SFS 1970:992
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Nr 992
Lag
om ändring i byggnadslagen (1947: 385);
given Stockholms slott den 17 december 1970.
Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och
Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott att i fråga om byggnadslagen (1947: 385)2 förordna,
dels att 46 och 139 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 37—39, 47, 50, 51, 54, 56—64, 66—69, 72, 89, 141, 153—156, 163
och 164 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
^ Prop. 1970:144, 3LU 92, rskr 464.
" Senaste lydelse av
46 § 1949; 666
139 §
¬
2486
1970 . Nr 992
37 §.
Inom byggnadskvarter
till tomter.
Är fråga väckt om ändring av tomtindelning, må nybyggnad ej företagas
å mark som beröres därav innan frågan slutligt prövats.
Utan hinder
inom kvarteret.
38 §.i
Nybyggnad må ej företagas i strid mot tomtindelning eller å fastighet som
icke överensstämmer med tomtindelningen.
Ej heller må nybyggnad ske, innan skyldighet att anordna utfartsväg och
avlopp från fastigheten som enligt denna lag åligger ägaren eller att utgiva
det bidrag till kostnad för gata som belöper å fastigheten blivit fullgjord
eller nöjaktig säkerhet blivit ställd.
När särskilda
första stycket.
39 §.2
Skjuter trappa från fastighet inom byggnadskvarter över gatulinjen, äger
länsstyrelsen medgiva att den kvarstår å gatumarken under viss tid eller tills
vidare.
Har byggnad i annat fall uppförts så att den skjuter in på angränsande
mark och är enligt jordabalken ägaren ej skyldig att avträda den mark som
sålunda tagits i anspråk, skall vad i 34, 38 och 158 §§ är föreskrivet ej med
föra hinder mot sådan ändring av byggnaden som är att hänföra till ny
byggnad, Ändringen må dock vidtagas, endast om ägaren av den berörda
marken medgiver det.
47 §.
Tillhör enligt tomtindelning särskilda delar av tomt olika ägare och har
ej fastighetsbildning i överensstämmelse med tomtindelningen kommit till
stånd på grund av ansökan som gjorts senast ett år efter tomtindelningens
fastställande, är staden berättigad lösa tomtdelarna.
Har ansökan om fastighetsbildning i överensstämmelse med tomtindel
ningen gjorts innan staden med stöd av bestämmelserna i första stycket
väckt talan om inlösen, skall målet förklaras vilande till dess frågan om
fastighetsbildningen slutligt avgjorts. Bildas fastighet som överensstämmer
med tomtindelningen, förfaller stadens talan.
När stad väckt talan om inlösen av tomt skall domstolen ofördröjligen
sända underrättelse därom till fastighetsbildningsmyndigheten.
50 §.
Ny gata skall upplåtas till allmänt begagnande i den mån bebyggandet av
fastigheter, som överensstämma med tomtindelning och som enligt stadspla
nen hava utgång till gatan, kvarter efter kvarter fortslcrider från förut upp
låten gata eller från allmän väg inom område som i väsentlig utsträckning är
bebyggt för bostads- eller industriändamål. Härvid skall iakttagas, att varje
gatudel som begränsas av två på varanda följande tvärgators utdragna
mittlinjer skall upplåtas, när antingen fastigheter med en sammanlagd
längd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de därvid befintliga gräns
linjerna för byggnadskvarter eller minst en tredjedel av de fastigheter som
skola hava utgång till gatudelen bebyggts i enlighet med stadsplanen, dock
att, om dessförinnan bebyggelse föreligger fastighet efter fastighet i följd
från förut upplåten gata eller från allmän väg inom område som nyss sagts,
gatan skall upplåtas framför sålunda bebyggda fastigheter.
* Senaste lydelse 1959; 611.
' Senaste lydelse 1949: 666.
¬
'
1970 • Nr 992
2487
Har fastighet i enlighet med tomtindelning belastats med servitut för ut
gång till gata, skall sådan fastighet vid tillämpningen av första stycket anses
som bebyggd så snart härskande fastighet blivit bebyggd enligt planen.
