstande för ett sam- ' manlagt delaktigbetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmänningens hela delaktigbetstal. utöver sagda tid vare uppskov ej medgivet. ^ val av allmänningsstyrelse och revisorer må företagas endast å ordinarie stämma, dock att fyllnadsval varom i 23 § sista stycket och 27 § femte styc- ''i ket stadgas må äga rum å extra stämma. ¬ 520 _ 1952. nr 1 37 § i allmänningsstyrelsen äge, när den finner lämpligt, utlysa extra allmän- ii ningsstämma. revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra att styrelsen skall utlysa extra stämma att hål las så snart det med iakttagande av föreslcriven kallelsetid kan ske. efter kommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa stämma. äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. extra stämma skall ock av styrelsen utlysas då det för uppgivet ändamål slo-iftligen påfordras av delägare med sammanlagt delaktighetsbelopp, utgö rande minst en tiondel av allmänningens hela delalttighetstal eller den mind- h re del därav som må vara bestämd i reglementet. ^ ^ länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda allmänningsstyrelsen f/i' att utlysa extra stämma. efterkommer allmänningsstyrelsen ej inom en ''j'; vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämma. t 38 §, k underlåter allmänningsstyrelsen att i föreskriven ordning utlysa ordinarie / allmänningsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran som i 37 § tredje stycket sägs utlyst extra stämma att hållas så snart det "<) med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har länsstyrelsen att, på anmälan av delägare, ofördröj ligen utlysa stämma. vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägarstämma ej utlyses i föreskriven ordning. i i om reglemente. 39 §. reglemente för häradsallmänning skall, utöver vad som följer av stad- ^ gandena här ovan, angiva: jia den ort där allmänningsstyrelsen skall hava sitt säte; huru styrelsen skall sammansättas, den tid för vilken styrelsen skall ut- j ses samt grunderna för dess beslutförhet och för omröstning; !:i antalet revisorer samt för vilken tid dessa skola utses; tiden för räkenskapsavslutning; i< platsen för hållande av ordinarie allmänningsstämma; det sätt varpå kallelse till allmänningsstämma skall ske och den tid före , stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; samt i vilka fall å allmänningsstämma må företagas ärende som ej angivits i v kallelsen. tj skall enligt reglementet delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma utövas genom distriktsombud, skall reglementet tillika innehålla föreskrif- ,4i ter om den ordning, i vilken dessa skola utses. 40 §. förslag till reglemente skall uppgöras av delägarna samt underställas ko- \ nungen för prövning och fastställelse. konungen prövar förslagets överens- 1 stämmelse med lag och dess ändamålsenlighet samt äger vidtaga de ändring ar däri som må finnas påkallade. 41 §. ändring av fastställt reglemente må efter förslag av delägarna eller den , minoritet av dem, som bestämts i reglementet, medgivas av konungen. har ¬ .r . nr 166. — 321 dylikt förslag väckts av minoritet som nyss sagts, skola innan förslaget slut ligen prövas delägarna erhålla tillfälle att yttra sig. om talan mot allmänningsstyrelse och. revisorer. ; 42 §. varder talan å allmänningsstyrelses förvaltning under den tid förvalt- • n ingsberättelse omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å allmänningsstämraa, vare så ansett som om ansvarsfrihet bli- : v it stjrrelsen beviljad. utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvalt- >ningen, som grundas därpå att styrelseledamot begått brottslig handling, ucunna anställas mot honom, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett « "ven den handlingen. 43 §. i talan mot revisor enligt 30 § må ej anställas sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å allmänningsstämma, utan så är att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången. (t om lag a domstol. 44 §. j" delägarna i häradsallmänning skola i de mål, för vilka ej annorlunda ge- : nom lag stadgas, lyda under allmän underrätt i den ort där allmännings- i styrelsen har sitt säte. ii r. • i om v issa till socknar hörande allmänningar. t 45 §. har häradsallmänning enligt konungens medgivande delats mellan sock- ^ narna inom häradet under villkor att varje socken tilldelad allmänningslott iiej finge skiftas mellan hemmanen i socknen, skall vad i denna lag är stad- 5,1 gat om häradsallmänning i tillämpliga delar gälla om sådan till socken hö- trande allmänning. för varje dylik allmänning skall i den ordning som i 40 § sägs uppgöras [pch fastställas reglemente med bestämmelser rörande allmänningens för- lyaltning. j - lij ansvarsbestämmelse. 46 §. ledamot av allmänningsstyrelse och hos sådan styrelse anställd befatt- ^mingshavare äro med avseende å sina åligganden underkastade det ansvar 1 "som i lag stadgas beträffande ämbetsman. om full följd av talan. 47 §. t';;; ^ mom. menar delägare att beslut som fattats å delägar- eller allmän- ,=hingsstämma icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag [.eller författning eller mot reglementet, må han hos länsstyrelsen föra talan f/rhiot beslutet genom besvär, vilka jämte beslutet skola hava inkommit inom ^|en månad efter beslutets dag. försummas det, vare rätt till talan förlorad. ' •* 93—52002^. svensk författningssamling 1952, nr 166—170. ¬ 322 — 1952. nr 166 o ändå att talan föres mot beslutet, skall det gå i verkställighet, där ej länssty relsen annorlunda förordnar. utslag varigenom delägar- eller allmänningsstämmas beslut upphävts eller ändrats gälle jämväl för de delägare som ej klagat. 2 mom. mot beslut som länsstyrelse meddelat enligt denna lag må talan föras hos konungen genom besvär, som skola hava inkommit till jordbruks departementet inom en månad från den dag klaganden erhöll del av beslutet. övergångsbestämmelser. denna lag träder i kraft den 1 januari 1954; dock må redan dessförinnan förslag till reglemente i enlighet med lagens bestämmelser uppgöras och fast ställas. genom denna lag upphäves lagen den 13 maj 1932 (nr 107) om hära allmänningar. nämnda lag skall likväl fortfarande äga tillämpning i fråg om brott mot lagen som begåtts före den 1 januari 1954. äger enligt avtal, som träffats före den 1 januari 1934, arrendator av kro nan tillhörig jordbruksdoraän eller ecklesiastikt löneboställe rätt att till godonjuta till domänen eller bostället hörande andel i häradsallmänning, vare arrendatorn berättigad att under den tid avtalet gäller utöva jordäga ren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningen. där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas. det alla som vederbör hava sig hörsaniligen att efterrätta. till yttermera visso hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl, sigill bekräfta låtit. stockholms slott den 18 april 1952. gustaf adolf. (l.s.) (jordbruksdepartementet.) sam. b . norup. lit >•'3 la- n- ¬