SFS 2014:900 Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 2014:900 Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i plan- och bygglagen (2010:900); utf�rdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen (2010:900) 2 dels att 6 kap. 310, 12 och 23 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 6 kap. 3 och 12 �� ska utg�, dels att punkt 14 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna ska upp- h�ra att g�lla, dels att 1 kap. 4 �, 4 kap. 7, 8, 14, 16, 33, 35, 36 och 42 ��, 5 kap. 6, 7, 11, 1321, 23, 25, 28, 32, 36 och 39 ��, 6 kap. 1, 1316 och 39 ��, 9 kap. 4, 6, 8, 11, 3031 b och 33 ��, 10 kap. 23 och 36 ��, 11 kap. 33, 37 och 38 ��, 13 kap. 1 � och 14 kap. 3, 10 och 1417 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 5 kap. 11 och 18 �� och 6 kap. 13 och 39 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras 21 nya paragrafer, 5 kap. 7 a, 11 a11 c, 18 a, 22 a, 38 a och 38 b ��, 6 kap. 2 och 4043 ��, 8 kap. 4 a �, 9 kap. 30 a, 31 c31 e, 32 a och 37 a �� och 11 kap. 32 a � samt n�rmast f�re 6 kap. 43 � en ny rubrik av f�ljande lydelse, dels att det i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen ska in- f�ras tre nya punkter, 1820, av f�ljande lydelse. 1 kap. 4 � I denna lag avses med allm�n plats: en gata, en v�g, en park, ett torg eller ett annat omr�de som enligt en detaljplan �r avsett f�r ett gemensamt behov, bebygga: att f�rse ett omr�de med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart best�r av andra anl�ggningar �n byggnader, byggherre: den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, byggnad: en varaktig konstruktion som best�r av tak eller av tak och v�g- gar och som �r varaktigt placerad p� mark eller helt eller delvis under mark eller �r varaktigt placerad p� en viss plats i vatten samt �r avsedd att vara kon- struerad s� att m�nniskor kan uppeh�lla sig i den, 1 Prop. 2013/14:126, bet. 2013/14:CU31, rskr. 2013/14:366. 2 Senaste lydelse av 6 kap. 5 � 2011:335 6 kap. 8 � 2011:335. SFS 2014:900 Utkom fr�n trycket den 8 juli 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:900 byggnadsn�mnden: den eller de n�mnder som fullg�r kommunens uppgif- ter enligt denna lag, byggnadsverk: en byggnad eller annan anl�ggning, byggprodukt: en produkt som �r avsedd att stadigvarande ing� i ett bygg- nadsverk, exploateringsavtal: ett avtal om genomf�rande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighets�gare avseende mark som inte �gs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbygg- nad av statlig transportinfrastruktur, genomf�randetiden: den tid f�r genomf�randet av en detaljplan som ska best�mmas enligt 4 kap. 2125 ��, kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allm�n plats eller vattenomr�de, milj�n�mnden: den eller de n�mnder som fullg�r kommunens uppgifter p� milj�- och h�lsoskyddsomr�det, nybyggnad: uppf�rande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppf�rd byggnad till en ny plats, ombyggnad: �ndring av en byggnad som inneb�r att hela byggnaden eller en betydande och avgr�nsbar del av byggnaden p�tagligt f�rnyas, planl�ggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en �versiktsplan, en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, sammanh�llen bebyggelse: bebyggelse p� tomter som gr�nsar till varandra eller skiljs �t endast av en v�g, gata eller parkmark, tillbyggnad: �ndring av en byggnad som inneb�r en �kning av byggnadens volym, tomt: ett omr�de som inte �r en allm�n plats men som omfattar mark av- sedd f�r en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och beh�vs f�r att byggnaderna ska kunna anv�ndas f�r avsett �ndam�l, underh�ll: en eller flera �tg�rder som vidtas i syfte att bibeh�lla eller �ter- st�lla en byggnads konstruktion, funktion, anv�ndningss�tt, utseende eller kulturhistoriska v�rde, och �ndring av en byggnad: en eller flera �tg�rder som �ndrar en byggnads konstruktion, funktion, anv�ndningss�tt, utseende eller kulturhistoriska v�rde. 4 kap. 7 � Kommunen ska vara huvudman f�r allm�nna platser. Kommunen f�r dock, om det finns s�rskilda sk�l f�r det, i detaljplanen best�mma att huvud- mannaskapet i st�llet ska vara enskilt f�r en eller flera allm�nna platser. 8 � I en detaljplan f�r kommunen best�mma 1. hur allm�nna platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhis- torisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt ska skyddas, och 2. hur allm�nna platser som har enskilt huvudmannaskap ska anv�ndas och utformas. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:900 14 � 3 I en detaljplan f�r kommunen best�mma att lov eller startbesked f�r en �tg�rd som inneb�r en v�sentlig �ndring av markens anv�ndning endast f�r ges under f�ruts�ttning att 1. en viss anl�ggning f�r trafik, energi- eller vattenf�rs�rjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman f�r, har kommit till st�nd, 2. ett visst byggnadsverk p� tomten har rivits, byggts om, flyttats eller f�tt den �ndrade anv�ndning som anges i planen, 3. utfarten eller en annan utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats, 4. markens l�mplighet f�r bebyggande har s�kerst�llts genom att en mark- f�rorening har avhj�lpts eller en skydds- eller s�kerhets�tg�rd har vidtagits p� tomten. 16 � 4 I en detaljplan f�r kommunen 1. best�mma placering, utformning och utf�rande av byggnadsverk och tomter, 2. i fr�ga om byggnadsverk best�mma de preciserade krav som beh�vs f�r att f�lja kraven p� varsamhet enligt 2 kap. 6 � tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 ��, 3. best�mma om skydd f�r s�dana s�rskilt v�rdefulla byggnadsverk, tom- ter, bebyggelseomr�den och allm�nna platser som avses i 2 kap. 6 � tredje stycket och 8 kap. 13 �, 4. best�mma att byggnader som omfattas av f�rbudet mot f�rvanskning en- ligt 8 kap. 13 � inte f�r rivas, och 5. i fr�ga om andra �ndringar av byggnader �n tillbyggnader best�mma s�- dana krav p� byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 �� och best�mma un- dantag fr�n s�dana krav. 33 � Planbeskrivningen ska inneh�lla en redovisning av 1. planeringsf�ruts�ttningarna, 2. planens syfte, 3. hur planen �r avsedd att genomf�ras, 4. de �verv�ganden som har legat till grund f�r planens utformning med h�nsyn till motst�ende intressen och planens konsekvenser, och 5. om planen avviker fr�n �versiktsplanen, p� vilket s�tt den i s� fall g�r det och sk�len f�r avvikelsen. Planbeskrivningen ska inneh�lla det illustrationsmaterial som beh�vs f�r att f�rst� planen. Av redovisningen enligt f�rsta stycket 3 ska framg� de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r att pla- nen ska kunna genomf�ras p� ett samordnat och �ndam�lsenligt s�tt samt vilka konsekvenser dessa �tg�rder f�r f�r fastighets�garna och andra ber�rda. Vidare ska det framg� om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga inneh�ll och konsekvenserna av att planen helt eller del- vis genomf�rs med st�d av ett eller flera s�dana avtal. 35 � Redovisningen enligt 33 � f�rsta stycket 4 beh�ver inte inneh�lla n�- gon milj�konsekvensbeskrivning som �r s�rskilt uppr�ttad f�r detaljplane- �rendet, om planen �r en s�dan som avses i 5 kap. 7 a � och milj�konsekvens- 3 Senaste lydelse 2011:335. 4 Senaste lydelse 2011:335. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:900 beskrivningen i det andra �rendet �terges i och �r aktuell och tillr�cklig f�r detaljplane�rendet. 36 � Detaljplanen ska vara utformad med sk�lig h�nsyn till befintliga be- byggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�rh�llanden som kan inverka p� pla- nens genomf�rande. I de delar som planen medf�r att mark eller annat utrymme eller s�rskild r�tt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 13 eller 16 � ska planen vara utformad s� att de f�rdelar som kan vinnas med den �verv�ger de ol�genheter som planen orsakar enskilda. 42 � 5 Med omr�desbest�mmelser f�r kommunen endast reglera 1. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r bebyg- gelse, fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra j�mf�rliga �nda- m�l, om det beh�vs f�r att s�kerst�lla syftet med �versiktsplanen eller f�r att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. milj�balken, 2. anv�ndningen och utformningen av mark f�r gemensam anv�ndning, 3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken p� tomter f�r s�dana hus, 4. omfattningen av kraven p� bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 ��, rivningslov enligt 9 kap. 10 � f�rsta stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 �, och 5. placering, utformning och utf�rande av byggnadsverk och tomter och i samband med det best�mma a) om vegetation och markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana om- r�den som avses i 9 kap. 13 � 1, b) om skyddsanordningar f�r att motverka s�dana st�rningar fr�n omgiv- ningen som avses i 12 � 1, och c) i fr�gor som avses i 16 � 2, 4 och 5. I samband med en reglering enligt f�rsta stycket 2 eller 5 f�r kommunen �ven reglera skydd f�r s�dana s�rskilt v�rdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseomr�den som avses i 2 kap. 6 � tredje stycket och 8 kap. 13 � samt f�r s�dan mark f�r gemensam anv�ndning som �r s�rskilt v�rdefull fr�n histo- risk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt. 5 kap. 6 � Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planf�rslag, samr�tt om f�rslaget och l�tit det granskas enligt 837 ��. F�r vissa detaljplaner g�ller enligt 7 och 7 a �� ven s�rskilda best�mmel- ser. 7 � 6 S�rskilda best�mmelser om ett ut�kat planf�rfarande finns i 11 a � f�rsta stycket, 11 b och 11 c ��, 17 � f�rsta stycket, 18 � andra och tredje styckena samt 25 � f�r en detaljplan som 1. inte �r f�renlig med �versiktsplanen eller l�nsstyrelsens granskningsytt- rande enligt 3 kap. 16 �, 5 Senaste lydelse 2012:187. 6 Senaste lydelse 2012:444. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:900 2. �r av betydande intresse f�r allm�nheten eller i �vrigt av stor betydelse, eller 3. kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan. 7 a � S�rskilda best�mmelser om ett samordnat planf�rfarande finns i 11 a � andra stycket, 16 och 18 a ��, 21 � andra stycket och 23 � andra stycket f�r en detaljplan som �r f�renlig med �versiktsplanen och l�nsstyrel- sens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 � och som enbart g�ller 1. en verksamhet som har tillst�ndspr�vats eller ska tillst�ndspr�vas enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av 9 kap. 6 � milj�balken, eller 2. en �tg�rd som har pr�vats eller ska pr�vas genom uppr�ttande och fast- st�llande av en v�gplan enligt v�glagen (1971:948) eller en j�rnv�gsplan en- ligt lagen (1995:1649) om byggande av j�rnv�g. Samr�d och kung�relse 11 � I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 � eller ett f�rslag till en detaljplan ska kommunen samr�da med 1. l�nsstyrelsen, lantm�terimyndigheten och de kommuner som ber�rs, 2. de k�nda sak�garna och de k�nda bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs, 3. de k�nda organisationer av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlings- ordning f�r en ber�rd fastighet eller, om n�gon f�rhandlingsordning inte g�l- ler, som �r anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsomr�de en ber�rd fastighet �r bel�gen, och 4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i �vrigt som har ett v�- sentligt intresse av f�rslaget. Kommunen beh�ver dock inte samr�da med bostadsr�ttshavare, hyresg�s- ter, boende eller organisationer av hyresg�ster, om det �r uppenbart att f�rsla- get saknar betydelse f�r dem. F�r samr�d enligt f�rsta stycket 24 �r det tillr�ckligt att kommunen ger tillf�lle till samr�d. Om genomf�randet av planen kan antas medf�ra en betydande milj�p�ver- kan, ska samr�det genomf�ras s� att det uppfyller best�mmelserna i 6 kap. 6 �, 13 � andra stycket och 15 � milj�balken. 11 a � Om planf�rslaget �r ett s�dant f�rslag som avses i 7 �, ska kommu- nen kung�ra f�rslaget och samr�da om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samr�dstid). F�r planf�rslag som avses i 7 a � finns best�mmelser om kung�relse i 18 a �. 11 b � En kung�relse ska ansl�s p� kommunens anslagstavla och f�ras in i en ortstidning. Av kung�relsen ska det framg� 1. vilket omr�de detaljplanen avser, 2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen, 3. var f�rslaget finns tillg�ngligt och hur l�ng samr�dstiden �r, 4. att den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget ska g�ra det under sam- r�dstiden, och 5. till vem synpunkter p� f�rslaget ska l�mnas. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2014:900 Kung�randet ska ske enligt lagen (1977:654) om kung�rande i m�l och �renden hos myndighet m.m. 11 c � Under samr�dstiden ska kommunen h�lla planf�rslaget tillg�ngligt f�r alla som vill ta del av det. Kommunen ska ocks� se till att det underlag som avses i 810 �� finns tillg�ngligt liksom det planeringsunderlag i �vrigt som kommunen anser har betydelse f�r bed�mningen av f�rslaget. 13 � Under ett samr�d om ett planf�rslag ska kommunen redovisa f�rslaget, sk�len f�r f�rslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kom- munen avser att handl�gga f�rslaget. Kommunen f�r l�ta bli att redovisa sk�- len f�r planf�rslaget och planeringsunderlaget om det �r uppenbart obeh�v- ligt. Om det finns ett program enligt 10 �, ska kommunen redovisa detta. Om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga inneh�ll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomf�rs med st�d av ett eller flera s�dana avtal. 14 � Under samr�det ska l�nsstyrelsen s�rskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. verka f�r att riksintressen enligt 3 och 4 kap. milj�balken tillgodoses, att milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. milj�balken f�ljs och att strandskydd enligt 7 kap. milj�balken inte upph�vs i strid med g�llande best�mmelser, 3. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr�- den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt, och 4. verka f�r att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir ol�mplig med h�nsyn till m�nniskors h�lsa eller s�kerhet eller till risken f�r olyckor, �ver- sv�mning eller erosion. Under samr�det ska l�nsstyrelsen ocks� s�rskilt ge r�d om till�mpningen av 2 kap. L�nsstyrelsen ska dessutom ge r�d i �vrigt om till�mpningen av be- st�mmelserna i denna lag, om det beh�vs fr�n allm�n synpunkt. 15 � Under samr�det ska lantm�terimyndigheten s�rskilt 1. verka f�r att ett f�rslag till detaljplan �r f�renligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a �� samt 33 � f�rsta stycket 3 och tredje stycket, och 2. ge r�d om till�mpningen av 6 kap. 4042 ��. 16 � 7 F�r ett planf�rslag som avses i 7 a � beh�ver samr�d enligt 1115 �� endast ske om pr�vningen av det andra �rendet �r avslutad och 1. den utredning som finns i det �rendet inte �r tillr�cklig eller inte l�ngre �r aktuell f�r detaljplane�rendet, eller 2. samr�d inte har skett i det andra �rendet med alla dem som ska omfattas av samr�d enligt 11 �. I ett fall som avses i f�rsta stycket 2 �r det tillr�ckligt att komplettera detalj- plane�rendet s� att samr�d sker med dem som inte omfattades av samr�det i det andra �rendet. 17 � Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samr�- det samt de kommentarer och f�rslag som kommunen har med anledning av 7 Senaste lydelse 2012:444. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2014:900 synpunkterna. Om planf�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 �, ska redovis- ningen g�ras samlat f�r alla synpunkter som har kommit fram (samr�dsredo- g�relse). F�r andra planf�rslag �n s�dana som avses i 7 � �r det tillr�ckligt att redovisningen g�rs i granskningsutl�tandet enligt 23 �. Om genomf�randet av detaljplanen kan antas medf�ra en betydande milj�- p�verkan, ska samr�dsredog�relsen utformas s� att den ocks� uppfyller kra- ven i 6 kap. 16 � andra stycket milj�balken. Granskning 18 � N�r samr�det enligt 1117 �� r klart ska kommunen i en underr�ttelse informera om sitt planf�rslag och l�ta det granskas under en viss tid (gransk- ningstid). Om de som kommunen har samr�tt med enligt 11 � har godk�nt planf�rslaget, beh�ver underr�ttelse inte l�mnas. Granskningstiden ska vara minst tv� veckor, men den f�r g�ras kortare, om alla ber�rda �r �verens om det. F�r ett s�dant planf�rslag som avses i 7 � ska granskningstiden dock vara minst tre veckor. Om kommunen n�r samr�det �r klart bed�mer att planf�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 �, ska kommunen dessutom kung�ra f�rslaget p� det s�tt som anges i 11 b �, om f�rslaget inte har kungjorts tidigare eller det har �ndrats v�- sentligt. Det som s�gs om samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse gransk- ningstid. 18 a � Om planf�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a �, ska kommunen kun- g�ra f�rslaget p� det s�tt som anges i 11 b � och l�ta det granskas. Det som s�gs om samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse granskningstid. Gransknings- tiden ska vara minst tre veckor. Kung�randet f�r samordnas med det kung�rande som ska ske i det andra �rendet som avses i 7 a �. 19 � En underr�ttelse enligt 18 � ska ansl�s p� kommunens anslagstavla och g�ras tillg�nglig p� kommunens webbplats. Av underr�ttelsen ska det framg� 1. vilket omr�de detaljplanen avser, 2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen, 3. var f�rslaget finns tillg�ngligt f�r granskning och hur l�ng gransknings- tiden �r, 4. att den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget ska g�ra det under granskningstiden, 5. till vem synpunkter p� f�rslaget ska l�mnas, och 6. att den som inte senast under granskningstiden har l�mnat n�gon skriftlig synpunkt p� f�rslaget kan f�rlora r�tten att �verklaga beslut att anta planen. 20 � Kommunen ska senast den dag d� underr�ttelsen ansl�s p� kommunens anslagstavla skicka 1. ett meddelande om inneh�llet i underr�ttelsen till k�nda sak�gare och dem som avses i 11 � f�rsta stycket 3 och 4, och 2. f�rslaget och den samr�dsredog�relse som avses i 17 � till l�nsstyrelsen, lantm�terimyndigheten och de kommuner som ber�rs. 21 � Under granskningstiden ska kommunen h�lla f�rslaget tillg�ngligt f�r alla som vill granska det. Kommunen ska ocks� se till att det underlag som </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2014:900 avses i 810 �� och den samr�dsredog�relse som avses i 17 � finns tillg�ng- liga liksom det planeringsunderlag i �vrigt som kommunen anser har bety- delse f�r bed�mningen av f�rslaget. Om f�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a � och kung�randet har samord- nats enligt 18 a � andra stycket, f�r kommunen fullg�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket genom att h�lla en kopia av handlingarna i det andra �rendet tillg�nglig i den m�n informationen finns d�r. 22 a � Under granskningstiden ska lantm�terimyndigheten yttra sig �ver planf�rslaget om myndigheten bed�mer att f�rslaget inte �r f�renligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a �� samt 33 � f�rsta stycket 3 och tredje stycket. 23 � Efter granskningstiden ska kommunen g�ra ett granskningsutl�tande. Det ska inneh�lla en sammanst�llning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens f�rslag med anledning av synpunkterna. Om f�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a � och kung�randet har samord- nats enligt 18 a � andra stycket, ska granskningsutl�tandet ocks� behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra �rendet och har betydelse f�r detaljplanepr�vningen. 25 � Om kommunen efter granskningstiden �ndrar sitt f�rslag v�sentligt, ska kommunen l�ta granska det �ndrade f�rslaget enligt 18 � f�rsta och tredje styckena samt 1924 ��. Om kommunen bed�mer att f�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 � och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kung�ra det �ndrade f�rslaget p� det s�tt som anges i 11 b �. Det som s�gs om samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse granskningstid. 28 � Om kommunen har meddelat ett f�rel�ggande enligt 26 �, f�r kommu- nen inte anta detaljplanen innan tidsfristen f�r anm�lan av anspr�k har l�pt ut. 32 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen 1. p� planhandlingarna anteckna det datum d� planen vann laga kraft och, om ett f�rordnande enligt 13 kap. 17 � tredje stycket har meddelats, det datum d� f�rordnandet meddelades, 2. inom tv� veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsf�rteck- ningen enligt 9 � till l�nsstyrelsen och lantm�terimyndigheten, och 3. med en kung�relse p� det s�tt som anges i 11 b � eller med ett skriftligt meddelande underr�tta de fastighets�gare som kan ha r�tt till ers�ttning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 � och dem som enligt 14 kap. 12 � kan ha mot- svarande r�tt till ers�ttning samt i underr�ttelsen upplysa om inneh�llet i 15 kap. 5 �. 36 � Om ett meddelande avser en detaljplan som inneb�r att ett mark- eller vattenomr�de eller ett utrymme kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 13 eller 16 �, f�r 35 � inte till�mpas f�r meddelanden till �garen eller innehava- ren av en s�rskild r�tt till omr�det eller utrymmet. 38 a � Vid f�rl�ngning av genomf�randetiden enligt 4 kap. 24 � beh�ver 18 � f�rsta och tredje styckena samt 1925 �� inte till�mpas. Samr�d enligt 11 � kr�vs endast med k�nda sak�gare inom planomr�det. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2014:900 38 b � I fr�ga om f�rslag till att upph�va en detaljplan beh�ver 18 � f�rsta och tredje styckena samt 1925 �� inte till�mpas n�r planens genomf�rande- tid har g�tt ut, och upph�vandet av planen 1. �r f�renligt med �versiktsplanen och l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 �, 2. inte �r av betydande intresse f�r allm�nheten eller i �vrigt av stor bety- delse, och 3. inte kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan. I fall som avses i f�rsta stycket, ska kommunen s� snart som m�jligt skicka samr�dsredog�relsen eller ett meddelande om var den finns tillg�nglig till dem som inte har f�tt sina synpunkter tillgodosedda. Om kommunen efter att samr�det �r klart �ndrar sitt f�rslag v�sentligt, ska kommunen trots f�rsta stycket l�ta granska det �ndrade f�rslaget enligt 18 � f�rsta och tredje styckena samt 1924 ��. 39 � I fr�ga om f�rslag till och beslut om att anta, �ndra eller upph�va omr�- desbest�mmelser ska kommunen till�mpa best�mmelserna om f�rslag till och antagande av en detaljplan i 7 �, 8 � i den del som avser fastighetsf�rteckning, 9 och 10 ��, 11 � f�rstatredje styckena, 11 a � f�rsta stycket, 11 b och 11 c ��, 1215 ��, 17 � f�rsta stycket, 18, 19 och 20 ��, 21 � f�rsta stycket, 22 och 22 a ��, 23 � f�rsta stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 ��, 32 � 1 och 2, 33 35 �� och 38 �. Vid till�mpningen ska det som s�gs om detaljplan avse omr�- desbest�mmelserna. 6 kap. 1 � Detta kapitel inneh�ller best�mmelser om genomf�rande av detaljplan f�r allm�nna platser n�r kommunen �r huvudman. Best�mmelserna avser 1. kommunens r�tt att l�sa in fastigheter, mark och andra utrymmen, 2. ordnandet och underh�llet av allm�nna platser, och 3. fastighets�gares skyldighet att betala f�r gatukostnader m.m. Kapitlet inneh�ller �ven best�mmelser om exploateringsavtal. Vid enskilt huvudmannaskap till�mpas best�mmelserna om inr�ttande av anl�ggning som �r gemensam f�r flera fastigheter i anl�ggningslagen (1973:1149). I anl�ggningslagen finns �ven best�mmelser om underh�ll av v�gar och andra allm�nna platser som har enskilt huvudmannaskap. 2 � 8 Genomf�randet av en detaljplan ska grundas p� den planbeskrivning som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 ��. Kommunens r�tt att l�sa in fastigheter, mark och andra utrymmen 13 � Kommunen f�r l�sa in mark eller annat utrymme som enligt detaljpla- nen ska anv�ndas f�r 1. en allm�n plats som kommunen ska vara huvudman f�r, eller 2. annat �n enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets anv�ndning f�r det avsedda �ndam�let inte kan anses s�kerst�lld �nd�. Kommunens r�tt enligt f�rsta stycket 2 upph�r att g�lla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a � f�rsta stycket. 8 Tidigare 6 kap. 2 � upph�vd genom 2012:187. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2014:900 Best�mmelser om skyldighet f�r kommunen att l�sa in mark eller annat ut- rymme finns i 14 kap. 14 � Om ett markomr�de enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men vid genomf�randetidens utg�ng omfattar flera fastigheter med olika �gare och kommunen enligt planen �r huvudman f�r en allm�n plats, f�r kommunen l�sa in fastigheter eller delar av fastigheter s� att fastighetsindelningen �ver- ensst�mmer med planen. 15 � Om kommunen �r huvudman f�r en allm�n plats som �r avsedd att till- godose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allm�nna platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomf�randetidens utg�ng inte har bebyggts p� ett s�tt som i huvudsak f�ljer detaljplanen, f�r kommu- nen l�sa in marken eller utrymmet. F�rsta stycket g�ller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygglov som f�r tas i anspr�k. 16 � Om n�gon har s�rskild r�tt till mark eller annat utrymme som omfattas av kommunens r�tt enligt 13, 14 eller 15 �, f�r kommunen ocks� l�sa in den s�rskilda r�tten. Exploateringsavtal 39 � Om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utg�ngspunkter och m�l f�r s�dana avtal. Riktlinjerna ska ange grundl�ggande principer f�r f�rdelning av kostnader och int�kter f�r genomf�randet av detaljplaner samt andra f�rh�llanden som har betydelse f�r bed�mningen av konsekvenserna av att ing� exploateringsavtal. 40 � Ett exploateringsavtal f�r avse �tagande f�r en byggherre eller en fas- tighets�gare att vidta eller finansiera �tg�rder f�r anl�ggande av gator, v�gar och andra allm�nna platser och av anl�ggningar f�r vattenf�rs�rjning och av- lopp samt andra �tg�rder. �tg�rderna ska vara n�dv�ndiga f�r att detaljplanen ska kunna genomf�ras. De �tg�rder som ing�r i byggherrens eller fastighets�- garens �tagande ska st� i rimligt f�rh�llande till dennes nytta av planen. 41 � Ett exploateringsavtal f�r inte inneh�lla ett �tagande f�r en byggherre eller en fastighets�gare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk f�r v�rd, ut- bildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhan- dah�lla. 42 � Ett exploateringsavtal f�r inte avse ers�ttning f�r �tg�rder som har vid- tagits f�re avtalets ing�ende i andra fall �n n�r detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2014:900 Kapitlets till�mpning p� samf�lligheter 43 � Det som g�ller i fr�ga om fastigheter enligt detta kapitel ska ocks� till- l�mpas p� mark eller annat utrymme som h�r till flera fastigheter gemensamt. Vid en s�dan till�mpning ska 1. det som g�ller i fr�ga om fastighets�garen g�lla �garna till de fastigheter som har del i samf�lligheten, och 2. en samf�llighet som inte �r avsedd f�r bebyggelse anses vara bebyggd n�r samf�lligheten i v�sentlig omfattning har tagits i anspr�k f�r sitt avsedda �ndam�l. Om en samf�llighet ska anses vara bebyggd enligt f�rsta stycket 2, ska den h�gsta till�tna byggnadsh�jden anses vara den genomsnittliga h�gsta till�tna byggnadsh�jden f�r de fastigheter som har del i samf�lligheten. 8 kap. 4 a � En kommun f�r inte i andra fall �n som f�ljer av 4 kap. 12 och 16 �� eller i fall d�r kommunen handlar som byggherre eller fastighets�gare, st�lla egna krav p� ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planl�ggning, i andra �renden enligt denna lag eller i samband med genomf�rande av detaljplaner. Om en kommun st�ller s�dana egna krav, �r dessa krav utan verkan. 9 kap. 4 � 9 F�r en- och tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage och andra sm� byggnader (komplementbyggnader) kr�vs det, trots 2 � och f�- reskrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �, inte bygglov f�r att 1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter fr�n bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 2. anordna ett sk�rmtak �ver en s�dan uteplats som anges i 1 eller �ver en altan, balkong eller entr�, om sk�rmtaket tillsammans med andra sk�rmtak som har anordnats p� tomten med st�d av undantag fr�n krav p� bygglov inte t�cker en st�rre area �n 15,0 kvadratmeter och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, eller 3. i omedelbar n�rhet av bostadshuset uppf�ra eller bygga till en komple- mentbyggnad som a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppf�rts p� tom- ten med st�d av undantag fr�n krav p� bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande �ldre best�mmelser inte f�r en st�rre byggnadsarea �n 15,0 kva- dratmeter, b) har en taknocksh�jd som inte �verstiger 3,0 meter, och c) inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. En �tg�rd som avses i 13 f�r vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, om de grannar som ber�rs medger det. F�rsta stycket 3 g�ller inte 1. om kommunen enligt 8 � f�rsta stycket 2 a har best�mt att �tg�rden kr�- ver bygglov, eller 9 Senaste lydelse 2014:477. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2014:900 2. f�r ett s�dant bostadshus som utg�r ett komplementbostadshus som av- ses i 4 a �. 6 � F�r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komplementbyggnader, mu- rar och plank utanf�r ett omr�de med detaljplan kr�vs det, trots 2 � och f�re- skrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �, inte bygglov f�r att 1. g�ra en liten tillbyggnad, om �tg�rden inte vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, eller 2. uppf�ra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar n�r- het av bostadshuset, om �tg�rden inte vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. En �tg�rd som avses i 1 eller 2 f�r vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, om de grannar som ber�rs medger det. F�rsta och andra styckena g�ller inte om kommunen enligt 8 � f�rsta stycket 3 har best�mt att �tg�rden kr�ver bygglov eller om �tg�rden vidtas inom en sammanh�llen bebyggelse och bygglov beh�vs med h�nsyn till om- fattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. 8 � 10 Ut�ver det som f�ljer av 27 �� kr�vs det bygglov i den utstr�ckning som framg�r av 1. f�reskrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �, 2. det som kommunen f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj� a) i en detaljplan har best�mt f�r att vidta en �tg�rd som avses i 4 � f�rsta stycket 3, 4 a4 c �� eller 5 � f�rsta stycket, b) i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att underh�lla eller �ndra ett byggnadsverk eller bebyggelseomr�de som avses i 8 kap. 13 �, c) i omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att i omr�det byta en byggnads f�rg, fasadbekl�dnad eller takt�ckningsmaterial eller vidta n�gon annan �t- g�rd som avsev�rt p�verkar byggnadens yttre utseende, 3. det som kommunen i omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att utanf�r en sammanh�llen bebyggelse vidta �tg�rder som avses i 6 � f�rsta stycket 1 och 2, 4. det som kommunen i omr�desbest�mmelser har best�mt i fr�ga om eko- nomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller liknande n�ring, 5. det som kommunen i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser har be- st�mt f�r att anordna eller v�sentligt �ndra anl�ggningar f�r s�dana grund- vattent�kter som avses i 11 kap. 11 � 1 milj�balken. F�rsta stycket 4 och 5 g�ller endast om det finns s�rskilda sk�l f�r en bygglovspr�vning. 