SFS 1972:776

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1972:776

720776.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kungl. Maj:ts kung�relse SFS 1972:776 om �ndring i by ggnadsstadgan (1959: 612); given Stockholms slott den 19 december 1972. 28 dec. 1972 Kungl. Maj:t har efter riksdagens h�rande^, funnit gott att i fr�ga om byggnadsstadgan (1959; 612)2 f�rordna dels att 30 � skall upph�ra att g�lla, dels att 9 �, 11 � 1 mom., 17 � 3 mom., 19 � 1 mom., 24 � 1 mom., 25 �, 29 �, 55 � 3 mom., 56 � 3 mom., 67 � 1 och 2 mom. samt 71 � 1 och 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer stadgan att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna kung�relse tr�der i kraft. 1 Kap. Om byggnadsn�mnd 1 � I varje kommun skall finnas en byggnadsn�mnd, som har att �va inseende �ver hur kommunens omr�de bebygges. S�rskilt �ligger det n�mnden att med uppm�rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kom� munen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�gg� ning, fastighetsbildning och byggnadsv�sen sam t i dessa � mnen uppr�tta de f�rslag och g�ra d e framst�llningar som finnas p�kallade; att samarbeta med �vriga myndigheter, vilkas verksamhet ber�r n�mndens a rbetsomr�den eller vilkas bed�manden �ro av betydelse f�r n�mndens verksamhet; att l�mna allm�nheten r�d och upplysningar i planl�ggnings-, fastig- hetsbildnings- och byggnadsfr�gor; samt att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �v� riga f�reskrifter ang�ende byggandet. 2 � N�r s�dant beg�res av n�gon, vars r�tt kan ber�ras d�rav, �lig� ger det byggnadsn�mnden att l�mna skriftligt besked huruvida n�mn� den meddelat beslut r�rande skyldighet f�r fastighets�gare att vidtaga s�rskild �tg�rd med avseende � fastigheten. D�r stadsplan finnes �ligger det byggnadsn�mnden eller annan myn� dighet, som kommunfullm�ktige best�mma, att p� beg�ran av person, som i f�rsta stycket s�gs, utf�rda skriftligt besked r�rande den p� fas- ^ Prop. 1972: 111 bil . 2 och 3, C U 35, rskr 3 48. ^ Stadgan omtryckt 1971; 1089. -901 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 tigheten bel�pande f�rpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till kostnad f�r gata. I beskedet skall angivas i vad m�n betalningsskyldig� het f�r f�rpliktelsen intr�tt eller icke. D�r stadsplan finnes �ligger det h�rj�mte byggnadsn�mnden att, d� det beg�res av person som avses i f�rsta stycket, till de nne utl�mna kar� ta (nybyggnadskarta) r�rande fastighet som ing�r i planen. N�mnden b�r ock, d�r det l�mpligen kan ske, tillhandah�lla nybyggnadskarta f�r fastighet inom omr�de, som ej ing�r i stadsplan. 3 � Ledam�ter och suppleanter i byggnadsn�mnd v�ljas av kommun� fullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall d� s�dant �r f�reskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av sup� pleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring. I �vrigt skall med avseende � byggnadsn�mnd vad i 3236 ��, 37 � f�rsta stycket och 3842 �� kommunallagen (1953: 753) � r stadgat om kommunstyrelsen �ga motsvarande till�mpning, dock att f�r byggnads� n�mnden i Sto ckholm skola g�lla best�mmelserna i 51 � 1 mom. kom� munallagen (1957: 50) f�r Stockholm, med undantag av h�nvisningen till 39 � andra stycket n�mnda lag, samt d�rut�ver vad kommunfull� m�ktige med iak ttagande av stadgandena i samma lag f�reskriva. Utan hinder av vad i a ndra stycket s�gs skall g�lla, dels att i kommu� nens tj�nst anst�lld befattningshavare icke p� grund av denna sin tj�ns� test�llning skall vara obeh�rig att vara ledamot eller suppleant i bygg� nadsn�mnd dels ock att n�mndens protokoll icke beh�ver upptaga an� nat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter samt f�r varje �rende beslu� tet och sk�len d�rf�r. Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971: 290) �ga 4 och 5 �� n�mnda lag till�mpning i samtliga �renden hos byggnadsn�mnd. 4 � Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning som erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina uppgifter. D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfatt� ning eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till sitt bitr�de hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n den, som inom riket avlagt examen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r arkitektur samt d�refter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad prak� tisk verksamhet inom planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Statens planverk �ger dock, n�r sk�l �ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan �n den som avlagt nyss n�mnd examen. I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven hava bitr�de av person med s�rskild utbildning och praktisk erfarenhet i konstr uktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r). Om kommuns m�tningsverksamhet finns s�rskilda best�mmelser. 5 � Ordf�rande i byggnadsn�mnd skall tillse, att n�mndens ledam�ter erh�lla kallelse till sammantr�dena samt att suppleanterna underr�ttas 2002 om tid och plats f�r sammantr�dena. A' � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I kallelse och underr�ttelse skall l�mnas uppgift om de �renden, som skola f�rekomma vid sammantr�det. 6 � Befattningshavare, som har till �liggande att f�redraga �renden inf�r byggnadsn�mnden, �ger r�tt att deltaga i �verl�ggning men ej i beslut, samt att, d�r han det beg�r, f� sin s�rskilda mening antecknad till protokollet. Samma r�tt tillkommer s�dan tj�nsteman vid l�nsstyrelsen eller annan tj�nsteman, som kallats att i denna egenskap n�rvara vid sammantr�de med n�mnden. 7 � Byggnadsn�mnd �ger uppdraga �t en eller flera ledam�ter eller suppleanter i n�mnden eller �t befattningshavare hos n�mnden att � n�mndens v�gnar fatta beslut i vissa grupper av �renden, vilkas beskaf� fenhet skall n�rmare angivas i n�mndens beslut. S�dant uppdrag m� dock ej avse befogenhet att besluta om framst�llning eller yttrande till Konungen, l�nsstyrelsen eller kommunfullm�ktige, att meddela f�re� l�ggande vid vite eller annat �ventyr eller att slutligt avg�ra �rende, som �r av principiell inneb�rd eller eljest av st�rre vikt. N�mndens beslut r�rande uppdrag, som i f�rsta stycket s�gs, skall underst�llas l�nsstyrelsens pr�vning. Vad i denna stadga s�gs om byggnadsn�mnd skall i till�mpliga delar g�lla den, som p� grund av uppdrag enligt f�rsta stycket handlar � n�mndens v�gnar. Beslut, som meddelas p� grund av dylikt uppdrag, skall anm�las vid n�mndens n�sta sammantr�de. 8 � P� framst�llning av kommunen �ger l�nsstyrelsen utf�rda taxa f�r avgifter att erl�ggas av den, som hos byggnadsn�mnden p�kallar �tg�rd vilken f�ranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids- eller kostnadskr�vande f�rr�ttning. SFS 1972: 776 2 kap. Om planl�ggning Allm�nna best�mmelser 9 � Planl�ggning skall ske s�, att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt l�mplig utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig h�nsyn skall tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt till den allm�nna samf�rdselns, det milit�ra f�rsvarets, civilf�rsvarets och andra f�r riket gemensamma behov. �ven enskildas intressen skola tillb�rligen beaktas. D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r det �ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng- och grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till bebyggelse m� ej avses m ark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�rdseln, m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vatten� f�rorening eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dant �nda� m�l. Omr�den med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llan� den, bebyggelse med s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk syn� punkt eller ur sk�nhetssynpunkt samt omr�den som �ro l�mpade och 2003 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 beh�vliga f�r friluftsliv skola s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornl�mningar �r s�rskilt stadgat. Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som � r n�dv�ndigt f�r att n� de t d�rmed avsedda syftet. Regionplan 10 � i mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�re- bragta utredningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen samman� h�ngande fr�gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre del av denna, samt underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor. 1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens syfte upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som avses f�r olika �ndam�l. 2 mom. Regionplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Erfordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild hand� ling. Generalplan 11 � i mom. Vid generalplanering skall efterstr�vas att utr�na och p� ett �versiktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �nda� m�l, som kan f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt tillgodose detta behov. H�rvid b�r �ven unders�kas, vilka om r�den som fr�n allm�n synpunkt b�ra undantagas fr�n bebyggelse eller fr�n viss bebyggelse. 2 mom. Generalplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta. Till planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling. A kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr� den som avses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras, befintliga f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fas� tighetsgr�nser, v�gar, kraftledningar och byggnader. 2004 Stadsplan 12 � i mom. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodo� ses, som ur olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. D�rvid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt och i �vrigt l�mpligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav tillb�rligen beaktas, att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt att h�nsyn tages till de fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-, sk�nhets- och trevnadssynpunkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�ttsf�rh�llanden, fastighetsgr�nser, servitut och andra omst�n� digheter, som kunna inverka p� planens genomf�rande. Planen m� ej givas s t�rre omfattning �n att den kan f�rv�ntas bliva genomf�rd inom n�ra f�rest�ende tid. 2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling. Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de mark- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> omr�den, som skola anv�ndas till byggnadskvarter, gata, torg, park SFS 1972: 776 eller a nnan allm�n, plats eller till specialomr�de. Gators och torgs h�jd- l�gen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkter d�r lutningen avsev�rt �ndras. I stadsplanebest�mmelser skola, i den m�n s� erfordras, intagas stadganden ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och an� v�ndning i �vrigt, s�som om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och om f�rbud mot bebyggande av viss del av kvarter eller specialomr�de; om byggnadss�tt, antal byggnader � tomtplats, byggnads planyta och l�ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar samt antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad; om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage; om utfart eller annan utg�ng mot gata; om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats nyttja ut� rymmet und er eller �ver markens plan till i nredande av lokaler eller f�r annat �ndam�l; om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan trafikled; samt om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden. Byggnadsplan 13 � Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som med h�nsyn till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade plan� omr�det sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild h�nsyn skall tagas till bebyggelsens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt mark�garnas m�jligheter att genomf�ra planen. Byggnadsplan m � ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan dylik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas mark f �r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens l�mpliga utformning. I �vrigt skall i till�mpliga delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stads� plan. Uppr�ttande, antagande och fasfst�llelse av plan 14 � Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med kommunstyrelsen eller annat organ, som kommunfullm�ktige best�m� ma, l�nsstyrelsen samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och en� skilda person er, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan. 15 � F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grund� val av en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av f�rslaget (grundkarta). I s�rskild vid grundkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning) skola redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som ber�ras av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d�rom 2005 \ � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 kunnat erh�llas, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna hava betydelse f�r planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen skall vara bestyrkt av person som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildningsmyndighet eller f�r kommunal fastighetsregistermyn� dighet. Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fasts t�llas, skall fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan. 16 � F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller statlig myndighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�jt av a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upp� r�ttade; b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering; c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaf� fenhet, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�r� s�rjning och avlopp och att tillgodose v attenv�rdsintresset; samt d) redog�relse f�r det samr�d med myndigheter, mark�gare och and� ra, som �gt rum vid u tarbetande av f�rslaget. Innan fastighetsf�rteckning l�gges till grund" f�r underr�ttelser till sak�gare, skall den i erforderlig m�n kompletteras med h�nsyn till in� tr�ffade f�r�ndringar. 2006 17 � i mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid utst�llas till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om regionplan, genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att inom samma tid framst�lla anm�rkning d�r� emot hos den myndighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes l�mpligt m� p� en g�ng utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag. Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombe� s�rjer utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga �r om regionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse om utst�llandet skall f� re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de tidningar, i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Ber�r f�rslaget mark, som st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall myndigheten s'arskilt underr�ttas. 2 mom. Vid utsf�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbunds� styrelsen �vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r de kommuner, som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan ber�rda centrala myndigheter �vensom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan som ber�res av f�rslaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m� nader efter delf�endet, inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. 3 mom. Innan f�rslag till generalplan utst�lles, skall byggnadsn�mn� den �vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till statens planverk, statens naturv�rdsverk, statens v�gverk och l�nsstyrelsen. Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas har n�mnden att vidare f�r� fara p� s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till st adsplan eller byggnads- plan, dock att underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem som be r�ras av fastst�llelsen. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 mom. Vid utst�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall byggnadsn�mnden f�re ing�ngen av den tid, som best�mts f�r f�r� slagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest be� visligen avs�nda skriftlig underr�ttelse om inneh�llet i den utf�rdade kung�relsen till varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som be- r�res av fr�gan och icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de samf�llt f�r flera fastigheter med skilda �gare och finnes f�r samf�llig- heten k�nd styrelse eller annan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras ej underr�ttelse till de s�rskilda del�garna i samf�lligheten, utan m� underr�ttelsen s�ndas allenast till led amot av styrelsen eller till f�rvalta� ren. �ger denne ej att sj�lv f�ra talan f�r del�garna i samf�lligheten, �r han gentemot del�garna ansvarig f�r att underr�ttelsen tillst�lles n� gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om s�dan ej finnes, kommer till del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd styrelse eller f�rvaltare, m� un� derr�ttelsen s�ndas till en av del�garna att vara f�r dem alla tillg�nglig, och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken del�gare underr�ttel� sen tillst�llts kung �ras p� s�tt i 1 mom. andra stycket s�gs. Har upplys� ning vunits om' f�rhandenvaron av servituts- eller arrender�tt, som be- r�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttighetens inne� havare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket. Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som omh�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gata eller mark, som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�st� ning eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller om� fattas av f�rordnande enligt 82 � samma lag, skall utdrag av f�rslaget i erforderl iga delar tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller anl�ggningens �gare med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden angiven tid, som ej m� s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda granskningstiden, till n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget. Vad nu stad gats beh�ver dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som skriftligen godk�nt f�rslaget. Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunstyrelsen samt, d�r s� finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som gr�nsar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse tillf�lle att yttra sig �ver f�rslaget. 5 mom. Vidtages �ndring i f�rslag till plan, sedan det varit utst�llt till granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock icke om de s ak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt den� na eller ock underr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt er� h�llit tillf�lle att vid s ammantr�de eller annorledes taga del d�rav. SFS 1972: 776 18 � Sedan f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan bli� vit utst�llt p� s�tt i 1 7 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget j�mte inkomna anm�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnads� n�mnden, s�vida n�mnden ej sj�lv �ger besluta i �rendet, �verl�m� na handlingarna j�mte eget utl�tande till kommunfullm�ktige. 19 � i mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill h�rande utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mn� dens f�rsorg tillst�llas statens planverk, statens naturv�rdsverk, statens v�gverk, l�nsstyrelsen och vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 2 mom. N�r fastst�llelse sokes � regionplan, generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, skola handlingarna i �rendet ins�ndas till l�nsstyrel� sen. 20 � N�r plan inkommit till l�nsstyrelsen f�r fastst�llelse, skall l�ns� styrelsen, s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rendet, �verl�mna hand� lingarna j�mte eget u tl�tande till Konung en. 21 � Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till byggnadsn�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundssty� relsen. Om underr�ttelse till vissa myndigheter genom statsdepartement eller l�nsstyrelse �r s�rskilt stadgat. N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general� plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver� s�nda underr�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande, vilket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen ej �verkla� gas, skall l�nsstyrelsen utf�rda bevis a tt beslutet p� grund d�rav vunnit laga kraft. D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts under villkor att expropriation kommer till st�nd av viss i planen ing� ende mark, skall, sedan s�dan expropriation skett, meddelande h�rom genom byggnadsn�mndens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas statens planverk, l�nsstyrelsen, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes. 22 � D�r f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan enligt best�mmelserna i byggnadslagen uppr�ttats p� f�ranstaltande av Ko� nungen eller l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r stadgat f�r byggnadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna an� m�rkningar och yttranden �ver f�rslaget samt kommunfullm�ktige bli� vit h�rda i �rendet, skall med avseende � den fortsatta handlingen f�r� faras p� s�tt i 20 och 21 �� s�gs. 23 � Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och fastst�llande av plan skall i till�mpliga delar g�lla �ndring eller upph� vande av planen, dock att grundkarta icke i n�got fall erfordras, om de f�rh�llanden, som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt fr am� g� av annan tillg�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal mark�gare, erfordras ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s� vida mark�garna skriftligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas eller ock underr�ttats om f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor haft tillf�lle att taga del av detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden f�r utst�llandet minskas till tre veckor. 2008 S�rskilda best�mmelser 24 � 1 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 � bygg� nadslagen eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller d�rmed j�m� f�rlig �tg�rd meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna d�r- � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om genom kung�relse i den eller de tidningar, i vilka kommunala med� delanden f�r orten intagas, eller p� annat l�mpligt s�tt. Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annor- ledes tydligt angivas till sina gr�nser. Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kraft, till� st�lla statens planverk, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet �ven� som vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�mte ko� pia av kartan �r s�rskilt stadgat. 2 mom. Har f�rordnande j�mlikt 16, 36 eller 87 � byggnadslagen meddelats om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark� �garna genom l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p� s�tt i 1 mom. f�rsta stycket �r stadgat. SFS 1972: 776 25 V�ckes fr�ga om meddelande av beslut enligt 59 � byggnadsla� gen r�rande s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning eller om �ndring i s�dant beslut eller om antagande av best�mmelser om bi� drag till ga tubyggnadskostnad eller �ndring d�rav, och finna kommun� fullm�ktige att fr�gan b�r komma under n�rmare pr�vning, ankommer det p� fullm�ktige att l�ta verkst�lla utredning i �rendet och uppg�ra det f�rslag vartill ut redningen m� f�ranleda. Sedan f�rslag uppr�ttats skall detsamma utst�llas f�r granskning under viss tid, minst tre veckor, efter det kung�relse h�rom skett i den eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. D�r fr�ga �r om s�rski ld grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning, skall dess� utom p � s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs underr�ttelse om f�rsla� gets utst�llande f�r granskning tillst�llas k�nda och inom riket boende mark�gare, vilkas r�tt ber�res av f�rslaget, dock att s�dan underr�ttelse ej beh�ver tillst�llas den som skriftligen godk�nt f�rslaget. N�r den f�r granskning best�mda tiden till�ndag�tt �ga fullm�ktige besluta i �ren� det. 26 � Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken stadsplan fastst�llts eller skall fastst�llas, att avst� mark eller bekosta utf�rande av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 � f�rsta stycket byggnadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag i �mnet. Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas vederb�rande mark� �gare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom skall mark�gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs. Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p� bestyrkt kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma noggrannhet. Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivnings� myndigheten, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta stycket byggnadslagen, stadgas i f�rst n�mnda paragraf. 27 � Vad i 26 � f�rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga motsvarande till�mpning i �rende om f�rpliktande f�r �gare av mark, ^ �ndringen inneb�r att tred je stycket upph�vs. 2009 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 f�r vilken byggnadsplan skall fastst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta mark till v�g eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra stycket byggnadslagen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna att fullg�ra vad som s�lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd. Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelse att i nu avsett fall g�ra anm�lan till inskrivningsmyndigheten stadgas i 113 � bygg� nadslagen. 