SFS 1972:775

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1972:775

720775.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i byggnadslagen (1947: 385); given Stockholms slott den 19 december 1972. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks� dagens funnit gott att i f r�ga om byggnadslagen (1947; 385)2 f�r ordna, dels att 21, 76, 80, 8890, 9397, 105, 106, 119, 121, 122, 145 och 157 �� skall upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 76, 88, 96, 105, 119, 121 och 122 �� skall utg�, dels att 13, 5, 920, 2224, 26, 27, 32, 34, 35, 37, 38, 4143, 4750, 5259, 6165, 6771, 7375, 77, 79, 8385, 108110, 113116, 126, 128, 130, 137, 138, 140144, 146, 147, 149151, 156, 163 och 164 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 9, 24, 77, 81, 86, 107, 126, 136, 137, 147 och 152 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 10 a, 14 a, 136 a och 139 ��, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� d enna lag tr�der i kraft. SFS 1972:775 Utkom fr�n trycket den 28 dec. 1972 F�rsta avd. Inledan de best�mmelser 1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som stad� gas i denna lag f�reg�s av planl�ggning. Till byggande fordras lov (byggnadslov) i den omfattning Konungen best�mmer. 2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun angivas i ge� neralplan. N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg- nadsplan. Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller byggnadsplan regleras genom utomplansbest�inmelser. 3 � F�r samordning av flera kommuners planl�ggning uppr�ttas re- gionplan. 4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen till- b�rligen beaktas. 1 Prop. 1972: 111, bil 2 o ch 3, C U 35, rskr 3 48. 2 La gen omtryckt 1971: 1088. 1971 \ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag av bebyggelse underkastad de inskr�nkningar som stadgas i denna lag eller med st� d av lagen. F�r att mark skall f� anv�ndas till bebyggelse f�ruts�ttes, att den pr�vats fr�n allm�n synpunkt l�mpad f�r �ndam�let. S�dan pr�vning sker vid planl�ggning enligt denna lag. I fr�ga om annan bebyggelse �n t�tbebyggelse m� pr�vningen �ven ske i samband med pr�vning av an� s�kan om byggnadslov. 6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i denna lag s�dan samlad bebyggelse som n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anordning� ar f�r tillgodoseende av gemensamma behov. Vid pr�vning huruvida t�t� bebyggelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse som �r att v�nta. Annan bebyggelse ben�mnes glesbebyggelse. 7 � Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av byggnadsn�mnd. L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen och byggnads� v�sendet inom l�net. Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet inom riket tillkommer statens planverk. 8 � N�rmare f�reskrifter om byggnadsn�mnd, om byggande och lov d�rtill samt r�rande till�mpningen i �vrigt av denna lag meddelas av Konungen. 1972 Andra avd. Om generalplan 9 � Generalplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n s� erfordras till ledning f�r n�rmare planl�ggning betr�ffande kommu� nens ordnande och bebyggande. Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika �ndam�l, s�som till t�tbebyggelse, friluftsliv, viktigare trafikleder och andra allm�nna platser. Finnes till fr�mjande av kommunens �ndam�lsenliga ordnande er� forderligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n bebyggelse eller fr�n viss bebyggelse, oaktat omr�det i och f�r sig �r l�mpat f�r s�dant �ndam�l, skall det ock angivas i generalplanen. S�dant undantag m� icke avse bebyggelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. Erfordras eljest s�rskilda best�mmelser ang�ende markens bebyggande eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana best�m� melser. 10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av kommunfullm�ktige. Planen m� p� framst�llning av kommunen helt eller delvis fastst�llas och skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse enligt vad nedan s�gs. Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> generalplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h �n� seenden, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla. Generalplan fastst�lles av l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsen �ger, om s�r� skild anledning f�religger, underst�lla planen Konungens pr�vning. �r planen av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag eller f�reskrift meddelad med st�d av 136 a � ankommer p� Konungen, skall s�dan underst�llning alltid ske. SFS 1972: 775 10 a � N�r s� p�kallas till fr�mjande av en fr�n rikssynpunkt an� gel�gen utveckling, f�r Konungen besluta att f�r visst omr�de skall finnas generalplan, som tillgodoser i beslutet angivet allm�nt intresse. Om det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att det angivna intresset skall bli tillgodosett, kan Konungen f�reskriva att planen skall vara helt el� ler delvis fastst�lld. N�r framst�llning i s�dant fall g�res om fastst�l- lelse av planen, skall l�nsstyrelsen underst�lla den Konungens pr�vning. 11 � Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r upp� r�ttande av generalplan, d�r s�dan enligt av Konungen meddelad f�re^ skrift skall finnas eller eljest erfordras, m� Konungen f�rel�gga kom� munfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara antagen. St�lla kommunfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Konungen efter h�rande av kommunfullm�ktige l�ta p� kommunens bekostnad uppr�tta generalplan. Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav som med h�nsyn till kommunens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p� densamma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning. 12 � Beslut om fastst�llelse av generalplan g�ller ej med avseende � omr�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan. Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i 9 � tredje stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n fem �r. L�nsstyrelsen �ger dock p� framst�llning av kommunen f�rl�nga tiden f�r beslutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid. 13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrif� ter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. L�nsstyrelsen �g er medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden till� styrkt det. 14 � Hava kommunfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fast� st�llelse av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fast� st�lld generalplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej f�retagas inom omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd med� giva undantag s�vitt generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras. 14 a � Har Konungen f�reskrivit att fastst�lld generalplan skall fin� nas f�r visst omr�de, f�r Konungen eller, enligt Konungens best�m- 1973 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 mande, l�nsstyrelsen meddela det f�rbud mot nybyggnad inom om� r�det som p�kallas av omst�ndigheterna. S�dant f�rbud g�ller till dess planen pr�vats f�r fastst�llelse. Fr�n f�rbud enligt f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen eller, enligt Kommgens best�mmande, byggnadsn�mnd medgiva undantag, om generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras. 15 � �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av gene� ralplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan, �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rordna, att nybygg� nad inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill dess kommunfullm�ktige beslutat i fr�gan, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r s� erfordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder. Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns� styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av byggnads� n�mnd. 16 � Kan framst�llning om fastst�llelse av generalplan icke bifallas, �ger Konungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�ns� styrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. 17 � Inom omr�de som ing�r i fastst�lld generalplan m� schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vid� tagas. s�vitt �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. P� ans�kan av �gare av mark inom omr�de som avses i f�rsta styc� ket eller innehavare av s�rskild r�tt till s�dan mark pr�var l�nssty� relsen om viss �tg�rd �r av s�dan beskaffenhet som avses i f�rsta styc� ket. Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts an� g�ende framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av fastst�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�n� digheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rs ta stycket. 1974 18 � Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats m� l�sas av kommunen, n�r kommunen beg�r det. Annan mark f�r vilken generalplan fastst�llts m�, till den del marken ej �r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av kommunen, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i kommunens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�r uts�ttning. 18 a � Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n tra� fikanl�ggning eller allm�n ledning, skall p� kommunens yrkande servitut � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> eller nyttjander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras for �nda� m�let. Uppkommer till f�ljd av planen synnerligt men vid anv�ndningen av marken, m� �garen p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommunen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. 19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r av� sedd till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra kommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommunen i den m�n den tages i ansp r�k f�r avsett �ndam�l. SFS 1972: 775 20 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats, �ger kommunen nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av den r�tt annan kan �ga till marken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss tid, g�lle kommunens n yttjander�tt f�r samma tid. Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt �n v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var� r�ttigheten grundas, ers�ttning av kommunen f�r f�rlust som uppst�tt genom kommunens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsan� spr�k skall v�cka talan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r och eljest inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits i anspr�k av kommunen, vare kommunen ansvarig f�r avg�ld eller an� nan f�rm�n som utg�r f�r v�gens begagnande. �r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar f�r kommunen att nyttja v�gm�rken, �ger kommunen f� ledningen p� sin bekostnad flytta d till l�mplig av kommunen anvisad plats. 21 �3 22 � Medf�r fastst�lld generalplan att p�g�ende markanv�ndning av� sev�rt f�rs v�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r�tt till marken ber�ttigade till ers�ttning av kommunen f�r den skada de h�r� igenom li da. Inneb�r fastst�lld generalplan f�rbud mot t�ktverksamhet som avses i 18 � naturv�rdslagen (1964: 822) eller medf�r s�dan plan att tillst�nd till t�ktverksamhet v�gras eller f�renas med f�reskrifter, och �r i fall som nu sagts ej fr�ga om hinder i p�g�ende markanv�ndning, �ger i fr�ga om ers�ttningsskyldighet f�r kommunen 29 � naturv�rds� lagen motsvarande till�mpning. Ers�ttning kan best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l kommunen som markens �gare eller annan sak�gare att er� h�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. Vad i fr�ga om ers�tt� ningen avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan kom� munen och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter planens fast� st�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken. Uppkommer i fall som avses i f�rsta stycket f�rsta punkten synnerligt men vid anv�ndningen av fastighet som marken tillh�r, �r kommunen skyldig att l�sa fastigheten. ^ Pa ragrafen upp h�vd genom de nna lag. 1975 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 Ers�ttning enligt f�rsta stycket f�rsta punkten p� grund av att �t� g�rd som avses i 17 � f�rsta stycket icke f�r vidtagas utg�r endast om det i den ordning som anges i 17 � andra stycket fastst�llts att �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Motsvarande g�ller i f r�ga om inl�sen. 23 Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till fastig� hetsdomstolen. J�mv�l kommunen �ger p�kalla pr�vning av ers�ttnings� fr�gan enligt vad nu sagts. Tredje avd. Om stadsplan Om stadsplans uppr�ttande och antagande 24 � Stadsplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n det genom kommunens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen av bebyggelsen. 25 � Stadsplan skall utm�rka och* till gr�nserna angiva de f�r olika �ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen, n�mligen byggnadskvarter, gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den, skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den, idrottsomr�den, begravningsplatser och vattenomr�den. J�mv�l h�jdl�gen skola i erforderl ig omfattning angivas. Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som fi nnas erforderliga. 26 � Stadsplan antages av kommunfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan. Planen skall f�r att bliva g �llande fast�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty� relsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla planen Konungens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�re� skrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa eller �r planen av st�rre omfattning eller eljest av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt denna lag eller f�reskrift meddelad med st�d av 136 a � ankommer p� Konungen, skall underst�llning alltid ske. Vad nu sagts g�ller ock �ndring av stadsplan. 27 � Finnes f�r kommuns �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�m� jande av betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r visst omr�de men underl�ter kommunen att vidtaga h�rf�r erforderliga �tg�rder, m� Konungen f�rel�gga kommunfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�vning. St�lla kommunfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Ko� nungen p� kommunens bekostnad l�ta uppr�tta och. efter h�rande av 1976 � �n dringen inneb�r bl. a. att a ndra stycket upp h�vs. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> kommunfullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla stadsplan f�r omr�det. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av stadsplan. SFS 1972; 775 Om tomtindelning 28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan �ndam�lsenligt bebyggas i �verensst�mm else med stadsplanen. 29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall iakttagas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomter. 30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning skall ske, n�r �gare av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mn� den s� finner n�digt och mark�gare ej visar s�rskilt sk�l till anst�nd. 31 � Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads� n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan f�r� uts�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d�r bebyggelsen � tv� eller flera tomter �r i behov av f�rnyelse, som icke l�mpligen kan ske annorledes �n i ett sammanhang, och den best�ende tomtindel� ningen utg�r hinder f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav ut� nyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �nd� ring av tomtindelning �ga rum n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller av byggnadsn�mnden, s�vida �ndringen kan antagas vara en f�ruts�tt� ning f�r att marken eller angr�nsande mark i kvarteret inom sk�lig tid blir bebyggd p� ett �ndam�lsenligt s�tt. �ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre �verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas utan avsev�rd ol�genhet. Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu sagts, med mindre �garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tom� terna. 32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestri� das av kommunen. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt bekosta �ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av stadsplanen eller annan av kommunen vidtagen �tg�rd. 33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mn� den men skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. Om f�rbud m ot nybyggnad m. m. 34 �G Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot stadsplan; dock m� l�ns� styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnads� n�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. L�nsstyrelsen �ger medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det. � �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 1977 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av stadsplan f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning. 36 � Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del undantagas fr�n fastst�llelse, �ger Konungen eller, d�r fastst�llelsepr�v- ningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�r� bud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. F�religger fr�ga om till�mpning av 27 �, �ger Konungen ock f�rordna om erforderligt nybyggnadsf�rbud. 37 � Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som ej blivit indelad till tomter. �r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�re� tagas � mark som ber�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats. Utan hinder av vad i f�rsta och andra styckena s�gs m� dock l�ns� styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnads� n�mnd meddela tillst�nd till nybyggnad, nar s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 38 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller � fas� tighet som icke �verensst�mmer med tomtindelningen. Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g och avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �garen eller att utgiva det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit fullgjord eller n�jaktig s�kerhet blivit st�lld. N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Ko� nungen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva und antag fr�n f�rbudet i f�rsta stycket. 39 � Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvarter �ver gatulin- jen, �ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under viss tid eller tills vidare. Har byggnad i annat fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsan� de mark och �r enligt jordabalken �garen ej skyldig att avtr�da den mark som s�lunda tagits i ans pr�k, skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�re� skrivet ej medf�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att h�nf�ra till nybyggnad. �ndringen m� dock vidtagas, en dast om �garen av den ber �rda marken medgiver det. 1978 40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning, tr�d� f�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt �tg�r� den uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra om� r�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Har med avseende � visst omr �de beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranle� des av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta stycket. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om avst�ende av mark m. m. 41 � I stadsplan ing�ende mark, som �r avsedd till gata eller annan allm�n plats �ger kommunen l�sa, n�r kommunen beg�r det. Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt be� byggande �ger kommunen l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld. �r marken i kommunens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning. 41 a � Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas en� ligt 41 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�ggning eller allm�n ledning, skall p� kommunens yrkande servitut eller nyttjan� der�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan �ga� ren till f� ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i uppen� bart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att kom� munen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommunen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt. SFS 1972: 775 42 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra kommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommunen i den m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l. 43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall ang�ende kommunens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad i 20 � stadgas �ga motsvarande till�mpning. 44 �6 44 a �' 45 � Finnes i samband med pr�vning av f�rslag till stadsplan expro� priation av viss i pla nen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom finnes s�rskilt f�reskrivet, m� Konungen meddela fastst�llelse � planen eller del d �rav under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd inom viss tid, h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill, tiden f�r� l�ngas med h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett eller ti� den d�rf�r g�tt till �nda, m� nybyggnad ej utan Konungens tillst�nd f�� retagas � den mark som omfattas av den villkorliga fastst�llelsen. 46 �8 47 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare och har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen kommit till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter � Paragrafen upp h�vd ge nom ]971:91 6. ' Paragrafen upp h�vd ge nom 1971:916. � Paragrafen upp h�vd ge nom 19 70; 992. 1979 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 tomtindelningens fastst�llande, �r kommunen ber�ttigad l�sa tomtde� larna. Har ans�kan om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtin� delningen gjorts innan kommunen med st�d av best�mmelserna i f�rsta stycket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr� gan om fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fas tighet som �ver� ensst�mmer med tomtindelningen, f�rfaller kommunens talan. N�r kommun v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�r� dr�j ligen s�nd a underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten. 48 � Skall mark enligt stadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n en� skilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, vare kommunen skyldig att l�sa ma rken. N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�snings � plikt kommunen j�mv�l bet r�ffande tomtdel som �garen kan nyttja alle� nast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens v�rde. Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fas� tighetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindel� nings genomf�rande. 1980 Om uppl�tande av gata eller annan allm�n plats 49 � Iordningst�llande och uppl�tande till a llm�nt begagnande av gata eller annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i stadsplan ankomme p� kommunen. 50 � Ny gata skall uppl�tas till a llm�nt begagnande i den m�n bebyg� gandet av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och som enligt st adsplanen hava utg�ng till gatan, kvarter efter kvarter fortskri� der fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som i v�sentlig utstr�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l. H�rvid skall iakttagas, att varje gatudel som begr�nsas av tv� p� var� andra f�ljande tv�rgators utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen fastigheter med en sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en tred� jedel av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller minst en tredjedel av de fastigheter som skola hava utg�ng till gatudelen bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock att, om dessf�rinnan bebyg� gelse f�religger fastighet efter fastighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som nyss sagts, g atan skall uppl�tas framf�r s�lunda bebyggda fastigheter. Har fastighet i enlighet med tomtindelning belastats med servitut f�r utg�ng till g ata, skall s�dan fastighet vid till�mpningen av f�rsta stycket anses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt planen. Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det kommunen att till all� m�nt begagnande uppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning �verensst�mmande fastigheter som enligt stadsplanen hava utg�ng till gatan bebyggts i enligh et med planen. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 � Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den icke �r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med en sammanlagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den be� byggts i enlighet med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k f�r d�r angivet �ndam�l. SFS 1972: 775 52 � N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd och h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare eller u nder viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �n� dock kunna beh�rigen tillgodoses. Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter beho� vet och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anordning f�r vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning, var� med gatan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt utf�� ras i samband med gatans iordningst�llande men eljest s� snart ske kan efter dess upp l�tande. Vad nu sagts om gata �ger motsvarande till�mpning med avseende � annan allm�n plats. 53 � Skall enligt stadsplan trafikled anordnas till eller genom special� omr�de och kunna kommunen och den som f�rfogar �ver omr�det ej enas om de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger Konungen f�rordna h�r� om. Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnaden f�r trafikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av denna. I kostnaden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikle� den tillskyndas honom. Uppst�r tvist om skyldighet att deltaga i kostnaden, skall tvisten p� talan av endera parten avg�ras av fas� tighetsdomstolen. 54 � Vill �gare av fastighet inom byggnadskvaiter verkst�lla ny� byggnad d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen har utg�ng, blivit uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n av� loppsledning anlagts, skall han anordna utfartsv�g och n�digt av� lopp fr�n fastigheten. I den m�n kommunen f�rfogar �ver er� forderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen �r avsedd till gata eller ann an allm�n plats vare kommunen pliktig att utan ers�ttning l�ta marken nyttjas for �ndam�let. 55 � �r kronan v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall vad ovan i 49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r kommunen att s�som gata iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse kronan, med iak t� tagande att framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m� g�ras s�v�l av kronan som av kommunen. Kostnad, som f�ranledes av att gatan enligt stadsplanen bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som betingas av trafiken, skall dock g�ldas av kommunen, om ej Konungen annorlunda f�rordnar. 1981 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 Om ers�ttning f�r galuniark 56 � �gare av fastighet som �r bel�gen vid gata och som �verens� st�mmer med tomtindelning �r skyldig att ers�tta kommunen v�rdet av gatumarken framf�r fastigheten intill gatans mitt, dock ej till st�rre bredd �n fem �ttondelar av den enligt s tadsplanen vid gatans uppl�tan� de till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden � fastigheten. �r fastigheten bel�gen vid gatukors, omfattar ers�ttningsskyldig� heten tillika den del del av gatukorset som inneslutes av den i f�rsta stycket angivna gatumarkens utdragna gr�nslinjer och �r bel�gen inom ett avst�nd fr�n fastighetens sida eller h�rn, motsvarande fem �tton� delar av den i f�rsta stycket angivna hush�jden. 1982 57 � Ing�r i gata allm�n v�g eller ock v�gmark som kommunen j�m� likt 43 � nyttjar, skall fastighets�garens ers�ttningsskyldighet enligt 56 � f�rsta stycket begr�nsas till v�rdet av gatumarken framf�r fastigheten intill gatans mitt, minskad med halva arealen av v�gm�rken. Ing�r v�gmark som avses i f�rsta stycket i gatukors och finnes den areal gatumark som �terst�r i korset efter avdrag av v�gens areal vara mindre �n den areal som �garna av fastigheterna vid korset j�mlikt 56 � andra stycket skola sammahlagt ers�tta, j�mkas ers�ttningsskyl� digheten f�r fastigheterna s� att den sammanlagt ej �verstiger v�rdet av n�mnda �terst�ende areal. Vad i f� rsta och andra styckena s�gs avser icke allm�n v�g som efter det att denna lag tr�tt i k raft eller, om v�gh�llningen i kommunen dess� f�rinnan �vertagits av kronan, sedan s� skett byggts inom omr�de som ing�r i stadsp lanen. 58 � Ers�ttning varom i 56 och 57 �� s�gs skall ber�knas efter me� delv�rdet � all gatumarken framf�r fastigheten eller i fr�ga om gatu� kors, � den mark som ing�r i gatukorset; dock skall v�gmark som av� ses i 57 � f�rsta stycket icke tagas i be r�kning. V�rdet av sj�lva marken skall, efter de grunder vilka g�lla f�r uppskattning av gatumark som av� st�s till kommunen, uppskattas utan h�nsyn till kostnad som kommunen vidk�nts f�r markens iordningst�llande. 59 � D�rest s� finnes l�mpligt, m� l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen besluta, att gatumarksers�ttning som enligt 5658 �� sam� manlagt bel�per p� fastighets�garna inom visst omr�de skall f�rdelas mellan dem och i f�r ekommande fall �garna till annan eller andra inom samma omr�de bel�gna fastigheter, som ej hava egen gr�ns mot gata, efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fastigheterna medgivna bebyggelsen eller efte r fastigheternas storlek eller annan sk�lig grund. �ro synnerliga sk�l d�rtill, �ger Konungen f�rordna om �ndring i beslutet efter vad som p r�vas sk�ligt. Beslut enligt f�rsta eller andra stycket m� ej avse gata eller del d�r� av som vid beslutets meddelande �r eller lagligen skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande. 60 � Svarar den f�rdel som genom gata beredes fastighet icke mot den ers�ttningsskyldighet som enligt 5658 �� eller 59 � �ligger fas� tighetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d�rtill. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 � Har mark�gare utan l�sen till kommunen �verl�tit gatumark framf�r fastighet eller i gatukors, eller har kommunen samtidigt varit �gare av b�de den i fastigheten ing�ende kvartersmarken och gatu- marken efter det gatumarken blivit i stadsplan upptagen s�som s�dan, vare fastighetens �gare fri fr�n skyldighet att utgiva ers�ttning intill v�r� det av samma mark. SFS 1972; 775 62 � Skall gata vidgas, vare den som �ger fastighet vid n�gondera sidan av gatan skyldig att ers�tta kommunen skillnaden mellan de er� s�ttningsbelopp som med till�mpning av 5658 �� vila fastighets� �gare f�re och efter vidgningen; dock skall medelv�rdet � all mark fram� f�r fastigheten eller i g atukorset ber�knas efter medelv�rdet � den mark som erfordras f�r vidgningen, och m� den fastighets�garna � �mse sidor �vilande ers�ttningsskyldigheten sammanlagt icke avse h�gre belopp �n som motsvarar v�rdet av sistn�mnda mark. Vid best�mmandet av ers�ttningsskyldigheten skola i �vrigt 60 och 61 �� ga motsvarande till�mpning. Har enligt 59 � s�rskild grund fastst�llts f�r f�rdelning av ers�ttning f�r gatumark, skall utan hinder d�rav den �kning av gatumarksers�tt- ning som f�ranledes av gatans vidgning g�ldas enligt best�mmelserna i f�rsta stycket, s�vitt ej Konungen p� framst�llning av kommunen annor� lunda f�rordnar. 63 � Skyldighet att erl�gga ers�ttning f�r gatumark intr�der i m�n av gatas uppl�tande till allm�nt begagnande. Vad s�lunda stadgats skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om skyldighet att erl�gga ers�tt� ning f�r gatumark efter gatas vidgning. Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Vill fastighets� �gare erl�gga ers�ttning f�r gatumark genom avbetalningar, vare han dock ber�ttigad d�rtill, om n�jaktig s�kerhet st�lles. Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. A oguldet belopp skall enligt kom� munens best�mmande g�ldas sk�lig r�nta fr�n den dag d� krav p� er� s�ttning framst�llts. Pr�vas nu stadgade villkor alltf�r betungande f�r fastighets�garen, �ger l�nsstyrelsen medgiva den l�ttnad som p�kallas av omst�ndigheterna. 64 � Sedan stadsplan blivit fastst�lld, �ger kommunen, �nd� att er� s�ttningsskyldighet enligt 63 � ej intr�tt, p�kalla fastst�llande av den ers�ttning fastighets�gare skall g�lda f�r gatumark. Vill, i nnan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, kommu� nen att den ers�ttningsskyldighet f�r v�rdet av gatumark, som j�mlikt 5658 � � eller 62 � f�rsta stycket kan komma att �l�ggas fastighets� �gare inom kvarteret, skall best�mmas, m� det ske. Sedan tomtindel� ning skett, skall ers�ttningsbeloppet f�rdelas mellan fastighets�garna j�mlikt 5659 �� eller 62 � f�rsta stycket, varefter, om fall som avses i 60 eller 61 � �r f�r handen, d�r f�reskriven j�mkning skall ske. Vid best�mmande av ers�ttning enligt andra stycket f�rsta punkten skall vad eljest stadgas om fastighet och fastighets�gare g�lla om kvar� tersmark och �gare av s�dan mark. 1983 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 65 � Tvist om ers�ttning f�r gatumark pr�vas av fastighetsdomstolen p� talan av endera parten. av 66 � D� ers�ttning f�r gatumark blivit best�md, vare ny �gare kvartersmark, som ber�rts av �tg�rden, bunden i samma omfattning som f�rre �garen. 1984 Om ers�ttning f�r gatubyggnadskostnad 67 � Kommunfullm�ktige m� f�r kommunen i dess helhet eller f�r viss del d�rav meddela best�mmelser om skyldighet f�r �gare av fas� tighet som �verensst�mmer med tomtindelning att bidraga till kostnaden f�r iordningst�llande av gata {gatubyggnadskostnad). Best�mmelserna skola underst�llas l�nsstyrelsens pr�vning, s�framt p� fastighets�gare l�gges skyldighet som tidigare icke �legat honom. Om s�rskild anledning f�religger, �ger l�nsstyrelsen med eget utl�tande �verl�mna s�dant �rende till Konungen f�r avg�rande. 68 � Best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad skola angiva grunderna f�r ber�kning av den kostnad som skall p�f�ras fastighets� �garna och f�r kostnadens f�rdelning mellan dem samt tid och ord� ning f�r ers�ttningens erl�ggande. Vid grundernas best�mmande skall iakttagas: 1. Ers�ttningsskyldighet m� ej �l�ggas fastighets�gare betr�ffande gata eller del d�rav vars anl�ggning p�b�rjats framf�r fastigheten d� fr�ga ang�ende best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad v�ck� tes hos kommun fullm�ktige. 2. Ers�ttningsskyldighet m� ej avse gata eller del d�rav som lag- ligen skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande vid tid som under 1 s�gs. 3. � fastighets�gare m� ej l�ggas kostnad som utan motsvarande f�r� del f�r fastighets bebyggande f�ranledes av att gatas h�jdl�ge skall i v�sentlig m �n avvika fr�n markens naturliga h�jdl�ge eller av att gatas anl�ggning eljest p� grund av s�rskilda omst�ndigheter st�ller sig mer �n vanligt kostsam. 4. Fastighets�gare m� icke belastas med gatubyggnadskostnad i st�rre omfattning �n som g�ller i fr�ga om honom �liggande skyldighet att ers�tta gatumark; dock m� kostnad uttagas f�r iordningst�llande av v�gmark s�som gata eller av gatumark som avses i 61 �, oaktat ers�tt� ningsskyldighet som nyss n�mnts icke f�religger betr�ffande marken. 5. Utan hinder av vad under 4 s�gs m� den gatubyggnadskostnad, som skulle sammanlagt bel�pa � fastighets�garna inom visst omr�de, f�r� delas mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fas� tigheterna medgivna bebyggelsen eller efter fastigheternas storlek eller annan sk�lig grund. 6. �r inom gatudel, som begr�nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�r� gators utdragna mittlinjer, gatubyggnadskostnaden icke �verallt densam� ma, skall ers�tt ningen ber�knas efter den genomsnittliga kostnaden. 7. Till grund f�r best�mmande av gatubyggnadskostnad m�, i st�llet f�r vad under 5 och 6 s�gs, l�ggas p� tidigare erfarenhet st�dda ber�k� ningar av vad gata under likartade f�rh�llanden betingar i anl�ggning. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8. D�rest nuvarande eller f�reg�ende �gare av fastighet mot vederlag helt eller delvis vunnit befrielse fr�n deltagande i kostnad f�r anl�gg� ning av gata, skall h�nsyn tagas h�rtill. 9. Fastighets�garnas �ligganden skola st�dse motsvara sk�liga anspr�k p� r�ttvisa och billighet. 69 � Svarar den f�rdel som genom gatas iordningst�llande beredes fastighet icke mot den skyldighet som enligt best�mmelser om bidrag till gatu byggnadskostnad �vilar fastighetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d� rtill. Tvist om bidrag till gatubyggnadskostnad pr�vas av fastighetsdom� stolen p� talan av endera parten. SFS 1972: 775 S�rskilda best�mmelser om m arks avst�ende och iordningst�l lande i vissa fall 70 � L�gges stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Konungen p� ans�kan av kommunen vid planens fastst�llande f�rordna, att mark som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller annan allm�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfal� la kommunen, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Mar ken skall avtr�das, n�r kommunen beh�ver taga den i an� spr�k f�r avsett �ndam�l. N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens avst�ende till kommunen. Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger Konungen p� ans�kan av kommunen, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som avst�tts enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. 71 � Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n in� teckning och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske, vare han pliktig att h�lla kommunen skadesl�s. Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog, plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta egendomen, vare kommunen skyldig att utgiva ers�ttning d�rf�r. Tvist om ers�t tning som avses i andra stycket pr�vas av fastighetsdom� stolen p� talan av endera parten. 72 � �gare av fastighet inom omr�de, betr�ffande vilket f�rordnan� de enligt 70 � meddelats, vare ej skyldig att utgiva ers�ttning f�r gatu- mark. 73 � I f�rordnande som avses i 70 � m� Konungen, i den m�n s� pr�vas sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare skall vara pliktig att i den ordning Konungen best�mmer bekosta an- 63SFS 1972 1985 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 l�ggning av gator samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp inom omr�det. Om u nderh�ll av gat a m. m. 74 � Underh�ll av gata eller annan allm�n plats inom omr�de med stadsplan �vilar kommunen. �r kronan v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall underh�llet av allm�n v�g som uppl�tits till gata �vila kronan, dock med den be� gr�nsning som avses i 55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�r� klarats tillika vara allm�n v�g. Om ers�ttning f�r ska da vid stadsplans genomf�rande 75 � Varder vid ge nomf�randet av stadsplan omr�de, som varit avsett till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av invid liggande mark eller byggnad d�r� eller f�r den som har nyttjander�tt till m arken eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som vilar � marken, �r kommunen pliktig att ers�tta skadan. Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomstolen. 76 �9 Fj�rde avd. Om utomplansbest�mmelser 77 �10 Utomplansbest�mmelser utf�rdas av Konungen. 78 � Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld generalplan. 79 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmelser; dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 80 � 11 Femte avd. Om f�rbud mot bebyggelse till hinde r f�r f�rsvaret, luftfar ten m. m. 81 � I n�rheten av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan �n staten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f�retagas, virkes- eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning inr�ttas eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum, s� framt d�rigenom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r avsett �ndam�l f�rsv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller luft� farten; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. 1986 " Paragrafen samt rubriken n�r mast f�re densamma upp h�vda genom denna lag. �ndringen inne b�r bl. a . att andra och tr edje styckena upp h�vs. " Paragrafen up ph�vd genom denna lag . � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i I'Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum inom omr�de i n�rheten av atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, varest risk k an antagas f�religga f�r skadlig str�lning fr�n anl�ggningen. 82 � Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller statlig flygplats eller har tillst�nd givits att anl�gga eller utvidga annan flygplats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergian� l�ggning, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 81 � s�gs skall �ga mot� svarande till�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avse� v�rt men kan �samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning i n�rheten av annan milit�r anl�ggning �n bef�stning eller flygplats. 83 �12 Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � att p� g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r�tt till m arken ber�ttigade till e rs�ttning f�r den skada de h�rigenom lida. Uppkommer i fall som avses h�r synnerligt men vid anv�n dningen av fastighet som marken tillh�r �r anl�ggningens �gare skj^dig att l�sa fastigheten d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 22 eller 48 � �ligger kommunen. Vad i f r�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak� �gare g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastighe� ten efter det inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde. 84 � Har i fastst�lld generalplan eller stadsplan med h�nsyn till an� l�ggning, som avses i 81 � eller i f�rordnande enligt 82 �, blivit bes t�mt, att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och har kommunen p� grund av best�mmelserna i 22 eller 48 � l�st mar� ken, vare kommunen, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till den erlagda l�seskillingen, ber�tti� gad till ers�ttning av anl�ggningens �gare f�r sin f�rlust. 85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�tt� ningsfr�gan ej tr�ffas, skall den som vill fra mst�lla ers�ttningsspr�k in� st�mma sin talan till fastighetsdomstolen. J�mv�l anl�ggningens �gare �ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�gan enligt vad nu sagts. SFS 1972: 775 Sj�tte avd. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fall f�r reglering av bebyggelsen 86 � Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan b�ra s�rskilt skyddas med h�nsyn till f�refintlig fr�n historisk eller konstn�r� lig synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller andra min� nesm�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd v�gras, om avsev�rt men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att sk�lig ers�ttning d�rf�r gives. �ndringen inneb�r bl. a. a tt tredje stycket upph�vs. 1987 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller byggnadsplan �ger Konungen meddela det f�rbud mot nybyggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas er� forderliga. F�reskrift som i f �rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jordbru� kets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. 88 �13 89 �" 90 �'3 91 �iG 92 �1- 93 �1�^ 94 �19 95 �29 96 �21 97 �22 98 �23 99 �24 100 �25 101 �2G 102 �27 103 �2S 1^ Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag. '4 Paragrafen upph�vd genom denna lag. Il Paragrafen upph�vd genom denna lag. 1" Paragrafen upph�vd genom 1959:611. 17 Paragrafen upph�vd genom 1959: 6 11. 1� Paragrafen upph�vd genom denna lag. 1� Paragrafen upph�vd genom denna lag. 7� Paragrafen upph�vd genom denna lag. 71 Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag. 77 Paragrafen upph�vd genom denna lag. 77 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. 74 Paragrafen upph�vd genom 1959 : 61 1. 71 Paragrafen upph�vd genom 195 9; 611. 7� Paragrafen upph�vd genom 1959 : 611. 7' Paragrafen upph�vd genom 1959 : 61 1. 1988 78 Paragrafen upph�vd genom 195 9; 611. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i04 �29 SFS 1972: 775 105 �30 106 �31 Sjunde avd. �m byggnadsplan 107 � Har t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse v�n� tas uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att stadsplan uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan uppr�ttas, i den m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av be� byggelsen. Byggnadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika �ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen, s�som byggnadsmark samt v�gar och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola j�mv�l h�jdl�gen angivas. Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen. 108 � Byggnadsplan antages av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige �ga i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mn� den att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan. Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�ns� styrelsen �ger, om s�rskild anledning f�religger, underst�lla planen Ko� nungens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�re� skrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen ringa, skall underst�llning alltid ske. Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande av byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommun� fullm�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits full� m�ktige och dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnads� plan f�r det omr�de varom fr�ga �r. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring av byggnadsplan. 109 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst omr�de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid, h�gst ett �r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas. L�nsstyrelsen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder. Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av bygg� nadsn�mnd. Kan byggnadsplan icke fastst�llas eller undantages den i viss del fr�n fastst�llelse, �ger Konungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna. Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom denna lag. 1989 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 110 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och bygg� nadsn�mnden tillstyrkt det. D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, alt nybyggnad inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det anordnats i erforderlig m�n. Fr�n f�rbud, som avses i f�rsta och andra styckena, m�, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, j�mv�l byggnadsn�mnd medgiva undantag. Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende � vilket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109 � �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �t� g�rd. 111 � Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskjutas av kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen f�r honom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen s� stor del av kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets areal. F�ranleda s�rskilda omst�ndigheter att vad som s�lunda hel�per � mark�gare icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av planen, skall beloppet i erfo rderlig m�n s�nkas eller h�jas. Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning be� tr�ffande �ndring av byggnadsplan. Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden som avses i f�rsta och andra styckena. 112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan allm�n plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r samf�rdseln inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas f�r det avsedda �ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens fastst�llande tillh�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden f�retagits eller fr�n vilken ef ter fastst�llandet mark f�r byggnaden upp� l�tits, eller ock annan fastighet som hade samma �gare. 1990 113 � L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Ko� nungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna vid planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att 112 � ej �r till�mplig, u tan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till v�g eller annan all� m�n plats, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�r� v�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och gr�nser. Marken skall uppl�tas, n�r den beh�ver tagas i anspr�k f�r avsett �ndam�l. V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om f�rordnande som i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig� hetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> uppkommer fr�ga om f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nssty� relsen, har denna att fullg�ra den nu stadgade anm�lningsskyldigheten. �ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring av byggnadsplan besluta om j�mkning i f�rordnande som avses i f�rsta stycket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen. SFS 1972: 775 114 � Om r�tt att i vissa an dra fall �n som avses i 11 2 och 113 �� taga i anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan allm�n plats, stadgas i v�glagen (1971: 948) och lagen (1939: 608) om enskilda v�gar. 115 � Nyttjander�tt till mark enligt 112 eller 113 � g�lle framf�r annan r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fast� st�llande. L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m� Ko� nungen p� ans�kan av kommunen f�rordna, att marken utan ers�ttning skall tillfalla k ommunen. 