11 � Det kr�vs marklov f�r schaktning eller fyllning som inom ett omr�de med detaljplan avsev�rt �ndrar h�jdl�get inom en tomt eller f�r mark inom en allm�n plats, om inte kommunen har best�mt annat i detaljplanen. Om ett visst h�jdl�ge f�r markytan �r best�mt i detaljplanen, kr�vs det trots f�rsta stycket inte marklov f�r att h�ja eller s�nka markytan till den niv�n. 30 � 11 Bygglov ska ges f�r en �tg�rd inom ett omr�de med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som �tg�rden avser a) �verensst�mmer med detaljplanen, eller 10 Senaste lydelse 2014:477. 11 Senaste lydelse 2011:335. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2014:900 b) avviker fr�n detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovspr�vning enligt denna lag eller �ldre best�mmelser eller vid en fast- ighetsbildning enligt 3 kap. 2 � f�rsta stycket andra meningen fastighetsbild- ningslagen (1970:988), 2. �tg�rden inte strider mot detaljplanen, 3. �tg�rden inte m�ste avvakta att genomf�randetiden f�r detaljplanen b�r- jar l�pa, och 4. �tg�rden uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och 5, 6 � tredje stycket, 8 och 9 �� samt 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket, 3, 6, 7, 9 11 ��, 12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 ��. Om �tg�rden �r en s�dan �ndring av en byggnad som avses i 2 � f�rsta stycket 3 b eller c, ska bygglov ges �ven om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i f�rsta stycket 1. 30 a � Om den fastighet eller det byggnadsverk som �tg�rden avser p� grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller �ldre best�mmelser avviker fr�n planen, f�r byggnadsn�mnden i ett beslut om bygglov f�rklara att avvikelsen ska anses vara en s�dan avvikelse som avses i 30 � f�rsta stycket 1 b. En s�dan f�rklaring f�r avse endast en liten avvikelse som �r f�r- enlig med detaljplanens syfte. 31 � 12 Bygglov ska ges f�r en �tg�rd utanf�r ett omr�de med detaljplan, om �tg�rden 1. inte strider mot omr�desbest�mmelser, 2. inte f�ruts�tter planl�ggning enligt 4 kap. 2 eller 3 �, och 3. uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. och 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket, 3, 6, 7, 911 ��, 12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 �� i de delar som inte har pr�vats i omr�desbest�mmelser. 31 a � 13 Bygglov ska ges f�r en �tg�rd utanf�r ett omr�de med detaljplan, om �tg�rden 1. inneb�r endast att en byggnad �ndras p� ett s�dant s�tt som avses i 2 � f�rsta stycket 3 c eller att ett en- eller tv�bostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad, 2. inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser som avses i 4 kap. 42 � f�rsta stycket 3 eller 5 c, och 3. uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och 5, 6 � tredje stycket, 8 och 9 �� samt 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket, 3, 6, 7, 911 ��, 12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 �� i de delar som inte har pr�vats i omr�des- best�mmelser. 31 b � 14 Trots 30 � f�rsta stycket 2, 31 � 1 och 31 a � 2 f�r bygglov ges f�r en �tg�rd som avviker fr�n en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om av- vikelsen �r f�renlig med detaljplanens eller omr�desbest�mmelsernas syfte och 1. avvikelsen �r liten, eller 12 Senaste lydelse 2011:335. 13 Senaste lydelse 2011:335. 14 Senaste lydelse 2011:335. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2014:900 2. �tg�rden �r av begr�nsad omfattning och n�dv�ndig f�r att omr�det ska kunna anv�ndas eller bebyggas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. 31 c � Efter det att genomf�randetiden f�r en detaljplan har g�tt ut f�r bygglov ut�ver vad som f�ljer av 31 b � ges f�r en �tg�rd som avviker fr�n detaljplanen, om �tg�rden 1. �r f�renlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angel�get gemen- samt behov eller ett allm�nt intresse, eller 2. inneb�r en s�dan annan anv�ndning av mark eller vatten som utg�r ett l�mpligt komplement till den anv�ndning som har best�mts i detaljplanen. 31 d � Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 � f�rsta stycket 1 b, 31 b eller 31 c �, ska en samlad bed�mning g�ras av den avvikande �tg�rd som s�ks och de som tidigare har godtagits. 31 e � Bygglov enligt 31 b eller 31 c � f�r inte ges om �tg�rden kan antas medf�ra 1. betydande milj�p�verkan, eller 2. begr�nsning av r�ttighet eller p�g�ende verksamhet i omgivningen. 32 a � Bygglov f�r ges f�r en �tg�rd p� mark som enligt detaljplanen utg�r kvartersmark f�r allm�nt �ndam�l, �ven om s�kanden inte �r ett offentligt or- gan. Om det allm�nna �ndam�let inte �r n�rmare angivet i en plan, f�r dock bygglov enligt f�rsta stycket ges endast om �tg�rden inneb�r att fastigheten och det byggnadsverk som �tg�rden avser anv�nds f�r det allm�nna �ndam�l som fastigheten och byggnadsverket senast har anv�nts f�r eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda anv�ndningen kom- mit till st�nd. Trots andra stycket f�r bygglov ges f�r en �tg�rd som inneb�r en liten avvi- kelse fr�n den senaste eller avsedda anv�ndningen. Bygglov f�r dock inte ges om �tg�rden kan antas medf�ra 1. betydande milj�p�verkan, eller 2. begr�nsning av r�ttighet eller p�g�ende verksamhet i omgivningen. 33 � 15 F�r en �tg�rd som uppfyller n�gon eller n�gra men inte alla f�ruts�tt- ningar enligt 3032 a �� f�r ett tidsbegr�nsat bygglov ges, om s�kanden beg�r det och �tg�rden avses att p�g� under en begr�nsad tid. Ett s�dant lov ska ges, om �tg�rden har st�d i en detaljplanebest�mmelse om tillf�llig anv�ndning av byggnad eller mark. Ett tidsbegr�nsat bygglov f�r ges f�r h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i taget. Den sammanlagda tiden f�r �ver- stiga femton �r endast om lovet ska anv�ndas f�r ett �ndam�l som avses i 9 �. 37 a � Om kommunen i en detaljplan med st�d av 4 kap. 14 � har best�mt att lov endast f�r ges om en viss f�ruts�ttning �r uppfylld, f�r ett lov ges med villkoret att f�ruts�ttningen i st�llet ska vara uppfylld f�r att startbesked ska f� ges. 15 Senaste lydelse 2014:224. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2014:900 10 kap. 23 � 16 Byggnadsn�mnden ska med ett startbesked godk�nna att en �tg�rd som avses i 3 � f�r p�b�rjas, om 1. �tg�rden kan antas komma att uppfylla de krav som g�ller enligt denna lag eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen, 2. ett bevis om att det finns ett f�rdigst�llandeskydd som avses i 16 � har visats upp f�r n�mnden, om det kr�vs ett s�dant skydd, 3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp f�r n�mnden, om det kr�vs ett s�dant besked enligt 3 kap. 4 � lagen (2006:545) om skyddsrum, 4. en redovisning av alternativa energif�rs�rjningssystem har visats upp f�r n�mnden, om en s�dan redovisning kr�vs enligt 23 � lagen (2006:985) om en- ergideklaration f�r byggnader, och 5. de villkor som har uppst�llts enligt 4 kap. 14 � eller 9 kap. 37 a � �r upp- fyllda. Vid anm�lan som avser �tg�rder enligt 9 kap. 4 a �, 4 b � f�rsta stycket 1 eller 4 c � ska byggnadsn�mndens bed�mning enligt f�rsta stycket endast om- fatta det som anges i f�rsta stycket 1. 36 � Om ett slutbesked inte kan ges p� grund av att en brist som inte �r f�r- sumbar beh�ver avhj�lpas eller p� grund av att en kontroll beh�ver g�ras i ett senare skede, f�r byggnadsn�mnden ge ett slutbesked som �r beroende av att bristen avhj�lps eller att kontrollen g�rs (interimistiskt slutbesked). Ett interi- mistiskt slutbesked f�r avse etapper i ett projekt. Om det beh�vs, ska n�mnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som g�ller i fr�ga om m�jligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk. N�r bristen �r avhj�lpt eller kontrollen �r gjord ska n�mnden slutligt pr�va fr�gan om slutbesked enligt 34 �. 11 kap. 32 a � Byggnadsn�mnden f�r i samband med ett f�rel�ggande enligt 20 � f�rbjuda att den olovliga �tg�rden utf�rs p� nytt, om den kr�ver bygglov. 33 � Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda den som �ger eller har nyttjander�tt till ett byggnadsverk att anv�nda hela eller delar av byggnadsverket, om 1. byggnadsverket har brister som kan �ventyra s�kerheten f�r dem som uppeh�ller sig i eller i n�rheten av byggnadsverket, eller 2. det inte finns f�ruts�ttningar f�r att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 �. Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med st�d av ett interimistiskt slutbesked, f�r byggnadsn�mnden fatta beslut om f�rbud enligt f�rsta stycket 2 endast om det finns synnerliga sk�l f�r det. 37 � Ett f�rel�ggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 � eller ett be- slut om f�rbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 � f�r f�renas med vite. Vitet f�r inte f�rvandlas till f�ngelse. Fr�gor om utd�mande av vite pr�vas av mark- och milj�domstol. 16 Senaste lydelse 2014:477. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2014:900 38 � I ett f�rel�ggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 � eller ett beslut en- ligt 27 � tredje stycket f�r byggnadsn�mnden best�mma att den �tg�rd som f�rel�ggandet eller beslutet avser ska genomf�ras omedelbart trots att f�rel�g- gandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft. Beslut om f�rbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 � g�ller omedelbart, om n�got annat inte best�ms. 13 kap. 1 � F�ljande beslut enligt denna lag f�r �verklagas i den ordning som g�ller f�r laglighetspr�vning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900): 1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan, 2. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t byggnadsn�mnden att anta, �ndra eller upph�va detaljplaner eller omr�desbest�mmelser, 3. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t byggnadsn�mnden att fatta beslut om skyldighet f�r fastighets�gare att betala kostnader f�r gator och an- dra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan betalning, 4. kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mndens beslut att inte anta, �ndra eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 5. kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mndens beslut om grunderna f�r skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser och om generella villkor f�r s�dan betalning, 6. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mnden, 7. ett kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut om regionplan, och 8. kommunens beslut om riktlinjer f�r exploateringsavtal. 14 kap. 3 � Om byggnadsn�mnden med st�d av 11 kap. 22 eller 23 � har meddelat ett f�rel�ggande som inneb�r att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli f�re- m�l f�r en annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng ska �ndras, har den som �ger byggnadsverket r�tt till ers�ttning f�r den skada som f�rel�g- gandet medf�r. 10 � 17 Om kommunen i en detaljplan inf�r en best�mmelse som avses i 4 kap. 8 � 1 eller 16 � 3 eller i omr�desbest�mmelser inf�r en best�mmelse som avses i 4 kap. 42 � andra stycket, har den som �ger en fastighet som be- r�rs av best�mmelsen r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada som be- st�mmelsen medf�r. R�tten till ers�ttning g�ller dock endast om best�mmelsen inneb�r att p�g�- ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av fastigheten. F�rsta och andra styckena g�ller inte best�mmelser om rivningsf�rbud. F�r s�dana best�mmelser g�ller i st�llet 7 �. 14 � Kommunen �r skyldig att p� fastighets�garens beg�ran l�sa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska anv�ndas f�r 1. en allm�n plats som kommunen ska vara huvudman f�r, eller 2. annat �n enskilt byggande. 17 Senaste lydelse 2011:335. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2014:900 Skyldigheten enligt f�rsta stycket 2 g�ller inte om bygglov ges enligt 9 kap. 32 a � f�rsta stycket. 15 � Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en allm�n plats som har enskilt huvudmannaskap, �r den som ska vara huvud- man f�r platsen skyldig att p� fastighets�garens beg�ran f�rv�rva �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken eller utrymmet. F�rsta stycket g�ller inte om staten enligt 16 � eller kommunen enligt 17 � �r skyldig att l�sa in marken eller utrymmet. 16 � Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en v�g som staten ska vara v�gh�llare f�r enligt v�glagen (1971:948) och som har enskilt huvudmannaskap, �r staten skyldig att p� fastighets�garens beg�- ran f�rv�rva �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken eller utrymmet. 17 � Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en v�g som kommunen ska vara v�gh�llare f�r enligt v�glagen (1971:948) men som har enskilt huvudmannaskap, �r kommunen skyldig att p� fastighets�ga- rens beg�ran f�rv�rva �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken eller utrymmet. 18. F�rordnanden som avses i 17 kap. 19 � i den upph�vda plan- och bygg- lagen om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark ska upph�ra att g�lla efter ut- g�ngen av �r 2018. 19. F�rordnanden enligt 6 kap. 19 � i den upph�vda plan- och bygglagen om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme ska upph�ra att g�lla den dag d� genomf�randetiden f�r detaljplanen g�r ut, dock tidigast efter utg�ngen av �r 2018. 20. Om en f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller an- l�ggningslagen (1973:1149) eller ett m�l om inl�sen enligt 6 kap. 17 � eller 14 kap. 1 � i den upph�vda plan- och bygglagen eller motsvarande �ldre be- st�mmelser p�g�r n�r f�rordnanden som avses i punkten 18 eller 19 ska upp- h�ra att g�lla, ska f�rordnandena att avst� eller uppl�ta mark eller annat ut- rymme forts�tta att g�lla till dess att m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. Detsamma ska g�lla f�r m�l och �renden som avser �verklagande av beslut i ett s�dant f�rr�ttnings�rende eller inl�senm�l till dess m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015. 2. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r �renden om detaljplaner och omr�desbest�mmelser som har p�b�rjats f�re den 1 januari 2015 och f�r m�l och �renden som avser �verklagande av beslut om s�dana detaljplaner och omr�desbest�mmelser till dess m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. 3. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r ans�kningar som har gjorts f�re den 1 januari 2016 avseende l�nsstyrelsens pr�vning enligt den upph�vda 6 kap. 5 � om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme. 4. Beslut enligt de upph�vda 6 kap. 3 och 4 �� om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme ska upph�ra att g�lla den dag d� genomf�r- andetiden f�r detaljplanen g�r ut, dock tidigast efter utg�ngen av �r 2018. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2014:900 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 5. Om en f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller an- l�ggningslagen (1973:1149) eller ett m�l om inl�sen enligt 6 kap. 13 �, 14 kap. 14 eller 15 � p�g�r n�r beslut som avses i punkten 4 ska upph�ra att g�lla, ska besluten att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme forts�tta att g�lla till dess att m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. Detsamma ska g�lla f�r m�l och �renden som avser �verklagande av beslut i ett s�dant f�rr�tt- nings�rende eller inl�senm�l till dess m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. 6. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r exploateringsavtal som avser s�dana �renden om detaljplaner som har p�b�rjats f�re den 1 januari 2015. P� regeringens v�gnar STEFAN ATTEFALL Kjell Rempler (Socialdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i plan- och bygglagen (2010:900);

