SFS 1947:385

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling, 1947 : "utkom från trycket nr 885—889. den 14 jnii 1947, nr 885. byggnadslag: given stockholms slott den 30 juni 1947. vi gustaf, med guds nåde, sveriges, götes och vendes konung, göra veterligt: att vi, med riksdagen", funnit gott förordna som följer. första avdelningen. inledande bestämmelser. 1 §. marks användning för bebyggelse skall i den omfattning som stadgas i denna lag föregås av planläggning. 2 &. grunddragen för marks användning inom kommun eller samhälle. angivas i generalplan. närmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller byggnadsplan. byggnadsverksamheten inom område som ej ingår i stadsplan eller bygg- nadsplan regleras genom utomplansbestämmelser. 3 §. för samordning av flera kommuners eller samhällens planläggning upp- rättas regionplan. 4 8. . ` vid planläggning skola såväl allmänna som enskilda intressen tillbörligen beaktas, . 5 c. markens ägare är med avseende å dess användning för olika slag av be- byggelse underkastad de inskränkningar som stadgas i denna lag eller med stöd av lagen. för att mark skall få användas tll tätbebyggelse förutsättes, att den vid planläggning enligt denna lag prövats från allmän synpunkt lämpad för än- damålet. . 6 &. med tätbebyggelse förstås i denna lag sådan samlad bebyggelse som nöd- vändiggör särskilda anordningar för tillgodoseende av gemensamma behov. annan bebyggelse benämnes glesbebyggelse. 7 $. : det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten utövas av byggnads- nämnd, ? riksdagens tskrivelse 1947: 316. 205—470024. svensk författningssamling 1947, nr 385—389. . — 1947. nr 385. — 674 länsstyrelsen har att öva tillsyn över planläggningen och byggnad,vår det inom länet. sikten . .över planläggningen lägen! och byggnadsvägenda: : riketdentillkommer allmänna byggnadsstyrelsen. upp & im 8 §. rörande närmaretillämpningen föreskrifter om byggnadsnämnd, i övrigt av denna lag meddelas av konungen rillka om byggande och lov d:e andra avdelningen. bestämmelser för stad. i. om gencralplan. 9 § generalplan skall genomstadens försorg upprättas i den mån så eú, till ledning för närmare planläggning beträffande stadens ordnande g. " byggande. planen skall angiva grunddragen för markens användning hll olika h. mål, såsom til] tätbebyggelse, viktigare trafikleder och andra allmänna [. ser.finnes till främjande av stadens ändamålsenliga utbyggande erford. att visst område tills vidare undantages från tätbebyggelse eller från vis: nan bebyggelse, oaktat det i och för sig är lämpat därför, skall det ock :- givas i generalplanen. sådant undantag må icke avse bebyggelse för jordr kets, fiskets, skogsskötselns eller därmed jämförligt behov. erfordras eljest särskilda bestämmelser angående markens bebyggande t: användning i övrigt, skall generalplanen innehålla sådana bestämmelser. 10 §. generalplan så ock ändring därav antages av stadsfullmäktige. planen må på framställning av staden helt eller delvis fastställas ättelse enligt ® av er nungen och skall, i vad den blivit fastställd, lända till efterr nedan sägs, generalplan som blivit föremål för fastställelse benämnesssa fastställd = hänseenden, ralplan. därmed avses, om planen är fastställd allenast i vi dast debestämmelser som sålunda skola gälla. satt lig. ändring avvikelseavfrån fastställd vad förut generalplan gällt, påmå,framställning om ändringenav ejstaden innefattarvx" fastställs’ länsstyrelsen, underlåter . stad att vidtaga erforderliga 11 g. åtgärder för upprättande av . gutf 1ralplan, tid elföreläggandet inomdärvilkensådansådan tillerfordras, efterrättelse, plan skallmåvara upprättad, äger konungen konungen efter förclägga ställahörande stadsfullmökte stadsfullmikit.' av ° i mäktige låta på stadens innes generalplan men prövas bekostnad upprätta generalplan. den uppenbarligen icke fyllade krrdvs med hänsyn tillämpning. fråga om ändring till stadens av planen utveckling skäligen vad i första stycket böra ställas stadgaspå densamme..: äga m . beslut om fastställelse av generalplangüller 12 $. ej med avseende ä onr ingår 1 stadsplan eller byggnadsplan, — 1947. nr 385. — 675 beträffande sådantundantag från bebyggelse som omförmäles fem i 9 §år.tredje ko- stycket må fastställelse ej meddelas att gälla för längre tid än nungen äger dock på framställning av staden förlänga tiden för beslutets gil- tighet, varje gång med högst nämnda tid. 13 §. nybyggnad må icke företagas i strid mot fastställd generalplan; dock må konungen och, enligt av konungen meddelade föreskrifter, myndighet som konungen bestämmer medgiva undantag, när särskilda skäl äro därtill och generalplanens syfte icke motverkas. kan fastighet, vilken bildats före pla- nens fastställande, därefter icke tagas i anspråk för byggnadsändamål, må ock undantag enligt vad nu sagts medgivas, om generalplanens syfte icke av- sevärt motverkas. 14 8. hava stadsfullmäktige beslutat göra framställning om fastställelse av ge- neralplan beträffande visst område eller ändring av fastställd generalplan, må nybyggnad, innan framställningen prövats, ej företagas inom område som avses med denna; dock må länsstyrelsen medgiva undantag, såvitt generalpla- nens genomförande icke försvåras. 15 §. är fråga väckt om framställning angående fastställelse av generalplan beträffande visst område eller ändring av fastställd generalplan, äger länssty- relsen på framställning av staden förordna, att nybyggnad inom området icke må företagas utan länsstyrelsens tillstånd. sådant förordnande gäller intill dess stadsfullmäktige beslutat i frågan, dock ej längre än ett år. behöver denna tid förlängas, äger länsstyrelsen på framställning av staden förordna härom; dock skall beslutet underställas konungens prövning. 16 §. finner konungen framställning om fastställelse av generalplan icke kun- na bifallas, äger konungen för viss tid meddela det förbud mot nybyggnad som föranledes av omständigheterna. 17 $. inom område som ingår i fastställd generalplan ınå schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd icke vidtagas, såvitt åtgär- den uppenbarligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användning för avsett ändamål. har med avseende å visst område beslut fattats eller fråga väckts angående framställning om fastställelse av generalplan eller ändring av fastställd ge- neralplan eller har förbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 $, äger länssty- relsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot åtgärd varom sägs i första stycket. 18 §. mark som enligt fastställd generalplan är avsedd till trafikled eller annan allmän plats må lösas av staden, när staden begär det. ken ej. ånnan mark för vilken generalplan fastställts må, till den del mar är avsedd för enskilt bebyggande, lösas av staden, såvitt markens användning för avsett ändamål ej ändock kan anses säkerställd. 19 §. trafikled ingår allmän eller annan allmän plats väg i mark som eller enligttillfastställd särskilt trafikområde som skall generalplan är avsedd till till- 676 — 1947. nr 385. — s eladem §r en, skallförvägmarken avsett ändamål. utan ersättning tillfalla staden ' dnmg i dm .... 20 §. mr sena lplan år enskild väg för är avsedd tilltvå eller trafikledflera ellerfastigheter annan allmän plats, i mark som enfim.: aaleh tisti jamarken. vägmarken har vägen för avsett upplåtits ändamål allenast utanvåhinder viss tid, av dengällerätt annan k.."i stadens pyii nyttjande, för samma tid. . besväras vägmarken av fordran eller annan rättighetandling, med bättresi vari ti h vägnpplåtelsen, njute innehavaren mot janderätt. ten grundas,denersättning som villav staden framställaförersättningsanspråk förlust som uppstått genom stadend avskrivning å h han är innehavare av fordran, inom tio år och eljest skall inom två väckatalan år r svarig planen för avgäld fastställdes.eller annan förmån som utgår sedan marken tagits i anspråk av staden, för vägens begagnande; b vare stan d denär vägen använd att nyttja vägmarken, för ledning som äger stadenhindrar få ledningen eller väsentligt försvårar fy, på sin bekostnadky till lämplig av staden anvisad plats. 21 8. skall mark enligt fastställd generalplan användas för annat ändamål irt yttja markeri skilt bebyggande och kan markens ägare till följd härav n nast på sätt som står i uppenbart missförhållande till dess tidigare värde,w staden skyldig att lösa marken. frågan huruvida lösningsplikt föreligger skall bedömas efter den fastig indelning som gällde vid tiden för generalplanens fastställande, med dié ringar av indelningen som skett för planens genomförande. 22 c. får mark enligt fastställd generalplan icke användas för annan glesbeljr gelse än för jordbrukets, fiskets, skogsskötselns och därmed t på sätt jämförligthebr. som t och kan markens ägare till följd härav nyttja marken allenas 1 uppenbart missförhållande till dess tidigare värde, varerigenom lider, markensägareše rättigad till ersättning av staden för den skada som han hä nderätt eller annan särskild ti! ma lag vare om innehavare av sådan nyttja till marken som upplåtits innan planen fastställdes. ; . ersättningen skall, om förbudet är tidsbegränsat, bestämmas att utgå = visst årligt belopp, med rätt för såväl staden som markens eller ägarevidellerför av! sakägare att erhålla omprövning vid ändrade förhållanden ning av giltighetstiden för bestämmelsen. vad i eller uppenbarligen förutsatts skola gälla mellanfråga om ersättningen aw. stadent sokägarens och sakägare f. få taarken. jämväl mot den som efter planens fastställande förvärva vid bedömandet av frågan huruvida ersättningsplikt föreligger . skall vil j 1 š andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning 23 $. som "!l kan :överenskommelse i. ersättningsfrågan : icketill träffas, rättenskall i- den ä . framställa ersättningsanspråk instämma sin talan ingsfrågan den o ortenligör " ken är. jämväl staden äger påkalla prövning av ersättn sagis, + eafa sfar målet, è s staden j rällen med hänsyn skall vidkännas las till omständigheterna :å ömse sidor . uppkomna finner skäligt annorlu kostnader 5å måletyrorbt q — 1947. nr 885, — 677 ii. om stadsplan. om stadsplans upprättande och antagande. '24 &. stadsplan skall genom stadens försorg upprättas i den mån det 'genom stadens utveckling påkallas för den närmare regleringen av bebyggelsen. 