116 � Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g eller annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�re� ligger enligt 112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad s�lunda best�mts nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidi gare v�rde, vare han ber�ttigad till ers� ttning f�r den skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som upp� l�tits innan byggnadsplanen fastst�lldes. Skyldighet att svara f�r ers�tt� ningen �ligger i fr�ga om mark, som �r avsedd till allm�n v�g, v�g- h�llaren samt betr�ffande annan mark v�gf�rening, inom vars omr�de marken �r bel�gen. Finnes ej v�gf�rening n�r fr�ga uppkommer om ers�ttning i fa ll som sist n�mnts , skall l�nsstyrelsen f�ranstalta om s�dan f�renings bildande. Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan sak�gare a tt i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�r� flutit f r�n det ers�ttningen senast best�mts erh�lla ny pr�vning av be� loppet. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rut� satts skola g�lla mellan den ers�ttningsskyldige och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter byggnadsplanens fastst�llande f�rv�rvat sak� �garens r�tt till marken. Fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�n� syn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens fastst�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens genomf�rande. 117 � Kan i fall som avses i 116 � �verenskommelse i ers�ttnings� fr�gan ej tr �ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. 118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g eller annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning 1991 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 f�r skada som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till matr kens v�rde. Om mark�garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan fastst�lles, f�r g�ldande av ers�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen pr�var betryggande. Fr�n st�llande av s�kerhet vare kronan fri. Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av v�gar och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att mark inom omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n byggnad som erfordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga om� st�ndigheter pr�vas sk�ligt. Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller an� nan allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i anspr�k f�r �ndam�let utan medgivande av markens �gare. 119 �32 120 �3:t 121 �34 122 �35 123 �30 124 �3- 125 �3S �ttonde avd. Om regionplan 126 � Finnes f�r tv� eller flera kommuner gemensam planl�ggning b�ra i ett eller flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r markens anv�ndning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats, omr�den f�r t�tbebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggning� ar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas. Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmel� ser. 127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�nssty� relsen efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i � rendet j�m� te eget yttrande till Konungen. Konungen best�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, an- 1992 Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamm a upph�vda genom denna lag. Paragrafen upph�vd genom 1959:611. Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamm a upph�vda genom den na lag. Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda ge nom denna lag. Paragrafen upph�vd genom 1964: 824. Paragrafen upph�vd genom 1964 : 824. Paragrafen upph�vd genom 1959: 611. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> g�ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemen� sam planl�ggning skall �ga rum. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning med avseende � upp� h�vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts. SFS 1972: 775 128 � Har Konungen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola f�r handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner som ber�ras av denna bilda regionplanef�rbund. Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad i denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rbund �ga till�mpning. F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stockholms l�n finnas s�rskilda best�mmelser. 129 � En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall j�mte e rs�ttare f�r honom f�rordnas av Konungen. �vriga ledam�ter i f�rbundsfullm�ktige sko la utses av f�rbundets medlemmar till det antal f�r varje medlem som best�mmes i f �rbundsordningen. Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring av denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom. 130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner inom tv� eller flera l�n, m� Konungen best�mma, att l�nsstyrelsen i ett av l�nen skall taga den befattning med uppr�ttande av regionplan och �vriga med pla� nen sammanh�ngande fr�gor som ankommer p� l�nsstyrelse. 131 � Regionplan fastst�lles av Konungen, sedan f�rslag d�rtill upp� r�ttats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har avvikande mening uttalats inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�r� bundsmedlem f ramst�llt erinran mot f�rslaget, �ger Konungen g�ra den avvikelse fr�n detta som med h�nsyn till s� lunda yppad mening m� an� ses befogad. Vad nu sagts g�ller ock i fr�ga om �ndring av regionplan. 132 � Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt f�r regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen fastst�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel en� ligt vad Konungen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer. Kostnaderna skola, i den m�n bidrag ej l�mnas av statsmedel, slut� ligen f�rdelas mellan f�rbundsmedlemmarna efter vad som med h�n� syn till varje medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�n� digheterna f�ranleda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag. Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmas av Konungen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts. 133 � Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande av regionplan, m� Konungen f�rel�gga fullm�ktige viss tid, inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�vning. St�lla fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Konungen p� f�rbundets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av fullm�k� tige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan. 63*SFS 1972 1993 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av region- plan finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveckling eller till fr �mjande av betydande allm�nt intresse. 134 � Regionplan skall tj�na till ledning vid uppr�ttande av general� plan, stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid reglering av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom planomr�det. 135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller an� nan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p� pr�vning av myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r i regionplanen avsett �ndam�l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom avsev�rt men tillskyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttn ing d�rf�r Nionde, avd. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyggelse m. m. 136 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna lag f�ruts�ttes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger Konungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet som Konungen best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyg g� nad, vilken innefattar s�dan bebyggelse. 136 a � �r valet av plats f�r industriell eller liknande verksamhet av v�sentlig betydelse f�r hush�llningen med landets samlade mark- och vattentillg�ngar, skall verksamhetens lokalisering pr�vas av Konungen. Konungen f�reskriver vilka slag av s�dan verksamhet som skall under� kastas Konungens pr�vning och kan �ven f�reskriva s�dan pr�vning betr�ffande viss verksamhet som avses i f�rsta punkten. Tillst�nd enligt f�rsta stycket till lokalisering f�r meddelas endast om kommunen tillstyrkt detta. Konungen kan f�reskriva villkor f�r tillgodoseende av allm�nna in� tressen. Tillst�nd kan g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljes ge� nom ans�kan till koncessionsn�mnden f�r milj�skydd i den ordning som f�reskrives i milj�skyddslagen (1969: 387). 1994 Tionde avd. Ont best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m. 137 � I m�l om ers�ttning som avses i 23 �, 71 � andra stycket, 75, 85 eller 117 � och i m�l om inl�sen av mark enligt denna lag skall expropriationslagen (1972: 719) i till�mpliga del ar l�nda till efterr�ttelse i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag. I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol, skola best�mmelserna i expropriationslagen (1972: 719) om r�tteg�ng samt om r�tteg�ngskostnader och kostnader vid f�rdelning av ers�ttning i till�mpliga delar g�lla i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 138 � I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker. ankommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning. Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngs� kostnad. 139 Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l om anspr�k som avses i 23 �, 71 � andra stycket, 75, 85 eller 117 � och har m�let anh�ngig- gjorts av den som framst�ller ers�ttningsanspr�ket, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad. Om han har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�vad av domstol, kan dock e fter omst�ndigheterna f�rordnas, att motparten skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att var� dera parten skall b�ra sin kostnad. 140 � Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller plikt att l�sa, skola best�mmelserna om f�rhandstilltr�de i expropria� tionslagen (1972: 719) �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft- �gande dom blivit avgjort att inl�sen skall �ga rum. 141 � Best�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972: 719) om r�tt f�r fastighets�garen att p�kalla utvidgning av ex� propriation skola ej �ga till�mpning med avseende � inl�sen av mark som ing�r i stadsp lan. 142 � Vid inl�sen av mark skall 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972: 719) �ga till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. 143 � Vill kommun l�sa i enskild v�g ing�ende mark som enligt den� na lag m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller annan allm�n plats, skall vid expropriationsers�ttningens best�mmande h�nsyn tagas till denna r�tt. Ej m� kostnad som kommunen nedlagt f�r trafikledens eller platsens iordnings t�llande f�ranleda h�jning av ers�ttningsbeloppet. 144 � F�rsummar kommun att, p� s�tt i expropriationslagen (1972: 719) stadgas, neds�tta expropriationsers�ttning som fastst�llts i m�l om inl�sen av mark och har ej marken tilltr�tts eller enligt 6 kap. 10 � expropriationslagen �verg�tt p� kommunen, skall den v�ckta fr�gan om markens avtr�dande, om n�gon till ers�ttning ber�ttigad yrkar det, vara f�rfallen, s�vitt p� hans r�tt inverkar. SFS 1972: 775 145 � 40 146 � Vad i 137, 138, 140, 142 och 144 �� r stadgat betr�ffande in� l�sen av mark skall �ga motsvarande till�mpning vid inl�sen av s�rskild r�tt eller uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag. N�r s�rskild r�tt inl�ses e ller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola be� st�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972: 719) ej till�mpas p� mark som ing�r i stadsplan. F�rutvarande 139 � upph�vd genom 1 970; 992. Paragrafen up ph�vd gen om denna lag. 1995 \ � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 Elfte avd. Om ansvar, handr�ckning och fullf�ljd av talan m. m. 147 � Den som f�retager nybyggnad eller annan �tg�rd i strid mot f�rbud som meddelats i denna lag eller med st�d av lagen d�mes till b�ter. �ro omst�ndigheterna synnerligen f�rsv�rande, m� till f�ngelse i h�g st sex m�nader d�mas. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet �sidos�tter villkor som Konungen meddelat med st�d av 136 a � tredje stycket, s� att allm�n r�tt kan kr�nkas, d�mes till b�ter eller f�ngelse i h� gst ett �r. 148 � I fall som avses i 147 � �ger �verexekutor meddela handr�ck� ning till r�ttelse i va d olagligen skett. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare eller av byggnadsn�mnd. �r ans�kan gjord av allm�n �klagare och beg�r ut� m�tningsman att kostnad f�r f�rr�ttning skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna medel. I �vrigt g�lle enahanda best�mmelser som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet. 149 � �ver kommunalfullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r�� rande stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning som enligt denna lag f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av Konungen eller l�nsstyrelsen, s� ock �ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rskild klagan ej f�ras, vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot beslutet i �rendet ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning � beslut av kommunfullm�ktige som innefattar framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller om annan �tg�rd av Konungen eller l�nsstyrelse enligt denna lag. Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmel� ser av Konungen. 150 � L�nsstyrelses beslut r�rande fastst�llelse av generalplan, stads� plan, byggnadsplan eller tomtindelning skall meddelas efter anslag. Mot l�nsstyrelses beslut i �rende om medgivande, var� 39 � �ger till�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot annat av l�nsstyrelsen meddelat beslut f�res hos Konungen genom be� sv�r. I fall som avses i f�rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag d� beslutet meddelades. Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av kommunfullm�ktige eller byggnadsn�mnd antaget eller eljest i vederb�rlig ordning handlagt f�r� slag r�rande generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning, m� klagan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall. 151 � L�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 �, s� ock l�nsstyrelses be� slut om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schakt- ning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. 1996 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tolfte avd. Allm�nna best�mmelser 152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit upp� drag att uppr�tta f�rslag till regionplan, generalplan, stadsplan, bygg- nadsplan eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning eller kartl�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han och hans bitr�den erh�lla tilltr�de till fastigheter och byggnader samt d�rvid �verg� �gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes erforderligt f�r uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att skada � egendom s�vitt m�jligt undvikes. Vad nu sagts g�lle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som med� delats med st�d av denna lag har att f�retaga utstakning av byggnads l�ge eller besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller d�rmed likartat arbete. 153 � Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall ock g�lla om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besittnings� r�tt som enligt lag �r att h�nf�ra till fast egendom. 154 � �r fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n plats, skall marken framf�r fastigheten anses som gata till en bredd, mot� svarande fem fj �rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen vid g a� tans uppl�tande till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden. 155 � Vad i denna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger till- l�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av tomt eller fas tighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del i samf�lligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den anses bebyggd n�r den v�sentligen tagits i a nspr�k f�r angivet �ndam�l. H�gsta till�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de fastigheter som hava del i samf�lligheten. Vad i 56, 62 och 67 �� stadgas om fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning avser �ven annan inom byggnadskvarter bel�gen fast ighet, var� nybyggnad f�retagits eller skall �ga rum efter det att kvarteret intogs i stadsplanen, samt tomt som �r i en �ga res hand. Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med st�d av best�mmelserna i 3 kap. 2 � tredje och fj�rde styckena fastig� hetsbildningslagen (1970: 988). 156 � G�r gr�ns mellan tv� kommuner i gatas l�ngdriktning, skall i fr�ga om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till allm�nt begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och samma kommun. Kostnaden f�r gatan skall f�rdelas mellan kommunerna efter den nytta de hava av gatan, med r�tt f�r vardera kommunen att i enlighet med de i denna lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets� �gare i den kommunen uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore bel�gen inom kommu nen. 157 �� SFS 1972: 775 Paragrafen up ph�vd gen om denna lag. 1997 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�daii �ndring av befintlig byggnad som, enligt vad Konungen d�rom stadgar, �r att h�nf�ra till nybyggnad. w'-. �verg�ngsbest�mmelser'� ^ 159 � Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1948. Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 142); dock skola de i stadsplanelagen meddelade �verg�ngsbest�mmel� serna alltj�mt i till�mpliga delar g�lla, under iakttagande av att h�n� visning till stadgande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall anses i st�llet hava avseende � den best�mmelsen. F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lag� rum som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�m� melsen i st�llet till�mpas. 160 � N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande omr�de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplans- best�mmelser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket ej skall g�lla f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952. 161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, skall betr�ffande planen till�mpas vad om fastst�lld generalplan i stad �r stadgat. 162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med avseende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som med� delas med st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser ej m� tagas i anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse, skall v�rdet � marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, mar� ken vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till- l�mpade grunder; och m� f�rty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes marken f�r t�tbebyggelse komma i betraktande, 163 � Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller lag- ligen skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikraft� tr�dande, skall ang�ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�l� da ers�ttning f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning. Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr� dandet av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark att ers�tta kommunen v�rdet av den gatumark, som tagits i anspr�k f�r gatan, enligt best�mmelserna i �ldre lag �nnu icke intr�tt vid vidgningen, skall skyldighet f�r mark�garen att enligt denna lag med anledning av vidgningen g�lda ers�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen f�r mark f�r gatans uppl�tande enligt �ldre lag f�rfaller till betalning. 164 � Finnes i stadsplan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd som �r till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga till kommuns gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton meter. 1998 Till 1947:385. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med av- SFS 1972: 775 seende � omr�de i en �gares hand som ing�r i stadsplan vilken fast� st�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett helt byggnadskvarter. Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande omr�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av mark �ga motsvarande till�mpning. 166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 � andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot be� byggelse till hinder f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften meddelats j�mlikt m otsvarande stadgande i f�revarande lag. 167 � Har f�re denna lags ikrafttr�dande, i avbidan p� uppr�ttande av byggnadsplan, f�rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens tillst�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikraft� tr�dande, med mindr e tiden f�rl�nges enligt vad i 109 � stadgas. 168 � Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej Ko� nungen eller myndighet som Konungen best�mmer annorlunda f�rord� nar, t�tbebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan g�ller vid denna lags ik rafttr�dande. Med avseende � s�dan plan skall vad i 110 � stadgas �ga motsva� rande till�mpning. 169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen, dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nybyggnad, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra fall �n d� fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f�ruts�tter �ndring av tomtindelningen eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndring� en �ro ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�ls� enligt utnyttjande av tomterna. 170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags i kraft� tr�dande skall vad i 116 � stadgas icke �ga till�mpning. Denna lag'^^ tr�der i kraft den 1 januari 1965 och rubbar ej f�rord� nande som meddelats dessf�rinnan. Denna lag'^'^ tr�der i kraft den 1 januari 1972. I fr�ga om m�l om in� l�sen av tomt eller tomtdel som vid utg�ngen av �r 1971 �r anh�ngigt �ger dock de upph�vda best�mmelserna i 46 �, 139 � och 141 � andra stycket samt den �ldre lydelsen av 47 � fortfarande till�mpning. Denna lag**^ tr�der i kraft den 1 januari 1972. M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos expropriationsdomstol pr�vas av fastighetsdomstol, om huvudf�rhandling ej p�b�rjats dess- Till 1964: 824. Till 19 70; 992. "Till 1971: 537. 1999 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 775 f�rinnan. Ar m�l om ers�ttning enligt 75 � anh�ngigt hos allm�n dom� stol vid ikrafttr�dandet, handl�gges m�let enligt �ldre best�mmelser. *.h 1 i Denna lag^o tr�der i kraft den 1 januari 1972. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot beslut som meddelats f�re den 1 januari 1972. 1. Denna lag-'" tr�der i kraft den 1 januari 1972. 2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj;t f�re ikrafttr� dandet. pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�m� melser. 3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re ikrafttr�dandet. 4. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. 1. Denna lag*'� tr�der i kraft den 1 januari 1973. 2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er� s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre best�mmelser. 3. Har generalplan fastst�llts genom beslut som vunnit laga kraft f�re lagens ikrafttr�dande, skall 21 � alltj�mt till�mpas och 22 � till- l�mpas i sin �ldre lydelse, om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1973. 4. Om l�senplikt eller ers�ttningsr�tt enligt 83 � f�rel�g vid lagens ikrafttr�dande, skall �ldre lydelse av 83 � till�mpas, om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1973. 5. �gare av fastighet som f�re den 1 september 1972 har vidtagit p�tagliga �tg�rder f�r att f� till st�nd s�dan glesbebyggelse p� fastig� heten som anges i 6 � i lydelse enligt lagen (1971: 1088) om �ndring i byggnadslagen �r ber�ttigad till ers�ttning av kommunen f�r den ska� da han lider, om bebyggelsen v�gras p� grund av de nya best�mmelser� na i 5 � eller icke f�r �ga rum p� grund av best�mmelse i fastst�lld generalplan. Ers�ttningen skall ber�knas med h�nsyn till f�rh�llandena vid lagens ikrafttr�dande. Uppkommer synnerligt men vid anv�nd� ningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa denna. Fr�gan om s�dan skyldighet f�religger skall bed�mas efter den fastighetsindel� ning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande. Best�mmelserna om r�tt till ers�ttning och skyldighet att l�sa fastighet g�ller dock endast om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, i fall som av� ses med de nya best�mmelserna i 5 �, ans�kan om byggnadslov g�res f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att fr�gan om byggnadslov slutligen pr�vats. I m�l om ers�ttning �ger best�mmel� serna i 137 � f�rsta stycket och 139 � motsvarande till�mpning. 6. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. "'� Til ! 1971; 592. Till 1971; 916. 2000 � Till 1972; 775. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter- SFS 1972: 775 mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 19 december 1972. GUSTAF ADOLF sVANTE L UNDKVIST (L. S.) (Civildepartementet) � </div> </div>