utf�rdad den 26 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen

(2010:900)

dels att 6 kap. 310, 12 och 23 �� ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 6 kap. 3 och 12 �� ska utg�,
dels att punkt 14 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna ska upp-

h�ra att g�lla,

dels att 1 kap. 4 �, 4 kap. 7, 8, 14, 16, 33, 35, 36 och 42 ��, 5 kap. 6, 7, 11,

1321, 23, 25, 28, 32, 36 och 39 ��, 6 kap. 1, 1316 och 39 ��, 9 kap. 4, 6, 8,
11, 3031 b och 33 ��, 10 kap. 23 och 36 ��, 11 kap. 33, 37 och 38 ��,
13 kap. 1 � och 14 kap. 3, 10 och 1417 �� samt rubrikerna n�rmast f�re
5 kap. 11 och 18 �� och 6 kap. 13 och 39 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras 21 nya paragrafer, 5 kap. 7 a, 11 a11 c,

18 a, 22 a, 38 a och 38 b ��, 6 kap. 2 och 4043 ��, 8 kap. 4 a �, 9 kap. 30 a,
31 c31 e, 32 a och 37 a �� och 11 kap. 32 a � samt n�rmast f�re 6 kap. 43 �
en ny rubrik av f�ljande lydelse,

dels att det i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen ska in-

f�ras tre nya punkter, 1820, av f�ljande lydelse.

1 kap.

