SFS 1981:872

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1981:872

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 Lag y Utkom fr�n trycket OHi � ndring i byggnadslagcn (1947:385); ci6 den 9 september 1981 -ciit utf�rdad den 20 augusti 1981 . ' Prop. 1980/81: 165, CU 36, rskr 362. 1656 ^ Lagen omtryckt 1972:775. C Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om byggnadslagen (1947: 385)'= , dels att 62-69 och 72 �� skal! upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 67 � skall utg�, dels att 56-61 och 155 �� samt rubriken n�rmast f�re 56 � skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�ra v kommer byggnadslagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rsta avd. Inledande best�mmelser 1981:872 1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som stadgas 1 denna lag f�reg�s av planl�ggning. Till byggande fordr as lov (byggnadslov) i den omfattning regeringen be� st�mmer. 2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun angivas i g ene� ralplan . N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg- nadsplan. Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller bygg- nadsplan regleras genom utomplansbest�mmelser. 3 � F�r samordning av flera kommuners planl�ggning uppr�ttas regiun- plan. 4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen tillb�r- ligen beaktas. 5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag av bebyggelse u nderkastad de inskr�nkningar som stadgas i d enna lag eller med st�d av l agen. F�r att mark skall f� anv�ndas till bebyggelse f�rutsattes, att den pr�� vats fr�n allm�n s ynpunkt l�mpad f�r �ndam�let. S�dan pr�vning sker vid planl�ggning enligt denna lag. I fr�ga om annan bebyggelse �n t�tbbyggelse och betr�ffande t�tbebyggelse av mindre omfattning m� pr�vningen �ven ske i samband med pr�vning av ans�kan om byggnadslov. 6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i de nna lag s�dan samlad bebyggelse som n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anordningar f�r tillgodoseende a v gemensamma behov. Vid pr�vning huruvida t�tbebyg� gelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse som �r att v�nta. Annan bebyggelse ben�mn es glesbebyggelse. 7 � Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av byggnadsn�mnd. L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen o ch byggnadsv� sendet inom l�net. Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet inom riket tillkommer s tatens planverk. 8 �3 Andra avd. Om generalplan 9 � Generalplan skall genom komm unens f�rsorg uppr�ttas i den m�n s � erfordras till ledning f�r n�rmare planl�ggning betr�ffande kommunens ordnande och bebyggande. ^ Paragrafen upph�vd genom 1975; 459. 1657 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Il N SFS 1981J 872 Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika �nda- ^ m�l, s�som till t�tbebyggelse, friluftsliv, viktigare trafikleder och andra all� m�nna platser. Finnes till fr�mjande av kommunens �ndam�lsenliga ordnande erforder� ligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n bebyggelse eller fr�n viss bebyggelse, oaktat omr�det i och f�r sig �r l�mpat f�r s�dant �ndam�l, skall det ock angivas i genera lplanen. S�dant undantag m� icke avse be� byggelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. Erfordras eljest s�rskilda best�mmelser ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana best�mmel� ser. 10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av kommunfullm�ktige. Planen m� p� framst�llning av kommunen helt eller delvis fastst�llas och skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse enligt vad nedan s�gs. Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld ge� neralplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h�nseen� den, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla. Generalplan fastst�lles av l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsen �ger, om s�r� skild anledning f�religger, underst�lla planen regeringens pr�vning. �r planen av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag eller f�reskrift meddelad med st� d av 136 a � ankommer p� regeringen, skall s�dan underst�llning alltid ske. 10 a � N�r s� p�kallas till fr�mjande av en fr�n rikssynpunkt angel�gen utveckling, f �r regeringen besluta att f�r visst omr�de skall finnas gene� ralplan, som tillgodoser i beslutet angivet allm�nt intresse. Om det �r oundg�ngligen n�d v�ndigt f�r att det angivna intresset skall bli tillgodosett, kan regeringen f�reskriva att planen skall vara helt eller delvis fastst�lld. N�r framst�llning i s� dant fall g�res om fastst�llelse av planen, skall l�nsstyrelsen underst�lla den regeringens pr�vning. 11 � Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttan� de av generalplan, d�r s�dan enligt av regeringen meddelad f�reskrift skall finnas eller eljest erfordras, m� regeringen f�rel�gga kommunfullm�ktige viss tid ino m vilken s�dan plan skall vara anta gen. St�lla kommunfullm�k� tige sig ej f�rel�ggandet till efter r�ttelse, �ger regeringen efter h�rande av kommunfullm�ktige l�ta p� kommunens bekostnad uppr�tta generalplan. Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav som med h�nsyn till kommunens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p� den� samma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta sty cket stadgas �ga motsvarande till�mpning. 12 � Beslut om fastst�lle lse av generalplan g�ller ej med avseen de � om� r�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan. Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i 9 � tredje stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n fem �r. L�ns- 1658 styrelsen �ger dock p� framst�llning av kommunen f�rl�nga tiden f�r be� slutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid. j. dC c ,lfe r-f � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan; SFS 1981:872 dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. L�nssty� relsen �ger medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det. 14 � Hava kommunfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fastst�llel- se av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld gene� ralplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej f�retagas inom omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av rege� ringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag s�vitt generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras. 14 a � Har regeringen f�reskrivit att fastst�lld generalplan skall finnas f�r visst omr�de, f�r regeringen eller, enligt regeringens best�mmande, l�nsstyrelsen meddela det f�rbud mot nybyggnad inom omr�det som p� kallas av o mst�ndigheterna. S�dant f�rbud g�ller till dess planen pr�vats f�r fastst�llelse. Fr�n f�rbud enligt f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen eller, enligt regering� ens best�mmande, byggnadsn�mnd medgiva undantag, om generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras. 15 � �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av general� plan betr�ffa nde visst omr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan, �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill dess kommunfullm�ktige beslutat i fr�ga n, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r s� er� fordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rl�nga f�rbu� dets giltighetstid med h�gst tv� �r i s� nder. Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�nssty� relsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, av byggnads� n�mnd. 16 � Kan framst�llning om fastst�llelse av generalplan icke bifallas, �ger regeringen el ler, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. 17 � Inom omr�de som ing�r i fasts t�lld generalplan m� schaktning, fyll� ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas, s�vitt �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets an� v�ndning f�r avsett �ndam�l. P� ans�kan av �gare av mark inom omr�de som avses i f�rsta stycket el� ler innehavare av s�rskild r�tt till s�dan mark pr�var l�nsstyrelsen om viss �tg�rd �r av s �dan beskaffenhet som avses i f�rsta st ycket. Har med avse ende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts ang� ende framst �llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av fast� st�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheter� na, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta sty cket. 1659 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 18 � Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats m� l�sas av kommunen, n�r kommunen beg�r det. Annan mark f�r vilken generalplan fastst� llts m�, till den del marken ej �r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av kommunen, s�vitt markens an� v�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i komm unens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som be� sv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som av ses i andr a stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning. 18 a � Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�gg� ning eller allm�n ledning, skall p� k ommunens yrkande servitut eller nytt� jander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Uppkom� mer till f�ljd av planen synnerligt men vid anv�ndningen av marken, m� �garen p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommu� nen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. 19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra k ommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommu� nen i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l. 20 � Ing�r enskild v�g f �r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller ann an allm�n plats, �ger kommunen nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av den r�tt annan kan �ga till m arken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss tid, g�lle kommunens nyttjander�tt f�r samma tid. Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt �n v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var� r�ttig� heten grundas, ers�ttning av kommunen f�r f�rlust som uppst�tt genom kommunens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k skall v�cka t alan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r och eljest inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits i anspr�k av kommunen, vare kommunen a nsvarig f�r avg�ld eller annan f�rm�n sorfi utg�r f�r v�gens begag nande. �r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar f�r kommunen att nyttja v�gm�rken, �ger kommunen f� ledningen p� sin be� kostnad flyttad till l�mplig av kommunen anvisad plats. 21 22 � Medf�r fastst� lld generalplan att p�g�ende markanv�ndning avse� v�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r�tt till mar� ken ber�ttigade till e rs�ttning av kommunen f�r den skada de h�rigenom lida. Ers�ttning kan best�mmas att utg� med visst �rligt belop p, med r�tt f�r s�v�l kommunen som m arkens �gare eller annan sak�gare att erh�lla om� pr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. Vad i fr�ga om ers�ttningen avtalats el- 1660 ^ P aragrafen upph�vd gen om 1972:775. P" � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ler u ppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan kommunen och sak�gare SFS 1981: 872 g�lle j�mv�l mot den som efter planens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken. Uppkommer i fall som avse s i f�rsta stycket synnerligt men vid anv�nd� ningen av fastighet som marken tillh�r, �r kommunen skyldig att l�sa fas� tigheten, ' Ers�ttning enligt f�rsta stycket p� grund av att �tg�rd som avses i 17 � f�rsta stycket icke f�r vidtagas utg�r endast om det i den ord ning som an� ges i 17 � andra stycket fastst�llts att �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Motsvarande g�ller i fr�ga om i nl�sen. 23 � Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till f astighets� domstolen. J�mv�l kommunen �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�gan enligt vad nu sagts. Tredje avd. Om stadsplan Om stadsplans uppr�ttande och antagande 24 � Stadsplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n det genom kommunens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen av be� byggelsen. 25 � Stadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �nda� m�l avsedda omr�den som ing� i pla nen, n�mligen byggnadskvarter, gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den, skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den, idrottsomr�den, begravningsplatser och vattenomr�den. J�mv�l h�jdl�gen skola i erfor derlig omfattning angivas. Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende om� r�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som finnas erforderliga. 26 � Stadsplan antages av kommunfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan. Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty� relsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla planen re� geringens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�reskrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa eller �r planen av st�rre omfattning eller eljest av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag eller f�re� skrift meddelad med st�d av 136a� ankommer p� regeringen, skall under� st�llning alltid ske. Vad nu sagts g�ller oc k �ndring av stadsplan. 1661 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mnden men skal l f�r a tt bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. SFS 1981:872 27 � Finnes f�r kommuns �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�mjande av betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r visst om� r�de men underl�ter kommunen att vidtaga h�rf�r erforderliga �tg�rder, m� regeringen f�rel�gga kommunfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld regeringens pr�vning. St�lla kommunfullm�kti- ir-'- ge sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger regeringen p� kommunens be� kostnad l�ta uppr�tta och, efter h�rande av kommunfullm�ktige och dem t fr�gan eljest r�r, fastst�lla stadsplan f�r omr�det. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avsee nde � �ndring av stadsplan. Om tomtindelning 28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan �nda� m�lsenligt bebyggas i �verensst�mmelse med stadsplanen. 29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall iaktta� gas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomt er. 30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning skall ske. n�r �gare av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mnden s� fin� ner n�digt och mark�gare ej visar s�rskilt sk�l till anst�nd. 31 � Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads� n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan f�rut� s�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d�r bebyggelsen � tv� el� ler flera tomter �r i beho v av f�rnyelse, som icke l�mpligen kan ske annor- ledes �n i ett sam manhang, och den best�ende tomtindelningen utg�r hin� der f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav utnyttjas p� ett �ndam�ls� enligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �ndring av tomtindelning �ga rum n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller av byggnadsn�mnden, s�vida �nd� ringen kan a ntagas vara en f�ruts�ttning f�r att marken eller angr�nsande mark i kvarteret inom sk�lig tid blir bebyggd p� ett �ndam�lsenligt s�tt. �ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre �verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas utan avsev�rd ol�genhet. Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu s agts, med mindre �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �ndringen fin� nes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomterna. 32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestridas av kommunen. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt bekosta �ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av stadsplanen eller annan av kommunen vidtagen �tg�rd. 1662 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om forbud mot nybyggnad m. m. SFS 1981:872 34 � Nybyggnad m� ej f�retagas i s trid mot stadsplan; dock m� l�nssty� relsen eller, enligt av regeringen meddelade foreskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda skal �ro d�rtill. L�nsstyrelsen �ger med� giva undantag e ndast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det. 35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av stadsplan f� r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning. 35 a � Byggnadsn�mnden f�r meddela f�rbud mot rivning av byggnad inom omr�de med stadsplan eller inom omr�de d�r f�rbud mot nybyggnad r�der enligt 35 �, om f�rbud mot rivning �r p�kallat fr�n bostadsf�rs�rj� ningssynpunkt eller f�r bevarande av kulturhistoriskt eller milj�m�ssigt v�rdefull bebyggelse. F�rbud enligt f�r sta stycket f�r meddelas f�r en tid av h�gst tre �r. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r f�rbudet f�rl�ngas eller f�rnyas med h�gst tv� �r i s� nder. Har byggnadslov f�r rivning av byggnad s�kts, f�r dock f�rbudet f�r den byggnaden d�refter ej g�lla under l�ngre sammanlagd tid �n fem �r. 36 � Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del un� dantagas fr�n fastst�llelse, �ger regeringen eller, d�r fastst�llelsepr�vning- en ankommer p� l� nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. F�religger fr�ga om till�mpning a v 27 �, �ger regeringen ock f�rordna om erforderligt nybyggnadsf�rbud. 37 � Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som ej blivit indelad till tomt er. �r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�retagas � mark som be r�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats. Utan hinder av vad i f�rsta oc h andra styckena s�gs m� dock l�nsstyrel� sen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd meddela tillst�nd till nybyggna d, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 38 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller � fastig� het som icke �verensst�mmer med tomt indelningen. Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g och avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �garen elle r att utgiva det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit fullgjord el� ler n�jaktig s�kerhet blivit st�lld. N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag fr�n f�rbudet i f�rsta stycket. 39 � Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvaiter �ver gatulinjen, �ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under viss tid el� ler tills vidare. loo3 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 872 Har byggnad i anna t fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsande li mark och �r enligt jordabalken �g aren ej skyldig att avti �da den mark som s�lunda tagits i anspr�k , skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�reskrivet ej med- f�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att h�nf�ra till nybygg- nad. �ndringen m� dock vidtagas, endast om �garen av den ber�rda mar� ken medgiver det. 0 iJl- 40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning, tr�d� f�llning eller an nan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt �tg�rden uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts om an� tagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybyggnad medde � lats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket. Om avst�ende av mark ra. m. 41 � 1 stadsplan ing�ende mark, som �r avsedd till gata eller annan all� m�n plats �ger kommunen l�sa, n�r kommunen beg�r det. Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt bebyggan� de �ger kommunen l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i kom munens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som be� sv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning. 41 a � Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt 41 � f�rsta stycket, skall kunna nytt jas f�r allm�n trafikanl�ggning eller all� m�n ledning, skall p� kommunens y rkande servitut eller nyttjander�tt upp� l�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan �garen till f�ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommunen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. 42 � Ing�r allm�n v�g i ma rk som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra kommu� nen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommunen i den m�n den ta- ges i anspr�k f�r avsett �ndam�l. 43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall an g�ende kom� munens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad i 20 � stadgas �ga motsvarande till�mpning. 44 �' 1664 ^ Par agrafen upph�vd genom 1971; 916. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 a �� SFS 1981:872 45 � Finnes i samband med pr�vnin g av f�rslag till stadsplan expropria� tion av viss i planen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom finnes s�r� skilt f�reskrivet, m� regeringen meddela fastst�llelse � planen eller del d�r� av under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd inom viss tid, h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill, tiden f�rl�ngas med h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett eller tiden d�rf�r g�tt till �nda, m� nybyggnad e j utan regeringens tillst�nd f�retagas � den mark som omfattas av den villkorliga fastst�llelsen. 46 � ' 47 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare och har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen kommit till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter tomtindelning� ens fastst�llande, �r kommunen ber�ttigad l�sa tomtdelama. Har ans�kan om fastighetsbildning i �vere nsst�mmelse med tomtindel� ningen gjorts innan kommunen med st�d av best�mmelserna i f�rsta styc� ket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr�gan om fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fastighet som �verensst�mmer med tomtindelningen, f�rfaller ko mmunens talan. N�r kommun v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�rdr�jli- gen s�nda underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten. 48 � Skall mark enligt s tadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n en� skilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken alle� nast p� s �tt som st�r i upp enbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare kommunen skyldig att l�sa marken. N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�sningsplikt kommunen j�mv�l betr�ffande tomtdel som �garen kan nyttja allenast p� s�tt som st�r i uppen bart missf�rh�llande till mar kens v�rde. Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fastig� hetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindelnings genomf�rande. Om uppl�tande av gata eller annan allm� n plats 49 � Iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata el� ler annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i s tadsplan ankomme p� kommunen. 50 � Ny gata skall uppl�tas till allm�nt begagnande i den m�n bebyggan� det av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och som enligt stadsplanen hava utg�ng till g atan, kvarter efter kvarter fortskrider fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som i v�sentlig ut� str�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l. H�rvid skall ia kt- " Paragrafen upph�vd geno m 197 1: 916. ^ Paragrafen upph�vd gen om 1970:992. 1665 105-SFS 1981 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 872 tagas, att varje gatudel som begr �nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�rga� tors utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen fastigheter med en sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de d�rvid be� fintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller minst en tredjedel av de fas� tigheter som skola hava utg�ng till gatudelen bebyggts i enlighet med stads� planen, dock att, om dessf�rinnan bebyggelse f�religger fastighet efter fas� tighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som nyss sagts, gatan skall uppl�tas framf�r s�lunda bebyggda fastigheter. Har fastighet i enlighet med tomtinde lning belastats med servitut f�r ut� g�ng till gata, skall s�dan fastighet vid till�mpningen av f� rsta stycket an� ses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt planen. Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det kommunen att till all� m�nt begagnande uppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning �verensst�mmande fastigheter som enligt s tadsplanen hava utg�ng till ga� tan bebyggts i enlighet med p lanen. 51 � Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den icke �r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med en samman� lagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den bebyggts i enlig het med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k f�r d�r angivet �n� dam�l. 52 � N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd och h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare eller under viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �ndock kun� na beh�rigen tillgo doses. Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter behovet och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anordning f�r vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning, varmed ga� tan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt utf�ras i sam � band med gatan s iordningst�llande men e ljest s� snart ske kan efter dess uppl�tande. Vad nu sagts om gata �g er motsvarande till�mpning med avseende � an� nan allm�n plat s. 53 � Skall enligt stadspl an trafikled anordnas till eller genom specialom� r�de och kunna kommunen och den som f�rfogar �ve r omr�det ej enas om de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger regeringen f�rordna h�rom. Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnade n f�r tra� fikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av denna. I kost� naden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikleden tillskyndas honom. Uppst�r tvist om skyldighet a tt deltaga i kostn aden, skall tvisten p� talan av end era parten avg�ras av fastighetsdomstolen. 54 � Vill �gare av fastighet inom byggnadskvarte r verkst�lla nybyggnad d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen har utg�ng, blivit 1666 uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n avloppsledning anlagts, skall � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> han anordna utfartsv�g och n�digt avlopp fr�n fastigheten. I den m�n kom- SFS 1981:872 munen f�rfogar �ver erforderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen �r avsedd till gata eller annan allm�n plats vare kommunen pliktig att utan er� s�ttning l�ta marken nyttjas f�r �ndam�let. 55 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall vad ovan i 49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r kommunen att s�som gata iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse staten, med iakttagande att framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m� g�ras s�v�l av staten som av komm unen. Kostnad, som foranledes av att gatan enligt stadsplanen bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som be� tingas av trafiken, skall dock g�ldas av kommunen, om ej regeringen an� norlunda f�rordnar. Om gatukostnader m, m. 56 � Om en kommun skall anl�gga eller f�rb�ttra gator och andra allm�n� na platser inom stadsplan, f�r kommunfullm�ktige besluta att kostnader for s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst.omr�des behov av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna plat� ser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det. Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis grund. Kommunfullm�ktige beslutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vil� ket f�rdelning skall ske, om kostnader som skall f�rdelas samt om grunder� na f�r f�rdelningen. 57 � � Om en k ommun skall anl�gga el ler f�rb�ttra en gata, f�r kommun� fullm�ktige besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av �garna till d e fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r varje fastighet tas ut en ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som bel�per p� gatan framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar som normalt h�r till en gata f�r tas ut med lika de lar av fastighets�garna. Kostnaden f�r att anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till fast igheterna vid gatukorset. . Om k ostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma �verallt, f�r kommunfullm�ktige besluta att kostnaden skall f�rdelas mel� lan fastighets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som an� ges i f�rsta stycket. 58 � Den ers�ttning som enligt 56 eller 57 � bel�per p� vaije fastighet skall j�mkas, om de kostnader som skall ers�ttas �r osk�ligt h�ga eller om de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller ett utf�rande som betydlig t �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den anv�ndning som �r till�ten f�r fastigheten. ' Senaste lydelse 1975:459. 1667 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 59 Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 56 eller 57 � f�r l�g� gas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda be� r�kningar av vad det kostar att i motsva rande utf�rande anl�gga eller f�r� b�ttra gator eller andra allm�nna platser. 60 � Skyldighet f�r en fastighets�gare att ers�tta kommunen kostnader� na f�r gator och andra allm�nna platser intr�der n�r den anl�ggning som er� s�ttningen avser kan for hans fastighet anv�ndas f�r avsett �ndam�l. Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Om ers�ttnings� beloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens ekonomiska b�rkraft eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock betala ers�ttningen genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls. Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp skall betalas sk�lig r�nta fr�n den dag d� kravet p� ers�ttning framst�lldes. Om betalningsvillko ren �nd� blir alltf�r betungande f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas. N�r skyldighet att betala ers�ttning har intr�tt, �r ny �gare av kvarters� mark bunden i samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen sva� rar dock inte mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till be� talning f�re tilltr�desdagen. t' 61 � Tvist om ers�ttning f�r gatukostnader och kostnader f�r annan all� m�n plats pr �vas av fastighetsdomstolen p� talan av endera parten. r* 62 �'� 62 ElC� 63 �" E�r- 63 �" min ;Er 64 �'== iteii 65 �'3 66 �'^ 67 �'^ 11 Is.� 68 �"� et; 69 1668 � Senaste lydelse 1975:459. Paragrafen upph�vd genom denna lag. Senaste lydelse 1975: 459. " Paragrafen u pph�vd genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom denna lag. Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom denna lag. Senaste ly� delse 1975:459. Paragrafen up ph�vd genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom denna lag. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 'Ida best�mmelser om marks avst�ende och iordn ingst�llande i vissa SFS 1981:872 f�ll 70 � L�ggas stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� regeringen p� ans�kan av kommunen vid planens fastst�llande f�rordna, att mark som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller annan all� m�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfalla kommunen, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och g r�nser. Marken skall avtr� das, n�r kommunen beh�ver taga den i anspr�k f�r avsett �ndam�l. N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall bygg� nadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r an� teckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum ef� ter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens av� st�ende till kommunen. Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger regeringen p� ans�kan av kommunen, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som avst�tts enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. 71 � Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n intetckning och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske, vare han plik� tig att h�lla kommunen skadesl�s. Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog, plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta egendomen, vare kommunen skyldig att utgiva ers�ttning d�rf�r. Tvist om ers�ttn ing som avses i andra stycket pr�vas av fastighetsdom� stolen p� talan av e ndera parten. 18 72 � 73 � I f�rordnande som avses i 70 � m� regeringen, i den m�n s� pr�vas sk�ligt, p� k ommunens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare skall vara pliktig att i den ordning regeringen best�mmer bekosta anl�ggning av gator samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp inom omr�det. Om underh�ll av gata m. m. 74 � Underh�ll av gata eller annan allm�n plats inom omr�de med stads� plan �vilar kommunen. Ar staten v�gh�llare inom om r�de med stadsplan, skall underh�llet av allm�n v�g som uppl�tits till gata �vila staten, dock med den begr�nsning som avses i 55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�rklarats tillika vara allm�n v�g. 18 Paragrafen upph�vd genom denna lag. 1669 , . . ". /T. " � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 Om ers�ttning for skada vid stadsplans genomf�rande 75 � Varder vid genomf�randet av stadsplan omr�de, som varit avsett till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller �nd� rat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av invid liggan� de mark eller byggnad d�r� eller f�r den som har nyttjander�tt till marken eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som vilar � marken, �r kommunen pliktig att ers�tta skadan. Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomstolen. 19 76 � Fj�rde avd. Om utomplansbest�mmelser 77 � Utomplansbest�mmelser utf�rdas av regeringen. 78 � Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld gene� ralplan. 79 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmelser; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 80 �20 Femte avd. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luft� farten m. m. 81 � I n�rhete n av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan �n sta� ten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f �retagas, virkes- eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning inr�ttas eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum, s�fram t d�rige� nom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r avsett �ndam�l f�r� sv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller luftfarten; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum inom omr�de i n�rh eten av atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, va- rest risk kan anta gas f�religga f�r skadlig str�lning fr�n anl�ggningen. 82 � Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller s tat� lig flygplats eller har tillst�nd givits att anl�gga eller utvidga annan flyg� plats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 81 � s�gs skall �ga motsvarande till- l�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avsev�rt men kan �samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av va ruupplag, mate� rialg�rd eller ljusanordning i n�rhete n av annan milit�r anl�ggning �n be� f�stning eller flygplats. Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972: 775. 1670 Paragrafen upph�vd genom 1972:775, � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 83 � Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � att p�g�ende SFS 1981:872 markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r� tt till marken ber�ttigade till ers�ttning f�r den skada de h�rige� nom lida. Uppkommer i fall som avses h�r synnerligt men vid anv�ndning� en av fastighet som marken tillh�r �r anl�ggningens �gare skyldig att l�sa fastigheten d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 22 eller 48 � �ligger kommunen. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak�gare g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastigheten efter det inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde. 84 � Har i fastst�ll d generalplan eller stadsplan med h�nsyn till anl�gg� ning, som avses i 81 � eller i f� rordnande enligt 82 �, blivit best�mt, att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och har kommunen p� grund av best�mmelserna i 22 eller 48 � l�st marken, vare kommunen, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppen� bart m issf�rh�llande till de n erlagda l�seskillingen, ber�ttigad till e rs�tt� ning av anl�ggningens �gare f�r sin f�rlust. 85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�ttnings� fr�gan ej tr�ffas, skall den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till fastighetsdomstolen. J�mv�l anl�ggningens �gare �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�gan enligt vad nu sagts. Sj�tte avd. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fall f�r reglering av bebyg� gelsen 86 � Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan b�ra s�rskilt skyddas med h�nsy n till f�refintlig fr�n historisk eller konstn�rlig synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller andra minnes� m�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas utan l�n sstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd v�gra s, om avsev�rt men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r gives. 87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller byggnadsplan �ger regeringen meddela det f�rbud mot ny� byggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas erforderliga. F�reskrift som i f�rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jordbru� kets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. 88 �2' 89 � " Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972:775. Paragrafen upph�vd genom 1972; 775. 1671 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 90 �23 91 �24 92 �25 93 �25 94 �22 95 �28 96 �29 97 �29 98 �2' 99 �32 100 �33 101 �24 102 �35 103 �26 104 �22 105 �38 106 �39 ^ Paragrafen upph�vd genom 1972:775, ^ Paragrafen upph�vd genom 1959; 6] 1. " Paragrafen upph�vd genom 1959:611. Paragrafen upph�vd genom 1972:775. Paragrafen upph�vd genom 1972: 775. Paragrafen upph�vd genom 1972:775. ^ Parawafen n�rmast fbre den upph�vda genom 1972:775 aragrafen upph�vd genom 1972:775. Paragrafen upph�vd genom 1959:611. Paragrafen upph�vd genom 1959:611. ^ ^ Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. ^ Paragrafen upph�vd genom 1959:611, ^ " ^ Pa ragrafen upph�vd genom 1959:611. ' Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. Paragrafen upph�vd genom 1959:611 3o y� 1672 aragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972- 775 Paragrafen upph�vd genom 1972: 775. �tnfj � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Sjunde avd. Om byggnadsplan SFS 1981:872 107 � Har t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse v�ntas uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att stadsplan uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan uppr�ttas, i den m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av bebyggelsen, Byggnadsplan skall utm �rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �nda� m�l avsedda omr�den som ing� i plane n, s�som byggnadsmark samt v�gar och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola j�mv�l h�jdl�gen angivas. Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande el� ler anv�ndning i �v rigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen . 108 � Byggnadsplan antages av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige �ga i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan. Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty� relsen �ger, om s�rskild anledning f�religger, underst�lla planen regering� ens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�reskrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa, skall un� derst�llning alltid ske. Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande av byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommunfull� m�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits fullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnadsplan f�r det omr�de varom fr�ga �r. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av byggnadsplan. 109 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst omr� de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid, h�gst ett �r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. L�nsstyrel� sen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nd er. Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�nssty� relsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, av byggnads� n�mnd. Kan byggnadsplan icke fastst�llas eller undantages den i viss del fr�n fastst�llelse, �ger regeringen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nssty relsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. 110 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och bygg� nadsn�mnden tillstyrkt det. D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det anordnats i erforderlig m�n. Fr�n f�rbud, som avses i f�rsta och andra styckena, m�, enligt av rege� ringen meddelade f�reskrifter, j�mv�l byggnadsn�mnd medgiva undantag. 1673 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende � vil� ket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109� �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd. 111 � Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskjutas av kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen f�r ho� nom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen s� stor del av kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets areal. F�ranleda s�r� skilda omst�ndigheter att vad som s�lu nda bel�per � mark�gare icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av planen, skall bel oppet i erfor� derlig m�n s�nkas eller h�jas. Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffan� de �ndring av byggnadsplan. Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden som avses i f�rsta och andra styckena. 112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan allm�n plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r samf�rdseln inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas f�r det avsedda �ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens fastst�llande till� h�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden f�retagits eller fr�n vil� ken efter fastst�llandet mark f�r byggnaden uppl�tits, eller ock annan fas� tighet som ha de samma �gare. 113 � L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� regeringen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna vid planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att 112 � ej �r till�mp� lig, utan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r omr�dets �ndam�lsen� liga anv �ndning erfordras till v�g e ller annan allm�n p lats, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�ran� de och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Marken skall uppl�tas, n�r den be� h�ver tagas i anspr�k f�r avsett �ndam�l. V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om f�r� ordnande som i f�rsta s tycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsbo ken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande. Uppkommer fr�ga om f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra den nu stadgade anm�lningsskyldigheten. �ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring av byggnadsplan besluta om j�mkning i f�r ordnande som avses i f�rsta styc� ket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. 114 � Om r �tt att i vissa andra fall �n som avses i 112 och 113 �� t aga i anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan all� m�n plats, stadgas i v�glagen (197 1:948) och lagen (1939; 608) om enskilda v�gar. 1674 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 115 � Nyttjander�tt till mark enligt 112 eller 113 � g�lle framf�r annan SFS 1981:872 r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fastst�llande. L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m� regeringen p� ans�kan av kommunen f�rordna, att marken utan ers�ttning skall tillfal� la kommunen. 116 � Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g eller annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�religger enligt 112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad s �lunda best�mts nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada som han h�rigenom lide r. Samma lag vare om innehavare av s�dan nyttjande� r�tt eller annan s�rskild r�tt till marke n som uppl�tits innan byggnadspla� nen fastst �lldes. Skyldighet att svara f�r ers�ttningen �ligger i fr�ga om mark, som �r avsedd till allm�n v�g, v�gh�llaren samt betr�ffande annan mark v�gf�rening, inom vars omr�de marken �r bel�gen. Finnes ej v�gf�r- ening n�r fr�ga uppkommer om ers�ttning i fall som sist n�mnts, skall l�ns� styrelsen f�ranstalta om s�dan f�renings bildande. Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan sak�gare att i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�rflutit fr�n det er� s�ttningen senast best�mts erh�lla ny pr�vning av beloppet. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan den er� s�ttningsskyldige och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter byggnads� planens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken. Fr�gan hu ruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�nsyn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens fast� st�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf�� rande. 117 � Kan i fall som avses i 116 � �verens kommelse i ers� ttningsfr�gan ej tr�ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. 118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g eller annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning f�r skada som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbar t missf�rh�llande till markens v �rde. Om mark� �garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan fastst�lles, f�r g�ldande av er� s�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen pr�var betryggande. Fr�n st�llande av s�kerhet vare staten fri. Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av v�gar och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att mark inom omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n byggnad som er� fordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller annan allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i ans pr�k f�r �ndam�let utan medgi� vande av markens �gare. 1675 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 119 �40 120 �41 121 �42 122 �43 123 �44 124 125 �46 �ttonde avd. Om regionplan 126 � Finnes f�r tv� eller flera kommuner gemensam planl�ggning b�ra i ett eller flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r markens anv�ndning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats, omr�den f�r t�tbebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggningar f�r vattenf�r� s�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas. Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmelser. 127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�nsstyrelsen efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i �rendet j�mte eget yttrande till regering en. Regeringen bes t�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, ang� ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemensam planl�ggning skall �ga rum. Vad nu sagts skall �ga mot svarande till�mpning med avseen de � upph� vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts. 128 � Har regeringen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola f�r handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner som ber�ras av den� na bilda region planef�rbund. Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad i denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rb und �ga till�mpning. F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stock� holms l�n finnas s�rskild a best�mmelser. Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda geno m 1972:775. Paragrafen upph�vd genom 19 59; 6)1. Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda gen om 1972:775, Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda gen om 1972:775. Paragrafen upph�vd geno m 1964: 824. Paragrafen upph�vd geno m 196 4: 824. 1676 Paragrafen upph�vd geno m 1959:611. ri � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 129 � En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall j�mte SFS 1981:872 ers�ttare f�r honom f�rordnas av regeringen. �vriga ledam�ter i f�rbunds� fullm�ktige s kola utses av f�rbundets medlemmar till det antal f�r varje medlem som be st�mmes i f�rbundsordningen. Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring av denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom. 130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner inom tv� eller flera l�n, m� regeringen best�mma, att l�nsstyrelsen i ett av l�nen skall taga den befattning med uppr� ttande av regionplan och �vriga med planen samman� h�ngande fr�gor som ankommer p� l�nsstyrelse. 131 � Regionplan fastst�lles av regeringen, sedan f�rslag d�rtill uppr�t� tats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har avvi� kande mening uttalat s inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�rbunds� medlem framst�llt erinran mot f�rslaget, �ger regeringen g�ra den avvikel� se fr�n detta som med h�nsyn till s�lunda yppad mening m� anses befogad. Vad nu sagts g�ller ock i fr�ga om �ndring a v regionplan. 132 � Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt f�r regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen fast� st�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel enligt vad regeringen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer. Kostnaderna skola, i den m�n b idrag ej l�mnas av statsmedel, slutligen f�rdelas mellan f�rbundsmedlemmarna efter vad som med h �nsyn till varje medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�ndigheterna f�ran� leda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag. Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige be� st�mmas av regeringen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts. 133 � Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande a v regionplan, m� regeringen f�rel�gga fullm�ktige viss tid, inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld regeringens pr�vning. St�lla fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger regeringen p� f�rbun� dets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av fullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan. Vad nu sag ts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av regionplan finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�mjande av betydande allm�nt intresse. 134 � Regionplan skall tj�na till ledning vid up pr�ttande av generalplan, stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid reglering av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom planomr�det. 135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p� pr�vning av myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r i regionplanen avsett �ndam� l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom avsev�rt men till� skyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r gives. 1677 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 Nionde avd. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyggelse m. ra. 135 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna lag f�rutsattes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger regeringen och, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, myndighet som regering� en best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyggnad, vilken inne� fattar s�dan bebyggelse. 136 a � Tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verk� samhet, som �r av v�sentlig betydelse f�r hush�llningen med energi, med tr�fiberr�vara eller med land ets samlade mark- och vattentillg�ngar, skall pr�vas av regeringen i den omfattning som nedan s�ges. Nyanl�ggning av f�ljande slag av verksamhet skall pr�vas, n�mligen 1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk, 2. s�gverk med en �rlig produ ktionskapacitet om 5 000 m� s�gade tr�va� ror eller mer, massafabrik, pappersbruk, samt fabrik f�r tillverkning av fi� berskivor, sp�nskivor eller plywood, 3. fabrik for framst�llning av oorganiska eller organiska kemikalier eller av petrokemiska produkter i �vrigt, 4. fabrik f�r raftlnering av r�oljor, 5. atomkraflanl�ggning, 6. anl�ggning f�r upparbetning av atombr�nsle, 7. �ngkraftanl�ggning och annan anl�ggning f�r eldning med fossilt br�nsle med tillford effekt � verstigande 500 megawatt, 8. fabrik f�r framst�llning av g�dselmedel, 9. cementfabrik. Utvidgning av verksamhet vid s�gverk eller annan anl�ggning som anges i andra stycket 2 skall pr�vas om f�rbrukningen per kalender�r av tr�fiber� r�vara kommer att �ka i f�rh�llande till det av �ren 1973, 1974 e ller 1975 n�r f�rbrukningen var h�gst eller i f�rh�llande till den f�rbrukning som har till�tits enligt denna paragraf. Pr�vningsskyldighet f�religger ej om �kning� en m�tt i rundvirke eller motsvarande m�ngd annan tr�fiberr�vara ej upp� g�r till 10 000 m'' eller, utan att uppg� till 20 000 m^, �r mindre �n en procent av den till j�mf�relse valda f�rbrukningen. Pr�vningsskyldighet f�religger ej heller f�r utvidgning av verksamhet som sker utan samband med utbygg� nad av anl�ggning, om denna den 1 juni 197 6 ing�r i en f�rvaltningsenhet som eft er ans�kan registrerats hos regeringen, och om f�rbrukningen av tr�fiberr�vara inom den registrerade f�rvaltningsenheten ej �kar mer �n i f�reg�ende punkt s�ges. Finner regeringen f�r visst fall at t verksamhet som avses i andra eller tredje stycket ej �r av den betydelse som i f�rsta stycket s�ges, kan rege� ringen medgiva undantag fr�n pr�vningsskyldigheten. Nyanl�ggning eller utvidgning, som g�ller verksamhet som avses i f�rsta stycket, skall i ann at fall �n som anges i andra och tredje styckena pr�vas om regeringen i visst fall beslutar h�ro m. Vad nu sagts g�ll er dock ej nyan� l�ggning av s �gverk med en �rlig produktionskapacitet som �r mindre �n 5 000 m'' s�gade tr�varor eller utvidgning av verksamhet vid s�gverk eller annan anl�ggning som anges i andra s tycket 2 f�r vilken pr�vningsskyldig� het enligt tredje stycket ej f�religger. 1678 Tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om kommunen till� styrkt detta. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tillst�nd kan f�renas med villkor f�r tillgodoseende av allm�nna intres- SFS 1981: 872 sen och g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljes genom ans�kan till koncessionsn�mnden f�r milj�skydd i den ordning som f�reskrives i milj�skyddslagen (1969:387). Tionde avd. Om best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m. 137 � I m�l om ers�ttning som avses i 23 �, 71 � andra stycket, 75, 85 eller 117 � och i m�l om inl�sen av mark enligt d enna lag skall expropriationsla� gen (1972:719) i till�mp liga delar l�nda till efter r�ttelse i den m�n av vikan� de best�mmelser ej meddelas i denna lag. I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol, skola best�mmelserna i expropriationslagen (1972:719) om r�tteg�ng samt om r�tteg�ng skostnader och kostnader vid f�rdelning av ers�ttning i till� l�mpliga delar g�lla i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i den� na lag. 138 � I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker, an� kommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning. Ogillas y rkande om inl�sen, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngs� kostnad. 139 � Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l om an spr�k som avses i 23 �, 71 � andra sty cket, 75, 85 eller 117 � och ha r m�let anh�ngiggjorts av den som framst�ller e rs�ttningsanspr�ket, till�mpas allm�nna regler om r�tte� g�ngskostnad. Om han har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�vad av domstol, kan dock efter omst�ndigheterna f�rordnas, att motparten skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att vardera parten skall b�ra sin kostnad. 140 � Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller plikt att l�sa, skola best�mmelserna om f�rhandstilltr�de i expropriations� lagen (1972:719) �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft�gande dom blivit avgjort att inl�sen skall �ga rum. 141 � Best�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972:719) om r�tt f�r fastighets�garen att p�kalla utvidgning av expropria� tion skola e j �ga till�mpning med a vseende � inl�sen av mark som ing�r i stadsplan. 142 � Vid inl�sen av mark skall 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972: 719) �ga till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. 143 � Vill kommun l�sa i enskild v�g ing�ende mark som enligt denna lag m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller annan allm�n plats, skall vid expropriationsers�ttningens best�mmande h�nsyn tagas till denna r�tt. Ej m� kostnad som kommunen nedlagt f�r trafikledens eller platsens iord- J579 ningst�llande f�ranleda h�jning av ers�ttningsbeloppet. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981: 872 144 � F�rsummar kommun att, p� s�tt i expropriationslag en (1972:719) stadgas, neds�tta expropriationsers�ttning som fastst�llts i m�l om inl�sen av mark och har ej marken tilltr�tts eller enligt 6 kap. 10 � expropriationsla� gen �verg�tt p� kommunen, skall den v�ckta fr�gan om markens avtr�dan� de, om n�gon till ers�t tning ber�ttigad yrkar det, vara f�rfallen, s�vitt p� hans r�tt inverkar. 145 146 � Vad i 137, 138 , 140, 142 och 144�� r stadgat betr�ffande inl�sen av mark skal! �ga motsvarade till�mpning vid inl�sen av s� rskild r�tt eller uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag. N�r s�rskild r�tt inl�ses eller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola best�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972:719) ej till�mpas p� mark som ing�r i sta dsplan. Elfte avd. Om p�f�ljder, fullf�ljd av talan m. m. 147 � Best�mmelser om p�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delse av s� dan f�reskrift om byggande som har meddelats i denna lag eller med st�d d�rav finnas i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olo vligt byggande m. m. 147 a �"� 148 � � 149 � �ver kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r�rande stadsplan, byggnadsplan elle r tomtindelning som enligt den na lag f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av regeringen eller l�nsstyrelsen, s� ock �ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rs kild klagan ej f�� ras. vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot beslutet i �rendet ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu s agts skall �ga motsvarande till�mp� ning � beslut av kommunfullm�ktige som innefattar framst�llning om fast� st�llelse av generalplan eller om annan �tg�rd av regeringen eller l�nssty� relse enligt denna lag. Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmelser av regeringen. 150 � L�nsstyrelses beslut r�rande fastst�llelse av generalplan, stads� plan. byggnadsplan eller lomtindelning skall meddelas efter anslag. Mot l�nsstyrelses beslut i � rende om medgivande, var� 39 � �ger till- l�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot annat av l�nsstyrelsen meddelat beslut f� res hos regeringen genom besv �r. I fall Paragrafen upph�vd genom 1972:775. Paragrafen upph�vd genom 1980: 166. 1680 Paragrafen u pph�vd genom 19 76:667. (> i! iri � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som avses i f�rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag d� beslutet SFS 1981:872 meddelades. Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av kommunfullm�ktige eller byggnadsn�mnd antaget eller eljest i vederb�rlig ordning handlagt f�rslag r�rande generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning, m� kla� gan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall. 151 � L�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 �, s� ock l�nsstyrelses beslut om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schaktning, fyll� ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig,�tg�rd skall l�nda till efter� r�ttelse utan hinder av f�rd klagan. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om beslut av bygg� nadsn�mnd enligt 35 a � om f�rbud mot rivning av byggnad. Tolfte avd. Allm�nna best�mmelser 152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit uppdrag att uppr�tta f�rslag till r egionplan, generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning eller kart� l�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han och hans bi� tr�den erh�lla tilltr�de till fas tigheter och byggnader samt d�rvid �verg� �gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes erforderligt f�r uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att skada � egendom s� vitt m�jligt undvikes. Vad nu sagts g�lle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som meddelats med st�d av denna lag har att foretaga utstakning av byggnads l�ge eller besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller d�rmed likartat arbete. 153 � Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall ock g�l� la om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besittningsr�tt som enligt lag �r att h�nf�ra till fast egendom. 154 � �r fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n plats, skall marken framf�r fastigheten anses som gata till en bredd, motsvarande fem fj�rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen vid gatans uppl�tan� de till allm�nt begagnande till�tn a h�gsta hush�jden. 155 Vad i de nna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger till- l�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av tomt eller fastighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del i samf�l- ligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den anses be� byggd n�r den v�sentligen tagits i anspr�k f�r angivet �ndam�l. H�gsta till- l�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de fastigheter som hava del i samf�lligheten. �ndringen i nneb�r att andra stycket upph�vs. 1681 i06-SFS 1981 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med st�d av best�mmelserna i 3 kap. 2� tredje och Q�rde styckena fastighetsbild� ningslagen (1970; 988). 156 � G�r gr�ns mellan tv� kommuner i gatas l�ngdriktning, skall i fr�ga om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till allm�n t begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och samma kom� mun. Kostnaden f�r gatan skall f�rdelas mellan kommunerna efter den nytta de hava av gatan, med r� tt f�r vardera kommunen att i enlighet med de i denna lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets�gare i den kom� munen uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore be� l�gen inom kommu nen. 157 �^' 158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall oc k g�lla om s�dan �nd� ring av befintlig byggnad som , enligt vad regeringen d�rom stadgar, �r att h�nf�ra till nybyggna d. � verg�ngsb est�mmelser�^ 159 � Denna lag tr�d er i kraft den 1 januari 1948. Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142 ); dock skola de i stadsplanelagen m eddelade �verg�ngsbest�mmelserna allt� j�mt i till�mpliga delar g�lla, under iakttagande av att h�nvisning till stad � gande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall anses i st�llet hava avseende � den best�mmelsen. F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lagru m som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmelsen i st�l� let till�mpas. 160 � N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande omr� de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m- melser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket ej skall g�l� la f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952. 161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ik rafttr�dande, skall be� tr�ffande planen till�mpas vad om fastst�l ld generalplan i stad �r stadgat. 162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med avse� ende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som meddelas med st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser ej m� tagas i anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse, skall v�rdet � marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, marken vid tiden f�r Paragrafen upph�vd genom 1972:775. Till 1947:385. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till�mpade grunder; och m� SFS 1981:872 forty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes marken f�r t�tbebyggelse komma i betraktande. 163 � Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller lagligen skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikrafttr�dande, skall ang� ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�lda ers�ttning f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning. Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr�dandet av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark att ers�tta kom� munen v�rdet av den gatumark, som tagits i anspr�k f�r gatan, enligt be� st�mmelserna i �ldre lag �nn u icke intr�tt vid vidgningen, skall skyldighet f�r mark�garen att enligt denna lag med anl edning av vidgningen g�lda er� s�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen f�r mark f�r gatans upp� l�tande enligt �ldre lag f�rfaller till bet alning. 164 � Finnes i stad splan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd som � r till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga till kom� muns gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton meter. 165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med avseen� de � omr�de i en �gares hand som ing�r i stads plan vilken fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett helt byggnads- kvarter. Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ik rafttr�dande om� r�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av mark �ga motsvarande till�mpning. 166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 � andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot bebygge lse till hin� der f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften meddelats j�mlikt motsvarande stadgande i f�reva rande lag. 167 � Har f�re denna lags i krafttr�dande, i a vbidan p� uppr�ttande av byggnadsplan, f �rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens till� st�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikrafttr�dande, med mindre tiden forl�nges enligt vad i 109 � stadgas. 168 � Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej regering� en eller myndighet som regeringen best�mmer annorlunda f�rordnar, t�t� bebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan g�ller vid denna lags ikrafttr�dande. Med av seende � s�dan plan skall vad i 1I0� stadgas �ga motsvarande till�mpning. 169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen, dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nyby ggnad, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra fall �n d� fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f� ruts�tter �ndring av tomtindelningen 1683 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:872 eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen � ro ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomter� na. 170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr� dande skall vad i 116� stadgas icke �ga till�mpning. Denna lag" tr�der i kraft den I ja nuari 1965 och rubbar ej f�rordnande som meddelats dessf�rinnan. 1. Denna lag�"* tr�der i kraft den I januari 1972. 2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj:t f�re ikrafttr�dandet, pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�melser. 3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re ikrafttr�dandet. 4. Best�melserna i 14 2 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. 1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 januari 1973. 2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av ers�ttning och l�seskilling som fas tst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �l dre best�mmel� ser. 3. Har generalplan fastst�llts genom beslut som vunnit laga kraft f�re la� gens ikrafttr�dande, skall 21 � alltj�mt till�mpas och 22 � till�mpas i sin �ld� re lydelse, om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1973. 4. Om l�senplikt eller ers�ttningsr�tt enligt 83 � f�rel�g vid lagens ikraft� tr�dande, skall �ldre lydelse av 83� till�mpas, om talan v�ckes f�re ut� g�ngen av �r 1973. 5. �gare av fastighet som f�re den I september 1972 har vidtagit p�tagli� ga �tg�rder f�r att f� till st�nd s�dan glesbebyggelse p� fastigheten som anges i 6� i lydelse enligt lagen (197 1; 1088) om �ndring i byggnadslagen �r ber�ttigad till ers�ttn ing av kommunen f�r den skada han lider, om bebyg� gelsen v�gras p� grund av de nya best�mmelserna i 5 � eller icke f�r �ga rum p� grund av best�mmelse i fastst�lld generalplan. Ers�ttningen skall ber�knas med h�nsyn till f�rh� llandena vid lagens ikrafttr�dande. Upp� kommer synnerligt men vid anv�n dningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa denna. Fr�gan om s�dan skyldighet f�religger skall bed�� mas efter den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr� dande. Best�mmelserna om r�tt till ers�ttning och skyldighet att l�sa fastig� het g�ller dock endast om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, i fall som avses med de nya best�mmelserna i 5 �, ans�kan om byggnadslov g�- res f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att fr�gan om byggnadslov slutligen pr�vat s. I m�l om ers�ttning �ger best�mmelser� na i 13 7 � f�rsta stycket och 139� motsvarande till�mpning. " Till 1964:824. "Till 1971:916. 1684 "Til! 1972; 775. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , 6. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som SFS 1981:872 �gt rum f�re utg�ngen a v juni 1971. 1. Denna lag�� tr�der i kraft den 1 juni 1976. 2. Best�mmelserna i 136 a � tredje stycket �ger ej till�mpning p� s�dan �kning av f�rbrukningen av tr�fiberr�vara som sker f�r att m�jligg�ra pro� duktion som f�re den 1 januari 1976 har till�tits enligt 136 a � i dess tidigare lydelse. 3. Har nyanl�ggning som avses i 136 a � andra sty cket 2 eller utbyggnad som omfattas av 136 a � tredje stycket p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet av denna lag utan att pr�vningsskyldighet f�relegat f�r f�rbrukningen av tr�fi- berr�vara p�b�rjas eller �kas utan hinder av best�mmelserna i tredje s tyc� ket. F�r att verksamheten skall f� fortg� efter den 30 juni 1976 erfordras dock att tillst�nd s�kts senast n�mnda dag. Denna la g�^ tr� der i kraft den 1 jan uari 1977. �ldre best�mmelser om straff skall dock till�mpas i fr�ga om g�rning som har f�retagits f�re ikraft� tr�dandet. Denna lag�� tr�der i kraf t den 1 juli 1977. �ldre best�mmelser skall dock till�mpas 1. vid pr�vning av besv�r i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�re� tag som har avgjorts av byggnadsn�mnden f�re ikrafttr�dandet och 2. i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�retag som pr�vas av l�ns� styrelsen i f�rsta instans och som har anh�ngiggjorts hos l�nsstyrelsen f�re ikrafttr�dandet. Denna lag�� tr�der i kraft den 1 januari 1979. De nya best�mmelserna till- l�mpas �ven p� f�rbud so m har meddelats f�re ikrafttr�dandet. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1982. �ldre best�mmelser skall till- l�mpas i fr�ga om g atubyggnads�tg�rder som har p�b�rjats f�re ikrafttr� dandet. P� regeringens v�gnar BIRGIT FRIGGEBO Lars Uno Did�n (Bostadsdepartementet) ��Till 1 976:213. " Till 1976:667. �� Till 1977: 338. �� Till 1978:932. 1685 � </div> </div>