28 � Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av byggnadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huru� vida v�gf�rening, varom stadgas i lagen om enskilda v�gar, b�r bildas f�r planomr�det. 3 kap. Om utomplansbest�mmelser 29 � Inom omr�de d�r utomplansbest�mmelser �ga till�mpning, skall, s�vida ej Konungen annorlunda f�rordnat, i s�dant h�nseende g�lla f�l� jande: 1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre valet av plats f�r den till- �mnade bebyggelsen kan anses l�mpligt fr�n allm�n synpunkt. H�rvid skall, ut�ver vad som s�gs nedan, s�rskilt beaktas att omr�den med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden samt omr�den som �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv s�vitt m�jligt bevaras. 2) Tomtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan och f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn till ortens sed, fastighetens anv�ndningss�tt och �vriga omst�ndigheter kan anses sk�ligt. 3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av v�gf�r- bindelse eller anordning f�r vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av spillvatten eller annan flytande orenlighet, m� ej uppf�ras, med mindre m�jlighet f�religger att tillgodose sagda behov. 4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre avst�nd �n 4,5 meter fr�n enskild v�g, som �r av betydelse med h�nsyn till allm�nna samf�rd� seln, och ej n�rmare v�gens mittlinje �n 9 meter. 5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras i flera �n tv� v�ningar eller till st�rre h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�gen� heter. N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger byggnadsn�mnden medgiva undantag fr�n best�mmelserna under 35) h�r ovan, s�vitt det kan ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand eller trevnaden efters�ttes. 30 4 kap. Om tomtind elning m. m. 31 � D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnads� n�mnden att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov 2010 Paragrafen upp h�vd ge nom denna kung�relse. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ".-H � skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det plan- SFS 1972: 776 lagda omr�det. D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning f�r bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r ske f�r att ing� som led i ett �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det. 32 � I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka �ver att tomtindelning kommer till st�nd n�r s�dan erfordras. Har stadsplanen �ndrats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av tomtindelningen, eller �r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�ls� enlig, ha r n�mnden att vidtaga �tg�rd f�r �ndring av denna, n�r s� kan ske och n�mnden finner det erforderligt. 33 � Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i, anslu tning till stads� planen n� en �ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Med tomt j�mst�lles h�rvid del av kvarter som f�ruts�ttes skola tagas i anspr�k f�r bildande av samf�llighet. Varje fastighet skall hava er� forderlig f�rbindelse med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till best�ende �gander�tts- och servitutsf�rh�llanden samt av markens �gare uttryckta �nskem�l. 34 � 7 mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person, som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildningsmyndighet. F�rslaget skall utm�rkas � karta. Till f�rslaget skall ock h�ra beskriv� ning, i vilken f�r varje tomt eller s�dan samf�llighet som avses i 33 � skola upptagas storleken av vart och ett av de omr�den av vilka e nheten skall bildas sam t dennas ytinneh�ll. P� kartan eller i be skrivningen skall �ven angivas vilka servitutsbildningar som erfordras f�r att mot tomt svarande fastighet skall anses �verensst�mma med f�rslaget. Vid f�r� slaget skall vara fogad f�rteckning �ver �gare av mark inom kvarteret. Vid f�rslagets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna var� j�mte, d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunstyrelsen att yttra sig i fr�gan. 2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens f�rsorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och �ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla anm�rkning d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke, om samtliga �gare av mark inom kvarteret eller, d�r f�rslaget uppen� barligen b er�r blott vissa mark�gare, dessa skriftligen medgivit a tt dylikt f�rfarande ej till�mpas. Om utst�llande av f�rslag till tomtindelning skola �garna av mark inom kvarteret underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs, dock att underr�ttelse icke erfordras till mark�gare, som uppenbarligen ej ber�res av f�rslaget. �r mark�gares vistelseort ok�nd och finnes ej n�gon, som veterligen �ger att f�ra talan f�r honom, skall kung�relse om utst�llandet f�re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de tidningar, i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning, skall stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsvarande till�mpning. 2011 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning, skall n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyrelsen. D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomtindelning, skall l�nsstyrelsen samma dag �vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommun� styrelsen och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes inom kommunen, samt de mark�gare, som i �r endet framst�llt yrkande, vilket helt eller delvis l�m nats utan bifall. D�r till f�ljd av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen klagan �ver beslutet e j f�r f�ras, har l�nsstyrelsen a tt � kartan teckna bevis a tt beslutet p� grund d�rav vun� nit laga kraft. 4 mom. Vad i denna pragraf �r stadgat om antagande och fast� st�llande av tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring eller upph�vande av s�dan indelning. 5 kap. Om byggande Inledande best�mmelser 35 � I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring �ga stadgandena i detta' kapitel till�mpning endast inom omr�de med fastst�lld generalplan, stadsplan eller bygg- nadsplan. 36 � Vad i detta kapitel stadgas om tomt g�ller fastighet, samf�llig- het och annan f�r bebyggelse avsedd enh et. Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, om� r�de som i byggnadsplan avsetts till v�g eller annan allm�n plats, inom omr�de med utomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av betydelse f�r allm�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g. Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadgas i 75 �. 37 � D�r i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utom� plansbest�mmelser givits f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt, skall, s�vida annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas medelniv� invid tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas m�ttet fr�n markens medelniv� invid byggnaden. Byggnad m� h�rvid ej, med mindre s�rskilda sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne � tomt, om n�gon del d�rav ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads h�jd r�knas till sk�rningen mellan fasadplanet och takplanet. Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 me� ter �ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till terr�ngf�rh�llandena medgiver annan bed�mning. Nybyggnad 38 � �t byggnads yttre skall givas s�dan utformning och f�rg, som stads- eller landskapsbilden fordrar och som befinnes l�mplig s�v�l f�r 2012 byggnaden i och f� r sig som f� r en god helhetsverkan. / v ' . "V � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Byggnad av st�rre v�rde ur historisk, kulturhistorisk eller konstn�r- SFS 1972: 776 lig synpunkt m� icke f�rvanskas vare sig genom arbeten � sj�lva bygg� naden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara fasta fornl�nningar �r s�rskilt stadgat. 39 � Byggnad skall f�rl�ggas till s �dant st�lle � tomten som �r l�mp� ligt med h�nsyn till la ndskapsbilden och s� att den p� l�mpligt s�tt an� sluter till �vrig bebyggelse � tomten och � n�rbel�gen mark. Byggnad inom omr�de med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej f�reskrivits i planen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatu- linjen eller, om f�rg�rd finnes, i inre f�rg�rdslinjen. 1 �vrigt skall, d�r ej annat �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad iakttagas a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma att sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p� mindre avst�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvarar h�lften av den f�r byggnaden till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter; samt b) att avst�ndet mellan byggnader � samma tomt ej m� vara mindre �n den f� r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden. Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i andra stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske utan men f�r granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafik� s�kerhet och utan att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras. Kan �tg�rden inverka p� f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess �gare h�ras i saken. 40 � Byggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste fasadplan p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig in�t byggnaden med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva, a tt takkupor och andra anordningar, som kunna anses p�kal� lade med h�nsyn till byggnadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta �ver detta plan. 41 � i mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� bygg� nad ej uppf�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata. Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg� st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnads� del skjuter �ver gr�ns mot gata; b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbygges �ver gata; samt c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata. Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn till gatans bredd och �vriga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r trafiken eller eljest. I fall, som avses i andra stycket b), skall s�rskilt till� ses, att anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet. 2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnads� n�mnd att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till- l�mpning d�r n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan 2013 KV " ; v- � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 mark, som enligt g�llande plan eller andra g�llande f�reskrifter ej f�r bebyggas. 42 � Byggnads grun dkonstruktion och stomme samt �vriga byggnads� delar, som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betryggande b�r� f�rm�ga, stadga och best�ndighet. 42 a � De utrymmen i byggnad till vilka allm�nheten �ger tilltr�de eller som utg�ra arbetslokal skola i sk�lig omfattning utformas s� att de bliva tillg�ngliga f�r och kunna nyttjas av personer vilkas r�relsef�r� m�ga eller orienteringsf�rm�ga �r nedsatt till f�ljd av �lder, invaliditet eller sjukdom. 43 � i mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det framf�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters bredd, skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrivits i g�llande plan, skiljas fr�n granntomten medelst brandmur. D�r fr�ga �r om byggnader i h�gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mn� den medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om grannarna �ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett med h�nsyn till brandfaran betryggande s�tt. 1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r n�mnden efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggna� dens ringa storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och �vriga omst�ndigheter kunna ske utan ol�genhet. 2 mom. Om s�rskilda sk�l tala d�rf�r m� byggnadsn�mnden medgiva att brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader som sammanbyggas, d�r det kan ske utan ol�genhet och grannarna �ro ense d�rom. 44 � i mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och inred� ning utf�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�n� syn till dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i �vrigt. D�r annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak utf�ras av eller t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot spridning av brand. St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner det erforderligt, uppdelas i l�mpligt stora enheter genom brands�ker mur. 2 mom. Byggnad i tv� v�ningar skall, om den upptager st�rre planyta �n 200 kvadratmeter och icke genom brands�ker mur uppdelas i enheter av h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som brandh�rdig. Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n tv� bostadsl�genheter, d�rest bostads- eller arbetsrum inredes p� vin� den. 3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den kan betecknas s�som brands�ker. Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v�ningar, om i byggnaden skall inrymmas: a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer; 2014 b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever; � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster; SFS 1972: 776 d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer �n 50 platser; eller e) industriell r�relse som i regel syssels�tter mer �n 50 personer eller som med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand. 4 mom. Skulle till�mpning av best�mmelserna i 2 eller 3 mom. med� f�ra osk�lig kostnad eller f�religger eljest s�rskilt sk�l till undantag, m� s�dant medgivas av byggnadsn�mnden. 5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind m� boningsrum ej anord� nas s�vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till vidtagna �tg�rder mot brandfara. 6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utg�ngar, trappor och andra utrymningsv�gar, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall hava tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n s� erfordras, vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke. 7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k- och ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, g�rdslanteminer, ledningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar, ledningar f�r gas och elektrisk str�m samt utrymmen f�r s�rskilda �ndam�l, s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum, br�nslef�rr�d och dylikt skola anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycksfall eller sa� nit�r ol�genhet icke uppkommer. 45 � Byggnad skall, i den m�n det erfordras, vara f�rsedd med an� ordning f�r uppstigning p� taket. D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p� skorsten. Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon punkt till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller lik� nande, skall byggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obe� h�vligt, vara f�rsedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n taket. 46 � Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till trevnad och god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrym- men samt vara f�rsedd med beh�vlig sanit�r utrustning. S�rskilt skall beaktas f�ljande: 1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt tillfredsst�llande skydd mot fukt. 2. Byggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�l� lande s�tt. 3.1 boningsrum samt i k�k, som h�r till bostadsl�genhet, skall finnas f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager. 4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt luftutrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d� rvid dagerbelysning b�r anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan. 5. Till byggnaden skall h�ra soprum, om s� erfordras. 6. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knad fr�n golv till tak, vara minst 2,40 meter. 2015 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 Med avseende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undantag fr�n best�mmelserna i denna paragraf, d�r s�dant p�kallas med h�nsyn till arten av den verksamhet, f�r vilken rummet �r avsett. N�mnden m� ock medgiva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan f�nster, s�vida anordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose behovet av luftv�xling och god belysning. M� ter i s�rskilt fall betydande sv�righeter att iakttaga best�mmelsen om l�gsta rumsh�jd eller tala eljest synnerliga sk�l f�r att denna fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s�dant un� dantag, som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. Ej m� i n�got fall medgivas l�gre rumsh�jd �n 2,10 meter. 47 � I fr�ga om byggnad med mer �n tv� bostadsl�genheter skall ut�ver vad h�r f�rut �r stadgat iakttagas f�ljande: 1. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge och helst g�ras genom- luftbar. 2. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter. 3. Till bostadsl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed j�mf�rligt f� rvaringsrum samt l�mpligt utrymme f�r f�rvaring av mat� varor. 4. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till tv�ttstuga och torkrum, plats f�r reng�ring och v�dring av s�ngkl�der, mattor och dylikt samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�rvaringsplats f�r cyklar och barnvagnar. 5. Omfattar byggnaden flera v�ningar �n tv�, skall sopnedkast vara anordnat. M�ter i s�rskilt fall betydande sv�righet att iakttaga stadgandena i denna paragraf eller tala eljest synnerliga sk�l f�r att n�got av dessa stadganden fr�ng�s, m� byggnadsn�mden medgiva s�dant undantag, som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. 48 � Byggnad f�r s�rskilt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad f�r undervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal f�r hantverk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla de s�r� skilda krav, som med h�nsyn till verksamhetens art sk�ligen b�ra upp� st�llas p� hygien, skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p� trevnad och bekv�mlighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden. S�rskilt skall iakttagas, a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�d ant material och f� s�dan ut� formning att de utan sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och p� det s�tt verksamheten fordrar; b) att erforderliga anordningar vidtagas f�r att avl�gsna och oskad� ligg�ra fast eller flytande avfall och orenlighet �vensom damm, r�k, gas eller �nga, som uppkommer i verksamheten; samt c) att tillr�ckliga utrymmen avses till persona lrum. �ndring av byggnad 49 � Vid s�dan �ndring av byggnad, som e j �r att h�nf�ra till nybygg� nad, skola best�mmelserna i 3848 �� ga motsvarande till�mpning i 2016 fr�ga om de delar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av SFS 1972: 776 omst�ndigheterna och icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt avseende eller eljest. Underh�ll av byggnad 50 � Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �ventyras samt brandfara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer. Rivning av byggnad 51 � 7 mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i v�sentlig m�n eller �r den p� grund av vanv�rd att anse som f�rfallen och blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mnden, om s� pr�vas erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall rivas. 2 mom. Kan byggnad, som skall rivas, antagas vara beh�ftad med ohyra eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras utrotande. Skylt, annan fast anordning, upplag m. m. 52 � Skylt skall till form, f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga anspr�k p� prydlighet och vara l�mpad f�r platsen. S�rskilt skall tillses, att den e j inverkar menligt p� stads- eller landskapsbilden eller medf�r brandfara eller risk f�r olycksfall samt att den ej skymmer sikten l�ngs gata eller p� annat s�tt verkar st�rande p� trafiken � gata eller annor� st�des eller f�r n�rboende. Skadad eller eljest bristf�llig anordning skall, om den ej ist�nds�ttes, snarast borttagas. Vad nu sagts skall ock g�lla annan fast anordning, s�som radioantenn, mur och bensinpump, s� ock ljusanordning vare sig den �r fast anbragt eller icke. Upplag m� ej anordnas s�, att det orsakar brandfara eller risk f�r olycksfall, sk ymmer sikten f�r trafiken eller f�r n�rboende, vanpryder omgivningen eller eljest v�llar ol�genhet av betydelse. Tomts ordnande 53 � 7 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f�r sitt �nda� m�l eller icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tillses, a tt v�xtligheten ej hindrar sikten f�r trafiken. 2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt plantering och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�tt med h�nsyn s�rskilt till ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Bygg� nadsn�mnden �ger f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakt� h�llas plantering eller annan liknande anordning. N�mnden �ger ock f�reskriva, att st�ngsel skall h�llas mot gata. 3 mom. � tomt skall inom- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt stort utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon f�r dem 2017 64SFS 1972 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 som bo eller vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives, s�vida dylikt utrymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synner� lig ol�genhet i �vrigt. Fr�n vad s�lunda f�reskrivits �ger byggnadsn�mn� den medgiva undantag, om s�rskild plats f�r fordonen beretts annor� st�des �n � tomten s� ock eljest om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. 4 mom. Inrymmer byggnad mer �n tv� bostadsl�genheter, skall p� tomten finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevis� telse, om s�dan friyta kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synner� lig ol�genhet. Byggnadsn�mnden kan medgiva undantag fr�n denna be� st�mmelse, om s�rskilda sk�l f�religga. Byggnadslov 54 � 1 mom. �tg�rd, som enligt 75 � �r att h�nf�ra till nybyggnad, m� ej f�retagas utan byggnadsn�mndens lov (byggnadslov). Byggnadslov erfordras j�mv�l f�r f�ljande �tg�rder, n�mligen s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som ber�r kon� struktionen av dess b�rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventila� tionskanaler eller som avsev�rt p�verkar dess plan l�sning eller yttre ut� seende; s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som innefattar inr�ttande av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar, s� ock mera v�sentlig �ndring av befintlig s� dan ledning eller anordning; ianspr�ktagande av byggnad eller del d�rav f�r v�sentligen annat �ndam�l �n det, vartill byggnaden f�rut varit anv�nd eller som finnes angivet � godk�nd ritning; uppf�rande eller v�sentlig �ndring av mur, plank eller d�rmed j�mf�r� lig anordning; schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom tomt, s�vida �tg�rden inneb�r avsev�rd �ndring av h�jdl�get f�r tomten eller del d�rav; inr�ttande av fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering eller f�rvaring av br�nnbara v�tskor, s�vida �tg�rden ej avser allenast att tillgodose viss fastighets h usbehov; samt inr�ttande av upplag. Inom omr�de med stadsplan erfordras h�rut�ver byggnadslov f�r om- f�rgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd g�rd eller annan s�dan plats, f�r utbyte av takt�ckningsmaterial, f�r rivning av byggnad samt f�r upps�ttande eller v�sentlig �nd ring av skylt eller ljusanordning. Vad s�lunda g�ller om skylt och ljusanordning �ger motsvarande till�mpning inom omr�de med byggnadsplan. Med avseende � omr�de, som �r bel�get i n�rheten av befintlig eller till�mnad bef�stning, statlig flygplats, annan �n staten tilh�rig flygplats f�r allm�nt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, �ger l�nsstyrelsen i de n omfattning som finnes erforderlig f�reskriva skyldig� het att s�ka byggnadslov f�r inr�ttande av materialg�rd eller ljusanord� ning eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd j�mv�l d�r s�dan skyldighet ej f�ljer av de h�r f�rut givna best�mmelserna. F�re- 2018 skriften skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. f�rsta stycket s�gs. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. �r stadgat m� utan byggnads� lov inr�ttande eller �ndring ske av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar i bostadsbyggnad med h�gst tv� l�genheter eller i d�rtill h�rande mindre byggnad av annat slag, s�vida byggnaden eller byggnaderna skola vara anslutna till egen anl�gg� ning f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp. Utan hinder av 1 mom. m� vidare utan byggnadslov f�retagas annan inv�ndig �ndring av bostadsbyggnad som ej inneh�ller flera �n tv� bostadsl�genheter eller av d�rtill h�rande uthus, s�vida �tg�rden icke best�r i inredande av ytterligare bostadsl�genhet eller av lokal f�r han� delsr�relse, hantverk eller industri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler. Stadgandena i 1 mom. �ga ej till�mpning i fr�ga om byggnad, som tillh�r k ronan eller landsting. 3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�ns� styrelsen medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n annan bebyggelse och � r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppen� bart att omr�det �ndock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt samt medgivandet tillstyrks av byggnadsn�mnden. Medgivandet m� n�r som helst �terkallas. 