25 §. stadsplan skall utmärka och till gränserna angive de för olika ändamål avsedda områden som ingå i planen, nämligen byggnadskvarter, gator, torg, parker och andra allmänna platser samt specialområden, såsom järnvägs- och andra särskilda trafikområden, skydds- eller säkerhetsområden för vissa anläggningar, hamnområden, idrottsområden, begravningsplatser och vattenområden, jämväl höjdlägen skola i erforderlig omfattning angivas, stadsplan skall ock innehålla de ytterligare bestämmelser angående områ- ‘denas bebyggande eller användning i övrigt som finnas erforderliga. 26 &. stadsplan så ock ändring därav antages av stadsfullmäktige men skall fër ` att bliva gällande fastställas av konungen. finner konungen stadsplan icke kunna fastställas utan viss jämkning, äger konungen uppdraga åt länsstyrelsen att fastställa stadsplanen, sedan denna efter sådan jämkning antagits av stadsfullmäktige. ändring av gällande stadsplan, som ej avser planens grunddrag och ej hel- ler eljest innefattar väsentlig avvikelse från vad som förut gällt, må ock on- ligt av konungen meddelade föreskrifter fastställas av länsstyrelsen. stads- fullmäktige äga i den omfattning som finnes lämplig uppdraga åt byggnads- nämnden att i fullmäktiges ställe antaga sådan ändring av stadsplan som enligt vad nu sagts må fastställas av länsstyrelsen. . 27 $. finnes för stads ändamålsenliga utveckling eller till främjande av bety- dande allmänt intresse nödigt att stadsplan upprättas för visst område men underlåter staden att vidtaga härför erforderliga åtgärder, må konungen före- ligga stadsfullmäktige viss tid inom vilken sådan plan skall vara underställd konungens prövning. ställa stadsfullmäktige sig ej föreläggandet till efter- rättelse, äger konungen på stadens bekostnad låta upprätta och, efter hörande av stadsfullmäktige och dem frågan eljest rör, fastställa stadsplan för området. vad nu sagts äger motsvarande tillämpning med avseende å ändring av stadsplan. om tomtindelning. . 28 §. byggnadskvarter skall indelas till tomter sålunda att det kan ändamålsen- ligt bebyggas i överensstämmelse med stadsplanen. 29 $. . tomtindelning bör såvitt möjligt ske i ett sammanhang för hela kvarteret. umfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall iakttagas att åter- stoden kan indelas till lämpliga tomter. 678 — 1947. nr 385. — 30 g. ; ; tomtindelning avy mark som mark ejj varit varit föremål f: förör dylik dylik ;indeln. digt och markägare när ägare av sådan mark ej visarbegär särskilt det eller skäl till nar byggnadsnämnden- fl i anstånd. * ftag, 21 §. ning eller har kvarter helt förutsätter fastställd ändring av och hålletstadsplan eller till att betydande ändringdelskeravbrav tontin tmr teret fråga om ändring av tomtindelningen begär det eller byggnadsnämndenföretagas, så finnernär ägare av mark litr nödigt.re eller nomkn, : ändring av tomtindelning må ock på begäran av markäga melse nadsnämndens eget föranstaltande äga rum, om därigenom bättre med bestående äganderättsförbållanden kan vinnas utan avserår] ; över hg. genhet. . . . ra fall xän nu sagts, med mindre i. avlämplig ej må tomtindelning de tomter för ettsom beröras ändamålsenligt ändras av ändringen äro i and utnyttjandeenseav därom tomterna,och ändringy y.sk 32 &, . kostnaden för tomtindelning eller ändring därav skall bestridas ändring snk arkosta påkallat och som ej föranledes av ändring av stadsplanen eller annan ay markägare skall dock efter vad som prövas skäligt be vidtagen åtgärd. 38 &. skalltomtindelning för att blivasågällande ock ändring fastställas däravav antages av länsstyrelsen.byggnadsnämndenr. om förhud mot nybyggnad m. m, 34g. nybyggnad må ej företagas i strid mot stadsplan; dock må konungenti konungen bst: gt av konungen meddelade föreskrifter, myndighet som mer medgiva undantag, när särskilda skäl äro därtill och. nybyggnaden' avsevärt försvårar markens användning för avsett ändamål 35 g. plan för har beslut visstfattats område,ellerskallfråga angående väckts förbud mot om antagandenybyggnad eller ändring arsi inom om tillämpning. är nybygget beroende vad i 14 avochkonungens 15 §8 stadgas medgivande äga motsvarande enligtnämnts 13 ellerprövas 34 §;avskall konungen. dock jr? fråga om undantag från förbud som nyss an icke kunna 36 §. fastställas eller ock böra 1vis! s uie bl finner konungen stadspl från fastställelse, äger konungen för viss tid meddela et undantagas motnybyggnad som öreligger fråga om tillämpning av föranledeg av omständigheterna. 27 §, äger konungen ock förer örordaå" erforderligt nybyggnadsförbud. 87 §. mark 80% gj blit .indelad inom byggnadskvarter till tomter. vare nybyggnad " icke tillåten å ad r fråga väckt om ändring av tomtindelning, må nybyggnad e)j fbe m som beröres diirav innan frågan slutligt prövats. 2 och, å ! an hinder enligt ay avkonungen vad i första meddelade och andra föreskrifter, styckenamyndighet sägs më daesomdock goa konut — 1947. nr 385. — 679 bestämmer meddela tillstånd till nybyggnad, när särskilda skäl äro därtill och nybyggnaden prövas ej medföra hinder för lämplig tomtindelning inom kvarteret. 38 8. ” . nybyggnad må ej företagas i strid mot tomtindelning eller å tomt som icke är rättsligen bestående. ej heller må nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsväg och avlopp från tomten som enligt denna lag åligger ägaren eller att utgivna det bidrag till kostnad för gata som belöper å tomten blivit fullgjord eller nöj- aktig säkerhet blivit ställd. när synnerliga skäl äro därtill, må konungen medgiva undantag från för- budet i första stycket. 39 $. har å tomt byggnad uppförts i sådant läge, att den skjuter in på grannes tomt eller på gata eller annan allmän plats, och skulle byggnadens nedri- vande eller förändring medföra märklig kostnad eller olägenhet för ägaren, vare denne ej skyldig att avträda den intagna marken förrän byggnaden rives eller brinner ned, utan så är att den som uppfört byggnaden verkställt inkräkt- ningen med avsikt eller därvid handlat med grov vårdslöshet och, om fastig- heten övergått till ny ägare, denne ägde kännedom därom vid förvärvet av fas- tigheten. vad nu är sagt gäller ej om trappa som skjuter över gatulinjen; dock äger länsstyrelsen medgiva att trappan må kvarstå under viss tid eller tills vidare, för det intrång granne lider av byggnad som skjuter in på hans tomt njute denne ersättning, om han icke hellre vill avstå tomtdelen mot lösen. i fråga om byggnad som avses i första stycket skall vad i 34, 38 och 158 §§ är föreskrivet ej medföra hinder mot ändring som efter vad konungen därom stadgat är att hänföra till nybyggnad. sådan ändring må dock ej vidtagas, med mindre ägaren av den intagna marken medgiver det. 40 sv. inom område som ingår i stadsplan må schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd icke vidtagas, såvitt åtgärden uppenbar- ligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användning för avsett ändamål. har med avseende å visst område beslut fattats eller fråga väckts om an- tagande eller ändring av stadsplan eller har förbud mot nybyggnad medde- lats enligt 36 §, äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranleddes av om- ständigheterna, stadga förbud mot åtgärd varom sägs i första stycket. om avstående av mark. 41 8. . i stadsplan ingående mark som är avsedd till gata eller annan allmän plats äger staden lösa, när staden begär det. annan i stadsplan ingående mark som ej är avsedd för enskilt bebyggande äger staden lösa, såvitt markens användning för avsett ändamål ej ändock kan anses säkerställd. 42 &. ingår allmän väg i mark som enligt stadsplan är avsedd till gata eller annan allmän plats eller till särskilt trafikområde som skall tillhöra staden, skal] vägmarken utan ersättning tillfalla staden i den mån den tages i anspråk ör avsett ändamål. t- 680 — 1947. nr 385, — 43 8. enskild tigheter plan rår k avsedd och skyldigheter med tillväggataför eller två eller annan avseende flera allmän plats, åfastigheter vägmarkenskall i vad mark som angåendesd r i 20 8 ant; mgr motsvarande tillämpning. 44 8, ensstämmelse mcd stadsplanen är mark som ingår i byggnadskvarter icke bebyggd i huvudsaki; tas stadenäga rum inom skälig att lösa marken i den mån så tid utanoch stadens kanerfordras, stadsplanens ingripande, kan syftetvinnag genomförandeejlän må konungenelgi, ng, staden lämna allenast tillstånd löser därtill.å marken uppförd byggnad för nedrivning, må k bim tagas kanväsentligt kostnadenöverstiga för genomförande det bidragavtillstadsplan kostnad beträffande för gata väsentligt somvissstają: bhmyt för uttagakringliggande mark; av tomtägare dock kvartersmark, skallochansökan medför härom planens må ockgöras genomförande konungen före planens medgivafastställay,y: staden ];, ägaren sådan hellre till staden utgiva särskilt bidrag till förstnämnda kostal n: dehantillberättigad kostnadendärtill; och värdestegringen och bestämme i skäligt sådant fall beloppkonungen ett som markägang t ifiti. lösa erläggamarken. i den ordning konungen föreskriver, vid äventyr att staden ep. kunna staden och markägaren icke enas om det belopp till vilket v: tens ansökan tillsättes stegringen skall beräknas, i den ordning skall det bestämmas lagen om expropriation av nämnd som på endenp. föreskriver, kv: ständigheterna naden för förfarandet annat finnes skall skäligt. gäldas av staden, såvitt ej med hänsyn tillz 45 v. planen ingående mark böra ske finnes i samband med prövning enligt 4t av förslag § förstatill stycket, må konungs stadsplan inlösen av vk: dela fastställelse å planen därtill, mer till tiden ståndförlängas inom vissmed högst tid, ellerhögst del därav ett år;under villkor dock må, näratt sådan synnerliga skil? inlösen kv: ctt år i sänder. intill dess inlösen skett eller tiden därför gått till ända, må nybyggt“; v den vl“ liga utan fastställelsen. konungens tillstånd företagas å den mark som omfattas a 46 g. aro enligt tomtindelning särskilda delar av tomt i olika ägares harm lösa, ägareäge den företräde, av sådan tomtdelvars tomtdel berättigad attvidlösa uppskattningen åsättes största " återstoden avtomten. vil tillkomma 1, asättas först väckttomtdelar talan därom, lika värden, skall företräde att lösa tomtde] erlägger berittigad den somlösaberättigats efter det åsatta lösa ejvärdet, löseskillingen, såframt han varegörägareaf ; a äggss ë y vu. a styrker att om hos 95 länsstyrelsen. äro rättenhaninom nedsatt trei den sådant fall månader på återstoden efter flera som detavlöseskillingen vilja tomtenlösa,belöpand bestimmes skolat öscsklliagt b föratt mellan dem efter nyss stadgade grunder, har ei; . 