SFS 1981:872

Lag

Utkom fr�n trycket

OHi � ndring i byggnadslagcn (1947:385);

ci6

den 9 september 1981

-ciit

utf�rdad den 20 augusti 1981 .

' Prop. 1980/81: 165, CU 36, rskr 362.

1656

^ Lagen omtryckt 1972:775.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om byggnadslagen (1947:

385)'=

dels att 62-69 och 72 �� skal! upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 67 � skall utg�,
dels att 56-61 och 155 �� samt rubriken n�rmast f�re 56 � skall ha nedan

angivna lydelse.

Till f�ljd h�ra v kommer byggnadslagen att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

�

F�rsta avd. Inledande best�mmelser

1981:872

1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som stadgas

1 denna lag f�reg�s av planl�ggning.

Till byggande fordr as lov (byggnadslov) i den omfattning regeringen be�

st�mmer.

2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun angivas i g ene�

ralplan .

N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg-

nadsplan.

Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller bygg-

nadsplan regleras genom utomplansbest�mmelser.

3 � F�r samordning av flera kommuners planl�ggning uppr�ttas regiun-

plan.

4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen tillb�r-
ligen beaktas.

5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag av

bebyggelse u nderkastad de inskr�nkningar som stadgas i d enna lag eller
med st�d av l agen.

F�r att mark skall f� anv�ndas till bebyggelse f�rutsattes, att den pr��

vats fr�n allm�n s ynpunkt l�mpad f�r �ndam�let. S�dan pr�vning sker vid
planl�ggning enligt denna lag. I fr�ga om annan bebyggelse �n t�tbbyggelse

och betr�ffande t�tbebyggelse av mindre omfattning m� pr�vningen �ven
ske i samband med pr�vning av ans�kan om byggnadslov.

6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i de nna lag s�dan samlad bebyggelse som

n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anordningar f�r
tillgodoseende a v gemensamma behov. Vid pr�vning huruvida t�tbebyg�

gelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse som �r att v�nta.

Annan bebyggelse ben�mn es glesbebyggelse.

7 � Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av

byggnadsn�mnd.

L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen o ch byggnadsv�

sendet inom l�net.

Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet

inom riket tillkommer s tatens planverk.

8 �3

Andra avd. Om generalplan

9 � Generalplan skall genom komm unens f�rsorg uppr�ttas i den m�n s �
erfordras till ledning f�r n�rmare planl�ggning betr�ffande kommunens
ordnande och bebyggande.