4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket bygg� nadslov ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan p�kalla byggnadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende skall i till�mpliga delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande byggnadslov. SFS 1972: 776 55 � i mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligen hos byggnads� n�mnden. Vid ans�kan om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller till� byggnad av f �rut befintlig byggnad skola fogas situationsplan �ver tom� ten, utvisande befintliga byggnaders och till�mnad byggnads l�ge, samt ritningar r�rande f�retaget med erforderlig beskrivning. Avser ans�k� ningen byggnad som inrym mer mer �n tv� bostadsl�genheter, skall situa� tionsplanen dessutom visa utrymmen f�r lek och utevistelse, parkering samt tillfartsv�gar f�r biltrafik. Inom omr�de, varest byggnadsn�mnden tillhandah�ller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara grundad � s�dan karta. D�r ej s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda annat, skola situationsplan oc h ritningar ingivas i tre exemplar. Vid ans�kan om byggnadslov f�r annan �tg�rd �n nu sagts skola fogas erforderliga ritningar och beskrivningar. 2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan in� f�rskaffas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga s�kanden att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ventyr att ans�kningen eljest f�rklaras f�rfallen. 3 mom. D�r s� finnes l�mpligt �ger byggnadsn�mnden medgiva att rit� ningar och beskrivningar ingivas i m�n av arbetets fortg�ng. N�mnden m� ock i fr�ga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse fr�n skyldigheten att ingiva ritning. Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket I) �ger byggnadsn�mnden v�gra byggnadslov ut an tillg�ng till ritningar r�rande f�retaget. 2019 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 56 � 1 mom. Vid pr�vning av ans�kan om byggnadslov skall bygg� nadsn�mnden tillse, att det till�mnade f�retaget ej strider mot byggnads� lagen, v�glagen (1971:948), lagen om enskilda v�gar, naturv�rdslagen, milj�skyddslagen, denna stadga eller med st�d av n�mnda f�rfattningar meddelade f�reskrifter. �r tomtens �gare enligt byggnadslagen skyldig att g�lda bidrag till kostnad f�r gata eller att anordna utfartsv�g eller av� lopp fr�n tomten, m� byggnadslov f�r nybyggnad ej beviljas innan skyldigheten fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet st�llts. Inom omr�de, som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� lov ej givas till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse, i vidare m�n �n f�r tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed j�mf�rligt behov. 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden meddela lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att till� godose den allm�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida mot fast�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans- best�mmelser eller innefatta t�tbebyggelse, s�framt de pr�vas ej avse� v�rt f�rsv�ra markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l. Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig byggnad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu sagts eller mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket bygg� nadslagen, s�framt f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med pla� nen eller best�mmelserna avsedda syftet. S�dant bygggnadslov m� avse r�tt att l�ta byggnaden kvarst� h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet med� delades, n�mnden dock obetaget att sedermera p� ans�kan medgiva f�r� l�ngning av tiden med h�gst tre �r i s�nder. Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva undantag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n �r nu sagts stadgas i 67 �. 3 mom. Omfattas �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, av f�rordnan� de enligt lagen (1970; 725) om lokaliseringssamr�d, f�r byggnadslov icke beviljas utan att s�kanden f�retett bevis enligt 2 � samma lag att han fullgjort sin samr�dsskyldighet. Vad nu sagts g�ller dock icke s�kande som vid pr�vning enligt 136 a � byggnadslagen erh�llit Konungens till� st�nd till att verksamhet f�r f�rl�ggas till viss plats. 57 � �r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag eller f�rfattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet �n b yggnadsn�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant tillst�nd. Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med h�nsyn till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller luftfart eller atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, och finner n�mnden tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med h�nsyn d�rtill, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r erh�l� lande av n�diga upplysningar i saken. 2020 58 � i mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall meddelas s�kanden skriftligen. Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> rekommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller an- SFS 1972: 776 nan sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �rendet. I beslut, var� igenom byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga f�reskrifter r�rande arbetets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola g�ras hos n�mnden. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mn� den, b�r i beslutet intagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmed� lat ans�kan om s�dant tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anma- ning till s�kanden att om beslutet bevisligen underr�tta grannar och andra, vilka kunna ber�ras d�rav. 2 mom. Vid byggnadslov f�r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden finner det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor att annan byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras. I beslu� tet skall angivas viss tid f �r villkorets fullg�rande. Byggnadslov, som avser upps�ttande eller v�sentlig �ndring av skylt eller ljusanordning m�, n�r s�rskilda sk�l d�rtill �ro, begr�nsas att avse r�tt att bibeh�lla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsn�mnden �ger p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden. 3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd, skall ett ex emplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�l� las till s�kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handling� arna f�rvaras i n�mndens arkiv. 4 mom. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt me� ning, som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�r- dr�jligen underr�tta myndigheten om beslutet. 59 � Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna arbetet p�b�rjats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall �ger byggnadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r. Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadsla� gen, m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas 1 vad det stri� der mot f�rbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras. Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete 60 � Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och fastst�llda ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p� betryggande s�tt. Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga till f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�- ligen p�kallas till undvikande av obehag f�r trafikanter och n�rboende. S�rskilt b�r vid arbetet beaktas att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas med f� rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej lider skada; att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordningar och dylikt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt undvikas. 2021 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 61 � 7 mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller �ndring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den byggande utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mn� den betr�ffande arbete av ringa omfattning funnit att s�rskild arbetsle� dare icke erfordras. Den byggande �ger utse olika arbetsledare f�r olika delar av arbetet. 2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den som statens planverk, f�r visst slag av arbete och f�r viss tid, eller byggnadsn�mn� den, f�r visst arbete, pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�lit� lighet och ordentlighet. Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n tv� v�ningar eller ing� d�ri arbeten av tekniskt mera kr�vande art, skall arbetsledaren hava avlagt examen vid h�gre teknisk l�roanstalt eller p� annat s�tt hava styrkt sig �ga n�jaktig k�nnedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet s�rskild sakkunskap, �ger n�mn� den f�reskriva, att ledningen av arbetet i denna del skall anf�rtros n� gon, som besitter s�dan kunskap. 3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�m� nas skriftlig f�rklaring av arbetsledaren, att denne �tager sig uppd raget. 4 mom. Arbetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och till� syn �ver arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�re� skrivna anm�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt att n�rvara vid n�mndens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande mots�tta sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har arbetsledaren att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden. 5 mom. G�r arbetsledaren sig skyldig till allvarlig f�rsummelse, �ger byggnadsn�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock, om synnerliga sk�l �ro d�rtill och n�mnden pr�vat arbetsledarens kvali� fikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. N�mnden skall anm�la s�dana �tg�rder till stat ens planverk. Planverket �ger, om synnerliga sk�l �ro d�rtill och verket pr�vat arbetsledarens kvalifikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare. 62 � 7 mom. Vid uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov er� fordras, skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan; a) d� f�retaget p�b�rjas; b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller p�lning skall p�b�rjas; c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res; d) d� byggnadens b �rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt e) d� f�retaget slutf�rts. Vid s� dan rivning av byggnad e ller �ndring av byggnad, vartill bygg� nadslov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�retaget p�b�rjas samt d� det slutf�rts. N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�m� v�l vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva be� frielse helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten. 2022 2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 � 3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r SFS 1972; 776 anm�lan f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv� exemplar fogas situa� tionsplan, ritningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller vid s�kande av byggnadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd med eller befrielse fr�n skyldigheten att ingiva ritningar och beskriv� ningar. 63 � N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�b�rjande av f�retag, som avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom om� r�de med stadsplan, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden � marken samt utm�rka dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge direkt beroende av gr�ns mot grannes tomt, skall grannen kallas till utstak- ningen. Inom omr�de, f�r vilket stadplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�r� anstalta om utstakning av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge d�r s� finnes p�kallat och det l�mpligen kan ske. 64 � i mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag, f�r vilka byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforder� liga besiktningar. N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill byggnadslov ej erfordras. I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggna� den f�rlag ts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen och byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf�� rande av byggnad inom omr�de med stadsplan, skall, s�vida icke s�r� skilda sk�l f�ranleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av de tillf�llen, som omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning, l�gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning). 1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om den byggande beg�r s�dan besiktning. Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads� n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt sam� ordnas med n�mndens besiktningar. 2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig handr�ckning. Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av vederb�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ven� tilationskanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i bygg� naden skall finnas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�gg- ning, att skorstenen till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnads� n�mnden s� pr�var erforderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sak� kunnig person, att kontroll verkst�llts av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar s� ock av v�rmeled� ningsanl�ggning, mekanisk ventilationsanl�ggning eller ventilationskanal fr�n garage eller annan lokal d�r giftiga eller illaluktande gaser kunna uppkomma. 3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall byggnadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bevis. 2023 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 65 �5 Vissa allm�nna byggnader 66 � Med avseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet, vilken har att pr�va ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser fr�n best�mmelserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. Detsamma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts, samt skyltar, st�ngsel och andra anordningar � byggnaden eller tomten. Innan byggnad p�b�rjas f�r kronans eller landstings r�kning, skall anm�lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan skall vara �tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av ritningar och beskrivningar i den omfattning som erfordras f�r att be� d�ma f�retagets l�mplighet. Finner n�mnden att byggnaden ej mot� svarar sk�liga anspr�k p� sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet, prydlighet eller h�nsyn till stads- eller landskapsbilden, eller �r anled� ning till erinran i fr�ga om byggnadens �ndam�l, l�ge eller inverkan � grannes r�tt, m� n�mnden inom tre veckor efter handlingarnas motta� gande hos vederb�rande f�rvaltning beg�ra, att fr�gan underst�lles Konungens pr�vning; och m� i s� fall byggnaden ej uppf�ras, innan Konungen givit lov d�rtill. Finner n�mnden vid besiktning eller eljest att fastst�llda ritningar ej f�ljas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden g�ra anm�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets utf�rande, eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos Konungen. D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur, �ger l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivning� ar icke skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrel� sen har att p� l�mpligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget. 2024 Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reskrifter 67 � i mom.^ F�religga s�rskilda sk�l f�r tillst�nd till nybyggnad, som skulle innefatta t�tbebyggelse, inom omr�de vilket icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd l�mnas av l�nsstyrelsen. L�nsstyrelsen m� ock med avseende � visst byggnadsf�retag medgiva mindre avvikelse fr�n vad i d enna stadga eller med st�d d�rav f�reskri� vits om byggnads yttre och inre anordnande, s�vida f�retaget bed�mes vara tekniskt tillfredsst�llande ock icke medf�r avsev�rd ol�genhet ur annan synpunkt. 2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den i 1 m om. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undan� tag fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38, och 109 �� samt 110 � f�rsta och andra styckena byggnadslagen tillkom� mer l�nsstyrelsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd. S�som villkor f�r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg� nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfaren- ^ Par agrafen upph�vd genom 1 971: 1089. � �ndringen inneb�r bl. a , att andra stycket upp h�vs � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> het, som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Med� delat f�rordnande m� �terkallas. Meddelas ej f�rordnande enligt f�rsta stycket, skall l�nsstyrelsen in� h�mta byggnadsn�mndens mening innan l�nsstyrelsen avg�r �rende om undantag som avses i samma stycke. S mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger meddela tillst�nd enligt denna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt, skall denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives. SFS 1972:776 6 kap. Om ansvar, vitesf�rel�ggande m. m. 68 � Strider p�b�rjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga eller mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom- plansbest�mmelser, �ger byggnadsn�mnden f�rbjuda arbetets forts�t� tande. �r uppenbart att p�b�rjat byggnadsarbete �ventyrar byggnadens eller n�rliggande byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande, �ven om de i f�rsta stycket angivna f�ruts�ttningarna icke �ro f�r handen. 69 � Vidtager n�gon �tg�rd, varom i denna stadga f�rm�les, utan att hava erh�llit byggnadslov, d�r s�dant erfordras, eller underl�ter n�gon att st�lla sig till efterr�ttelse vad i d enna stadga eljest �r f�reskrivet r�rande r�tt att vidtaga s�dan �tg�rd, eller underl�ter n�gon att fullg�ra f�reskriven anm�lningsskyldighet eller att vid u tf�rande av arbete f�lja fastst�llda ritningar eller av bygg� nadsn�mnden medelade f�reskrifter, eller �vertr�der n�gon f�rbud, varom stadgas i 68 �, d�mes till dagsb�ter eller, d�r omst�ndigheterna �ro synnerligen f�r� sv�rande, till f�ngelse i h�g st sex m�nader. 70 � Har byggnad uppf�rts eller annan �tg�rd vidtagits utan bygg� nadslov, d�r s�dant erfordras, eller i strid mot godk�nda ritningar eller av byggnadsn�mnden meddelade eller eljest g�llande f�reskrifter, �r �garen av den fastighet, byggnad eller anordning, varom fr�ga �r, skyl� dig att undanr�ja eller �ndra det utf�rda i den m�n n�mnden finner n�digt att meddela f�rel�ggande d�rom. Vid meddelande av f�rel�g� gande m� uts�ttas vite eller f�reskrivas det �ventyr, att �tg�rd till vin� nande av r� ttelse i h�ndelse av tredska verkst�lles genom n�mndens f�r� sorg p� den tredskandes bekostnad. F�rel�ggande m� meddelas �nd� att handr�ckning kan beviljas enligt 148 � byggnadslagen. Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidtaga annan �tg�rd, som �ligger honom j�mlikt denna stadga eller med st�d d�rav meddelat be� slut, �ger n�mnden ock den befogenhet att f�rel�gga vite, som i f�rsta stycket s�gs. 64"^SFS 1972 2025 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 7 kap. Om fullf�ljd av talan 71 � 1 mom. �ver byggnadsn�mnds beslut enligt byggnadslagen eller denna stadga m� besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen. Klagan m� ej f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut, varigenom medgi� vande till avvikelse fr�n fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnads- plan v�grats. Att s�rskild klagan ej m� f�ras �ver byggnadsn�mnds be� slut i vissa �renden r�rande stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning, d�rom stadgas i 149 � byggnadslagen. Har �t annan myndighet �n byggnadsn�mnd uppdragits att pr�va �renden r�rande st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r full� g�rande av fastighets�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller av� lopp fr�n fastighet eller att utgiva bidrag till kostnad f�r gata, skall om besv�r �ver den myndighetens beslut i s�dant �rende g�lla vad ovan stad� gats om besv�r �ver byggnadsn�mnds beslut. 2 mom. Talan mot l�nsstyrelses beslut i byggnadslovs�rende som en� bart r�r till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1), s� ock talan mot l�ns� styrelses beslut enligt 54 � 1 mom. sista stycket eller 66 � eller i annat �rende som avses i 67 � �n s�dant som r�r ans�kan hos l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnd om medgivande som avses i 1 mom. f�rsta styc� ket sista punkten av paragrafen f�res hos Konungen genom besv�r. Mot annat beslut av l�nsstyrelse i �rende som avses i 5 kap. och mot l�nsstyrelses beslut om f�rbud eller f�rel�ggande enligt 6 kap. f�res ta� lan hos kammarr�tten genom besv�r. I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna stadga hos Konungen genom besv�r. Innefattar l�nsstyrelsens beslut pr�vning icke blott av fr�ga som avses i and ra stycket utan �ven av fr�ga som enligt byggnadslagen eller denna stadga skall avg�ras av Konungen, skola besv�r �ver s�dant beslut an� f�ras hos kammarr�tten. Talan mot statens planverks beslut enligt 61 � 2 eller 5 mom. f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Mot annat beslut av planverket enligt denna stadga f�res talan hos Konungen genom besv�r. 72 � Kommunstyrelsen �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�ns� styrelsens beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller �ndring d�rav, s�framt ej klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen �r utesluten, och m� �ven eljest i s �dant �rende f�ra kommunens talan och bevaka dess r�tt. Mot beslut av byggnadsn�mnd, l�nsstyrelse eller kammarr�tt i fr�ga om tillst�nd till nybyggnad eller annan �tg�rd i n�rheten av bef�stning, flygplats eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller omfattas av f�rordnande enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luft� fartsverket om fr�gan r�r civil flygplats, av den i atomenergilagen om� n�mnda tillsynsmyndigheten om fr�gan r�r atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning samt eljest av �verbef�lhavaren eller myndighet som denne best�mmer. 2026 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 kap. AUm�mia best�mmelser SFS 1972: 776 73 � Handl�ggas fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stock� holms l�n av Stockholms l�ns landstingskommun, skall vad i denna stad� ga s�gs om f�rbundsstyrelse avse regionplanen�mnden. 74 � Med �gare av fast egendom skall vid till�mpning av denna stadga j�mst�llas den, som innehar egendomen med tomtr�tt eller med st�ndig eller � rftlig besittningsr�tt. 75 � Till nybyggnad h�nf�res: a) uppf�rande av helt ny byggnad; b) till- eller p�byggnad av f�rut befintlig byggnad; c) ombyggnad eller annan �ndring med avseende � byggnads yttre eller inre utf�rande av s� genomgripande beskaffenhet, att den kan an� ses j�mf�rlig med ombyggnad; d) byggnads inredande helt eller delvis till v�sentligen annat �ndam�l �n det vartill byggnaden f�rut varit anv�nd; e) s�dan f�r�ndring av byggnad, som medf�r att byggnaden kommer att strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom- plansbest�mmelser; samt f) annan f�r�ndring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot plan eller best�mmelser som nyss sagts, s�vida ej fr�ga �r om bostads� byggnad med h�gst tv � bostadsl�genheter eller d�rtill h�rande uthus. Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medf�ra att s�som nybygg� nad anses anordnande av v�rmeledning eller vattenklosett eller andra hygieniska f�rb�ttringar i befintlig byggnad som, �ven om s�dan an� ordning ej medg�ves, m�ste antagas komma att kvarst� under l�ngre tid. 76 � i mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra hand� lingar, vilka skola fogas vid ans�kan om byggnadslov, r�rande arkive� ring och expedition av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande i �vrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka best�mmelser �ro givna i denna stadga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar sta� tens planverk. F�reskrift, som r�r �ven annan myndighets verksamhetsomr�de, med� delar planverket efter samr�d med den myndigheten. F�reskrift, som �r av icke ov�sentlig ekonomisk betydelse, skall f�r att bliva g�llande fastst�llas av Konungen. Detsamma g�ller om f�reskriften av annan orsak �r av st�rre vikt. P� lantm�teristyrelsen ankommer att meddela n�rmare f�reskrifter an� g�ende kartor, beskrivningar och f�rteckningar, som omf�rm�las i 2, 15 och34��. F�reskrifter, som lantm�teristyrelsen meddelat, skola f�r att bliva g�l� lande fastst�llas av Konungen. 2 mom. Statens planverk har att utf�rda de ytterligare r�d och an� visningar, som m� finnas erforderliga f�r till�mpning av denna stadga. 2027 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 776 �verg�ngsbest�mmelser' 77 � Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960. Genom denna stadga upph�ves, med nedan angivna undantag, bygg� nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar, som antagits med st�d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre be� st�mmelser. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som ersatts med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas. 82 � Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje styckena skola g�lla �ven i fr� ga om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats f�re nya stadgans ikrafttr�dande. 83 � Avstyckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs, j�mst�llas med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar. L�nsstyrelsens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r stadgat. Denna kung�relse� tr�der i kraft den 1 januari 1973. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 1 9 december 1972. GUSTAF ADOLF SVANTE L UNDKVIST (L. S.) (Civildepartementet) ' Till 1959; 612. 77 � fj�rde och femte styckena samt 7881 �� verg�ngsbest�m� melserna har ut eslutits h�r. 8 T ill 1972: 776. � </div> </div>