Skall redan nu befintlig gata vidgas, åligger det staden att till allmänt be
gagnande upplåta gatans nya del i den mån med tomtindelning överens
stämmande fastigheter som enligt stadsplanen hava utgång till gatan be-
byggts i enlighet med planen.
51 §.
Torg, park eller annan sådan allmän plats skall till den del den icke är
att anse som gata upplåtas till allmänt begagnande, när fastigheter, som
överensstämma med tomtindelning, eller specialområden med en samman
lagd längd utmed platsen av minst två tredjedelar av de därvid befintliga
gränslinjerna för byggnadskvarter och specialområden bebyggts i enlighet
med stadsplanen eller eljest väsentligen tagits i anspråk för där angivet än
damål.
54 §.i
Vill ägare av fastighet inom byggnadskvarter verkställa nybyggnad därå
innan gata, till vilken fastigheten enligt stadsplanen bar utgång, blivit upp
låten till allmänt begagnande och allmän avloppsledning anlagts, skall han
anordna utfartsväg och nödigt avlopp från fastigheten. I den mån staden
förfogar över erforderlig obebyggd mark som enligt stadsplanen är avsedd
till gata eller annan allmän plats vare staden pliktig att utan ersättning låta
marken nyttjas för ändamålet.
56 §.
Ägare av fastighet som är belägen vid gata och som överensstämmer med
tomtindelning är skyldig att ersätta staden värdet av gatumarken framför
fastigheten intill gatans mitt, dock ej till större bredd än fem åttondelar av
den enligt stadsplanen vid gatans upplåtande till allmänt begagnande tillåtna
högsta hushöjden å fastigheten.
Är fastigheten belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldigheten
tillika den del av gatukorset som inneslutes av den i första stycket angivna
gatumarkens utdragna gränslinjer och är belägen inom ett avstånd från
fastighetens sida eller hörn, motsvarande fem åttondelar av den i första
stycket angivna hushöjden.
57 §.
Ingår i gata allmän väg eller ock vägmark som staden jämlikt 43 § nytt
jar, skall fastighetsägarens ersättningsskyldighet enligt 56 § första stycket
begränsas till värdet av gatumarken framför fastigheten intill gatans mitt,
minskad med halva arealen av vägmärken.
Ingår vägmark som avses i första stycket i gatukors och finnes den areal
gatumark som återstår i korset efter avdrag av vägens areal vara mindre än
den areal som ägarna av fastigheterna vid korset jämlikt 56 § andra styc
ket skola sammanlagt ersätta, jämkas ersättningsskyldigheten för fastig
heterna så att den sammanlagt ej överstiger värdet av nämnda återstående
areal.
Vad i
i stadsplanen.
58 § .2
Ersättning varom i 56 och 57 §§ sägs skall beräknas efter medelvärdet å
all gatumarken framför fastigheten eller, i fråga om gatukors, å den mark
som ingår i gatukorset; dock skall vägmark som avses i 57 § första stycket
' Senaste lydelse 1955: 316.
" Senaste lydelse 1949: 666.
181—7000U0. Svensk författningssamling 1970
¬
2488
1970 . Nr 9
• '
icke tagas i berälaiing. Värdet av själva marken skall, efter de grunder vilka
gälla för uppskattning av gatumark som avstås till staden, uppskattas utan
hänsyn till kostnad som staden vidkänts för markens iordningställande.
§.
Därest så finnes lämpligt, må länsstyrelsen på framställning av staden
besluta, att gatumarksersättning som enligt 56—58 §§ sammanlagt belöper
på fastighetsägarna inom ^dsst område skall fördelas mellan dem och i fö
rekommande fall ägarna till annan eller andra inom samma område belägna
fastigheter, som ej hava egen gräns mot gata, efter omfattningen av den en
ligt stadsplanen å fastigheterna medgivna bebyggelsen eller efter fastighe
ternas storlek eller annan skälig grund.
Äro sjmnerliga
prövas skäligt.
Beslut enligt
allmänt begagnande.
60 §.
Svarar den fördel som genom gata beredes fastighet icke mot den ersätt
ningsskyldighet som enligt 56—58 §§ eller 59 § åligger fastighetens ägare,
jämkas ersättningen med hänsyn därtill.