Lag

om �ndring i byggnadslagen (1947: 385);

given Stockholms slott den 19 december 1972.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks�

dagens funnit gott att i f r�ga om byggnadslagen (1947; 385)2 f�r ordna,

dels att 21, 76, 80, 8890, 9397, 105, 106, 119, 121, 122, 145 och

157 �� skall upph�ra att g�lla,

dels att rubrikerna n�rmast f�re 76, 88, 96, 105, 119, 121 och 122 ��

skall utg�,

dels att 13, 5, 920, 2224, 26, 27, 32, 34, 35, 37, 38, 4143,

4750, 5259, 6165, 6771, 7375, 77, 79, 8385, 108110,
113116, 126, 128, 130, 137, 138, 140144, 146, 147, 149151, 156,

163 och 164 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 9, 24, 77, 81, 86, 107,
126, 136, 137, 147 och 152 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 10 a, 14 a, 136 a

och 139 ��, av nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� d enna lag tr�der i kraft.

SFS 1972:775

Utkom fr�n trycket

den 28 dec. 1972

F�rsta avd. Inledan de best�mmelser

1 � Marks anv�ndning f�r bebyggelse skall i den omfattning som stad�

gas i denna lag f�reg�s av planl�ggning.

Till byggande fordras lov (byggnadslov) i den omfattning Konungen

best�mmer.

2 � Grunddragen f�r marks anv�ndning inom kommun angivas i ge�
neralplan.

N�rmare reglering av bebyggelsen sker genom stadsplan eller bygg-

nadsplan.

Byggnadsverksamheten inom omr�de som ej ing�r i stadsplan eller

byggnadsplan regleras genom utomplansbest�inmelser.

3 � F�r samordning av flera kommuners planl�ggning uppr�ttas re-

gionplan.

4 � Vid planl�ggning skola s�v�l allm�nna som enskilda intressen till-
b�rligen beaktas.

1 Prop. 1972: 111, bil 2 o ch 3, C U 35, rskr 3 48.

2 La gen omtryckt 1971: 1088.

1971

�

SFS 1972: 775

5 � Markens �gare �r med avseende � dess anv�ndning f�r olika slag
av bebyggelse underkastad de inskr�nkningar som stadgas i denna lag
eller med st� d av lagen.

F�r att mark skall f� anv�ndas till bebyggelse f�ruts�ttes, att den

pr�vats fr�n allm�n synpunkt l�mpad f�r �ndam�let. S�dan pr�vning

sker vid planl�ggning enligt denna lag. I fr�ga om annan bebyggelse �n

t�tbebyggelse m� pr�vningen �ven ske i samband med pr�vning av an�

s�kan om byggnadslov.

6 � Med t�tbebyggelse f�rst�s i denna lag s�dan samlad bebyggelse
som n�dv�ndigg�r eller kan v�ntas n�dv�ndigg�ra s�rskilda anordning�

ar f�r tillgodoseende av gemensamma behov. Vid pr�vning huruvida t�t�

bebyggelse f�religger skall h�nsyn tagas �ven till bebyggelse som �r att

v�nta.

Annan bebyggelse ben�mnes glesbebyggelse.

7 � Det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten ut�vas av

byggnadsn�mnd.

L�nsstyrelsen har att �va tillsyn �ver planl�ggningen och byggnads�

v�sendet inom l�net.

Den allm�nna uppsikten �ver planl�ggningen och byggnadsv�sendet

inom riket tillkommer statens planverk.

8 � N�rmare f�reskrifter om byggnadsn�mnd, om byggande och lov

d�rtill samt r�rande till�mpningen i �vrigt av denna lag meddelas
av Konungen.

1972

Andra avd. Om generalplan

9 � Generalplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n

s� erfordras till ledning f�r n�rmare planl�ggning betr�ffande kommu�

nens ordnande och bebyggande.

Planen skall angiva grunddragen f�r markens anv�ndning till olika

�ndam�l, s�som till t�tbebyggelse, friluftsliv, viktigare trafikleder och

andra allm�nna platser.

Finnes till fr�mjande av kommunens �ndam�lsenliga ordnande er�

forderligt, att visst omr�de tills vidare undantages fr�n bebyggelse

eller fr�n viss bebyggelse, oaktat omr�det i och f�r sig �r l�mpat f�r
s�dant �ndam�l, skall det ock angivas i generalplanen. S�dant undantag
m� icke avse bebyggelse f�r jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller

d�rmed j�mf�rligt behov.

Erfordras eljest s�rskilda best�mmelser ang�ende markens bebyggande

eller anv�ndning i �vrigt, skall generalplanen inneh�lla s�dana best�m�

melser.

10 � Generalplan s� ock �ndring d�rav antages av kommunfullm�ktige.

Planen m� p� framst�llning av kommunen helt eller delvis fastst�llas

och skall, i vad den blivit fastst�lld, l�nda till efterr�ttelse enligt vad

nedan s�gs.

Generalplan som blivit f�rem�l f�r fastst�llelse ben�mnes fastst�lld

�

generalplan. D�rmed avses, om planen �r fastst�lld allenast i vissa h �n�
seenden, endast de best�mmelser som s�lunda skola g�lla.

Generalplan fastst�lles av l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsen �ger, om s�r�

skild anledning f�religger, underst�lla planen Konungens pr�vning. �r
planen av st�rre allm�n betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga

vars avg�rande enligt denna lag eller f�reskrift meddelad med st�d
av 136 a � ankommer p� Konungen, skall s�dan underst�llning alltid
ske.

SFS 1972: 775

10 a � N�r s� p�kallas till fr�mjande av en fr�n rikssynpunkt an�

gel�gen utveckling, f�r Konungen besluta att f�r visst omr�de skall

finnas generalplan, som tillgodoser i beslutet angivet allm�nt intresse.

Om det �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r att det angivna intresset skall

bli tillgodosett, kan Konungen f�reskriva att planen skall vara helt el�

ler delvis fastst�lld. N�r framst�llning i s�dant fall g�res om fastst�l-
lelse av planen, skall l�nsstyrelsen underst�lla den Konungens pr�vning.

11 � Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r upp�

r�ttande av generalplan, d�r s�dan enligt av Konungen meddelad f�re^

skrift skall finnas eller eljest erfordras, m� Konungen f�rel�gga kom�
munfullm�ktige viss tid inom vilken s�dan plan skall vara antagen.

St�lla kommunfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger

Konungen efter h�rande av kommunfullm�ktige l�ta p� kommunens

bekostnad uppr�tta generalplan.

Finnes generalplan men pr�vas den uppenbarligen icke fylla de krav

som med h�nsyn till kommunens utveckling sk�ligen b�ra st�llas p�
densamma, skall i fr�ga om �ndring av planen vad i f�rsta stycket
stadgas �ga motsvarande till�mpning.

12 � Beslut om fastst�llelse av generalplan g�ller ej med avseende �

omr�de som ing�r i stadsplan eller byggnadsplan.

Betr�ffande s�dant undantag fr�n bebyggelse som omf�rm�les i

9 � tredje stycket m� fastst�llelse ej meddelas att g�lla f�r l�ngre tid �n
fem �r. L�nsstyrelsen �ger dock p� framst�llning av kommunen f�rl�nga

tiden f�r beslutets giltighet, varje g�ng med h�gst n�mnda tid.

13 � Nybyggnad m� icke f�retagas i strid mot fastst�lld generalplan;

dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrif�
ter, byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

L�nsstyrelsen �g er medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden till�

styrkt det.

14 � Hava kommunfullm�ktige beslutat g�ra framst�llning om fast�

st�llelse av generalplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fast�
st�lld generalplan, m� nybyggnad, innan framst�llningen pr�vats, ej
f�retagas inom omr�de som avses med denna; dock m� l�nsstyrelsen

eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd med�
giva undantag s�vitt generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras.

14 a � Har Konungen f�reskrivit att fastst�lld generalplan skall fin�

nas f�r visst omr�de, f�r Konungen eller, enligt Konungens best�m-

1973

�

SFS 1972: 775

mande, l�nsstyrelsen meddela det f�rbud mot nybyggnad inom om�
r�det som p�kallas av omst�ndigheterna. S�dant f�rbud g�ller till dess

planen pr�vats f�r fastst�llelse.

Fr�n f�rbud enligt f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen eller, enligt

Kommgens best�mmande, byggnadsn�mnd medgiva undantag, om

generalplanens genomf�rande icke f�rsv�ras.

15 � �r fr�ga v�ckt om framst�llning ang�ende fastst�llelse av gene�

ralplan betr�ffande visst omr�de eller �ndring av fastst�lld generalplan,
�ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rordna, att nybygg�
nad inom omr�det icke m� f�retagas. S�dant f�rordnande g�ller intill
dess kommunfullm�ktige beslutat i fr�gan, dock ej l�ngre �n ett �r. D�r

s� erfordras �ger l�nsstyrelsen p� framst�llning av kommunen f�rl�nga

f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i s�nder.

Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av l�ns�

styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av byggnads�

n�mnd.

16 � Kan framst�llning om fastst�llelse av generalplan icke bifallas,

�ger Konungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�ns�
styrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad

som f�ranledes av omst�ndigheterna.

17 � Inom omr�de som ing�r i fastst�lld generalplan m� schaktning,

fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vid�

tagas. s�vitt �tg�rden �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra
omr�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

P� ans�kan av �gare av mark inom omr�de som avses i f�rsta styc�

ket eller innehavare av s�rskild r�tt till s�dan mark pr�var l�nssty�
relsen om viss �tg�rd �r av s�dan beskaffenhet som avses i f�rsta styc�
ket.

Har med avseende � visst omr�de beslut fattats eller fr�ga v�ckts an�

g�ende framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller �ndring av
fastst�lld generalplan eller har f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt

16 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�n�

digheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rs ta stycket.

1974

18 � Mark som enligt fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled

eller annan allm�n plats m� l�sas av kommunen, n�r kommunen beg�r
det.

Annan mark f�r vilken generalplan fastst�llts m�, till den del marken

ej �r avsedd f�r enskilt bebyggande, l�sas av kommunen, s�vitt markens
anv�ndning f�r avsett �ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i kommunens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som

besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra

stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�r uts�ttning.

18 a � Inneh�ller fastst�lld generalplan best�mmelse att mark, som ej

m� l�sas enligt 18 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n tra�

fikanl�ggning eller allm�n ledning, skall p� kommunens yrkande servitut

�

eller nyttjander�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras for �nda�

m�let. Uppkommer till f�ljd av planen synnerligt men vid anv�ndningen
av marken, m� �garen p�fordra att kommunen f�rv�rvar r�ttighet som

nu sagts. Kommunen �ger best�mma om f�rv�rvet skall avse servitut

eller nyttjander�tt.

19 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt fastst�lld generalplan �r av�

sedd till trafikled eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de
som skall tillh�ra kommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla

kommunen i den m�n den tages i ansp r�k f�r avsett �ndam�l.

SFS 1972: 775

20 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt
fastst�lld generalplan �r avsedd till trafikled eller annan allm�n plats,

�ger kommunen nyttja v�gm�rken f�r avsett �ndam�l utan hinder av
den r�tt annan kan �ga till marken. Har v�gen uppl�tits allenast p� viss

tid, g�lle kommunens n yttjander�tt f�r samma tid.

Besv�ras v�gm�rken av fordran eller annan r�ttighet med b�ttre r�tt

�n v�guppl�telsen, njute innehavaren mot avskrivning � handling, var�

r�ttigheten grundas, ers�ttning av kommunen f�r f�rlust som uppst�tt
genom kommunens nyttjander�tt. Den som vill framst�lla ers�ttningsan�

spr�k skall v�cka talan, om han �r innehavare av fordran, inom tio �r

och eljest inom tv� �r fr�n det planen fastst�lldes. Sedan marken tagits
i anspr�k av kommunen, vare kommunen ansvarig f�r avg�ld eller an�

nan f�rm�n som utg�r f�r v�gens begagnande.

�r v�gen anv�nd f�r ledning som hindrar eller v�sentligt f�rsv�rar

f�r kommunen att nyttja v�gm�rken, �ger kommunen f� ledningen p�

sin bekostnad flytta d till l�mplig av kommunen anvisad plats.

21 �3

22 � Medf�r fastst�lld generalplan att p�g�ende markanv�ndning av�

sev�rt f�rs v�ras, �ro markens �gare och innehavare av s�rskild r�tt till
marken ber�ttigade till ers�ttning av kommunen f�r den skada de h�r�
igenom li da. Inneb�r fastst�lld generalplan f�rbud mot t�ktverksamhet
som avses i 18 � naturv�rdslagen (1964: 822) eller medf�r s�dan plan att

tillst�nd till t�ktverksamhet v�gras eller f�renas med f�reskrifter, och

�r i fall som nu sagts ej fr�ga om hinder i p�g�ende markanv�ndning,

�ger i fr�ga om ers�ttningsskyldighet f�r kommunen 29 � naturv�rds�
lagen motsvarande till�mpning.

Ers�ttning kan best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med r�tt

f�r s�v�l kommunen som markens �gare eller annan sak�gare att er�
h�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. Vad i fr�ga om ers�tt�

ningen avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan kom�

munen och sak�gare g�lle j�mv�l mot den som efter planens fast�
st�llande f�rv�rvat sak�garens r�tt till marken.

Uppkommer i fall som avses i f�rsta stycket f�rsta punkten synnerligt

men vid anv�ndningen av fastighet som marken tillh�r, �r kommunen
skyldig att l�sa fastigheten.

^ Pa ragrafen upp h�vd genom de nna lag.

1975

�

SFS 1972: 775

Ers�ttning enligt f�rsta stycket f�rsta punkten p� grund av att �t�

g�rd som avses i 17 � f�rsta stycket icke f�r vidtagas utg�r endast om
det i den ordning som anges i 17 � andra stycket fastst�llts att �tg�rden

�r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra omr�dets anv�ndning
f�r avsett �ndam�l. Motsvarande g�ller i f r�ga om inl�sen.

Kan �verenskommelse i ers�ttningsfr�gan icke tr�ffas, skall den

som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k inst�mma sin talan till fastig�

hetsdomstolen. J�mv�l kommunen �ger p�kalla pr�vning av ers�ttnings�
fr�gan enligt vad nu sagts.

Tredje avd. Om stadsplan

Om stadsplans uppr�ttande och antagande

24 � Stadsplan skall genom kommunens f�rsorg uppr�ttas i den m�n
det genom kommunens utveckling p�kallas f�r den n�rmare regleringen

av bebyggelsen.

25 � Stadsplan skall utm�rka och* till gr�nserna angiva de f�r olika
�ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen, n�mligen

byggnadskvarter,

gator, torg, parker och andra allm�nna platser samt

specialomr�den, s�som j�rnv�gs- och andra s�rskilda trafikomr�den,

skydds- eller s�kerhetsomr�den f�r vissa anl�ggningar, hamnomr�den,

idrottsomr�den, begravningsplatser och vattenomr�den.

J�mv�l h�jdl�gen skola i erforderl ig omfattning angivas.

Stadsplan skall ock inneh�lla de ytterligare best�mmelser ang�ende

omr�denas bebyggande eller anv�ndning i �vrigt som fi nnas erforderliga.

26 � Stadsplan antages av kommunfullm�ktige; dock �ga fullm�ktige
i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mnden

att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan.

Planen skall f�r att bliva g �llande fast�llas av l�nsstyrelsen. L�nssty�

relsen �ger, om s�rskild anledning d�rtill f�religger, underst�lla planen
Konungens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�re�

skrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen

ringa eller �r planen av st�rre omfattning eller eljest av st�rre allm�n
betydelse eller har i �rendet uppkommit fr�ga vars avg�rande enligt
denna lag eller f�reskrift meddelad med st�d av 136 a � ankommer p�

Konungen, skall underst�llning alltid ske.

Vad nu sagts g�ller ock �ndring av stadsplan.

27 � Finnes f�r kommuns �ndam�lsenliga utveckling eller till fr�m�

jande av betydande allm�nt intresse n�digt att stadsplan uppr�ttas f�r

visst omr�de men underl�ter kommunen att vidtaga h�rf�r erforderliga
�tg�rder, m� Konungen f�rel�gga kommunfullm�ktige viss tid inom

vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�vning. St�lla
kommunfullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Ko�

nungen p� kommunens bekostnad l�ta uppr�tta och. efter h�rande av

1976

� �n dringen inneb�r bl. a. att a ndra stycket upp h�vs.