Kungl. Maj:ts kung�relse

SFS 1972:776

om �ndring i by ggnadsstadgan (1959: 612);

given Stockholms slott den 19 december 1972.

28 dec. 1972

Kungl. Maj:t har efter riksdagens h�rande^, funnit gott att i fr�ga

om byggnadsstadgan (1959; 612)2 f�rordna

dels att 30 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 9 �, 11 � 1 mom., 17 � 3 mom., 19 � 1 mom., 24 � 1 mom.,

25 �, 29 �, 55 � 3 mom., 56 � 3 mom., 67 � 1 och 2 mom. samt 71 �

1 och 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer stadgan att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� denna kung�relse tr�der i kraft.

1 Kap. Om byggnadsn�mnd

1 � I varje kommun skall finnas en byggnadsn�mnd, som har att �va

inseende �ver hur kommunens omr�de bebygges.

S�rskilt �ligger det n�mnden

att med uppm�rksamhet f�lja den allm�nna utvecklingen inom kom�

munen och dess omgivning, ombes�rja utredningar r�rande planl�gg�
ning, fastighetsbildning och byggnadsv�sen sam t i dessa � mnen uppr�tta
de f�rslag och g�ra d e framst�llningar som finnas p�kallade;

att samarbeta med �vriga myndigheter, vilkas verksamhet ber�r

n�mndens a rbetsomr�den eller vilkas bed�manden �ro av betydelse f�r

n�mndens verksamhet;

att l�mna allm�nheten r�d och upplysningar i planl�ggnings-, fastig-

hetsbildnings- och byggnadsfr�gor; samt

att �vervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och �v�

riga f�reskrifter ang�ende byggandet.

2 � N�r s�dant beg�res av n�gon, vars r�tt kan ber�ras d�rav, �lig�
ger det byggnadsn�mnden att l�mna skriftligt besked huruvida n�mn�

den meddelat beslut r�rande skyldighet f�r fastighets�gare att vidtaga

s�rskild �tg�rd med avseende � fastigheten.

D�r stadsplan finnes �ligger det byggnadsn�mnden eller annan myn�

dighet, som kommunfullm�ktige best�mma, att p� beg�ran av person,
som i f�rsta stycket s�gs, utf�rda skriftligt besked r�rande den p� fas-

^ Prop. 1972: 111 bil . 2 och 3, C U 35, rskr 3 48.

^ Stadgan omtryckt 1971; 1089.

-901

�

SFS 1972: 776

tigheten bel�pande f�rpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till
kostnad f�r gata. I beskedet skall angivas i vad m�n betalningsskyldig�
het f�r f�rpliktelsen intr�tt eller icke.

D�r stadsplan finnes �ligger det h�rj�mte byggnadsn�mnden att, d�

det beg�res av person som avses i f�rsta stycket, till de nne utl�mna kar�
ta (nybyggnadskarta) r�rande fastighet som ing�r i planen. N�mnden
b�r ock, d�r det l�mpligen kan ske, tillhandah�lla nybyggnadskarta f�r
fastighet inom omr�de, som ej ing�r i stadsplan.

3 � Ledam�ter och suppleanter i byggnadsn�mnd v�ljas av kommun�

fullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m�
dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall d�
s�dant �r f�reskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av sup�

pleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring.

I �vrigt skall med avseende � byggnadsn�mnd vad i 3236 ��, 37 �

f�rsta stycket och 3842 �� kommunallagen (1953: 753) � r stadgat om

kommunstyrelsen �ga motsvarande till�mpning, dock att f�r byggnads�
n�mnden i Sto ckholm skola g�lla best�mmelserna i 51 � 1 mom. kom�
munallagen (1957: 50) f�r Stockholm, med undantag av h�nvisningen

till 39 � andra stycket n�mnda lag, samt d�rut�ver vad kommunfull�
m�ktige med iak ttagande av stadgandena i samma lag f�reskriva.

Utan hinder av vad i a ndra stycket s�gs skall g�lla, dels att i kommu�

nens tj�nst anst�lld befattningshavare icke p� grund av denna sin tj�ns�
test�llning skall vara obeh�rig att vara ledamot eller suppleant i bygg�
nadsn�mnd dels ock att n�mndens protokoll icke beh�ver upptaga an�
nat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter samt f�r varje �rende beslu�
tet och sk�len d�rf�r.

Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971: 290) �ga 4 och 5 ��

n�mnda lag till�mpning i samtliga �renden hos byggnadsn�mnd.

4 � Byggnadsn�mnd skall hava tillg�ng till personal i den omfattning
som erfordras f�r att n�mnden skall kunna beh�rigen fullg�ra sina

uppgifter.

D�r planl�ggnings- och byggnadsverksamheten �r av st�rre omfatt�

ning eller bebyggelsens art s� kr�ver skall n�mnden s�vitt m�jligt till

sitt bitr�de hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt m� ej utses annan �n
den, som inom riket avlagt examen vid teknisk h�gskolas avdelning f�r
arkitektur samt d�refter under en l�ngre tid ut�vat v�l vitsordad prak�
tisk verksamhet inom planl�ggnings- och byggnadsv�sendet. Statens
planverk �ger dock, n�r sk�l �ro d�rtill, medgiva att till stadsarkitekt

utses annan �n den som avlagt nyss n�mnd examen.

I fall som avses i andra stycket skall n�mnden s�vitt m�jligt �ven

hava bitr�de av person med s�rskild utbildning och praktisk erfarenhet
i konstr uktionsfr�gor (byggnadsinspekt�r).

Om kommuns m�tningsverksamhet finns s�rskilda best�mmelser.

5 � Ordf�rande i byggnadsn�mnd skall tillse, att n�mndens ledam�ter
erh�lla kallelse till sammantr�dena samt att suppleanterna underr�ttas

2002

om tid och plats f�r sammantr�dena.

�

I kallelse och underr�ttelse skall l�mnas uppgift om de �renden,

som skola f�rekomma vid sammantr�det.

6 � Befattningshavare, som har till �liggande att f�redraga �renden
inf�r byggnadsn�mnden, �ger r�tt att deltaga i �verl�ggning men ej i

beslut, samt att, d�r han det beg�r, f� sin s�rskilda mening antecknad till
protokollet.

Samma r�tt tillkommer s�dan tj�nsteman vid l�nsstyrelsen eller annan

tj�nsteman, som kallats att i denna egenskap n�rvara vid sammantr�de
med n�mnden.

7 � Byggnadsn�mnd �ger uppdraga �t en eller flera ledam�ter eller
suppleanter i n�mnden eller �t befattningshavare hos n�mnden att �

n�mndens v�gnar fatta beslut i vissa grupper av �renden, vilkas beskaf�

fenhet skall n�rmare angivas i n�mndens beslut. S�dant uppdrag m�
dock ej avse befogenhet att besluta om framst�llning eller yttrande till

Konungen, l�nsstyrelsen eller kommunfullm�ktige, att meddela f�re�

l�ggande vid vite eller annat �ventyr eller att slutligt avg�ra �rende,

som �r av principiell inneb�rd eller eljest av st�rre vikt.

N�mndens beslut r�rande uppdrag, som i f�rsta stycket s�gs, skall

underst�llas l�nsstyrelsens pr�vning.

Vad i denna stadga s�gs om byggnadsn�mnd skall i till�mpliga delar

g�lla den, som p� grund av uppdrag enligt f�rsta stycket handlar �

n�mndens v�gnar. Beslut, som meddelas p� grund av dylikt uppdrag,
skall anm�las vid n�mndens n�sta sammantr�de.

8 � P� framst�llning av kommunen �ger l�nsstyrelsen utf�rda taxa
f�r avgifter att erl�ggas av den, som hos byggnadsn�mnden p�kallar

�tg�rd vilken f�ranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids-
eller kostnadskr�vande f�rr�ttning.

SFS 1972: 776

2 kap. Om planl�ggning

Allm�nna best�mmelser

9 � Planl�ggning skall ske s�, att den fr�mjar en ur allm�n synpunkt
l�mplig utveckling inom det omr�de, som planen skall avse. Tillb�rlig

h�nsyn skall tagas till f�rh�llandena inom angr�nsande omr�den samt
till den allm�nna samf�rdselns, det milit�ra f�rsvarets, civilf�rsvarets
och andra f�r riket gemensamma behov. �ven enskildas intressen skola

tillb�rligen beaktas.

D�r ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda annat, skall mark avses f�r

det �ndam�l, vartill den �r mest l�mpad med h�nsyn till l�ge, terr�ng-
och grundf�rh�llanden samt �vriga omst�ndigheter. Till bebyggelse m�
ej avses m ark, som ur sundhetssynpunkt, med h�nsyn till samf�rdseln,
m�jligheterna att ordna vattenf�rs�rjning och avlopp, faran f�r vatten�
f�rorening eller eljest ur allm�n synpunkt ej �r l�mpad f�r s�dant �nda�

m�l. Omr�den med s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llan�
den, bebyggelse med s�rskilt v�rde ur historisk eller kulturhistorisk syn�

punkt eller ur sk�nhetssynpunkt samt omr�den som �ro l�mpade och

2003

�

SFS 1972: 776

beh�vliga f�r friluftsliv skola s�vitt m�jligt bevaras. Om skyldighet att

bevara fasta fornl�mningar �r s�rskilt stadgat.

Plan m� ej g�ras mera detaljerad �n som � r n�dv�ndigt f�r att n� de t

d�rmed avsedda syftet.

Regionplan

10 � i mom. Regionplanering skall bedrivas s�, att den d�rvid f�re-

bragta utredningen �versiktligt belyser de med planl�ggningen samman�
h�ngande fr�gor, som �ro gemensamma f�r regionen eller en st�rre
del av denna, samt underl�ttar det framtida avg�randet av dylika fr�gor.

1 regionplan skall i den m�n s� erfordras med h�nsyn till planens

syfte upptagas och p� ett �versk�dligt s�tt angivas, vilka omr�den som

avses f�r olika �ndam�l.

2 mom. Regionplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta.

Erfordras regionplanebest�mmelser, b�ra dessa avfattas i s�rskild hand�

ling.

Generalplan

11 � i mom. Vid generalplanering skall efterstr�vas att utr�na och

p� ett �versiktligt s�tt redovisa det behov av utrymme f�r olika �nda�
m�l, som kan f�rutses f�r planomr�det, samt att p� ett l�mpligt s�tt
tillgodose detta behov. H�rvid b�r �ven unders�kas, vilka om r�den som

fr�n allm�n synpunkt b�ra undantagas fr�n bebyggelse eller fr�n viss

bebyggelse.

2 mom. Generalplan skall i erforderlig m�n vara avfattad p� karta.

Till planen h�rande s�rskilda best�mmelser skola avfattas i s�rskild

handling.

A kartan skola angivas gr�nserna f�r planen samt f�r de markomr�

den som avses f�r olika �ndam�l �vensom, i den m�n s� erfordras,
befintliga f�rh�llanden s�som vattenomr�den, h�jdf�rh�llanden, fas�

tighetsgr�nser, v�gar, kraftledningar och byggnader.

2004

Stadsplan

12 � i mom. Vid uppg�rande av stadsplan skola de anspr�k tillgodo�

ses, som ur olika synpunkter sk�ligen kunna st�llas p� en v�l ordnad

bebyggelse. D�rvid skall tillses, att marken utnyttjas p� ett ekonomiskt
och i �vrigt l�mpligt s�tt, att samf�rdselns och trafiks�kerhetens krav

tillb�rligen beaktas, att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt

att h�nsyn tages till de fordringar, som b�ra uppst�llas ur sundhets-,

sk�nhets- och trevnadssynpunkt. Sk�lig h�nsyn skall tagas till best�ende
�gander�ttsf�rh�llanden, fastighetsgr�nser, servitut och andra omst�n�

digheter, som kunna inverka p� planens genomf�rande.

Planen m� ej givas s t�rre omfattning �n att den kan f�rv�ntas bliva

genomf�rd inom n�ra f�rest�ende tid.

2 mom. Stadsplan skall vara avfattad � karta. Till planen h�rande

best�mmelser skola avfattas i s�rskild handling.

Kartan skall tydligt angiva gr�nserna f�r planen samt f�r de mark-

�

omr�den, som skola anv�ndas till byggnadskvarter, gata, torg, park

SFS 1972: 776

eller a nnan allm�n, plats eller till specialomr�de. Gators och torgs h�jd-

l�gen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkter d�r
lutningen avsev�rt �ndras.

I stadsplanebest�mmelser skola, i den m�n s� erfordras, intagas

stadganden ang�ende reglering av planomr�dets bebyggande och an�

v�ndning i �vrigt, s�som

om kvarters eller specialomr�des anv�ndning f�r visst �ndam�l och

om f�rbud mot bebyggande av viss del av kvarter eller specialomr�de;

om byggnadss�tt, antal byggnader � tomtplats, byggnads planyta och

l�ge, dess h�jd och v�ningsantal, k�llardjup eller antal k�llarv�ningar
samt antalet l�genheter som f� inredas i en byggnad;

om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;
om utfart eller annan utg�ng mot gata;

om r�tt att inom gata, torg, park eller annan allm�n plats nyttja ut�

rymmet und er eller �ver markens plan till i nredande av lokaler eller f�r

annat �ndam�l;

om f�rl�ggande under eller �ver markens plan av gata eller annan

trafikled; samt

om bevarande av vattenomr�den och andra naturf�rh�llanden.

Byggnadsplan

13 � Byggnadsplan skall uppg�ras s�, att den tillgodoser de krav, som

med h�nsyn till de s�rskilda f�rh�llandena inom det till�mnade plan�
omr�det sk�ligen b�ra st�llas p� en v�l ordnad bebyggelse. S�rskild
h�nsyn skall tagas till bebyggelsens art, �gander�ttsf�rh�llandena samt
mark�garnas m�jligheter att genomf�ra planen.

Byggnadsplan m � ej uppg�ras s�, att jordbruk, skogsbruk eller annan

dylik n�ring on�digtvis hindras eller f�rsv�ras. I planen m� upptagas

mark f �r jordbruks�ndam�l endast i den m�n s� erfordras f�r planens
l�mpliga utformning.

I �vrigt skall i till�mpliga delar g�lla vad i 12 � �r stadgat om stads�

plan.

Uppr�ttande, antagande och fasfst�llelse av plan

14 � Den som uppr�ttar f�rslag till plan skall d�rvid samr�da med

kommunstyrelsen eller annat organ, som kommunfullm�ktige best�m�

ma, l�nsstyrelsen samt �vriga myndigheter, sammanslutningar och en�
skilda person er, som kunna hava ett v�sentligt intresse av fr�gan.

15 � F�rslag till stadsplan eller byggnadsplan skall uppr�ttas p� grund�

val av en f�r �ndam�let avsedd karta �ver det omr�de, som ber�res av
f�rslaget (grundkarta).

I s�rskild vid grundkartan fogad f�rteckning (fastighetsf�rteckning)

skola redovisas de fastigheter, samf�lligheter och andra omr�den, som

ber�ras av f�rslaget, deras �gare samt, i den m�n k�nnedom d�rom

2005

�

SFS 1972: 776

kunnat erh�llas, servitut och andra s�rskilda r�ttigheter, som kunna
hava betydelse f�r planl�ggningen eller ber�ras av denna. F�rteckningen

skall vara bestyrkt av person som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r
fastighetsbildningsmyndighet eller f�r kommunal fastighetsregistermyn�

dighet.

Har fr�ga v�ckts att generalplan skall helt eller delvis fasts t�llas, skall

fastighetsf�rteckning uppr�ttas f�r det omr�de som ber�res av fr�gan.

16 � F�rslag till plan skall, d� det �verl�mnas till kommunal eller

statlig myndighet f�r antagande eller fastst�llelse, vara �tf�jt av

a) grundkarta och fastighetsf�rteckning d�rest s�dana skola vara upp�

r�ttade;

b) beskrivning �ver f�rslaget med erforderlig motivering;

c) utredning ang�ende de tekniska och ekonomiska f�ruts�ttningarna

f�r planens genomf�rande med beaktande s�rskilt av grundens beskaf�
fenhet, trafikf�rh�llandena �vensom m�jligheterna att ordna vattenf�r�

s�rjning och avlopp och att tillgodose v attenv�rdsintresset; samt

d) redog�relse f�r det samr�d med myndigheter, mark�gare och and�

ra, som �gt rum vid u tarbetande av f�rslaget.

Innan fastighetsf�rteckning l�gges till grund" f�r underr�ttelser till

sak�gare, skall den i erforderlig m�n kompletteras med h�nsyn till in�

tr�ffade f�r�ndringar.