^ Paragrafen upph�vd genom 1975; 459.

1657

�

Il N

SFS 1981J 872

Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika �nda-

m�l, s�som till t�tbebyggelse, friluftsliv, viktigare trafikleder och andra all�

m�nna platser.

Finnes till fr�mjande av kommunens �ndam�lsenliga ordnande erforder�

ligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n bebyggelse eller fr�n viss
bebyggelse, oaktat omr�det i och f�r sig �r l�mpat f�r s�dant �ndam�l,
skall det ock angivas i genera lplanen. S�dant undantag m� icke avse be�

byggelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt

behov.

Erfordras eljest s�rskilda best�mmelser ang�ende markens bebyggande

eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana best�mmel�
ser.

10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av kommunfullm�ktige.

Planen m� p� framst�llning av kommunen helt eller delvis fastst�llas och

skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse enligt vad nedan
s�gs.

Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld ge�

neralplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h�nseen�

den, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla.

Generalplan fastst�lles av l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsen �ger, om s�r�

skild anledning f�religger, underst�lla planen regeringens pr�vning. �r

planen av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars

avg�rande enligt denna lag eller f�reskrift meddelad med st� d av 136 a �

ankommer p� regeringen, skall s�dan underst�llning alltid ske.

10 a � N�r s� p�kallas till fr�mjande av en fr�n rikssynpunkt angel�gen

utveckling, f �r regeringen besluta att f�r visst omr�de skall finnas gene�
ralplan, som tillgodoser i beslutet angivet allm�nt intresse.

Om det �r oundg�ngligen n�d v�ndigt f�r att det angivna intresset skall

bli tillgodosett, kan regeringen f�reskriva att planen skall vara helt eller

delvis fastst�lld. N�r framst�llning i s� dant fall g�res om fastst�llelse av

planen, skall l�nsstyrelsen underst�lla den regeringens pr�vning.

11 � Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttan�

de av generalplan, d�r s�dan enligt av regeringen meddelad f�reskrift skall
finnas eller eljest erfordras, m� regeringen f�rel�gga kommunfullm�ktige

viss tid ino m vilken s�dan plan skall vara anta gen. St�lla kommunfullm�k�
tige sig ej f�rel�ggandet till efter r�ttelse, �ger regeringen efter h�rande av

kommunfullm�ktige l�ta p� kommunens bekostnad uppr�tta generalplan.

Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav

som med h�nsyn till kommunens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p� den�
samma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta sty cket stadgas �ga

motsvarande till�mpning.

12 � Beslut om fastst�lle lse av generalplan g�ller ej med avseen de � om�

r�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan.

Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i 9 � tredje

stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n fem �r. L�ns-

1658

styrelsen �ger dock p� framst�llning av kommunen f�rl�nga tiden f�r be�
slutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid.

dC
c

,lfe

r-f

�

13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan;

SFS 1981:872

dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter,

byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. L�nssty�
relsen �ger medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det.

14 � Hava kommunfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fastst�llel-
se av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld gene�

ralplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej f�retagas inom

omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av rege�

ringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag s�vitt

generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras.

14 a � Har regeringen f�reskrivit att fastst�lld generalplan skall finnas
f�r visst omr�de, f�r regeringen eller, enligt regeringens best�mmande,

l�nsstyrelsen meddela det f�rbud mot nybyggnad inom omr�det som p�

kallas av o mst�ndigheterna. S�dant f�rbud g�ller till dess planen pr�vats

f�r fastst�llelse.

Fr�n f�rbud enligt f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen eller, enligt regering�

ens best�mmande, byggnadsn�mnd medgiva undantag, om generalplanens
genomf�rande icke f�rsv�ras.

15 � �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av general�

plan betr�ffa nde visst omr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan, �ger

l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rordna, att nybyggnad

inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill dess
kommunfullm�ktige beslutat i fr�ga n, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r s� er�

fordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rl�nga f�rbu�
dets giltighetstid med h�gst tv� �r i s� nder.

Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�nssty�

relsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, av byggnads�
n�mnd.

16 � Kan framst�llning om fastst�llelse av generalplan icke bifallas, �ger

regeringen el ler, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen,

denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av
omst�ndigheterna.

17 � Inom omr�de som ing�r i fasts t�lld generalplan m� schaktning, fyll�

ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas, s�vitt

�tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets an�

v�ndning f�r avsett �ndam�l.

P� ans�kan av �gare av mark inom omr�de som avses i f�rsta stycket el�

ler innehavare av s�rskild r�tt till s�dan mark pr�var l�nsstyrelsen om viss

�tg�rd �r av s �dan beskaffenhet som avses i f�rsta st ycket.

Har med avse ende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts ang�

ende framst �llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av fast�
st�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 �,
�ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheter�

na, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta sty cket.

1659

�

SFS 1981:872

18 � Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller
annan allm�n plats m� l�sas av kommunen, n�r kommunen beg�r det.

Annan mark f�r vilken generalplan fastst� llts m�, till den del marken ej

�r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av kommunen, s�vitt markens an�

v�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i komm unens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som be�

sv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som av ses i andr a stycket

m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning.

18 a � Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som ej m�

l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�gg�

ning eller allm�n ledning, skall p� k ommunens yrkande servitut eller nytt�
jander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Uppkom�
mer till f�ljd av planen synnerligt men vid anv�ndningen av marken, m�
�garen p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommu�

nen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt.

19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd

till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som
skall tillh�ra k ommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommu�

nen i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

20 � Ing�r enskild v�g f �r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt
fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller ann an allm�n plats, �ger

kommunen nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av den r�tt

annan kan �ga till m arken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss tid, g�lle
kommunens nyttjander�tt f�r samma tid.

Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt �n

v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var� r�ttig�
heten grundas, ers�ttning av kommunen f�r f�rlust som uppst�tt genom

kommunens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k

skall v�cka t alan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r och eljest
inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits i anspr�k av
kommunen, vare kommunen a nsvarig f�r avg�ld eller annan f�rm�n sorfi

utg�r f�r v�gens begag nande.

�r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar f�r

kommunen att nyttja v�gm�rken, �ger kommunen f� ledningen p� sin be�
kostnad flyttad till l�mplig av kommunen anvisad plats.

22 � Medf�r fastst� lld generalplan att p�g�ende markanv�ndning avse�

v�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r�tt till mar�

ken ber�ttigade till e rs�ttning av kommunen f�r den skada de h�rigenom
lida.

Ers�ttning kan best�mmas att utg� med visst �rligt belop p, med r�tt f�r

s�v�l kommunen som m arkens �gare eller annan sak�gare att erh�lla om�

pr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. Vad i fr�ga om ers�ttningen avtalats el-

1660

^ P aragrafen upph�vd gen om 1972:775.

�

ler u ppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan kommunen och sak�gare

SFS 1981: 872

g�lle j�mv�l mot den som efter planens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens

r�tt till marken.

Uppkommer i fall som avse s i f�rsta stycket synnerligt men vid anv�nd�

ningen av fastighet som marken tillh�r, �r kommunen skyldig att l�sa fas�
tigheten,

' Ers�ttning enligt f�rsta stycket p� grund av att �tg�rd som avses i 17 �

f�rsta stycket icke f�r vidtagas utg�r endast om det i den ord ning som an�

ges i 17 � andra stycket fastst�llts att �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna
v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Motsvarande
g�ller i fr�ga om i nl�sen.

23 � Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den
som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till f astighets�
domstolen. J�mv�l kommunen �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�gan

enligt vad nu sagts.

Tredje avd. Om stadsplan

Om stadsplans uppr�ttande och antagande
24 � Stadsplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n det

genom kommunens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen av be�

byggelsen.

25 � Stadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �nda�

m�l avsedda omr�den som ing� i pla nen, n�mligen

byggnadskvarter,

gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt
specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den,

skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den,

idrottsomr�den, begravningsplatser och vattenomr�den.

J�mv�l h�jdl�gen skola i erfor derlig omfattning angivas.
Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende om�

r�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som finnas erforderliga.

26 � Stadsplan antages av kommunfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige i
den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i

fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan.

Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty�

relsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla planen re�

geringens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�reskrift

enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa eller
�r planen av st�rre omfattning eller eljest av st�rre allm�n betydelse eller

har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag eller f�re�

skrift meddelad med st�d av 136a� ankommer p� regeringen, skall under�
st�llning alltid ske.

Vad nu sagts g�ller oc k �ndring av stadsplan.

1661

�

33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mnden

men skal l f�r a tt bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen.

SFS 1981:872

27 � Finnes f�r kommuns �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�mjande
av betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r visst om�

r�de men underl�ter kommunen att vidtaga h�rf�r erforderliga �tg�rder,

m� regeringen f�rel�gga kommunfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan
plan skall vara underst�lld regeringens pr�vning. St�lla kommunfullm�kti-

ir-'-

ge sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger regeringen p� kommunens be�

kostnad l�ta uppr�tta och, efter h�rande av kommunfullm�ktige och dem

fr�gan eljest r�r, fastst�lla stadsplan f�r omr�det.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avsee nde � �ndring av

stadsplan.

Om tomtindelning
28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan �nda�

m�lsenligt bebyggas i �verensst�mmelse med stadsplanen.

29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela

kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall iaktta�

gas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomt er.

30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning skall
ske. n�r �gare av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mnden s� fin�

ner n�digt och mark�gare ej visar s�rskilt sk�l till anst�nd.

31 � Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads�

n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan f�rut�

s�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d�r bebyggelsen � tv� el�

ler flera tomter �r i beho v av f�rnyelse, som icke l�mpligen kan ske annor-
ledes �n i ett sam manhang, och den best�ende tomtindelningen utg�r hin�
der f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav utnyttjas p� ett �ndam�ls�

enligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �ndring av tomtindelning �ga rum

n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller av byggnadsn�mnden, s�vida �nd�
ringen kan a ntagas vara en f�ruts�ttning f�r att marken eller angr�nsande

mark i kvarteret inom sk�lig tid blir bebyggd p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

�ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p�

byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre

�verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas
utan avsev�rd ol�genhet.

Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu s agts, med mindre �garna

av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �ndringen fin�

nes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomterna.

32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestridas av

kommunen. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt bekosta

�ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av stadsplanen
eller annan av kommunen vidtagen �tg�rd.

1662

�

Om forbud mot nybyggnad m. m.

SFS 1981:872

34 � Nybyggnad m� ej f�retagas i s trid mot stadsplan; dock m� l�nssty�

relsen eller, enligt av regeringen meddelade foreskrifter, byggnadsn�mnd
medgiva undantag, n�r s�rskilda skal �ro d�rtill. L�nsstyrelsen �ger med�

giva undantag e ndast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det.

35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av
stadsplan f� r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad inom
omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning.

35 a � Byggnadsn�mnden f�r meddela f�rbud mot rivning av byggnad

inom omr�de med stadsplan eller inom omr�de d�r f�rbud mot nybyggnad
r�der enligt 35 �, om f�rbud mot rivning �r p�kallat fr�n bostadsf�rs�rj�
ningssynpunkt eller f�r bevarande av kulturhistoriskt eller milj�m�ssigt
v�rdefull bebyggelse.

F�rbud enligt f�r sta stycket f�r meddelas f�r en tid av h�gst tre �r. Om

synnerliga sk�l f�religger, f�r f�rbudet f�rl�ngas eller f�rnyas med h�gst

tv� �r i s� nder. Har byggnadslov f�r rivning av byggnad s�kts, f�r dock

f�rbudet f�r den byggnaden d�refter ej g�lla under l�ngre sammanlagd tid

�n fem �r.

36 � Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del un�
dantagas fr�n fastst�llelse, �ger regeringen eller, d�r fastst�llelsepr�vning-
en ankommer p� l� nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot

nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna.

F�religger fr�ga om till�mpning a v 27 �, �ger regeringen ock f�rordna

om erforderligt nybyggnadsf�rbud.

37 � Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som ej

blivit indelad till tomt er.

�r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�retagas

� mark som be r�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats.

Utan hinder av vad i f�rsta oc h andra styckena s�gs m� dock l�nsstyrel�

sen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd
meddela tillst�nd till nybyggna d, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

38 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller � fastig�

het som icke �verensst�mmer med tomt indelningen.

Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g och

avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �garen elle r att utgiva

det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit fullgjord el�

ler n�jaktig s�kerhet blivit st�lld.

N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen

meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag fr�n f�rbudet i

f�rsta stycket.

39 � Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvaiter �ver gatulinjen,
�ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under viss tid el�

ler tills vidare.

loo3

�

SFS 1981: 872

Har byggnad i anna t fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsande

mark och �r enligt jordabalken �g aren ej skyldig att avti �da den mark som
s�lunda tagits i anspr�k , skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�reskrivet ej med-
f�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att h�nf�ra till nybygg-

nad. �ndringen m� dock vidtagas, endast om �garen av den ber�rda mar�
ken medgiver det.

iJl-

40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning, tr�d�

f�llning eller an nan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt �tg�rden

uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets

anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts om an�

tagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybyggnad medde �
lats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av

omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket.

Om avst�ende av mark ra. m.
41 � 1 stadsplan ing�ende mark, som �r avsedd till gata eller annan all�

m�n plats �ger kommunen l�sa, n�r kommunen beg�r det.

Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt bebyggan�

de �ger kommunen l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej

�ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i kom munens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som be�

sv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket
m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning.

41 a � Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt
41 � f�rsta stycket, skall kunna nytt jas f�r allm�n trafikanl�ggning eller all�
m�n ledning, skall p� kommunens y rkande servitut eller nyttjander�tt upp�

l�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan �garen till f�ljd av
planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande
till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet

som nu sagts. Kommunen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut
eller nyttjander�tt.

