SFS 1971:1035

Start / Fastighetsrätt / Lag (1981:381) om fastighetsreglering i samband med ändring av riksgränsen / SFS 1971:1035

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 Lag utkom f r�n t rycket om �ndring i fastig hetsbildningslagen (1970: 988); den 27 dec. ]971 . ^ given Stockholms slott den 17 december 1971. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks� dagen', funnit gott att i fr�ga om fastighetsbildningslagen (1970: 988) f�rordna, 2360 1 Prop. 1971: 180, CU 29, rskr 320. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> dels att 18 kap. 2 � skall upph�ra att g�lla, SFS 1971:1035 dels att nuvarande 10 kap. 9 � skall betecknas 10 kap. 10 � och att nuvarande 18 kap. 3 � skall betecknas 18 kap. 2 �, dels att 2 kap. 6 �, 3 kap. 2 och 3 ��, 4 kap. 2, 8, 15, 22 och 24 ��, 5 kap. 3, 7, 16, 30 och 34 ��, 8 kap. 7 �, 9 kap. 5 �, 12 kap. 4 och 7 ��, 13 kap. 2 �, 15 kap. 710 �� samt 16 kap. 3, 5 och 11 �� skall ha ne� dan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 10 kap. 9 �, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. F�RSTA AVDELNINGEN Inledande best�mmelser 1 kap. 1 � Fastighetsbildning �r en i enlighet med denna lag f�retagen �tg�rd genom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndras eller upph�ves. Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res f r�gor om be� skaffenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande be� st�ndet eller omf�nget av vissa servitut. 2 � �ver fastigheterna f�res fastighetsregister. Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r upp� gift om �tg�rden inf�rts i fastighetsregistret. 3 � Samf�llighet enligt denna lag �r mark som h�r till fle ra fastighe� ter gemensamt. 4 � Vad som i denna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mp� liga delar �ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till va tten� omr�det och ej utg�r servitut. 5 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen best�mmer. ANDRA AVDELNINGEN Fastighetsbildning i allm�nhet 2 kap. Grundl�ggande best�mmelser 1 � Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter, och s�som avstyckning, klyvning eller sam� manl�ggning, om den avser nybildning av fastighet. 2361 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 2 � Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning handl�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga upptages efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet. Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r handl�ggas gemensamt vid en f�rr�ttning eller, om de b�rjat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skil� da f�rr�ttningar. Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall skall f�retagas i samband med fastighetsbildning. 3 � Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen och ber�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gande� r�tten till omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas. 4 � Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r av jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid fastighetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den fastighet p� vilken den �r bel�gen. 5 � �r servitut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastighet av betydelse f�r fastigheten endast om viss ma rk h�r till denna, f�ljer r�t� tigheten marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts g�ller icke, om annat best�mmes vid fastighetsbildningen. 6 � Kostnaderna f�r genomf�rande av fastighetsbildning betalas enligt de best�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken �r fr�ga. Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p� dessa efter vad som �r sk�ligt. Avvisas ans�kan eller inst�lles f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp� komna kostnader, om icke s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder att be� talningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av dem. Om f�rr�ttningen s�kts av byggnadsn�mnden, svarar kommunen f�r de kostnader som i enlighet h�rmed kan �vila s�kanden. Har f�rr�tt� ningen enligt 5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av l�nsstyrelsen, skall s�dana kostnader betalas av staten. �verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttnings� kostnaderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen skall g�lla, om det icke �r uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i otillb�rligt syfte. Till f�rr�ttningskostnader h�nf�res taxeavgift, ers�ttning till sakkun� nig och syssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeavgiften samt ers�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket. 2362 3 kap. Villkor f�r fastighetsbildning Allm�nna l�mp lighets- och planvillkor 1 � Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med h�nsyn till bel�genh�t, omf�ng och �vriga f�r ut� s�ttningar varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt be� aktas att fastigheten f�r l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v�gar utanf�r sitt omr�de samt att fastighet, som skall anv�ndas f�r be� byggelse, kan f� godtagbara anordningar f�r vatten och avlopp. Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas f�r nytt �ndam�l, icke antagas f� varaktig anv�ndning f�r sitt �ndam�l inom �versk�dlig tid eller finnes med h�nsyn till �ndam�lets art och �vriga omst�ndighe� ter �ndam�let b�ra tillgodoses p� annat s�tt �n genom fastighetsbildning, f�r fastighetsbildningen ej �ga rum. 2 � Inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i �verens� st�mmelse med planen. G�ller eljest s�rskilda best�mmelser f�r marks bebyggande eller an� v�ndning, s�som regionplan, utomplansbest�mmelser eller naturv�rds� f�reskrifter, skall fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmel� serna icke motverkas. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r undantag fr�n planen eller best�m� melserna medges av l�nsstyrelsen eller efter dess f� rordnande av bygg� nadsn�mnden. �ven utan s�dant medgivande f�r mindre avvikelse fr�n planen eller best�mmelserna ske, om �tg�rden �r f�renlig med planens eller best�mmelsernas syfte. L�nsstyrelsen f�r medge undantag enligt f�rsta punkten fr�n fastst�lld generalplan eller stadsplan endast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det. F�r p� grund av s�rskilt medgivande nybyggnad eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot plan eller best�mmelse som avses i f�rsta eller andra stycket, utg�r denna paragraf ej hinder mot fastig� hetsbildning som beh�vs f�r att medgivandet skall kunna utnyttjas. Talan mot byggnadsn�mnds beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�res hos l�nsstyrelsen genom besv�r. Talan f�r dock icke f�ras mot byggnadsn�mnds beslut att v�gra undantag fr�n fastst�lld generalplan eller stadsplan. Mot l�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i tredje stycket f�res talan hos Konungen genom besv�r. 3 � Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastst�llts f�r visst o mr�de och har t�tbebyggelse uppkommit eller �r s�dan bebyggelse att v�nta eller kan eljest v�ntas att flera fastigheter avsedda f�r bebyggelse skall bildas, f�r fastighetsbildning icke ske, om �tg�rden skulle f�rsv�ra om� r�dets �ndam�lsenliga anv�ndning, f�ranleda ol�mplig t�tbebyggelse eller motverka l�mplig planl�ggning av omr�det. 4 � F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anord� nas eller befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan synnerliga sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle upp� komma f�r trafiken p� v�gen. SFS 1971:1035 S�rskilda best�mmelser betr�ffand e jordbruk, skogsbruk och fiske 5 � Jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s�dan storlek, sammans�ttning och utformning att den medger tillfreds� st�llande l�nsamhet hos det f�retag som skall bedrivas p� fastigheten. Skogsbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s�dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsst�llan� de skogsdrift. 2363 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1035 6 � Fastighetsbildning som ber�r jordbruksfastighet f�r �ga rum en� dast om �tg�rden �r till �verv�gande nytta f�r jordbruksn�ringen. �syftas med fastighetsbildningen att nybilda eller f�rb�ttra fastighet som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk, f�r �tg�rden dock ske om den icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordbruksn� ringen. 7 � Mark som �r avsedd f�r skogsbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt att m�jligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av n�gon betydelse. 8 � Fiske f�r ej uppdelas genom fastighetsbildning p� s�tt som medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r fiskev�rden. Uppdelning f�r dock ske, om den �r n�dv�ndig f�r att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i fastighetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet f�r fiskev�r� den. Ing�r f [ske i �gander�tten till vattenomr�de och f�religger enligt f�rsta stycket hinder mot fastighetsbildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r best�mmas att fastighetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastig� hetsbildningen �r av synnerlig vikt for en l�mplig fastighetsindelning eller i �vrigt av betydande allm�nt intresse. �ven om fastighetsbild� ningen ej �r av den betydelse som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse meddelas, om vattenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter. Undantagsbest�mmelser 9 � Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas eller ombildas icke blir varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l, s�vida fastig� hetsindelningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke motverkas. 10 � Om fastighetsbildning �r till �verv �gande nytta fr�n allm�n syn� punkt, f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan f�reskrivits till skydd f�r jordbruksn�ringen eller skogsbruket. Fastighetsbildning �ver kommungr�ns 11 � Fastighetsbildning som medf�r �ndring av gr�ns f�r kommun f�r ske endast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse f�r en �ndam�ls� enlig fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mp� ligare. Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas Ko� nungens eller l�nsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig� heten finner gr�ns�ndringen kunna medf�ra ol�mplig indelning i f�rvalt� ningsomr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller f�rsamling beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res till annan domkrets f�r allm�n underr�tt. �r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh�llandet till l�nssty- 2364 relsen. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. Fastighetsbildningsf�rr�ttmng SFS 1971:1035 Fastighetsbildningsmyndigheten 1 � Vid fastighetsbildningsf�rr�ttning best�r fastighetsbildningsmyn� digheten av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n ing� i myndigheten n�r f�rr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs eller n�r sak�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav. 1 utf�randet av tekniska g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga. Har f�rr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas, om det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock icke samtidigt deltaga i handl�ggningen av samma fr�ga. Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad som redan beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen. 2 � Gode m�n utses genom val av kommunfullm�ktige. | God man skall vara valbar till n�mndeman inom kommunen och f�r ej ha fyllt sextiofem �r. God man skall ha erfarenhet i fr�ga om t�torts� f�rh�llanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor. God man utses f�r sex �r. Upph�r god man att vara valbar, �r upp� draget f�rfallet. R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng fortfarande tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god man. L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m�n. 3 � Skall gode m�n medverka, �ligger det f�rr�ttningslantm�taren att kalla dem till f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk �nnedom och sakkunskap. �r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n sam� mantr�de och kan annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r f�rr�ttningslantm�taren till tj�nstg�ring som god man kalla n�gon som �r valbar till s�dan befattning. Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbets- ansvar i fr�ga om tj�nstg�ringen. 4 � Vad som f�reskrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r dem som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som do� mare �ger motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n. 5 � Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som m ot domare. 6 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han framst�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen. Sedan fr�ga om j�v mo t f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast vidtaga �tg�rd som icke utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och som ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull f r�ga. S�dan �tg�rd f�r vidtagas av f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�r� klarats j�vig. 2365 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar ej giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om j�v uppkom. 7 � F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetsbildningsmyndigheten i den ort d�r marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighets^ bildningsmyndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten. F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen 8 � Ans�kan om fastighetsbildning g�res skriftligen hos fastighets� bildningsmyndigheten. Muntlig ans�kan som g�res vid f�rr�ttningssam� mantr�de skall dock godtagas, om den v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr�� vas vid sam ma f�rr�ttning. S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt upp� ge den eller de fastigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan anses sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r tillg�ngliga f�r honom, skall han ocks� ange de andra fastigheter som saken ang�r �vensom namn och postadress betr�ffande fastighets�garna samt de innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft som kan ber�ras av �tg�rden. Ans�kningshandling skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kan� den eller hans ombud. Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt av� skrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som �r av be� tydelse i saken. 9 � Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � eller �r den i �vrigt ofullst�ndig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att avhj�lpa bristen. 10 � Efterkommes ej f�rel�ggande att avhj�lpa brist i ans�kan och �r bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grund f�r f�rr�tt� ning, f�r ans�kningen avvisas. F�religger hinder mot att upptaga den v�ckta fr�gan till pr�vning, skall ans�kningen avvisas. Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras. 2366 11 � I den utstr�ckning som �r p�kallad med h�nsyn till fastighets� bildningens art och f�rh�llandena i �vrigt skall fastighetsbildningsmyn� digheten utreda vilka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� ann an grund �r sak�gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare, om det ej visas att fastigheten tillh�r annan. 12 � Om god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken beh�ver f�rord� nas, skall fastighetsbildningsmyndighctcn anm�la detta hos r�tten. 13 � F�rr�ttningslantm�tarc och god man f �r ej vara ombud f�r eller bitr�de �t sak�gare vid den fastighctsbildningsmyndighet som han tillh�r. 'i C. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ej heller f�r den vara ombud eller bitr�de som tagit befattning med sa� ken i sin tj�nst eller s�som ombud f�r eller bitr�de �t sak�gare med motst�ende intresse. Detsamma g�ller betr�ffande den som st�r i s�dant f�rh�llande till f�rr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbal� ken. I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. 14 � Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sam� mantr�de med sak�garna. Sammantr�de beh�vs ej, om stridiga intressen mellan sak�gare ej f�rekommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej f�religger. Om ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighets� bildningen icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt. Vid sammantr�de skall fastighetsbildningsmyndigheten redog�ra f�r ans�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtagna och planerade �t� g�rder. Sak�gare och annan, som enligt s�rskild f�reskrift skall under� r�ttas om sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa ut� redning i fr�gor som behandlas vid sammantr�det. Sammantr�de h�lles d�r den mark �r bel�gen som fastighetsbildningen avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle. 15 � Finns det anledning antaga att f�rr�ttning kan handl�ggas helt utan sammantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej bitr�tt ans�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig � ver denna inom utsatt tid. D�rj�mte skall byggnadsn�mnden underr�ttas om f�r� r�ttningen innan denna avslutas. 16 � Protokoll f�res f�r varje f�rr�ttning s�rskilt. Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vid f�rr�ttningen sammanf�res till en akt. 17 � S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�ller, om f�rr�tt� ningsm�nnen har olika mening, vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�tt� ningsman sin mening, g�ller f�rr�ttningslantm�tarens mening. I fr�ga om pengar eller annat som utg�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den n�st st�rsta m�ngden. I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, s�vida moti� vering av beslutet icke kan anses �verfl�dig. Beslut, som meddelas i samband med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, mot vilket talan f�r f�ras s�rskilt, skall dessutom inneh�lla besv�rsh�nvisning. Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas f�r de n�rva� rande. Om i annan ordning meddelas beslut om f�rr�ttningens inst�llan� de eller, utan samband med f�rr�ttningens avslutande, beslut mot vilket talan f�r f�ras s�rskilt, skall sak�gare och annan som f�r besv�ra sig underr�ttas om beslutet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. SFS 1971:1035 Kallelse och delg ivning 18 � Till f�rsta sammantr�det under f�rr�ttningen skall samtliga k�nda sak�gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak- 2367 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 �garen �nd� infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som �r sak�gare, kallas samtliga. Om det f�religger anledning antaga att ok�nda sak� �gare finns, utf�rdas kallelse �ven p� dessa. Kallelse skall i god tid f �re sammantr�det delges sak�garna. 19 � Best�mmelserna i 18 � g�ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes. Kallelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de kallats tidigare un� der f�rr�ttningen. Om vid sa mmantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta samman� tr�de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning till det sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett. 20 � Delgivning skall ske enligt allm�nna best�mmelser ang�ende del� givning, om ej annat f�reskrivits i denna lag. Vid sammantr�de f�r fastighetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas h�rande best�mma s�rskild ordning f�r delgivning. N�r sak�gare f�rsta g�ngen kallas till sammantr�de, skall delgivning av kallelsen dock alltid ske enligt f�rsta stycket. 21 � Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadig� varande utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt om� bud, f�r handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastighe� ten. Den till vilken h andlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand� lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall fastighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom meddelande om delgivningen. Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta styc� ket. 22 � Vad som f�reskrivits om delgivning med del�gare i samf�llighet �ger motsvarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av servitut som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda �gare. 23 � Har sak�gare ej i f�reskriven ordning kallats till sammantr�de, skall n ytt sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lun� da f�reskrivits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd m�n inverkar p� sak�garens r�tt. 24 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta byggnadsn�mn� den om tid och plats f�r sammantr�de. 2368 F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande 25 � Fastighetsbildningsmyndighcten skall utre da f�ruts�ttningarna f�r fastighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> utarbeta den fastighetsplan samt ombes�rja de g�rom�l av teknisk art SFS 1971:1035 och de v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande. D�rvid b�r r�dpl�gning med sak�garna ske. Vid behov skall samr�d ske med de myndigheter som ber�res av �tg�rden. Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta beslut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�t- g�rder som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda be� st�mmelser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8 och 12 kap. Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin� der av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma f�ruts�ttning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och avg�ras genom s�rskilda beslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbild� ningsbeslut g�ller �ven s�dant avg�rande. 26 � Om det med h�nsyn till f�rr�ttningens omfattning eller annan s�rskild omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fastighetsbildningens till�tlighet avg�res p� f�rhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbild� ningen, f�r tillst�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbe� slut). Fordras s�rskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �, f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p� in� delningen i f�rvaltningsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas icke medgi� vande, f�rfaller tillst�ndsbeslutet. 27 � Gr�ns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Str�ckningen av utstakad gr�ns skall �verensst�mma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre m�n avviker fr�n beslutet f�r dock l�ggas till grund f�r utm�rk- ningen, om r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastig� hetsbildningen genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkning av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt� ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s� dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. 28 � Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttningen. Kan fastighetsbildningen genomf�ras och f�rr�ttningsresultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver s�dan dock ej uppr�ttas. Kartan skall g�ras s� noggrann som �ndam�let kr�ver. Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�r� h�llanden som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas, om ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrann� het av f�rr�ttningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelning� en anges i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning icke skall ske, i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet. 2369 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 29 � Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�r� r�ttningen h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�rklara f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut). Avslutningsbeslut skall meddelas p� sammantr�de eller p� tid och plats som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f�r besv�ra sig �ver beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid sam� mantr�de eller ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild' ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. 30 � Sedan f�rr�ttningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndighe� ten under besv�rstiden h�lla tillg�ngliga de handlingar eller andra upp� gifter som fordras f�r att sak�garna skall kunna inh�mta fullst�ndig k�nnedom om f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt �vri� ga f�rh�llanden, skall myndigheten f�re besv�rstidens utg�ng i beh�vlig utstr�ckning tillhandah�lla handlingar f�r granskning p� f�rr�ttnings� st�llet eller l�mplig plats i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller ocks� n�r beslut meddelas under f�rr�ttningen och talan mot detta skall f�r as s�rskilt. N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sak�ga� res beg�ran snarast visa d e nya gr�nsstr�ckningarna p� marken, om det ej �r uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen. 31 � Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och med� dela beslut om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s�� kanden j�mkar sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det. 32 � Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin ans�kan, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid samman� tr�de. Har annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallel- sen sker, skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�gare som f�rt talan vid f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �t� g�rden underr�ttas om �terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att f�rr�ttningen forts�ttes, skall den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om �terkallelsen vid sammantr�de, skall beg�ran framst�llas vid samman� tr�det. I annat fall skall beg�ran framst�llas inom tid som myndigheten f�reskriver. Aterkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske sedan f�rr�ttningen avslutats. Uteblir s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket han kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden an� m�lt laga f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen. Betr�ffande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i den m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �. 33 � Hur f�rr�ttningskostnaderna skall f�rdelas beslutas senast n�r f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles. S�rskilda best�mm elser 34 � F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fack- 2370 kunskap, f�r fastighetsbildningsmyndigheten anlita bitr�de av sakkunnig. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller till n�gon sak�gare att SFS 1971:1035 hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som sakkunnig. Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befatt� ningshavare i allm�n tj�nst som sakkunnig, utg�r ers�ttning endast n�r s�rskild f�reskrift �r meddelad. 35 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej som tolk anlita den be� tr�ffande vilken s�dan omst�ndighet f�religger att hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad. Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som anlitas i tj�nsten. 36 � Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband med f�rr�ttningen skall ombes�rjas av en eller flera sysslom�n, om fler� talet av de vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs. Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts, skall de gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan sysslom�nnen ej enas, g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi� tr�der. Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid sam� mantr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighets� bildningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt i uppdrag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke uppdraget tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja sysslomannen fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det sker, b�r sak�garna f� tillf�lle att yttra sig. �nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttning� en avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes ers�ttningen av myndigheten. 37 � Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och l�mplig hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall utf�ras genom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt. F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom, kan f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin skyldighet. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hant� langningen, om det �r l�mpligt. Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 3 6 �� motsvarande till�mpning. 38 � F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad, �verg� �gor, verkst�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�re� taga d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rd eller liknande plantering f�r tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skada undvikas, om det �r m�jligt. R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som f�r talan vid f�rr�ttningen. 2371 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han framst�lla yrkande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles. Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut� �vande av befogenhet enligt f�rsta stycket. 39 � Om det �r av synnerlig vikt f�r fastighetsbildningen att fr�ga sorri �r f�rem�l f�r pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastig� hetsbildningsmyndigheten f�rklara f�rr�ttningen vilande i avvaktan p� att fr�gan avg�res. Vill sak�g are v�cka talan f�r pr�vning av fr�ga som icke kan avg�ras vid f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ord� ning kan f�ranleda att f�rr�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r�d� rum l�mnas honom. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga betr�f� fande vilken talan f� r fullf�ljas s�rskilt, skall f�rr�ttningen vila i de delar som �r beroende av fr�gans slutliga l�sning, s�vida icke myndigheten finner att f�rr�ttningen kan forts�tta utan betydande ol�genhet eller fastighetsdomstolen f�rordnar att den skall fortg�. 40 � Har fastighet �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne icke rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt. 41 � F�ranleder fastighetsbildningen �ndring av gr�ns f�r kommun eller f�rsamling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underr�tta kom� munen eller f�rsamlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan p� indelningen i f�rvaltningsomr�den. Kommunen eller f�rsamlingen skall beredas tillf�lle att beg�ra inh�mtande av medgivande som avses i 3 k ap. 11 �, om ej s�dant medgivande �nd� skall inh�mtas. 42 � Finner fastighetsbildningsmyndigheten att f�rr�ttningsbeslut till f�ljd av skrivfel, felr�kning eller liknande misstag inneh�ller uppenbar oriktighet, skall myndigheten besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller be� tr�ffande karta, som uppr�ttats vid f�rr�ttning, samt annan handling till vilken h�nvisning skett i f�rr�ttningsbeslutet. Innan r�ttelse sker, skall den som ber�res av �tg�rden f� tillf�lle att yttra sig. R�ttelse skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p� huvudskriften och s�vitt m�jligt p� �vriga exemplar av den handling som r�ttelsen avser. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas om �tg�rden och vad som �r att iakttaga f�r fullf�ljd av talan. TREDJE AVDELNINGEN Fastighetsreglering 5 kap. Allm�nna best�mmelser Grunderna f�r fastighetsreglering 1 � Genom fastighetsreglering f�r mark �verf�ras fr�n en fastighet 2372 eller samf�llighet till a nnan s�dan enhet samt andel i samf�llighct �ver- � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�ras fr�n en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan ocks� samf�llighet bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas. Som ett led i fastighetsreglering kan vissa f�r sak�garna gemensamma arbeten verkst�llas. SFS 1971:1035 2 � F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag utg� i mark eller andel i samf�llighet, om ej ers�ttning i pengar �r mer �ndam�lsenlig. Vad som s�lunda f�reskrivits �ger motsvarande till�mp� ning vid �verf�ring av andel i samf�llighet samt n�r mark �verf�res fr�n samf�llighet och n�r samf�llighet bildas. 3 � R�tt att p�kalla fastighetsreglering tillkommer �gare av fastighet som ber�res av regleringen. Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undan� r�jas, minskas eller f�rebyggas. Byggnadsn�mnd f�r beg�ra fastighetsreglering som avser omr�de d�r t�tbebyggelse f�religger eller �r att v�nta. L�nsstyrelsen kan p�kalla fastighetsreglering som l�nsstyrelsen finner vara av st�rre betydelse fr�n allm�n synpunkt. 4 � Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fas� tighetsindelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes samt att f�rdelarna h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som regleringen medf�r. �tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller f�rdyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas inom en n�ra framtid. 5 � Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast om den �r n�dv�ndig f�r att s�kanden tillh�rig fastighet skall f�rb�ttras. Har regleringen p�kallats av annan �n sak�gare eller inneb�r ans�kan av sak�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra styc� ket, skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastig� het skall f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har ett v�sentligt intresse i saken mera allm�nt mots�tter sig regleringen och har beaktansv�rda sk�l f�r det. Vid pr�vningen av s�dan fr�ga skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av regleringen. Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r syn� nerligen angel�get. 6 � Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med an� s�kningen. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�tt� ring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�de, skall beaktas att reglerings� omr�det avpassas efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaf� fenhet, naturf�rh�llandena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s� att st�rsta m�jliga f�rdel uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on�� digt f�rsv�ras. Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen, skall regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet utan att l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras. 150SFS 1971 2373 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 7 � Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans med byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller samf�llighet. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av servitut eller nyttjander�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare till� f�rs�kras motsvarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p� samma mark. Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkom� mer, f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket, om byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i bety� dande m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastig� hetsindelning. Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens �go, �ven om den ej h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen sker. Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning f�r �verf�ras endast om ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter regleringen beh�lla led� ningen p� samma mark. 8 � Vid fastighetsregleringen iakttages att varje d�ri ing�ende fastig� het f�r s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n �n f�re regleringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att anv�ndas. Fastigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde mins� kas v�sentligt eller �kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet upp� kommer f�r �garen. Vad som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot f�rordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom inl�sen. V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare 9 � I den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastig� hetsreglering skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den som ing�r i regleringen. Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till omr�dets avkastning och marknadsv�rde. V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och dess tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r regleringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock all mark som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r jordbruks�ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rderingen be� aktas �ven tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att v�rdena grundas enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de som �r avsett f�r skogsbruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog vilken med h�nsyn till markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet enligt f�rh�llandena i orten. Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r fastigheten enskilt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande an� delar i motsvarande v�rden f�r samf�lld mark. 2374 10 � Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som ge� nom fastighetsreglering till�gges fastighet icke motsvarar v�rdet av vad som genom regleringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skillnaden genom ers�ttning i pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef�r�ndring som f�r- � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> anledes av servituts�tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning SFS 1971:1035 genom regleringen �verg�r till annan �gare. Vad som fr�ng�r fastighet genom inl�sen ers�ttes enligt 8 kap. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes p� grundval av v�rdering (likvidv�rdering). Vid likvidv�rderingen skall h�nsyn tagas till egendo� mens anv�ndning f�r det �ndam�l som f�ranleder det h�gsta v�rdet samt till f�rh�llandena vid tilltr�det, om ej annat f�ljer av att avtr�daren har r�tt att tillgodog�ra sig skog eller gr�da. I �vrigt skall v�rderingen ske med h�nsyn s�rskilt till egendomens marknadsv�rde. 11 � Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastighet li� der f�rlust genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f� gottg�relse enligt andra best�mmelser eller genom att han �l�gges be� tala belopp som �verstiger fastighetens v�rdeh�jning, skall resultatet av den ekonomiska uppg�relsen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes. �verstiger den enligt 10 � ber�knade ers�ttningen f�r vad som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet i v�sentlig m�n den v�rdeminskning som �verf�ringen inneb�r f�r fastigheten, skall j�mkning ske, om det �r sk�ligt med h� nsyn till omst�ndigheterna. Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen an� v�ndes f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvid� v�rdet, skall j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej med� f�r avsev�rd ol�genhet f�r sak�gare. 12 � �verf�res mark p� vilken finns byggnad och lider den som fr�n- tr�der byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 �, har han r�tt till s�rskild ers�ttning f�r skadan. Detsamma skall g�lla, om servi� tuts�tg�rd f�ranleder att byggnad rives e ller �ndras eller att byggnadens �gare p� annat s�tt tillfogas skada. Medf�r �verf�ringen eller servituts- �tg�rden att s�rskild r�tt att nyttja byggnaden upph�r helt eller delvis, �r r�ttighetshavaren ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada detta inne� b�r. Vad som s�lunda f�reskrivits om byggnad g�ller ocks� annan an� l�ggning. Om f�r fastighet som besv�ras av arrende n�got omr�de f�r arrendets ut�vande ej kunnat utl�ggas eller om fastigheten s� �ndrats till om� f�ng eller l�ge att arrender�tten helt upph�r eller dess v�rde f�rringas, har arrendatorn r�tt till ers�ttning f�r skadan. �r innehavare av r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�ttigad till ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket, skall det likvidv�rde som tillgodor�knas fastighetens �gare minskas med belopp motsvarande den v�rdeminskning f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvid� v�rdet ej kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavare av fordran med b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetsha� varen med motsvarande belopp. Skyldigheten att betala ers�ttning, som ej motsvaras av minskning i likvidv�rde enligt tredje stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�res p� s�dant s�tt att ers�ttningen skall utg�. 13 � Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta varje sak�gare har av regleringen. 2375 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971; 1035 Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig. Hade �tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle annan grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden till�mpas. 14 � Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv, skall f�rv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�g� gas att betala kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s� vida regleringen medf�r att ol�genhet av f�rv�rvet undanr�jes, minskas eller f�rebygges. Skyldighet kan ocks� �l�ggas honom att betala den merkostnad som f�ranledes av att j�mkning sker enligt 11 � f�r att hindra att fastighets�gare lider f�rlust. Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller kostnad, skall han f� tillf�lle att vid f�rr�ttningen yttra sig i fr�gan. 15 � Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fas� tighetsbildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall mottagas och utges i ers�ttningar f�r varje fastighet. Ber�r ers�ttnings� beslut annan �n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom. Avr�kningen skall omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den m�n det l�mpligen kan ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbild� ningsmyndigheten eller blivit slutligt best�mt genom godk�nnande eller p� annat s�tt. F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallo� dag. Om betalningsskyldigheten beh�ver f�rdelas p� l�ngre tid, avpassas f�rfallodagarna s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen. Ar det p�kallat med h�nsyn till omst�ndigheterna, skall den betal� ningsskyldige �l�ggas att utge sk�lig r�nta p� belopp som ej �r betalt. R�ntan skall utg� fr�n dag som best�mmes med h�nsyn till tiden f�r tilltr�det och �vriga f�rh�llanden. 2376 16 � Om fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen eller som helt eller delvis inl�ses, svarar f�r fordran, skall fastighets� bildningsmyndigheten f�rordna att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som, efter avr�kning om s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som ej utg�r ers�ttning f�r personlig skada eller ers�ttning enligt 27 eller 30 � skall inbetalas till myndighet som Konungen best�mt. Detta g�ller dock icke, om innehavarna av samtliga fordringar, f�r vilka fastigheten svarar, medgivit att ers�ttning utbetalas direkt till fastighets�garen. Be� sv�ras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de med� givanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare ford� ras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. Inbetalda medel f�rdelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna om f�rdelning av k�peskilling f�r fast egendom som s�lts p� exekutiv auktion motsvarande till�mpning. Har medel inbetalats f�r fastighet som i sin helhet inl�sts eller eljest tagits i anspr�k vid regleringen, har dock innehavare av fordran, som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastigheten, r�tt att f�r kapitalv�rdet av belopp, som fast� st�llts men �nnu ej f�rfallit till betalning, f� utdelning med sa mma r�tt som f�r fordringen i �vrigt. Kapitalv�rdet ber�knas efter en r�ntefot av � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fem procent om �ret. Sammantr�de f�r f� rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse till sammantr�det s�ndes till r�tts�garna minst tv� vec� kor i f�rv�g. �ven i a nnat fall �n som avses i f�rsta stycket f�r fastighetsbildnings� myndigheten f�rordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg� med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling. N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av Konungen. Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i denna paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga �t� g�rder f�r att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. SFS 1971:1035 17 � Tillkommer ers�ttning del�garna i samf�lld mark och finns f�r samf�lligheten k�nd styrelse eller f�rvaltare med befogenhet att f�r del� �garna uppb�ra fr�n samf�lligheten h�rflytande medel, kan fastighets� bildningsmyndigheten f�reskriva att ers�ttningen skall tillst�llas sty� relsen eller f�rvaltaren, i den m�n den icke skall inbetalas till myndig� het enligt 16 � f�rsta stycket. Har f�reskrivits att belopp s�lunda skall tillst�llas styrelse eller f�r� valtare f�r samf�llighet, f�r styrelsen eller f�rvaltaren vidtaga beh�vliga �tg�rder f�r att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige. �verenskommelse mellan sak�gare m. m. 18 � Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd f�r enskilt intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden 1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastig� heter som ber�res av regleringen medger det, 2. 6 � andra stycket, 7 och 1012 ��, om de sak�gare vilkas r�tt �r beroende av �tg�rden samtycker till det, 3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med tomtr�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det, 4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr� n be� st�mmelserna icke sker i otillb�rligt syfte. Avser regleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n 1014 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven ford� ringens innehavare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam in� teckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxa� tion. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. �gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 till minskning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Be� tr�ffande r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som f�r �verl�telse av fast egendom. 19 � �vser fastighetsreglering fastighet som uppl�tits med tomtr�tt, �ger 16 � motsvarande till�mpning i fr�ga om ers�ttning som tillkom� mer tomtr�ttshavaren samt 18 � andra stycket betr�ffande fordran i tomtr�tten. 2377 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 20 � Om fastighets graderingsv�rde �kas med till�mpning av 18 � f�rsta stycket 3, skall i lag eller annan f�rfattning f�reskrivna inskr�nk� ningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning. Skulle tillst�nd eller annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv genom k�p, skall fr�gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndig� heten. Underst�llning med h�nsyn till jordf�rv�rvslagen den 14 maj, 1965 (nr 290) beh�vs dock endast om den fastighet som �kas �r avsedd f�r jordbruk eller skogsbruk och det finns anledning antaga att egen� domen kan med st�rre f�rdel l�ggas till annan fastighet eller att tillst�nd kan v�gras enligt 4 � jordf�rv�rvslagen. Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom 21 � Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverk� ning eller jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r bedrivas eller att f�r s�dan �tg�rd skall g�lla s�rskilda villkor som myndigheten best�mmer. F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan befaras att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�tt� ningsbelopp fastst�lles. 22 � Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla dess resultat, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att nybygg� nad f�retages eller byggnad s�ttes i st�nd utan myndighetens medgivan� de. S�dant medgivande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv� rar regleringen. 23 � Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid samm an� tr�de, g�ller det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i annan ordning, g�ller det mot var och en som f�tt k�nnedom om det. F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnan� det ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�encje den mark som ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet omfattar mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid till� tr�det. Rivning och flyttning av byggnad 24 � Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt under� l�ttas och byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken dep h�r. �r byggnadens v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �nda� m�lsenlig fastighetsindelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Riv� ning f�r ej beslutas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare. Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande bygg� nadens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i fall som h�r avses. Ers�ttnin gsskyldigheten f�rdelas enligt samma grun� der som f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Med s amtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�l- 2378 jer av 18 � andra stycket och 19 �. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 � Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r med- SFS 1971:1035 delas, om flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �n� dam�lsenlig fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader och ol�genheter som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej beslutas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare. Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut om flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och ol�genheter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad som ist�ndsatts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d av f�rsta stycket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet ej �gt rum. P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan anl�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom. 26 � I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slut� f�rd. Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen beg�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt. 27 � �gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�t� tigad till ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma att orsaka honom. Ar byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs, skall flyttningsers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det f�religger anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�r� delaktigare att s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad �n att flytta den gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndig� heterna att �garen icke kommer att �teruppf�ra den. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskri� vits be tr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyn� digheten kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�kning enligt 15 �. I s�dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastig- hetsbildnjngsmyndigheten f�r f�reskriva att sk�lig del av ers�ttningen skall betalas f�rst sedan flyttningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �ga� re att verkst�lla flyttningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt till ers�ttningsbelopp betr�ffande vilket s�dan f�reskrift meddelats. 28 � Om flyttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra styc� ket, har �garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga om byggnad som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende regle� ring utg�r dock ers�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens beskaffenhet f�re ist�nds�ttandet. Vid f�rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning en� ligt 25 � tredje stycket f�r ingen annan �n �garen belastas med h�gre ers�ttningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom. Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flytt� ningsers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning, g�ller �verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �gare skall utge ers�ttning, med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �. 2379 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 29 � Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildnings� beslutet. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �. Tilltr�de 30 � Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndig� heten best�mmer. Innan tilltr�de sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de ej best�mmas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgift om regle� ringen inf�rts i fastighetsregistret. I beslut om tilltr�de skall f�rbeh�ll g�ras f�r den r�tt som enligt 7 kap, 29 � andra stycket jordabalken kan tillkomma hyresg�st. Har best�mmelse om tilltr�de icke meddelats, sker tilltr�de n�r upp� gift om regleringen i nf�rts i fastighetsregistret. Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffande all egendom som ing�r i regleringen och uppkommer d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak� �gare, har denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas av den som har nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�tt� ning upptages e ndast om yrkande framst�lles. 31 � Den som avtr�der mark f�r under ett �r ha kvar byggnad eller annan anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da p� �ker som tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan. F�rsta stycket g�ller endast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be� st�mmer annat. Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr� der skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n det uppgift om regleringen inf�rts i fastighetsregistret uttaga utst�mp- lad skog p� marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av f�rh�llande, som avtr�daren icke r�der �ver, hinder f�r honom att till� godog�ra sig skogen inom den best�mda tiden, skall markens �gare betala ers�ttning i pengar f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan om s�dan ers�ttning inom ett �r fr�n det tiden utgick, �r r�tten till talan f�rlorad. 32 � V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt tid, ha r tilltr�daren r�tt att f� handr�ckning av kronofogdemyndigheten f�r att komma i besittning av egendomen. 2380 Nyttjander�tt m. m. 33 � �r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad till visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fas� tighet eller till samf�llighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om sak�gare beg�r det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r nyttjander�ttens ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen h�r till den fastighet i vilken n yttjander�tten uppl�tits. 34 � Bcr�res nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft av fastighets� reglering, �r r�ttighetshavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regle� ringen har betydelse f� r honom. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ansvarsbest�mmelse SFS 1971: 1035 35 � Den som upps�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats med st�d av 21 � d�mes till b�t er eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. 6 kap. S�rskilda best�mmelser om samf�lligh et 1 � F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r samf�llighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. Samf�llighet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i samf�lligheten. Fastighets andel i samf�llighet best�mmes efter vad som med h�nsyn till o mst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt. Denna paragraf g�ller ej s�dan samf�llighetsbildning som avses i 2 eller 4 �. 2 � �r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande utnyttjande av skogen hindras v�sentligt, f�r samf�llighet f�r skogsbruks� �ndam�l (gemensamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en f�rb�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fas� tighets enskilda mark f�r dock intagas i gemensamhetsskog endast om marken �r v�sentligen utan betydelse f�r fastighetens behov av skogs� produkter och gemensamhetsskogen f�r s�dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift. Ing�r skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8 kap. 1 �, f�r marken avs�ttas till gemensamhetsskog, om detta �kar m�jligheterna att utnyttja skogen och marken ej h�r till jordbruksfastig� het eller till s�dan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfreds� st�llande skogsdrift. Fastighets andel i gemensamhetsskog best�mmes efter graderings- v�rdet f�r den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r mindre j�mkning av andelstalet ske. 3 � Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall ha del i samf�lligheten f�r avvikelse ske fr�n 1 � andra stycket. Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensam� hetsskog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r uppfyllda. Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de ber�rda fastigheterna samtycker. 4 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�llighet uppdelas i nya sam - f�lligheter. Delaktigheten i de nya samf�lligheterna best�mmes efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk� ligt. 5 � Best�mmelserna i 13 �� ger motsvarande till�mpning n�r fr�ga uppkommer att �verf�ra mark till s amf�llighet i utbyte mot andel i samf�lligheten eller att eljest �verf�ra andel i samf�llighet. �verens� kommelse om �verf�ring av andel i samf�llighet som avses i 1 � beh�ver dock ej bitr�das av del�gare f�r vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat an� delstal. 2381 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1035 6 � �verf�res mark fr�n samf�llighet, skall ers�ttning i pengar eller annat vederlag utg� f�r marken endast om yrkande framst�lles under f�rr�ttningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel i marken har ett ej obetydligt v�rde. Uppkommer fr�ga om till�mpning av f�rsta stycket och har ej i kallel� serna till f�rsta f�rr�ttningssammantr�det angivits vad del�gnre i den samf�llda marken har att iakttaga om han �nskar framst�lla ers�ttnings� anspr�k, skall del�garna i god tid f�re f�rr�ttningens avslutande delges underr�ttelse d�rom. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning sont beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. 7 kap. S�rskilda best�mmelser om servitut 1 � Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sent� lig betydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed�� mande skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig uppl�telse. Utan st�d ay �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fas� tigheten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej inne� fatta skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad eller annan anl�ggning som avses med se rvitutet. Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras beroende av villkor, Dock f�r best�mmas att servitut skall g�lla endast s� l�nge �ndam�let �j till� godosetts p� annat s�tt som s�rskilt anges. 2 � Servitut avseende skogsf�ng f�r ej bildas genom fastighetsreglering. Servitut, som avser r�tt att framdraga elektrisk starkstr�msledning eller som kan uppl�tas enligt vattenlagen eller efter pr�vning vid s�r� skild f�rr�ttning enligt annan lag, f�r bildas genom fastighetsreglering endast om �tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings� �tg�rd och �r av betydelse f�r denna. I fr�ga om servitut som avses i 26 kap. vattenlagen fordras vidare att �garen av den tj�nande fastig� heten ej mots�tter sig servitutsbildningen. Andra stycket g�ller ej servitut som avser ledning f�r vatten till hus� behovsf�rbrukning. 3 � �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�ns� ning, fly ttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas samt meddelande av nya eller �ndrade f�reskrifter i fr�ga om ut�vning� en som f�ranledes d�rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller minskas i n�mnv�rd m�n. Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas till att avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan att servitutet i �vrigt �ventyras. 4 � F�r att servitut skall f� �ndras kr�vs att det hindrar ett �ndam�ls� enligt utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning i enlighet med s tadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan och att denna 2382 ol�genhet kan undanr�jas genom �ndringen. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r ser- SFS 1971:1035 vitutet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig f�rdel f�r den tj�nande eller den h�rskande fastigheten utan att f�r den andra medf�ra ol�gen� het av betydelse. 5 � Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas genom �ndring, f�r servitutet upph�vas. Servitut f�r �ven upph�vas, om till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden servitutet ej beh�vs f�r den h�rskande fastigheten eller nyttan av servi� tutet �r ringa i j�mf�relse med belastningen p� den tj�nande fastigheten. Detsamma g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och om� st�ndigheterna �ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet. 6 � F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsreg� lering som avser �ndring i fastighetsindelningen g�ller icke de i 4 och 5 �� f�reskrivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse f�r regleringen. 7 � I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r servitut, som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya, �ndras eller upph�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt 46 ��. 8 � Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och den tj�nande fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastig� hetsreglering utan hinder av 47 ��. 9 � Servitut som bildats enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstiftning f�r ej �ndras eller upph�vas genom fastighetsregle� ring. Om servitut tillkommit med st�d av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre best�mmelser eller enligt lagstiftningen om �gofred eller enskilda v�gar eller enligt lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensamhetsanl�ggningar, f�r �tg�rd som nyss n�mnts f�retagas endast om �tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av betydelse f�r denna. 10 � Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan, om �tg�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och f�retages i samband med denna. 8 kap. S�rskilda best�mmelser om inl�sen 1 � Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar mark till ett flertal fastigheter med skilda �gare, �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n allm�n synpunkt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastig� hetsbildningsmyndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen eller del av s�dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf�� ras till annan fastighet. F�r inl�sen g�ller de begr�nsningar som f�re- skrives i 2 och 3 ��, 2383 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 2 � Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vin� nas p� annat s�tt. Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap. uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej heller f�r mark som ing�r i eller �r avsedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas. Om del av fastighet efter regleringens genomf�rande icke l�mpligen skulle kunna anv�ndas tillsammans med fastighetens �vriga �gor och ej heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighets� delen ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap. 3 � Inl�sen f�r icke ske, om avsev�rd ol�genhet d�rigenom skulle uppkomma f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida s�dan ol�genhet skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning som vidtagits i syfte att hindra inl�sen. 4 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare, f�r �gare av s�dan tomtdel p� beg�ran l�sa �terstoden av tomten utan hinder av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen som framg�r av 5 kap. 7 � och av 13 �� i detta kapitel. Yrkas inl�sen av flera, �ger den f�retr�de vars tomtdel vid uppskattning �s�ttes st�rsta v�rdet. �s�ttes tomtdelama lika v�rde, �ger den f�retr�de som f�rst yrkat inl�sen. Om �ndringar i fastighetsindelningen samtidigt genomf�res med till- l�mpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen. 2384 5 � �garen av fastighet som inl�ses �r ber�ttigad till ers�ttning mot� svarande fastighetens marknadsv�rde. Inl�ses del av fastighet, skall in� tr�ngsers�ttning utg� med belopp motsvarande den minskning av fas� tighetens marknadsv�rde som uppkommer genom �tg�rden. Uppkom� mer eljest genom inl�sen skada f�r �garen, skall ocks� s�dan skada ers�ttas. Har sedan fastighetsreglering s�kts kostnad nedlagts p� fastigheten i uppenbar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall den d�rigenom uppkomna �kningen av fastighetens v�rde icke beaktas vid ers�ttningens best�m� mande. 6 � Om annan s�rskild r�tt �n fordran upph�r till f�ljd av inl�sen, �ger 5 � och 5 kap. 12 � tredje stycket motsvarande till�mpning. 7 � N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underr�ttelse d�rom delges �garen och �vriga ber�rda sak�gare, innan fr�gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i iastighetsboken. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. �garen �r skyldig a tt f�r fastighetsbildningsmyndigheten uppge inne� havare av servitut, nyttjander�tt och r�tt till elektrisk kraft. Underl�ter han det utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r r�ttighetshavare till f�ljd av underl�tenheten, skall han ers�tta skadan. �garen skall erinras om detta i samband med att underr�ttelse enligt f�rsta stycket l�mnas ho� nom. F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Har tilltr�de av inl�st mark skett, skall p� yrkande av den som SFS 1971: 1035 avst�tt marken f�reskrivas att f�rskott skall utg� i avr�kning p� den ers�ttning som slutligt fastst�lles. Vad som nu sagts g�ller dock ej, om det �r uppenbart att f�rskottet skulle uppg� till endast obetydligt belopp. I beslut om f�rskott skall anges av vilka sak�gare f�rskottet skall erl�ggas. 9 kap. S�rskilda best�mmelser om gemensamma arbeten 1 � Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fas� tighetsbildningsmyndigheten verkst�llas under f�rr�ttningen som ett f�r sak�garna gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fas� tighetsregleringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�rjas av enskild sak�gare. Beslut enligt f�rsta stycket f�r ej avse s�dant f�retag som skulle v� sentligt �ndra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat f�retag enligt vattenlagen �n dikning. Kan till f�ljd av andra stycket f�retag icke utf�ras som gemensamt arbete enligt denna lag eller �r s�dant utf�rande icke l�mpligt, f�r fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna om pr�vning enligt vattenlagen, lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda v�gar eller lagen om vissa geme nsamhetsanl�ggningar. 2 � Gemensamt arbete ombes�rjes av sak�garna enligt vad de �verens� kommer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten finner det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger d�rmed ombes�rjas av en eller flera sysslom�n. . 3 � Har syssloman utsetts f�r att ombes�rja gemensamt arbete, be� slutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna f�r f�retaget skall f�rdelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kost� nadsf�rdelningen. Sak�garna �r skyldiga att i enlighet med beslutet f�r� skottera de f�r sysslomannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval av debiteringsl�ngd som uppr�ttas av sysslomannen. I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som bel�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall framl�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de. 4 � �r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse hos fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall fram� st�llas vid det sammantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning. Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�t� telse, f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt ut- s�kningslagens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet �lagts genom dom som �ger laga kraft. Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sysslo� mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras in� b�rdes bidragsskyldighet. 2385 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 5 � N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redovis� ning f�r sin f�rvaltning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttnings� sammantr�de. Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna upplysningar om f�rvaltningen. Myndigheten kan ocks� f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen. Sak�gare som vill k landra sysslomannens redovisning eller eljest f �ra talan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan vid fastighetsdomstol, som anges i 15 kap. 1 �, inom tre m�nader fr�n den dag d� redovisningen framlades p� sammantr�de. V�ckes ej talan inom denna tid, �r r�tten till t alan f�rlorad, om talan ej grundas p� att sysslomannen beg�tt brottslig handling. 6 � Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av st�rre vikt f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna f�r behandling av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag. 7 � Har gemensamt arbete utf�rts enligt denna lag, skall fastighets� bildningsmyndigheten, om det beh�vs, f�rordna att fr�ga r�rande det framtida underh�llet och driften av den utf�rda anl�ggningen skall pr�� vas enligt de s�rskilda f�reskrifter som kan g�lla d�rom. FJ�RDE AVDELNINGEN �vriga fastighefsbildnings�tg�rder 10 kap. Avstyckning 1 � Genom avstyckning kan viss �govidd av fastighets enskilda mark eller fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet f�r sig eller ing� i sam manl�ggning. Avstyckad �govidd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet som styckningslott. 2386 2 � �ven samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet kan avstyc� kas. S�som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�llig- heten. Svarar fastighet som har del i samf�lligheten f�r inteckning, f�r av� styckning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyn� dighetens bed�mning motsvarar v�rdet av fastighetens andel i den mark som skall avstyckas, inbetalats till myndighet som Konungen be� st�mt. Detta g�ller dock icke, om de borgen�rer som har pantr�tt i fas� tigheten medgivit att avstyckning f�r �ga rum utan att inbetalning skett. Besv�ras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om avstyckningcn �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I fr�ga om f�rdelning av inbetalda medel �ger 5 kap. 16 � andra stycket motsvarande till�mpning. SFS 1971:1035 3 � Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske en� dast om fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nk� ning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna och ans�kan om inskrivning av avtalet f�rklarats vilande enbart i av� vaktan p� fastighetsbildning. 4 � Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet eller ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att an� delen eller r�ttigheten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas styck� ningslotten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas styckningsdelarna gemensamt. I den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � eller s�rskilda f�reskrifter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rsta stycket till stamfastigheten. 5 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt avser f�rh�llandet mellan styckningsdelarna. Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g kan styckningslotten s�som servitut i stamfastigheten till�ggas r�tt att nyttja v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens be� hov av v�g kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. 6 � Avstyckning sker p� ans�kan av fastighetens �gare. Har vad som skall avskiljas kommit i s�rskild �gares hand genom k�p eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra av� styckning. 