4 �

I denna lag avses med

allm�n plats: en gata, en v�g, en park, ett torg eller ett annat omr�de som

enligt en detaljplan �r avsett f�r ett gemensamt behov,

bebygga: att f�rse ett omr�de med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart best�r av andra

anl�ggningar �n byggnader,

byggherre: den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra projekterings-,

byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som best�r av tak eller av tak och v�g-

gar och som �r varaktigt placerad p� mark eller helt eller delvis under mark
eller �r varaktigt placerad p� en viss plats i vatten samt �r avsedd att vara kon-
struerad s� att m�nniskor kan uppeh�lla sig i den,

1 Prop. 2013/14:126, bet. 2013/14:CU31, rskr. 2013/14:366.

2 Senaste lydelse av
6 kap. 5 � 2011:335
6 kap. 8 � 2011:335.

SFS 2014:900

Utkom fr�n trycket
den 8 juli 2014

SFS 2014:900

byggnadsn�mnden: den eller de n�mnder som fullg�r kommunens uppgif-

ter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anl�ggning,
byggprodukt: en produkt som �r avsedd att stadigvarande ing� i ett bygg-

nadsverk,

exploateringsavtal: ett avtal om genomf�rande av en detaljplan mellan en

kommun och en byggherre eller en fastighets�gare avseende mark som inte
�gs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbygg-
nad av statlig transportinfrastruktur,

genomf�randetiden: den tid f�r genomf�randet av en detaljplan som ska

best�mmas enligt 4 kap. 2125 ��,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allm�n plats eller

vattenomr�de,

milj�n�mnden: den eller de n�mnder som fullg�r kommunens uppgifter p�

milj�- och h�lsoskyddsomr�det,

nybyggnad: uppf�rande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare

uppf�rd byggnad till en ny plats,

ombyggnad: �ndring av en byggnad som inneb�r att hela byggnaden eller

en betydande och avgr�nsbar del av byggnaden p�tagligt f�rnyas,

planl�ggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en �versiktsplan, en

detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

sammanh�llen bebyggelse: bebyggelse p� tomter som gr�nsar till varandra

eller skiljs �t endast av en v�g, gata eller parkmark,

tillbyggnad: �ndring av en byggnad som inneb�r en �kning av byggnadens

volym,

tomt: ett omr�de som inte �r en allm�n plats men som omfattar mark av-

sedd f�r en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till
byggnaderna och beh�vs f�r att byggnaderna ska kunna anv�ndas f�r avsett
�ndam�l,

underh�ll: en eller flera �tg�rder som vidtas i syfte att bibeh�lla eller �ter-

st�lla en byggnads konstruktion, funktion, anv�ndningss�tt, utseende eller
kulturhistoriska v�rde, och

�ndring av en byggnad: en eller flera �tg�rder som �ndrar en byggnads

konstruktion, funktion, anv�ndningss�tt, utseende eller kulturhistoriska v�rde.

4 kap.

7 �

Kommunen ska vara huvudman f�r allm�nna platser. Kommunen f�r

dock, om det finns s�rskilda sk�l f�r det, i detaljplanen best�mma att huvud-
mannaskapet i st�llet ska vara enskilt f�r en eller flera allm�nna platser.

8 �

I en detaljplan f�r kommunen best�mma

1. hur allm�nna platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhis-

torisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt ska skyddas, och

2. hur allm�nna platser som har enskilt huvudmannaskap ska anv�ndas och

utformas.

SFS 2014:900

14 �

I en detaljplan f�r kommunen best�mma att lov eller startbesked f�r

en �tg�rd som inneb�r en v�sentlig �ndring av markens anv�ndning endast f�r
ges under f�ruts�ttning att

1. en viss anl�ggning f�r trafik, energi- eller vattenf�rs�rjning eller avlopp,

som kommunen inte ska vara huvudman f�r, har kommit till st�nd,

2. ett visst byggnadsverk p� tomten har rivits, byggts om, flyttats eller f�tt

den �ndrade anv�ndning som anges i planen,

3. utfarten eller en annan utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats,
4. markens l�mplighet f�r bebyggande har s�kerst�llts genom att en mark-

f�rorening har avhj�lpts eller en skydds- eller s�kerhets�tg�rd har vidtagits p�
tomten.

16 �

I en detaljplan f�r kommunen

1. best�mma placering, utformning och utf�rande av byggnadsverk och

tomter,

2. i fr�ga om byggnadsverk best�mma de preciserade krav som beh�vs f�r

att f�lja kraven p� varsamhet enligt 2 kap. 6 � tredje stycket och 8 kap. 17 och
18 ��,

3. best�mma om skydd f�r s�dana s�rskilt v�rdefulla byggnadsverk, tom-

ter, bebyggelseomr�den och allm�nna platser som avses i 2 kap. 6 � tredje
stycket och 8 kap. 13 �,

4. best�mma att byggnader som omfattas av f�rbudet mot f�rvanskning en-

ligt 8 kap. 13 � inte f�r rivas, och

5. i fr�ga om andra �ndringar av byggnader �n tillbyggnader best�mma s�-

dana krav p� byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 �� och best�mma un-
dantag fr�n s�dana krav.

33 �

Planbeskrivningen ska inneh�lla en redovisning av

1. planeringsf�ruts�ttningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen �r avsedd att genomf�ras,
4. de �verv�ganden som har legat till grund f�r planens utformning med

h�nsyn till motst�ende intressen och planens konsekvenser, och

5. om planen avviker fr�n �versiktsplanen, p� vilket s�tt den i s� fall g�r

det och sk�len f�r avvikelsen.

Planbeskrivningen ska inneh�lla det illustrationsmaterial som beh�vs f�r

att f�rst� planen.

Av redovisningen enligt f�rsta stycket 3 ska framg� de organisatoriska,

tekniska, ekonomiska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r att pla-
nen ska kunna genomf�ras p� ett samordnat och �ndam�lsenligt s�tt samt
vilka konsekvenser dessa �tg�rder f�r f�r fastighets�garna och andra ber�rda.
Vidare ska det framg� om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, dessa
avtals huvudsakliga inneh�ll och konsekvenserna av att planen helt eller del-
vis genomf�rs med st�d av ett eller flera s�dana avtal.

35 �

Redovisningen enligt 33 � f�rsta stycket 4 beh�ver inte inneh�lla n�-

gon milj�konsekvensbeskrivning som �r s�rskilt uppr�ttad f�r detaljplane-
�rendet, om planen �r en s�dan som avses i 5 kap. 7 a � och milj�konsekvens-

3 Senaste lydelse 2011:335.

4 Senaste lydelse 2011:335.

SFS 2014:900

beskrivningen i det andra �rendet �terges i och �r aktuell och tillr�cklig f�r
detaljplane�rendet.

36 �

Detaljplanen ska vara utformad med sk�lig h�nsyn till befintliga be-

byggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�rh�llanden som kan inverka p� pla-
nens genomf�rande.

I de delar som planen medf�r att mark eller annat utrymme eller s�rskild

r�tt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 13
eller 16 � ska planen vara utformad s� att de f�rdelar som kan vinnas med den
�verv�ger de ol�genheter som planen orsakar enskilda.

42 �

Med omr�desbest�mmelser f�r kommunen endast reglera

1. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r bebyg-

gelse, fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra j�mf�rliga �nda-
m�l, om det beh�vs f�r att s�kerst�lla syftet med �versiktsplanen eller f�r att
tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. milj�balken,

2. anv�ndningen och utformningen av mark f�r gemensam anv�ndning,
3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken p�

tomter f�r s�dana hus,

4. omfattningen av kraven p� bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och

8 ��, rivningslov enligt 9 kap. 10 � f�rsta stycket 2 och marklov enligt 9 kap.
13 �, och

5. placering, utformning och utf�rande av byggnadsverk och tomter och i

samband med det best�mma

a) om vegetation och markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana om-

r�den som avses i 9 kap. 13 � 1,

b) om skyddsanordningar f�r att motverka s�dana st�rningar fr�n omgiv-

ningen som avses i 12 � 1, och

c) i fr�gor som avses i 16 � 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt f�rsta stycket 2 eller 5 f�r kommunen

�ven reglera skydd f�r s�dana s�rskilt v�rdefulla byggnadsverk, tomter och
bebyggelseomr�den som avses i 2 kap. 6 � tredje stycket och 8 kap. 13 � samt
f�r s�dan mark f�r gemensam anv�ndning som �r s�rskilt v�rdefull fr�n histo-
risk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt.

5 kap.

6 �

Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett

planf�rslag, samr�tt om f�rslaget och l�tit det granskas enligt 837 ��.

F�r vissa detaljplaner g�ller enligt 7 och 7 a �� ven s�rskilda best�mmel-

ser.

7 �

S�rskilda best�mmelser om ett ut�kat planf�rfarande finns i 11 a �

f�rsta stycket, 11 b och 11 c ��, 17 � f�rsta stycket, 18 � andra och tredje
styckena samt 25 � f�r en detaljplan som

1. inte �r f�renlig med �versiktsplanen eller l�nsstyrelsens granskningsytt-

rande enligt 3 kap. 16 �,

5 Senaste lydelse 2012:187.

6 Senaste lydelse 2012:444.

SFS 2014:900

2. �r av betydande intresse f�r allm�nheten eller i �vrigt av stor betydelse,

eller

3. kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan.

7 a �

S�rskilda best�mmelser om ett samordnat planf�rfarande finns i

11 a � andra stycket, 16 och 18 a ��, 21 � andra stycket och 23 � andra
stycket f�r en detaljplan som �r f�renlig med �versiktsplanen och l�nsstyrel-
sens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 � och som enbart g�ller

1. en verksamhet som har tillst�ndspr�vats eller ska tillst�ndspr�vas enligt

f�reskrifter som har meddelats med st�d av 9 kap. 6 � milj�balken, eller

2. en �tg�rd som har pr�vats eller ska pr�vas genom uppr�ttande och fast-

st�llande av en v�gplan enligt v�glagen (1971:948) eller en j�rnv�gsplan en-
ligt lagen (1995:1649) om byggande av j�rnv�g.

Samr�d och kung�relse

11 �

I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 � eller ett f�rslag till en

detaljplan ska kommunen samr�da med

1. l�nsstyrelsen, lantm�terimyndigheten och de kommuner som ber�rs,
2. de k�nda sak�garna och de k�nda bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och

boende som ber�rs,

3. de k�nda organisationer av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlings-

ordning f�r en ber�rd fastighet eller, om n�gon f�rhandlingsordning inte g�l-
ler, som �r anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsomr�de en
ber�rd fastighet �r bel�gen, och

4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i �vrigt som har ett v�-

sentligt intresse av f�rslaget.

Kommunen beh�ver dock inte samr�da med bostadsr�ttshavare, hyresg�s-

ter, boende eller organisationer av hyresg�ster, om det �r uppenbart att f�rsla-
get saknar betydelse f�r dem.

F�r samr�d enligt f�rsta stycket 24 �r det tillr�ckligt att kommunen ger

tillf�lle till samr�d.

Om genomf�randet av planen kan antas medf�ra en betydande milj�p�ver-

kan, ska samr�det genomf�ras s� att det uppfyller best�mmelserna i 6 kap.
6 �, 13 � andra stycket och 15 � milj�balken.

11 a �

Om planf�rslaget �r ett s�dant f�rslag som avses i 7 �, ska kommu-

nen kung�ra f�rslaget och samr�da om det under en viss tid som ska vara
minst tre veckor (samr�dstid).

F�r planf�rslag som avses i 7 a � finns best�mmelser om kung�relse i

18 a �.

11 b �

En kung�relse ska ansl�s p� kommunens anslagstavla och f�ras in i

en ortstidning. Av kung�relsen ska det framg�

1. vilket omr�de detaljplanen avser,
2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen,
3. var f�rslaget finns tillg�ngligt och hur l�ng samr�dstiden �r,
4. att den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget ska g�ra det under sam-

r�dstiden, och

5. till vem synpunkter p� f�rslaget ska l�mnas.

SFS 2014:900

Kung�randet ska ske enligt lagen (1977:654) om kung�rande i m�l och

�renden hos myndighet m.m.

11 c �

Under samr�dstiden ska kommunen h�lla planf�rslaget tillg�ngligt

f�r alla som vill ta del av det. Kommunen ska ocks� se till att det underlag
som avses i 810 �� finns tillg�ngligt liksom det planeringsunderlag i �vrigt
som kommunen anser har betydelse f�r bed�mningen av f�rslaget.