42 � Ing�r allm�n v�g i ma rk som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller

annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra kommu�

nen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommunen i den m�n den ta-

ges i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt
stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall an g�ende kom�

munens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad i 20 �
stadgas �ga motsvarande till�mpning.

44 �'

1664

^ Par agrafen upph�vd genom 1971; 916.

�

44 a ��

SFS 1981:872

45 � Finnes i samband med pr�vnin g av f�rslag till stadsplan expropria�

tion av viss i planen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom finnes s�r�

skilt f�reskrivet, m� regeringen meddela fastst�llelse � planen eller del d�r�
av under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd inom viss tid,

h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill, tiden f�rl�ngas med
h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett eller tiden d�rf�r g�tt
till �nda, m� nybyggnad e j utan regeringens tillst�nd f�retagas � den mark
som omfattas av den villkorliga fastst�llelsen.

46 � '

47 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare och
har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen kommit

till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter tomtindelning�

ens fastst�llande, �r kommunen ber�ttigad l�sa tomtdelama.

Har ans�kan om fastighetsbildning i �vere nsst�mmelse med tomtindel�

ningen gjorts innan kommunen med st�d av best�mmelserna i f�rsta styc�
ket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr�gan om

fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fastighet som �verensst�mmer

med tomtindelningen, f�rfaller ko mmunens talan.

N�r kommun v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�rdr�jli-

gen s�nda underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten.

48 � Skall mark enligt s tadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n en�

skilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken alle�
nast p� s �tt som st�r i upp enbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde,
vare kommunen skyldig att l�sa marken.

N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�sningsplikt

kommunen j�mv�l betr�ffande tomtdel som �garen kan nyttja allenast p�

s�tt som st�r i uppen bart missf�rh�llande till mar kens v�rde.

Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fastig�

hetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med de

�ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindelnings
genomf�rande.

Om uppl�tande av gata eller annan allm� n plats
49 � Iordningst�llande och uppl�tande till allm�nt begagnande av gata el�
ler annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i s tadsplan ankomme p�

kommunen.

50 � Ny gata skall uppl�tas till allm�nt begagnande i den m�n bebyggan�
det av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och som enligt
stadsplanen hava utg�ng till g atan, kvarter efter kvarter fortskrider fr�n
f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som i v�sentlig ut�

str�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l. H�rvid skall ia kt-

" Paragrafen upph�vd geno m 197 1: 916.

^ Paragrafen upph�vd gen om 1970:992.

1665

105-SFS 1981

�

SFS 1981: 872

tagas, att varje gatudel som begr �nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�rga�
tors utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen fastigheter med en

sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de d�rvid be�
fintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller minst en tredjedel av de fas�

tigheter som skola hava utg�ng till gatudelen bebyggts i enlighet med stads�

planen, dock att, om dessf�rinnan bebyggelse f�religger fastighet efter fas�
tighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de

som nyss sagts, gatan skall uppl�tas framf�r s�lunda bebyggda fastigheter.

Har fastighet i enlighet med tomtinde lning belastats med servitut f�r ut�

g�ng till gata, skall s�dan fastighet vid till�mpningen av f� rsta stycket an�
ses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt planen.

Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det kommunen att till all�

m�nt begagnande uppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning

�verensst�mmande fastigheter som enligt s tadsplanen hava utg�ng till ga�

tan bebyggts i enlighet med p lanen.

51 � Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den icke
�r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastigheter, som
�verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med en samman�

lagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�rvid befintliga

gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den bebyggts i enlig het

med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k f�r d�r angivet �n�

dam�l.

52 � N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd och

h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen p�

framst�llning av kommunen medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare eller

under viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �ndock kun�
na beh�rigen tillgo doses.

Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter behovet

och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anordning f�r

vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning, varmed ga�

tan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt utf�ras i sam �
band med gatan s iordningst�llande men e ljest s� snart ske kan efter dess
uppl�tande.

Vad nu sagts om gata �g er motsvarande till�mpning med avseende � an�

nan allm�n plat s.

53 � Skall enligt stadspl an trafikled anordnas till eller genom specialom�

r�de och kunna kommunen och den som f�rfogar �ve r omr�det ej enas om

de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger regeringen f�rordna h�rom.

Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnade n f�r tra�

fikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av denna. I kost�

naden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikleden tillskyndas
honom. Uppst�r tvist om skyldighet a tt deltaga i kostn aden, skall tvisten
p� talan av end era parten avg�ras av fastighetsdomstolen.

54 � Vill �gare av fastighet inom byggnadskvarte r verkst�lla nybyggnad
d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen har utg�ng, blivit

1666

uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n avloppsledning anlagts, skall

�

han anordna utfartsv�g och n�digt avlopp fr�n fastigheten. I den m�n kom-

SFS 1981:872

munen f�rfogar �ver erforderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen �r
avsedd till gata eller annan allm�n plats vare kommunen pliktig att utan er�
s�ttning l�ta marken nyttjas f�r �ndam�let.

55 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall vad ovan i

49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r kommunen att s�som gata

iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse staten, med iakttagande att

framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m� g�ras s�v�l av staten som

av komm unen. Kostnad, som foranledes av att gatan enligt stadsplanen
bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som be�
tingas av trafiken, skall dock g�ldas av kommunen, om ej regeringen an�

norlunda f�rordnar.

Om gatukostnader m, m.

56 � Om en kommun skall anl�gga eller f�rb�ttra gator och andra allm�n�

na platser inom stadsplan, f�r kommunfullm�ktige besluta att kostnader

for s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst.omr�des behov

av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna plat�
ser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det.

Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis

grund.

Kommunfullm�ktige beslutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vil�

ket f�rdelning skall ske, om kostnader som skall f�rdelas samt om grunder�
na f�r f�rdelningen.

57 � � Om en k ommun skall anl�gga el ler f�rb�ttra en gata, f�r kommun�
fullm�ktige besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av �garna till d e
fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r varje fastighet tas ut en
ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som bel�per p� gatan
framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar som normalt h�r

till en gata f�r tas ut med lika de lar av fastighets�garna. Kostnaden f�r att

anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till fast igheterna vid
gatukorset. .

Om k ostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma

�verallt, f�r kommunfullm�ktige besluta att kostnaden skall f�rdelas mel�
lan fastighets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som an�
ges i f�rsta stycket.

58 � Den ers�ttning som enligt 56 eller 57 � bel�per p� vaije fastighet

skall j�mkas, om de kostnader som skall ers�ttas �r osk�ligt h�ga eller om
de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller ett utf�rande
som betydlig t �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den
anv�ndning som �r till�ten f�r fastigheten.

' Senaste lydelse 1975:459.

1667

�

SFS 1981:872

Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 56 eller 57 � f�r l�g�

gas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda be�

r�kningar av vad det kostar att i motsva rande utf�rande anl�gga eller f�r�
b�ttra gator eller andra allm�nna platser.

60 � Skyldighet f�r en fastighets�gare att ers�tta kommunen kostnader�

na f�r gator och andra allm�nna platser intr�der n�r den anl�ggning som er�
s�ttningen avser kan for hans fastighet anv�ndas f�r avsett �ndam�l.

Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Om ers�ttnings�

beloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens ekonomiska b�rkraft

eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock betala ers�ttningen
genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls. Avbetalning skall ske

med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp skall betalas sk�lig r�nta

fr�n den dag d� kravet p� ers�ttning framst�lldes. Om betalningsvillko ren
�nd� blir alltf�r betungande f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas.

N�r skyldighet att betala ers�ttning har intr�tt, �r ny �gare av kvarters�

mark bunden i samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen sva�

rar dock inte mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till be�
talning f�re tilltr�desdagen.

61 � Tvist om ers�ttning f�r gatukostnader och kostnader f�r annan all�

m�n plats pr �vas av fastighetsdomstolen p� talan av endera parten.

62 �'�

ElC�

63 �"

E�r-

63 �"

min
;Er

64 �'==

iteii

65 �'3

66 �'^

67 �'^

Is.�

68 �"�

et;

1668

� Senaste lydelse 1975:459.

Paragrafen upph�vd genom denna lag. Senaste lydelse 1975: 459.

" Paragrafen u pph�vd genom denna lag.

Paragrafen upph�vd genom denna lag.

Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom denna lag. Senaste ly�

delse 1975:459.

Paragrafen up ph�vd genom denna lag.
Paragrafen upph�vd genom denna lag.

�

'Ida best�mmelser om marks avst�ende och iordn ingst�llande i vissa

SFS 1981:872

f�ll

70 � L�ggas stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� regeringen p�
ans�kan av kommunen vid planens fastst�llande f�rordna, att mark som
f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller annan all�

m�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfalla kommunen,
i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens

genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som
f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och g r�nser. Marken skall avtr�
das, n�r kommunen beh�ver taga den i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall bygg�

nadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r an�
teckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum ef�
ter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens av�

st�ende till kommunen.

Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger regeringen p� ans�kan av

kommunen, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som avst�tts

enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det kan ske utan

f�rf�ng f�r �garen.

71 � Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n intetckning

och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske, vare han plik�

tig att h�lla kommunen skadesl�s.

Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog,

plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta

egendomen, vare kommunen skyldig att utgiva ers�ttning d�rf�r.

Tvist om ers�ttn ing som avses i andra stycket pr�vas av fastighetsdom�

stolen p� talan av e ndera parten.

72 �

73 � I f�rordnande som avses i 70 � m� regeringen, i den m�n s� pr�vas
sk�ligt, p� k ommunens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare skall vara

pliktig att i den ordning regeringen best�mmer bekosta anl�ggning av gator

samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp inom omr�det.

Om underh�ll av gata m. m.

74 � Underh�ll av gata eller annan allm�n plats inom omr�de med stads�

plan �vilar kommunen.

Ar staten v�gh�llare inom om r�de med stadsplan, skall underh�llet av

allm�n v�g som uppl�tits till gata �vila staten, dock med den begr�nsning
som avses i 55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�rklarats tillika vara
allm�n v�g.

18 Paragrafen upph�vd genom denna lag.

1669

. . ". /T. "

�

SFS 1981:872

Om ers�ttning for skada vid stadsplans genomf�rande

75 � Varder vid genomf�randet av stadsplan omr�de, som varit avsett

till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller �nd�
rat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av invid liggan�

de mark eller byggnad d�r� eller f�r den som har nyttjander�tt till marken
eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som vilar � marken, �r

kommunen pliktig att ers�tta skadan.

Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomstolen.

76 �

Fj�rde avd. Om utomplansbest�mmelser

77 � Utomplansbest�mmelser utf�rdas av regeringen.

78 � Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld gene�

ralplan.

79 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmelser;
dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter,

byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

80 �20

Femte avd. Om f�rbud mot bebyggelse till hinder f�r f�rsvaret, luft�

farten m. m.

81 � I n�rhete n av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan �n sta�

ten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f �retagas, virkes-

eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning inr�ttas eller
schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum, s�fram t d�rige�

nom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r avsett �ndam�l f�r�
sv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller luftfarten; dock m�
l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill.

Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum inom

omr�de i n�rh eten av atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, va-

rest risk kan anta gas f�religga f�r skadlig str�lning fr�n anl�ggningen.

82 � Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller s tat�

lig flygplats eller har tillst�nd givits att anl�gga eller utvidga annan flyg�
plats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning,

�ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 81 � s�gs skall �ga motsvarande till-

l�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avsev�rt men kan

�samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av va ruupplag, mate�

rialg�rd eller ljusanordning i n�rhete n av annan milit�r anl�ggning �n be�

f�stning eller flygplats.

Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972: 775.

1670

Paragrafen upph�vd genom 1972:775,

�

83 � Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � att p�g�ende

SFS 1981:872

markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och innehavare av
s�rskild r� tt till marken ber�ttigade till ers�ttning f�r den skada de h�rige�
nom lida. Uppkommer i fall som avses h�r synnerligt men vid anv�ndning�
en av fastighet som marken tillh�r �r anl�ggningens �gare skyldig att l�sa

fastigheten d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 22 eller 48 � �ligger kommunen.

Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola

g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak�gare
g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastigheten efter det

inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde.

84 � Har i fastst�ll d generalplan eller stadsplan med h�nsyn till anl�gg�

ning, som avses i 81 � eller i f� rordnande enligt 82 �, blivit best�mt, att

mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och har
kommunen p� grund av best�mmelserna i 22 eller 48 � l�st marken, vare
kommunen, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppen�
bart m issf�rh�llande till de n erlagda l�seskillingen, ber�ttigad till e rs�tt�
ning av anl�ggningens �gare f�r sin f�rlust.

85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�ttnings�
fr�gan ej tr�ffas, skall den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma

sin talan till fastighetsdomstolen. J�mv�l anl�ggningens �gare �ger p�kalla

pr�vning av ers�ttningsfr�gan enligt vad nu sagts.

Sj�tte avd. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fall f�r reglering av bebyg�
gelsen

86 � Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan b�ra

s�rskilt skyddas med h�nsy n till f�refintlig fr�n historisk eller konstn�rlig
synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller andra minnes�

m�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m�

f�retagas utan l�n sstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd v�gra s, om avsev�rt

men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r

gives.

87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r i

stadsplan eller byggnadsplan �ger regeringen meddela det f�rbud mot ny�

byggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas erforderliga.

F�reskrift som i f�rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jordbru�

kets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov.

88 �2'

89 � "

Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972:775.
Paragrafen upph�vd genom 1972; 775.

1671

�

SFS 1981:872

90 �23

91 �24

92 �25

93 �25

94 �22

95 �28

96 �29

97 �29

98 �2'

99 �32

100 �33

101 �24

102 �35

103 �26

104 �22

105 �38

106 �39

^ Paragrafen upph�vd genom 1972:775,

^ Paragrafen upph�vd genom 1959; 6] 1.