�

kommunfullm�ktige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla stadsplan f�r
omr�det.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring

av stadsplan.

SFS 1972; 775

Om tomtindelning

28 � Byggnadskvarter skall indelas till tomter s�lunda att det kan

�ndam�lsenligt bebyggas i �verensst�mm else med stadsplanen.

29 � Tomtindelning b�r s�vitt m�jligt ske i ett sammanhang f�r hela
kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett kvarter, skall

iakttagas att �terstoden kan indelas till l�mpliga tomter.

30 � Tomtindelning av mark som ej varit f�rem�l f�r dylik indelning
skall ske, n�r �gare av s�dan mark beg�r det eller n�r byggnadsn�mn�
den s� finner n�digt och mark�gare ej visar s�rskilt sk�l till anst�nd.

31 � Tomtindelning m� p� beg�ran av mark�gare eller p� byggnads�

n�mndens f�ranstaltande �ndras, om fastst�lld �ndring av stadsplan f�r�
uts�tter �ndring j�mv�l av tomtindelningen, s� ock d�r bebyggelsen

� tv� eller flera tomter �r i behov av f�rnyelse, som icke l�mpligen

kan ske annorledes �n i ett sammanhang, och den best�ende tomtindel�
ningen utg�r hinder f�r att marken inom kvarteret eller del d�rav ut�
nyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. I fr�ga om obebyggd mark m� �nd�
ring av tomtindelning �ga rum n�r s�dan p�kallas av mark�gare eller

av byggnadsn�mnden, s�vida �ndringen kan antagas vara en f�ruts�tt�

ning f�r att marken eller angr�nsande mark i kvarteret inom sk�lig tid
blir bebyggd p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

�ndring av tomtindelning m� ock p� beg�ran av mark�gare eller p�

byggnadsn�mndens eget f�ranstaltande �ga rum, om d�rigenom b�ttre

�verensst�mmelse med best�ende �gander�ttsf�rh�llanden kan vinnas

utan avsev�rd ol�genhet.

Ej m� tomtindelning �ndras i andra fall �n nu sagts, med mindre

�garna av de tomter som ber�ras av �ndringen �ro ense d�rom och

�ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av tom�

terna.

32 � Kostnaden f�r tomtindelning eller �ndring d�rav skall bestri�

das av kommunen. Mark�gare skall dock efter vad som pr�vas sk�ligt

bekosta �ndring som han p�kallat och som ej f�ranledes av �ndring av

stadsplanen eller annan av kommunen vidtagen �tg�rd.

33 � Tomtindelning s� ock �ndring d�rav antages av byggnadsn�mn�
den men skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen.

Om f�rbud m ot nybyggnad m. m.

34 �G Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot stadsplan; dock m� l�ns�

styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnads�

n�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill. L�nsstyrelsen

�ger medgiva undantag endast om byggnadsn�mnden tillstyrkt det.

� �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

1977

�

SFS 1972: 775

35 � Har beslut fattats eller fr�ga v�ckts om antagande eller �ndring
av stadsplan f�r visst omr�de, skall ang�ende f�rbud mot nybyggnad
inom omr�det vad i 14 och 15 �� stadgas �ga motsvarande till�mpning.

36 � Befinnes stadsplan icke kunna fastst�llas eller ock b�ra i viss del

undantagas fr�n fastst�llelse, �ger Konungen eller, d�r fastst�llelsepr�v-

ningen ankommer p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�r�
bud mot nybyggnad som f�ranledes av omst�ndigheterna.

F�religger fr�ga om till�mpning av 27 �, �ger Konungen ock f�rordna

om erforderligt nybyggnadsf�rbud.

37 � Inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke till�ten � mark som
ej blivit indelad till tomter.

�r fr�ga v�ckt om �ndring av tomtindelning, m� nybyggnad ej f�re�

tagas � mark som ber�res d�rav innan fr�gan slutligt pr�vats.

Utan hinder av vad i f�rsta och andra styckena s�gs m� dock l�ns�

styrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, byggnads�

n�mnd meddela tillst�nd till nybyggnad, nar s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

38 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot tomtindelning eller � fas�

tighet som icke �verensst�mmer med tomtindelningen.

Ej heller m� nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsv�g

och avlopp fr�n fastigheten som enligt denna lag �ligger �garen eller

att utgiva det bidrag till kostnad f�r gata som bel�per � fastigheten blivit
fullgjord eller n�jaktig s�kerhet blivit st�lld.

N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Ko�

nungen meddelade f�reskrifter, byggnadsn�mnd medgiva und antag fr�n

f�rbudet i f�rsta stycket.

39 � Skjuter trappa fr�n fastighet inom byggnadskvarter �ver gatulin-

jen, �ger l�nsstyrelsen medgiva att den kvarst�r � gatumarken under

viss tid eller tills vidare.

Har byggnad i annat fall uppf�rts s� att den skjuter in p� angr�nsan�

de mark och �r enligt jordabalken �garen ej skyldig att avtr�da den

mark som s�lunda tagits i ans pr�k, skall vad i 34, 38 och 158 �� r f�re�

skrivet ej medf�ra hinder mot s�dan �ndring av byggnaden som �r att

h�nf�ra till nybyggnad. �ndringen m� dock vidtagas, en dast om �garen
av den ber �rda marken medgiver det.

1978

40 � Inom omr�de som ing�r i stadsplan m� schaktning, fyllning, tr�d�

f�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd icke vidtagas s�vitt �tg�r�
den uppenbarligen �r av beskaffenhet att kunna v�sentligt f�rsv�ra om�

r�dets anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

Har med avseende � visst omr �de beslut fattats eller fr�ga v�ckts om

antagande eller �ndring av stadsplan eller har f�rbud mot nybyggnad
meddelats enligt 36 �, �ger l�nsstyrelsen, i den utstr�ckning som f�ranle�
des av omst�ndigheterna, stadga f�rbud mot �tg�rd varom s�gs i f�rsta
stycket.

�

Om avst�ende av mark m. m.

41 � I stadsplan ing�ende mark, som �r avsedd till gata eller annan

allm�n plats �ger kommunen l�sa, n�r kommunen beg�r det.

Annan i stadsplan ing�ende mark som ej �r avsedd f�r enskilt be�

byggande �ger kommunen l�sa, s�vitt markens anv�ndning f�r avsett
�ndam�l ej �ndock kan anses s�kerst�lld.

�r marken i kommunens �go, m� kommunen l�sa s�rskild r�tt som

besv�rar marken. Inl�sen av s�rskild r�tt till mark som avses i andra

stycket m� dock ske endast under d�r angiven f�ruts�ttning.

41 a � Inneh�ller stadsplan best�mmelse att mark, som ej m� l�sas en�

ligt 41 � f�rsta stycket, skall kunna nyttjas f�r allm�n trafikanl�ggning
eller allm�n ledning, skall p� kommunens yrkande servitut eller nyttjan�

der�tt uppl�tas i den omfattning som erfordras f�r �ndam�let. Kan �ga�
ren till f� ljd av planen nyttja marken endast p� s�tt som st�r i uppen�
bart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, m� han p�fordra att kom�
munen f�rv�rvar r�ttighet som nu sagts. Kommunen �ger best�mma

om f�rv�rvet skall avse servitut eller nyttjander�tt.

SFS 1972: 775

42 � Ing�r allm�n v�g i mark som enligt stadsplan �r avsedd till gata

eller annan allm�n plats eller till s�rskilt trafikomr�de som skall tillh�ra
kommunen, skall v�gm�rken utan ers�ttning tillfalla kommunen i den

m�n den tages i anspr�k f�r avsett �ndam�l.

43 � Ing�r enskild v�g f�r tv� eller flera fastigheter i mark som enligt
stadsplan �r avsedd till gata eller annan allm�n plats, skall ang�ende

kommunens r�ttigheter och skyldigheter med avseende � v�gm�rken vad
i 20 � stadgas �ga motsvarande till�mpning.

44 �6

44 a �'

45 � Finnes i samband med pr�vning av f�rslag till stadsplan expro�
priation av viss i pla nen ing�ende mark b�ra ske enligt vad d�rom finnes
s�rskilt f�reskrivet, m� Konungen meddela fastst�llelse � planen eller
del d �rav under villkor att s�dan expropriation kommer till st�nd inom

viss tid, h�gst ett �r; dock m�, n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill, tiden f�r�
l�ngas med h�gst ett �r i s�nder. Intill dess expropriation skett eller ti�
den d�rf�r g�tt till �nda, m� nybyggnad ej utan Konungens tillst�nd f��
retagas � den mark som omfattas av den villkorliga fastst�llelsen.

46 �8

47 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare
och har ej fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtindelningen

kommit till st�nd p� grund av ans�kan som gjorts senast ett �r efter

� Paragrafen upp h�vd ge nom ]971:91 6.

' Paragrafen upp h�vd ge nom 1971:916.

� Paragrafen upp h�vd ge nom 19 70; 992.

1979

�

SFS 1972: 775

tomtindelningens fastst�llande, �r kommunen ber�ttigad l�sa tomtde�

larna.

Har ans�kan om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med tomtin�

delningen gjorts innan kommunen med st�d av best�mmelserna i f�rsta

stycket v�ckt talan om inl�sen, skall m�let f�rklaras vilande till dess fr�
gan om fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fas tighet som �ver�
ensst�mmer med tomtindelningen, f�rfaller kommunens talan.

N�r kommun v�ckt talan om inl�sen av tomt skall domstolen of�r�

dr�j ligen s�nd a underr�ttelse d�rom till fastighetsbildningsmyndigheten.

48 � Skall mark enligt stadsplanen anv�ndas f�r annat �ndam�l �n en�

skilt bebyggande och kan markens �gare till f�ljd h�rav nyttja marken

allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare
v�rde, vare kommunen skyldig att l�sa ma rken.

N�r ett �r f�rflutit fr�n tomtindelnings fastst�llande, �ligge l�snings �

plikt kommunen j�mv�l bet r�ffande tomtdel som �garen kan nyttja alle�
nast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till markens v�rde.

Fr�gan huruvida l�sningsplikt f�religger skall bed�mas efter den fas�

tighetsindelning som g�llde vid tiden f�r stadsplanens antagande, med
de �ndringar av indelningen som skett f�r planens eller f�r tomtindel�

nings genomf�rande.

1980

Om uppl�tande av gata eller annan allm�n plats

49 � Iordningst�llande och uppl�tande till a llm�nt begagnande av gata
eller annan allm�n plats inom omr�de som ing�r i stadsplan ankomme
p� kommunen.

50 � Ny gata skall uppl�tas till a llm�nt begagnande i den m�n bebyg�
gandet av fastigheter, som �verensst�mma med tomtindelning och som

enligt st adsplanen hava utg�ng till gatan, kvarter efter kvarter fortskri�
der fr�n f�rut uppl�ten gata eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som

i v�sentlig utstr�ckning �r bebyggt f�r bostads- eller industri�ndam�l.

H�rvid skall iakttagas, att varje gatudel som begr�nsas av tv� p� var�

andra f�ljande tv�rgators utdragna mittlinjer skall uppl�tas, n�r antingen
fastigheter med en sammanlagd l�ngd utmed gatudelen av minst en tred�

jedel av de d�rvid befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter eller

minst en tredjedel av de fastigheter som skola hava utg�ng till gatudelen
bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock att, om dessf�rinnan bebyg�

gelse f�religger fastighet efter fastighet i f�ljd fr�n f�rut uppl�ten gata
eller fr�n allm�n v�g inom omr�de som nyss sagts, g atan skall uppl�tas
framf�r s�lunda bebyggda fastigheter.

Har fastighet i enlighet med tomtindelning belastats med servitut f�r

utg�ng till g ata, skall s�dan fastighet vid till�mpningen av f�rsta stycket

anses som bebyggd s� snart h�rskande fastighet blivit bebyggd enligt
planen.

Skall redan nu befintlig gata vidgas, �ligger det kommunen att till all�

m�nt begagnande uppl�ta gatans nya del i den m�n med tomtindelning

�verensst�mmande fastigheter som enligt stadsplanen hava utg�ng till

gatan bebyggts i enligh et med planen.

�

51 � Torg, park eller annan s�dan allm�n plats skall till den del den

icke �r att anse som gata uppl�tas till allm�nt begagnande, n�r fastigheter,

som �verensst�mma med tomtindelning, eller specialomr�den med en
sammanlagd l�ngd utmed platsen av minst tv� tredjedelar av de d�rvid
befintliga gr�nslinjerna f�r byggnadskvarter och specialomr�den be�

byggts i enlighet med stadsplanen eller eljest v�sentligen tagits i anspr�k
f�r d�r angivet �ndam�l.

SFS 1972: 775

52 � N�r gata uppl�tes till allm�nt begagnande, skall den till bredd

och h�jdl�ge �verensst�mma med stadsplanen; dock �ger l�nsstyrelsen

p� framst�llning av kommunen medgiva avvikelse h�rifr�n tills vidare

eller u nder viss tid, om den allm�nna samf�rdseln och h�lsov�rden �n�
dock kunna beh�rigen tillgodoses.

Vid uppl�tandet skall gatan vara f�rsedd med bel�ggning efter beho�

vet och ortens sed samt med erforderliga g�ngbanor och n�dig anordning

f�r vattnets avrinnande. Plantering eller annan s�rskild anordning, var�

med gatan skall vara f�rsedd enligt stadsplanen, skall s�vitt m�jligt utf��
ras i samband med gatans iordningst�llande men eljest s� snart ske

kan efter dess upp l�tande.

Vad nu sagts om gata �ger motsvarande till�mpning med avseende �

annan allm�n plats.

53 � Skall enligt stadsplan trafikled anordnas till eller genom special�

omr�de och kunna kommunen och den som f�rfogar �ver omr�det ej

enas om de �tg�rder som b�ra vidtagas, �ger Konungen f�rordna h�r�
om.

Den som f�rfogar �ver omr�det �r pliktig att deltaga i kostnaden f�r

trafikledens anordnande i den m�n han kan anses hava nytta av

denna. I kostnaden inr�knas ers�ttning f�r intr�ng som genom trafikle�

den tillskyndas honom. Uppst�r tvist om skyldighet att deltaga i

kostnaden, skall tvisten p� talan av endera parten avg�ras av fas�
tighetsdomstolen.

54 � Vill �gare av fastighet inom byggnadskvaiter verkst�lla ny�

byggnad d�r� innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen
har utg�ng, blivit uppl�ten till allm�nt begagnande och allm�n av�

loppsledning anlagts, skall han anordna utfartsv�g och n�digt av�
lopp fr�n fastigheten. I den m�n kommunen f�rfogar �ver er�
forderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen �r avsedd till gata
eller ann an allm�n plats vare kommunen pliktig att utan ers�ttning l�ta

marken nyttjas for �ndam�let.

55 � �r kronan v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall vad

ovan i 49, 50, 52 och 53 �� stadgas om ansvarighet f�r kommunen att
s�som gata iordningst�lla och uppl�ta allm�n v�g avse kronan, med iak t�

tagande att framst�llning varom i 52 � f�rsta stycket s�gs m� g�ras
s�v�l av kronan som av kommunen. Kostnad, som f�ranledes av att

gatan enligt stadsplanen bygges till st�rre bredd eller med dyrbarare

utf�rande i �vrigt �n som betingas av trafiken, skall dock g�ldas av
kommunen, om ej Konungen annorlunda f�rordnar.

1981

�

SFS 1972: 775

Om ers�ttning f�r galuniark
56 � �gare av fastighet som �r bel�gen vid gata och som �verens�
st�mmer med tomtindelning �r skyldig att ers�tta kommunen v�rdet

av gatumarken framf�r fastigheten intill gatans mitt, dock ej till st�rre
bredd �n fem �ttondelar av den enligt s tadsplanen vid gatans uppl�tan�

de till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden � fastigheten.

�r fastigheten bel�gen vid gatukors, omfattar ers�ttningsskyldig�

heten tillika den del del av gatukorset som inneslutes av den i f�rsta

stycket angivna gatumarkens utdragna gr�nslinjer och �r bel�gen inom
ett avst�nd fr�n fastighetens sida eller h�rn, motsvarande fem �tton�

delar av den i f�rsta stycket angivna hush�jden.

1982

57 � Ing�r i gata allm�n v�g eller ock v�gmark som kommunen j�m�

likt 43 � nyttjar, skall fastighets�garens ers�ttningsskyldighet enligt 56 �
f�rsta stycket begr�nsas till v�rdet av gatumarken framf�r fastigheten

intill gatans mitt, minskad med halva arealen av v�gm�rken.

Ing�r v�gmark som avses i f�rsta stycket i gatukors och finnes den

areal gatumark som �terst�r i korset efter avdrag av v�gens areal vara

mindre �n den areal som �garna av fastigheterna vid korset j�mlikt

56 � andra stycket skola sammahlagt ers�tta, j�mkas ers�ttningsskyl�
digheten f�r fastigheterna s� att den sammanlagt ej �verstiger v�rdet

av n�mnda �terst�ende areal.

Vad i f� rsta och andra styckena s�gs avser icke allm�n v�g som efter

det att denna lag tr�tt i k raft eller, om v�gh�llningen i kommunen dess�

f�rinnan �vertagits av kronan, sedan s� skett byggts inom omr�de som
ing�r i stadsp lanen.

58 � Ers�ttning varom i 56 och 57 �� s�gs skall ber�knas efter me�

delv�rdet � all gatumarken framf�r fastigheten eller i fr�ga om gatu�
kors, � den mark som ing�r i gatukorset; dock skall v�gmark som av�

ses i 57 � f�rsta stycket icke tagas i be r�kning. V�rdet av sj�lva marken
skall, efter de grunder vilka g�lla f�r uppskattning av gatumark som av�

st�s till kommunen, uppskattas utan h�nsyn till kostnad som kommunen

vidk�nts f�r markens iordningst�llande.

59 � D�rest s� finnes l�mpligt, m� l�nsstyrelsen p� framst�llning av

kommunen besluta, att gatumarksers�ttning som enligt 5658 �� sam�

manlagt bel�per p� fastighets�garna inom visst omr�de skall f�rdelas

mellan dem och i f�r ekommande fall �garna till annan eller andra inom

samma omr�de bel�gna fastigheter, som ej hava egen gr�ns mot gata,

efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fastigheterna medgivna

bebyggelsen eller efte r fastigheternas storlek eller annan sk�lig grund.