13 �

Under ett samr�d om ett planf�rslag ska kommunen redovisa f�rslaget,

sk�len f�r f�rslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kom-
munen avser att handl�gga f�rslaget. Kommunen f�r l�ta bli att redovisa sk�-
len f�r planf�rslaget och planeringsunderlaget om det �r uppenbart obeh�v-
ligt.

Om det finns ett program enligt 10 �, ska kommunen redovisa detta.
Om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, ska kommunen redovisa

dessa avtals huvudsakliga inneh�ll och konsekvenserna av att planen helt eller
delvis genomf�rs med st�d av ett eller flera s�dana avtal.

14 �

Under samr�det ska l�nsstyrelsen s�rskilt

1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. verka f�r att riksintressen enligt 3 och 4 kap. milj�balken tillgodoses, att

milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. milj�balken f�ljs och att strandskydd enligt
7 kap. milj�balken inte upph�vs i strid med g�llande best�mmelser,

3. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr�-

den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt, och

4. verka f�r att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir ol�mplig med

h�nsyn till m�nniskors h�lsa eller s�kerhet eller till risken f�r olyckor, �ver-
sv�mning eller erosion.

Under samr�det ska l�nsstyrelsen ocks� s�rskilt ge r�d om till�mpningen av

2 kap. L�nsstyrelsen ska dessutom ge r�d i �vrigt om till�mpningen av be-
st�mmelserna i denna lag, om det beh�vs fr�n allm�n synpunkt.

15 �

Under samr�det ska lantm�terimyndigheten s�rskilt

1. verka f�r att ett f�rslag till detaljplan �r f�renligt med 4 kap. 7, 18 och

18 a �� samt 33 � f�rsta stycket 3 och tredje stycket, och

2. ge r�d om till�mpningen av 6 kap. 4042 ��.

16 �

F�r ett planf�rslag som avses i 7 a � beh�ver samr�d enligt 1115 ��

endast ske om pr�vningen av det andra �rendet �r avslutad och

1. den utredning som finns i det �rendet inte �r tillr�cklig eller inte l�ngre �r

aktuell f�r detaljplane�rendet, eller

2. samr�d inte har skett i det andra �rendet med alla dem som ska omfattas

av samr�d enligt 11 �.

I ett fall som avses i f�rsta stycket 2 �r det tillr�ckligt att komplettera detalj-

plane�rendet s� att samr�d sker med dem som inte omfattades av samr�det i
det andra �rendet.

17 �

Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samr�-

det samt de kommentarer och f�rslag som kommunen har med anledning av

7 Senaste lydelse 2012:444.

SFS 2014:900

synpunkterna. Om planf�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 �, ska redovis-
ningen g�ras samlat f�r alla synpunkter som har kommit fram (samr�dsredo-
g�relse). F�r andra planf�rslag �n s�dana som avses i 7 � �r det tillr�ckligt att
redovisningen g�rs i granskningsutl�tandet enligt 23 �.

Om genomf�randet av detaljplanen kan antas medf�ra en betydande milj�-

p�verkan, ska samr�dsredog�relsen utformas s� att den ocks� uppfyller kra-
ven i 6 kap. 16 � andra stycket milj�balken.

Granskning

18 �

N�r samr�det enligt 1117 �� r klart ska kommunen i en underr�ttelse

informera om sitt planf�rslag och l�ta det granskas under en viss tid (gransk-
ningstid). Om de som kommunen har samr�tt med enligt 11 � har godk�nt
planf�rslaget, beh�ver underr�ttelse inte l�mnas.

Granskningstiden ska vara minst tv� veckor, men den f�r g�ras kortare, om

alla ber�rda �r �verens om det. F�r ett s�dant planf�rslag som avses i 7 � ska
granskningstiden dock vara minst tre veckor.

Om kommunen n�r samr�det �r klart bed�mer att planf�rslaget �r ett s�dant

som avses i 7 �, ska kommunen dessutom kung�ra f�rslaget p� det s�tt som
anges i 11 b �, om f�rslaget inte har kungjorts tidigare eller det har �ndrats v�-
sentligt. Det som s�gs om samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse gransk-
ningstid.

18 a �

Om planf�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a �, ska kommunen kun-

g�ra f�rslaget p� det s�tt som anges i 11 b � och l�ta det granskas. Det som
s�gs om samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse granskningstid. Gransknings-
tiden ska vara minst tre veckor.

Kung�randet f�r samordnas med det kung�rande som ska ske i det andra

�rendet som avses i 7 a �.

19 �

En underr�ttelse enligt 18 � ska ansl�s p� kommunens anslagstavla och

g�ras tillg�nglig p� kommunens webbplats. Av underr�ttelsen ska det framg�

1. vilket omr�de detaljplanen avser,
2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen,
3. var f�rslaget finns tillg�ngligt f�r granskning och hur l�ng gransknings-

tiden �r,

4. att den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget ska g�ra det under

granskningstiden,

5. till vem synpunkter p� f�rslaget ska l�mnas, och
6. att den som inte senast under granskningstiden har l�mnat n�gon skriftlig

synpunkt p� f�rslaget kan f�rlora r�tten att �verklaga beslut att anta planen.

20 �

Kommunen ska senast den dag d� underr�ttelsen ansl�s p� kommunens

anslagstavla skicka

1. ett meddelande om inneh�llet i underr�ttelsen till k�nda sak�gare och

dem som avses i 11 � f�rsta stycket 3 och 4, och

2. f�rslaget och den samr�dsredog�relse som avses i 17 � till l�nsstyrelsen,

lantm�terimyndigheten och de kommuner som ber�rs.

21 �

Under granskningstiden ska kommunen h�lla f�rslaget tillg�ngligt f�r

alla som vill granska det. Kommunen ska ocks� se till att det underlag som

SFS 2014:900

avses i 810 �� och den samr�dsredog�relse som avses i 17 � finns tillg�ng-
liga liksom det planeringsunderlag i �vrigt som kommunen anser har bety-
delse f�r bed�mningen av f�rslaget.

Om f�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a � och kung�randet har samord-

nats enligt 18 a � andra stycket, f�r kommunen fullg�ra sin skyldighet enligt
f�rsta stycket genom att h�lla en kopia av handlingarna i det andra �rendet
tillg�nglig i den m�n informationen finns d�r.

22 a �

Under granskningstiden ska lantm�terimyndigheten yttra sig �ver

planf�rslaget om myndigheten bed�mer att f�rslaget inte �r f�renligt med
4 kap. 7, 18 och 18 a �� samt 33 � f�rsta stycket 3 och tredje stycket.

23 �

Efter granskningstiden ska kommunen g�ra ett granskningsutl�tande.

Det ska inneh�lla en sammanst�llning av de skriftliga synpunkter som har
kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens f�rslag
med anledning av synpunkterna.

Om f�rslaget �r ett s�dant som avses i 7 a � och kung�randet har samord-

nats enligt 18 a � andra stycket, ska granskningsutl�tandet ocks� behandla de
skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra �rendet och har betydelse
f�r detaljplanepr�vningen.

25 �

Om kommunen efter granskningstiden �ndrar sitt f�rslag v�sentligt,

ska kommunen l�ta granska det �ndrade f�rslaget enligt 18 � f�rsta och tredje
styckena samt 1924 ��. Om kommunen bed�mer att f�rslaget �r ett s�dant
som avses i 7 � och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom
kung�ra det �ndrade f�rslaget p� det s�tt som anges i 11 b �. Det som s�gs om
samr�dstid i 11 b � ska d� i st�llet avse granskningstid.

28 �

Om kommunen har meddelat ett f�rel�ggande enligt 26 �, f�r kommu-

nen inte anta detaljplanen innan tidsfristen f�r anm�lan av anspr�k har l�pt ut.

32 �

N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen

1. p� planhandlingarna anteckna det datum d� planen vann laga kraft och,

om ett f�rordnande enligt 13 kap. 17 � tredje stycket har meddelats, det datum
d� f�rordnandet meddelades,

2. inom tv� veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsf�rteck-

ningen enligt 9 � till l�nsstyrelsen och lantm�terimyndigheten, och

3. med en kung�relse p� det s�tt som anges i 11 b � eller med ett skriftligt

meddelande underr�tta de fastighets�gare som kan ha r�tt till ers�ttning enligt
14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 � och dem som enligt 14 kap. 12 � kan ha mot-
svarande r�tt till ers�ttning samt i underr�ttelsen upplysa om inneh�llet i
15 kap. 5 �.

36 �

Om ett meddelande avser en detaljplan som inneb�r att ett mark- eller

vattenomr�de eller ett utrymme kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 13
eller 16 �, f�r 35 � inte till�mpas f�r meddelanden till �garen eller innehava-
ren av en s�rskild r�tt till omr�det eller utrymmet.

38 a �

Vid f�rl�ngning av genomf�randetiden enligt 4 kap. 24 � beh�ver

18 � f�rsta och tredje styckena samt 1925 �� inte till�mpas. Samr�d enligt
11 � kr�vs endast med k�nda sak�gare inom planomr�det.

SFS 2014:900

38 b �

I fr�ga om f�rslag till att upph�va en detaljplan beh�ver 18 � f�rsta

och tredje styckena samt 1925 �� inte till�mpas n�r planens genomf�rande-
tid har g�tt ut, och upph�vandet av planen

1. �r f�renligt med �versiktsplanen och l�nsstyrelsens granskningsyttrande

enligt 3 kap. 16 �,

2. inte �r av betydande intresse f�r allm�nheten eller i �vrigt av stor bety-

delse, och

3. inte kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan.
I fall som avses i f�rsta stycket, ska kommunen s� snart som m�jligt skicka

samr�dsredog�relsen eller ett meddelande om var den finns tillg�nglig till
dem som inte har f�tt sina synpunkter tillgodosedda.

Om kommunen efter att samr�det �r klart �ndrar sitt f�rslag v�sentligt, ska

kommunen trots f�rsta stycket l�ta granska det �ndrade f�rslaget enligt 18 �
f�rsta och tredje styckena samt 1924 ��.

39 �

I fr�ga om f�rslag till och beslut om att anta, �ndra eller upph�va omr�-

desbest�mmelser ska kommunen till�mpa best�mmelserna om f�rslag till och
antagande av en detaljplan i 7 �, 8 � i den del som avser fastighetsf�rteckning,
9 och 10 ��, 11 � f�rstatredje styckena, 11 a � f�rsta stycket, 11 b och
11 c ��, 1215 ��, 17 � f�rsta stycket, 18, 19 och 20 ��, 21 � f�rsta stycket,
22 och 22 a ��, 23 � f�rsta stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 ��, 32 � 1 och 2, 33
35 �� och 38 �. Vid till�mpningen ska det som s�gs om detaljplan avse omr�-
desbest�mmelserna.

6 kap.

1 �

Detta kapitel inneh�ller best�mmelser om genomf�rande av detaljplan

f�r allm�nna platser n�r kommunen �r huvudman. Best�mmelserna avser

1. kommunens r�tt att l�sa in fastigheter, mark och andra utrymmen,
2. ordnandet och underh�llet av allm�nna platser, och
3. fastighets�gares skyldighet att betala f�r gatukostnader m.m.
Kapitlet inneh�ller �ven best�mmelser om exploateringsavtal.
Vid enskilt huvudmannaskap till�mpas best�mmelserna om inr�ttande av

anl�ggning som �r gemensam f�r flera fastigheter i anl�ggningslagen
(1973:1149). I anl�ggningslagen finns �ven best�mmelser om underh�ll av
v�gar och andra allm�nna platser som har enskilt huvudmannaskap.

2 �

Genomf�randet av en detaljplan ska grundas p� den planbeskrivning

som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 ��.

Kommunens r�tt att l�sa in fastigheter, mark och andra utrymmen

13 �

Kommunen f�r l�sa in mark eller annat utrymme som enligt detaljpla-

nen ska anv�ndas f�r

1. en allm�n plats som kommunen ska vara huvudman f�r, eller
2. annat �n enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets anv�ndning

f�r det avsedda �ndam�let inte kan anses s�kerst�lld �nd�.