7 � N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen ske i �verensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt, 8 � Har styckningsdelarna skilda �gare, skall till grund f�r avstyck� ningen l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�t� ten uppdelats (grundhandling). Tr�ffar sak�garna skriftlig �verenskom� melse i fr�ga som har betydelse f�r avstyckningen, skall �ven �verens� kommelsen beaktas i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av grundhandlingen. �terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r f�rr�ttningen ej inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den fortsattes och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande. 9 � I fr�ga om avstyckad fastighets ansvar f�r s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastighet �ger 6 kap. 11 � andra och tredje styckena jordabalken motsvarande till�mpning. Detta g�ller �ven om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten �r i samme �gares hand. 2387 - � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten f� rordna att ford� ran som avses i f�r sta stycket icke skall besv�ra styckningslotten. S�dant f�rordnande f�r dock meddelas endast om fordringshavaren medger det eller om det �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. F�rordnandet skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet. F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat f�ljer av s�rskilda be� st�mmelser. 10 � Kostnaderna f�r avstyckning enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid annan avstyckning f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. 2388 11 kap. Klyvning 1 � Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del� �gare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter f�r sig eller ing� i sammanl�ggning. Vid klyvning utl�gges s�rskild lott f�r varje del�gare som yrkar det. Gemensam lott utl�gges f�r de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana del�gare som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott. Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges ge� mensam lott i den omfattning som kr�vs med h�nsyn till 3 kap. 2 � Klyvning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i f�ngeshandlingen best�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning. �terkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande. 3 � Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt fram� st�llt yrkande. Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fastighetens �gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse en av klyvningslotterna och ans�kan om inskriv� ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avva ktan p� fastighetsbildning. Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast om delningen kan u tf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol�genhet f�r del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott. Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning f�r del�garnas gemensamma r�kning, f�r fastigheten klyvas endast om det visas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd. 4 � Fastighetens enskilda mark och dess ande lar i samf�lld mark f�r� delas mellan de olika klyvningslottcma, om ej annat f�ljer av best�m� melserna i 6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje lott f�r ej v�sentligt understiga del�garens andel i fastighetens grade- ringsv�rde el ler i s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd ol�genhet uppkommer f�r del�gare. I fr�ga om fastst�llande av grade- ringsv�rde g�ller 5 kap. 9 �. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vid ber�kning av del�gares andel bfasliglietens graderingsv�rde skali SFS IWK im h�nsyn tagas till avstyckning eller d�rmed j�mf�rlig atgard vangenom visst omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten. 5 � Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�r� skild r�ttighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller f�rdelas mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas flera lotter gemensamt. I den m�n ej annat best�mts vid klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � eller s�rskilda f�reskrifter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till klyvningslotterna gemensamt. 6 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avser f�rh�llandet mellan klyvningslotter. Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v �rdet f�r avs�ttas som sam� f�lld f�r klyvningslotterna, �ven om det ej �r till�tet enligt 6 k ap. 1 �. 7 � Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�gen� het utan att osk�lig kostnad uppkommer. 8 � Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fas� tighetsreglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyv� ning. 9 � Med samtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�m� melserna i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mel� lan del�gare samt fr�n 7 �. Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycket, g�ller 5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till� l�mpliga delar. 10 � Kostnaderna f�r klyvning f�rdelas mellan del�garna efter vad som �r sk�ligt. 12 kap. Sammanl�ggning Villkor f�r sa mmanl�ggning 1 � Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r sammanl�ggas till en fastighet. Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanl�gges med annan g�ller �ven del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning utbrytes f�r sammanl�ggning. 2 � Utan hinder av villkoren i 1 � f�r fastigheter som tillh�r �kta ma� kar var f�r sig eller innehas med o lika r�tt i �ktenskapet sammanl�ggas, om makarna tr�ffar avtal om sin r�tt i den fastighet som bildas genom sammanl�ggningen. S�dant avtal skall uppr�ttas i samma form som �k- 2389 151SFS 1971 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 tenskapsf�rord. Tillh�r fastigheterna ena maken som enskild egendom och som giftor�ttsgods, skall genom avtalet best�mmas att den nybildade fastigheten i sin helhet skall vara den makens enskilda egendom eller giftor�ttsgods. Tillh�r fastigheterna makarna var f�r sig, skall best�m� mas att makarna skall �ga var sin andel i den nybildade fastigheten som enskild egendom eller giftor�ttsgods. Vardera makens andel skall utg�ra h�lften, om ej annat avtalats. Innefattar avtalet g�va, �ger 8 kap. 5 � gifterm�lsbalken motsvarande till�mpning. Fastighet som make f�tt i g�va av annan �n andra maken med villkor att den skall vara hans enskilda egendom eller som make erh�llit genom testamente med s�dant villkor eller som tillfallit make i arv och om vil� ken arvl�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift f�r ing� i sammanl�ggning med st�d av avtal som avses i f�rsta stycket endast om den nybildade fastigheten enligt avtalet skall vara den makens enskilda egendom. 3 � Om n�gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats r�tt att �tertaga eller l�sa fas tighet, f�r fastigheten icke ing� i sam man� l�ggning utan medgivande av r�ttighetshavaren. Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med an� nan fastighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inskrivning. Samman� l�ggning f �r ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshava- ren slutit avtal om utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse hela den nybildade fastigheten och ans�kan om inskrivning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avvaktan p� fastighetsbildning. 4 � F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen har lagfart p� fastigheten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande och hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbild� ningen genomf�res. �r talan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller �r r�tten till fastigheten i annat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing� i sam� manl�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest skall s�ljas i den ordning som f�reskrives f� r utm�tt fast egendom. Ut� m�tning som �terg�r, om sammanl�ggning kommer till st�nd, skall dock ej beaktas. 5 � Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskriv� ning f�r sammanl�ggning ske endast om 1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inskrivningar �n s�dana som g�ller i samma inb�rdes ordning i den eller de andra eller, om i n� gon av fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller med s�mre r�tt, eller 2. fastigheternas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttig� het, som inskrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval av f�rslag till f�retr�deso rdning f�r inskrivningarna i den nybildade fas� tigheten. 2390 6 � Vid till�mpning av 5 � beaktas ej inskrivning f�r scrvitut, nyttjan� der�tt eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten icke r�r mark som skall ing� i sammanl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till s�dan inteck- � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ning som avses i 10 kap. 2 � andra stycket eller till inskrivning betr�f� fande vilken ans�kan gjorts om d�dning eller relaxation i fastighet som ing�r i sammanl�ggningen, s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger om fastighetsbildningen genomf�res. Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighets- havare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rsla� get till f �retr�desordning till�mpas. SFS 1971:1035 Verkan av sammanl�ggning 7 � Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av inteckning finns best�mmelser i 6 kap. 16 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fast egendom. S�dan inskrivning som avses i 6 � f�rsta stycket besv�rar efter sam� manl�ggning icke den nybildade fastigheten. Ans�kan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall anses avse den nybildade fastigheten. Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�ra egendom vari makarna �ger var sin andel, skall efter sammanl�ggning den f�r vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse den andel i fastigheten som tillkommer honom. F�rfarandet vid samma nl�ggning 8 � Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastigheternas �gare. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om sammanl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som sker i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�de eller om annan fastighetsbildning �r beroende av sam� manl�ggningen. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen av fastigheterna bestrider �tg�rden och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av n�gon betydelse. 9 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder mot sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och 6 ��. Om f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas fr�n inskrivningsmyndigheten. 10 � Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt. Det skall grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myn� digheten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanl�ggning m�ter enligt 16 ��. Om i �rend et �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare anges huruvida avtalet �r lagligen beskaffat. Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter hinder som b�r kunna avl�gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kanden eller annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vid� taga beh�vliga � tg�rder. 2391 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 11 � F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inskrivningsmyndig� heten. H�rvid skall iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet som m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastigheternas �gare och r�t- tighetshavarna f�r f�rhandling om f�retr�desordningen. 12 � Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en inskrivningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndig� heterna. Den myndighet hos vilken yttrande beg�rts skall inh�mta beh�v� liga upplysningar fr�n den eller de andra. 13 � N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastig� hetsbildningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �ren� det. Om sammanl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning, fastst�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet. Kostnader f�r sammanl�ggning 14 � Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kanden. Sker sam� manl�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk� ligt. 2392 13 kap. Fastighetsbildning f�r samordning med kom munal indelning 1 � Har fastighet enskild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall fastighetsindelningen �n dras s�, att den �verensst�mmer med den kom� munala indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyckning. Om de t �r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras utan att de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsregle� ring f�r avsteg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter sig detta. Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighets� indelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttas. 2 � Fastighetsbildning enligt 1 � sker p� ans�kan av l�nsstyrelsen. Har beslut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r fastighetsbildning som f�ranledas av �ndringen genomf�ras utan hinder av att �ndringen �nnu ej tr�tt i kraft. 3 � Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att fastighet ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun. Vid f�rr�ttning som f�ranledas av �ndring i den kommunala indelningen f�r, om hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning f�retagas utan s�rskild ans �kan f�r a tt fastighet, som genom indelnings� �ndringen f�tt andel i samf�llighet inom annan kommun, skall skiljas fr�n andelen. Vid avstyckning fr�n fastighets enskilda mark skall som styckningslott avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llanden f�r� anleder annat. � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om SFS 1971:1035 f�rr�ttning enligt detta kapitel. 5 � Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmel� serna i detta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som delas eller �ndras skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om s�dan uppr�ttas. Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fas� tighetsbildningsmyndigheten. FEMTE AVDELNINGEN Fastighetsbest�mning 14 kap. 1 � Uppkommer vid fastighetsbildning fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om best�ndet eller omf�nget av servitut som bildats p� annat s�tt �n enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstiftning, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det beh�vs f�r fastighetsbildningen. P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske f�r pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om best�ndet eller omf�nget av servitut som tillkommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda v�gar eller enligt lagen om vissa gemensamhetsanl�ggningar, s�vida icke fr�gans avg�rande uppenbarligen �r utan betydelse f�r s�kanden. Samma r�tt att p�kalla fastighetsbest�mning tillkommer byggnadsn�mnden s� vitt g�ller omr�de med stadsplan eller byggnadsplan eller omr�de be� tr�ffande vilket fr�ga v�ckts om uppr�ttande av s�dan plan. 2 � Fastighetsbest�mning handl�gges av fastighetsbildningsmyndig� heten vid f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning �ger 4 kap. 1 24 ��, 28 � f�rsta stycket, 3140 �� och 42 � motsvarande till�mpning. Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, hand� l�gges �tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l f�ranleder annat. 3 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f�rr�ttningen klarg�ra fastighetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga ange vilka fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda de omst�ndigheter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Re� sultatet av utredningen skall framl�ggas f�r sak�garna. 4 � Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom be� slut av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut). Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vatten� omr�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas a tt det avviker fr�n vad som f�reskrivas i lag. 2393 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 1035 5 � Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns �n s�dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�ffas skriftlig �verens� kommelse om gr�nsens str�ckning, skall �verenskommelsen l�ggas till grund f�r fastighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas, f�rr�n gr�nsstr�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verens� kommelsen beh�ver icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rva� rande vid sammantr�de d� fr�gan behandlas eller, om f�rr�ttningen handl�gges utan sammantr�de, som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan. �verenskommelse skall icke beaktas, om' iden avtalade str�ckningen v�sentligt avviker fr�n gr�nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle medf�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att ol�genhet uppkommer fr�n allm�n synpunkt. 6 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns som fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tek� niskt h �nseende. 7 � Str�ckningen av gr�ns skall anges p� f�rr�ttningskartan i enlighet med fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall str�ckningen beskrivas i f�rr�ttningshandlingarna. Gr�nsen skall �ven utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkningen verkst�llas efte r f�rr�ttningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skrift� ligt meddelande eller i s�d an s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. 8 � Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket talan skall f�ras s�rskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som fordras f�r klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga hos myndigheten under besv�rstiden. 9 � Om avslutande av f�rr�ttning vid vilken �ven handl�gges fr�ga om fastighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutandet g�ller 4 kap. 29 och 30 ��. Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till�mp� ning. Byggnadsn�mnden skall dock alltid underr�ttas om avslutande av f�rr�ttning som s�kts av n�mnden. 10 � Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt. �r byggnadsn�mnden s�kande, skall kostna� derna betalas av kommunen, i den m�n s�rskilda sk�l f�ranleder detta. Best�mmelserna i 2 kap. 6 � om betalningsskyldighetens f�rdelning n�r �verenskommelse f�religger mellan sak�garna och om ansvaret f�r kostnaderna n�r ans�kan avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger mot� svarande till�mpning betr�ffande fastighetsbest�mning. Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13 2394 kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n�mnda kapitel. � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SJ�TTE AVDELNINGEN SFS 1971:1035 R�tteg�ngen i fastighetsbildningsm�l 15 kap. Fullf�ljd till fastighetsdomstol 1 � M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighets� bildningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upp� tages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. 2 � Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut f�res s�rskilt, om myndigheten 1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning eller avvisat ombud eller bitr�de, 2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman, 3. beslutat i fr�ga om f�rskott p� inl�seners�ttning, 4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller till s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 �, 5. beslutat i fr�ga om r�ttelse enligt 4 kap. 42 �, 6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller att fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning, 7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnaderna f�r gemen� samt arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader, 8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�rja gemensamt arbete skall skiljas fr�n uppdraget. Talan enligt denna paragraf f�res genom besv�r som skall inges till fastighetsdomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet medde� lades. Besv�r f�r anf�ras av sak�gare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 f�r talan f�ras �ven av annan som beslutet r�r. 3 � Talan mot tillst�ndsbeslut f�res s�rskilt genom besv�r som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�m- ningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att talan mot beslutet skall f�ras s�rskilt. F�rordnande att talan skall f�ras s�rskilt f�r meddelas endast om det fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�ggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vi� dare att tillst�ndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraft�gande s� dant beslut f�religger. Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. 4 � Menar sak�gare att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lles genom fas� tighetsbildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut varigenom f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 � v�grats, f�r han f�ra talan mot beslutet genom be� sv�r hos fastighetsdomstolen. S�dan talan �r ej inskr�nkt till viss tid. 5 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gilla inv�ndning om j�v. 2395 � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � I annat fall �n som avses i 25 �� f�res talan mot beslut eller �tg�rd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besv�r som skall in� ges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� f�rr�tt� ningen f�rklarades avslutad eller inst�lld. I fr�ga om �tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r besv�r anf�ras inom ett �r fr�n den dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighets� best�mningen inf�rdes i fastighetsregistret eller, om utm�rkningen gjorts f�rst efter n�mnda dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes. Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. Den som �lagts att betala ers�ttning eller kostnad f�r f�ra talan mot beslutet, �ven om han ej �r sak�gare. 7 � Talan mot tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut f�r f�ras av byggnadsn�mnden p� s�tt och inom tid som g�ller f�r sak�gare. 8 � Finner l�nsstyrelsen att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut strider mot s�dan best�mmelse i denna lag som meddelats till f�rm�n f�r allm�nt intresse, f�r l�nsstyrelsen f�ra talan mot beslutet p� s�tt och inom tid som g�ller f�r sak�gare. F�rsta stycket g�ller icke fastighetsbildning inom omr�de med stads� plan eller inom omr�de med byggnadsplan om �tg�rden r�r endast mark som enligt planen �r avsedd f�r annat �n jordbruks�ndam�l. 9 � Mot beslut om inst�llande av f�rr�ttning som beg�rts av l�nssty� relsen eller byggnadsn�mnden f�r s�kanden f�ra talan i likhet med vad som g�ller f�r sak�gare. Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt 5 kap. 3 � andra stycket. 10 � Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighets� bildning eller fastighetsbest�mning icke kan inf�ras i registret p� grund av fel eller oklarhet i f�rr�ttningen och kan r�ttelse ej vinnas i den ord� ning som anges i 4 kap. 42 �, f�r myndigheten s�ka r�ttelse hos fastig� hetsdomstolen. Detsamma g�ller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med f�rr�ttningen skulle �ventyra fastighetsredovisningens till� f�rlitlighet eller p� annat s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet. I fr�ga om talan enligt denna paragraf �ger best�mmelserna om be� sv�r i 16 kap. motsvarande till�mpning. Talan �r ej inskr�nkt till viss tid. 11 � Har samtliga sak�gare och andra, som har r�tt att anf�ra besv�r, genom p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa godk�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller g r�nsutm�rkning, f�r besv�r icke anf�ras mot vad som god k�nts. 2396 16 kap. F�rfarandet vid fastighets domstol 1 � �r talan i fastighetsbildningsm�l icke fullf�ljd p� f�reskrivet s�tt eller inom r�tt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen. � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Vid besv�rsinlaga skall fogas tv� avskrifter av inlagan och d�rtill h�rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhanda� h�lla dem. �r avskrifter icke tillg�ngliga n�r de beh�vs, f�r domstolen ombes�rja dem p� klagandens bekostnad. F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller annan bilaga a v vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan v�sentlig ol�genhet. SFS 1971:1035 3 � Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r h�ras �ver besv� ren, skall besv�rsinlagan med d�rvid fogade handlingar delges sak�ga� ren och f�rel�ggande meddelas honom att inkomma med skriftlig f�r� klaring. Fordras f�r m�lets beredande eller avg�rande att yttrande inh�mtas fr�n l�nsstyrelsen, byggnadsn�mnden eller annan myndighet eller fr�n sakkunnig eller att skriftligt bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lles eller annan liknande �tg�rd vidtages, skall domstolen utan dr�jsm�l f�r� ordna d�rom. 4 � N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen best�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�t� tas, fast�n m�lets beredande i �vrigt ej avslutats. 5 � Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Sak�gare vars n�rvaro uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r m�lets avg�rande beh�ver dock ej kallas. Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne kallas till f�rhandlingen. N�r sak�gares besv�r r�r allm�nt intresse, kal� las l�nsstyrelsen eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som an� ges i 15 kap. 8 � andra stycket, byggnadsn�mnden. F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet be- r�res av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �nda� m�l kan �ven f�rr�ttningslantm�taren kallas. Kallelse skall delges. 6 � Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hin� der av att sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir. 7 � F�reskrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan f�rhandling �n huvudf�rhandling. 8 � Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om huvudf�rhandling kan antagas sakna betydelse f�r pr�vningen samt sak� �gare eller f�retr�date f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhand� ling. Om talan fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domsto� len finner uppenbart att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras utan huvudf�rhandling. F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke huvudf�rhandling. Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling och �r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt in� tresse redan slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom. 2397 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 9 � Har talan fullf�ljts mot beslut vid f�rr�ttning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen f�reskriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handl�ggning som avbrutits skall fortg� oberoende av den vid domstolen f�rda talan. S�dan f�reskrift tr�der i k raft genast och g�ller till dess annat f�rordnas. 10 � Fastighetsdomstolens avg�rande av saken sker genom utslag. Detta skall grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhand� ling och vad handlingarna inneh�ller i �vrigt. Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l och om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� ut� slag i fastighetsbildningsm�l. Skall i ett m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag ges betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga ej avslutats. 11 � N�r talan fullf�ljts av sak�gare, f�r fastighetsbildningsmyndig� hetens beslut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r besv�ren r�r allm�nt intresse, l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden f�tt tillf�lle att yttra sig. �ndring till f�rdel f�r sak�gare f�r dock ske, �ven om han icke haft tillf�lle att yttra sig. Vad som nu f�reskrivits �ger motsvarande till�mpning, n�r talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse eller av fastighetsregistermyndigheten. Om domstolen finner att besv�ren b�r f�ranleda �ndring i avslutad f�rr�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut mot vilket talan fullf�ljts s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del som icke �verklagats, om det beh�vs f�r att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet icke skall uppkomma i f�rr�ttningen eller beslutet. Finner domstolen att betr�ffande f�rr�ttning f�religger s�dan om� st�ndighet som avses i 15 kap. 10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig �tg�rd, �ven om besv�ren icke avsett ifr�gavarande del av f�rr�ttningen. 12 � Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning, skall domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och �tg�rder i den omfattning de p�verkas av felet samt visa f�rr�ttningen �ter till myndigheten. Domstolen kan d�rvid meddela f�reskrifter f�r vinnande av r�ttelse. Har efter f�rr�ttningens avslutande talan f�rts mot beslut om fastig� hetsbildning eller fastighetsbest�mning och �terkallar den som s�kt �t� g�rden sin ans�kan, skall f�rr�ttningen undanr�jas i den del som �ter- kallelsen avser, om �vriga som f�rt talan vid f�rr�ttningen eller dom� stolen och som sj�lva haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 � andra stycket och 11 kap. 2 � andra stycket fordras alltid samtycke av �vriga sak�gare. 2398 13 � Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att l�mna upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�r� skilda best�mmelser. Sak�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som f�ranledes h�rav. � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn SFS 1971; 1035 till omst�ndigheterna, f�rordna att sak�gare som f�rlorar m�let skall ers�tta annan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad. I m�l om inl�sener� s�ttning skall dock sak�gare som avst�r mark eller s�rskild r�ttighet f� gottg�relse f�r sin kostnad oberoende av utg�ngen i m �let. F�rsta stycket g�ller ej, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tte� g�ngsbalken. Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare f�r allm�nt intresse, kan dom� stolen tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synner� liga sk�l f�religger. S�dan ers�ttning skall utges a v statsverket eller, om endast byggnadsn�mnden f�retr�der det allm�nna intresset, av kom� munen. Skall i annat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�r� skild �tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen n�r det �r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket. 15 � Har besv�r anf�rts �ver avslutad f�rr�ttning, skall fastighetsdom� stolen of�rdr�jligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fastighetsregis� termyndigheten avskrift av besv�rsinlagan. Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsm�l vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och avskrift av utslaget eller beslutet s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen skall forts�ttas, s�ndes handlingarna i st�llet till fastighetsbildningmyn� digheten. Fullf�ljes talan mot avg�randet i viss del och kan med anled� ning av do mstolens avg�rande i �vrigt fr�ga uppkomma om registrering, skall handlingarna s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Efter re� gistreringsfr�gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla f�rr�ttningsakten. 16 � F�reskrifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpas �ven p� annan enskild part. 17 kap. R�tteg�ngen i hovr�tt 1 � Mot fastighetsdomstols utslag eller beslut f�r, om ej annat �r f�� reskrivet, talan fullf�ljas i hovr�tten genom besv�r som inges till fas� tighetsdomstolen. I st�llet f�r den i 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�re� skrivna tiden av tv� veckor g�ller en tid av fyra veckor. Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och annan enskild part samt av s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan vid fa s� tighetsdomstolen. 2 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullf�ljd fr�ga som avses i 15 kap. 2 � 24 och 68 eller 4 �. 3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i hovr�tten �ger 16 kap. 3, 7 och 9 14 ��, 15 � andra stycket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�f� fande skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�l� ler dock, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att den 2399 fe; � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:1035 som har att utge inl�seners�ttning, om ej annat f�ljer av 18 kap, 6 eller 8 � samma balk, alltid sj�lv skall b�ra sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att sj�lv fullf�lja talan. Vidare skall 16 kap. 15 � andra stycket ej till�mpas n�r hovr�tten �terf�rvisar m�l till fastighetsdomstolen. Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om syn� nerliga sk�l f�religger. 18 kap. R�tteg�ngen i h�gsta domstolen 1 � Mot hovr�tts utslag eller beslut f�r, om ej annat �r f�reskrivet, talan fullf�ljas i h�gsta domstolen genom besv�r som inges till hovr�t� ten inom den i 56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden. Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och annan enskild part samt av s�dan f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan i hov� r�tten. 2 � I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen �ger 16 kap. 3, 7, 9 och 10 ��, 11 � andra och tredje styckena, 1214 ��, 15 � andra styc� ket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock best�mmelsen d�rom i 17 kap. 3 � f�rsta stycket. Vidare skall 16 kap. 15 � andra styc� ket ej till�mpas n�r h�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till l�gre r�tt. Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i h�gsta domstolen endast om synnerliga sk�l f�religger. SJUNDE AVDELNINGEN Fastighetsregister 19 kap. 1 � I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet 1. enhet som �r redovisad s�som fastighet i fastighetsregister n�r den� na lag tr�der i kraft, 2. fastighet som nybildas enligt denna lag, 3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i an� nan f�rfattning. Varje fastighet skall ha s�rskild beteckning. 2400 2 � Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i fastighetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �v� riga �ndringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r fastighetsindelningen �ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i a nnan ordning �n som anges i denna lag. � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�res SFS 1971:1035 snarast m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om bev�r anf�rts, domstolens avg�rande vunnit laga kraft. Utan hinder av att f�rr�ttningen ej avslutats skall uppgift om fastig� hetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, mot vilket talan skolat f�ras s�rskilt, inf�ras s� snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighets� bildningsmyndigheten beg�r det. F�res talan mot beslut eller �tg�rd vid avs lutad f�rr�ttning eller f�res talan s�rskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, f�r utan hinder d�rav uppgift med anledning av f�rr�ttningen eller be� slutet inf�ras i fastighetsregistret i fr�ga om s�dan del som uppenbarligen ej ber�res av fullf�ljden. Motsvarande g�ller n�r talan f�res mot dom� stols avg�rande i fastighetsbildningsm�l. 4 � Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall felet r�ttas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttig- hetshavare. �r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall r�ttelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighets�gare eller r�ttighets- havare f� tillf�lle att yttra sig om han �r k�nd. Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet �r obefintlig, f�r fastigheten uteslutas ur registret med till�mpning av f�rsta stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter om fastighetsregister. 5 � Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndig� het. Om s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bek r�fta l�tit. Stockholms slott den 17 december 1971. GUSTAF ADOLF CARL LIDBOM (L. S.) (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1971:1035 Lag