47 v. . tomtdel vf" talan om år c) oa imnom ett nlösen ayår eftor tomtindelnings .äterstoden av tomten celler fastställande har dylik. ägare 3v 7 s, talan €)j le ill — 1947. nr 385, — 681 tens förenande i en ägares hand, vare staden berättigad lösa tomten;dock må, anspråk bi. om ägare av tomtdel före staden väckt talan om inlösen, ens förenande stadens i en ägares fallas allenast såframt ägarens talan ej leder till tomt hannd. ar &. skall mark enligt stadsplanen användas för annat ändamål än enskilt be- sätt som står byggande ochi kan markens uppenbart missförhållande ägare till följdtillhärav dess tidigare nyttja marken värde, vare staden allenast på skyldig att lösa marken. s sår" ] . . när ett år förflutit från tomtindelnings fastställande, åligge lösningsplikt på sätt som staden jämväl beträffande tomtdel som ägaren kan nyttja allenast står i uppenbart missförhållande till markens värde. - frågan huruvida lösningsplikt föreligger skall bedömas efter dende fastighets- ändringar indelning som gällde vid tiden för stadsplanens antagande, med indelnings genomförande. av indelningen som skett för planens eller för tomt om upplåtande av gata eller annan allmän plats. 49 8. tordningställande och upplåtande till allmänt begagnande av gatapåeller staden. an- nan allmän plats inom område som ingår i stadsplan ankomme 50 §. . . ny gata skall upplåtas till allmänt begagnande i den mån bebyggandet av tomter, som enligt stadsplanen hava utgång till gatan, kvarter efter kvarter fortskrider från förut upplåten gata eller från allmän väg inom område som i väsentlig utsträckning är bebyggt för bostads- eller industriändamål. här- vid skall iakttagas, att varje gatudel som begränsas av två på varandra föl- iande tvärgators utdragna mittlinjer skall upplåtas, när tomter med en sam- manlagd längd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de därvid befintliga gränslinjerna för byggnadskvarter bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock att, om dessförinnan bebyggelse föreligger tomt efter tomt i följd från förut upplåten gata eller från allmän väg inom område som nyss sagts, gatan skall upplåtas framför sålunda bebyggda tomter. skall redan befintlig gata vidgas, åligger det staden att till allmänt begag- nande upplåta gatans nya del i den mån tomter som enligt stadsplanen hava utgång till gatan bebyggts i enlighet med planen. 51 §. torg, park eller annan sådan allmän plats skall till den del den icke är flera vare att anse som gata upplåtas till allmänt begagnande, när tomter eller special- rdet. områden med en sammanlagd längd utmed platsen av minst två tredjedelar av de därvid befintliga gränslinjerna för byggnadskvarter och specialområ- som den bebyggts i enlighet med stadsplanen eller eljest väsentligen fagits i an- språk för där angivet ändamål, 52 §. .. när gata upplåtes till allmänt begagnande, skall den till breddå framställ- och höjd- nge? läge överensstämma med stadsplanen; dock iger länsstyrelsen p ád ning av staden medgiva avvikelse härifrån tills vidare eller under viss tid, om den allmänna samfärdseln och hälsovården ändock kunna behörigen tillgodoses. vid upplåtandet skall gatan vara försedd med beläggning efter behovet och ortens sed samt med erforderliga gångbanor och nödig anordning för vattnets ckt avrinnande. plantering eller annan särskild anordning, varmed gatan skall tom" 205—470024. svensk förfatiningssamling 1947, nr 385—3859, 682 — 1947. nr 385. — enligt stadsplanen, skall såvitt möjligt utförag ; skall varaförsedd.en eistar ; iö gatan finnas underjordisk avloppsledning, men eljest så snart ske kan skall ivaefter - man], sådan var anstånd y r0, pliki det vid ärgatans förenligt med den allmänna upplåtande; dock äger länsstyrelsen medg hälsovårdens krav, n allmän ved nu sagts om gata äger motsvarande tillämpning med avseende lm plats, 53 &. skall enligt stadsplan trafikled anordnas til] eller genom specialom: nas om de åtgärder ` böra vidtagas, äger konungen förordna härom, kunna staden och:den som förfogar över området ej e un fikledéns den som förfogar. över anordnande i den mån han kan området är pliktig ansesatthava nytta av denna, th: deltaga i kostnaden fört naden nom. uppstår tvist om skyldighet att deltaga i kostnaden, inräknas ersättning för intrång som genom trafikleden skall tillskynåy v tvisten m.. propriation av nämnd som på endera. partens ansökan föreskriver. kostnaden för förfarandet tillsättes i den ordning lagenz skall gäldas s skäligt, av g- såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat finne . . l 54 8. vill ägare av tomt verkställa nybyggnad därå innan gata,nt begagnande, £" till vilken tr enligt han anordna stadsplanen utfartsväg har utgång, och nödigt blivit avlopp upplåtenfråntilltomten. allmä i den mån stt förfogar över erforderlig obebyggd 'mark som enligt stadsplanen tan ersättning e: är sw: till gata eller annan allmän plats, vare staden pliktig att u marken nyttjas för ändamålet, === = = ! . 55 §, - . . . . är kronan efter vad i lagen om allmänna vägar sägs väghållare i ör staden stad, + aff siw vad ovan i 49, 50, 52 och 53 §§ stadgas om ansvarighet fvse kronan, med iakttagande s: gata iordningställa och upplåta allmän vägsta stycket asägs må göras såväl av krom: framställning varomi 52 § för som av staden, kostnad, som föranledes att gatan enligt stadsplanen byt ges av trafiken till störreellerbreddförses ellermedmedunderjordisk dyrbarareavutförande avloppsledning, i övrigtskall än som befin dock gill! av staden, om ej konungen annorlunda förordnar, om ersättning för gatumark. . s : " 56 &. . . framför ägare avtomten tomt vid gata intill. gatansär skyldig mitt, dockattejersätta till större stadenbredd värdet avgafn, t begagnar än fem ätten r . lätna högsta hushöjden å av den enligt stadsplanen tomten. vid gatans upplåtande till allmän. ar tomt belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldighelen tillika d: gatukorset som inneslutes av den i första stycket rngivnpå edsali delens utdragna gränslinjer och är örn,avmotsvarande fem åttondelar av belägen inom ett den i förstaavstånd från tom hushöjkt stycket angivna i . a q / . 57 $. sk r 1 gata allmän väg eller ock vägmark som staden jämlik ket .. . t 43 g nyt begri5* till skall värdet tomtägarens av eatamarken ersättningsskyldighet framför tomtenenligtintill56 gatans § förstamilt, stycke: §+=4 mt alva arealen av vägmarken. ärvt — 1947. nr 385. — 683 ingår vägmark som avses i första stycket i gatukors och finnea den areal gatumark som återstår i korset efter avdrag av vägens areal vara mindre än den areal som ägarna av tomterna vid korset jämlikt 56 § andra stycket skola sammanlagt ersätta, jämkas ersättningsskyldigheten för tomterna så att-den sammanlagt ej överstiger värdet av nämnda återstående areal. s . vad i första och andra styckena sägs avser icke allmän väg som efter det att denna lag trätt i kraft eller, om väghållningen i staden dessförinnan över- tagits av kronan, sedan så skett byggts inom område som ingår i stadsplanen. . 58 §. : . . ersättning varom 1i 56 och 57 §§ sägs skall beräknas efter medelvärdet å all gatumarken framför tomten eller, i fråga om gatukors, å den. mark som ingår i gatukorset; dock skall vägmark som avses i 57 § första stycket icke ta- gas i beräkning. . w . diärest så finnes lämpligt, må konungen på framställning av staden besluta, att gatumarksersättning som enligt 56—58 §§ sammanlagt belöper på tomt- ägarna inom visst område skall fördelas mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanenåtomterna medgivna bebyggelsen eller efter tomternas storlek eller annan skälig grund. ' o u : äro synnerliga skäl därtill, äger konungen förordna om ändring i beslutet efter vad ‘som prövas skäligt. — '' u o . beslut enligt första eller andra stycket må ej avse gata eller del därav som vid beslutets meddelande är eller lagligen skolat vara upplåten till allmänt begagnande. : §. :- v s : 60 svarar den fördel som genom gataberedes tomt icke mot den ersättnings- skyldighet som enligt 56—58 §§ eller 59 § åligger tomtens ägare, jämkas er- sättningen med hänsyn därtill. ! . — 61 §, har markägare utan lösen till staden överlåtit gatumark framför tomt eller i gatukors, eller har staden samtidigt varit ägare av både tomten och gatu- marken efter det gatumarken blivit i stadsplan upptagen såsom sådan, vare mark.: tomtens ägare fri från skyldighet att utgiva ersättning intill värdet av samma . 