2006

17 � i mom. Innan f�rslag till plan antages, skall det under viss tid

utst�llas till granskning genom byggnadsn�mndens eller, d�r fr�ga �r om

regionplan, genom f�rbundsstyrelsens f�rsorg; och �ger den, som ej
�tn�jes med f�rslaget, att inom samma tid framst�lla anm�rkning d�r�

emot hos den myndighet, som ombes�rjt utst�llandet. D�r s� finnes

l�mpligt m� p� en g�ng utst�llas tv� eller flera alternativa f�rslag.

Tiden f�r granskningen best�mmes av den myndighet, som ombe�

s�rjer utst�llandet. Den m� ej s�ttas kortare �n tre m�nader, d�r fr�ga
�r om regionplan, och ej kortare �n tre veckor i �vriga fall. Kung�relse
om utst�llandet skall f� re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de

tidningar, i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. Ber�r

f�rslaget mark, som st�r under allm�n myndighets f�rvaltning, skall

myndigheten s'arskilt underr�ttas.

2 mom. Vid utsf�llande av f�rslag till regionplan skall f�rbunds�

styrelsen �vers�nda kopia och avskrift av f�rslaget till styrelserna f�r
de kommuner, som f�rslaget r�r, samt till l�nsstyrelsen och av fr�gan

ber�rda centrala myndigheter �vensom, d�r s� finnes l�mpligt, till annan

som ber�res av f�rslaget, och d�rvid best�mma viss tid, minst tre m�
nader efter delf�endet, inom vilken vederb�rande �ger att till n�mnden
inkomma med yttrande �ver f�rslaget.

3 mom. Innan f�rslag till generalplan utst�lles, skall byggnadsn�mn�

den �vers�nda avskrifter och kopior av f�rslaget till statens planverk,
statens naturv�rdsverk, statens v�gverk och l�nsstyrelsen.

Skall f�rslaget helt eller delvis fastst�llas har n�mnden att vidare f�r�

fara p� s�tt i 4 mom. stadgas om f�rslag till st adsplan eller byggnads-

plan, dock att underr�ttelser icke erfordras till andra sak�gare �n dem

som be r�ras av fastst�llelsen.

�

4 mom. Vid utst�llande av f�rslag till stadsplan eller byggnadsplan

skall byggnadsn�mnden f�re ing�ngen av den tid, som best�mts f�r f�r�

slagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest be�

visligen avs�nda skriftlig underr�ttelse om inneh�llet i den utf�rdade
kung�relsen till varje k�nd och inom riket boende mark�gare, som be-
r�res av fr�gan och icke skriftligen godk�nt f�rslaget. �r markomr�de

samf�llt f�r flera fastigheter med skilda �gare och finnes f�r samf�llig-

heten k�nd styrelse eller annan, som �r satt att f�rvalta den, erfordras

ej underr�ttelse till de s�rskilda del�garna i samf�lligheten, utan m�

underr�ttelsen s�ndas allenast till led amot av styrelsen eller till f�rvalta�
ren. �ger denne ej att sj�lv f�ra talan f�r del�garna i samf�lligheten,

�r han gentemot del�garna ansvarig f�r att underr�ttelsen tillst�lles n�
gon som �ger beh�righet h�rtill eller, om s�dan ej finnes, kommer till
del�garnas k�nnedom. Finnes ej k�nd styrelse eller f�rvaltare, m� un�

derr�ttelsen s�ndas till en av del�garna att vara f�r dem alla tillg�nglig,
och skall f�r s�dant fall tillika uppgift om vilken del�gare underr�ttel�
sen tillst�llts kung �ras p� s�tt i 1 mom. andra stycket s�gs. Har upplys�

ning vunits om' f�rhandenvaron av servituts- eller arrender�tt, som be-
r�res av planl�ggningen, skall underr�ttelse tillst�llas r�ttighetens inne�
havare, s�vitt han �r k�nd och boende inom riket.

Ber�r f�rslaget, i vad det skall fastst�llas, allm�n v�g eller v�g, som

omh�nderhaves av v�gf�rening, eller f�r biltrafiken viktig gata eller

mark, som �r avsedd att utl�ggas till s�dan v�g eller gata, eller bef�st�
ning eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller om�

fattas av f�rordnande enligt 82 � samma lag, skall utdrag av f�rslaget

i erforderl iga delar tillst�llas vederb�rlig myndighet, v�gf�reningen eller
anl�ggningens �gare med anmodan att inom viss av byggnadsn�mnden
angiven tid, som ej m� s�ttas kortare �n den j�mlikt 1 mom. best�mda

granskningstiden, till n�mnden inkomma med yttrande �ver f�rslaget.

Vad nu stad gats beh�ver dock ej iakttagas med avseende � sak�gare som

skriftligen godk�nt f�rslaget.

Ett exemplar av f�rslaget skall tillst�llas kommunstyrelsen samt, d�r

s� finnes erforderligt, j�mv�l kyrkor�det. Avser f�rslaget omr�de, som

gr�nsar till annan kommun, b�r byggnadsn�mnden bereda dess styrelse
tillf�lle att yttra sig �ver f�rslaget.

5 mom. Vidtages �ndring i f�rslag till plan, sedan det varit utst�llt

till granskning, skall det �nyo utst�llas. Nytt utst�llande erfordras dock
icke om de s ak�gare, som ber�ras av �ndringen, skriftligen godk�nt den�
na eller ock underr�ttats om �ndringen p� s�tt i 4 mom. s�gs samt er�
h�llit tillf�lle att vid s ammantr�de eller annorledes taga del d�rav.

SFS 1972: 776

18 � Sedan f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan bli�

vit utst�llt p� s�tt i 1 7 � s�gs, skall byggnadsn�mnden granska f�rslaget

j�mte inkomna anm�rkningar och yttranden. H�refter skall byggnads�

n�mnden, s�vida n�mnden ej sj�lv �ger besluta i �rendet, �verl�m�

na handlingarna j�mte eget utl�tande till kommunfullm�ktige.

19 � i mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med d�rtill

h�rande utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsn�mn�

dens f�rsorg tillst�llas statens planverk, statens naturv�rdsverk, statens
v�gverk, l�nsstyrelsen och vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet.

�

SFS 1972: 776

2 mom. N�r fastst�llelse sokes � regionplan, generalplan, stadsplan

eller byggnadsplan, skola handlingarna i �rendet ins�ndas till l�nsstyrel�

sen.

20 � N�r plan inkommit till l�nsstyrelsen f�r fastst�llelse, skall l�ns�
styrelsen, s�vida den ej sj�lv har att besluta i �rendet, �verl�mna hand�

lingarna j�mte eget u tl�tande till Konung en.

21 � Sedan plan blivit fastst�lld, skola handlingarna �vers�ndas till

byggnadsn�mnden eller, d�r fr�ga �r om regionplan, till f�rbundssty�
relsen. Om underr�ttelse till vissa myndigheter genom statsdepartement
eller l�nsstyrelse �r s�rskilt stadgat.

N�r l�nsstyrelsen meddelat beslut om fastst�llelse betr�ffande general�

plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall l�nsstyrelsen samma dag �ver�

s�nda underr�ttelse d�rom till envar som i �rendet framst�llt yrkande,

vilket genom beslutet helt eller delvis l�mnats utan bifall. F�r beslutet

p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen ej �verkla�

gas, skall l�nsstyrelsen utf�rda bevis a tt beslutet p� grund d�rav vunnit
laga kraft.

D�r enligt best�mmelserna i 45 � byggnadslagen stadsplan fastst�llts

under villkor att expropriation kommer till st�nd av viss i planen ing�
ende mark, skall, sedan s�dan expropriation skett, meddelande h�rom

genom byggnadsn�mndens f�rsorg s� snart ske kan tillst�llas statens

planverk, l�nsstyrelsen, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet och
kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes.

22 � D�r f�rslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan enligt

best�mmelserna i byggnadslagen uppr�ttats p� f�ranstaltande av Ko�

nungen eller l�nsstyrelsen, har l�nsstyrelsen att fullg�ra vad i 17 � �r

stadgat f�r byggnadsn�mnd. Sedan l�nsstyrelsen granskat inkomna an�

m�rkningar och yttranden �ver f�rslaget samt kommunfullm�ktige bli�
vit h�rda i �rendet, skall med avseende � den fortsatta handlingen f�r�
faras p� s�tt i 20 och 21 �� s�gs.

23 � Vad i detta kapitel �r stadgat om uppr�ttande, antagande och
fastst�llande av plan skall i till�mpliga delar g�lla �ndring eller upph�

vande av planen, dock att grundkarta icke i n�got fall erfordras, om de

f�rh�llanden, som �ro av betydelse f�r fr�gan, tillr�ckligt tydligt fr am�
g� av annan tillg�nglig karta. D�r �ndring ber�r blott ett mindre antal

mark�gare, erfordras ej heller utst�llande eller kung�relse i tidning, s�
vida mark�garna skriftligen medgivit att s�dant f�rfarande ej till�mpas
eller ock underr�ttats om f�rslaget samt d�refter under minst tre veckor
haft tillf�lle att taga del av detta. Vid �ndring av regionplan m� tiden
f�r utst�llandet minskas till tre veckor.

2008

S�rskilda best�mmelser

24 � 1 mom. N�r f�rordnande, innefattande f�rbud mot nybyggnad

utan s�rskilt tillst�nd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 � bygg�
nadslagen eller mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller d�rmed j�m�
f�rlig �tg�rd meddelas, skall l�nsstyrelsen underr�tta mark�garna d�r-

�

om genom kung�relse i den eller de tidningar, i vilka kommunala med�

delanden f�r orten intagas, eller p� annat l�mpligt s�tt.

Det omr�de, som avses med f�rordnandet, skall � karta eller annor-

ledes tydligt angivas till sina gr�nser.

Ang�ende skyldighet att, sedan f�rordnandet vunnit laga kraft, till�

st�lla statens planverk, vederb�rande fastighetsbildningsmyndighet �ven�
som vederb�rande byggnadsn�mnd avskrift av f�rordnandet j�mte ko�

pia av kartan �r s�rskilt stadgat.

2 mom. Har f�rordnande j�mlikt 16, 36 eller 87 � byggnadslagen

meddelats om f�rbud mot nybyggnad utan s�rskilt tillst�nd, skola mark�

�garna genom l�nsstyrelsens f�rsorg underr�ttas om f�rordnandet p�
s�tt i 1 mom. f�rsta stycket �r stadgat.

SFS 1972: 776

V�ckes fr�ga om meddelande av beslut enligt 59 � byggnadsla�

gen r�rande s�rskild grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning eller

om �ndring i s�dant beslut eller om antagande av best�mmelser om bi�
drag till ga tubyggnadskostnad eller �ndring d�rav, och finna kommun�
fullm�ktige att fr�gan b�r komma under n�rmare pr�vning, ankommer

det p� fullm�ktige att l�ta verkst�lla utredning i �rendet och uppg�ra
det f�rslag vartill ut redningen m� f�ranleda.

Sedan f�rslag uppr�ttats skall detsamma utst�llas f�r granskning under

viss tid, minst tre veckor, efter det kung�relse h�rom skett i den eller de
tidningar i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras. D�r fr�ga
�r om s�rski ld grund f�r f�rdelning av gatumarksers�ttning, skall dess�

utom p � s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs underr�ttelse om f�rsla�

gets utst�llande f�r granskning tillst�llas k�nda och inom riket boende
mark�gare, vilkas r�tt ber�res av f�rslaget, dock att s�dan underr�ttelse
ej beh�ver tillst�llas den som skriftligen godk�nt f�rslaget. N�r den f�r
granskning best�mda tiden till�ndag�tt �ga fullm�ktige besluta i �ren�
det.

26 � Uppkommer fr�ga om f�rpliktande f�r �gare av mark, f�r vilken

stadsplan fastst�llts eller skall fastst�llas, att avst� mark eller bekosta

utf�rande av s�rskilda anordningar j�mlikt 70 eller 73 � eller 165 �

f�rsta stycket byggnadslagen, skall byggnadsn�mnden uppg�ra f�rslag

i �mnet.

Sedan f�rslaget uppgjorts skall tillf�lle beredas vederb�rande mark�

�gare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. H�rom

skall mark�gare, d�rest han ej skriftligen godk�nt f�rslaget, underr�ttas

p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs.

Den mark, som skall avst�s, skall till l�ge och gr�nser angivas p�

bestyrkt kopia av stadsplanekartan eller s�rskild karta med samma
noggrannhet.

Om byggnadsn�mnds skyldighet att g�ra anm�lan till inskrivnings�

myndigheten, d� fr�ga v�ckts om till�mpning av 70 � eller 165 � f�rsta
stycket byggnadslagen, stadgas i f�rst n�mnda paragraf.

27 � Vad i 26 � f�rsta, andra och tredje styckena stadgas skall �ga
motsvarande till�mpning i �rende om f�rpliktande f�r �gare av mark,

^ �ndringen inneb�r att tred je stycket upph�vs.

2009

�

SFS 1972: 776

f�r vilken byggnadsplan skall fastst�llas eller fastst�llts, att uppl�ta
mark till v�g eller annan allm�n plats j�mlikt 113 � eller 165 � andra
stycket byggnadslagen. V�ckes fr�gan hos l�nsstyrelsen, har denna
att fullg�ra vad som s�lunda �r f�reskrivet f�r byggnadsn�mnd.

Om skyldighet f�r byggnadsn�mnd eller l�nsstyrelse att i nu avsett

fall g�ra anm�lan till inskrivningsmyndigheten stadgas i 113 � bygg�

nadslagen.

28 � Vid handl�ggning av fr�ga om uppr�ttande eller fastst�llande av

byggnadsplan skall l�nsstyrelsen tillika taga under �verv�gande, huru�

vida v�gf�rening, varom stadgas i lagen om enskilda v�gar, b�r bildas
f�r planomr�det.

3 kap. Om utomplansbest�mmelser

29 � Inom omr�de d�r utomplansbest�mmelser �ga till�mpning, skall,

s�vida ej Konungen annorlunda f�rordnat, i s�dant h�nseende g�lla f�l�

jande:

1) Byggnad m� ej uppf�ras med mindre valet av plats f�r den till-

�mnade bebyggelsen kan anses l�mpligt fr�n allm�n synpunkt. H�rvid
skall, ut�ver vad som s�gs nedan, s�rskilt beaktas att omr�den med

s�rskild natursk�nhet eller s�regna naturf�rh�llanden samt omr�den

som �ro l�mpade och beh�vliga f�r friluftsliv s�vitt m�jligt bevaras.

2) Tomtplats m� ej bebyggas i st�rre omfattning �n att till g�rdsplan

och f�r andra fastighetens behov �terst�r det utrymme som med h�nsyn
till ortens sed, fastighetens anv�ndningss�tt och �vriga omst�ndigheter

kan anses sk�ligt.

3) Byggnad, vars anv�ndande kan antagas orsaka behov av v�gf�r-

bindelse eller anordning f�r vattenf�rs�rjning eller f�r bortledande av

spillvatten eller annan flytande orenlighet, m� ej uppf�ras, med mindre

m�jlighet f�religger att tillgodose sagda behov.

4) Byggnad m� ej uppf�ras p� mindre avst�nd �n 4,5 meter fr�n

enskild v�g, som �r av betydelse med h�nsyn till allm�nna samf�rd�

seln, och ej n�rmare v�gens mittlinje �n 9 meter.

5) Bostadsbyggnad m� ej uppf�ras i flera �n tv� v�ningar eller till

st�rre h�jd �n 7,5 meter och m� ej inneh�lla flera �n tv� bostadsl�gen�

heter.

N�r s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det �ger byggnadsn�mnden

medgiva undantag fr�n best�mmelserna under 35) h�r ovan, s�vitt
det kan ske utan att sundheten, trafiks�kerheten, tryggheten mot brand

eller trevnaden efters�ttes.

4 kap. Om tomtind elning m. m.

31 � D�r stadsplan eller byggnadsplan finnes, �ligger det byggnads�

n�mnden att med s�rskild uppm�rksamhet f�lja och i m�n av behov

2010

Paragrafen upp h�vd ge nom denna kung�relse.

�

".-H

� skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det plan-

SFS 1972: 776

lagda omr�det.

D�r s� finnes p�kallat, skall n�mnden verkst�lla s�rskild utredning

f�r bed�mande hur bebyggelse och fastighetsbildning l�mpligen b�r
ske f�r att ing� som led i ett �ndam�lsenligt utnyttjande av omr�det.

32 � I fr�ga om omr�de med stadsplan skall byggnadsn�mnden vaka

�ver att tomtindelning kommer till st�nd n�r s�dan erfordras. Har
stadsplanen �ndrats och f�ljer d�rav, att �ndring b�r ske j�mv�l av
tomtindelningen, eller �r g�llande tomtindelning eljest icke �ndam�ls�

enlig, ha r n�mnden att vidtaga �tg�rd f�r �ndring av denna, n�r s� kan

ske och n�mnden finner det erforderligt.

33 � Vid tomtindelning skall efterstr�vas att i, anslu tning till stads�

planen n� en �ndam�lsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret.
Med tomt j�mst�lles h�rvid del av kvarter som f�ruts�ttes skola tagas
i anspr�k f�r bildande av samf�llighet. Varje fastighet skall hava er�

forderlig f�rbindelse med gata. Beh�rig h�nsyn skall tagas till best�ende

�gander�tts- och servitutsf�rh�llanden samt av markens �gare uttryckta

�nskem�l.

34 � 7 mom. F�rslag till tomtindelning skall uppr�ttas av person,

som �r beh�rig till tj�nst som chef f�r fastighetsbildningsmyndighet.

F�rslaget skall utm�rkas � karta. Till f�rslaget skall ock h�ra beskriv�

ning, i vilken f�r varje tomt eller s�dan samf�llighet som avses i 33 �

skola upptagas storleken av vart och ett av de omr�den av vilka e nheten
skall bildas sam t dennas ytinneh�ll. P� kartan eller i be skrivningen skall
�ven angivas vilka servitutsbildningar som erfordras f�r att mot tomt
svarande fastighet skall anses �verensst�mma med f�rslaget. Vid f�r�
slaget skall vara fogad f�rteckning �ver �gare av mark inom kvarteret.

Vid f�rslagets uppg�rande b�r samr�d ske med mark�garna var�

j�mte, d�r s� pr�vas l�mpligt, tillf�lle b�r beredas kommunstyrelsen

att yttra sig i fr�gan.