utkom f r�n t rycket om �ndring i fastig hetsbildningslagen (1970: 988);

den 27 dec. ]971

given Stockholms slott den 17 december 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks�

dagen', funnit gott att i fr�ga om fastighetsbildningslagen (1970: 988)

f�rordna,

2360

1 Prop. 1971: 180, CU 29, rskr 320.

�

dels att 18 kap. 2 � skall upph�ra att g�lla,

SFS 1971:1035

dels att nuvarande 10 kap. 9 � skall betecknas 10 kap. 10 � och att

nuvarande 18 kap. 3 � skall betecknas 18 kap. 2 �,

dels att 2 kap. 6 �, 3 kap. 2 och 3 ��, 4 kap. 2, 8, 15, 22 och 24 ��,

5 kap. 3, 7, 16, 30 och 34 ��, 8 kap. 7 �, 9 kap. 5 �, 12 kap. 4 och 7 ��,
13 kap. 2 �, 15 kap. 710 �� samt 16 kap. 3, 5 och 11 �� skall ha ne�

dan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 10 kap. 9 �, av nedan

angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

F�RSTA AVDELNINGEN

Inledande best�mmelser

1 kap.

1 � Fastighetsbildning �r en i enlighet med denna lag f�retagen �tg�rd

genom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndras
eller upph�ves.

Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res f r�gor om be�

skaffenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande be�
st�ndet eller omf�nget av vissa servitut.

2 � �ver fastigheterna f�res fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r upp�

gift om �tg�rden inf�rts i fastighetsregistret.

3 � Samf�llighet enligt denna lag �r mark som h�r till fle ra fastighe�

ter gemensamt.

4 � Vad som i denna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mp�
liga delar �ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till va tten�
omr�det och ej utg�r servitut.

5 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller av myndighet som Konungen best�mmer.

ANDRA AVDELNINGEN

Fastighetsbildning i allm�nhet

2 kap. Grundl�ggande best�mmelser

1 � Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser

ombildning av fastigheter, och s�som avstyckning, klyvning eller sam�
manl�ggning, om den avser nybildning av fastighet.

2361

�

SFS 1971:1035

2 � Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning
handl�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga
upptages efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet.

Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r handl�ggas gemensamt vid en

f�rr�ttning eller, om de b�rjat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skil�

da f�rr�ttningar.

Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall skall f�retagas i

samband med fastighetsbildning.

3 � Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen

och ber�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gande�
r�tten till omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas.

4 � Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r

av jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid

fastighetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den
fastighet p� vilken den �r bel�gen.

5 � �r servitut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastighet av

betydelse f�r fastigheten endast om viss ma rk h�r till denna, f�ljer r�t�

tigheten marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts

g�ller icke, om annat best�mmes vid fastighetsbildningen.

6 � Kostnaderna f�r genomf�rande av fastighetsbildning betalas enligt

de best�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken
�r fr�ga. Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p�

dessa efter vad som �r sk�ligt.

Avvisas ans�kan eller inst�lles f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp�

komna kostnader, om icke s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder att be�

talningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av
dem. Om f�rr�ttningen s�kts av byggnadsn�mnden, svarar kommunen

f�r de kostnader som i enlighet h�rmed kan �vila s�kanden. Har f�rr�tt�

ningen enligt 5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av l�nsstyrelsen, skall

s�dana kostnader betalas av staten.

�verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttnings�

kostnaderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen skall g�lla, om det icke

�r uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i otillb�rligt syfte.

Till f�rr�ttningskostnader h�nf�res taxeavgift, ers�ttning till sakkun�

nig och syssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeavgiften
samt ers�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket.