62 g. skall gata vidgas, vare den som äger tomt vid någondera sidan av gatan skyldig att ersätta staden skillnaden mellan de ersättningsbelopp som med till- lämpning av 56—58 §§ åvila tomtägare före och effer vidgningen; dock skall ken medelvärdet å all mark framför tomten eller i gatukorset beräknas efter me- dar delvärdet å den mark som erfordras för vidgningen, och må den tomtägarna å ömse sidor åvilande ersättningsskyldigheten sammanlagt icke avse högre be- lopp än som motsvarar värdet av sistnämnda mark. den vid bestämmandet av ersättningsskyldigheten skola i övrigt 60 och 61 §§ ry” äga motsvarande tillämpning. : - iler har enligt 59 § särskild grund fastställts för fördelning av ersättning för jen: gatumark, skall utan hinder därav den ökning av gatumarksersättning som för- anledes av gatans vidgning gäldas enligt bestämmelserna i första stycket, så- vitt ej konungen på framställning av staden annorlunda förordnar. : jar. 63 g. 1588 skyldighet att erlägga ersättning för gatumark inträder. i mån av gatas ned upplåtande till allmänt begagnande. vad sålunda stadgats skall äga motsva- 684 — 1947. nr 385. — efter rande gatas tillämpning vidgning. i fråga om skyldighet att erlägga ersättning fa, bsh a - lägga ersättningsskyldigheten ersättning för gatumark genom skall fullgöras avbetalningar, vid anfordran, skallvare han ske med villtomläg, dock hit t min.. - pfrövas nu efter högst fem procent om året del därtill, årligen. å oguldet belopp om nöjaktig säkerhet ställes. skall från enligt avbetalning den dag dåkrav på ersättning stadensför bestä tomtägaren, mandeäger ngl, stadgade villkor alltför betungande a. ling[nd relsen medgiva den lättnad som påkallas av omständighetern 64 §. het enligt edan stadsplan 63 § ej inträtt, blivit fastställd, påkalla fastställande äger staden, avändådenattersättning s ersättninna.. skall gälda för gatumark, . zn sättningsskyldighet vill, innan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, staden attt, för värdet av gatumark, som jämlikt 56—58 n 62 § första stycket kan komma att åläggas blivande torntägare inom tt, skall ersätt: skall bestämmas, må det ske, sedan tomtindelning ske ket, loppetvarefter, om fall fördelas mellansom avses tomtägarna i 60jämlikt eller 6156—59 § är för handen, 8§ eller 62där fórn, § först, jämkning skall ske. ] eljest stadgas om tomt och tomtägare gälla om kvartersmark och ägare avför vid bestämmande av ersättning enligt andra stycket första punkten skalni mark, 65 q. kunna staden och ägare av tomt eller kvartersmark ej enas om det mi: värde som skall ligga till grund för beräkning av ersättning ökantillsättes id för gatomi ordning skall detta bestämmas av nämnd som på endera partens ans lagen om expropriation föreskriver. nämnden har illattstaden upph effer de ge der vilka gälla för uppskattning av gatumark som avstås stnad som staden t vidkänt f ta värdet av själva marken utan hänsyn vist om vidden till ko av den gatumark som ig markens iordningställande, råder t ren av å den mark tvisten tomten eller gäller. kvarfersmarken har att ersätta, skall särskilt värde siit bestämmande, staden skallsåvitt vidkännas ej med hänsyn till å ömse sidor omständigheterna annat uppkomna kostnader förmarkviri® finnes shil : 66 &. re då ersättning av tomt eller för gatumark bestämts kvartersmark, som berörts eller markvärdering skett, vare ne. av åtgärden, bunden i sam attning som förre ägaren, om ersiittning för gntubyggnadskostnad. 67 §. pif elastadsfullmäktige må bestämmelser om skyldighet för stadenför ägare i dess helhet av tomt att eller för viss bidragadel därersdo ..för lordningställande pestämmelserna skolaav gata underställas (gatubyggnadskostnad). konungens prövning, såframt på tost «noy ägare lägges skyldighet som tidigare icke ålegat honom. 68 §. . "va grande fbestämmelser ör beräkning av den kostnad som skall om bidrag till gatnbyggnadskostnad påföras tomtägarna skola one 00 kostade" — 1947. nr 385. — 685 fördelning mellan dem samt tid och ordning för ersättningens erläggande, vid grundernas bestämmande skall iakttagas: . ata eller; 1. ersättningsskyldighet må ej åläggas tomtägare beträffande g del därav eller avloppsledning vars anläggning påbörjats framför tomten då fråga angående bestämmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad väcktes hos stadsfullmäktige. . ?, ersättningsskyldighet må ej avse gata eller del därav som lagligen skolat vara upplåten till allmänt begagnande vid tid som under 1 sägs eller avlopps- ledning som staden varit skyldig att utföra före samma tid. . 3. å tomtägare må ej läggas kostnad som utan motsvarande fördel för tomts bebyggande föranledes av att gatas höjdläge skall i väsentlig mån av- vika från markens naturliga höjdläge eller av att gatas anläggning eljest på grund av särskilda omständigheter ställer sig mer än vanligt kostsam. 4. tomtägare må icke belastas med gatubyggnadskostnad i större omfatt- ning än som gäller i fråga om honom åliggande skyldighet att ersätta gatu- mark; dock må. kostnad uttagas för iordningställande av vägmark såsom gata eller av gatumark som avses i 61 §, oaktat ersättningsskyldighet som nyss nämnts icke föreligger beträffande marken. 5. utan hinder av vad under 4 sägs må den gatubyggnadskostnad, som skulle sammanlagt belöpa å tomtägarna inom visst område, fördelas mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen å tomterna medgivna bebyg- gelseneller efter tomternas storlek eller annan skälig grund. 6. är inom gatudel, som begränsas av två på varandra följande tvärgators utdragna mittlinjer, gatubyggnadskostnaden icke överallt densamma, skall ersättningen beräknas efter den genomsnittliga kostnaden. 7. 'tomtägare må icke belastas med större andel av kostnaden för avlopps- ledning än som med hänsyn till avloppsvattnets mängd och beskaffenhet samt övriga på kostnaden inverkande omständigheter kan anses belöpa på avloppet från tomten, jämfört med annat avlopp för vilket ledningen är avsedd. 8. till grund för bestämmande av gatubyggnadskostnad må, i stället för vad under ö—7 sägs, läggas på tidigare erfarenhet stödda beräkningar av vad gata eller avloppsledning under likartade förhållanden betingar i anläggning. 9. därest nuvarande eller föregående ägare av tomt mot vederlag helt eller delvis vunnit befrielse från deltagande i kostnad för anläggning av gata eller avloppsledning, skall hänsyn tagas härtill. 10. tomtägarnas åligganden skola städse motsvara skäliga anspråk på rätt- visa och billighet. 69 &. svarar den fördel som genom gatas iordningställande beredes tomt icke mot den skyldighet som enligt bestämmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad åvilar tomtens ägare, jämkas ersättningen med hänsyn därtill. särskilda bestämmelser om marks avstående och iordningställande i vissa fall, 70 $. lägges stadsplan över område i en ägares hand, må konungen påansökan rådets ända- av staden vid planens fastställande förordna, att mark som för om målsenliga användning erfordras till gata eller annan allmän plats et med hän- eller till allmän byggnad skall utan ersättning tillfalla staden, i den mån d syn till den nytta ägaren kan förväntas få av planens genomförande och övriga — 1947. nr 885. — 686 oständigheter prövas skäligt. den marksom förordnandet avg anspråk mtand aeh för avsett ändamål. gränser. marken skall . avträdas, när staden behöver hang, adh: loa. nadsnämnden när fråga väckts om tillämpning av göra anmälan därom hos vad inskrivningsdomaren. i första stycket sägs, sor çkellhy, snart ske kan å inskrivningsdag göra anteckning boken om vad sålunda förekommit; och vare överlåtelse i fastighets-avellep ;," mark d tt: rum efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande omtm märke, h äg avstående till staden. vid fastställande av ändring av stadsplan äger konungen på anv staden, om synnerliga skäl äro därtill, förordna att mark som avsi, kan ske utan far.t första stycket skall utbytas mot annan mark, såvitt det tlk för ägaren. 71 8. den som fått avstå mark enligt 70 § skall frigöra den från infec. annan särskild rätt, som gäller däri. kan detta icke ske, vare han plikyy rl; tv hålla staden slkadeslös. & . finnes å marken, då den avträdes, byggnad, stängsel, växande skog +. tering eller annat av beskaffenhet att kunna hänföras till den fasta vare staden skyldig att utgiva ersättning därför. bert:m kunna parterna ej enas om ersättningens storlek, skall denna bestämmn r ing lagen omar nämnd som på endera partens ansökan tillsättes i den ordn å ömse sidor uppkomna korn: priation föreskriver. staden skall vidkännas der för ersättningens bestämmande, annat finnes skäligt. såvitt ej med hänsyn ! till omständighekr:] 72 $. ägare av tomt inom område, beträffande vilket förordnande enligt 10} meddelats, vare ej skyldig att utgiva ersättning för gatumark. 78 $. .i förordnande som avses i 70 § må konungen, i den mån så prövas stil?. på stadens begäran föreskriva, att områdets ägare skall varar pliktig altid och avloppet ordning konungen bestämmer bekosta anläggning av gato ningar inom området. om underhåll av gata m. m, : -(4 $. . . underhåll av gata eller annan allmän plats så ock av allmän avloppsled! m-mwmh åvilar staden, šil kronan väghållare i stad, skall underhållet av allmän väg som opp hag vare hgata iåvila fråga om gata som kronan, dock medförklarats den begränsning som tillika vara allmän avsesväg. 1 55 $. > om orsättning för skada vid stadsplans genomförande. ea 75 . r varder ve v10vid genomförandet av stadsplan område. som variit avsel avsett till /n sgpa mfärdse], 1dläge, och uppstår helt eller därigenom delvis använt skadaförförannat ägareändamål eller av jvi jeva — 1947. nr 385. — 687 eller byggnad därå eller för den som har nyttjanderätt till marken eller bygg- naden eller för innehavare av servitut som vilar å. marken, är staden pliktig att ersätta skadan. z : e- r iik. om tillämpving.i vissa fall av byggnadsplan.. konungen äger förordna, att vad i denna lag med avseende å landet är stadgat om byggnadsplan skall tills vidare äga tillämpning inom visst om- råde som bör till stad. n rs iv. om utomplansbestämmelser. n 77 §. när så erfordras, nmen utomplansbestimmelser antagas av stadsfullmäktige, skola för att bliva gällande fastställas av länsstyrelsen.,:: : : . vad nu sagts gäller ock om ändring av utomplansbestämmelser. 78 $. utomplansbestämmelser för område som ingåri fastställd generalplan må ej fastställas i strid mot planen. s . s nybyggnad må ej företagas i strid mot utoräplansbestämmelser, dock må länsstyrelsen eller, enligt av konungen meådelade föreskrifter, annan myndig- het som konungen bestämmer medgiva undantag, när särskilda skäl äro där- till och nybyggnaden ej avsevärt motverkar syftet med bestämmelserna. har beslut fattats eller fråga väckts om antagande eller ändring av utom- plansbestämmelser för visst område, skall angående förbud mot nybyggnad inom området vad i 14 och 15 §§ stadgas äga motsvarande tillämpning. finner länsstyrelsen utomplansbestämmelser icke kunna fastställas eller ock böra i viss del undantagas från fastställelse, äger länsstyrelsen för viss tid meddela det förbud mot nybyggnad som föranledes av omständigheterna. y. om förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret eller luftfarten. . 