2 mom. F�rslag till tomtindelning skall genom byggnadsn�mndens

f�rsorg utst�llas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och

�ger den, som ej �tn�jes med f�rslaget, att under samma tid framst�lla
anm�rkning d�remot hos n�mnden. Utst�llande erfordras dock icke,
om samtliga �gare av mark inom kvarteret eller, d�r f�rslaget uppen�

barligen b er�r blott vissa mark�gare, dessa skriftligen medgivit a tt dylikt

f�rfarande ej till�mpas.

Om utst�llande av f�rslag till tomtindelning skola �garna av mark

inom kvarteret underr�ttas p� s�tt i 17 � 4 mom. f�rsta stycket s�gs,

dock att underr�ttelse icke erfordras till mark�gare, som uppenbarligen
ej ber�res av f�rslaget. �r mark�gares vistelseort ok�nd och finnes ej
n�gon, som veterligen �ger att f�ra talan f�r honom, skall kung�relse
om utst�llandet f�re den best�mda tidens b�rjan ske i den eller de

tidningar, i vilka kommunala meddelanden f�r orten inf�ras.

Vidtages �ndring i f�rslaget, sedan det varit utst�llt till granskning,

skall stadgandet i 17 � 5 mom. �ga motsvarande till�mpning.

2011

�

SFS 1972: 776

3 mom. Sedan byggnadsn�mnden antagit f�rslag till tomtindelning,

skall n�mnden �vers�nda handlingarna i �rendet till l�nsstyrelsen.

D� l�nsstyrelsen fastst�llt tomtindelning, skall l�nsstyrelsen samma

dag �vers�nda underr�ttelse d�rom till byggnadsn�mnden, kommun�

styrelsen och kommunal fastighetsregistermyndighet, om s�dan finnes

inom kommunen, samt de mark�gare, som i �r endet framst�llt yrkande,
vilket helt eller delvis l�m nats utan bifall. D�r till f�ljd av stadgandet i

150 � tredje stycket byggnadslagen klagan �ver beslutet e j f�r f�ras, har

l�nsstyrelsen a tt � kartan teckna bevis a tt beslutet p� grund d�rav vun�

nit laga kraft.

4 mom. Vad i denna pragraf �r stadgat om antagande och fast�

st�llande av tomtindelning skall i till�mpliga delar g�lla j�mv�l �ndring

eller upph�vande av s�dan indelning.

5 kap. Om byggande

Inledande best�mmelser

35 � I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller
d�rmed j�mf�rlig n�ring �ga stadgandena i detta' kapitel till�mpning
endast inom omr�de med fastst�lld generalplan, stadsplan eller bygg-

nadsplan.

36 � Vad i detta kapitel stadgas om tomt g�ller fastighet, samf�llig-

het och annan f�r bebyggelse avsedd enh et.

Med gata f�rst�s i detta kapitel omr�de som i fastst�lld generalplan

eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest f�r allm�n trafik, om�
r�de som i byggnadsplan avsetts till v�g eller annan allm�n plats, inom
omr�de med utomplansbest�mmelser bel�gen enskild v�g som �r av
betydelse f�r allm�nna samf�rdseln inom omr�det, s� ock allm�n v�g.

Ang�ende vad som �r att h�nf�ra till nybyggnad stadgas i 75 �.

37 � D�r i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utom�

plansbest�mmelser givits f�reskrift om hush�jd, k�llardjup eller dylikt,

skall, s�vida annat ej angivits, m�ttet r�knas fr�n angr�nsande gatas

medelniv� invid tomten. F�r fritt liggande byggnad inne � tomt r�knas
m�ttet fr�n markens medelniv� invid byggnaden. Byggnad m� h�rvid

ej, med mindre s�rskilda sk�l f�religga, anses s�som fritt liggande inne
� tomt, om n�gon del d�rav ligger n�rmare gata �n 6 meter. Byggnads

h�jd r�knas till sk�rningen mellan fasadplanet och takplanet.

Har f�reskrift givits om visst antal v�ningar, skall s�som v�ning anses

k�llare, om golvet i den n�rmast h�gre v�ningen l�gges mer �n 1,5 me�

ter �ver omgivande markyta och byggnadsn�mnden ej med h�nsyn till
terr�ngf�rh�llandena medgiver annan bed�mning.

Nybyggnad

38 � �t byggnads yttre skall givas s�dan utformning och f�rg, som
stads- eller landskapsbilden fordrar och som befinnes l�mplig s�v�l f�r

2012

byggnaden i och f� r sig som f� r en god helhetsverkan.

v ' .

�

Byggnad av st�rre v�rde ur historisk, kulturhistorisk eller konstn�r-

SFS 1972: 776

lig synpunkt m� icke f�rvanskas vare sig genom arbeten � sj�lva bygg�
naden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara
fasta fornl�nningar �r s�rskilt stadgat.

39 � Byggnad skall f�rl�ggas till s �dant st�lle � tomten som �r l�mp�

ligt med h�nsyn till la ndskapsbilden och s� att den p� l�mpligt s�tt an�
sluter till �vrig bebyggelse � tomten och � n�rbel�gen mark. Byggnad
inom omr�de med stadsplan eller byggnadsplan skall, s�vida annat ej

f�reskrivits i planen eller medgives av byggnadsn�mnden, l�ggas i gatu-

linjen eller, om f�rg�rd finnes, i inre f�rg�rdslinjen.

1 �vrigt skall, d�r ej annat �r f�reskrivet, vid val av plats f�r byggnad

iakttagas

a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan f�rv�ntas komma

att sammanbyggas med byggnad p� granntomt, icke m� l�ggas p�

mindre avst�nd fr�n gr�nsen mot denna �n som motsvarar h�lften av

den f�r byggnaden till�tna st�rsta h�jden och ej n�rmare gr�nsen �n
4,5 meter; samt

b) att avst�ndet mellan byggnader � samma tomt ej m� vara mindre

�n den f� r n�gondera byggnaden till�tna st�rsta h�jden.

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i

andra stycket, om det finnes p�kallat av s�rskilda sk�l samt kan ske

utan men f�r granne eller fara f�r sundhet, brands�kerhet eller trafik�

s�kerhet och utan att ett l�mpligt bebyggande av omr�det f�rsv�ras.

Kan �tg�rden inverka p� f�rh�llandena � angr�nsande tomt, skall dess
�gare h�ras i saken.

40 � Byggnads tak m� icke skjuta �ver ett plan, som sk�r n�rmaste
fasadplan p� den f�r byggnaden till�tna h�gsta h�jden och h�jer sig

in�t byggnaden med en lutning av 45�. Byggnadsn�mnden �ger dock
medgiva, a tt takkupor och andra anordningar, som kunna anses p�kal�
lade med h�nsyn till byggnadens utseende eller av praktiska sk�l, skjuta

�ver detta plan.

41 � i mom. D�r icke annat f�reskrivits i g�llande plan, m� bygg�

nad ej uppf�ras s�, att n�gon del d�rav n�r �ver gata.

Byggnadsn�mnden �ger dock medgiva
a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg�

st�ng, intagningsbrunn f�r kablar eller annan liknande mindre byggnads�

del skjuter �ver gr�ns mot gata;

b) att balkong, burspr�k eller annan liknande byggnadsdel utbygges

�ver gata; samt

c) att port, d�rr, grind eller f�nster vid �ppnandet n�r ut �ver gata.
Medgivande, som nu sagts, m� l�mnas endast n�r det med h�nsyn

till gatans bredd och �vriga omst�ndigheter kan ske utan ol�genhet f�r
trafiken eller eljest. I fall, som avses i andra stycket b), skall s�rskilt till�
ses, att anordningen icke medf�r men f�r grannfastighet.

2 mom. Vad i 1 mom. �r f�reskrivet om befogenhet f�r byggnads�

n�mnd att medgiva byggande � gatumark skall �ga motsvarande till-
l�mpning d�r n�gon vill uppf�ra byggnad s�, att den skjuter in p� annan

2013

KV " ; v-

�

SFS 1972: 776

mark, som enligt g�llande plan eller andra g�llande f�reskrifter ej f�r

bebyggas.

42 � Byggnads grun dkonstruktion och stomme samt �vriga byggnads�

delar, som kunna uts�ttas f�r belastning, skola hava betryggande b�r�
f�rm�ga, stadga och best�ndighet.

42 a � De utrymmen i byggnad till vilka allm�nheten �ger tilltr�de
eller som utg�ra arbetslokal skola i sk�lig omfattning utformas s� att
de bliva tillg�ngliga f�r och kunna nyttjas av personer vilkas r�relsef�r�
m�ga eller orienteringsf�rm�ga �r nedsatt till f�ljd av �lder, invaliditet
eller sjukdom.

43 � i mom. Uppf�res byggnad i gr�ns mot annan tomt och �r ej det
framf�rvarande omr�det undantaget fr�n bebyggande till minst 9 meters
bredd, skall byggnaden, s�vida annat ej f�reskrivits i g�llande plan,
skiljas fr�n granntomten medelst brandmur.

D�r fr�ga �r om byggnader i h�gst tv� v�ningar, m� byggnadsn�mn�

den medgiva befrielse fr�n skyldigheten att uppf�ra brandmur, om

grannarna �ro ense d�rom och byggnaderna i �vrigt anordnas p� ett

med h�nsyn till brandfaran betryggande s�tt.

1 fr�ga om env�ningsbyggnad m� anst�nd med eller befrielse fr�n

skyldigheten att uppf�ra brandmur medgivas av byggnadsn�mnden, d�r

n�mnden efter grannens h�rande finner detta med h�nsyn till byggna�

dens ringa storlek, avst�ndet till byggnad p� angr�nsande tomt och
�vriga omst�ndigheter kunna ske utan ol�genhet.

2 mom. Om s�rskilda sk�l tala d�rf�r m� byggnadsn�mnden medgiva

att brandmur eller annan v�gg anordnas gemensamt f�r byggnader

som sammanbyggas, d�r det kan ske utan ol�genhet och grannarna �ro

ense d�rom.

44 � i mom. Byggnad skall med avseende � konstruktion och inred�
ning utf�ras s�, att faran f�r brand ej blir st�rre �n som betingas av h�n�

syn till dess �ndam�l, angr�nsande bebyggelse och omst�ndigheterna i

�vrigt. D�r annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak

utf�ras av eller t�ckas med material, som i tillr�cklig m�n skyddar mot

spridning av brand. St�rre byggnad skall, om byggnadsn�mnden finner
det erforderligt, uppdelas i l�mpligt stora enheter genom brands�ker

mur.

2 mom. Byggnad i tv� v�ningar skall, om den upptager st�rre planyta

�n 200 kvadratmeter och icke genom brands�ker mur uppdelas i
enheter av h�gst denna storlek, utf�ras s�, att den kan betecknas som
brandh�rdig. Detsamma g�ller byggnad i tv� v�ningar med flera �n
tv� bostadsl�genheter, d�rest bostads- eller arbetsrum inredes p� vin�
den.

3 mom. Byggnad i tre eller flera v�ningar skall utf�ras s�, att den

kan betecknas s�som brands�ker.

Vad nu sagts g�ller ock byggnad i tv� v�ningar, om i byggnaden skall

inrymmas:

a) samlingslokal f�r mer �n 150 personer;

2014

b) undervisningsanstalt f�r mer �n 150 elever;

�

c) hotell eller pensionat f�r mer �n 50 g�ster;

SFS 1972: 776

d) v�rdanstalt, elevhem eller d�rmed j�mf�rlig inr�ttning med mer

�n 50 platser; eller

e) industriell r�relse som i regel syssels�tter mer �n 50 personer eller

som med h�nsyn till verksamhetens art inneb�r s�rskild fara f�r brand.

4 mom. Skulle till�mpning av best�mmelserna i 2 eller 3 mom. med�

f�ra osk�lig kostnad eller f�religger eljest s�rskilt sk�l till undantag,

m� s�dant medgivas av byggnadsn�mnden.

5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind m� boningsrum ej anord�

nas s�vida ej byggnadsn�mnden medgiver undantag med h�nsyn till

vidtagna �tg�rder mot brandfara.

6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utg�ngar, trappor och

andra utrymningsv�gar, �gnade att bereda trygghet vid brand. Trappa
skall hava tillr�cklig bredd och l�mplig stigning samt skall, i den m�n

s� erfordras, vara f�rsedd med ledst�ng och r�cke.

7 mom. Eldst�der och andra anordningar f�r uppv�rmning, r�k-

och ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, g�rdslanteminer, ledningar
f�r vattenf�rs�rjning och avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar,
ledningar f�r gas och elektrisk str�m samt utrymmen f�r s�rskilda
�ndam�l, s�som pannrum, garage, tv�tt- och torkrum, br�nslef�rr�d

och dylikt skola anordnas s�, att brandfara, risk f�r olycksfall eller sa�
nit�r ol�genhet icke uppkommer.

45 � Byggnad skall, i den m�n det erfordras, vara f�rsedd med an�

ordning f�r uppstigning p� taket.

D�r s� erfordras skall h�rj�mte finnas anordning f�r uppstigning p�

skorsten.

Uppg�r byggnads h�jd �ver n�rmast kringliggande mark p� n�gon

punkt till �tta meter eller finnes p� taket lanternin, ljusbrunn eller lik�
nande, skall byggnaden, d�r det icke av s�rskild orsak kan anses obe�

h�vligt, vara f�rsedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom
nedst�rtning fr�n taket.

46 � Byggnad f�r stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller
arbetsrum, skall anordnas och inredas s�, att den bereder m�jlighet till

trevnad och god hygien. Den skall inneh�lla n�diga f�rvaringsutrym-
men samt vara f�rsedd med beh�vlig sanit�r utrustning.

S�rskilt skall beaktas f�ljande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig v�rme- och ljudisolering samt

tillfredsst�llande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppv�rmas och ventileras p� tillfredsst�l�

lande s�tt.

3.1 boningsrum samt i k�k, som h�r till bostadsl�genhet, skall finnas

f�nster, som vetter omedelbart �t det fria och l�mnar god dager.

4. Arbetsrum och d�rtill h�rande personalrum skola hava tillr�ckligt

luftutrymme och kunna tillfredsst�llande belysas, d� rvid dagerbelysning

b�r anordnas, om f�rh�llandena medgiva s�dan.

5. Till byggnaden skall h�ra soprum, om s� erfordras.
6. Rumsh�jden i bostadsl�genhet skall, r�knad fr�n golv till tak, vara

minst 2,40 meter.

2015

�

SFS 1972: 776

Med avseende � arbetsrum m� byggnadsn�mnden medgiva undantag

fr�n best�mmelserna i denna paragraf, d�r s�dant p�kallas med h�nsyn

till arten av den verksamhet, f�r vilken rummet �r avsett. N�mnden m�

ock medgiva, att mindre utrymme f�r matlagning inr�ttas utan f�nster,
s�vida anordningar vidtagas f�r att p� annat s�tt tillgodose behovet av
luftv�xling och god belysning. M� ter i s�rskilt fall betydande sv�righeter

att iakttaga best�mmelsen om l�gsta rumsh�jd eller tala eljest synnerliga

sk�l f�r att denna fr�ng�s, m� byggnadsn�mnden medgiva s�dant un�

dantag, som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien. Ej
m� i n�got fall medgivas l�gre rumsh�jd �n 2,10 meter.

47 � I fr�ga om byggnad med mer �n tv� bostadsl�genheter skall

ut�ver vad h�r f�rut �r stadgat iakttagas f�ljande:

1. L�genhet skall om m�jligt hava soligt l�ge och helst g�ras genom-

luftbar.

2. Golvytan i boningsrum m� ej understiga 7 kvadratmeter.

3. Till bostadsl�genhet skola h�ra vindskontor eller annat d�rmed

j�mf�rligt f� rvaringsrum samt l�mpligt utrymme f�r f�rvaring av mat�

varor.

4. F�r dem som bo i byggnaden skall finnas tillg�ng till tv�ttstuga

och torkrum, plats f�r reng�ring och v�dring av s�ngkl�der, mattor
och dylikt samt, d�r s� erfordras, utifr�n l�tt tillg�nglig f�rvaringsplats
f�r cyklar och barnvagnar.

5. Omfattar byggnaden flera v�ningar �n tv�, skall sopnedkast vara

anordnat.

M�ter i s�rskilt fall betydande sv�righet att iakttaga stadgandena i

denna paragraf eller tala eljest synnerliga sk�l f�r att n�got av dessa
stadganden fr�ng�s, m� byggnadsn�mden medgiva s�dant undantag,
som �r f�renligt med trevnad, bekv�mlighet och god hygien.

48 � Byggnad f�r s�rskilt �ndam�l, s�som industribyggnad, byggnad

f�r undervisning, v�rdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal
f�r hantverk eller handel, skall ut�ver vad f�rut �r stadgat fylla de s�r�
skilda krav, som med h�nsyn till verksamhetens art sk�ligen b�ra upp�
st�llas p� hygien, skydd mot oh�lsa, olycksfall och brandfara samt p�

trevnad och bekv�mlighet f�r dem, som skola vistas i byggnaden.

S�rskilt skall iakttagas,

a) att v�ggar, tak och golv utf�ras i s�d ant material och f� s�dan ut�

formning att de utan sv�righet kunna reng�ras i den omfattning och
p� det s�tt verksamheten fordrar;

b) att erforderliga anordningar vidtagas f�r att avl�gsna och oskad�

ligg�ra fast eller flytande avfall och orenlighet �vensom damm, r�k,
gas eller �nga, som uppkommer i verksamheten; samt

c) att tillr�ckliga utrymmen avses till persona lrum.

�ndring av byggnad

49 � Vid s�dan �ndring av byggnad, som e j �r att h�nf�ra till nybygg�

nad, skola best�mmelserna i 3848 �� ga motsvarande till�mpning i

2016

fr�ga om de delar av byggnaden, som ber�ras av �ndringen.

�

Byggnadsn�mnden �ger medgiva undantag, d�r s�dant p�kallas av

SFS 1972: 776

omst�ndigheterna och icke medf�r brandfara eller ol�genhet i sanit�rt
avseende eller eljest.

Underh�ll av byggnad

50 � Byggnad skall underh�llas s�, att h�llfastheten icke �ventyras
samt brandfara, sanit�r ol�genhet eller vanprydnad icke uppkommer.

Rivning av byggnad

51 � 7 mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad

i v�sentlig m�n eller �r den p� grund av vanv�rd att anse som f�rfallen
och blir den ej ist�ndsatt inom sk�lig tid, �ger byggnadsn�mnden, om s�
pr�vas erforderligt, f�reskriva att byggnaden skall rivas.