�ro synnerliga sk�l d�rtill, �ger Konungen f�rordna om �ndring i

beslutet efter vad som p r�vas sk�ligt.

Beslut enligt f�rsta eller andra stycket m� ej avse gata eller del d�r�

av som vid beslutets meddelande �r eller lagligen skolat vara uppl�ten

till allm�nt begagnande.

60 � Svarar den f�rdel som genom gata beredes fastighet icke mot
den ers�ttningsskyldighet som enligt 5658 �� eller 59 � �ligger fas�

tighetens �gare, j�mkas ers�ttningen med h�nsyn d�rtill.

�

61 � Har mark�gare utan l�sen till kommunen �verl�tit gatumark

framf�r fastighet eller i gatukors, eller har kommunen samtidigt varit
�gare av b�de den i fastigheten ing�ende kvartersmarken och gatu-

marken efter det gatumarken blivit i stadsplan upptagen s�som s�dan,

vare fastighetens �gare fri fr�n skyldighet att utgiva ers�ttning intill v�r�

det av samma mark.

SFS 1972; 775

62 � Skall gata vidgas, vare den som �ger fastighet vid n�gondera

sidan av gatan skyldig att ers�tta kommunen skillnaden mellan de er�
s�ttningsbelopp som med till�mpning av 5658 �� vila fastighets�

�gare f�re och efter vidgningen; dock skall medelv�rdet � all mark fram�
f�r fastigheten eller i g atukorset ber�knas efter medelv�rdet � den mark
som erfordras f�r vidgningen, och m� den fastighets�garna � �mse sidor
�vilande ers�ttningsskyldigheten sammanlagt icke avse h�gre belopp

�n som motsvarar v�rdet av sistn�mnda mark.

Vid best�mmandet av ers�ttningsskyldigheten skola i �vrigt 60 och

61 �� ga motsvarande till�mpning.

Har enligt 59 � s�rskild grund fastst�llts f�r f�rdelning av ers�ttning

f�r gatumark, skall utan hinder d�rav den �kning av gatumarksers�tt-

ning som f�ranledes av gatans vidgning g�ldas enligt best�mmelserna i

f�rsta stycket, s�vitt ej Konungen p� framst�llning av kommunen annor�
lunda f�rordnar.

63 � Skyldighet att erl�gga ers�ttning f�r gatumark intr�der i m�n av

gatas uppl�tande till allm�nt begagnande. Vad s�lunda stadgats skall
�ga motsvarande till�mpning i fr�ga om skyldighet att erl�gga ers�tt�
ning f�r gatumark efter gatas vidgning.

Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. Vill fastighets�

�gare erl�gga ers�ttning f�r gatumark genom avbetalningar, vare han

dock ber�ttigad d�rtill, om n�jaktig s�kerhet st�lles. Avbetalning skall

ske med minst en tiondel �rligen. A oguldet belopp skall enligt kom�

munens best�mmande g�ldas sk�lig r�nta fr�n den dag d� krav p� er�

s�ttning framst�llts. Pr�vas nu stadgade villkor alltf�r betungande f�r

fastighets�garen, �ger l�nsstyrelsen medgiva den l�ttnad som p�kallas

av omst�ndigheterna.

64 � Sedan stadsplan blivit fastst�lld, �ger kommunen, �nd� att er�

s�ttningsskyldighet enligt 63 � ej intr�tt, p�kalla fastst�llande av den

ers�ttning fastighets�gare skall g�lda f�r gatumark.

Vill, i nnan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, kommu�

nen att den ers�ttningsskyldighet f�r v�rdet av gatumark, som j�mlikt
5658 � � eller 62 � f�rsta stycket kan komma att �l�ggas fastighets�

�gare inom kvarteret, skall best�mmas, m� det ske. Sedan tomtindel�

ning skett, skall ers�ttningsbeloppet f�rdelas mellan fastighets�garna

j�mlikt 5659 �� eller 62 � f�rsta stycket, varefter, om fall som avses i

60 eller 61 � �r f�r handen, d�r f�reskriven j�mkning skall ske.

Vid best�mmande av ers�ttning enligt andra stycket f�rsta punkten

skall vad eljest stadgas om fastighet och fastighets�gare g�lla om kvar�

tersmark och �gare av s�dan mark.

1983

�

SFS 1972: 775

65 � Tvist om ers�ttning f�r gatumark pr�vas av fastighetsdomstolen

p� talan av endera parten.

66 � D� ers�ttning f�r gatumark blivit best�md, vare ny �gare

kvartersmark, som ber�rts av �tg�rden, bunden i samma omfattning

som f�rre �garen.

1984

Om ers�ttning f�r gatubyggnadskostnad

67 � Kommunfullm�ktige m� f�r kommunen i dess helhet eller f�r

viss del d�rav meddela best�mmelser om skyldighet f�r �gare av fas�
tighet som �verensst�mmer med tomtindelning att bidraga till kostnaden

f�r iordningst�llande av gata {gatubyggnadskostnad).

Best�mmelserna skola underst�llas l�nsstyrelsens pr�vning, s�framt

p� fastighets�gare l�gges skyldighet som tidigare icke �legat honom.
Om s�rskild anledning f�religger, �ger l�nsstyrelsen med eget utl�tande
�verl�mna s�dant �rende till Konungen f�r avg�rande.

68 � Best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad skola angiva

grunderna f�r ber�kning av den kostnad som skall p�f�ras fastighets�
�garna och f�r kostnadens f�rdelning mellan dem samt tid och ord�

ning f�r ers�ttningens erl�ggande. Vid grundernas best�mmande skall

iakttagas:

1. Ers�ttningsskyldighet m� ej �l�ggas fastighets�gare betr�ffande

gata eller del d�rav vars anl�ggning p�b�rjats framf�r fastigheten d�
fr�ga ang�ende best�mmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad v�ck�

tes hos kommun fullm�ktige.

2. Ers�ttningsskyldighet m� ej avse gata eller del d�rav som lag-

ligen skolat vara uppl�ten till allm�nt begagnande vid tid som under 1
s�gs.

3. � fastighets�gare m� ej l�ggas kostnad som utan motsvarande f�r�

del f�r fastighets bebyggande f�ranledes av att gatas h�jdl�ge skall i
v�sentlig m �n avvika fr�n markens naturliga h�jdl�ge eller av att gatas
anl�ggning eljest p� grund av s�rskilda omst�ndigheter st�ller sig mer
�n vanligt kostsam.

4. Fastighets�gare m� icke belastas med gatubyggnadskostnad i st�rre

omfattning �n som g�ller i fr�ga om honom �liggande skyldighet att

ers�tta gatumark; dock m� kostnad uttagas f�r iordningst�llande av

v�gmark s�som gata eller av gatumark som avses i 61 �, oaktat ers�tt�
ningsskyldighet som nyss n�mnts icke f�religger betr�ffande marken.

5. Utan hinder av vad under 4 s�gs m� den gatubyggnadskostnad, som

skulle sammanlagt bel�pa � fastighets�garna inom visst omr�de, f�r�

delas mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen � fas�

tigheterna medgivna bebyggelsen eller efter fastigheternas storlek eller

annan sk�lig grund.

6. �r inom gatudel, som begr�nsas av tv� p� varandra f�ljande tv�r�

gators utdragna mittlinjer, gatubyggnadskostnaden icke �verallt densam�

ma, skall ers�tt ningen ber�knas efter den genomsnittliga kostnaden.

7. Till grund f�r best�mmande av gatubyggnadskostnad m�, i st�llet

f�r vad under 5 och 6 s�gs, l�ggas p� tidigare erfarenhet st�dda ber�k�

ningar av vad gata under likartade f�rh�llanden betingar i anl�ggning.

�

8. D�rest nuvarande eller f�reg�ende �gare av fastighet mot vederlag

helt eller delvis vunnit befrielse fr�n deltagande i kostnad f�r anl�gg�
ning av gata, skall h�nsyn tagas h�rtill.

9. Fastighets�garnas �ligganden skola st�dse motsvara sk�liga anspr�k

p� r�ttvisa och billighet.

69 � Svarar den f�rdel som genom gatas iordningst�llande beredes
fastighet icke mot den skyldighet som enligt best�mmelser om bidrag

till gatu byggnadskostnad �vilar fastighetens �gare, j�mkas ers�ttningen

med h�nsyn d� rtill.

Tvist om bidrag till gatubyggnadskostnad pr�vas av fastighetsdom�

stolen p� talan av endera parten.

SFS 1972: 775

S�rskilda best�mmelser om m arks avst�ende och iordningst�l lande

i vissa fall

70 � L�gges stadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Konungen
p� ans�kan av kommunen vid planens fastst�llande f�rordna, att mark
som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till gata eller
annan allm�n plats eller till allm�n byggnad skall utan ers�ttning tillfal�

la kommunen, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan

f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas

sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och
gr�nser. Mar ken skall avtr�das, n�r kommunen beh�ver taga den i an�
spr�k f�r avsett �ndam�l.

N�r fr�ga v�ckts om till�mpning av vad i f�rsta stycket s�gs, skall

byggnadsn�mnden g�ra anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten

f�r anteckning i fastighetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger

rum efter det s�dan anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om
markens avst�ende till kommunen.

Vid fastst�llande av �ndring av stadsplan �ger Konungen p� ans�kan

av kommunen, om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�rordna att mark som
avst�tts enligt f�rsta stycket skall utbytas mot annan mark, s�vitt det

kan ske utan f�rf�ng f�r �garen.

71 � Den som f�tt avst� mark enligt 70 � skall frig�ra den fr�n in�
teckning och annan s�rskild r�tt, som g�ller d�ri. Kan detta icke ske,

vare han pliktig att h�lla kommunen skadesl�s.

Finnes � marken, d� den avtr�des, byggnad, st�ngsel, v�xande skog,

plantering eller annat av beskaffenhet att kunna h�nf�ras till den fasta
egendomen, vare kommunen skyldig att utgiva ers�ttning d�rf�r.

Tvist om ers�t tning som avses i andra stycket pr�vas av fastighetsdom�

stolen p� talan av endera parten.

72 � �gare av fastighet inom omr�de, betr�ffande vilket f�rordnan�

de enligt 70 � meddelats, vare ej skyldig att utgiva ers�ttning f�r gatu-
mark.

73 � I f�rordnande som avses i 70 � m� Konungen, i den m�n s�
pr�vas sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva, att omr�dets �gare
skall vara pliktig att i den ordning Konungen best�mmer bekosta an-
63SFS 1972

1985

�

SFS 1972: 775

l�ggning av gator samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp
inom omr�det.

Om u nderh�ll av gat a m. m.
74 � Underh�ll av gata eller annan allm�n plats inom omr�de med

stadsplan �vilar kommunen.

�r kronan v�gh�llare inom omr�de med stadsplan, skall underh�llet

av allm�n v�g som uppl�tits till gata �vila kronan, dock med den be�
gr�nsning som avses i 55 �. Samma lag vare i fr�ga om gata som f�r�
klarats tillika vara allm�n v�g.

Om ers�ttning f�r ska da vid stadsplans genomf�rande

75 � Varder vid ge nomf�randet av stadsplan omr�de, som varit avsett

till allm�n samf�rdsel, helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller
�ndrat till sitt h�jdl�ge, och uppst�r d�rigenom skada f�r �gare av invid
liggande mark eller byggnad d�r� eller f�r den som har nyttjander�tt

till m arken eller byggnaden eller f�r innehavare av servitut som vilar �
marken, �r kommunen pliktig att ers�tta skadan.

Tvist om ers�ttning enligt f�rsta stycket pr�vas av fastighetsdomstolen.

76 �9

Fj�rde avd. Om utomplansbest�mmelser

77 �10 Utomplansbest�mmelser utf�rdas av Konungen.

78 � Utomplansbest�mmelser m� ej till�mpas i strid mot fastst�lld
generalplan.

79 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot utomplansbest�mmelser;

dock m� l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter,

byggnadsn�mnd medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

80 � 11

Femte avd. Om f�rbud mot bebyggelse till hinde r f�r

f�rsvaret, luftfar ten m. m.

81 � I n�rheten av bef�stning eller statlig flygplats eller av annan �n
staten tillh�rig flygplats f�r allm�nt bruk m� ej nybyggnad f�retagas,

virkes- eller annat varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning inr�ttas
eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd �ga rum, s�

framt d�rigenom bef�stningens eller flygplatsens anv�ndning f�r avsett
�ndam�l f�rsv�ras eller eljest avsev�rt men �samkas f�rsvaret eller luft�
farten; dock m� l�nsstyrelsen medgiva undantag n�r synnerliga sk�l �ro

d�rtill.

1986

" Paragrafen samt rubriken n�r mast f�re densamma upp h�vda genom denna lag.

�ndringen inne b�r bl. a . att andra och tr edje styckena upp h�vs.

" Paragrafen up ph�vd genom denna lag .

�

i I'Ej heller m� utan l�nsstyrelsens medgivande nybyggnad �ga rum inom

omr�de i n�rheten av atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning,

varest risk k an antagas f�religga f�r skadlig str�lning fr�n anl�ggningen.

82 � Har beslut meddelats att anl�gga eller utvidga bef�stning eller

statlig flygplats eller har tillst�nd givits att anl�gga eller utvidga annan
flygplats f�r allm�nt bruk eller atomreaktor eller annan atomenergian�

l�ggning, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att vad i 81 � s�gs skall �ga mot�
svarande till�mpning. S�dant f�rordnande m� ock meddelas, d�r avse�

v�rt men kan �samkas f�rsvaret genom bebyggelse eller inr�ttande av

varuupplag, materialg�rd eller ljusanordning i n�rheten av annan milit�r

anl�ggning �n bef�stning eller flygplats.

83 �12 Inneb�r stadgandet i 81 � eller f�rordnande enligt 82 � att p�

g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro markens �gare och
innehavare av s�rskild r�tt till m arken ber�ttigade till e rs�ttning f�r den
skada de h�rigenom lida. Uppkommer i fall som avses h�r synnerligt

men vid anv�n dningen av fastighet som marken tillh�r �r anl�ggningens
�gare skj^dig att l�sa fastigheten d�r ej s�dan skyldighet j�mlikt 22 eller

48 � �ligger kommunen.

Vad i f r�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola

g�lla mellan anl�ggningens �gare och markens �gare eller annan sak�

�gare g�lle j�mv�l mot den som f�rv�rvat sak�garens r�tt till fastighe�

ten efter det inskr�nkningen i m�jligheterna att nyttja marken intr�dde.

84 � Har i fastst�lld generalplan eller stadsplan med h�nsyn till an�

l�ggning, som avses i 81 � eller i f�rordnande enligt 82 �, blivit bes t�mt,
att mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n enskilt bebyggande, och

har kommunen p� grund av best�mmelserna i 22 eller 48 � l�st mar�

ken, vare kommunen, s�vitt den kan nyttja marken allenast p� s�tt som

st�r i uppenbart missf�rh�llande till den erlagda l�seskillingen, ber�tti�

gad till ers�ttning av anl�ggningens �gare f�r sin f�rlust.

85 � Kan i fall som avses i 83 eller 84 � �verenskommelse i ers�tt�

ningsfr�gan ej tr�ffas, skall den som vill fra mst�lla ers�ttningsspr�k in�
st�mma sin talan till fastighetsdomstolen. J�mv�l anl�ggningens �gare

�ger p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�gan enligt vad nu sagts.

SFS 1972: 775

Sj�tte avd. Om s�rskilda �tg�rder i vissa fall f�r reglering

av bebyggelsen

86 � Finnes omr�de som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan b�ra

s�rskilt skyddas med h�nsyn till f�refintlig fr�n historisk eller konstn�r�

lig synpunkt v�rdefull bebyggelse, fasta fornl�mningar eller andra min�
nesm�rken, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att nybyggnad inom omr�det
icke m� f�retagas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Ej m� tillst�nd v�gras,

om avsev�rt men d�rigenom tillskyndas markens �gare, utan att sk�lig
ers�ttning d�rf�r gives.

�ndringen inneb�r bl. a. a tt tredje stycket upph�vs.

1987

�

SFS 1972: 775

87 � Till f�rekommande av t�tbebyggelse inom omr�de som ej ing�r

i stadsplan eller byggnadsplan �ger Konungen meddela det f�rbud mot
nybyggnad eller de f�reskrifter i �vrigt som f�r �ndam�let finnas er�

forderliga.

F�reskrift som i f �rsta stycket s�gs m� ej avse bebyggelse f�r jordbru�

kets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov.

88 �13

89 �"

90 �'3

91 �iG

92 �1-

93 �1�^

94 �19

95 �29

96 �21

97 �22

98 �23

99 �24

100 �25

101 �2G

102 �27

103 �2S

1^ Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag.

'4 Paragrafen upph�vd genom denna lag.

Il Paragrafen upph�vd genom denna lag.

1" Paragrafen upph�vd genom 1959:611.

17 Paragrafen upph�vd genom 1959: 6 11.

1� Paragrafen upph�vd genom denna lag.

7� Paragrafen upph�vd genom denna lag.

71 Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag.

77 Paragrafen upph�vd genom denna lag.

77 Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

74 Paragrafen upph�vd genom 1959 : 61 1.

71 Paragrafen upph�vd genom 195 9; 611.

7� Paragrafen upph�vd genom 1959 : 611.

7' Paragrafen upph�vd genom 1959 : 61 1.

1988

78 Paragrafen upph�vd genom 195 9; 611.

�

i04 �29

SFS 1972: 775

105 �30

106 �31

Sjunde avd. �m byggnadsplan

107 � Har t�tbebyggelse uppkommit eller kan s�dan bebyggelse v�n�

tas uppkomma � viss ort, och f�ranleda ej omst�ndigheterna till att
stadsplan uppr�ttas, skall genom kommunens f�rsorg byggnadsplan

uppr�ttas, i den m�n s�dan plan finnes erforderlig f�r reglering av be�
byggelsen.