81 §. . i närheten av befästning eller statlig flygplats eller avannon än staten till- hörig flygplats för allmänt bruk må ej nybyggnad företagas eller virkes- eller annat varuupplag, materialgård eller ljusanordning inrättas, såframt därige- nom befästningens eller flygplatsens användning för avsett ändamål försvåras eller eljest avsevärt men åsamkas försvarct eller luftfarten; dock må, länssty- relsen medgiva undantag när synnerliga skäl äro därtill. 82 §. . : . har beslut meddelats om anläggande eller utvidgning av befästning eller 8v statlig flygplats eller om tillstånd till anläggande eller utvidgning av annan flygplats för allmänt bruk, eller kan avsevärt men åsamkas försvaret genom bebyggelse eller inrättande av varuupplag, materinlgård eller ljusanordning i närheten av militär anläggning av annat slag, äger länsstyrelsen förordna, att vad i 81 § sägs skall äga motsvarande tillämpning. 688 1947. nr 385, — 88 §. o gförordnande ed hänsyn till enligtbefintlig 82 $, eller nybyggnad tillämnadelleranläggning, inrättande av min,r på det s, . eljest materialgård varit tillåtet, eller ljusanordning och kan markens ej ske i den omfattning elle ägare till följd härav nytt,mhn kanrken vare allenast på sätt som ägaren hanav nämnda berättigad till följdorsak till står häravöverhuvud ersättning i uppenbartmissförhållande nyttja marken förej den användas allenast på skadaförhantill enskiltbe härigeno sätt mysygthnį dess tidinnmärke 21anläggningens eller 48 § åligger ägare skyldig staden. att lösa marken, . där ej sådan skyldighet ; halim -- janderätt ningen enahanda rätt till ersättning för skada tillkomme innehavare av skä eller annan särskild att nyttja marken rätt till marken som inträdde. upplåtits '" innan inkl i möjligheterna ; gälla mellan anläggningens ägare och markens ägare eller annan 'vad i fråga om ersättning avtalats eller uppenbarligen förntsattg h sak jämväl mot deni möjligheterna som förvärvatattsakägarens nyttja marken inträdde. rätt till fastigheten : efter ki- skränkningen 84 §. har i fastställd generalplan eller stadsplan med hänsynmt,tillattmarkil!h som avses i 81 § eller i förordnande enligt 82 §, blivit bestä avanvändas bestämmelserna för annat ändamål i 21 än enskilt bebyggande, och har staden på gm! sin erlagda nyttja marken allenast löseskillingen, berättigad påeller sätt som står 48 § löst marken, i uppenbart varemissförhållande till& staden, såvitt denk förlust. till ersättning av . anläggningens ägare kr 85 §. „kan i fall som avses i 83 eller 84 § överenskommelse telse; i ersättningsfrág dock attnil e)där sägs om staden träffas, skola bestämmelserna skall gälla anläggningens ägare. i 23 § lända till efterrät . vi. om särskilda åtgärder i vissa fall för regleringav bebyggeltet 86 &.. an höra sänk. finnes skyddas hållanden eller med hänsyn på grund av naturskönhet, område som icke ingår till! förefintlig från historisk i stadsplan växtligheteller ellerbyggnadspl andra särskilda nata” punkt värdefull bebyggelse, fasta fornlämningar eller eller andrakonstnärlig minnes pst äger konungen förordna, att nybyggnad inom området icke må företagas™ länsstyrelsens tillskyndas markens tillstånd. ägare,ej må tillstånd utan att skäligvägras, ersättning om avsevärt men därför gives. . 87 g. eller byggnadsplan h till förekommande av tätbebyggelse inom område som konu m rror som för ëldamske ej lingår. is 6 finnas erforderliga, ger konungen meddela de må ej avse bebyggelse föreskri för jordbrok n f . föreskrift som i - ; första stycket sägs ek 1skets, skogsskötselng eller därmed jämförligt behov. dg — 1947. nr 3885. — 689 .tredj avdelningen. bestämmelser för vissa stadsliknande samhällen. 88 §. vad i denna lag är stadgat för stad skall äga motsvarande tillämpning för köping. l . . detsamma gälle 1 fråga om annat samhälle, där vid denna lags ikraftträ- dande bestämmelserna för stad i stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142) skola tillämpas. . . . 89 $. beträffande samhälle som avses i 88 § skall den inskränkning i tomtägares skyldighet att ersätta gatumark som enligt 57 och 62 §§ eller motsvarande äldre bestämmelser äger rum, därest i gatumarken ingår allmän väg, ej gälla i det fall att vägen efter den 1 januari 1928 byggts inom område som ingår i stadsplanen. : . 90 §. konungen äger förordna, att vad i denna lag är stadgat för stad skall äga motsvarande tillämpning för tätare befolkad ort på landet. 91 q. . i samband med förordnande som avses i 90 & äger konungen meddela det förbud -mot nybyggnad inom orten som föranledes av omständigheterna. har fråga väckts om sådant förordnande, må länsstyrelsen i avbidan på frågans slutliga avgörande utfärda förbud mot nybyggnad inom orten utan länsstyrelsens tillstånd. 92 §. har byggnadsförbud enligt 91 § första stycket meddelats eller är fall för handen som avses i 91 § andra stycket, äger länsstyrelsen, i den utsträckning r som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd. : 03 g. : finnes vad i denna lag är stadgat för stad om iordningställande och upp- ro låtande till allmänt begagnande av gata eller annan allmän plats vara oskä- ligt betungande för sambälle som avses i 88 eller 90 8, må konungen med- "är giva den lindring som prövas nödig. n 94 §. finnes till följd av ändrade förhållanden tillämpning av vad i denna lag är stadgat för stad icke vidare böra upprätthållas för samhälle som avses i 88 § andra stycket eller 90 &, må konungen förordna, att sådan tillämpning skall upphöra. 95 &. r . i samhälle som avses i 88 eller 90 § skall den myndighet som eljesttill- lag ut-na övar samhällets beslutanderätt äga den befogenhet som enligt den kommer stadsfullmäktige. . 207—470024. svensk författningssamling 1947, nr 385—889. vr ” i h 690 — 1947. 197. nrnr 885.885 — fjärde avdelningen. dy bestämmelser för landet i övrigt, hög 1. om generalplan. 96 §. j rättas till ledning för närmare planläggning av bebyggelsen skal] generalpla, i den mån så erfordras. = : tn. i stad vad skall i 9 §ägaandra, motsvarande tredje ochtillämpning fjärde styckena beträffande stadgasgeneralplan fil angående gen. 97 8. skall, enligt gencralplan ivadden mån den nedanså sägs. ockblivit ändring fastställd därav avantages länsstyrelsen, av kommunalfullmäkt lända tij] efterigi,i: sådan vadplan på landet. i 10 § tredje stycket stadgas om generalplan i stad skall oc f 98 §. generalplan, hörande upprättas där sådan genomerfordras, länsstyrelsens må dylik försorg. vad nu plan efter kommunalfullmäkt;: sagts skall äg t. svarande tillämpning beträffande ändring avgeneralplan generalplan.enligt första styki ar underlåter kommun att vidtaga erforderliga åtgärder för upprättant ; kostnaden för upprättande eller ändring av stadgat utgår av statsmedel. skall gäldas av kommunen, i den mån ej bidrag enligt vad särskilt mi wi 99 $. beträffande område som ej inga iframställning stadsplan länsstyrelsen eller måbyggnadsplan. fastställa generalplan fastställelse fråga är mådock meddelas allenast ä ombebyggande. område. som enligt plant skall användasavförkommunen, annat ändamål såvitt än enskilt beträffande område, som är avsett att tills vidare undantagas från+ tivhr för byggelse eller från viss annan bebyggelse, må fastställelse längre tid än fem år. länsstyrelsen äger dock förlängaej tiden för meddelassabes" giltighet, varje gång med högst fem år. vad i första och andra styckena stadgas skall äga motsvarande tilläs tämpi med avseende å ändring av fastställd generalplan, 100 §. ni länsstyrelsen nybyggnad må icke oc ; enligtföretagas av konungen meddelade i strid mot fastställd föreskrifter, generalplan; - anpan i et som konungen bestämmer medgiva undantag, när särskilda skål än före planens och generalplanens fastställande,syfte därcfter icke icke motverkas. tagas i kan anspråk fastighet, för byggnadsän vilken b! ji,m- värt ock undantag enligt vad nu sagts medgivas, om generalplanens syfte motverkas, j icke 8f . . : .: o 101 s. eller når fråga g ändringväckt av faststiilld om fastställelse generalplan, av generalplan äger jänsstyrelsen beträffar pv . l förd ` vissttan 8p id,d högti r u fem år, förordna, m att nybyggnad icke må. företagas 2inom området — 1947. nr 385. — 691 styrelsens tillstånd. länsstyrelsen må ock förlänga förbudets giltighetstid med högst tre år i sänder; dock skall beslut härom underställas konungens år. pröv- ning, om sammarlagda giltighetstiden kommer att överstiga åtta . o 102 §. har med avseende å visst område generalplan fastställts eller förbud en- ligt 101 § meddelats, äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd. j 103 8. . . l mark som enligt fastställd generalplan är avsedd för annat ändamål] än enskilt bebyggande må lösas av kommunen, såvitt ej markens användning för avsett ändamål ändock kan anses säkerställd, ` . es 104 §. = - : : vadi21—23 §§ stadgas om lösnings- och ersättningsplikt med anledning av generalplan i stad skall äga motsvarande tillämpning beträffande general- plan på landet. . 1i. om stadsplan. . 105 q. . . : erfordras med avseendeå tätare befolkad ort inom kommun på landet att stadsplan upprättas för närmare reglering av bebyggelsen men finnes med hänsyn till ortens förhållanden förordnande enligt 90 & ej lämpligen böra meddelas, skall kommunen upprätta stadsplan för orten. 106 &. . i fall som avses i 105 § skall vad i 25—75 §§ är stadgat ägamotsvarande ‘tillämpning; och skall därvid vad som stadgats om stad och stadsfullmäktige i stället gälla kommunen och kommunalfullmäktige. . : har fråga väckts om antagande eller ändring av stadsplan för visst om- råde, äger länsstyrelsen, om synnerliga skäl äro därtill, för viss tid, högst fem år, förordna att nybyggnad inom området icke må företagas utan länsstyrel- sens tillstånd. länsstyrelsen må ock förlänga .förbudets giltighetstid med högst tre år i sänder; dock skall beslut härom underställas konungens prövning, om sammanlagda giltighetstiden kommer att överstiga åtta år. finnes vad i denna lag är stadgat för stad om iordningställande och upp- låtande till allmänt begagnande av gata eller annan allmän plats vara oskä- ligt betungande för kommunen, må konungen medgiva den lindring som prö- vas nödig. : iii. om byggnadspian. 