2362

3 kap. Villkor f�r fastighetsbildning

Allm�nna l�mp lighets- och planvillkor

1 � Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas

eller ombildas blir med h�nsyn till bel�genh�t, omf�ng och �vriga f�r ut�
s�ttningar varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt be�
aktas att fastigheten f�r l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga

�

v�gar utanf�r sitt omr�de samt att fastighet, som skall anv�ndas f�r be�
byggelse, kan f� godtagbara anordningar f�r vatten och avlopp.

Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas f�r nytt �ndam�l,

icke antagas f� varaktig anv�ndning f�r sitt �ndam�l inom �versk�dlig
tid eller finnes med h�nsyn till �ndam�lets art och �vriga omst�ndighe�

ter �ndam�let b�ra tillgodoses p� annat s�tt �n genom fastighetsbildning,

f�r fastighetsbildningen ej �ga rum.

2 � Inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan,

tomtindelning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i �verens�

st�mmelse med planen.

G�ller eljest s�rskilda best�mmelser f�r marks bebyggande eller an�

v�ndning, s�som regionplan, utomplansbest�mmelser eller naturv�rds�

f�reskrifter, skall fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmel�
serna icke motverkas.

Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r undantag fr�n planen eller best�m�

melserna medges av l�nsstyrelsen eller efter dess f� rordnande av bygg�
nadsn�mnden. �ven utan s�dant medgivande f�r mindre avvikelse fr�n
planen eller best�mmelserna ske, om �tg�rden �r f�renlig med planens

eller best�mmelsernas syfte. L�nsstyrelsen f�r medge undantag enligt

f�rsta punkten fr�n fastst�lld generalplan eller stadsplan endast om

byggnadsn�mnden tillstyrkt det.

F�r p� grund av s�rskilt medgivande nybyggnad eller annan d�rmed

j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot plan eller best�mmelse som avses

i f�rsta eller andra stycket, utg�r denna paragraf ej hinder mot fastig�
hetsbildning som beh�vs f�r att medgivandet skall kunna utnyttjas.

Talan mot byggnadsn�mnds beslut i fr�ga som avses i tredje stycket

f�res hos l�nsstyrelsen genom besv�r. Talan f�r dock icke f�ras mot

byggnadsn�mnds beslut att v�gra undantag fr�n fastst�lld generalplan

eller stadsplan. Mot l�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i tredje
stycket f�res talan hos Konungen genom besv�r.

3 � Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastst�llts f�r visst o mr�de

och har t�tbebyggelse uppkommit eller �r s�dan bebyggelse att v�nta
eller kan eljest v�ntas att flera fastigheter avsedda f�r bebyggelse skall

bildas, f�r fastighetsbildning icke ske, om �tg�rden skulle f�rsv�ra om�

r�dets �ndam�lsenliga anv�ndning, f�ranleda ol�mplig t�tbebyggelse
eller motverka l�mplig planl�ggning av omr�det.

4 � F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anord�
nas eller befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan

synnerliga sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle upp�

komma f�r trafiken p� v�gen.

SFS 1971:1035

S�rskilda best�mmelser betr�ffand e jordbruk, skogsbruk och fiske

5 � Jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha

s�dan storlek, sammans�ttning och utformning att den medger tillfreds�
st�llande l�nsamhet hos det f�retag som skall bedrivas p� fastigheten.

Skogsbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha

s�dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsst�llan�
de skogsdrift.

2363

�

SFS 1971: 1035

6 � Fastighetsbildning som ber�r jordbruksfastighet f�r �ga rum en�

dast om �tg�rden �r till �verv�gande nytta f�r jordbruksn�ringen.

�syftas med fastighetsbildningen att nybilda eller f�rb�ttra fastighet

som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk, f�r �tg�rden dock ske
om den icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordbruksn�

ringen.

7 � Mark som �r avsedd f�r skogsbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt
att m�jligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av

n�gon betydelse.

8 � Fiske f�r ej uppdelas genom fastighetsbildning p� s�tt som medf�r

ol�genhet av n�gon betydelse f�r fiskev�rden. Uppdelning f�r dock ske,
om den �r n�dv�ndig f�r att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i
fastighetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet f�r fiskev�r�

den.

Ing�r f [ske i �gander�tten till vattenomr�de och f�religger enligt f�rsta

stycket hinder mot fastighetsbildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r

best�mmas att fastighetsbildningen icke skall omfatta fisket, om fastig�

hetsbildningen �r av synnerlig vikt for en l�mplig fastighetsindelning
eller i �vrigt av betydande allm�nt intresse. �ven om fastighetsbild�
ningen ej �r av den betydelse som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse

meddelas, om vattenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter.

Undantagsbest�mmelser

9 � Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas

eller ombildas icke blir varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l, s�vida fastig�

hetsindelningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke

motverkas.

10 � Om fastighetsbildning �r till �verv �gande nytta fr�n allm�n syn�

punkt, f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan

f�reskrivits till skydd f�r jordbruksn�ringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning �ver kommungr�ns

11 � Fastighetsbildning som medf�r �ndring av gr�ns f�r kommun

f�r ske endast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse f�r en �ndam�ls�

enlig fastighetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mp�

ligare.

Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas Ko�

nungens eller l�nsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig�
heten finner gr�ns�ndringen kunna medf�ra ol�mplig indelning i f�rvalt�
ningsomr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller
f�rsamling beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res
till annan domkrets f�r allm�n underr�tt.

�r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket,

skall fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh�llandet till l�nssty-

2364

relsen.

�

4 kap. Fastighetsbildningsf�rr�ttmng

SFS 1971:1035

Fastighetsbildningsmyndigheten

1 � Vid fastighetsbildningsf�rr�ttning best�r fastighetsbildningsmyn�

digheten av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n

ing� i myndigheten n�r f�rr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs

eller n�r sak�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav.

1 utf�randet av tekniska g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga.

Har f�rr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas,

om det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock
icke samtidigt deltaga i handl�ggningen av samma fr�ga.

Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad

som redan beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen.

2 � Gode m�n utses genom val av kommunfullm�ktige.

God man skall vara valbar till n�mndeman inom kommunen och f�r

ej ha fyllt sextiofem �r. God man skall ha erfarenhet i fr�ga om t�torts�

f�rh�llanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor.

God man utses f�r sex �r. Upph�r god man att vara valbar, �r upp�

draget f�rfallet.

R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag

som n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng
fortfarande tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god

man.

L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m�n.

3 � Skall gode m�n medverka, �ligger det f�rr�ttningslantm�taren att

kalla dem till f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas
gode m�n med beh�vlig ortsk �nnedom och sakkunskap.

�r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n sam�

mantr�de och kan annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r

f�rr�ttningslantm�taren till tj�nstg�ring som god man kalla n�gon som

�r valbar till s�dan befattning.

Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbets-

ansvar i fr�ga om tj�nstg�ringen.

4 � Vad som f�reskrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder

f�r dem som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som do�

mare �ger motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n.

5 � Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som m ot domare.

6 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han framst�lla

inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick
k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning
f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen.

Sedan fr�ga om j�v mo t f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast

vidtaga �tg�rd som icke utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och
som ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull f r�ga.

S�dan �tg�rd f�r vidtagas av f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�r�

klarats j�vig.

2365

�

SFS 1971:1035

Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar ej

giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om j�v

uppkom.

7 � F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetsbildningsmyndigheten i

den ort d�r marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighets^
bildningsmyndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten.

F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen

8 � Ans�kan om fastighetsbildning g�res skriftligen hos fastighets�

bildningsmyndigheten. Muntlig ans�kan som g�res vid f�rr�ttningssam�
mantr�de skall dock godtagas, om den v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr��
vas vid sam ma f�rr�ttning.

S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt upp�

ge den eller de fastigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan
anses sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r
tillg�ngliga f�r honom, skall han ocks� ange de andra fastigheter som

saken ang�r �vensom namn och postadress betr�ffande fastighets�garna

samt de innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft
som kan ber�ras av �tg�rden.

Ans�kningshandling skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kan�

den eller hans ombud.

Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt av�

skrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som �r av be�

tydelse i saken.

9 � Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � eller �r den i �vrigt

ofullst�ndig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att
avhj�lpa bristen.

10 � Efterkommes ej f�rel�ggande att avhj�lpa brist i ans�kan och �r

bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grund f�r f�rr�tt�
ning, f�r ans�kningen avvisas.

F�religger hinder mot att upptaga den v�ckta fr�gan till pr�vning,

skall ans�kningen avvisas.

Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras.

2366

11 � I den utstr�ckning som �r p�kallad med h�nsyn till fastighets�

bildningens art och f�rh�llandena i �vrigt skall fastighetsbildningsmyn�

digheten utreda vilka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� ann an
grund �r sak�gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare,

om det ej visas att fastigheten tillh�r annan.

12 � Om god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken beh�ver f�rord�

nas, skall fastighetsbildningsmyndighctcn anm�la detta hos r�tten.

13 � F�rr�ttningslantm�tarc och god man f �r ej vara ombud f�r eller

bitr�de �t sak�gare vid den fastighctsbildningsmyndighet som han tillh�r.

�

Ej heller f�r den vara ombud eller bitr�de som tagit befattning med sa�
ken i sin tj�nst eller s�som ombud f�r eller bitr�de �t sak�gare med
motst�ende intresse. Detsamma g�ller betr�ffande den som st�r i s�dant

f�rh�llande till f�rr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbal�
ken.

I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar.

14 � Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sam�

mantr�de med sak�garna.

Sammantr�de beh�vs ej, om stridiga intressen mellan sak�gare ej

f�rekommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej
f�religger. Om ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighets�

bildningen icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt.

Vid sammantr�de skall fastighetsbildningsmyndigheten redog�ra f�r

ans�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtagna och planerade �t�

g�rder. Sak�gare och annan, som enligt s�rskild f�reskrift skall under�

r�ttas om sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa ut�
redning i fr�gor som behandlas vid sammantr�det.

Sammantr�de h�lles d�r den mark �r bel�gen som fastighetsbildningen

avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle.

15 � Finns det anledning antaga att f�rr�ttning kan handl�ggas helt

utan sammantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej

bitr�tt ans�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig � ver denna

inom utsatt tid. D�rj�mte skall byggnadsn�mnden underr�ttas om f�r�

r�ttningen innan denna avslutas.

16 � Protokoll f�res f�r varje f�rr�ttning s�rskilt.

Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vid

f�rr�ttningen sammanf�res till en akt.

17 � S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�ller, om f�rr�tt�

ningsm�nnen har olika mening, vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�tt�

ningsman sin mening, g�ller f�rr�ttningslantm�tarens mening. I fr�ga om
pengar eller annat som utg�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla
som avser den n�st st�rsta m�ngden.

I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, s�vida moti�

vering av beslutet icke kan anses �verfl�dig. Beslut, som meddelas i

samband med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, mot

vilket talan f�r f�ras s�rskilt, skall dessutom inneh�lla besv�rsh�nvisning.

Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas f�r de n�rva�

rande. Om i annan ordning meddelas beslut om f�rr�ttningens inst�llan�

de eller, utan samband med f�rr�ttningens avslutande, beslut mot vilket

talan f�r f�ras s�rskilt, skall sak�gare och annan som f�r besv�ra sig
underr�ttas om beslutet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom
skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt

20 � andra stycket.

SFS 1971:1035

Kallelse och delg ivning

18 � Till f�rsta sammantr�det under f�rr�ttningen skall samtliga k�nda

sak�gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak-

2367

�

SFS 1971:1035

�garen �nd� infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som �r sak�gare,

kallas samtliga. Om det f�religger anledning antaga att ok�nda sak�
�gare finns, utf�rdas kallelse �ven p� dessa.

Kallelse skall i god tid f �re sammantr�det delges sak�garna.

19 � Best�mmelserna i 18 � g�ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes.

Kallelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de kallats tidigare un�
der f�rr�ttningen.

Om vid sa mmantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta samman�

tr�de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning
till det sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett.

20 � Delgivning skall ske enligt allm�nna best�mmelser ang�ende del�

givning, om ej annat f�reskrivits i denna lag.

Vid sammantr�de f�r fastighetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas

h�rande best�mma s�rskild ordning f�r delgivning. N�r sak�gare f�rsta

g�ngen kallas till sammantr�de, skall delgivning av kallelsen dock alltid
ske enligt f�rsta stycket.

21 � Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadig�
varande utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt om�

bud, f�r handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastighe�
ten.

Den till vilken h andlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand�

lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom,
n�r handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd,

skall fastighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom
meddelande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta styc�

ket.

22 � Vad som f�reskrivits om delgivning med del�gare i samf�llighet
�ger motsvarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet,

som innehas under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av

servitut som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda
�gare.

23 � Har sak�gare ej i f�reskriven ordning kallats till sammantr�de,

skall n ytt sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig
eller medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lun�
da f�reskrivits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd

m�n inverkar p� sak�garens r�tt.

24 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta byggnadsn�mn�

den om tid och plats f�r sammantr�de.

2368

F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande

25 � Fastighetsbildningsmyndighcten skall utre da f�ruts�ttningarna f�r
fastighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten

�

utarbeta den fastighetsplan samt ombes�rja de g�rom�l av teknisk art

SFS 1971:1035

och de v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande. D�rvid

b�r r�dpl�gning med sak�garna ske. Vid behov skall samr�d ske med de

myndigheter som ber�res av �tg�rden.

Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten

meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta

beslut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�t-
g�rder som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor
som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda be�
st�mmelser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8

och 12 kap.

Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin�

der av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma

f�ruts�ttning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och
avg�ras genom s�rskilda beslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbild�

ningsbeslut g�ller �ven s�dant avg�rande.

26 � Om det med h�nsyn till f�rr�ttningens omfattning eller annan
s�rskild omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fastighetsbildningens

till�tlighet avg�res p� f�rhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbild�
ningen, f�r tillst�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbe�
slut).

Fordras s�rskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �,

f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p� in�
delningen i f�rvaltningsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas icke medgi�

vande, f�rfaller tillst�ndsbeslutet.

27 � Gr�ns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas
och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Str�ckningen av utstakad gr�ns skall

�verensst�mma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i
mindre m�n avviker fr�n beslutet f�r dock l�ggas till grund f�r utm�rk-
ningen, om r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r

i sk�ligt f�rh�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastig�

hetsbildningen genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet.

Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkning av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt�

ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas

i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�

dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket.

28 � Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttningen. Kan fastighetsbildningen
genomf�ras och f�rr�ttningsresultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver
s�dan dock ej uppr�ttas. Kartan skall g�ras s� noggrann som �ndam�let

kr�ver.

Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�r�

h�llanden som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas,
om ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrann�

het av f�rr�ttningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelning�
en anges i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning
icke skall ske, i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

2369

�

SFS 1971:1035

29 � Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�r�

r�ttningen h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten
f�rklara f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas p� sammantr�de eller p� tid och

plats som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f�r
besv�ra sig �ver beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid sam�
mantr�de eller ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild'
ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket.

30 � Sedan f�rr�ttningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndighe�

ten under besv�rstiden h�lla tillg�ngliga de handlingar eller andra upp�

gifter som fordras f�r att sak�garna skall kunna inh�mta fullst�ndig

k�nnedom om f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och det �r

n�dv�ndigt med h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt �vri�

ga f�rh�llanden, skall myndigheten f�re besv�rstidens utg�ng i beh�vlig
utstr�ckning tillhandah�lla handlingar f�r granskning p� f�rr�ttnings�
st�llet eller l�mplig plats i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller ocks�

n�r beslut meddelas under f�rr�ttningen och talan mot detta skall f�r as

s�rskilt.

N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sak�ga�

res beg�ran snarast visa d e nya gr�nsstr�ckningarna p� marken, om det

ej �r uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen.

31 � Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och med�

dela beslut om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s��
kanden j�mkar sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det.

32 � Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin
ans�kan, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid samman�

tr�de. Har annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallel-

sen sker, skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�gare
som f�rt talan vid f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �t�
g�rden underr�ttas om �terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att
f�rr�ttningen forts�ttes, skall den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om

�terkallelsen vid sammantr�de, skall beg�ran framst�llas vid samman�

tr�det. I annat fall skall beg�ran framst�llas inom tid som myndigheten
f�reskriver.

Aterkallelse hos fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske

sedan f�rr�ttningen avslutats.

Uteblir s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket

han kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden an�

m�lt laga f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen.

Betr�ffande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i

den m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �.

33 � Hur f�rr�ttningskostnaderna skall f�rdelas beslutas senast n�r
f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles.

S�rskilda best�mm elser

34 � F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fack-

2370

kunskap, f�r fastighetsbildningsmyndigheten anlita bitr�de av sakkunnig.

�

Den som st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller till n�gon sak�gare att

SFS 1971:1035

hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som sakkunnig.

Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befatt�

ningshavare i allm�n tj�nst som sakkunnig, utg�r ers�ttning endast n�r

s�rskild f�reskrift �r meddelad.

35 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r ej som tolk anlita den be�

tr�ffande vilken s�dan omst�ndighet f�religger att hans tillf�rlitlighet

kan anses f�rringad.

Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning

f�r kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som

anlitas i tj�nsten.

36 � Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband

med f�rr�ttningen skall ombes�rjas av en eller flera sysslom�n, om fler�

talet av de vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om
fastighetsbildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs.

Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts,

skall de gemensamt ha hand om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan
sysslom�nnen ej enas, g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi�

tr�der.

Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid sam�

mantr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighets�
bildningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt
i uppdrag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke

uppdraget tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja
sysslomannen fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det

sker, b�r sak�garna f� tillf�lle att yttra sig.

�nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttning�

en avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes
ers�ttningen av myndigheten.

37 � Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och
l�mplig hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall

utf�ras genom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan
sak�garna efter vad som �r sk�ligt.

F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom,

kan f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin

skyldighet. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hant�
langningen, om det �r l�mpligt.

Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 3

6 �� motsvarande till�mpning.

38 � F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r

det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad,
�verg� �gor, verkst�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�re�

taga d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rd
eller liknande plantering f�r tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens
samtycke. �ven i �vrigt skall skada undvikas, om det �r m�jligt.

R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som f�r

talan vid f�rr�ttningen.

2371

�

SFS 1971:1035

Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra

stycket och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han
framst�lla yrkande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles.

Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut�

�vande av befogenhet enligt f�rsta stycket.

39 � Om det �r av synnerlig vikt f�r fastighetsbildningen att fr�ga
sorri �r f�rem�l f�r pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastig�
hetsbildningsmyndigheten f�rklara f�rr�ttningen vilande i avvaktan p�

att fr�gan avg�res. Vill sak�g are v�cka talan f�r pr�vning av fr�ga som
icke kan avg�ras vid f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ord�
ning kan f�ranleda att f�rr�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r�d�
rum l�mnas honom.

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga betr�f�

fande vilken talan f� r fullf�ljas s�rskilt, skall f�rr�ttningen vila i de delar
som �r beroende av fr�gans slutliga l�sning, s�vida icke myndigheten

finner att f�rr�ttningen kan forts�tta utan betydande ol�genhet eller

fastighetsdomstolen f�rordnar att den skall fortg�.

40 � Har fastighet �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne

icke rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt.

41 � F�ranleder fastighetsbildningen �ndring av gr�ns f�r kommun

eller f�rsamling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underr�tta kom�

munen eller f�rsamlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan p�

indelningen i f�rvaltningsomr�den. Kommunen eller f�rsamlingen skall

beredas tillf�lle att beg�ra inh�mtande av medgivande som avses i 3 k ap.

11 �, om ej s�dant medgivande �nd� skall inh�mtas.

42 � Finner fastighetsbildningsmyndigheten att f�rr�ttningsbeslut till
f�ljd av skrivfel, felr�kning eller liknande misstag inneh�ller uppenbar
oriktighet, skall myndigheten besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller be�
tr�ffande karta, som uppr�ttats vid f�rr�ttning, samt annan handling till

vilken h�nvisning skett i f�rr�ttningsbeslutet. Innan r�ttelse sker, skall
den som ber�res av �tg�rden f� tillf�lle att yttra sig.