Kommunens r�tt enligt f�rsta stycket 2 upph�r att g�lla om kommunen ger

bygglov enligt 9 kap. 32 a � f�rsta stycket.

8 Tidigare 6 kap. 2 � upph�vd genom 2012:187.

SFS 2014:900

Best�mmelser om skyldighet f�r kommunen att l�sa in mark eller annat ut-

rymme finns i 14 kap.

14 �

Om ett markomr�de enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men

vid genomf�randetidens utg�ng omfattar flera fastigheter med olika �gare och
kommunen enligt planen �r huvudman f�r en allm�n plats, f�r kommunen
l�sa in fastigheter eller delar av fastigheter s� att fastighetsindelningen �ver-
ensst�mmer med planen.

15 �

Om kommunen �r huvudman f�r en allm�n plats som �r avsedd att till-

godose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allm�nna
platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomf�randetidens utg�ng
inte har bebyggts p� ett s�tt som i huvudsak f�ljer detaljplanen, f�r kommu-
nen l�sa in marken eller utrymmet.

F�rsta stycket g�ller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett

bygglov som f�r tas i anspr�k.

16 �

Om n�gon har s�rskild r�tt till mark eller annat utrymme som omfattas

av kommunens r�tt enligt 13, 14 eller 15 �, f�r kommunen ocks� l�sa in den
s�rskilda r�tten.

Exploateringsavtal

39 �

Om kommunen avser att ing� exploateringsavtal, ska kommunen anta

riktlinjer som anger utg�ngspunkter och m�l f�r s�dana avtal. Riktlinjerna ska
ange grundl�ggande principer f�r f�rdelning av kostnader och int�kter f�r
genomf�randet av detaljplaner samt andra f�rh�llanden som har betydelse f�r
bed�mningen av konsekvenserna av att ing� exploateringsavtal.

40 �

Ett exploateringsavtal f�r avse �tagande f�r en byggherre eller en fas-

tighets�gare att vidta eller finansiera �tg�rder f�r anl�ggande av gator, v�gar
och andra allm�nna platser och av anl�ggningar f�r vattenf�rs�rjning och av-
lopp samt andra �tg�rder. �tg�rderna ska vara n�dv�ndiga f�r att detaljplanen
ska kunna genomf�ras. De �tg�rder som ing�r i byggherrens eller fastighets�-
garens �tagande ska st� i rimligt f�rh�llande till dennes nytta av planen.

41 �

Ett exploateringsavtal f�r inte inneh�lla ett �tagande f�r en byggherre

eller en fastighets�gare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk f�r v�rd, ut-
bildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhan-
dah�lla.

42 �

Ett exploateringsavtal f�r inte avse ers�ttning f�r �tg�rder som har vid-

tagits f�re avtalets ing�ende i andra fall �n n�r detaljplanen avser ett steg i en
etappvis utbyggnad.

SFS 2014:900

Kapitlets till�mpning p� samf�lligheter

43 �

Det som g�ller i fr�ga om fastigheter enligt detta kapitel ska ocks� till-

l�mpas p� mark eller annat utrymme som h�r till flera fastigheter gemensamt.
Vid en s�dan till�mpning ska

1. det som g�ller i fr�ga om fastighets�garen g�lla �garna till de fastigheter

som har del i samf�lligheten, och

2. en samf�llighet som inte �r avsedd f�r bebyggelse anses vara bebyggd

n�r samf�lligheten i v�sentlig omfattning har tagits i anspr�k f�r sitt avsedda
�ndam�l.

Om en samf�llighet ska anses vara bebyggd enligt f�rsta stycket 2, ska den

h�gsta till�tna byggnadsh�jden anses vara den genomsnittliga h�gsta till�tna
byggnadsh�jden f�r de fastigheter som har del i samf�lligheten.

8 kap.

4 a �

En kommun f�r inte i andra fall �n som f�ljer av 4 kap. 12 och 16 ��

eller i fall d�r kommunen handlar som byggherre eller fastighets�gare, st�lla
egna krav p� ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planl�ggning, i andra
�renden enligt denna lag eller i samband med genomf�rande av detaljplaner.
Om en kommun st�ller s�dana egna krav, �r dessa krav utan verkan.

9 kap.

4 �

F�r en- och tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage

och andra sm� byggnader (komplementbyggnader) kr�vs det, trots 2 � och f�-
reskrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �, inte bygglov f�r att

1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter

fr�n bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter och inte
placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

2. anordna ett sk�rmtak �ver en s�dan uteplats som anges i 1 eller �ver en

altan, balkong eller entr�, om sk�rmtaket tillsammans med andra sk�rmtak
som har anordnats p� tomten med st�d av undantag fr�n krav p� bygglov inte
t�cker en st�rre area �n 15,0 kvadratmeter och inte placeras n�rmare gr�nsen
�n 4,5 meter, eller

3. i omedelbar n�rhet av bostadshuset uppf�ra eller bygga till en komple-

mentbyggnad som

a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppf�rts p� tom-

ten med st�d av undantag fr�n krav p� bygglov enligt denna paragraf eller
motsvarande �ldre best�mmelser inte f�r en st�rre byggnadsarea �n 15,0 kva-
dratmeter,

b) har en taknocksh�jd som inte �verstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.
En �tg�rd som avses i 13 f�r vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, om de

grannar som ber�rs medger det.

F�rsta stycket 3 g�ller inte
1. om kommunen enligt 8 � f�rsta stycket 2 a har best�mt att �tg�rden kr�-

ver bygglov, eller

9 Senaste lydelse 2014:477.

SFS 2014:900

2. f�r ett s�dant bostadshus som utg�r ett komplementbostadshus som av-

ses i 4 a �.

6 �

F�r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komplementbyggnader, mu-

rar och plank utanf�r ett omr�de med detaljplan kr�vs det, trots 2 � och f�re-
skrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �, inte bygglov f�r att

1. g�ra en liten tillbyggnad, om �tg�rden inte vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5

meter, eller

2. uppf�ra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar n�r-

het av bostadshuset, om �tg�rden inte vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.

En �tg�rd som avses i 1 eller 2 f�r vidtas n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, om

de grannar som ber�rs medger det.

F�rsta och andra styckena g�ller inte om kommunen enligt 8 � f�rsta

stycket 3 har best�mt att �tg�rden kr�ver bygglov eller om �tg�rden vidtas
inom en sammanh�llen bebyggelse och bygglov beh�vs med h�nsyn till om-
fattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

8 �

10 Ut�ver det som f�ljer av 27 �� kr�vs det bygglov i den utstr�ckning

som framg�r av

1. f�reskrifter som har meddelats med st�d av 16 kap. 7 �,
2. det som kommunen f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj�
a) i en detaljplan har best�mt f�r att vidta en �tg�rd som avses i 4 � f�rsta

stycket 3, 4 a4 c �� eller 5 � f�rsta stycket,

b) i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att underh�lla

eller �ndra ett byggnadsverk eller bebyggelseomr�de som avses i 8 kap. 13 �,

c) i omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att i omr�det byta en byggnads

f�rg, fasadbekl�dnad eller takt�ckningsmaterial eller vidta n�gon annan �t-
g�rd som avsev�rt p�verkar byggnadens yttre utseende,

3. det som kommunen i omr�desbest�mmelser har best�mt f�r att utanf�r

en sammanh�llen bebyggelse vidta �tg�rder som avses i 6 � f�rsta stycket 1
och 2,

4. det som kommunen i omr�desbest�mmelser har best�mt i fr�ga om eko-

nomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller liknande n�ring,

5. det som kommunen i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser har be-

st�mt f�r att anordna eller v�sentligt �ndra anl�ggningar f�r s�dana grund-
vattent�kter som avses i 11 kap. 11 � 1 milj�balken.

F�rsta stycket 4 och 5 g�ller endast om det finns s�rskilda sk�l f�r en

bygglovspr�vning.

11 �

Det kr�vs marklov f�r schaktning eller fyllning som inom ett omr�de

med detaljplan avsev�rt �ndrar h�jdl�get inom en tomt eller f�r mark inom en
allm�n plats, om inte kommunen har best�mt annat i detaljplanen.

Om ett visst h�jdl�ge f�r markytan �r best�mt i detaljplanen, kr�vs det trots

f�rsta stycket inte marklov f�r att h�ja eller s�nka markytan till den niv�n.

30 �

Bygglov ska ges f�r en �tg�rd inom ett omr�de med detaljplan, om

1. den fastighet och det byggnadsverk som �tg�rden avser
a) �verensst�mmer med detaljplanen, eller

10 Senaste lydelse 2014:477.

11 Senaste lydelse 2011:335.

SFS 2014:900

b) avviker fr�n detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare

bygglovspr�vning enligt denna lag eller �ldre best�mmelser eller vid en fast-
ighetsbildning enligt 3 kap. 2 � f�rsta stycket andra meningen fastighetsbild-
ningslagen (1970:988),

2. �tg�rden inte strider mot detaljplanen,
3. �tg�rden inte m�ste avvakta att genomf�randetiden f�r detaljplanen b�r-

jar l�pa, och

4. �tg�rden uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och 5,

6 � tredje stycket, 8 och 9 �� samt 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket, 3, 6, 7, 9
11 ��, 12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 ��.

Om �tg�rden �r en s�dan �ndring av en byggnad som avses i 2 � f�rsta

stycket 3 b eller c, ska bygglov ges �ven om fastigheten eller byggnaden inte
uppfyller kraven i f�rsta stycket 1.

30 a �

Om den fastighet eller det byggnadsverk som �tg�rden avser p�

grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller �ldre best�mmelser
avviker fr�n planen, f�r byggnadsn�mnden i ett beslut om bygglov f�rklara att
avvikelsen ska anses vara en s�dan avvikelse som avses i 30 � f�rsta
stycket 1 b. En s�dan f�rklaring f�r avse endast en liten avvikelse som �r f�r-
enlig med detaljplanens syfte.

31 �

Bygglov ska ges f�r en �tg�rd utanf�r ett omr�de med detaljplan, om

�tg�rden

1. inte strider mot omr�desbest�mmelser,
2. inte f�ruts�tter planl�ggning enligt 4 kap. 2 eller 3 �, och
3. uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. och 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket,

3, 6, 7, 911 ��, 12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 �� i de delar som inte har
pr�vats i omr�desbest�mmelser.

31 a �

Bygglov ska ges f�r en �tg�rd utanf�r ett omr�de med detaljplan,

om �tg�rden

1. inneb�r endast att en byggnad �ndras p� ett s�dant s�tt som avses i 2 �

f�rsta stycket 3 c eller att ett en- eller tv�bostadshus kompletteras med en
komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,

2. inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser som avses i 4 kap. 42 �

f�rsta stycket 3 eller 5 c, och

3. uppfyller de krav som f�ljer av 2 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och 5, 6 �

tredje stycket, 8 och 9 �� samt 8 kap. 1 �, 2 � f�rsta stycket, 3, 6, 7, 911 ��,
12 � f�rsta stycket, 13, 17 och 18 �� i de delar som inte har pr�vats i omr�des-
best�mmelser.

31 b �

Trots 30 � f�rsta stycket 2, 31 � 1 och 31 a � 2 f�r bygglov ges f�r

en �tg�rd som avviker fr�n en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om av-
vikelsen �r f�renlig med detaljplanens eller omr�desbest�mmelsernas syfte
och

1. avvikelsen �r liten, eller

12 Senaste lydelse 2011:335.

13 Senaste lydelse 2011:335.

14 Senaste lydelse 2011:335.

SFS 2014:900

2. �tg�rden �r av begr�nsad omfattning och n�dv�ndig f�r att omr�det ska

kunna anv�ndas eller bebyggas p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

31 c �

Efter det att genomf�randetiden f�r en detaljplan har g�tt ut f�r

bygglov ut�ver vad som f�ljer av 31 b � ges f�r en �tg�rd som avviker fr�n
detaljplanen, om �tg�rden

1. �r f�renlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angel�get gemen-

samt behov eller ett allm�nt intresse, eller

2. inneb�r en s�dan annan anv�ndning av mark eller vatten som utg�r ett

l�mpligt komplement till den anv�ndning som har best�mts i detaljplanen.