107 §. — -: : har tätbebyggelse uppkommit eller kan sådan bebyggelse väntas inom nira förestående tid uppkomma å viss ort, och föranleda ej omständigheterna till upprättande av stadsplan, skall länsstyrelsen, i den mån det finnes erfor- derligt, för reglering av bebyggelsen upprätta och fastställa byggnadsplan för orten. . byggnadsplan skall utmärka och till gränserna angiva.de för olika ända- mål avsedda områden som ingå i planen, såsom byggnadsmark samt vägar och andra allmänna platser. i den mån så erfordras skola jämväl höjdlägen angivas. erfordras särskilda bestämmelser angående områdenas bebyggande : eller an- vändning i övrigt, skola sådana bestämmelser intagas i planen. s 692 — 1947. nr 385, — es 108 §. om ändring r frågaav sådan väckts om upprättande plan, äger länsstyrelsen för av byggnadsplan viss tid, tan för vigg högsthig, länsstyng,0§ .. 'x'` stt stånd. ordna, länsstyrelsen må ock att nybyggnad inom området icke må företagas fö u de imanlagda giltighetstiden kommer att överstiga sänder; dock skall beslut härom underställas rlänga förbundetsåtta konungens giltighetstid medhög år. prövni, vning; imahtill ken eflt j 109 8. je sen och, nybyggnad må ej enligt av konungen meddelade föreskrifter, företagas i strid mot byggnadsplan; annan myndigia dockmå s..: " nungen bestämmer medgiva byggnaden därest såejfinnes avsevärt påkallat, försvårar markens undantag, när särskilda skäl äro därtill än ojo tp. äger länsstyrelsen användning förordna, tan tillstånd äv föratt nybyggnad. avsett länge? område som ingår i byggnadsplan ej må företagas u och avlopp för området anordnatgm. sen, derlig mån. innan vägar, vattenförsörjning ! 110 8. förbud beträffande mot nybyggnad område sommeddelats ingår i enligt byggnadsplan 108 § äger ellerlänsstyrelsen med avseende & i dai fyllning, sträckning som föranledes av omständigheterna, trädfällning eller annan därmed jämförlig stadga förbud mot shakti, åtgärd, 111 §. kostnaden för upprättande av byggnadsplan skall, till denn till del den ej idx dess intres av statsmedel, gäldas av kommunen i den mån det med hänsy ligt. återstoden skall födds av planen och övriga omständigheterbyggnadsmark som enligt finnes skä planen tillo- mellan markägarna efter den areal medgiver dem. föranleda särskilda omständigheter att vad som sålunda belip: mer envar av dem och med hänsyn jämväl till den bebyggelse som ples å viss markägare icke står i skäligt förhållande till den nytta han har av pt nen, bestämmas skall beloppet med hänsynjämkas härtill,samt kommunens och övriga məarkägares biin; devad ändring i första av byggnadsplan, stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning betrifft det ankommer på länsstyrelsen att meddela beslut i de hänseenden soms" ses i första och andra styckena. mark som enligt byggnadsplan är112avsedd 8. till väg eller annan allmän pe n d området, mä, i den mån den till följd av målet, tingen såvitt denutanfastighet, marken ersättning ärå vilken obebyggd tagas nybyggnaden i anspråk nybyggnad och vid ochplanens erfordras nyttjasfastställande förför det samfärdseln!= avseddait tillhörde fastställandet ade samma ägare. mark för byggnaden upplåtits,företagits eller ockeller annan fastighet från vilken 7 planens fastställande förordna, att ägaren tägges h byggnadsplan över område113i > ägares §.skall, hand, må errat j.vil an ersättning upplåta obebyggd mark, som förändå att 112 § ej områdets ändamär h nt.. d hänt hi ning erfordras till väg eller annan allmän £lvas omständinkata yas tillsie läge serägaren och prövaspri kanskäligt. förväntas den mark få av som planens genomförandeo% plats, i den mån det m gp: m gränser. markenn skali upplåtas, 2 förordnandet s, när; den av över tag!!! sl li anspråk för avsett ändamål. — 1947. nr 385. — 693 när fråga väckts om tillämpning av vad i första stycket sägs,attskallså snart läns- styrelsen göra anmälan därom hos inskrivningsdomaren, hets-somellerharinteckningsbo- ske kan å inskrivningsdag göra anteckning i fastig ken om vad sålunda förekommit; och vare överlåtelse av mark som äger rum efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande om markens upp- l äro åtande.synnerliga skäl därtill, må länsstyrelsen . i samband med ändring av byggnadsplan besluta om jämkning i förordnande som avses i första stycket, såvitt det kan ske utan förfång för ägaren. 114 §. om rätt att i vissa andra fall än som avses i 112 och 118 88 taga i anspråk mark, som enligt byggnadsplan är avsedd till väg eller annan allmän plats, stadgas i lagen om allmänna vägar och lagen om enskilda vägar, 115 8. nyttjanderätt till mark enligt 112 eller 113 § gälle framför annan rätt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fastställande. lägges stadsplan över mark som avses i 112 eller 113 §, må konungen på ansökan av kommunen eller sambället förordna, att marken utan ersättning skall tillfalla kommunen eller samhället. 116 &. har i byggnadsplan bestämts ath mark skall användas till väg eller annan allmän plats utan att skyldighet att upplåta marken föreligger enligt 112 eller 113 $, och kan markens ägare till följd av vad sålunda bestämts nyttja mar- ken allenast på sätt som står i uppenbart missförhållande till dess tidigare vär- de, vare han berättigad till ersättning för den skada som han härigenom lider. samma lag vare om innehavare av sådan nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken som upplåtits innan byggnadsplanen fastställdes. skyldighet att svara för ersättningen åligger i fråga om mark, som är avsedd till allmän väg, kronan samt beträffande annan mark vägförening, inom vars område mar- ken är belägen. finnes ej vägförening när fråga uppkommer om ersättning i fall som sist nämnts, skall länsstyrelsen förordna om sådan förenings bildande. ersättningen skall bestämmas att utgå med visst årligt belopp, med rätt för såväl den ersättningsskyldige som markens ägare eller annan sakägare att i händelse av ändrade förhållanden eller sedan tio år förflutit från det ersätt- ningen senast bestämts erhålla ny prövning av beloppet, vad i fråga om er- sättning avtalats eller uppenbarligen förutsatts skola gälla mellan den ersätt- ningsskyldige och sakägare gälle jämväl mot den som efter byggnadsplanens fastställande förvärvat sakägarens rätt till marken. frågan huruvida ersättningsplikt föreligger skall bedömas med hänsyn till den fastighetsindelning som gällde vid tiden för byggnadsplanens fastställan- de, med de ändringar av indelningen som skett för planens genomförande. 117 8. kan i fall som avses i 116 § överenskommelse i ersättningsfrågan ej träffas, skall vad i 238 § är stadgat äga motsvarande tillämpning. ig: 118 §. nr ej må mot ägarens bestridande i byggnadsplan bestämmas att mark skall an- vändas för annat, ändamål än till enskilt bebyggande, väg eller annan allmän plats, med mindre ägaren tillförsäkras ersättning för skada som han lider ins genom att han till följd av planen kan nyttja marken allenast på sätt som g 1 står i uppenhart missförhållande till markens värde. om markägaren så ford- rar, skall, innan byggnadsplan fastställes, för gäldande av ersättningen stil- 694 — 1947. nr 385. — mn vare, kronader av vad las 7 säkerhet som länsstyrelsen prövar betryggande. från t an fri. ' nu sagts må, med iakttagande . att behovet.- ställanäemyai r i iti som är andra allmänna i en ägaresplatser hand skall främstanvändas för allmän byggnad som tillgodoses, bestämmas att mark jj.mar s,bity me ayområdet, planensi den genomförande mån det mod hänsyn och övriga omständigheter till den nytta ägaren prövas kan-ty skäligt,- tart [ö[ö allmän plats må ej mark som i byggnadsplan fördenskull avsetts tagas i för anspråk för annat ändamål ändamålet utanmeig än vägelly .. av markens ägare, : mh xiv. om utomplansbestämmelser, 119 §. utomplansbestämmelser fastställas av länsstyrelsen, när såerfordra, 120 §. : : stadgat äga motsvarande beträffande utomplansbestämmelser på tillämpning. landet skall vad i 78 och ri y. om förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret eller inftxh . -121 8. med avseende å område, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplu: äga motsva tillämpning. bestämmelser fastställts, skall vad i 81— 85 s5 är stadgat beträffande annat område äger länsstyrelsen föreskriva, att vad i 81 ți stadgat skall lända till efterrättelse, ävensom meddela sådant r stadgat ägs ni förordnar som avses i 82 $; och skall i sådant fall vad i 83—85 $$ ä svarande tillämpning inom området. : vi. om sirskildå åtgärder i vissa fall för reglering av bebyggelt 122 8. finnes område som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan böra - — h skyddas hållandenpåeller grundmedavhänsyn naturskönhet, till förefintlig växtlighetfrån ellerhistorisk andra särskilda eller kons.” nait”. synpunkt ken, tagasmåutanlänsstyrelsen värdefull bebyggelso, förordna, att fastanybyggnad fornlämningar inom eller områdetandra mini för icke mi, v därigenom tillskyndas länsstyrelsens markens tillstånd. ägare,ej må utan tillstånd att skäligvägras, ersättning om avs därf i . 128 $. till inom område som ej ingår ; sh eller och debyggnadsplan förekommandeäger av tätbebyggelse länsstyrelsen som för ändamålet finnas meddela det förbud erforderliga. mot nybygget! ny!! föreskrifter i övrigt . 124 §. ; jo rukets, törbud eller fiskets, föreskrift som skogsskötselns ieller 123 därmed $ sägs jämförligt må ej avsebehov. bebyggelsefö — 1947. nr 385. — 695 . : 125 §. : s n från förbud eller föreskrift som meddelats enligt 123 § må örbudet länsstyrelsen eller medgiva undantag, när särskilda skäl äro därtill och ldats innan syftet med fförbudet eller föreskriften. meddelades, föreskriften icke motverkas, kan fastighet, på grund härav ickevilken tagasbi i anspråk för byggnads- ändamål, må ock undantag enligt vad nu sagts medgivas, om syftet med för- budet eller föreskriften icke avsevärt motverkas. . : femte avdelningen. gemensamma bestämmelser förstad och landet. i om regionplan. . r r 126 §. . . s . finnes för två eller flera städer, samhällen som avses i 88 och 90 §§ eller landskommuner gemensam planläggning böra i ett eller flera hänseenden..