R�ttelse skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p�

huvudskriften och s�vitt m�jligt p� �vriga exemplar av den handling
som r�ttelsen avser. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas
om �tg�rden och vad som �r att iakttaga f�r fullf�ljd av talan.

TREDJE AVDELNINGEN

Fastighetsreglering

5 kap. Allm�nna best�mmelser

Grunderna f�r fastighetsreglering

1 � Genom fastighetsreglering f�r mark �verf�ras fr�n en fastighet

2372

eller samf�llighet till a nnan s�dan enhet samt andel i samf�llighct �ver-

�

f�ras fr�n en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan

ocks� samf�llighet bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas.

Som ett led i fastighetsreglering kan vissa f�r sak�garna gemensamma

arbeten verkst�llas.

SFS 1971:1035

2 � F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag

utg� i mark eller andel i samf�llighet, om ej ers�ttning i pengar �r mer
�ndam�lsenlig. Vad som s�lunda f�reskrivits �ger motsvarande till�mp�

ning vid �verf�ring av andel i samf�llighet samt n�r mark �verf�res
fr�n samf�llighet och n�r samf�llighet bildas.

3 � R�tt att p�kalla fastighetsreglering tillkommer �gare av fastighet
som ber�res av regleringen.

Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra

s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undan�

r�jas, minskas eller f�rebyggas.

Byggnadsn�mnd f�r beg�ra fastighetsreglering som avser omr�de d�r

t�tbebyggelse f�religger eller �r att v�nta.

L�nsstyrelsen kan p�kalla fastighetsreglering som l�nsstyrelsen finner

vara av st�rre betydelse fr�n allm�n synpunkt.

4 � Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fas�
tighetsindelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes

samt att f�rdelarna h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som

regleringen medf�r.

�tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller

f�rdyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas
inom en n�ra framtid.

5 � Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast

om den �r n�dv�ndig f�r att s�kanden tillh�rig fastighet skall f�rb�ttras.

Har regleringen p�kallats av annan �n sak�gare eller inneb�r ans�kan

av sak�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra styc�
ket, skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastig�
het skall f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har

ett v�sentligt intresse i saken mera allm�nt mots�tter sig regleringen

och har beaktansv�rda sk�l f�r det. Vid pr�vningen av s�dan fr�ga skall

fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av regleringen.

Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r syn�

nerligen angel�get.

6 � Fastighetsreglering skall ske i den omfattning som avses med an�

s�kningen. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�tt�

ring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�de, skall beaktas att reglerings�
omr�det avpassas efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaf�

fenhet, naturf�rh�llandena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s�
att st�rsta m�jliga f�rdel uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on��

digt f�rsv�ras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen,

skall regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet

utan att l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras.

150SFS 1971

2373

�

SFS 1971:1035

7 � Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans

med byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller

samf�llighet. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av
servitut eller nyttjander�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare till�
f�rs�kras motsvarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p�
samma mark.

Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkom�

mer, f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket,

om byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i bety�

dande m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastig�
hetsindelning. Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens

�go, �ven om den ej h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen

sker.

Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning f�r �verf�ras endast

om ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter regleringen beh�lla led�
ningen p� samma mark.

8 � Vid fastighetsregleringen iakttages att varje d�ri ing�ende fastig�

het f�r s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n
�n f�re regleringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att
anv�ndas. Fastigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde mins�
kas v�sentligt eller �kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet upp�
kommer f�r �garen. Vad som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot
f�rordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom

inl�sen.

V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare

9 � I den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastig�
hetsreglering skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den
som ing�r i regleringen.

Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till

omr�dets avkastning och marknadsv�rde.

V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och

dess tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r

regleringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock

all mark som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r

jordbruks�ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rderingen be�

aktas �ven tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att

v�rdena grundas enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de
som �r avsett f�r skogsbruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog

vilken med h�nsyn till markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet
enligt f�rh�llandena i orten.

Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r

fastigheten enskilt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande an�

delar i motsvarande v�rden f�r samf�lld mark.

2374

10 � Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som ge�

nom fastighetsreglering till�gges fastighet icke motsvarar v�rdet av vad

som genom regleringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skillnaden genom

ers�ttning i pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef�r�ndring som f�r-

�

anledes av servituts�tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning

SFS 1971:1035

genom regleringen �verg�r till annan �gare. Vad som fr�ng�r fastighet

genom inl�sen ers�ttes enligt 8 kap.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes p� grundval av v�rdering

(likvidv�rdering). Vid likvidv�rderingen skall h�nsyn tagas till egendo�
mens anv�ndning f�r det �ndam�l som f�ranleder det h�gsta v�rdet samt

till f�rh�llandena vid tilltr�det, om ej annat f�ljer av att avtr�daren har
r�tt att tillgodog�ra sig skog eller gr�da. I �vrigt skall v�rderingen ske
med h�nsyn s�rskilt till egendomens marknadsv�rde.

11 � Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastighet li�

der f�rlust genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f�
gottg�relse enligt andra best�mmelser eller genom att han �l�gges be�
tala belopp som �verstiger fastighetens v�rdeh�jning, skall resultatet av
den ekonomiska uppg�relsen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes.

�verstiger den enligt 10 � ber�knade ers�ttningen f�r vad som genom

�verf�ring fr�ng�r fastighet i v�sentlig m�n den v�rdeminskning som

�verf�ringen inneb�r f�r fastigheten, skall j�mkning ske, om det �r
sk�ligt med h� nsyn till omst�ndigheterna.

Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen an�

v�ndes f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvid�
v�rdet, skall j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej med�
f�r avsev�rd ol�genhet f�r sak�gare.

12 � �verf�res mark p� vilken finns byggnad och lider den som fr�n-

tr�der byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 �, har han
r�tt till s�rskild ers�ttning f�r skadan. Detsamma skall g�lla, om servi�

tuts�tg�rd f�ranleder att byggnad rives e ller �ndras eller att byggnadens

�gare p� annat s�tt tillfogas skada. Medf�r �verf�ringen eller servituts-
�tg�rden att s�rskild r�tt att nyttja byggnaden upph�r helt eller delvis,

�r r�ttighetshavaren ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada detta inne�

b�r. Vad som s�lunda f�reskrivits om byggnad g�ller ocks� annan an�

l�ggning.

Om f�r fastighet som besv�ras av arrende n�got omr�de f�r arrendets

ut�vande ej kunnat utl�ggas eller om fastigheten s� �ndrats till om�
f�ng eller l�ge att arrender�tten helt upph�r eller dess v�rde f�rringas,

har arrendatorn r�tt till ers�ttning f�r skadan.

�r innehavare av r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�ttigad

till ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket, skall det likvidv�rde som
tillgodor�knas fastighetens �gare minskas med belopp motsvarande den
v�rdeminskning f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvid�
v�rdet ej kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavare av
fordran med b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetsha�
varen med motsvarande belopp.

Skyldigheten att betala ers�ttning, som ej motsvaras av minskning i

likvidv�rde enligt tredje stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad som

�r sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�res p�
s�dant s�tt att ers�ttningen skall utg�.

13 � Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad

som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta varje sak�gare har av

regleringen.

2375

�

SFS 1971; 1035

Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig.

Hade �tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle
annan grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden
till�mpas.

14 � Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller

liknande tv�ngsf�rv�rv, skall f�rv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�g�

gas att betala kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s�

vida regleringen medf�r att ol�genhet av f�rv�rvet undanr�jes, minskas

eller f�rebygges. Skyldighet kan ocks� �l�ggas honom att betala den

merkostnad som f�ranledes av att j�mkning sker enligt 11 � f�r att

hindra att fastighets�gare lider f�rlust.

Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller

kostnad, skall han f� tillf�lle att vid f�rr�ttningen yttra sig i fr�gan.

15 � Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fas�

tighetsbildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall
mottagas och utges i ers�ttningar f�r varje fastighet. Ber�r ers�ttnings�
beslut annan �n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom.
Avr�kningen skall omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den
m�n det l�mpligen kan ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbild�

ningsmyndigheten eller blivit slutligt best�mt genom godk�nnande eller
p� annat s�tt.

F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallo�

dag. Om betalningsskyldigheten beh�ver f�rdelas p� l�ngre tid, avpassas
f�rfallodagarna s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen.

Ar det p�kallat med h�nsyn till omst�ndigheterna, skall den betal�

ningsskyldige �l�ggas att utge sk�lig r�nta p� belopp som ej �r betalt.

R�ntan skall utg� fr�n dag som best�mmes med h�nsyn till tiden f�r
tilltr�det och �vriga f�rh�llanden.

2376

16 � Om fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen

eller som helt eller delvis inl�ses, svarar f�r fordran, skall fastighets�
bildningsmyndigheten f�rordna att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som,
efter avr�kning om s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som
ej utg�r ers�ttning f�r personlig skada eller ers�ttning enligt 27 eller

30 � skall inbetalas till myndighet som Konungen best�mt. Detta g�ller
dock icke, om innehavarna av samtliga fordringar, f�r vilka fastigheten
svarar, medgivit att ers�ttning utbetalas direkt till fastighets�garen. Be�

sv�ras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de med�

givanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 �

jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare ford�

ras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom.

Inbetalda medel f�rdelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna

om f�rdelning av k�peskilling f�r fast egendom som s�lts p� exekutiv
auktion motsvarande till�mpning. Har medel inbetalats f�r fastighet
som i sin helhet inl�sts eller eljest tagits i anspr�k vid regleringen, har
dock innehavare av fordran, som utan inskrivning �r f�renad med r�tt
till betalning ur fastigheten, r�tt att f�r kapitalv�rdet av belopp, som fast�

st�llts men �nnu ej f�rfallit till betalning, f� utdelning med sa mma r�tt
som f�r fordringen i �vrigt. Kapitalv�rdet ber�knas efter en r�ntefot av

�

fem procent om �ret. Sammantr�de f�r f� rdelningen h�lles s� snart det

kan ske. Kallelse till sammantr�det s�ndes till r�tts�garna minst tv� vec�
kor i f�rv�g.

�ven i a nnat fall �n som avses i f�rsta stycket f�r fastighetsbildnings�

myndigheten f�rordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg�
med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling.

N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av Konungen.

Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i

denna paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga �t�

g�rder f�r att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.

SFS 1971:1035

17 � Tillkommer ers�ttning del�garna i samf�lld mark och finns f�r

samf�lligheten k�nd styrelse eller f�rvaltare med befogenhet att f�r del�

�garna uppb�ra fr�n samf�lligheten h�rflytande medel, kan fastighets�
bildningsmyndigheten f�reskriva att ers�ttningen skall tillst�llas sty�

relsen eller f�rvaltaren, i den m�n den icke skall inbetalas till myndig�
het enligt 16 � f�rsta stycket.

Har f�reskrivits att belopp s�lunda skall tillst�llas styrelse eller f�r�

valtare f�r samf�llighet, f�r styrelsen eller f�rvaltaren vidtaga beh�vliga

�tg�rder f�r att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige.

�verenskommelse mellan sak�gare m. m.

18 � Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd f�r

enskilt intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden

1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastig�

heter som ber�res av regleringen medger det,

2. 6 � andra stycket, 7 och 1012 ��, om de sak�gare vilkas r�tt �r

beroende av �tg�rden samtycker till det,

3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med

tomtr�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det,

4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n

han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr� n be�

st�mmelserna icke sker i otillb�rligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n

1014 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven ford�

ringens innehavare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam in�
teckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och

fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxa�

tion. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�sentligen

utan betydelse f�r honom.

�gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 till

minskning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Be�
tr�ffande r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som
f�r �verl�telse av fast egendom.

19 � �vser fastighetsreglering fastighet som uppl�tits med tomtr�tt,

�ger 16 � motsvarande till�mpning i fr�ga om ers�ttning som tillkom�
mer tomtr�ttshavaren samt 18 � andra stycket betr�ffande fordran i

tomtr�tten.

2377

�

SFS 1971:1035

20 � Om fastighets graderingsv�rde �kas med till�mpning av 18 �
f�rsta stycket 3, skall i lag eller annan f�rfattning f�reskrivna inskr�nk�
ningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning.

Skulle tillst�nd eller annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv

genom k�p, skall fr�gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndig�
heten. Underst�llning med h�nsyn till jordf�rv�rvslagen den 14 maj,

1965 (nr 290) beh�vs dock endast om den fastighet som �kas �r avsedd

f�r jordbruk eller skogsbruk och det finns anledning antaga att egen�
domen kan med st�rre f�rdel l�ggas till annan fastighet eller att tillst�nd
kan v�gras enligt 4 � jordf�rv�rvslagen.

Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom

21 � Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverk�
ning eller jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r bedrivas eller att f�r s�dan
�tg�rd skall g�lla s�rskilda villkor som myndigheten best�mmer.

F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan

befaras att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�tt�
ningsbelopp fastst�lles.

22 � Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla

dess resultat, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att nybygg�

nad f�retages eller byggnad s�ttes i st�nd utan myndighetens medgivan�

de. S�dant medgivande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv�

rar regleringen.

23 � Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid samm an�

tr�de, g�ller det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i annan ordning,
g�ller det mot var och en som f�tt k�nnedom om det.

F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnan�

det ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�encje den mark

som ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet
omfattar mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid till�

tr�det.

Rivning och flyttning av byggnad

24 � Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna
att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt under�
l�ttas och byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken dep h�r.

�r byggnadens v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �nda�
m�lsenlig fastighetsindelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Riv�
ning f�r ej beslutas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare.

Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande bygg�

nadens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i

fall som h�r avses. Ers�ttnin gsskyldigheten f�rdelas enligt samma grun�
der som f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna.

Med s amtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna

i f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�l-

2378

jer av 18 � andra stycket och 19 �.

�

25 � Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r med-

SFS 1971:1035

delas, om flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �n�
dam�lsenlig fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader
och ol�genheter som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej
beslutas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare.

Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut

om flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och
ol�genheter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad

som ist�ndsatts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d

av f�rsta stycket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet
ej �gt rum.

P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan

anl�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom.

26 � I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slut�
f�rd.

Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen

beg�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt.

27 � �gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�t�
tigad till ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma
att orsaka honom.

Ar byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs,

skall flyttningsers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det

f�religger anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�r�

delaktigare att s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad

�n att flytta den gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndig�
heterna att �garen icke kommer att �teruppf�ra den.

Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskri�

vits be tr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyn�
digheten kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�kning enligt

15 �. I s�dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastig-
hetsbildnjngsmyndigheten f�r f�reskriva att sk�lig del av ers�ttningen
skall betalas f�rst sedan flyttningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �ga�

re att verkst�lla flyttningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt
till ers�ttningsbelopp betr�ffande vilket s�dan f�reskrift meddelats.

28 � Om flyttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra styc�
ket, har �garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga
om byggnad som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende regle�

ring utg�r dock ers�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens
beskaffenhet f�re ist�nds�ttandet.

Vid f�rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning en�

ligt 25 � tredje stycket f�r ingen annan �n �garen belastas med h�gre

ers�ttningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom.

Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flytt�

ningsers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning,

g�ller �verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �gare skall utge

ers�ttning, med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och
19 �.

2379

�

SFS 1971:1035

29 � Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildnings�

beslutet. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �.

Tilltr�de

30 � Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndig�
heten best�mmer. Innan tilltr�de sker, skall fastighetsbildningsbeslutet

ha vunnit laga kraft. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de
ej best�mmas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgift om regle�
ringen inf�rts i fastighetsregistret. I beslut om tilltr�de skall f�rbeh�ll
g�ras f�r den r�tt som enligt 7 kap, 29 � andra stycket jordabalken
kan tillkomma hyresg�st.

Har best�mmelse om tilltr�de icke meddelats, sker tilltr�de n�r upp�

gift om regleringen i nf�rts i fastighetsregistret.

Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffande all egendom som ing�r i

regleringen och uppkommer d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak�

�gare, har denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas

av den som har nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�tt�
ning upptages e ndast om yrkande framst�lles.

31 � Den som avtr�der mark f�r under ett �r ha kvar byggnad eller
annan anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da

p� �ker som tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan.

F�rsta stycket g�ller endast om fastighetsbildningsmyndigheten ej be�

st�mmer annat.

Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr�

der skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n

det uppgift om regleringen inf�rts i fastighetsregistret uttaga utst�mp-
lad skog p� marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av

f�rh�llande, som avtr�daren icke r�der �ver, hinder f�r honom att till�
godog�ra sig skogen inom den best�mda tiden, skall markens �gare

betala ers�ttning i pengar f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan

om s�dan ers�ttning inom ett �r fr�n det tiden utgick, �r r�tten till

talan f�rlorad.

32 � V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt

tid, ha r tilltr�daren r�tt att f� handr�ckning av kronofogdemyndigheten

f�r att komma i besittning av egendomen.

2380

Nyttjander�tt m. m.

33 � �r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad

till visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fas�
tighet eller till samf�llighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten, om

sak�gare beg�r det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r

nyttjander�ttens ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen h�r

till den fastighet i vilken n yttjander�tten uppl�tits.

34 � Bcr�res nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft av fastighets�
reglering, �r r�ttighetshavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regle�

ringen har betydelse f� r honom.

�

Ansvarsbest�mmelse

SFS 1971: 1035

35 � Den som upps�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats

med st�d av 21 � d�mes till b�t er eller f�ngelse i h�gst sex m�nader.

6 kap. S�rskilda best�mmelser om samf�lligh et

1 � F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r

samf�llighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat

s�tt.

Samf�llighet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana f�r vilka

det �r av v�sentlig betydelse att ha del i samf�lligheten.

Fastighets andel i samf�llighet best�mmes efter vad som med h�nsyn

till o mst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt.

Denna paragraf g�ller ej s�dan samf�llighetsbildning som avses i 2

eller 4 �.

2 � �r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande

utnyttjande av skogen hindras v�sentligt, f�r samf�llighet f�r skogsbruks�

�ndam�l (gemensamhetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av
en f�rb�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fas�

tighets enskilda mark f�r dock intagas i gemensamhetsskog endast om
marken �r v�sentligen utan betydelse f�r fastighetens behov av skogs�
produkter och gemensamhetsskogen f�r s�dan storlek och utformning

att den medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift.

Ing�r skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8

kap. 1 �, f�r marken avs�ttas till gemensamhetsskog, om detta �kar
m�jligheterna att utnyttja skogen och marken ej h�r till jordbruksfastig�
het eller till s�dan skogsbruksfastighet som medger ekonomiskt tillfreds�
st�llande skogsdrift.

Fastighets andel i gemensamhetsskog best�mmes efter graderings-

v�rdet f�r den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r
mindre j�mkning av andelstalet ske.

3 � Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall
ha del i samf�lligheten f�r avvikelse ske fr�n 1 � andra stycket.

Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensam�

hetsskog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r

uppfyllda. Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de
ber�rda fastigheterna samtycker.

4 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�llighet uppdelas i nya sam -

f�lligheter. Delaktigheten i de nya samf�lligheterna best�mmes efter

vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�

ligt.

5 � Best�mmelserna i 13 �� ger motsvarande till�mpning n�r

fr�ga uppkommer att �verf�ra mark till s amf�llighet i utbyte mot andel
i samf�lligheten eller att eljest �verf�ra andel i samf�llighet. �verens�

kommelse om �verf�ring av andel i samf�llighet som avses i 1 � beh�ver
dock ej bitr�das av del�gare f�r vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat an�
delstal.

2381

�

SFS 1971: 1035

6 � �verf�res mark fr�n samf�llighet, skall ers�ttning i pengar eller

annat vederlag utg� f�r marken endast om yrkande framst�lles under

f�rr�ttningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel
i marken har ett ej obetydligt v�rde.