" Paragrafen upph�vd genom 1959:611.

Paragrafen upph�vd genom 1972:775.

Paragrafen upph�vd genom 1972: 775.

Paragrafen upph�vd genom 1972:775.

^ Parawafen

n�rmast fbre den upph�vda genom 1972:775

aragrafen upph�vd genom 1972:775.

Paragrafen upph�vd genom 1959:611.

^ Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

^ Paragrafen upph�vd genom 1959:611,

" ^ Pa ragrafen upph�vd genom 1959:611.

Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

Paragrafen upph�vd genom 1959:611

y�

1672

aragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda genom 1972- 775

Paragrafen upph�vd genom 1972: 775.

�tnfj

�

Sjunde avd. Om byggnadsplan

SFS 1981:872

107 � Har t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse v�ntas

uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att stadsplan

uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan uppr�ttas, i den
m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av bebyggelsen,

Byggnadsplan skall utm �rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �nda�

m�l avsedda omr�den som ing� i plane n, s�som byggnadsmark samt v�gar

och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola j�mv�l h�jdl�gen
angivas.

Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande el�

ler anv�ndning i �v rigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen .

108 � Byggnadsplan antages av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige �ga i
den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i
fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan.

Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty�

relsen �ger, om s�rskild anledning f�religger, underst�lla planen regering�

ens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�reskrift enligt

10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa, skall un�

derst�llning alltid ske.

Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande av

byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommunfull�
m�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits fullm�ktige och

dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnadsplan f�r det omr�de

varom fr�ga �r.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av

byggnadsplan.

109 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst omr�
de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid, h�gst ett
�r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. L�nsstyrel�
sen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nd er.

Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�nssty�

relsen eller, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, av byggnads�
n�mnd.

Kan byggnadsplan icke fastst�llas eller undantages den i viss del fr�n

fastst�llelse, �ger regeringen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer

p� l�nssty relsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad

som f�ranledes av omst�ndigheterna.

110 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock m�

l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och bygg�
nadsn�mnden tillstyrkt det.

D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad

inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av
l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det

anordnats i erforderlig m�n.

Fr�n f�rbud, som avses i f�rsta och andra styckena, m�, enligt av rege�

ringen meddelade f�reskrifter, j�mv�l byggnadsn�mnd medgiva undantag.

1673

�

SFS 1981:872

Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende � vil�

ket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109� �ger l�nsstyrelsen, i den

utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot

schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd.

111 � Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskjutas av

kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen f�r ho�
nom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen s� stor del av

kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets areal. F�ranleda s�r�
skilda omst�ndigheter att vad som s�lu nda bel�per � mark�gare icke st�r i
sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av planen, skall bel oppet i erfor�

derlig m�n s�nkas eller h�jas.

Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffan�

de �ndring av byggnadsplan.

Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden som

avses i f�rsta och andra styckena.

112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan allm�n

plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r samf�rdseln
inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas f�r det avsedda
�ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens fastst�llande till�

h�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden f�retagits eller fr�n vil�
ken efter fastst�llandet mark f�r byggnaden uppl�tits, eller ock annan fas�

tighet som ha de samma �gare.

113 � L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� regeringen
eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna vid

planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att 112 � ej �r till�mp�

lig, utan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r omr�dets �ndam�lsen�
liga anv �ndning erfordras till v�g e ller annan allm�n p lats, i den m�n det
med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�ran�

de och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet
avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Marken skall uppl�tas, n�r den be�

h�ver tagas i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om f�r�

ordnande som i f�rsta s tycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra anm�lan
d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsbo ken; och

vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit

ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande. Uppkommer fr�ga om
f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra
den nu stadgade anm�lningsskyldigheten.

�ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring av

byggnadsplan besluta om j�mkning i f�r ordnande som avses i f�rsta styc�
ket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen.

114 � Om r �tt att i vissa andra fall �n som avses i 112 och 113 �� t aga i
anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan all�

m�n plats, stadgas i v�glagen (197 1:948) och lagen (1939; 608) om enskilda
v�gar.

1674

�

115 � Nyttjander�tt till mark enligt 112 eller 113 � g�lle framf�r annan

SFS 1981:872

r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fastst�llande.

L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m� regeringen

p� ans�kan av kommunen f�rordna, att marken utan ers�ttning skall tillfal�

la kommunen.

116 � Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g eller
annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�religger enligt

112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad s �lunda best�mts

nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till

dess tidigare v�rde, vare han ber�ttigad till ers�ttning f�r den skada som

han h�rigenom lide r. Samma lag vare om innehavare av s�dan nyttjande�

r�tt eller annan s�rskild r�tt till marke n som uppl�tits innan byggnadspla�

nen fastst �lldes. Skyldighet att svara f�r ers�ttningen �ligger i fr�ga om
mark, som �r avsedd till allm�n v�g, v�gh�llaren samt betr�ffande annan
mark v�gf�rening, inom vars omr�de marken �r bel�gen. Finnes ej v�gf�r-
ening n�r fr�ga uppkommer om ers�ttning i fall som sist n�mnts, skall l�ns�
styrelsen f�ranstalta om s�dan f�renings bildande.

Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt

f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan sak�gare

att i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�rflutit fr�n det er�
s�ttningen senast best�mts erh�lla ny pr�vning av beloppet. Vad i fr�ga om
ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan den er�
s�ttningsskyldige och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter byggnads�

planens fastst�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken.

Fr�gan hu ruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�nsyn

till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens fast�
st�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf��
rande.

117 � Kan i fall som avses i 116 � �verens kommelse i ers� ttningsfr�gan

ej tr�ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att

mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g eller

annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning f�r skada

som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja marken allenast

p� s�tt som st�r i uppenbar t missf�rh�llande till markens v �rde. Om mark�

�garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan fastst�lles, f�r g�ldande av er�
s�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen pr�var betryggande. Fr�n
st�llande av s�kerhet vare staten fri.

Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av v�gar

och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att mark inom
omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n byggnad som er�

fordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan
f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas

sk�ligt.

Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller annan

allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i ans pr�k f�r �ndam�let utan medgi�

vande av markens �gare.

1675

�

SFS 1981:872

119 �40

120 �41

121 �42

122 �43

123 �44

124

125 �46

�ttonde avd. Om regionplan

126 � Finnes f�r tv� eller flera kommuner gemensam planl�ggning b�ra i
ett eller flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r markens
anv�ndning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats, omr�den f�r

t�tbebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggningar f�r vattenf�r�
s�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas.

Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de

som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmelser.

127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�nsstyrelsen
efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i �rendet j�mte eget

yttrande till regering en.

Regeringen bes t�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, ang�

ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemensam

planl�ggning skall �ga rum.

Vad nu sagts skall �ga mot svarande till�mpning med avseen de � upph�

vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts.

128 � Har regeringen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola f�r

handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner som ber�ras av den�
na bilda region planef�rbund.

Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad i

denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rb und �ga till�mpning.

F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stock�

holms l�n finnas s�rskild a best�mmelser.

Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda geno m 1972:775.
Paragrafen upph�vd genom 19 59; 6)1.
Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda gen om 1972:775,
Paragrafen och rubriken n�rmast f�re den upph�vda gen om 1972:775.

Paragrafen upph�vd geno m 1964: 824.

Paragrafen upph�vd geno m 196 4: 824.

1676

Paragrafen upph�vd geno m 1959:611.

�

129 � En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall j�mte

SFS 1981:872

ers�ttare f�r honom f�rordnas av regeringen. �vriga ledam�ter i f�rbunds�
fullm�ktige s kola utses av f�rbundets medlemmar till det antal f�r varje

medlem som be st�mmes i f�rbundsordningen.

Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring av

denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom.

130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner inom tv� eller flera
l�n, m� regeringen best�mma, att l�nsstyrelsen i ett av l�nen skall taga den

befattning med uppr� ttande av regionplan och �vriga med planen samman�

h�ngande fr�gor som ankommer p� l�nsstyrelse.

131 � Regionplan fastst�lles av regeringen, sedan f�rslag d�rtill uppr�t�

tats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har avvi�
kande mening uttalat s inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�rbunds�

medlem framst�llt erinran mot f�rslaget, �ger regeringen g�ra den avvikel�

se fr�n detta som med h�nsyn till s�lunda yppad mening m� anses befogad.

Vad nu sagts g�ller ock i fr�ga om �ndring a v regionplan.

132 � Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt f�r

regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen fast�

st�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel enligt vad

regeringen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer.

Kostnaderna skola, i den m�n b idrag ej l�mnas av statsmedel, slutligen

f�rdelas mellan f�rbundsmedlemmarna efter vad som med h �nsyn till varje

medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�ndigheterna f�ran�

leda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag.

Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige be�

st�mmas av regeringen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts.

133 � Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r

uppr�ttande a v regionplan, m� regeringen f�rel�gga fullm�ktige viss tid,
inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld regeringens pr�vning. St�lla

fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger regeringen p� f�rbun�
dets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av fullm�ktige och dem
fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan.

Vad nu sag ts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av regionplan

finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveckling eller

till fr�mjande av betydande allm�nt intresse.

134 � Regionplan skall tj�na till ledning vid up pr�ttande av generalplan,
stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid reglering

av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom planomr�det.

135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan

d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p� pr�vning av
myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r i regionplanen

avsett �ndam� l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom avsev�rt men till�
skyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r gives.

1677

�

SFS 1981:872

Nionde avd. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyggelse m. ra.

135 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna lag

f�rutsattes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger regeringen
och, enligt av regeringen meddelade f�reskrifter, myndighet som regering�
en best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyggnad, vilken inne�

fattar s�dan bebyggelse.

136 a � Tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verk�

samhet, som �r av v�sentlig betydelse f�r hush�llningen med energi, med

tr�fiberr�vara eller med land ets samlade mark- och vattentillg�ngar, skall
pr�vas av regeringen i den omfattning som nedan s�ges.

Nyanl�ggning av f�ljande slag av verksamhet skall pr�vas, n�mligen
1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk,

2. s�gverk med en �rlig produ ktionskapacitet om 5 000 m� s�gade tr�va�

ror eller mer, massafabrik, pappersbruk, samt fabrik f�r tillverkning av fi�

berskivor, sp�nskivor eller plywood,

3. fabrik for framst�llning av oorganiska eller organiska kemikalier eller

av petrokemiska produkter i �vrigt,

4. fabrik f�r raftlnering av r�oljor,
5. atomkraflanl�ggning,

6. anl�ggning f�r upparbetning av atombr�nsle,

7. �ngkraftanl�ggning och annan anl�ggning f�r eldning med fossilt

br�nsle med tillford effekt � verstigande 500 megawatt,

8. fabrik f�r framst�llning av g�dselmedel,

9. cementfabrik.

Utvidgning av verksamhet vid s�gverk eller annan anl�ggning som anges

i andra stycket 2 skall pr�vas om f�rbrukningen per kalender�r av tr�fiber�
r�vara kommer att �ka i f�rh�llande till det av �ren 1973, 1974 e ller 1975
n�r f�rbrukningen var h�gst eller i f�rh�llande till den f�rbrukning som har

till�tits enligt denna paragraf. Pr�vningsskyldighet f�religger ej om �kning�
en m�tt i rundvirke eller motsvarande m�ngd annan tr�fiberr�vara ej upp�
g�r till 10 000 m'' eller, utan att uppg� till 20 000 m^, �r mindre �n en procent
av den till j�mf�relse valda f�rbrukningen. Pr�vningsskyldighet f�religger

ej heller f�r utvidgning av verksamhet som sker utan samband med utbygg�

nad av anl�ggning, om denna den 1 juni 197 6 ing�r i en f�rvaltningsenhet
som eft er ans�kan registrerats hos regeringen, och om f�rbrukningen av

tr�fiberr�vara inom den registrerade f�rvaltningsenheten ej �kar mer �n i

f�reg�ende punkt s�ges.

Finner regeringen f�r visst fall at t verksamhet som avses i andra eller

tredje stycket ej �r av den betydelse som i f�rsta stycket s�ges, kan rege�

ringen medgiva undantag fr�n pr�vningsskyldigheten.

Nyanl�ggning eller utvidgning, som g�ller verksamhet som avses i f�rsta

stycket, skall i ann at fall �n som anges i andra och tredje styckena pr�vas
om regeringen i visst fall beslutar h�ro m. Vad nu sagts g�ll er dock ej nyan�

l�ggning av s �gverk med en �rlig produktionskapacitet som �r mindre �n
5 000 m'' s�gade tr�varor eller utvidgning av verksamhet vid s�gverk eller

annan anl�ggning som anges i andra s tycket 2 f�r vilken pr�vningsskyldig�

het enligt tredje stycket ej f�religger.

1678

Tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om kommunen till�

styrkt detta.

�

Tillst�nd kan f�renas med villkor f�r tillgodoseende av allm�nna intres-

SFS 1981: 872

sen och g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljes genom ans�kan
till koncessionsn�mnden f�r milj�skydd i den ordning som f�reskrives i
milj�skyddslagen (1969:387).

Tionde avd. Om best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m.

137 � I m�l om ers�ttning som avses i 23 �, 71 � andra stycket, 75, 85 eller

117 � och i m�l om inl�sen av mark enligt d enna lag skall expropriationsla�

gen (1972:719) i till�mp liga delar l�nda till efter r�ttelse i den m�n av vikan�

de best�mmelser ej meddelas i denna lag.

I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol,

skola best�mmelserna i expropriationslagen (1972:719) om r�tteg�ng samt
om r�tteg�ng skostnader och kostnader vid f�rdelning av ers�ttning i till�
l�mpliga delar g�lla i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i den�

na lag.

138 � I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker, an�

kommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning.

Ogillas y rkande om inl�sen, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngs�

kostnad.