ägå rum beträffande grunddragen för markens användning, såsom i fråga om vik- tigare trafikleder, flygplats, områden för tätbebyggelse och områdenför fri- iuftsliv samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, skall. regionplan upprättas. o o o erfordras närmare bestämmelser angående användningen av område som omfattas av regionplan, skall planen innehålla sådana bestämmelser. - . har fråga väckts om upprättande av regionplan, skall länsstyrelsen efter erforderlig utredning överlämna handlingarna i ärendet jämte eget yttrande till konungen. . s . . : .. to- konungen bestämmer därefter, huruvida regionplan skall finnas,. angående regjonplaneområdets omfattning och i vilka hänseenden gemensam planlägg- ning skall äga rum. . s - . vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning med avseende å upphä- vande eller ändring av vad sålunda bestämts. 128 §. har konungen förordnat att regionplan skall finnas, skola för handlägg- ning av frågor rörande planen de kommuner och samhällen som . beröras a denna bilda regionplaneförbund, . s ! beträffande sådant förbund skall, med de avvikelser som följa av vad i dennd lag stadgas, lagen om kommunalförbund äga tillämpning. angående utredning varom i 127 § sägs skall gälla vad i sistnämnda lag stadgas om där avsedd utredning. r en ledamot av förbundsdirektionen, 129 slika §. ordförande, skall : n jämte : ersät- tare för honom utses av konungen. övriga ledamöter i förbundsdirektionen jämte ersättare för dem skola utses av förbundets medlemmar till det antal för varje medlem som bestämmes i förbundsordningen, . kan enighet icke uppnås angående förbundsordningen eller ändring av den- na, skall länsstyrelsen besluta därom, ord- kan regionplan komma aft beröra kommuner eller samhällen inom två eller flera län, må konungen bestämma, att länsstyrelsen i ett av länen skall taga n i =- 1947. nr 885. — do piugande ttning frågor med upprättande som ankommerav påregionplan länsstyrelse, och övriga med y t 131 $. av för t och har avvikande darionplan förbundsmedlemmarnaerhållit tillfälle fastställes av konungen efter förslag att yttrarr ellerdenharavvikelsediz förfr.s lis uttalats äger konungen göra inom direktionen framställt som med hänsyn vad nu erinran mot förslaget, till mening sålunda yppad mening må anses ock i fråga om ändring av regionplan, befogad, fin dey sagts gäller 132 8. skjutas planeförbunds kostnaderna av förbundsmedlemmarna verksamhet i för upprättandeövrigt eller ellerskola, ändring av regionplan samt av statsmedel intill . dessenligt vad kon planen faststalför,. a; förslag av förbundsdirektionen bestämmer, "h kostnaderna mellan skola, förbundsmedlemmarna i den mån bidragefterej vad lämnassomavmedstatsmedel, hänsyn lydn till fördelas medlems nytta av planen annat, sker fördelningen efter skatteunderlag. finnes skäligt. därest ej omständigheternaförd, tp, stämmas grunderna av konungen, för fördelningen sedan planen skola eller på förslag ändringavdärav förbundsdirektionak. fastställts. 133 §. - rättande underlåter av regionplan, förbundsdirektionen må konungen att vidtaga förelägga erforderliga direkfionenåtgärder viss tid, för iui tionen vilken sig sådanej plan föreläggandet skall vara tillunderställd efterrättelse, konungens äger konungen prövning. påställer ürt förbunks bekostnad låta upprätta samt, efter hörande av direktionen och dem friu eljest rör, fastställa regionplan. nesvad nu sagts påkallad föräger motsvarande regionplaneområdets tillämpning, om ändring av ändamålsenliga utveckling regionplan är . eller t främjande av betydande allmänt intresse . 134 §. plan, regionplan byggnadsplan skall tjäna och eller användningen i övrigt sv ms eljest planområdet. vid reglering av bebyggelsen utomplansbestämmelser till ledning vid upprättande eller ändring avgeneralplen,sè därav s förutsättor genomförandet, av regionplan, att ändring sker av a iris eral! stadsplan, tid meddela.byggnadsplan det förbud mot ellernybyggnad utomplansbestämmelser, som föranledesäger konungen heterot av omstän ju fhta— om befogenhet fråga av utomplansbestimmelser väckts om ändring för linsstyrelse avi stad, generalplan, stadgas att meddela istadsplan 15, 35,förbud 80,eller101, motbyggn 106nybyggntelet och 108 - ta . 185 §. an di .. åt nybyggnad eller schaktning, fyllning, trädfällning het, jämförlig mål skall icke försvåras. denna åtgärd „nom tillse,ej må dock att markens användning för regionplancområde härigenomberoende avsevärt men i regionplane ndas på prövynint avsettsnd eller 8900 ygdhr ägare utan att skälig ersättning därför gives. tillsky — 1947. nr 385. — 697 ii. om tillstånd för särskilt fall till tätbebyggelse. 136 §. : utan hinder av att förhållande ej föreligger som enligt denna lag förutsättes ch, enligt av för att mark skall få användas till tätbebyggelse äger konungen o ungen bestämmer för sär- konungen meddelade föreskrifter, myndighet som kon d, vilken innefattar sådan bebyggelee. skilt fall medgiva tillstånd till nybyggna iii. om bestämmande och erläggande av lösen. 187 $. med avseende å inlösen av mark enligt denna lag skola de allmänna hbe- stämmelserna i lagen om expropriation i tillämpliga delar lända till efter- rättelse med iakttagande av vad nedan i 138—145 §§ stadgas. ` 188 §. i fall, då markens ägare är berättigad fordra att inlösen sker, ankommer det på honom att göra ansökan om stämning. : t uppkommer i mål angående inlösen av mark tvist om rätt eller plikt att lösa och erfordras ej för prövning av tvisten att uppskattning sker av mar- kens värde, give rätten särskild dom i tvisten, innan nämnd sättes, och äge rätten förordna, att målet i övrigt skall vila till dess domen vunnit laga kraft. ogillas yrkandet om inlösen, gälle i fråga om rättegångskostnad vad därom i allmänhet är stadgat, 139 §. ` . har ägare av tomtdel väckt talan om inlösen av återstoden av tomten, vare igare av annan tomtdel berättigad att utan ny stämning föra talan om inlösen. i sådant mål skola de ledamöter av expropriationsnämnden som parterna äga välja utses gemensamt av de ägare till tomten som föra talan i målet eller, om de ej kunna enas om valet, av rätten. nämnden skall för varje ägare åsätta hans tomtdel särskilt värde, 140 &. är fråga om marks avstående till gata eller annan allmän plats eller till särskilt trafikområde, skola de särskilda bestämmelserna i 78 och 79 §§ lagen om expropriation äga tillämpning. : 141 8. bestämmelserna i 12 § första stycket, lagen om expropriation skola ej äga tillämpning med avseende å inlösen av mark som ingår i stadsplan. är fråga om att mark som ingår i tomt skall inlösas av anledning varom förmäles i 46 eller 47 §, skall i stället för bestämmelserna i 16 § andra styc- ket lagen om expropriation gälla, att till rätten skall ingivas karta med pro- tokoll] rörande mätning av tomten enligt bestämmelserna i 2 kap. lagen om fastighetsbildning i stad; och skall vad i 47 a & lagen om expropriation är stadgat om karta och beskrivning i stället gälla karta och protokoll som nu sagts. 142 om å mark som är avsedd till gata eller annan allmän plats finnes bygg- nad, stängsel, växande skog, plantering eller annat som hör till marken och skall lösas, bör särskilt värde sättas å själva marken. där ej all mark prövas hava lika värde, skola de särskilda värdena utsättas. 143 §. vill kommun eller samhälle lösa i enskild väg ingående mark som enligt enna lag må tagas i anspråk och nyttjas till trafikled eller annan allmän plats, 208—470024. svensk författningssamling 1947, nr 385—389. 98 — 1947, nr 385. — skall vid expropriationsersättningens bestämmande hänsyn tagag platsens jordningställande tj må kostnad som kommunen föranleda höjning av ersättningsbeloppet eller samhället nedlagt för trafit+ " d,y afi . tot : : : .a . 144 8. . . . å om gr ropriation ' försummar kommun stadgas,ellernedsätta samhällefastställd att, på sätt expropriationsersk i 48.8 första mykstyr.. ej kommunen eller samhället stadgande i samma lag tagit marken i enligt medgivande av markens ägare lik besittning, skall den väckta $at fallen, markens avträdande,om någon såvitt på hans rätt inverkar. till ersättning berättigad o yrka; det,>via fy, „sia . a d . 145 g - - - y. 70 §§ lagen om expropriation icke äga tillämpning. -] fråga om marksom inlösts enligt denna lag skola bestämmelserg, ; > 146 §. "rel vadi 137,188, 144 och 145 $$ är stadgat beträffande inlösen jry 44 § skall första i tillämpliga delar gälla med avsecnde å inlösen stycket sägs. - . av byggnad i my; mero iv. om ansvar, handräckning och fullföljd av talan m. m 147 §. . företager någon nybyggnad eller annan åtgärd i strid mot förbud: meddelats i denna lag eller med stöd av lagen, straffes med dagsböter, 1x omständigheterna ömas. synnerligen försvårande, må till fängelse i högst sex min’ böter tillfalla kronan. 148 8. i fall som avses i 147 § äger överexekutor meddela handräckning till lté i vad olagligen skett. nämnd. är ansökan ansökan om handräckning må göras av gjord av allmän åklagare allmän åklagare och begär utmätningsmn eller av byggt!!: ;gälle kostnad för förrättning skall enahanda bestämmelser som äro stadgade för förskjutas, må det sko av allmännamedel. töre det i 191 § utsökningl avsedda fallet. s . 149 &. : ` 1r . över stadsfullmäktiges, kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktigtwi plan må särskild klagan ej föras, vederbörande de fastställelse obe därå. vad nu må ringar mot beslutet i ärendet angåen tige 1838 motsvarande tillämpning å beslut av eller municipalfullmäktige som innefattar stadsfullmäktige, framställning om kommuna piale fast al avdenna iag. generalplan eller om annan åtgärd av konungen -eller länsstyrelse m rrelsg p ö . . ] bestämmt ammelser " om talan mot annat beslut av byggnadsnämnd meddelas onungen. ande fastställelse 150 8. av gencralplan, stadspnr. bé, eft! indelning byggnadsnämnds som enligt beslutdenna rörandelag stadsplan, för att bliva utomplansbestämmelser eller r gällande skall fasts konungen eller länsstyrelsen, så ock över förbundsdirektions förslag taget att framstå -- . tänsstyrelses beslut rör sofan, nadsplan, utomplansbestämmelser eller tomtindelning skall me —— — 1947. nr 385. — 699 anslag. den som ärmissnöjd med beslutet månad från den dag då beslutet meddeladeshar att, anföra besvär hos konungen. vid talans förlust, inom en talan mot annat av länsstyrelsen meddelat beslut föres hos konungen genom besvär i den ordning som är bestämd för överklagande av förvaltande myndig- heters och ämbetsverks beslut. har länsstyrelse till alla delar fastställt av stadsfullmäktige, kommunalfull- mäktige, municipalfullmäktige eller byggnadsnämnd antaget eller eljest i ve- derbörlig ordning handlagt förslag rörande generalplan, stadsplan, byggnads- plan, utomplanshestämmelser eller tomtindelning, må klagan föras allenast av sakägare som i ärendet framställt yrkande vilket helt eller delvis lämnats utan bifall. 