Byggnadsplan skall utm�rka och till gr�nserna angiva de f�r olika

�ndam�l avsedda omr�den som ing� i planen, s�som byggnadsmark
samt v�gar och andra allm�nna platser. I den m�n s� erfordras skola

j�mv�l h�jdl�gen angivas.

Erfordras s�rskilda best�mmelser ang�ende omr�denas bebyggande

eller anv�ndning i �vrigt, skola s�dana best�mmelser intagas i planen.

108 � Byggnadsplan antages av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige

�ga i den omfattning som pr�vas l�mplig uppdraga �t byggnadsn�mn�

den att i fullm�ktiges st�lle antaga s�dan plan.

Planen skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av l�nsstyrelsen. L�ns�

styrelsen �ger, om s�rskild anledning f�religger, underst�lla planen Ko�

nungens pr�vning. Avviker planen fr�n generalplan, som efter f�re�

skrift enligt 10 a � andra stycket blivit fastst�lld, och �r ej avvikelsen

ringa, skall underst�llning alltid ske.

Underl�ter kommun att vidtaga erforderliga �tg�rder f�r uppr�ttande

av byggnadsplan, d�r s�dan erfordras, m� l�nsstyrelsen efter kommun�
fullm�ktiges h�rande l�ta uppr�tta samt, sedan tillf�lle givits full�

m�ktige och dem fr�gan eljest r�r att yttra sig, fastst�lla byggnads�

plan f�r det omr�de varom fr�ga �r.

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning med avseende � �ndring

av byggnadsplan.

109 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av byggnadsplan f�r visst

omr�de eller om �ndring av s�dan plan, �ger l�nsstyrelsen f�r viss tid,
h�gst ett �r, f�rordna, att nybyggnad inom omr�det icke m� f�retagas.

L�nsstyrelsen m� f�rl�nga f�rbudets giltighetstid med h�gst tv� �r i
s�nder.

Fr�n f�rbud som i f�rsta stycket s�gs m� undantag medgivas av

l�nsstyrelsen eller, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, av bygg�

nadsn�mnd.

Kan byggnadsplan icke fastst�llas eller undantages den i viss del fr�n

fastst�llelse, �ger Konungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer
p� l�nsstyrelsen, denna f�r viss tid meddela det f�rbud mot nybyggnad
som f�ranledes av omst�ndigheterna.

Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

Paragrafen samt rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda genom denna lag.

Paragrafen upph�vd genom denna lag.

1989

�

SFS 1972: 775

110 � Nybyggnad m� ej f�retagas i strid mot byggnadsplan; dock m�

l�nsstyrelsen medgiva undantag, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill och bygg�

nadsn�mnden tillstyrkt det.

D�rest s� finnes p�kallat, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, alt nybyggnad

inom omr�de som ing�r i byggnadsplan ej m� f�retagas utan tillst�nd av

l�nsstyrelsen, innan v�gar, vattenf�rs�rjning och avlopp f�r omr�det
anordnats i erforderlig m�n.

Fr�n f�rbud, som avses i f�rsta och andra styckena, m�, enligt av

Konungen meddelade f�reskrifter, j�mv�l byggnadsn�mnd medgiva

undantag.

Betr�ffande omr�de som ing�r i byggnadsplan eller med avseende

� vilket f�rbud mot nybyggnad meddelats enligt 109 � �ger l�nsstyrelsen,
i den utstr�ckning som f�ranledes av omst�ndigheterna, stadga f�rbud
mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �t�

g�rd.

111 � Kostnaden f�r uppr�ttande av byggnadsplan skall f�rskjutas

av kommunen. �gare av mark som ing�r i planen vare, d�rest planen
f�r honom medf�r avsev�rd nytta, skyldig att �terg�lda kommunen
s� stor del av kostnaden som svarar mot hans del av planomr�dets
areal. F�ranleda s�rskilda omst�ndigheter att vad som s�lunda hel�per
� mark�gare icke st�r i sk�ligt f�rh�llande till den nytta han har av

planen, skall beloppet i erfo rderlig m�n s�nkas eller h�jas.

Vad i f�rsta stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning be�

tr�ffande �ndring av byggnadsplan.

Det ankommer p� l�nsstyrelsen att meddela beslut i de h�nseenden

som avses i f�rsta och andra styckena.

112 � Mark som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan

allm�n plats m�, i den m�n den till f�ljd av nybyggnad erfordras f�r

samf�rdseln inom omr�det, utan ers�ttning tagas i anspr�k och nyttjas

f�r det avsedda �ndam�let, s�vitt marken �r obebyggd och vid planens
fastst�llande tillh�rde antingen den fastighet, � vilken nybyggnaden
f�retagits eller fr�n vilken ef ter fastst�llandet mark f�r byggnaden upp�
l�tits, eller ock annan fastighet som hade samma �gare.

1990

113 � L�gges byggnadsplan �ver omr�de i en �gares hand, m� Ko�

nungen eller, om fastst�llelsepr�vningen ankommer p� l�nsstyrelsen,

denna vid planens fastst�llande f�rordna, att �garen skall, �nd� att
112 � ej �r till�mplig, u tan ers�ttning uppl�ta obebyggd mark, som f�r

omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning erfordras till v�g eller annan all�

m�n plats, i den m�n det med h�nsyn till den nytta �garen kan f�r�
v�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga omst�ndigheter pr�vas

sk�ligt. Den mark som f�rordnandet avser skall angivas till l�ge och

gr�nser. Marken skall uppl�tas, n�r den beh�ver tagas i anspr�k f�r

avsett �ndam�l.

V�ckes hos kommunens fullm�ktige fr�ga att g�ra framst�llning om

f�rordnande som i f�rsta stycket s�gs, skall byggnadsn�mnden g�ra
anm�lan d�rom hos inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig�

hetsboken; och vare �verl�telse av mark som �ger rum efter det s�dan

anm�lan inkommit ej hinder f�r f�rordnande om markens uppl�tande.

�

uppkommer fr�ga om f�rordnande enligt f�rsta stycket hos l�nssty�
relsen, har denna att fullg�ra den nu stadgade anm�lningsskyldigheten.

�ro synnerliga sk�l d�rtill, m� l�nsstyrelsen i samband med �ndring

av byggnadsplan besluta om j�mkning i f�rordnande som avses i f�rsta
stycket, s�vitt det kan ske utan f�rf�ng f�r �garen.

SFS 1972: 775

114 � Om r�tt att i vissa an dra fall �n som avses i 11 2 och 113 �� taga

i anspr�k mark, som enligt byggnadsplan �r avsedd till v�g eller annan
allm�n plats, stadgas i v�glagen (1971: 948) och lagen (1939: 608)

om enskilda v�gar.

115 � Nyttjander�tt till mark enligt 112 eller 113 � g�lle framf�r

annan r�tt till marken som uppkommit efter byggnadsplanens fast�

st�llande.

L�gges stadsplan �ver mark som avses i 112 eller 113 �, m� Ko�

nungen p� ans�kan av kommunen f�rordna, att marken utan ers�ttning
skall tillfalla k ommunen.

116 � Har i byggnadsplan best�mts att mark skall anv�ndas till v�g

eller annan allm�n plats utan att skyldighet att uppl�ta marken f�re�
ligger enligt 112 eller 113 �, och kan markens �gare till f�ljd av vad

s�lunda best�mts nyttja marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart

missf�rh�llande till dess tidi gare v�rde, vare han ber�ttigad till ers� ttning
f�r den skada som han h�rigenom lider. Samma lag vare om innehavare

av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som upp�
l�tits innan byggnadsplanen fastst�lldes. Skyldighet att svara f�r ers�tt�
ningen �ligger i fr�ga om mark, som �r avsedd till allm�n v�g, v�g-

h�llaren samt betr�ffande annan mark v�gf�rening, inom vars omr�de

marken �r bel�gen. Finnes ej v�gf�rening n�r fr�ga uppkommer om

ers�ttning i fa ll som sist n�mnts , skall l�nsstyrelsen f�ranstalta om s�dan

f�renings bildande.

Ers�ttningen skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp, med

r�tt f�r s�v�l den ers�ttningsskyldige som markens �gare eller annan

sak�gare a tt i h�ndelse av �ndrade f�rh�llanden eller sedan tio �r f�r�

flutit f r�n det ers�ttningen senast best�mts erh�lla ny pr�vning av be�

loppet. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rut�
satts skola g�lla mellan den ers�ttningsskyldige och sak�gare g�lle

j�mv�l mot den som efter byggnadsplanens fastst�llande f�rv�rvat sak�

�garens r�tt till marken.

Fr�gan huruvida ers�ttningsplikt f�religger skall bed�mas med h�n�

syn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r byggnadsplanens
fastst�llande, med de �ndringar av indelningen som skett f�r planens

genomf�rande.

117 � Kan i fall som avses i 116 � �verenskommelse i ers�ttnings�

fr�gan ej tr �ffas, skall vad i 23 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

118 � Ej m� mot �garens bestridande i byggnadsplan best�mmas att

mark skall anv�ndas f�r annat �ndam�l �n till enskilt bebyggande, v�g

eller annan allm�n plats, med mindre �garen tillf�rs�kras ers�ttning

1991

�

SFS 1972: 775

f�r skada som han lider genom att han till f�ljd av planen kan nyttja

marken allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till matr
kens v�rde. Om mark�garen s� fordrar, skall, innan byggnadsplan

fastst�lles, f�r g�ldande av ers�ttningen st�llas s�kerhet som l�nsstyrelsen

pr�var betryggande. Fr�n st�llande av s�kerhet vare kronan fri.

Utan hinder av vad nu sagts m�, med iakttagande att behovet av

v�gar och andra allm�nna platser fr�mst tillgodoses, best�mmas att
mark inom omr�de som �r i en �gares hand skall anv�ndas f�r allm�n

byggnad som erfordras f�r omr�det, i den m�n det med h�nsyn till den
nytta �garen kan f�rv�ntas f� av planens genomf�rande och �vriga om�
st�ndigheter pr�vas sk�ligt.

Mark som i byggnadsplan avsetts f�r annat �ndam�l �n v�g eller an�

nan allm�n plats m� ej f�rdenskull tagas i anspr�k f�r �ndam�let utan
medgivande av markens �gare.

119 �32

120 �3:t

121 �34

122 �35

123 �30

124 �3-

125 �3S

�ttonde avd. Om regionplan

126 � Finnes f�r tv� eller flera kommuner gemensam planl�ggning

b�ra i ett eller flera h�nseenden �ga rum betr�ffande grunddragen f�r
markens anv�ndning, s�som i fr�ga om viktigare trafikleder, flygplats,
omr�den f�r t�tbebyggelse och omr�den f�r friluftsliv samt anl�ggning�
ar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp, skall regionplan uppr�ttas.

Erfordras n�rmare best�mmelser ang�ende anv�ndningen av omr�de

som omfattas av regionplan, skall planen inneh�lla s�dana best�mmel�
ser.

127 � Har fr�ga v�ckts om uppr�ttande av regionplan, skall l�nssty�

relsen efter erforderlig utredning �verl�mna handlingarna i � rendet j�m�

te eget yttrande till Konungen.

Konungen best�mmer d�refter, huruvida regionplan skall finnas, an-

1992

Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamm a upph�vda genom denna lag.

Paragrafen upph�vd genom 1959:611.

Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamm a upph�vda genom den na lag.

Paragrafen j�mte rubriken n�rmast f�re densamma upph�vda ge nom denna lag.

Paragrafen upph�vd genom 1964: 824.

Paragrafen upph�vd genom 1964 : 824.

Paragrafen upph�vd genom 1959: 611.

�

g�ende regionplaneomr�dets omfattning och i vilka h�nseenden gemen�
sam planl�ggning skall �ga rum.

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning med avseende � upp�

h�vande eller �ndring av vad s�lunda best�mts.

SFS 1972: 775

128 � Har Konungen f�rordnat att regionplan skall finnas, skola f�r

handl�ggning av fr�gor r�rande planen de kommuner som ber�ras av
denna bilda regionplanef�rbund.

Betr�ffande s�dant f�rbund skall, med de avvikelser som f�lja av vad

i denna lag stadgas, lagen om kommunalf�rbund �ga till�mpning.

F�r handl�ggningen av fr�gor om regionplan f�r kommunerna i

Stockholms l�n finnas s�rskilda best�mmelser.

129 � En ledamot av f�rbundsfullm�ktige, tillika ordf�rande, skall

j�mte e rs�ttare f�r honom f�rordnas av Konungen. �vriga ledam�ter i

f�rbundsfullm�ktige sko la utses av f�rbundets medlemmar till det antal
f�r varje medlem som best�mmes i f �rbundsordningen.

Kan enighet icke uppn�s ang�ende f�rbundsordningen eller �ndring

av denna, skall l�nsstyrelsen besluta d�rom.

130 � Kan regionplan komma att ber�ra kommuner inom tv� eller

flera l�n, m� Konungen best�mma, att l�nsstyrelsen i ett av l�nen skall

taga den befattning med uppr�ttande av regionplan och �vriga med pla�
nen sammanh�ngande fr�gor som ankommer p� l�nsstyrelse.

131 � Regionplan fastst�lles av Konungen, sedan f�rslag d�rtill upp�

r�ttats av f�rbundsstyrelsen och antagits av f�rbundsfullm�ktige. Har
avvikande mening uttalats inom styrelsen eller fullm�ktige eller har f�r�
bundsmedlem f ramst�llt erinran mot f�rslaget, �ger Konungen g�ra den
avvikelse fr�n detta som med h�nsyn till s� lunda yppad mening m� an�
ses befogad.

Vad nu sagts g�ller ock i fr�ga om �ndring av regionplan.

132 � Kostnaderna f�r uppr�ttande eller �ndring av regionplan samt

f�r regionplanef�rbunds verksamhet i �vrigt skola, intill dess planen
fastst�llts, f�rskjutas av f�rbundsmedlemmarna eller av statsmedel en�
ligt vad Konungen p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige best�mmer.

Kostnaderna skola, i den m�n bidrag ej l�mnas av statsmedel, slut�

ligen f�rdelas mellan f�rbundsmedlemmarna efter vad som med h�n�

syn till varje medlems nytta av planen finnes sk�ligt. D�rest ej omst�n�
digheterna f�ranleda till annat, sker f�rdelningen efter skatteunderlag.

Grunderna f�r f�rdelningen skola p� f�rslag av f�rbundsfullm�ktige

best�mmas av Konungen, sedan planen eller �ndring d�rav fastst�llts.

133 � Underl�ta f�rbundsfullm�ktige att vidtaga erforderliga �tg�rder

f�r uppr�ttande av regionplan, m� Konungen f�rel�gga fullm�ktige viss

tid, inom vilken s�dan plan skall vara underst�lld Konungens pr�vning.

St�lla fullm�ktige sig ej f�rel�ggandet till efterr�ttelse, �ger Konungen

p� f�rbundets bekostnad l�ta uppr�tta samt, efter h�rande av fullm�k�
tige och dem fr�gan eljest r�r, fastst�lla regionplan.
63*SFS 1972

1993

�

SFS 1972: 775

Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning, om �ndring av region-

plan finnes p�kallad f�r regionplaneomr�dets �ndam�lsenliga utveckling
eller till fr �mjande av betydande allm�nt intresse.

134 � Regionplan skall tj�na till ledning vid uppr�ttande av general�

plan, stadsplan och byggnadsplan eller �ndring d�rav s� ock eljest vid
reglering av bebyggelsen eller anv�ndningen i �vrigt av mark inom
planomr�det.

135 � �r nybyggnad eller schaktning, fyllning, tr�df�llning eller an�

nan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd inom regionplaneomr�de beroende p�
pr�vning av myndighet, skall denna tillse, att markens anv�ndning f�r
i regionplanen avsett �ndam�l icke f�rsv�ras. Ej m� dock h�rigenom

avsev�rt men tillskyndas markens �gare utan att sk�lig ers�ttn ing d�rf�r

Nionde, avd. Om tillst�nd f�r s�rskilt fall till t�tbebyggelse m. m.

136 � Utan hinder av att f�rh�llande ej f�religger som enligt denna

lag f�ruts�ttes f�r att mark skall f� anv�ndas till t�tbebyggelse �ger

Konungen och, enligt av Konungen meddelade f�reskrifter, myndighet

som Konungen best�mmer f�r s�rskilt fall medgiva tillst�nd till nybyg g�

nad, vilken innefattar s�dan bebyggelse.

136 a � �r valet av plats f�r industriell eller liknande verksamhet av

v�sentlig betydelse f�r hush�llningen med landets samlade mark- och
vattentillg�ngar, skall verksamhetens lokalisering pr�vas av Konungen.
Konungen f�reskriver vilka slag av s�dan verksamhet som skall under�

kastas Konungens pr�vning och kan �ven f�reskriva s�dan pr�vning
betr�ffande viss verksamhet som avses i f�rsta punkten.

Tillst�nd enligt f�rsta stycket till lokalisering f�r meddelas endast om

kommunen tillstyrkt detta.

Konungen kan f�reskriva villkor f�r tillgodoseende av allm�nna in�

tressen.

Tillst�nd kan g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljes ge�

nom ans�kan till koncessionsn�mnden f�r milj�skydd i den ordning

som f�reskrives i milj�skyddslagen (1969: 387).

1994

Tionde avd. Ont best�mmande och erl�ggande av l�sen m. m.

137 � I m�l om ers�ttning som avses i 23 �, 71 � andra stycket, 75,

85 eller 117 � och i m�l om inl�sen av mark enligt denna lag skall

expropriationslagen (1972: 719) i till�mpliga del ar l�nda till efterr�ttelse
i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag.

I m�l, som eljest enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol,

skola best�mmelserna i expropriationslagen (1972: 719) om r�tteg�ng
samt om r�tteg�ngskostnader och kostnader vid f�rdelning av ers�ttning

i till�mpliga delar g�lla i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas
i denna lag.

�

138 � I fall, d� markens �gare �r ber�ttigad fordra att inl�sen sker.

ankommer det p� honom att g�ra ans�kan om st�mning.

Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngs�

kostnad.