2 mom. Kan byggnad, som skall rivas, antagas vara beh�ftad med

ohyra eller virkesf�rst�rande insekter, skall �tg�rd vidtagas till deras
utrotande.

Skylt, annan fast anordning, upplag m. m.

52 � Skylt skall till form, f�rg och utf�rande i �vrigt fylla sk�liga
anspr�k p� prydlighet och vara l�mpad f�r platsen. S�rskilt skall tillses,
att den e j inverkar menligt p� stads- eller landskapsbilden eller medf�r

brandfara eller risk f�r olycksfall samt att den ej skymmer sikten l�ngs

gata eller p� annat s�tt verkar st�rande p� trafiken � gata eller annor�
st�des eller f�r n�rboende. Skadad eller eljest bristf�llig anordning skall,
om den ej ist�nds�ttes, snarast borttagas.

Vad nu sagts skall ock g�lla annan fast anordning, s�som radioantenn,

mur och bensinpump, s� ock ljusanordning vare sig den �r fast anbragt

eller icke.

Upplag m� ej anordnas s�, att det orsakar brandfara eller risk f�r

olycksfall, sk ymmer sikten f�r trafiken eller f�r n�rboende, vanpryder
omgivningen eller eljest v�llar ol�genhet av betydelse.

Tomts ordnande

53 � 7 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspr�k f�r sitt �nda�

m�l eller icke, h�llas i v�rdat skick. D�rvid skall tillses, a tt v�xtligheten
ej hindrar sikten f�r trafiken.

2 mom. Bebyggd tomt skall betr�ffande lutning och h�jdl�ge samt

plantering och inh�gnad vara anordnad p� l�mpligt s�tt med h�nsyn

s�rskilt till ljustillf�rseln samt till stads- eller landskapsbilden. Bygg�

nadsn�mnden �ger f�reskriva att � tomten skall anordnas och vidmakt�
h�llas plantering eller annan liknande anordning. N�mnden �ger ock
f�reskriva, att st�ngsel skall h�llas mot gata.

3 mom. � tomt skall inom- eller utomhus finnas s�rskilt, tillr�ckligt

stort utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon f�r dem

2017

64SFS 1972

�

SFS 1972: 776

som bo eller vistas p� tomten samt f�r verksamhet som d�r bedrives,
s�vida dylikt utrymme kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synner�
lig ol�genhet i �vrigt. Fr�n vad s�lunda f�reskrivits �ger byggnadsn�mn�
den medgiva undantag, om s�rskild plats f�r fordonen beretts annor�

st�des �n � tomten s� ock eljest om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

4 mom. Inrymmer byggnad mer �n tv� bostadsl�genheter, skall p�

tomten finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevis�
telse, om s�dan friyta kan beredas f�r rimlig kostnad och utan synner�
lig ol�genhet. Byggnadsn�mnden kan medgiva undantag fr�n denna be�

st�mmelse, om s�rskilda sk�l f�religga.

Byggnadslov

54 � 1 mom. �tg�rd, som enligt 75 � �r att h�nf�ra till nybyggnad,

m� ej f�retagas utan byggnadsn�mndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras j�mv�l f�r f�ljande �tg�rder, n�mligen

s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som ber�r kon�

struktionen av dess b�rande delar eller av eldst�der, r�k- eller ventila�
tionskanaler eller som avsev�rt p�verkar dess plan l�sning eller yttre ut�
seende;

s�dan till nybyggnad ej h�nf�rlig �ndring av byggnad, som innefattar

inr�ttande av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp samt d�rmed

f�rbundna anordningar, s� ock mera v�sentlig �ndring av befintlig s�

dan ledning eller anordning;

ianspr�ktagande av byggnad eller del d�rav f�r v�sentligen annat

�ndam�l �n det, vartill byggnaden f�rut varit anv�nd eller som finnes
angivet � godk�nd ritning;

uppf�rande eller v�sentlig �ndring av mur, plank eller d�rmed j�mf�r�

lig anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande �tg�rd inom tomt, s�vida

�tg�rden inneb�r avsev�rd �ndring av h�jdl�get f�r tomten eller del
d�rav;

inr�ttande av fast cistern eller annan fast anordning f�r hantering

eller f�rvaring av br�nnbara v�tskor, s�vida �tg�rden ej avser allenast
att tillgodose viss fastighets h usbehov; samt

inr�ttande av upplag.
Inom omr�de med stadsplan erfordras h�rut�ver byggnadslov f�r om-

f�rgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd g�rd eller annan s�dan

plats, f�r utbyte av takt�ckningsmaterial, f�r rivning av byggnad samt

f�r upps�ttande eller v�sentlig �nd ring av skylt eller ljusanordning. Vad
s�lunda g�ller om skylt och ljusanordning �ger motsvarande till�mpning
inom omr�de med byggnadsplan.

Med avseende � omr�de, som �r bel�get i n�rheten av befintlig eller

till�mnad bef�stning, statlig flygplats, annan �n staten tilh�rig flygplats
f�r allm�nt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, �ger
l�nsstyrelsen i de n omfattning som finnes erforderlig f�reskriva skyldig�
het att s�ka byggnadslov f�r inr�ttande av materialg�rd eller ljusanord�

ning eller schaktning, fyllning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd j�mv�l d�r

s�dan skyldighet ej f�ljer av de h�r f�rut givna best�mmelserna. F�re-

2018

skriften skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. f�rsta stycket s�gs.

�

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. �r stadgat m� utan byggnads�

lov inr�ttande eller �ndring ske av ledningar f�r vattenf�rs�rjning eller
avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar i bostadsbyggnad med h�gst
tv� l�genheter eller i d�rtill h�rande mindre byggnad av annat slag,
s�vida byggnaden eller byggnaderna skola vara anslutna till egen anl�gg�

ning f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp.

Utan hinder av 1 mom. m� vidare utan byggnadslov f�retagas annan

inv�ndig �ndring av bostadsbyggnad som ej inneh�ller flera �n tv�

bostadsl�genheter eller av d�rtill h�rande uthus, s�vida �tg�rden icke

best�r i inredande av ytterligare bostadsl�genhet eller av lokal f�r han�

delsr�relse, hantverk eller industri och ej heller ber�r konstruktionen av
byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler.

Stadgandena i 1 mom. �ga ej till�mpning i fr�ga om byggnad, som

tillh�r k ronan eller landsting.

3 mom. Befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov m� av l�ns�

styrelsen medgivas i fr�ga om industriomr�de, som ligger avskilt fr�n

annan bebyggelse och � r i en �gares hand, s�framt det kan anses uppen�

bart att omr�det �ndock kommer att bebyggas p� tillfredsst�llande s�tt

samt medgivandet tillstyrks av byggnadsn�mnden. Medgivandet m� n�r
som helst �terkallas.

4 mom. Den som �mnar verkst�lla byggnadsarbete, f�r vilket bygg�

nadslov ej erfordras, �ger �ndock, om han s� �nskar, genom ans�kan
p�kalla byggnadsn�mndens pr�vning av �tg�rden. Om s�dant �rende

skall i till�mpliga delar g�lla vad som �r f�reskrivet om �rende r�rande

byggnadslov.

SFS 1972: 776

55 � i mom. Ans�kan om byggnadslov g�res skriftligen hos byggnads�

n�mnden.

Vid ans�kan om byggnadslov f�r uppf�rande av nybyggnad eller till�

byggnad av f �rut befintlig byggnad skola fogas situationsplan �ver tom�
ten, utvisande befintliga byggnaders och till�mnad byggnads l�ge, samt
ritningar r�rande f�retaget med erforderlig beskrivning. Avser ans�k�
ningen byggnad som inrym mer mer �n tv� bostadsl�genheter, skall situa�
tionsplanen dessutom visa utrymmen f�r lek och utevistelse, parkering

samt tillfartsv�gar f�r biltrafik. Inom omr�de, varest byggnadsn�mnden

tillhandah�ller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara grundad �

s�dan karta. D�r ej s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda annat, skola

situationsplan oc h ritningar ingivas i tre exemplar.

Vid ans�kan om byggnadslov f�r annan �tg�rd �n nu sagts skola fogas

erforderliga ritningar och beskrivningar.

2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke l�mpligen kan in�

f�rskaffas genom byggnadsn�mndens f�rsorg, �ger n�mnden f�rel�gga
s�kanden att inom viss tid inkomma d�rmed vid �ventyr att ans�kningen

eljest f�rklaras f�rfallen.

3 mom. D�r s� finnes l�mpligt �ger byggnadsn�mnden medgiva att rit�

ningar och beskrivningar ingivas i m�n av arbetets fortg�ng. N�mnden

m� ock i fr�ga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse fr�n

skyldigheten att ingiva ritning.

Vid till�mpning av 29 � f�rsta stycket I) �ger byggnadsn�mnden v�gra

byggnadslov ut an tillg�ng till ritningar r�rande f�retaget.

2019

�

SFS 1972: 776

56 � 1 mom. Vid pr�vning av ans�kan om byggnadslov skall bygg�

nadsn�mnden tillse, att det till�mnade f�retaget ej strider mot byggnads�

lagen, v�glagen (1971:948), lagen om enskilda v�gar, naturv�rdslagen,

milj�skyddslagen, denna stadga eller med st�d av n�mnda f�rfattningar
meddelade f�reskrifter. �r tomtens �gare enligt byggnadslagen skyldig
att g�lda bidrag till kostnad f�r gata eller att anordna utfartsv�g eller av�
lopp fr�n tomten, m� byggnadslov f�r nybyggnad ej beviljas innan

skyldigheten fullgjorts eller n�jaktig s�kerhet st�llts.

Inom omr�de, som icke ing�r i stadsplan eller byggnadsplan, m� lov

ej givas till nybyggnad som skulle innefatta t�tbebyggelse, i vidare m�n

�n f�r tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogssk�tselns eller d�rmed

j�mf�rligt behov.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. s�gs m� byggnadsn�mnden

meddela lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att till�

godose den allm�nna nyttan och trevnaden, �ven om de skulle strida

mot fast�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-
best�mmelser eller innefatta t�tbebyggelse, s�framt de pr�vas ej avse�

v�rt f�rsv�ra markens anv�ndning f�r avsett �ndam�l.

Byggnadsn�mnden m� ock meddela lov till uppf�randet av tillf�llig

byggnad, oaktat f�retaget strider mot plan eller best�mmelser som nu

sagts eller mot best�mmelserna i 37 � f�rsta eller andra stycket bygg�
nadslagen, s�framt f�retaget pr�vas ej avsev�rt motverka det med pla�

nen eller best�mmelserna avsedda syftet. S�dant bygggnadslov m� avse
r�tt att l�ta byggnaden kvarst� h�gst tre �r fr�n det byggnadslovet med�

delades, n�mnden dock obetaget att sedermera p� ans�kan medgiva f�r�
l�ngning av tiden med h�gst tre �r i s�nder.

Ang�ende befogenhet i vissa fall f�r byggnadsn�mnd att medgiva

undantag fr�n g�llande planer, best�mmelser och f�rbud i vidare m�n
�r nu sagts stadgas i 67 �.

3 mom. Omfattas �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, av f�rordnan�

de enligt lagen (1970; 725) om lokaliseringssamr�d, f�r byggnadslov icke
beviljas utan att s�kanden f�retett bevis enligt 2 � samma lag att han

fullgjort sin samr�dsskyldighet. Vad nu sagts g�ller dock icke s�kande
som vid pr�vning enligt 136 a � byggnadslagen erh�llit Konungens till�

st�nd till att verksamhet f�r f�rl�ggas till viss plats.

57 � �r �tg�rd, f�r vilken byggnadslov s�kes, enligt stadgande i lag
eller f�rfattning d�rj�mte beroende p� tillst�nd av annan myndighet

�n b yggnadsn�mnd, skall n�mnden h�nvisa vederb�rande att s�ka s�dant

tillst�nd.

Ber�r �tg�rden omr�de, varest g�ller f�rbud mot bebyggelse med

h�nsyn till befintlig eller till�mnad anl�ggning f�r f�rsvars�ndam�l eller
luftfart eller atomreaktor eller annan atomenergianl�ggning, och finner
n�mnden tvekan r�da huruvida hinder mot byggnadslov f�religger med
h�nsyn d�rtill, har n�mnden att h�nv�nda sig till l�nsstyrelsen f�r erh�l�
lande av n�diga upplysningar i saken.

2020

58 � i mom. Beslut i �rende r�rande byggnadslov skall meddelas
s�kanden skriftligen.

Beviljas byggnadslov, skall underr�ttelse om beslutet of�rdr�jligen i

�

rekommenderat brev eller eljest bevisligen tillst�llas mark�gare eller an-

SFS 1972: 776

nan sak�gare, som av byggnadsn�mnden h�rts i �rendet. I beslut, var�

igenom byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga f�reskrifter

r�rande arbetets utf�rande samt r�rande de anm�lningar, som skola

g�ras hos n�mnden. Erfordras tillst�nd av annan myndighet �n n�mn�

den, b�r i beslutet intagas erinran d�rom, s�vida icke n�mnden f�rmed�

lat ans�kan om s�dant tillst�nd. I beslutet skall d�rj�mte intagas anma-

ning till s�kanden att om beslutet bevisligen underr�tta grannar och
andra, vilka kunna ber�ras d�rav.

2 mom. Vid byggnadslov f�r nybyggnad m�, om byggnadsn�mnden

finner det n�digt och s�kanden skriftligen samtyckt d�rtill, fogas villkor
att annan byggnad � tomten skall rivas, ombyggas eller �ndras. I beslu�

tet skall angivas viss tid f �r villkorets fullg�rande.

Byggnadslov, som avser upps�ttande eller v�sentlig �ndring av skylt

eller ljusanordning m�, n�r s�rskilda sk�l d�rtill �ro, begr�nsas att avse
r�tt att bibeh�lla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsn�mnden
�ger p� ans�kan medgiva f�rl�ngning av tiden.

3 mom. Av handlingar, som j�mlikt 55 � ingivits till byggnadsn�mnd,

skall ett ex emplar f�rses med p�skrift om n�mndens beslut och �terst�l�
las till s�kanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handling�
arna f�rvaras i n�mndens arkiv.

4 mom. Har byggnadsn�mnden i beslut om byggnadslov fr�ng�tt me�

ning, som i �rendet uttalats av annan myndighet, skall n�mnden of�r-
dr�jligen underr�tta myndigheten om beslutet.

59 � Byggnadslov �r f�rfallet, s�vida icke inom tv� �r det medgivna
arbetet p�b�rjats eller efter intr�ffat avbrott �terupptagits. I intet fall

�ger byggnadslov giltighet f�r l�ngre tid �n fem �r.

Intr�der f�rbud mot nybyggnad enligt best�mmelserna i byggnadsla�

gen, m� dessf�rinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas 1 vad det stri�

der mot f�rbudet. P�b�rjat byggnadsarbete m� dock slutf�ras.

Byggnadsarbete och tillsyn � s�dant arbete

60 � Byggnadsarbete skall utf�ras enligt g�llande best�mmelser och
fastst�llda ritningar samt med �ndam�lsenligt material och i �vrigt p�

betryggande s�tt.

Vid arbetet skola iakttagas de f�rsiktighetsm�tt, som �ro erforderliga

till f�rekommande av skada � person och egendom, samt vad som sk�-

ligen p�kallas till undvikande av obehag f�r trafikanter och n�rboende.

S�rskilt b�r vid arbetet beaktas
att schaktnings- samt grundl�ggnings- och rivningsarbeten verkst�llas

med f� rsiktighet, s� att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej

lider skada;

att byggnadsst�llningar g�ras h�llfasta och stadiga; samt
att maskinella anordningar, tillf�lliga uppv�rmningsanordningar och

dylikt anordnas s�, att brandfara och andra ol�genheter s�vitt m�jligt
undvikas.

2021

�

SFS 1972: 776

61 � 7 mom. F�r arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad

eller �ndring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av

den byggande utsedd ansvarig arbetsledare, s�framt ej byggnadsn�mn�

den betr�ffande arbete av ringa omfattning funnit att s�rskild arbetsle�
dare icke erfordras. Den byggande �ger utse olika arbetsledare f�r olika
delar av arbetet.

2 mom. Till arbetsledare m� ej utses annan �n den som statens

planverk, f�r visst slag av arbete och f�r viss tid, eller byggnadsn�mn�
den, f�r visst arbete, pr�vat �ga erforderlig kunskap, erfarenhet, p�lit�

lighet och ordentlighet. Avser arbetet uppf�rande av byggnad i flera �n
tv� v�ningar eller ing� d�ri arbeten av tekniskt mera kr�vande art,

skall arbetsledaren hava avlagt examen vid h�gre teknisk l�roanstalt
eller p� annat s�tt hava styrkt sig �ga n�jaktig k�nnedom om dylika

arbeten. Fordrar viss del av arbetet s�rskild sakkunskap, �ger n�mn�
den f�reskriva, att ledningen av arbetet i denna del skall anf�rtros n�
gon, som besitter s�dan kunskap.

3 mom. Innan arbetet p�b�rjas, skall till byggnadsn�mnden avl�m�

nas skriftlig f�rklaring av arbetsledaren, att denne �tager sig uppd raget.

4 mom. Arbetsledaren �ligger att �va fortl�pande ledning och till�

syn �ver arbetet och svara f�r dess beh�riga fullg�rande, att avgiva f�re�
skrivna anm�lningar till byggnadsn�mnden och andra myndigheter samt
att n�rvara vid n�mndens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande

mots�tta sig att g�llande best�mmelser ang�ende arbetet iakttagas, har

arbetsledaren att anm�la f�rh�llandet hos n�mnden.

5 mom. G�r arbetsledaren sig skyldig till allvarlig f�rsummelse,

�ger byggnadsn�mnden fr�ntaga honom ledningen av arbetet s� ock,

om synnerliga sk�l �ro d�rtill och n�mnden pr�vat arbetsledarens kvali�

fikationer, f�rklara honom f�r viss tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig
arbetsledare inom kommunen. N�mnden skall anm�la s�dana �tg�rder
till stat ens planverk. Planverket �ger, om synnerliga sk�l �ro d�rtill och
verket pr�vat arbetsledarens kvalifikationer, f�rklara honom f�r viss
tid f�rlustig r�tten att vara ansvarig arbetsledare.

62 � 7 mom. Vid uppf�rande av ny byggnad, vartill byggnadslov er�

fordras, skall till byggnadsn�mnden g�ras anm�lan;

a) d� f�retaget p�b�rjas;
b) d� schaktning eller spr�ngning till grundbotten blivit utf�rd eller

p�lning skall p�b�rjas;

c) d� grundl�ggning verkst�llts men innan f�rsta bj�lklaget utf�res;

d) d� byggnadens b �rande stomme samt skorsten uppf�rts men innan

putsning eller annan ytbehandling verkst�lles eller golv inl�gges; samt

e) d� f�retaget slutf�rts.