151 &. länsstyrelses beslut om fastställelse av utomplansbestämmelser ellerändring därav samt förordnande enligt 82 § eller 121 $ andra stycket, så ock länsstyrelses beslut om förbud mot nybyggnad utan särskilt tillstånd eller mot tätbebyggelse eller mot schaktning, fyllning, 'trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan. - y. allmänna bestimmelser. 152 §. har någon av statlig eller kommural myndighet erhållit uppdrag att upprätta förslag till regionplan, generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindel- ning eller att verkställa plan- eller höjdmätning eller kartläggning till ledning vid upprättande av sådant förslag, äge han och hans biträden erhålla tillträde til] fastigheter och byggnader samt därvid övergå ägor och anbringa märken eller signalerivad det finnes erforderligt för uppdragets genomförande, varvid skall iakttagas att skada å egendom såvitt möjligt undvikes. vad nu sagts gälle ock den, vilken på grund av föreskrift som meddelats med stöd av denna lag har att företaga utstakning av byggnads läge eller besikt- ning av pågående eller avslutat byggnadsföretag eller därmed likartat arbete. 153 §. vad i denna lag sägs om ägare av mark eller tomt skall ock gälla om den som innehar mark eller tomt under sådan besittningsrätt som enligt lag är att hänföra till fast egendom. 154 &, . är tomt hbelägenvid torg, park eller annan sådan allmän plats, skall marken framför tomten anses som gata till en bredd, motsvarande fem fjärdedelar av den å tomten enligt stadsplanen vid gatans upplåtande till allmänt begagnande till- låtna högsta hushöjden. 155 $§. vad i 56, 62 och 67 §§ sladgas om tomt avser, förutom rättsligen bestående tomt enligt gällande tomtindelning, allenast sådan administrativt bildad tomt som är i en ägares hand. sagda lagrum skola dock gälla jämväl annan inom byggnadskvarter belägen fastighet, varå nybyggnad företagits eller skall äga rum efter det att kvarteret intogs i stadsplanen. — 156 q. går gräns mellan två städer i gatas längdriktning, skall i fråga om tid- punkten för inträdandet av skyldighet att upplåta gatan till allmänt begagnande så anses som om gatan vore belägen inom en och samma stad. 700 — 1947. nr385, — amaarätt för vardera staden att runderna av vederbörande tomtägare i xostn: för gatan skallheltfördelas vore belägen mellan städerna efter den staden uttaga bidragtillade, i enlighet med de idennafy tka, inom staden, den aeg . gr ikostnaden som om gatan 157 s., s utomplansbestämmelser fastställts, örordnas att område, för vilket generalplan, skall tillhöra stad eller kopiering, stadsplan, byg - beträffande sådant område förordnande att vad i denna lag är s tih skall melserna fortfarande till äga motsvarande tillämpning efterrättelse.för området, . lände planen ffandeeller st, [förord, b förbud vad nueller annan föreskrift som meddelats med stöd av sagts skall äga motsvarande tillämpning beträbestämmelse ifj; avdelningen. i 158 §. - : befintlig vad i denna lag byggnad som, sägs enligt om nybyggnad vad konungen skall ockdäromgällastadgar, om sådan är änt:sy, till nybyggnad, övergångsbestämmelser. 159 &. denna lag träder i kraft den 1 januari 1948. genom denna lag upphäves stadsplanelagen den 29 maj 1931 erna (nr 142);ka alltjämt i lämpliga skola de idelar stadsplanelagen gälla, undermeddelade iakttagandeövergångsbestämmels av att hänvisning till stadgande:sa ersatts genom bestämmelse i nya lagen skall anses i stället hava avsezti den bestämmelsen. förekommer eljest i lag eller särskild författning hänvisning tili kgn som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen istili tillämpas. 160 8. när särskilda skäl äro därtill, äger länsstyrelsen beträffande områds* sr v fastställts, landet, förförordna vilket stadsplan, att stadgandet byggnadsplan i 7 § förstacllerstycket utomplansbestämmeltri ej skall gälla föri! från och med den 1 januari 1950. e denna 161 lags &. ikraftträdande, skall beträffu planen har stomplan tillämpas fastställts vad om fastställd för generalplan i stad är stadgat. . . 162 &. .& vid mark,prövning vilken enligt av fråga dennaomlaglösnings- eller föreskrift, eller ersättningsplikt som meddelasmedams. . me kö , eller enligt : motsvarande äldre bestämmelser ej må tagas 1; anspråka bes dande enskilt bebyggande eller lagen bebygga för visss bebyggelse, skall x värdet ürdet åå mark mark en med skälig hänsyn till det ansägs hava enligt som då tillmättes marken dittills förtillämpade värde, marken grunder; vid tiden och må förty jämväl för lagens ikraftd? tätbebyggelse komma i betraktande. h - gala eller gatudel framför tomt upplåtits 163 . eller lagligen skol de uppåt x inan skolat gichet t] allmänt för tomtügaren begagnandeatt gäldn ersättning för gatumark äldre före denna lags ikraftträdande, skall jag #8% angav: — 1947. nr 885,.'— 201 vidgas gata, som upplåtits till allmänt begagnande före ikraftträdandet av denna lag, och har skyldighet för ägare av tomt att ersätta staden värdet av den gatumark, som tagits i anspråk för gatan, enligt bestämmelserna för:tomtägaren gheti äldre att 1 ella: leg enligt denna lag med anledning ännu icke inträtt vid vidgningen, av vidgningen skall: skyldi gälda ersättning för mark icke ddel ' inträda förrän ersättningen för mark för gatans upplåtande enligt äldre lag ör stat : förfaller till betalning. bstäm. 164 §. taide, finnes i stadsplan föreskrift ej meddelad om den hushöjd som är tillåten å jirde tomt, må tomtägares skyldighet att bidraga till stads gatukostnad ej beräknas efter större gatubredd än aderton meter. 165 q. vadi 70 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning med avseende & område i en ägares hand som ingår i stadsplan vilken fastställts före denna lags ikraft- trädande, därest området utgör minst ett helt byggnadskvarter, ingår i byggnadsplan som fastställts före denna lags ikraftträdande område i en ägares hand, skall vad i 113 § stadgas om upplåtande av mark äga mot- svarande tillämpning. : 166 &. är då denna lag träder i kraft föreskrift meddelad jämlikt 1 § andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret, skall så anses som om föreskriften meddelats jämlikt motsvarande stadgande 1 förevarande lag. : 167 &. har före denna lags ikraftträdande, i avbidan på upprättande av byggnads- plan, förbud meddelats mot nybyggnad utan länsstyrelsens tillstånd, vare beslutet ej gällande längre än fem år från lagens ikraftträdande, med mindre tiden förlänges enligt vad i 108 § stadgas. : ' 168 $. utan hinder av vad eljest 1 denná lag är stadgat må, där ej konungen eller myndighet som konungen bestämmer annorlunda förordnar, tätbebyggelse äga ruminom ande. område för vilket avstyckningsplan gäller vid denna lags : ikraftträ- med avseende å sådan plan skall vad i 109 och 110 §§ stadgas äga motsvarande tillämpning. 169 §. har jämlikt äldre lag tomtindelning faststiällts för område inom byggnads- plan, må nybyggnad ej företagas i strid mot tomtindelningen, dock må jäns- styrelsen för särskilt fall meddela tillstånd till nybyggnad, när synnerliga skäl äro därtill, ej må tomtindelningen ändras i andra fall än då fastställd ändring i byggnadsplanen förutsätter ändring av tomtindelningen eller ock ägarna av de tomter som beröras av ändringen äro ense därom och ändringen finnes lämplig för ett ändamålsenligt utnyttjande av tomterna. jatas skyl 170 §. amp beträffande byggnadsplan som fastställts före denna jagas ikraftträdande skall vad i 116 § stadgas icke äga tillämpning. v vin amen 702 — 1947. nr 385 och 386. — - vdetalla ; alla visomvederbör hava detta med egen hand sig hörsamligen att underskrivit ochefterrätta med vårt i vilan, + : bekräfta. låtit. s -- stockholms slott den 30 juni 1947. (l. 8.) . anan `i (justitiedepartementet.) h nr 886. lag angående ändring į lagen den 830 juni 1943 (nr 431) om allmänna vägar; ` given stockholms slott den 20 juni 1947. vi gustaf, med guds nåde, sveriges, götes och vens unnit gott fört. konung, göra veterligt: att vi, med riksdagen’, §§ lagen denf 30 juni 1984 dels att 4, 11, 26, 83, 35, 50—53, 65 lydelse och 66drad på sätt i det följande ngin, allmänna, vägar skolalagerhålla skolaäninföras fyra nys paragrafer, betecknad: il: it dels ock att i samma an 31 b, 31 c och 33 a §$§, av den lydelse som nedan sägs samt beträffant, 31b och 31c §$ med den överskrift som i det följande angives. : väg. 4 . till byggande—— —av . y väg — — —allmännas synpunkt. . dningi ömta byggas väg skall så, atttilländamålet med vägen läge och sträckning utan samt till bredd och anor ralplan, intrång och stadsplan, olägenhetbyggnadsplan för annan. eller inomutomplansbestämmelser område, oskälig kostnad för vilketvinnes med nn: regionplan, 8% fastställt1! väg ej läggas så, att planen cller bestämmelserna motverkas. 11 §. : .äger på därom gjord väghållare vilket byggnadslagons är på landet framställning bestämmelser kronan och förordna, inom för stad att stadsköping ägaområde tillämpning ellerstaden. annat aall: (skat för nande samhälle), skall vara väghållare. finnes stad — — —eller samhället. är någon — — —stycket avses. 26 &. stadsplan pasif adil å mark till väg, som enligt fastställd till— 0 8 är stadgat gata eller dockannan svareicke allmän plats väghållaren tillämpning, eller för sedan dessförinnan tillgeneralplan särskilt markentrafikområde, tagits eller i anspra eller ul n‘fár sist uppkommen ändamål; ersättnings. eller lösningsriitt. jämlikt 19. ? ——— . ! riksdagens skrivelse 1947; 316.