Uppkommer fr�ga om till�mpning av f�rsta stycket och har ej i kallel�

serna till f�rsta f�rr�ttningssammantr�det angivits vad del�gnre i den
samf�llda marken har att iakttaga om han �nskar framst�lla ers�ttnings�
anspr�k, skall del�garna i god tid f�re f�rr�ttningens avslutande delges

underr�ttelse d�rom. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning sont
beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

7 kap. S�rskilda best�mmelser om servitut

1 � Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sent�

lig betydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed��

mande skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig
uppl�telse.

Utan st�d ay �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fas�

tigheten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej inne�

fatta skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad eller annan

anl�ggning som avses med se rvitutet.

Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras beroende av villkor, Dock

f�r best�mmas att servitut skall g�lla endast s� l�nge �ndam�let �j till�
godosetts p� annat s�tt som s�rskilt anges.

2 � Servitut avseende skogsf�ng f�r ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som avser r�tt att framdraga elektrisk starkstr�msledning

eller som kan uppl�tas enligt vattenlagen eller efter pr�vning vid s�r�
skild f�rr�ttning enligt annan lag, f�r bildas genom fastighetsreglering
endast om �tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings�

�tg�rd och �r av betydelse f�r denna. I fr�ga om servitut som avses i
26 kap. vattenlagen fordras vidare att �garen av den tj�nande fastig�
heten ej mots�tter sig servitutsbildningen.

Andra stycket g�ller ej servitut som avser ledning f�r vatten till hus�

behovsf�rbrukning.

3 � �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�ns�

ning, fly ttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas

samt meddelande av nya eller �ndrade f�reskrifter i fr�ga om ut�vning�
en som f�ranledes d�rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller

minskas i n�mnv�rd m�n.

Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas

till att avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan
att servitutet i �vrigt �ventyras.

4 � F�r att servitut skall f� �ndras kr�vs att det hindrar ett �ndam�ls�
enligt utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning
i enlighet med s tadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan och att denna

2382

ol�genhet kan undanr�jas genom �ndringen.

�

Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r ser-

SFS 1971:1035

vitutet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig f�rdel f�r den tj�nande
eller den h�rskande fastigheten utan att f�r den andra medf�ra ol�gen�
het av betydelse.

5 � Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas

genom �ndring, f�r servitutet upph�vas.

Servitut f�r �ven upph�vas, om till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden

servitutet ej beh�vs f�r den h�rskande fastigheten eller nyttan av servi�

tutet �r ringa i j�mf�relse med belastningen p� den tj�nande fastigheten.
Detsamma g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och om�
st�ndigheterna �ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet.

6 � F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsreg�
lering som avser �ndring i fastighetsindelningen g�ller icke de i 4 och
5 �� f�reskrivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse f�r

regleringen.

7 � I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r
servitut, som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya,

�ndras eller upph�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt
46 ��.

8 � Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och den

tj�nande fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastig�

hetsreglering utan hinder av 47 ��.

9 � Servitut som bildats enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande

�ldre lagstiftning f�r ej �ndras eller upph�vas genom fastighetsregle�

ring. Om servitut tillkommit med st�d av 7 eller 8 kap. vattenlagen

eller motsvarande �ldre best�mmelser eller enligt lagstiftningen om
�gofred eller enskilda v�gar eller enligt lagen den 16 december 1966
(nr 700) om vissa gemensamhetsanl�ggningar, f�r �tg�rd som nyss

n�mnts f�retagas endast om �tg�rden sker i samband med en annan
fastighetsbildnings�tg�rd och �r av betydelse f�r denna.

10 � Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan,

om �tg�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och
f�retages i samband med denna.

8 kap. S�rskilda best�mmelser om inl�sen

1 � Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar

mark till ett flertal fastigheter med skilda �gare, �stadkomma en allm�n

f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n

allm�n synpunkt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastig�

hetsbildningsmyndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen

eller del av s�dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf��

ras till annan fastighet. F�r inl�sen g�ller de begr�nsningar som f�re-

skrives i 2 och 3 ��,

2383

�

SFS 1971:1035

2 � Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vin�
nas p� annat s�tt.

Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap.

uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej heller f�r mark som ing�r i eller
�r avsedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas.

Om del av fastighet efter regleringens genomf�rande icke l�mpligen

skulle kunna anv�ndas tillsammans med fastighetens �vriga �gor och ej

heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighets�

delen ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap.

3 � Inl�sen f�r icke ske, om avsev�rd ol�genhet d�rigenom skulle

uppkomma f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida

s�dan ol�genhet skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning

som vidtagits i syfte att hindra inl�sen.

4 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare,
f�r �gare av s�dan tomtdel p� beg�ran l�sa �terstoden av tomten utan
hinder av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen som framg�r av 5 kap.
7 � och av 13 �� i detta kapitel. Yrkas inl�sen av flera, �ger den

f�retr�de vars tomtdel vid uppskattning �s�ttes st�rsta v�rdet. �s�ttes

tomtdelama lika v�rde, �ger den f�retr�de som f�rst yrkat inl�sen.
Om �ndringar i fastighetsindelningen samtidigt genomf�res med till-
l�mpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.

2384

5 � �garen av fastighet som inl�ses �r ber�ttigad till ers�ttning mot�
svarande fastighetens marknadsv�rde. Inl�ses del av fastighet, skall in�

tr�ngsers�ttning utg� med belopp motsvarande den minskning av fas�

tighetens marknadsv�rde som uppkommer genom �tg�rden. Uppkom�

mer eljest genom inl�sen skada f�r �garen, skall ocks� s�dan skada
ers�ttas.

Har sedan fastighetsreglering s�kts kostnad nedlagts p� fastigheten i

uppenbar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall den d�rigenom uppkomna

�kningen av fastighetens v�rde icke beaktas vid ers�ttningens best�m�

mande.

6 � Om annan s�rskild r�tt �n fordran upph�r till f�ljd av inl�sen,

�ger 5 � och 5 kap. 12 � tredje stycket motsvarande till�mpning.

7 � N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer,
skall underr�ttelse d�rom delges �garen och �vriga ber�rda sak�gare,
innan fr�gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till

inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i iastighetsboken. Delgivning

f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra

stycket.

�garen �r skyldig a tt f�r fastighetsbildningsmyndigheten uppge inne�

havare av servitut, nyttjander�tt och r�tt till elektrisk kraft. Underl�ter
han det utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r r�ttighetshavare till f�ljd

av underl�tenheten, skall han ers�tta skadan. �garen skall erinras om
detta i samband med att underr�ttelse enligt f�rsta stycket l�mnas ho�

nom.

F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

�

8 � Har tilltr�de av inl�st mark skett, skall p� yrkande av den som

SFS 1971: 1035

avst�tt marken f�reskrivas att f�rskott skall utg� i avr�kning p� den

ers�ttning som slutligt fastst�lles. Vad som nu sagts g�ller dock ej, om
det �r uppenbart att f�rskottet skulle uppg� till endast obetydligt belopp.

I beslut om f�rskott skall anges av vilka sak�gare f�rskottet skall

erl�ggas.

9 kap. S�rskilda best�mmelser om gemensamma arbeten

1 � Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fas�

tighetsbildningsmyndigheten verkst�llas under f�rr�ttningen som ett
f�r sak�garna gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fas�
tighetsregleringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�rjas av

enskild sak�gare.

Beslut enligt f�rsta stycket f�r ej avse s�dant f�retag som skulle v�

sentligt �ndra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat
f�retag enligt vattenlagen �n dikning.

Kan till f�ljd av andra stycket f�retag icke utf�ras som gemensamt

arbete enligt denna lag eller �r s�dant utf�rande icke l�mpligt, f�r
fastighetsbildningsmyndigheten f�rordna om pr�vning enligt vattenlagen,

lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda v�gar eller lagen om
vissa geme nsamhetsanl�ggningar.

2 � Gemensamt arbete ombes�rjes av sak�garna enligt vad de �verens�
kommer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten

finner det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger

d�rmed ombes�rjas av en eller flera sysslom�n. .

3 � Har syssloman utsetts f�r att ombes�rja gemensamt arbete, be�

slutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna

f�r f�retaget skall f�rdelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kost�

nadsf�rdelningen. Sak�garna �r skyldiga att i enlighet med beslutet f�r�
skottera de f�r sysslomannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval
av debiteringsl�ngd som uppr�ttas av sysslomannen.

I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

bel�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall
framl�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de.

4 � �r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse

hos fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall fram�

st�llas vid det sammantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning.

Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�t�

telse, f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt ut-

s�kningslagens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet

�lagts genom dom som �ger laga kraft.

Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sysslo�

mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras in�
b�rdes bidragsskyldighet.

2385

�

SFS 1971:1035

5 � N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redovis�

ning f�r sin f�rvaltning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttnings�

sammantr�de.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna

upplysningar om f�rvaltningen. Myndigheten kan ocks� f�rordna n�gon

att granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen.

Sak�gare som vill k landra sysslomannens redovisning eller eljest f �ra

talan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan vid

fastighetsdomstol, som anges i 15 kap. 1 �, inom tre m�nader fr�n

den dag d� redovisningen framlades p� sammantr�de. V�ckes ej talan
inom denna tid, �r r�tten till t alan f�rlorad, om talan ej grundas p� att

sysslomannen beg�tt brottslig handling.

6 � Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av
st�rre vikt f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman
skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna

f�r behandling av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 � Har gemensamt arbete utf�rts enligt denna lag, skall fastighets�

bildningsmyndigheten, om det beh�vs, f�rordna att fr�ga r�rande det
framtida underh�llet och driften av den utf�rda anl�ggningen skall pr��
vas enligt de s�rskilda f�reskrifter som kan g�lla d�rom.

FJ�RDE AVDELNINGEN

�vriga fastighefsbildnings�tg�rder

10 kap. Avstyckning

1 � Genom avstyckning kan viss �govidd av fastighets enskilda mark

eller fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet f�r
sig eller ing� i sam manl�ggning.

Avstyckad �govidd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet
som styckningslott.

2386

2 � �ven samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet kan avstyc�

kas. S�som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�llig-
heten.

Svarar fastighet som har del i samf�lligheten f�r inteckning, f�r av�

styckning ske endast om ett belopp, som enligt fastighetsbildningsmyn�
dighetens bed�mning motsvarar v�rdet av fastighetens andel i den

mark som skall avstyckas, inbetalats till myndighet som Konungen be�

st�mt. Detta g�ller dock icke, om de borgen�rer som har pantr�tt i fas�

tigheten medgivit att avstyckning f�r �ga rum utan att inbetalning skett.

Besv�ras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de

medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap.

11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare

fordras ej, om avstyckningcn �r v�sentligen utan betydelse f�r honom.

�

I fr�ga om f�rdelning av inbetalda medel �ger 5 kap. 16 � andra

stycket motsvarande till�mpning.

SFS 1971:1035

3 � Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske en�

dast om fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nk�
ning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna

och ans�kan om inskrivning av avtalet f�rklarats vilande enbart i av�

vaktan p� fastighetsbildning.

4 � Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet
eller ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att an�
delen eller r�ttigheten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas styck�

ningslotten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas

styckningsdelarna gemensamt.

I den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap.

5 � eller s�rskilda f�reskrifter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rsta
stycket till stamfastigheten.

5 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom
fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt

avser f�rh�llandet mellan styckningsdelarna.

Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g

kan styckningslotten s�som servitut i stamfastigheten till�ggas r�tt att

nyttja v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens be�
hov av v�g kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt.

6 � Avstyckning sker p� ans�kan av fastighetens �gare.

Har vad som skall avskiljas kommit i s�rskild �gares hand genom k�p

eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra av�
styckning.

7 � N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen ske i

�verensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt,

8 � Har styckningsdelarna skilda �gare, skall till grund f�r avstyck�

ningen l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�t�

ten uppdelats (grundhandling). Tr�ffar sak�garna skriftlig �verenskom�

melse i fr�ga som har betydelse f�r avstyckningen, skall �ven �verens�
kommelsen beaktas i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett
vid tillkomsten av grundhandlingen.

�terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r f�rr�ttningen ej

inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den fortsattes
och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

9 � I fr�ga om avstyckad fastighets ansvar f�r s�dan fordran som utan

inskrivning �r f�renad med r�tt till betalning ur fastighet �ger 6 kap.

11 � andra och tredje styckena jordabalken motsvarande till�mpning.

Detta g�ller �ven om stamfastigheten och den avstyckade fastigheten

�r i samme �gares hand.

2387 -

�

SFS 1971:1035

Vid avstyckning kan fastighetsbildningsmyndigheten f� rordna att ford�

ran som avses i f�r sta stycket icke skall besv�ra styckningslotten. S�dant

f�rordnande f�r dock meddelas endast om fordringshavaren medger det
eller om det �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. F�rordnandet
skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

F�rsta och andra styckena g�ller ej, om annat f�ljer av s�rskilda be�

st�mmelser.

10 � Kostnaderna f�r avstyckning enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid

annan avstyckning f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt.

2388

11 kap. Klyvning

1 � Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del�

�gare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter f�r sig
eller ing� i sammanl�ggning.

Vid klyvning utl�gges s�rskild lott f�r varje del�gare som yrkar det.

Gemensam lott utl�gges f�r de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana
del�gare som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges ge�

mensam lott i den omfattning som kr�vs med h�nsyn till 3 kap.

2 � Klyvning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i
f�ngeshandlingen best�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l f�rv�rvaren

som f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning.

�terkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej

inst�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes

och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

3 � Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt fram�
st�llt yrkande.

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fastighetens

�gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�det f�r

tomtr�tten till att avse en av klyvningslotterna och ans�kan om inskriv�
ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avva ktan p� fastighetsbildning.

Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast om

delningen kan u tf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol�genhet

f�r del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott.

Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning f�r

del�garnas gemensamma r�kning, f�r fastigheten klyvas endast om det
visas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd.

4 � Fastighetens enskilda mark och dess ande lar i samf�lld mark f�r�
delas mellan de olika klyvningslottcma, om ej annat f�ljer av best�m�
melserna i 6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje
lott f�r ej v�sentligt understiga del�garens andel i fastighetens grade-
ringsv�rde el ler i s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd

ol�genhet uppkommer f�r del�gare. I fr�ga om fastst�llande av grade-

ringsv�rde g�ller 5 kap. 9 �.

�

Vid ber�kning av del�gares andel bfasliglietens graderingsv�rde skali

SFS IWK im

h�nsyn tagas till avstyckning eller d�rmed j�mf�rlig atgard vangenom

visst omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten.

5 � Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�r�
skild r�ttighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller
f�rdelas mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen
kan uppdelas f�r till�ggas flera lotter gemensamt.

I den m�n ej annat best�mts vid klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 �

eller s�rskilda f�reskrifter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till

klyvningslotterna gemensamt.

6 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom

fastighetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avser
f�rh�llandet mellan klyvningslotter.

Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med

tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning

av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v �rdet f�r avs�ttas som sam�

f�lld f�r klyvningslotterna, �ven om det ej �r till�tet enligt 6 k ap. 1 �.

7 � Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�gen�

het utan att osk�lig kostnad uppkommer.

8 � Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fas�

tighetsreglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyv�
ning.

9 � Med samtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�m�

melserna i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mel�
lan del�gare samt fr�n 7 �.

Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycket,

g�ller 5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till�

l�mpliga delar.

10 � Kostnaderna f�r klyvning f�rdelas mellan del�garna efter vad

som �r sk�ligt.

12 kap. Sammanl�ggning

Villkor f�r sa mmanl�ggning

1 � Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r

sammanl�ggas till en fastighet.

Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanl�gges med

annan g�ller �ven del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning
utbrytes f�r sammanl�ggning.

2 � Utan hinder av villkoren i 1 � f�r fastigheter som tillh�r �kta ma�

kar var f�r sig eller innehas med o lika r�tt i �ktenskapet sammanl�ggas,

om makarna tr�ffar avtal om sin r�tt i den fastighet som bildas genom
sammanl�ggningen. S�dant avtal skall uppr�ttas i samma form som �k-

2389

151SFS 1971

�

SFS 1971:1035

tenskapsf�rord. Tillh�r fastigheterna ena maken som enskild egendom
och som giftor�ttsgods, skall genom avtalet best�mmas att den nybildade
fastigheten i sin helhet skall vara den makens enskilda egendom eller

giftor�ttsgods. Tillh�r fastigheterna makarna var f�r sig, skall best�m�

mas att makarna skall �ga var sin andel i den nybildade fastigheten som
enskild egendom eller giftor�ttsgods. Vardera makens andel skall utg�ra
h�lften, om ej annat avtalats. Innefattar avtalet g�va, �ger 8 kap. 5 �
gifterm�lsbalken motsvarande till�mpning.

Fastighet som make f�tt i g�va av annan �n andra maken med villkor

att den skall vara hans enskilda egendom eller som make erh�llit genom

testamente med s�dant villkor eller som tillfallit make i arv och om vil�
ken arvl�taren genom testamente meddelat s�dan f�reskrift f�r ing� i

sammanl�ggning med st�d av avtal som avses i f�rsta stycket endast om
den nybildade fastigheten enligt avtalet skall vara den makens enskilda
egendom.

3 � Om n�gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats

r�tt att �tertaga eller l�sa fas tighet, f�r fastigheten icke ing� i sam man�

l�ggning utan medgivande av r�ttighetshavaren.

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med an�

nan fastighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inskrivning. Samman�

l�ggning f �r ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshava-
ren slutit avtal om utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse

hela den nybildade fastigheten och ans�kan om inskrivning av avtalet

f�rklarats vilande enbart i avvaktan p� fastighetsbildning.

4 � F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen
har lagfart p� fastigheten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande
och hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbild�

ningen genomf�res.

�r talan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller

�r r�tten till fastigheten i annat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing� i sam�

manl�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest

skall s�ljas i den ordning som f�reskrives f� r utm�tt fast egendom. Ut�

m�tning som �terg�r, om sammanl�ggning kommer till st�nd, skall dock

ej beaktas.

5 � Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskriv�

ning f�r sammanl�ggning ske endast om

1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inskrivningar �n s�dana

som g�ller i samma inb�rdes ordning i den eller de andra eller, om i n�

gon av fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller
med s�mre r�tt, eller

2. fastigheternas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttig�

het, som inskrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval

av f�rslag till f�retr�deso rdning f�r inskrivningarna i den nybildade fas�
tigheten.

2390

6 � Vid till�mpning av 5 � beaktas ej inskrivning f�r scrvitut, nyttjan�
der�tt eller r�tt till elektrisk kraft, om r�ttigheten icke r�r mark som

skall ing� i sammanl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till s�dan inteck-

�

ning som avses i 10 kap. 2 � andra stycket eller till inskrivning betr�f�
fande vilken ans�kan gjorts om d�dning eller relaxation i fastighet som

ing�r i sammanl�ggningen, s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger
om fastighetsbildningen genomf�res.

Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighets-

havare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rsla�

get till f �retr�desordning till�mpas.

SFS 1971:1035

Verkan av sammanl�ggning

7 � Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av inteckning
finns best�mmelser i 6 kap. 16 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande

till�mpning i fr�ga om s�dan fordran som utan inskrivning �r f�renad
med r�tt till betalning ur fast egendom.

S�dan inskrivning som avses i 6 � f�rsta stycket besv�rar efter sam�

manl�ggning icke den nybildade fastigheten.

Ans�kan om inskrivning i fastighet, som sammanlagts med annan,

skall anses avse den nybildade fastigheten.

Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�ra

egendom vari makarna �ger var sin andel, skall efter sammanl�ggning
den f�r vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse den andel i

fastigheten som tillkommer honom.

F�rfarandet vid samma nl�ggning

8 � Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastigheternas �gare.

Fastighetsbildningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om

sammanl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som
sker i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet
inom ett omr�de eller om annan fastighetsbildning �r beroende av sam�
manl�ggningen. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen av fastigheterna

bestrider �tg�rden och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av

n�gon betydelse.