139 � Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l om an spr�k som avses i 23 �,
71 � andra sty cket, 75, 85 eller 117 � och ha r m�let anh�ngiggjorts av den

som framst�ller e rs�ttningsanspr�ket, till�mpas allm�nna regler om r�tte�
g�ngskostnad. Om han har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�vad av

domstol, kan dock efter omst�ndigheterna f�rordnas, att motparten skall

ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att vardera parten skall b�ra
sin kostnad.

140 � Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller

plikt att l�sa, skola best�mmelserna om f�rhandstilltr�de i expropriations�

lagen (1972:719) �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft�gande
dom blivit avgjort att inl�sen skall �ga rum.

141 � Best�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen

(1972:719) om r�tt f�r fastighets�garen att p�kalla utvidgning av expropria�
tion skola e j �ga till�mpning med a vseende � inl�sen av mark som ing�r i
stadsplan.

142 � Vid inl�sen av mark skall 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972:

719) �ga till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n

dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol.

143 � Vill kommun l�sa i enskild v�g ing�ende mark som enligt denna lag

m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller annan allm�n plats, skall
vid expropriationsers�ttningens best�mmande h�nsyn tagas till denna r�tt.
Ej m� kostnad som kommunen nedlagt f�r trafikledens eller platsens iord-

J579

ningst�llande f�ranleda h�jning av ers�ttningsbeloppet.

�

SFS 1981: 872

144 � F�rsummar kommun att, p� s�tt i expropriationslag en (1972:719)

stadgas, neds�tta expropriationsers�ttning som fastst�llts i m�l om inl�sen

av mark och har ej marken tilltr�tts eller enligt 6 kap. 10 � expropriationsla�
gen �verg�tt p� kommunen, skall den v�ckta fr�gan om markens avtr�dan�
de, om n�gon till ers�t tning ber�ttigad yrkar det, vara f�rfallen, s�vitt p�
hans r�tt inverkar.

145

146 � Vad i 137, 138 , 140, 142 och 144�� r stadgat betr�ffande inl�sen
av mark skal! �ga motsvarade till�mpning vid inl�sen av s� rskild r�tt eller

uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag. N�r s�rskild r�tt
inl�ses eller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola best�mmelserna i 3
kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972:719) ej till�mpas p� mark

som ing�r i sta dsplan.

Elfte avd. Om p�f�ljder, fullf�ljd av talan m. m.

147 � Best�mmelser om p�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delse av s�

dan f�reskrift om byggande som har meddelats i denna lag eller med st�d
d�rav finnas i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olo vligt

byggande m. m.

147 a �"�

148 � �

149 � �ver kommunfullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r�rande

stadsplan, byggnadsplan elle r tomtindelning som enligt den na lag f�r att
bliva g�llande skall fastst�llas av regeringen eller l�nsstyrelsen, s� ock

�ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rs kild klagan ej f��

ras. vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot beslutet i �rendet

ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu s agts skall �ga motsvarande till�mp�

ning � beslut av kommunfullm�ktige som innefattar framst�llning om fast�

st�llelse av generalplan eller om annan �tg�rd av regeringen eller l�nssty�

relse enligt denna lag.

Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmelser

av regeringen.

150 � L�nsstyrelses beslut r�rande fastst�llelse av generalplan, stads�
plan. byggnadsplan eller lomtindelning skall meddelas efter anslag.

Mot l�nsstyrelses beslut i � rende om medgivande, var� 39 � �ger till-

l�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot annat

av l�nsstyrelsen meddelat beslut f� res hos regeringen genom besv �r. I fall

Paragrafen upph�vd genom 1972:775.

Paragrafen upph�vd genom 1980: 166.

1680

Paragrafen u pph�vd genom 19 76:667.

iri

�

som avses i f�rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag d� beslutet

SFS 1981:872

meddelades.

Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av kommunfullm�ktige eller

byggnadsn�mnd antaget eller eljest i vederb�rlig ordning handlagt f�rslag
r�rande generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning, m� kla�

gan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande vilket helt
eller delvis l�mnats utan bifall.

151 � L�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 �, s� ock l�nsstyrelses beslut

om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schaktning, fyll�

ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig,�tg�rd skall l�nda till efter�

r�ttelse utan hinder av f�rd klagan.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om beslut av bygg�

nadsn�mnd enligt 35 a � om f�rbud mot rivning av byggnad.

Tolfte avd. Allm�nna best�mmelser

152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit uppdrag

att uppr�tta f�rslag till r egionplan, generalplan, stadsplan, byggnadsplan

eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning eller kart�

l�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han och hans bi�
tr�den erh�lla tilltr�de till fas tigheter och byggnader samt d�rvid �verg�
�gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes erforderligt f�r
uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att skada � egendom s�
vitt m�jligt undvikes.

Vad nu sagts g�lle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som meddelats

med st�d av denna lag har att foretaga utstakning av byggnads l�ge eller
besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller d�rmed likartat

arbete.

153 � Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall ock g�l�

la om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besittningsr�tt som
enligt lag �r att h�nf�ra till fast egendom.

154 � �r fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n plats,

skall marken framf�r fastigheten anses som gata till en bredd, motsvarande

fem fj�rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen vid gatans uppl�tan�
de till allm�nt begagnande till�tn a h�gsta hush�jden.

155

Vad i de nna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger till-

l�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av tomt
eller fastighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del i samf�l-
ligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den anses be�
byggd n�r den v�sentligen tagits i anspr�k f�r angivet �ndam�l. H�gsta till-
l�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de

fastigheter som hava del i samf�lligheten.

�ndringen i nneb�r att andra stycket upph�vs.

1681

i06-SFS 1981

�

SFS 1981:872

Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med

tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med st�d

av best�mmelserna i 3 kap. 2� tredje och Q�rde styckena fastighetsbild�

ningslagen (1970; 988).

156 � G�r gr�ns mellan tv� kommuner i gatas l�ngdriktning, skall i fr�ga
om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till allm�n t

begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och samma kom�
mun.

Kostnaden f�r gatan skall f�rdelas mellan kommunerna efter den nytta

de hava av gatan, med r� tt f�r vardera kommunen att i enlighet med de i
denna lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets�gare i den kom�

munen uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore be�

l�gen inom kommu nen.

157 �^'

158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall oc k g�lla om s�dan �nd�

ring av befintlig byggnad som , enligt vad regeringen d�rom stadgar, �r att
h�nf�ra till nybyggna d.

� verg�ngsb est�mmelser�^

159 � Denna lag tr�d er i kraft den 1 januari 1948.

Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142 );

dock skola de i stadsplanelagen m eddelade �verg�ngsbest�mmelserna allt�
j�mt i till�mpliga delar g�lla, under iakttagande av att h�nvisning till stad �

gande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall anses i st�llet hava

avseende � den best�mmelsen.

F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lagru m

som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmelsen i st�l�

let till�mpas.

160 � N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande omr�
de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�m-
melser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket ej skall g�l�
la f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952.

161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ik rafttr�dande, skall be�

tr�ffande planen till�mpas vad om fastst�l ld generalplan i stad �r stadgat.

162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med avse�
ende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som meddelas med

st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser ej m� tagas i

anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse, skall v�rdet �

marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, marken vid tiden f�r

Paragrafen upph�vd genom 1972:775.

Till 1947:385.

�

lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till�mpade grunder; och m�

SFS 1981:872

forty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes marken f�r t�tbebyggelse komma i

betraktande.

163 � Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller lagligen

skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikrafttr�dande,
skall ang� ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�lda ers�ttning
f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning.

Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr�dandet

av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark att ers�tta kom�

munen v�rdet av den gatumark, som tagits i anspr�k f�r gatan, enligt be�

st�mmelserna i �ldre lag �nn u icke intr�tt vid vidgningen, skall skyldighet
f�r mark�garen att enligt denna lag med anl edning av vidgningen g�lda er�
s�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen f�r mark f�r gatans upp�
l�tande enligt �ldre lag f�rfaller till bet alning.

164 � Finnes i stad splan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd som � r

till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga till kom�
muns gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton meter.

165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med avseen�
de � omr�de i en �gares hand som ing�r i stads plan vilken fastst�llts f�re
denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett helt byggnads-

kvarter.

Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ik rafttr�dande om�

r�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av mark �ga
motsvarande till�mpning.

166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 � andra

stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot bebygge lse till hin�

der f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften meddelats j�mlikt

motsvarande stadgande i f�reva rande lag.

167 � Har f�re denna lags i krafttr�dande, i a vbidan p� uppr�ttande av

byggnadsplan, f �rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens till�

st�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikrafttr�dande,
med mindre tiden forl�nges enligt vad i 109 � stadgas.

168 � Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej regering�

en eller myndighet som regeringen best�mmer annorlunda f�rordnar, t�t�
bebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan g�ller vid

denna lags ikrafttr�dande.

Med av seende � s�dan plan skall vad i 1I0� stadgas �ga motsvarande

till�mpning.

169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom

byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen,

dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nyby ggnad, n�r
synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra fall �n d�
fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f� ruts�tter �ndring av tomtindelningen

1683

�

SFS 1981:872

eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen � ro ense d�rom

och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tomter�

na.

170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�
dande skall vad i 116� stadgas icke �ga till�mpning.

Denna lag" tr�der i kraft den I ja nuari 1965 och rubbar ej f�rordnande

som meddelats dessf�rinnan.

1. Denna lag�"* tr�der i kraft den I januari 1972.
2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj:t f�re ikrafttr�dandet,

pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�melser.

3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re

ikrafttr�dandet.

4. Best�melserna i 14 2 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som �gt

rum f�re utg�ngen av juni 1971.

1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 januari 1973.

2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och

handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av ers�ttning

och l�seskilling som fas tst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �l dre best�mmel�
ser.

3. Har generalplan fastst�llts genom beslut som vunnit laga kraft f�re la�

gens ikrafttr�dande, skall 21 � alltj�mt till�mpas och 22 � till�mpas i sin �ld�

re lydelse, om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1973.

4. Om l�senplikt eller ers�ttningsr�tt enligt 83 � f�rel�g vid lagens ikraft�

tr�dande, skall �ldre lydelse av 83� till�mpas, om talan v�ckes f�re ut�

g�ngen av �r 1973.

5. �gare av fastighet som f�re den I september 1972 har vidtagit p�tagli�

ga �tg�rder f�r att f� till st�nd s�dan glesbebyggelse p� fastigheten som
anges i 6� i lydelse enligt lagen (197 1; 1088) om �ndring i byggnadslagen �r

ber�ttigad till ers�ttn ing av kommunen f�r den skada han lider, om bebyg�

gelsen v�gras p� grund av de nya best�mmelserna i 5 � eller icke f�r �ga

rum p� grund av best�mmelse i fastst�lld generalplan. Ers�ttningen skall
ber�knas med h�nsyn till f�rh� llandena vid lagens ikrafttr�dande. Upp�
kommer synnerligt men vid anv�n dningen av fastigheten, �r kommunen

skyldig att l�sa denna. Fr�gan om s�dan skyldighet f�religger skall bed��
mas efter den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr�

dande. Best�mmelserna om r�tt till ers�ttning och skyldighet att l�sa fastig�

het g�ller dock endast om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, i fall

som avses med de nya best�mmelserna i 5 �, ans�kan om byggnadslov g�-

res f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att fr�gan

om byggnadslov slutligen pr�vat s. I m�l om ers�ttning �ger best�mmelser�

na i 13 7 � f�rsta stycket och 139� motsvarande till�mpning.

" Till 1964:824.

"Till 1971:916.

1684

"Til! 1972; 775.

�

, 6. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som

SFS 1981:872

�gt rum f�re utg�ngen a v juni 1971.

1. Denna lag�� tr�der i kraft den 1 juni 1976.
2. Best�mmelserna i 136 a � tredje stycket �ger ej till�mpning p� s�dan

�kning av f�rbrukningen av tr�fiberr�vara som sker f�r att m�jligg�ra pro�

duktion som f�re den 1 januari 1976 har till�tits enligt 136 a � i dess tidigare

lydelse.

3. Har nyanl�ggning som avses i 136 a � andra sty cket 2 eller utbyggnad

som omfattas av 136 a � tredje stycket p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet av

denna lag utan att pr�vningsskyldighet f�relegat f�r f�rbrukningen av tr�fi-

berr�vara p�b�rjas eller �kas utan hinder av best�mmelserna i tredje s tyc�
ket. F�r att verksamheten skall f� fortg� efter den 30 juni 1976 erfordras

dock att tillst�nd s�kts senast n�mnda dag.

Denna la g�^ tr� der i kraft den 1 jan uari 1977. �ldre best�mmelser om

straff skall dock till�mpas i fr�ga om g�rning som har f�retagits f�re ikraft�
tr�dandet.

Denna lag�� tr�der i kraf t den 1 juli 1977. �ldre best�mmelser skall dock

till�mpas

1. vid pr�vning av besv�r i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�re�

tag som har avgjorts av byggnadsn�mnden f�re ikrafttr�dandet och

2. i s�dant �rende om tillst�nd till byggnadsf�retag som pr�vas av l�ns�

styrelsen i f�rsta instans och som har anh�ngiggjorts hos l�nsstyrelsen f�re

ikrafttr�dandet.

Denna lag�� tr�der i kraft den 1 januari 1979. De nya best�mmelserna till-

l�mpas �ven p� f�rbud so m har meddelats f�re ikrafttr�dandet.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1982. �ldre best�mmelser skall till-

l�mpas i fr�ga om g atubyggnads�tg�rder som har p�b�rjats f�re ikrafttr�

dandet.

P� regeringens v�gnar

BIRGIT FRIGGEBO

Lars Uno Did�n

(Bostadsdepartementet)

��Till 1 976:213.

" Till 1976:667.

�� Till 1977: 338.

�� Till 1978:932.

1685

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:872

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se