31 d � Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 � f�rsta stycket 1 b,
31 b eller 31 c �, ska en samlad bed�mning g�ras av den avvikande �tg�rd
som s�ks och de som tidigare har godtagits.

31 e �

Bygglov enligt 31 b eller 31 c � f�r inte ges om �tg�rden kan antas

medf�ra

1. betydande milj�p�verkan, eller
2. begr�nsning av r�ttighet eller p�g�ende verksamhet i omgivningen.

32 a �

Bygglov f�r ges f�r en �tg�rd p� mark som enligt detaljplanen utg�r

kvartersmark f�r allm�nt �ndam�l, �ven om s�kanden inte �r ett offentligt or-
gan.

Om det allm�nna �ndam�let inte �r n�rmare angivet i en plan, f�r dock

bygglov enligt f�rsta stycket ges endast om �tg�rden inneb�r att fastigheten
och det byggnadsverk som �tg�rden avser anv�nds f�r det allm�nna �ndam�l
som fastigheten och byggnadsverket senast har anv�nts f�r eller enligt senast
beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda anv�ndningen kom-
mit till st�nd.

Trots andra stycket f�r bygglov ges f�r en �tg�rd som inneb�r en liten avvi-

kelse fr�n den senaste eller avsedda anv�ndningen. Bygglov f�r dock inte ges
om �tg�rden kan antas medf�ra

1. betydande milj�p�verkan, eller
2. begr�nsning av r�ttighet eller p�g�ende verksamhet i omgivningen.

33 �

F�r en �tg�rd som uppfyller n�gon eller n�gra men inte alla f�ruts�tt-

ningar enligt 3032 a �� f�r ett tidsbegr�nsat bygglov ges, om s�kanden beg�r
det och �tg�rden avses att p�g� under en begr�nsad tid. Ett s�dant lov ska ges,
om �tg�rden har st�d i en detaljplanebest�mmelse om tillf�llig anv�ndning av
byggnad eller mark.

Ett tidsbegr�nsat bygglov f�r ges f�r h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens

beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i taget. Den sammanlagda tiden f�r �ver-
stiga femton �r endast om lovet ska anv�ndas f�r ett �ndam�l som avses i 9 �.

37 a �

Om kommunen i en detaljplan med st�d av 4 kap. 14 � har best�mt

att lov endast f�r ges om en viss f�ruts�ttning �r uppfylld, f�r ett lov ges med
villkoret att f�ruts�ttningen i st�llet ska vara uppfylld f�r att startbesked ska f�
ges.

15 Senaste lydelse 2014:224.

SFS 2014:900

10 kap.

23 �

Byggnadsn�mnden ska med ett startbesked godk�nna att en �tg�rd

som avses i 3 � f�r p�b�rjas, om

1. �tg�rden kan antas komma att uppfylla de krav som g�ller enligt denna

lag eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen,

2. ett bevis om att det finns ett f�rdigst�llandeskydd som avses i 16 � har

visats upp f�r n�mnden, om det kr�vs ett s�dant skydd,

3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp f�r n�mnden, om det

kr�vs ett s�dant besked enligt 3 kap. 4 � lagen (2006:545) om skyddsrum,

4. en redovisning av alternativa energif�rs�rjningssystem har visats upp f�r

n�mnden, om en s�dan redovisning kr�vs enligt 23 � lagen (2006:985) om en-
ergideklaration f�r byggnader, och

5. de villkor som har uppst�llts enligt 4 kap. 14 � eller 9 kap. 37 a � �r upp-

fyllda.

Vid anm�lan som avser �tg�rder enligt 9 kap. 4 a �, 4 b � f�rsta stycket 1

eller 4 c � ska byggnadsn�mndens bed�mning enligt f�rsta stycket endast om-
fatta det som anges i f�rsta stycket 1.

36 �

Om ett slutbesked inte kan ges p� grund av att en brist som inte �r f�r-

sumbar beh�ver avhj�lpas eller p� grund av att en kontroll beh�ver g�ras i ett
senare skede, f�r byggnadsn�mnden ge ett slutbesked som �r beroende av att
bristen avhj�lps eller att kontrollen g�rs (interimistiskt slutbesked). Ett interi-
mistiskt slutbesked f�r avse etapper i ett projekt.

Om det beh�vs, ska n�mnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som

g�ller i fr�ga om m�jligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

N�r bristen �r avhj�lpt eller kontrollen �r gjord ska n�mnden slutligt pr�va

fr�gan om slutbesked enligt 34 �.

11 kap.

32 a �

Byggnadsn�mnden f�r i samband med ett f�rel�ggande enligt 20 �

f�rbjuda att den olovliga �tg�rden utf�rs p� nytt, om den kr�ver bygglov.

33 �

Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda den som �ger eller har nyttjander�tt till

ett byggnadsverk att anv�nda hela eller delar av byggnadsverket, om

1. byggnadsverket har brister som kan �ventyra s�kerheten f�r dem som

uppeh�ller sig i eller i n�rheten av byggnadsverket, eller

2. det inte finns f�ruts�ttningar f�r att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller

35 �.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med

st�d av ett interimistiskt slutbesked, f�r byggnadsn�mnden fatta beslut om
f�rbud enligt f�rsta stycket 2 endast om det finns synnerliga sk�l f�r det.

37 �

Ett f�rel�ggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 � eller ett be-

slut om f�rbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 � f�r f�renas med vite.

Vitet f�r inte f�rvandlas till f�ngelse.
Fr�gor om utd�mande av vite pr�vas av mark- och milj�domstol.

16 Senaste lydelse 2014:477.

SFS 2014:900

38 �

I ett f�rel�ggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 � eller ett beslut en-

ligt 27 � tredje stycket f�r byggnadsn�mnden best�mma att den �tg�rd som
f�rel�ggandet eller beslutet avser ska genomf�ras omedelbart trots att f�rel�g-
gandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft.

Beslut om f�rbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 � g�ller omedelbart,

om n�got annat inte best�ms.

13 kap.

1 �

F�ljande beslut enligt denna lag f�r �verklagas i den ordning som g�ller

f�r laglighetspr�vning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900):

1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan,
2. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t byggnadsn�mnden att anta,

�ndra eller upph�va detaljplaner eller omr�desbest�mmelser,

3. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t byggnadsn�mnden att fatta

beslut om skyldighet f�r fastighets�gare att betala kostnader f�r gator och an-
dra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan betalning,

4. kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mndens beslut att inte anta, �ndra

eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

5. kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mndens beslut om grunderna f�r

skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser och om
generella villkor f�r s�dan betalning,

6. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mnden,
7. ett kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut om

regionplan, och

8. kommunens beslut om riktlinjer f�r exploateringsavtal.

14 kap.

3 �

Om byggnadsn�mnden med st�d av 11 kap. 22 eller 23 � har meddelat

ett f�rel�ggande som inneb�r att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli f�re-
m�l f�r en annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng ska �ndras, har
den som �ger byggnadsverket r�tt till ers�ttning f�r den skada som f�rel�g-
gandet medf�r.

10 �

Om kommunen i en detaljplan inf�r en best�mmelse som avses i

4 kap. 8 � 1 eller 16 � 3 eller i omr�desbest�mmelser inf�r en best�mmelse
som avses i 4 kap. 42 � andra stycket, har den som �ger en fastighet som be-
r�rs av best�mmelsen r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada som be-
st�mmelsen medf�r.

R�tten till ers�ttning g�ller dock endast om best�mmelsen inneb�r att p�g�-

ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av fastigheten.

F�rsta och andra styckena g�ller inte best�mmelser om rivningsf�rbud. F�r

s�dana best�mmelser g�ller i st�llet 7 �.

14 �

Kommunen �r skyldig att p� fastighets�garens beg�ran l�sa in mark

eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska anv�ndas f�r

1. en allm�n plats som kommunen ska vara huvudman f�r, eller
2. annat �n enskilt byggande.

17 Senaste lydelse 2011:335.

SFS 2014:900

Skyldigheten enligt f�rsta stycket 2 g�ller inte om bygglov ges enligt 9 kap.

32 a � f�rsta stycket.

15 �

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en

allm�n plats som har enskilt huvudmannaskap, �r den som ska vara huvud-
man f�r platsen skyldig att p� fastighets�garens beg�ran f�rv�rva �gander�tt,
nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken eller utrymmet.

F�rsta stycket g�ller inte om staten enligt 16 � eller kommunen enligt 17 �

�r skyldig att l�sa in marken eller utrymmet.

16 �

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en

v�g som staten ska vara v�gh�llare f�r enligt v�glagen (1971:948) och som
har enskilt huvudmannaskap, �r staten skyldig att p� fastighets�garens beg�-
ran f�rv�rva �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken eller
utrymmet.

17 �

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska anv�ndas f�r en

v�g som kommunen ska vara v�gh�llare f�r enligt v�glagen (1971:948) men
som har enskilt huvudmannaskap, �r kommunen skyldig att p� fastighets�ga-
rens beg�ran f�rv�rva �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till
marken eller utrymmet.

18. F�rordnanden som avses i 17 kap. 19 � i den upph�vda plan- och bygg-

lagen om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark ska upph�ra att g�lla efter ut-
g�ngen av �r 2018.

19. F�rordnanden enligt 6 kap. 19 � i den upph�vda plan- och bygglagen

om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme ska upph�ra
att g�lla den dag d� genomf�randetiden f�r detaljplanen g�r ut, dock tidigast
efter utg�ngen av �r 2018.

20. Om en f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller an-

l�ggningslagen (1973:1149) eller ett m�l om inl�sen enligt 6 kap. 17 � eller
14 kap. 1 � i den upph�vda plan- och bygglagen eller motsvarande �ldre be-
st�mmelser p�g�r n�r f�rordnanden som avses i punkten 18 eller 19 ska upp-
h�ra att g�lla, ska f�rordnandena att avst� eller uppl�ta mark eller annat ut-
rymme forts�tta att g�lla till dess att m�let eller �rendet �r slutligt avgjort.
Detsamma ska g�lla f�r m�l och �renden som avser �verklagande av beslut i
ett s�dant f�rr�ttnings�rende eller inl�senm�l till dess m�let eller �rendet �r
slutligt avgjort.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015.
2. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r �renden om detaljplaner och

omr�desbest�mmelser som har p�b�rjats f�re den 1 januari 2015 och f�r m�l
och �renden som avser �verklagande av beslut om s�dana detaljplaner och
omr�desbest�mmelser till dess m�let eller �rendet �r slutligt avgjort.

3. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r ans�kningar som har gjorts

f�re den 1 januari 2016 avseende l�nsstyrelsens pr�vning enligt den upph�vda
6 kap. 5 � om skyldighet att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme.

4. Beslut enligt de upph�vda 6 kap. 3 och 4 �� om skyldighet att avst� eller

uppl�ta mark eller annat utrymme ska upph�ra att g�lla den dag d� genomf�r-
andetiden f�r detaljplanen g�r ut, dock tidigast efter utg�ngen av �r 2018.

SFS 2014:900

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

5. Om en f�rr�ttning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller an-

l�ggningslagen (1973:1149) eller ett m�l om inl�sen enligt 6 kap. 13 �,
14 kap. 14 eller 15 � p�g�r n�r beslut som avses i punkten 4 ska upph�ra att
g�lla, ska besluten att avst� eller uppl�ta mark eller annat utrymme forts�tta
att g�lla till dess att m�let eller �rendet �r slutligt avgjort. Detsamma ska g�lla
f�r m�l och �renden som avser �verklagande av beslut i ett s�dant f�rr�tt-
nings�rende eller inl�senm�l till dess m�let eller �rendet �r slutligt avgjort.

6. �ldre f�reskrifter ska fortfarande g�lla f�r exploateringsavtal som avser

s�dana �renden om detaljplaner som har p�b�rjats f�re den 1 januari 2015.

P� regeringens v�gnar

STEFAN ATTEFALL

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:900 Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se