139

Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l om anspr�k som avses i

23 �, 71 � andra stycket, 75, 85 eller 117 � och har m�let anh�ngig-
gjorts av den som framst�ller ers�ttningsanspr�ket, till�mpas allm�nna

regler om r�tteg�ngskostnad. Om han har haft sk�lig anledning att f�

sin talan pr�vad av domstol, kan dock e fter omst�ndigheterna f�rordnas,

att motparten skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att var�

dera parten skall b�ra sin kostnad.

140 � Uppkommer i m�l ang�ende inl�sen av mark tvist om r�tt eller

plikt att l�sa, skola best�mmelserna om f�rhandstilltr�de i expropria�

tionslagen (1972: 719) �ga till�mpning f�rst sedan det genom lagakraft-

�gande dom blivit avgjort att inl�sen skall �ga rum.

141 � Best�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen

(1972: 719) om r�tt f�r fastighets�garen att p�kalla utvidgning av ex�
propriation skola ej �ga till�mpning med avseende � inl�sen av mark

som ing�r i stadsp lan.

142 � Vid inl�sen av mark skall 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972:

719) �ga till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden
fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol.

143 � Vill kommun l�sa i enskild v�g ing�ende mark som enligt den�

na lag m� tagas i anspr�k och nyttjas till trafikled eller annan allm�n
plats, skall vid expropriationsers�ttningens best�mmande h�nsyn tagas

till denna r�tt. Ej m� kostnad som kommunen nedlagt f�r trafikledens
eller platsens iordnings t�llande f�ranleda h�jning av ers�ttningsbeloppet.

144 � F�rsummar kommun att, p� s�tt i expropriationslagen (1972:

719) stadgas, neds�tta expropriationsers�ttning som fastst�llts i m�l om
inl�sen av mark och har ej marken tilltr�tts eller enligt 6 kap. 10 �

expropriationslagen �verg�tt p� kommunen, skall den v�ckta fr�gan
om markens avtr�dande, om n�gon till ers�ttning ber�ttigad yrkar det,

vara f�rfallen, s�vitt p� hans r�tt inverkar.

SFS 1972: 775

145 � 40

146 � Vad i 137, 138, 140, 142 och 144 �� r stadgat betr�ffande in�

l�sen av mark skall �ga motsvarande till�mpning vid inl�sen av s�rskild

r�tt eller uppl�telse av servitut eller nyttjander�tt enligt denna lag. N�r

s�rskild r�tt inl�ses e ller servitut eller nyttjander�tt uppl�tes, skola be�

st�mmelserna i 3 kap. 8 � f�rsta stycket expropriationslagen (1972: 719)
ej till�mpas p� mark som ing�r i stadsplan.

F�rutvarande 139 � upph�vd genom 1 970; 992.

Paragrafen up ph�vd gen om denna lag.

1995

�

SFS 1972: 775

Elfte avd. Om ansvar, handr�ckning och fullf�ljd av talan m. m.

147 � Den som f�retager nybyggnad eller annan �tg�rd i strid mot

f�rbud som meddelats i denna lag eller med st�d av lagen d�mes till

b�ter. �ro omst�ndigheterna synnerligen f�rsv�rande, m� till f�ngelse

i h�g st sex m�nader d�mas.

Den som upps�tligen eller av oaktsamhet �sidos�tter villkor som

Konungen meddelat med st�d av 136 a � tredje stycket, s� att allm�n

r�tt kan kr�nkas, d�mes till b�ter eller f�ngelse i h� gst ett �r.

148 � I fall som avses i 147 � �ger �verexekutor meddela handr�ck�

ning till r�ttelse i va d olagligen skett.

Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare eller av

byggnadsn�mnd. �r ans�kan gjord av allm�n �klagare och beg�r ut�

m�tningsman att kostnad f�r f�rr�ttning skall f�rskjutas, m� det ske
av allm�nna medel. I �vrigt g�lle enahanda best�mmelser som �ro

stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet.

149 � �ver kommunalfullm�ktiges eller byggnadsn�mnds beslut r��

rande stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning som enligt denna lag

f�r att bliva g�llande skall fastst�llas av Konungen eller l�nsstyrelsen,
s� ock �ver f�rbundsfullm�ktiges f�rslag till regionplan m� s�rskild

klagan ej f�ras, vederb�rande obetaget att framst�lla erinringar mot
beslutet i �rendet ang�ende fastst�llelse d�r�. Vad nu sagts skall �ga

motsvarande till�mpning � beslut av kommunfullm�ktige som innefattar

framst�llning om fastst�llelse av generalplan eller om annan �tg�rd av

Konungen eller l�nsstyrelse enligt denna lag.

Om talan mot annat beslut av byggnadsn�mnd meddelas best�mmel�

ser av Konungen.

150 � L�nsstyrelses beslut r�rande fastst�llelse av generalplan, stads�

plan, byggnadsplan eller tomtindelning skall meddelas efter anslag.

Mot l�nsstyrelses beslut i �rende om medgivande, var� 39 � �ger

till�mpning, f�res talan hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot

annat av l�nsstyrelsen meddelat beslut f�res hos Konungen genom be�
sv�r. I fall som avses i f�rsta stycket r�knas besv�rstiden fr�n den dag

d� beslutet meddelades.

Har l�nsstyrelse till alla delar fastst�llt av kommunfullm�ktige eller

byggnadsn�mnd antaget eller eljest i vederb�rlig ordning handlagt f�r�

slag r�rande generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning,

m� klagan f�ras allenast av sak�gare som i �rendet framst�llt yrkande

vilket helt eller delvis l�mnats utan bifall.

151 � L�nsstyrelses f�rordnande enligt 82 �, s� ock l�nsstyrelses be�

slut om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd eller mot schakt-

ning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall
l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan.

1996

�

Tolfte avd. Allm�nna best�mmelser

152 � Har n�gon av statlig eller kommunal myndighet erh�llit upp�

drag att uppr�tta f�rslag till regionplan, generalplan, stadsplan, bygg-
nadsplan eller tomtindelning eller att verkst�lla plan- eller h�jdm�tning
eller kartl�ggning till ledning vid uppr�ttande av s�dant f�rslag, �ge han
och hans bitr�den erh�lla tilltr�de till fastigheter och byggnader samt
d�rvid �verg� �gor och anbringa m�rken eller signaler i vad det finnes
erforderligt f�r uppdragets genomf�rande, varvid skall iakttagas att

skada � egendom s�vitt m�jligt undvikes.

Vad nu sagts g�lle ock den, vilken p� grund av f�reskrift som med�

delats med st�d av denna lag har att f�retaga utstakning av byggnads
l�ge eller besiktning av p�g�ende eller avslutat byggnadsf�retag eller

d�rmed likartat arbete.

153 � Vad i denna lag s�gs om �gare av mark eller fastighet skall ock

g�lla om den som innehar mark eller fastighet under s�dan besittnings�

r�tt som enligt lag �r att h�nf�ra till fast egendom.

154 � �r fastighet bel�gen vid torg, park eller annan s�dan allm�n

plats, skall marken framf�r fastigheten anses som gata till en bredd, mot�

svarande fem fj �rdedelar av den � fastigheten enligt stadsplanen vid g a�
tans uppl�tande till allm�nt begagnande till�tna h�gsta hush�jden.

155 � Vad i denna lag f�reskrives om tomt och om fastighet �ger till-

l�mpning �ven p� samf�llighet inom byggnadskvarter. Med �gare av
tomt eller fas tighet avses d�rvid �garna av de fastigheter som hava del i

samf�lligheten. �r samf�lligheten ej avsedd f�r bebyggelse, skall den

anses bebyggd n�r den v�sentligen tagits i a nspr�k f�r angivet �ndam�l.
H�gsta till�tna hush�jden antages d�rvid vara medeltalet av vad som

g�ller f�r de fastigheter som hava del i samf�lligheten.

Vad i 56, 62 och 67 �� stadgas om fastighet som �verensst�mmer med

tomtindelning avser �ven annan inom byggnadskvarter bel�gen fast ighet,
var� nybyggnad f�retagits eller skall �ga rum efter det att kvarteret

intogs i stadsplanen, samt tomt som �r i en �ga res hand.

Vad i denna lag f�reskrives om fastighet som �verensst�mmer med

tomtindelning skall g�lla �ven betr�ffande fastighet som bildats med

st�d av best�mmelserna i 3 kap. 2 � tredje och fj�rde styckena fastig�

hetsbildningslagen (1970: 988).

156 � G�r gr�ns mellan tv� kommuner i gatas l�ngdriktning, skall i

fr�ga om tidpunkten f�r intr�dandet av skyldighet att uppl�ta gatan till
allm�nt begagnande s� anses som om gatan vore bel�gen inom en och

samma kommun.

Kostnaden f�r gatan skall f�rdelas mellan kommunerna efter den

nytta de hava av gatan, med r�tt f�r vardera kommunen att i enlighet

med de i denna lag stadgade grunderna av vederb�rande fastighets�
�gare i den kommunen uttaga bidrag till dess andel i kostnaden som om

gatan helt vore bel�gen inom kommu nen.

157 ��

SFS 1972: 775

Paragrafen up ph�vd gen om denna lag.

1997

�

SFS 1972: 775

158 � Vad i denna lag s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�daii

�ndring av befintlig byggnad som, enligt vad Konungen d�rom stadgar,

�r att h�nf�ra till nybyggnad.

w'-.

�verg�ngsbest�mmelser'� ^

159 � Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1948.

Genom denna lag upph�ves stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr

142); dock skola de i stadsplanelagen meddelade �verg�ngsbest�mmel�

serna alltj�mt i till�mpliga delar g�lla, under iakttagande av att h�n�
visning till stadgande som ersatts genom best�mmelse i nya lagen skall

anses i st�llet hava avseende � den best�mmelsen.

F�rekommer eljest i lag eller s�rskild f�rfattning h�nvisning till lag�

rum som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�m�
melsen i st�llet till�mpas.

160 � N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, �ger l�nsstyrelsen betr�ffande

omr�de p� landet, f�r vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-

best�mmelser ej fastst�llts, f�rordna att stadgandet i 7 � f�rsta stycket

ej skall g�lla f�rr�n fr�n och med den 1 januari 1952.

161 � Har stomplan fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, skall

betr�ffande planen till�mpas vad om fastst�lld generalplan i stad �r

stadgat.

162 � Vid pr�vning av fr�ga om l�snings- eller ers�ttningsplikt med

avseende � mark, vilken enligt denna lag eller f�reskrift, som med�

delas med st�d av lagen, eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser

ej m� tagas i anspr�k f�r enskilt bebyggande eller f�r viss bebyggelse,
skall v�rdet � marken best�mmas med sk�lig h�nsyn till det v�rde, mar�

ken vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande ans�gs hava enligt dittills till-

l�mpade grunder; och m� f�rty j�mv�l det v�rde som d� tillm�ttes

marken f�r t�tbebyggelse komma i betraktande,

163 � Har gata eller gatudel framf�r kvartersmark uppl�tits eller lag-

ligen skolat uppl�tas till allm�nt begagnande f�re denna lags ikraft�
tr�dande, skall ang�ende skyldighet f�r kvartersmarkens �gare att g�l�

da ers�ttning f�r gatumark �ldre lag �ga till�mpning.

Vidgas gata, som uppl�tits till allm�nt begagnande f�re ikrafttr�

dandet av denna lag, och har skyldighet f�r �gare av kvartersmark
att ers�tta kommunen v�rdet av den gatumark, som tagits i anspr�k f�r
gatan, enligt best�mmelserna i �ldre lag �nnu icke intr�tt vid vidgningen,
skall skyldighet f�r mark�garen att enligt denna lag med anledning av

vidgningen g�lda ers�ttning f�r mark icke intr�da f�rr�n ers�ttningen

f�r mark f�r gatans uppl�tande enligt �ldre lag f�rfaller till betalning.

164 � Finnes i stadsplan f�reskrift ej meddelad om den hush�jd som

�r till�ten � kvartersmark, m� mark�gares skyldighet att bidraga till

kommuns gatukostnad ej ber�knas efter st�rre gatubredd �n aderton

meter.

1998

Till 1947:385.

�

165 � Vad i 70 � stadgas skall �ga motsvarande till�mpning med av-

SFS 1972: 775

seende � omr�de i en �gares hand som ing�r i stadsplan vilken fast�
st�llts f�re denna lags ikrafttr�dande, d�rest omr�det utg�r minst ett

helt byggnadskvarter.

Ing�r i byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags ikrafttr�dande

omr�de i en �gares hand, skall vad i 113 � stadgas om uppl�tande av
mark �ga motsvarande till�mpning.

166 � �r d� denna lag tr�der i kraft f�reskrift meddelad j�mlikt 1 �

andra stycket lagen den 24 mars 1942 (nr 128) om f�rbud mot be�

byggelse till hinder f�r f�rsvaret, skall s� anses som om f�reskriften
meddelats j�mlikt m otsvarande stadgande i f�revarande lag.

167 � Har f�re denna lags ikrafttr�dande, i avbidan p� uppr�ttande

av byggnadsplan, f�rbud meddelats mot nybyggnad utan l�nsstyrelsens
tillst�nd, vare beslutet ej g�llande l�ngre �n fem �r fr�n lagens ikraft�

tr�dande, med mindr e tiden f�rl�nges enligt vad i 109 � stadgas.

168 � Utan hinder av vad eljest i denna lag �r stadgat m�, d�r ej Ko�

nungen eller myndighet som Konungen best�mmer annorlunda f�rord�

nar, t�tbebyggelse �ga rum inom omr�de f�r vilket avstyckningsplan
g�ller vid denna lags ik rafttr�dande.

Med avseende � s�dan plan skall vad i 110 � stadgas �ga motsva�

rande till�mpning.

169 � Har j�mlikt �ldre lag tomtindelning fastst�llts f�r omr�de inom

byggnadsplan, m� nybyggnad ej f�retagas i strid mot tomtindelningen,
dock m� l�nsstyrelsen f�r s�rskilt fall meddela tillst�nd till nybyggnad,
n�r synnerliga sk�l �ro d�rtill. Ej m� tomtindelningen �ndras i andra
fall �n d� fastst�lld �ndring i byggnadsplanen f�ruts�tter �ndring av

tomtindelningen eller ock �garna av de tomter som ber�ras av �ndring�
en �ro ense d�rom och �ndringen finnes l�mplig f�r ett �ndam�ls�

enligt utnyttjande av tomterna.

170 � Betr�ffande byggnadsplan som fastst�llts f�re denna lags i kraft�

tr�dande skall vad i 116 � stadgas icke �ga till�mpning.

Denna lag'^^ tr�der i kraft den 1 januari 1965 och rubbar ej f�rord�

nande som meddelats dessf�rinnan.

Denna lag'^'^ tr�der i kraft den 1 januari 1972. I fr�ga om m�l om in�

l�sen av tomt eller tomtdel som vid utg�ngen av �r 1971 �r anh�ngigt
�ger dock de upph�vda best�mmelserna i 46 �, 139 � och 141 � andra
stycket samt den �ldre lydelsen av 47 � fortfarande till�mpning.

Denna lag**^ tr�der i kraft den 1 januari 1972.

M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngigt hos expropriationsdomstol

pr�vas av fastighetsdomstol, om huvudf�rhandling ej p�b�rjats dess-

Till 1964: 824.

Till 19 70; 992.

"Till 1971: 537.

1999

�

SFS 1972: 775

f�rinnan. Ar m�l om ers�ttning enligt 75 � anh�ngigt hos allm�n dom�

stol vid ikrafttr�dandet, handl�gges m�let enligt �ldre best�mmelser.

*.h

1 i

Denna lag^o tr�der i kraft den 1 januari 1972.

�ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot beslut

som meddelats f�re den 1 januari 1972.

1. Denna lag-'" tr�der i kraft den 1 januari 1972.
2. Har ans�kan om inl�sen gjorts hos Kungl. Maj;t f�re ikrafttr�

dandet. pr�vas fr�gan om medgivande till inl�sen enligt �ldre best�m�

melser.

3. �ldre best�mmelser g�ller i fall d� talan vid domstol v�ckts f�re

ikrafttr�dandet.

4. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning

som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971.

1. Denna lag*'� tr�der i kraft den 1 januari 1973.
2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas

och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er�
s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre

best�mmelser.

3. Har generalplan fastst�llts genom beslut som vunnit laga kraft

f�re lagens ikrafttr�dande, skall 21 � alltj�mt till�mpas och 22 � till-

l�mpas i sin �ldre lydelse, om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1973.

4. Om l�senplikt eller ers�ttningsr�tt enligt 83 � f�rel�g vid lagens

ikrafttr�dande, skall �ldre lydelse av 83 � till�mpas, om talan v�ckes
f�re utg�ngen av �r 1973.

5. �gare av fastighet som f�re den 1 september 1972 har vidtagit

p�tagliga �tg�rder f�r att f� till st�nd s�dan glesbebyggelse p� fastig�
heten som anges i 6 � i lydelse enligt lagen (1971: 1088) om �ndring

i byggnadslagen �r ber�ttigad till ers�ttning av kommunen f�r den ska�
da han lider, om bebyggelsen v�gras p� grund av de nya best�mmelser�
na i 5 � eller icke f�r �ga rum p� grund av best�mmelse i fastst�lld

generalplan. Ers�ttningen skall ber�knas med h�nsyn till f�rh�llandena

vid lagens ikrafttr�dande. Uppkommer synnerligt men vid anv�nd�

ningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa denna. Fr�gan

om s�dan skyldighet f�religger skall bed�mas efter den fastighetsindel�

ning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr�dande. Best�mmelserna

om r�tt till ers�ttning och skyldighet att l�sa fastighet g�ller dock
endast om talan v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, i fall som av�
ses med de nya best�mmelserna i 5 �, ans�kan om byggnadslov g�res
f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att fr�gan
om byggnadslov slutligen pr�vats. I m�l om ers�ttning �ger best�mmel�
serna i 137 � f�rsta stycket och 139 � motsvarande till�mpning.

6. Best�mmelserna i 142 � i dess nya lydelse g�ller ej v�rde�kning

som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971.

"'� Til ! 1971; 592.

Till 1971; 916.

2000

� Till 1972; 775.

�

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter-

SFS 1972: 775

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.
Stockholms slott den 19 december 1972.

GUSTAF ADOLF

sVANTE L UNDKVIST

(L. S.)

(Civildepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:775

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se