Vid s� dan rivning av byggnad e ller �ndring av byggnad, vartill bygg�

nadslov erfordras, skall anm�lan g�ras till n�mnden innan f�retaget

p�b�rjas samt d� det slutf�rts.

N�mnden �ger f�r s�rskilt fall f�reskriva, att anm�lan skall g�ras j�m�

v�l vid annan tidpunkt �n nu n�mnts. N�mnden �ger ock medgiva be�

frielse helt eller delvis fr�n anm�lningsskyldigheten.

2022

2 mom. Vad i 1 mom. s�gs skall ock g�lla f�retag, f�r vilket j�mlikt

�

54 � 3 mom. g�ller befrielse fr�n skyldighet att s�ka byggnadslov. N�r

SFS 1972; 776

anm�lan f�rsta g�ngen g�res, skola d�rvid i tv� exemplar fogas situa�
tionsplan, ritningar och beskrivningar i enlighet med vad som g�ller
vid s�kande av byggnadslov. N�mnden �ger dock medgiva anst�nd

med eller befrielse fr�n skyldigheten att ingiva ritningar och beskriv�

ningar.

63 � N�r till byggnadsn�mnd inkommit anm�lan om p�b�rjande av
f�retag, som avser uppf�rande av byggnad eller tillbyggnad inom om�

r�de med stadsplan, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden
� marken samt utm�rka dess h�jdl�ge. �r byggnaden till sitt l�ge direkt

beroende av gr�ns mot grannes tomt, skall grannen kallas till utstak-

ningen.

Inom omr�de, f�r vilket stadplan ej fastst�llts, skall n�mnden f�r�

anstalta om utstakning av byggnad och utm�rkande av dess h�jdl�ge

d�r s� finnes p�kallat och det l�mpligen kan ske.

64 � i mom. Byggnadsn�mnd skall �va tillsyn �ver byggnadsf�retag,

f�r vilka byggnadslov erfordras, samt �ger verkst�lla h�rf�r erforder�
liga besiktningar. N�mnden �ger ock besiktiga byggnadsf�retag, vartill

byggnadslov ej erfordras.

I fr�msta rummet b�r genom besiktningar utr�nas, huruvida byggna�

den f�rlag ts i r�tt l�ge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen

och byggnaden i f�rdigt skick. D�r byggnadslov beviljats f�r uppf��
rande av byggnad inom omr�de med stadsplan, skall, s�vida icke s�r�
skilda sk�l f�ranleda annat, s�rskild besiktning f�retagas vid ettvart av

de tillf�llen, som omn�mnas i 62 � f�rsta stycket b), c), d) och e)
(grundbottenbesiktning, l�gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning).

1 fall d� byggnadslov beviljats m� slutbesiktning ej underl�tas, om

den byggande beg�r s�dan besiktning.

Skall byggnad underg� besiktning av annan myndighet �n byggnads�

n�mnd, b�r n�mnden verka f�r att arbetet d�rmed p� l�mpligt s�tt sam�

ordnas med n�mndens besiktningar.

2 mom. Den byggande skall vid besiktning f�rete ritningar och �vriga

handlingar r�rande f�retaget samt l�mna besiktningsmannen erforderlig
handr�ckning.

Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande f�rete bevis av

vederb�rande skorstensfejare, att eldst�der samt s�dana r�k- och ven�
tilationskanaler, som skola sotas, blivit unders�kta, samt, d�r i bygg�
naden skall finnas centralv�rmepanna eller annan st�rre pannanl�gg-
ning, att skorstenen till denna underg�tt t�thetsprovning. D�r byggnads�

n�mnden s� pr�var erforderligt, skall h�rj�mte f�retes bevis av sak�
kunnig person, att kontroll verkst�llts av ledningar f�r vattenf�rs�rjning

eller avlopp samt d�rmed f�rbundna anordningar s� ock av v�rmeled�
ningsanl�ggning, mekanisk ventilationsanl�ggning eller ventilationskanal
fr�n garage eller annan lokal d�r giftiga eller illaluktande gaser kunna

uppkomma.

3 mom. �ver verkst�lld besiktning och vad d�rvid f�rekommit skall

byggnadsn�mnden meddela den byggande skriftligt bevis.

2023

�

SFS 1972: 776

65 �5

Vissa allm�nna byggnader

66 � Med avseende � byggnad som tillh�r kronan �ger den myndighet,
vilken har att pr�va ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser
fr�n best�mmelserna i denna stadga och med st�d d�rav meddelade
f�reskrifter. Detsamma g�ller tomt till s�dan byggnad, som nu sagts,

samt skyltar, st�ngsel och andra anordningar � byggnaden eller tomten.

Innan byggnad p�b�rjas f�r kronans eller landstings r�kning, skall

anm�lan om f�retaget i god tid g�ras hos byggnadsn�mnden. Anm�lan
skall vara �tf�ljd av situationsplan som i 55 � 1 mom. s�gs samt av
ritningar och beskrivningar i den omfattning som erfordras f�r att be�

d�ma f�retagets l�mplighet. Finner n�mnden att byggnaden ej mot�
svarar sk�liga anspr�k p� sundhet, s�kerhet mot brandfara, h�llfasthet,
prydlighet eller h�nsyn till stads- eller landskapsbilden, eller �r anled�
ning till erinran i fr�ga om byggnadens �ndam�l, l�ge eller inverkan �
grannes r�tt, m� n�mnden inom tre veckor efter handlingarnas motta�
gande hos vederb�rande f�rvaltning beg�ra, att fr�gan underst�lles
Konungens pr�vning; och m� i s� fall byggnaden ej uppf�ras, innan
Konungen givit lov d�rtill.

Finner n�mnden vid besiktning eller eljest att fastst�llda ritningar

ej f�ljas eller eljest att g�llande f�reskrifter �sidos�ttas, �ger n�mnden
g�ra anm�lan d�rom hos den myndighet, som �r ansvarig f�r arbetets

utf�rande, eller, d�r n�mnden s� finner n�digt, hos Konungen.

D�r fr�ga �r om bef�stning eller annan anl�ggning av hemlig natur,

�ger l�nsstyrelsen f�rordna, att situationsplan, ritningar och beskrivning�
ar icke skola tillst�llas n�mnden samt att utstakning av byggnad och
besiktning av f�retaget genom n�mnden icke skall �ga rum. L�nsstyrel�

sen har att p� l�mpligt s�tt l�mna n�mnden meddelande om f�retaget.

2024

Undantag i vissa fall fr�n g�llande f�reskrifter

67 � i mom.^ F�religga s�rskilda sk�l f�r tillst�nd till nybyggnad,
som skulle innefatta t�tbebyggelse, inom omr�de vilket icke ing�r i
stadsplan eller byggnadsplan, m� s�dant tillst�nd l�mnas av l�nsstyrelsen.

L�nsstyrelsen m� ock med avseende � visst byggnadsf�retag medgiva
mindre avvikelse fr�n vad i d enna stadga eller med st�d d�rav f�reskri�

vits om byggnads yttre och inre anordnande, s�vida f�retaget bed�mes
vara tekniskt tillfredsst�llande ock icke medf�r avsev�rd ol�genhet ur
annan synpunkt.

2 mom. D�r s� pr�vas l�mpligt m� l�nsstyrelsen f�rordna, att den

i 1 m om. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undan�
tag fr�n f�rbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38,
och 109 �� samt 110 � f�rsta och andra styckena byggnadslagen tillkom�
mer l�nsstyrelsen, skall tillkomma �ven viss byggnadsn�mnd.

S�som villkor f�r f�rordnande enligt f�rsta stycket skall g�lla att bygg�

nadsn�mnden har tillg�ng till personal med den utbildning och erfaren-

^ Par agrafen upph�vd genom 1 971: 1089.

� �ndringen inneb�r bl. a , att andra stycket upp h�vs

�

het, som kan anses erforderlig f�r uppgiftens beh�riga fullg�rande. Med�

delat f�rordnande m� �terkallas.

Meddelas ej f�rordnande enligt f�rsta stycket, skall l�nsstyrelsen in�

h�mta byggnadsn�mndens mening innan l�nsstyrelsen avg�r �rende om
undantag som avses i samma stycke.

S mom. D�r �tg�rd, vartill l�nsstyrelsen eller byggnadsn�mnden �ger

meddela tillst�nd enligt denna paragraf, kan inverka p� grannes r�tt,
skall denne erh�lla tillf�lle att yttra sig, innan tillst�ndet gives.

SFS 1972:776

6 kap. Om ansvar, vitesf�rel�ggande m. m.

68 � Strider p�b�rjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga
eller mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbest�mmelser, �ger byggnadsn�mnden f�rbjuda arbetets forts�t�
tande.

�r uppenbart att p�b�rjat byggnadsarbete �ventyrar byggnadens eller

n�rliggande byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv
eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda arbetets forts�ttande, �ven om de

i f�rsta stycket angivna f�ruts�ttningarna icke �ro f�r handen.

69 � Vidtager n�gon �tg�rd, varom i denna stadga f�rm�les, utan att

hava erh�llit byggnadslov, d�r s�dant erfordras,

eller underl�ter n�gon att st�lla sig till efterr�ttelse vad i d enna stadga

eljest �r f�reskrivet r�rande r�tt att vidtaga s�dan �tg�rd,

eller underl�ter n�gon att fullg�ra f�reskriven anm�lningsskyldighet

eller att vid u tf�rande av arbete f�lja fastst�llda ritningar eller av bygg�
nadsn�mnden medelade f�reskrifter,

eller �vertr�der n�gon f�rbud, varom stadgas i 68 �,
d�mes till dagsb�ter eller, d�r omst�ndigheterna �ro synnerligen f�r�

sv�rande, till f�ngelse i h�g st sex m�nader.

70 � Har byggnad uppf�rts eller annan �tg�rd vidtagits utan bygg�

nadslov, d�r s�dant erfordras, eller i strid mot godk�nda ritningar eller
av byggnadsn�mnden meddelade eller eljest g�llande f�reskrifter, �r
�garen av den fastighet, byggnad eller anordning, varom fr�ga �r, skyl�
dig att undanr�ja eller �ndra det utf�rda i den m�n n�mnden finner

n�digt att meddela f�rel�ggande d�rom. Vid meddelande av f�rel�g�
gande m� uts�ttas vite eller f�reskrivas det �ventyr, att �tg�rd till vin�

nande av r� ttelse i h�ndelse av tredska verkst�lles genom n�mndens f�r�

sorg p� den tredskandes bekostnad. F�rel�ggande m� meddelas �nd� att
handr�ckning kan beviljas enligt 148 � byggnadslagen.

Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidtaga annan �tg�rd, som

�ligger honom j�mlikt denna stadga eller med st�d d�rav meddelat be�
slut, �ger n�mnden ock den befogenhet att f�rel�gga vite, som i f�rsta
stycket s�gs.

64"^SFS 1972

2025

�

SFS 1972: 776

7 kap. Om fullf�ljd av talan

71 � 1 mom. �ver byggnadsn�mnds beslut enligt byggnadslagen eller
denna stadga m� besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen.

Klagan m� ej f�ras �ver byggnadsn�mnds beslut, varigenom medgi�

vande till avvikelse fr�n fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnads-

plan v�grats. Att s�rskild klagan ej m� f�ras �ver byggnadsn�mnds be�

slut i vissa �renden r�rande stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning,
d�rom stadgas i 149 � byggnadslagen.

Har �t annan myndighet �n byggnadsn�mnd uppdragits att pr�va

�renden r�rande st�llande av s�kerhet enligt 38 � byggnadslagen f�r full�

g�rande av fastighets�gares skyldighet att anordna utfartsv�g eller av�

lopp fr�n fastighet eller att utgiva bidrag till kostnad f�r gata, skall om
besv�r �ver den myndighetens beslut i s�dant �rende g�lla vad ovan stad�

gats om besv�r �ver byggnadsn�mnds beslut.

2 mom. Talan mot l�nsstyrelses beslut i byggnadslovs�rende som en�

bart r�r till�mpning av 29 � f�rsta stycket 1), s� ock talan mot l�ns�

styrelses beslut enligt 54 � 1 mom. sista stycket eller 66 � eller i annat
�rende som avses i 67 � �n s�dant som r�r ans�kan hos l�nsstyrelsen
eller byggnadsn�mnd om medgivande som avses i 1 mom. f�rsta styc�

ket sista punkten av paragrafen f�res hos Konungen genom besv�r.

Mot annat beslut av l�nsstyrelse i �rende som avses i 5 kap. och mot

l�nsstyrelses beslut om f�rbud eller f�rel�ggande enligt 6 kap. f�res ta�
lan hos kammarr�tten genom besv�r.

I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna stadga hos

Konungen genom besv�r.

Innefattar l�nsstyrelsens beslut pr�vning icke blott av fr�ga som avses

i and ra stycket utan �ven av fr�ga som enligt byggnadslagen eller denna

stadga skall avg�ras av Konungen, skola besv�r �ver s�dant beslut an�
f�ras hos kammarr�tten.

Talan mot statens planverks beslut enligt 61 � 2 eller 5 mom. f�res

hos kammarr�tten genom besv�r. Mot annat beslut av planverket enligt

denna stadga f�res talan hos Konungen genom besv�r.

72 � Kommunstyrelsen �ger p� kommunens v�gnar �verklaga l�ns�

styrelsens beslut i �rende r�rande av byggnadsn�mnd antaget f�rslag till
stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller �ndring d�rav, s�framt

ej klagan p� grund av stadgandet i 150 � tredje stycket byggnadslagen �r
utesluten, och m� �ven eljest i s �dant �rende f�ra kommunens talan och
bevaka dess r�tt.

Mot beslut av byggnadsn�mnd, l�nsstyrelse eller kammarr�tt i fr�ga

om tillst�nd till nybyggnad eller annan �tg�rd i n�rheten av bef�stning,
flygplats eller annan anl�ggning, som avses i 81 � byggnadslagen eller

omfattas av f�rordnande enligt 82 � samma lag, m� talan f�ras av luft�
fartsverket om fr�gan r�r civil flygplats, av den i atomenergilagen om�

n�mnda tillsynsmyndigheten om fr�gan r�r atomreaktor eller annan

atomenergianl�ggning samt eljest av �verbef�lhavaren eller myndighet
som denne best�mmer.

2026

�

8 kap. AUm�mia best�mmelser

SFS 1972: 776

73 � Handl�ggas fr�gor om regionplan f�r kommunerna i Stock�

holms l�n av Stockholms l�ns landstingskommun, skall vad i denna stad�

ga s�gs om f�rbundsstyrelse avse regionplanen�mnden.

74 � Med �gare av fast egendom skall vid till�mpning av denna stadga

j�mst�llas den, som innehar egendomen med tomtr�tt eller med st�ndig

eller � rftlig besittningsr�tt.

75 � Till nybyggnad h�nf�res:

a) uppf�rande av helt ny byggnad;

b) till- eller p�byggnad av f�rut befintlig byggnad;

c) ombyggnad eller annan �ndring med avseende � byggnads yttre

eller inre utf�rande av s� genomgripande beskaffenhet, att den kan an�

ses j�mf�rlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller delvis till v�sentligen annat �ndam�l

�n det vartill byggnaden f�rut varit anv�nd;

e) s�dan f�r�ndring av byggnad, som medf�r att byggnaden kommer

att strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbest�mmelser; samt

f) annan f�r�ndring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot

plan eller best�mmelser som nyss sagts, s�vida ej fr�ga �r om bostads�
byggnad med h�gst tv � bostadsl�genheter eller d�rtill h�rande uthus.

Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medf�ra att s�som nybygg�

nad anses anordnande av v�rmeledning eller vattenklosett eller andra

hygieniska f�rb�ttringar i befintlig byggnad som, �ven om s�dan an�

ordning ej medg�ves, m�ste antagas komma att kvarst� under l�ngre tid.

76 � i mom. N�rmare f�reskrifter r�rande ritningar och andra hand�

lingar, vilka skola fogas vid ans�kan om byggnadslov, r�rande arkive�

ring och expedition av handlingar, r�rande konstruktion och utf�rande

i �vrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka best�mmelser
�ro givna i denna stadga, samt r�rande byggnadsarbeten meddelar sta�

tens planverk.

F�reskrift, som r�r �ven annan myndighets verksamhetsomr�de, med�

delar planverket efter samr�d med den myndigheten.

F�reskrift, som �r av icke ov�sentlig ekonomisk betydelse, skall f�r att

bliva g�llande fastst�llas av Konungen. Detsamma g�ller om f�reskriften

av annan orsak �r av st�rre vikt.

P� lantm�teristyrelsen ankommer att meddela n�rmare f�reskrifter an�

g�ende kartor, beskrivningar och f�rteckningar, som omf�rm�las i 2, 15

och34��.

F�reskrifter, som lantm�teristyrelsen meddelat, skola f�r att bliva g�l�

lande fastst�llas av Konungen.

2 mom. Statens planverk har att utf�rda de ytterligare r�d och an�

visningar, som m� finnas erforderliga f�r till�mpning av denna stadga.

2027

�

SFS 1972: 776

�verg�ngsbest�mmelser'

77 � Denna stadga tr�der i kraft den 1 juli 1960.

Genom denna stadga upph�ves, med nedan angivna undantag, bygg�

nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) �vensom de byggnadsordningar,

som antagits med st�d av n�mnda stadga eller motsvarande �ldre be�
st�mmelser.

F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som

ersatts med best�mmelse i nya stadgan, skall den best�mmelsen i st�llet
till�mpas.

82 � Best�mmelserna i 45 � f�rsta och tredje styckena skola g�lla �ven

i fr� ga om byggnad, som uppf�rts eller f�r vilken byggnadslov beviljats

f�re nya stadgans ikrafttr�dande.

83 � Avstyckningsplan skall i de h�nseenden, varom i 5 kap. s�gs,

j�mst�llas med byggnadsplan, d�r ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar.

L�nsstyrelsens f�rordnande skall kung�ras p� s�tt i 24 � 1 mom. �r

stadgat.

Denna kung�relse� tr�der i kraft den 1 januari 1973.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 1 9 december 1972.

GUSTAF ADOLF

SVANTE L UNDKVIST

(L. S.)

(Civildepartementet)

' Till 1959; 612. 77 � fj�rde och femte styckena samt 7881 �� verg�ngsbest�m�

melserna har ut eslutits h�r.

8 T ill 1972: 776.

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:776

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se