9 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder
mot sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och
6 ��. Om f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas
fr�n inskrivningsmyndigheten.

10 � Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt.

Det skall grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myn�
digheten. I yttrandet skall anges huruvida hinder mot sammanl�ggning

m�ter enligt 16 ��. Om i �rend et �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare

anges huruvida avtalet �r lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter

hinder som b�r kunna avl�gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kanden
eller annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vid�
taga beh�vliga � tg�rder.

2391

�

SFS 1971:1035

11 � F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inskrivningsmyndig�

heten. H�rvid skall iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet
som m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastigheternas �gare och r�t-

tighetshavarna f�r f�rhandling om f�retr�desordningen.

12 � Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en

inskrivningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndig�

heterna. Den myndighet hos vilken yttrande beg�rts skall inh�mta beh�v�
liga upplysningar fr�n den eller de andra.

13 � N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastig�

hetsbildningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �ren�

det.

Om sammanl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning,

fastst�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet.

Kostnader f�r sammanl�ggning

14 � Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kanden. Sker sam�

manl�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�

ligt.

2392

13 kap. Fastighetsbildning f�r samordning med kom munal indelning

1 � Har fastighet enskild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall

fastighetsindelningen �n dras s�, att den �verensst�mmer med den kom�

munala indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller
avstyckning. Om de t �r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras

utan att de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsregle�
ring f�r avsteg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter

sig detta.

Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighets�

indelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den
kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttas.

2 � Fastighetsbildning enligt 1 � sker p� ans�kan av l�nsstyrelsen.

Har beslut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r

fastighetsbildning som f�ranledas av �ndringen genomf�ras utan hinder
av att �ndringen �nnu ej tr�tt i kraft.

3 � Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att
fastighet ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun.
Vid f�rr�ttning som f�ranledas av �ndring i den kommunala indelningen

f�r, om hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning

f�retagas utan s�rskild ans �kan f�r a tt fastighet, som genom indelnings�
�ndringen f�tt andel i samf�llighet inom annan kommun, skall skiljas

fr�n andelen.

Vid avstyckning fr�n fastighets enskilda mark skall som styckningslott

avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llanden f�r�
anleder annat.

�

4 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om

SFS 1971:1035

f�rr�ttning enligt detta kapitel.

5 � Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmel�
serna i detta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som
delas eller �ndras skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om

s�dan uppr�ttas.

Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fas�

tighetsbildningsmyndigheten.

FEMTE AVDELNINGEN

Fastighetsbest�mning

14 kap.

1 � Uppkommer vid fastighetsbildning fr�ga om fastighetsindelningens

beskaffenhet eller om best�ndet eller omf�nget av servitut som bildats
p� annat s�tt �n enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre
lagstiftning, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det beh�vs

f�r fastighetsbildningen.

P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske

f�r pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om

best�ndet eller omf�nget av servitut som tillkommit vid avvittring eller

enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda v�gar eller
enligt lagen om vissa gemensamhetsanl�ggningar, s�vida icke fr�gans
avg�rande uppenbarligen �r utan betydelse f�r s�kanden. Samma

r�tt att p�kalla fastighetsbest�mning tillkommer byggnadsn�mnden s�

vitt g�ller omr�de med stadsplan eller byggnadsplan eller omr�de be�
tr�ffande vilket fr�ga v�ckts om uppr�ttande av s�dan plan.

2 � Fastighetsbest�mning handl�gges av fastighetsbildningsmyndig�
heten vid f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning �ger 4 kap. 1
24 ��, 28 � f�rsta stycket, 3140 �� och 42 � motsvarande till�mpning.

Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, hand�

l�gges �tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l

f�ranleder annat.

3 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f�rr�ttningen klarg�ra
fastighetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga
ange vilka fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda
de omst�ndigheter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Re�
sultatet av utredningen skall framl�ggas f�r sak�garna.

4 � Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom be�

slut av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut).

Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vatten�

omr�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas a tt det avviker fr�n
vad som f�reskrivas i lag.

2393

�

SFS 1971: 1035

5 � Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns

�n s�dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�ffas skriftlig �verens�
kommelse om gr�nsens str�ckning, skall �verenskommelsen l�ggas till
grund f�r fastighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas,

f�rr�n gr�nsstr�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verens�

kommelsen beh�ver icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rva�
rande vid sammantr�de d� fr�gan behandlas eller, om f�rr�ttningen
handl�gges utan sammantr�de, som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan.

�verenskommelse skall icke beaktas, om' iden avtalade str�ckningen

v�sentligt avviker fr�n gr�nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle
medf�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att
ol�genhet uppkommer fr�n allm�n synpunkt.

6 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns

som fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tek�

niskt h �nseende.

7 � Str�ckningen av gr�ns skall anges p� f�rr�ttningskartan i enlighet

med fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall

str�ckningen beskrivas i f�rr�ttningshandlingarna. Gr�nsen skall �ven

utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske

senast vid beslutets meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rkningen

verkst�llas efte r f�rr�ttningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall

sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skrift�

ligt meddelande eller i s�d an s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap.

20 � andra stycket.

8 � Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket

talan skall f�ras s�rskilt, skall beslutet samt karta och annan handling

som fordras f�r klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga
hos myndigheten under besv�rstiden.

9 � Om avslutande av f�rr�ttning vid vilken �ven handl�gges fr�ga
om fastighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutandet

g�ller 4 kap. 29 och 30 ��.

Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till�mp�

ning. Byggnadsn�mnden skall dock alltid underr�ttas om avslutande av

f�rr�ttning som s�kts av n�mnden.

10 � Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna

efter vad som �r sk�ligt. �r byggnadsn�mnden s�kande, skall kostna�
derna betalas av kommunen, i den m�n s�rskilda sk�l f�ranleder detta.
Best�mmelserna i 2 kap. 6 � om betalningsskyldighetens f�rdelning
n�r �verenskommelse f�religger mellan sak�garna och om ansvaret f�r
kostnaderna n�r ans�kan avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger mot�

svarande till�mpning betr�ffande fastighetsbest�mning.

Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13

2394

kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n�mnda kapitel.

�

SJ�TTE AVDELNINGEN

SFS 1971:1035

R�tteg�ngen i fastighetsbildningsm�l

15 kap. Fullf�ljd till fastighetsdomstol

1 � M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighets�

bildningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets

marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upp�
tages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 � Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut f�res s�rskilt,
om myndigheten

1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning

eller avvisat ombud eller bitr�de,

2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman,
3. beslutat i fr�ga om f�rskott p� inl�seners�ttning,

4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller

till s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 �,

5. beslutat i fr�ga om r�ttelse enligt 4 kap. 42 �,
6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller

att fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnaderna f�r gemen�

samt arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader,

8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�rja gemensamt

arbete skall skiljas fr�n uppdraget.

Talan enligt denna paragraf f�res genom besv�r som skall inges till

fastighetsdomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet medde�
lades. Besv�r f�r anf�ras av sak�gare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5

och 8 f�r talan f�ras �ven av annan som beslutet r�r.

3 � Talan mot tillst�ndsbeslut f�res s�rskilt genom besv�r som skall

inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet
meddelades. Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�m-
ningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att talan mot
beslutet skall f�ras s�rskilt.

F�rordnande att talan skall f�ras s�rskilt f�r meddelas endast om det

fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�ggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej
innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vi�

dare att tillst�ndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraft�gande s�
dant beslut f�religger.

Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare.

4 � Menar sak�gare att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lles genom fas�

tighetsbildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut

varigenom f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande

enligt 5 kap. 22 � v�grats, f�r han f�ra talan mot beslutet genom be�

sv�r hos fastighetsdomstolen. S�dan talan �r ej inskr�nkt till viss tid.

5 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att

gilla inv�ndning om j�v.

2395

�

6 � I annat fall �n som avses i 25 �� f�res talan mot beslut eller
�tg�rd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besv�r som skall in�
ges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� f�rr�tt�

ningen f�rklarades avslutad eller inst�lld.

I fr�ga om �tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r besv�r anf�ras inom

ett �r fr�n den dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighets�
best�mningen inf�rdes i fastighetsregistret eller, om utm�rkningen gjorts
f�rst efter n�mnda dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes.

Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. Den som �lagts

att betala ers�ttning eller kostnad f�r f�ra talan mot beslutet, �ven om
han ej �r sak�gare.

7 � Talan mot tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut f�r f�ras av

byggnadsn�mnden p� s�tt och inom tid som g�ller f�r sak�gare.

8 � Finner l�nsstyrelsen att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut

strider mot s�dan best�mmelse i denna lag som meddelats till f�rm�n
f�r allm�nt intresse, f�r l�nsstyrelsen f�ra talan mot beslutet p� s�tt och
inom tid som g�ller f�r sak�gare.

F�rsta stycket g�ller icke fastighetsbildning inom omr�de med stads�

plan eller inom omr�de med byggnadsplan om �tg�rden r�r endast mark

som enligt planen �r avsedd f�r annat �n jordbruks�ndam�l.

9 � Mot beslut om inst�llande av f�rr�ttning som beg�rts av l�nssty�

relsen eller byggnadsn�mnden f�r s�kanden f�ra talan i likhet med
vad som g�ller f�r sak�gare.

Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt

5 kap. 3 � andra stycket.

10 � Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighets�

bildning eller fastighetsbest�mning icke kan inf�ras i registret p� grund

av fel eller oklarhet i f�rr�ttningen och kan r�ttelse ej vinnas i den ord�

ning som anges i 4 kap. 42 �, f�r myndigheten s�ka r�ttelse hos fastig�

hetsdomstolen. Detsamma g�ller, om myndigheten finner att registrering
i enlighet med f�rr�ttningen skulle �ventyra fastighetsredovisningens till�
f�rlitlighet eller p� annat s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet.

I fr�ga om talan enligt denna paragraf �ger best�mmelserna om be�

sv�r i 16 kap. motsvarande till�mpning. Talan �r ej inskr�nkt till viss tid.

11 � Har samtliga sak�gare och andra, som har r�tt att anf�ra besv�r,

genom p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande

som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till

handa godk�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller g r�nsutm�rkning, f�r
besv�r icke anf�ras mot vad som god k�nts.

2396

16 kap. F�rfarandet vid fastighets domstol

1 � �r talan i fastighetsbildningsm�l icke fullf�ljd p� f�reskrivet s�tt

eller inom r�tt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen.

�

2 � Vid besv�rsinlaga skall fogas tv� avskrifter av inlagan och d�rtill
h�rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed

j�mf�rlig �tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhanda�

h�lla dem. �r avskrifter icke tillg�ngliga n�r de beh�vs, f�r domstolen
ombes�rja dem p� klagandens bekostnad.

F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller annan bilaga a v vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan v�sentlig

ol�genhet.

SFS 1971:1035

3 � Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r h�ras �ver besv�
ren, skall besv�rsinlagan med d�rvid fogade handlingar delges sak�ga�

ren och f�rel�ggande meddelas honom att inkomma med skriftlig f�r�
klaring.

Fordras f�r m�lets beredande eller avg�rande att yttrande inh�mtas

fr�n l�nsstyrelsen, byggnadsn�mnden eller annan myndighet eller fr�n
sakkunnig eller att skriftligt bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lles

eller annan liknande �tg�rd vidtages, skall domstolen utan dr�jsm�l f�r�

ordna d�rom.

4 � N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen
best�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga
eller del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�t�

tas, fast�n m�lets beredande i �vrigt ej avslutats.

5 � Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Sak�gare vars

n�rvaro uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r

m�lets avg�rande beh�ver dock ej kallas.

Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne

kallas till f�rhandlingen. N�r sak�gares besv�r r�r allm�nt intresse, kal�

las l�nsstyrelsen eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som an�

ges i 15 kap. 8 � andra stycket, byggnadsn�mnden.

F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet be-

r�res av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �nda�
m�l kan �ven f�rr�ttningslantm�taren kallas.

Kallelse skall delges.

6 � Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hin�

der av att sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir.

7 � F�reskrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan
f�rhandling �n huvudf�rhandling.

8 � Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om

huvudf�rhandling kan antagas sakna betydelse f�r pr�vningen samt sak�
�gare eller f�retr�date f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhand�
ling. Om talan fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domsto�

len finner uppenbart att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras

utan huvudf�rhandling.

F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke huvudf�rhandling.

Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling

och �r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt in�
tresse redan slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom.

2397

�

SFS 1971:1035

9 � Har talan fullf�ljts mot beslut vid f�rr�ttning som ej avslutats,

kan fastighetsdomstolen f�reskriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall

avbrytas helt eller till viss del eller att handl�ggning som avbrutits skall

fortg� oberoende av den vid domstolen f�rda talan. S�dan f�reskrift

tr�der i k raft genast och g�ller till dess annat f�rordnas.

10 � Fastighetsdomstolens avg�rande av saken sker genom utslag.

Detta skall grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhand�
ling och vad handlingarna inneh�ller i �vrigt.

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l

och om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� ut�
slag i fastighetsbildningsm�l.

Skall i ett m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag

ges betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga
ej avslutats.

11 � N�r talan fullf�ljts av sak�gare, f�r fastighetsbildningsmyndig�

hetens beslut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r
besv�ren r�r allm�nt intresse, l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden f�tt

tillf�lle att yttra sig. �ndring till f�rdel f�r sak�gare f�r dock ske, �ven

om han icke haft tillf�lle att yttra sig. Vad som nu f�reskrivits �ger

motsvarande till�mpning, n�r talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt
intresse eller av fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besv�ren b�r f�ranleda �ndring i avslutad

f�rr�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut

mot vilket talan fullf�ljts s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del

som icke �verklagats, om det beh�vs f�r att uppenbar motstridighet eller
oenhetlighet icke skall uppkomma i f�rr�ttningen eller beslutet.

Finner domstolen att betr�ffande f�rr�ttning f�religger s�dan om�

st�ndighet som avses i 15 kap. 10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig

�tg�rd, �ven om besv�ren icke avsett ifr�gavarande del av f�rr�ttningen.

12 � Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning,

skall domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och

�tg�rder i den omfattning de p�verkas av felet samt visa f�rr�ttningen
�ter till myndigheten. Domstolen kan d�rvid meddela f�reskrifter f�r

vinnande av r�ttelse.

Har efter f�rr�ttningens avslutande talan f�rts mot beslut om fastig�

hetsbildning eller fastighetsbest�mning och �terkallar den som s�kt �t�
g�rden sin ans�kan, skall f�rr�ttningen undanr�jas i den del som �ter-

kallelsen avser, om �vriga som f�rt talan vid f�rr�ttningen eller dom�

stolen och som sj�lva haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall
som anges i 10 kap. 8 � andra stycket och 11 kap. 2 � andra stycket
fordras alltid samtycke av �vriga sak�gare.

2398

13 � Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att

l�mna upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�r�
skilda best�mmelser. Sak�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som

f�ranledes h�rav.

�

14 � Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn

SFS 1971; 1035

till omst�ndigheterna, f�rordna att sak�gare som f�rlorar m�let skall
ers�tta annan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad. I m�l om inl�sener�

s�ttning skall dock sak�gare som avst�r mark eller s�rskild r�ttighet
f� gottg�relse f�r sin kostnad oberoende av utg�ngen i m �let.

F�rsta stycket g�ller ej, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tte�

g�ngsbalken.

Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare f�r allm�nt intresse, kan dom�

stolen tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synner�
liga sk�l f�religger. S�dan ers�ttning skall utges a v statsverket eller, om
endast byggnadsn�mnden f�retr�der det allm�nna intresset, av kom�

munen.

Skall i annat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�r�

skild �tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen

n�r det �r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket.

15 � Har besv�r anf�rts �ver avslutad f�rr�ttning, skall fastighetsdom�

stolen of�rdr�jligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fastighetsregis�

termyndigheten avskrift av besv�rsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsm�l

vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och avskrift av utslaget eller
beslutet s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen

skall forts�ttas, s�ndes handlingarna i st�llet till fastighetsbildningmyn�

digheten. Fullf�ljes talan mot avg�randet i viss del och kan med anled�
ning av do mstolens avg�rande i �vrigt fr�ga uppkomma om registrering,
skall handlingarna s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Efter re�
gistreringsfr�gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla
f�rr�ttningsakten.

16 � F�reskrifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpas

�ven p� annan enskild part.

17 kap. R�tteg�ngen i hovr�tt

1 � Mot fastighetsdomstols utslag eller beslut f�r, om ej annat �r f��

reskrivet, talan fullf�ljas i hovr�tten genom besv�r som inges till fas�

tighetsdomstolen. I st�llet f�r den i 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�re�

skrivna tiden av tv� veckor g�ller en tid av fyra veckor.

Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och annan enskild part samt av s�dan

f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan vid fa s�

tighetsdomstolen.

2 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullf�ljd
fr�ga som avses i 15 kap. 2 � 24 och 68 eller 4 �.

3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i hovr�tten �ger 16 kap. 3, 7 och 9

14 ��, 15 � andra stycket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�f�

fande skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�l�

ler dock, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att den

2399

fe;

�

SFS 1971:1035

som har att utge inl�seners�ttning, om ej annat f�ljer av 18 kap, 6 eller
8 � samma balk, alltid sj�lv skall b�ra sina kostnader samt kostnad som

han orsakar motparten genom att sj�lv fullf�lja talan. Vidare skall 16
kap. 15 � andra stycket ej till�mpas n�r hovr�tten �terf�rvisar m�l till

fastighetsdomstolen.

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om syn�

nerliga sk�l f�religger.

18 kap. R�tteg�ngen i h�gsta domstolen

1 � Mot hovr�tts utslag eller beslut f�r, om ej annat �r f�reskrivet,

talan fullf�ljas i h�gsta domstolen genom besv�r som inges till hovr�t�

ten inom den i 56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden.

Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och annan enskild part samt av s�dan

f�retr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan i hov�

r�tten.

2 � I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen �ger 16 kap. 3, 7, 9

och 10 ��, 11 � andra och tredje styckena, 1214 ��, 15 � andra styc�
ket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldigheten att
svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock best�mmelsen
d�rom i 17 kap. 3 � f�rsta stycket. Vidare skall 16 kap. 15 � andra styc�

ket ej till�mpas n�r h�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till l�gre r�tt.

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i h�gsta domstolen endast om

synnerliga sk�l f�religger.

SJUNDE AVDELNINGEN

Fastighetsregister

19 kap.

1 � I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet

1. enhet som �r redovisad s�som fastighet i fastighetsregister n�r den�

na lag tr�der i kraft,

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,
3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i an�

nan f�rfattning.

Varje fastighet skall ha s�rskild beteckning.

2400

2 � Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i

fastighetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �v�

riga �ndringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r fastighetsindelningen

�ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i a nnan ordning �n som anges
i denna lag.

�

3 � Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�res

SFS 1971:1035

snarast m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om bev�r

anf�rts, domstolens avg�rande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att f�rr�ttningen ej avslutats skall uppgift om fastig�

hetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, mot vilket talan skolat
f�ras s�rskilt, inf�ras s� snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighets�

bildningsmyndigheten beg�r det.

F�res talan mot beslut eller �tg�rd vid avs lutad f�rr�ttning eller f�res

talan s�rskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut,

f�r utan hinder d�rav uppgift med anledning av f�rr�ttningen eller be�
slutet inf�ras i fastighetsregistret i fr�ga om s�dan del som uppenbarligen

ej ber�res av fullf�ljden. Motsvarande g�ller n�r talan f�res mot dom�
stols avg�rande i fastighetsbildningsm�l.

4 � Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall
felet r�ttas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttig-
hetshavare. �r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall

r�ttelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighets�gare eller r�ttighets-

havare f� tillf�lle att yttra sig om han �r k�nd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet �r

obefintlig, f�r fastigheten uteslutas ur registret med till�mpning av f�rsta
stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter
om fastighetsregister.

5 �

Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndig�

het. Om s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bek r�fta l�tit.

Stockholms slott den 17 december 1971.

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:1035

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se