61 §.
Har markägare utan lösen till staden överlåtit gatumark framför fastig
het eller i gatukors, eller har staden samtidigt varit ägare av både den i fas
tigheten ingående kvartersmarken och gatumarken efter det gatumarken
blivit i stadsplan upptagen såsom sådan, vare fastighetens ägare fri från
skyldighet att utgiva ersättning intill värdet av samma mark.
62 §.
Skall gata vidgas, vare den som äger fastighet vid någondera sidan av
gatan skyldig att ersätta staden skillnaden mellan de ersättningsbelopp som
med tillämpning av 56—58 §§ åvila fastighetsägare före och efter vidg
ningen; dock skall medelvärdet å all mark framför fastigheten eller i gatu-
korset beräknas efter medelvärdet å den mark som erfordras för vidgningen,
och må den fastighetsägarna å ömse sidor åvilande ersättningsskyldigheten
sammanlagt icke avse högre belopp än som motsvarar värdet av sistnämnda
mark.
Vid bestämmandet
motsvarande tillämpning.
Har enligt
annorlunda förordnar.
63 §.i
Skyldighet att
gatas vidgning.
Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid anfordran. Vill fastighets
ägare erlägga ersättning för gatumark genom avbetalningar, vare han dock
berättigad därtill, om nöjalctig säkerhet ställes. Avbetalning skall ske med
minst en tiondel årligen. Ä o guldet belopp skall enligt stadens bestämmande
gäldas skälig ränta från den dag då lu-av på ersättning framställts. Prövas
nu stadgade villkor alltför betungande för fastighetsägaren, äger länssty
relsen medgiva den lättnad som påkallas av omständigheterna.
64 §.
Sedan stadsplan blivit fastställd, äger staden, ändå att ersättningsskyl
dighet enligt 63 § ej inträtt, påkalla fastställande av den ersättning fastig
hetsägare skall gälda för gatumark.
Vill, innan tomtindelning inom visst byggnadskvarter skett, staden att
den ersättningsskyldighet för värdet av gatumark, som jämlikt 56—58 §§
' Senaste lydelse 1959: 611.
¬
1970 • Nr 992
2489
eller 62 § första stycket kan komma att åläggas fastighetsägare inom kvar
teret, skall bestämmas, må det ske. Sedan tomtindelning skett, skall ersätt
ningsbeloppet fördelas mellan fastighetsägarna jämlikt 56—59 §§ eller 62 §
första stycket, varefter, om fall som avses i 60 eller 61 § är för banden, där
föreslcriven jämkning skall ske.
Vid bestämmande av ersättning enligt andra stycket första punkten skall
vad eljest stadgas om fastighet och fastighetsägare gälla om kvartersmark
och ägare av sådan mark.
66 §.i
Då ersättning för gatumark blivit bestämd, vare ny ägare av kvarters
mark, som berörts av åtgärden, bunden i samma omfattning som förre
ägaren.
67 §.
Stadsfullmäktige må för staden i dess helhet eller för v iss del därav med
dela bestämmelser om skyldighet för ägare av fastighet som överensstäm
mer med tomtindelning att bidraga till kostnaden för iordningställande av
gata (gatubyggnadskostnad).
Bestämmelserna skola underställas Konungens prövning, såframt på fas
tighetsägare lägges skyldighet som tidigare icke ålegat honom.
68 §.2
Bestämmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad skola angiva grun
derna för beräkning av den kostnad som skall påföras fastighetsägarna och
för kostnadens fördelning mellan dem samt tid och ordning för ersättning
ens erläggande. Vid grundernas bestämmande skall iakttagas:
1. Ersättningsskyldighet må ej åläggas fastighetsägare beträffande gata
eller del därav vars anläggning påbörjats framför fastigheten då fråga an
gående bestämmelser om bidrag till gatubyggnadskostnad väcktes bos stads
fullmäktige.
2. Ersättningsskyldighet må
1 sägs.
3. Å f astighetsägare må ej läggas kostnad som utan motsvarande fördel
för fastighets bebyggande föranledes av att gatas böjdläge skall i väsentlig
mån avvika från markens naturliga böjdläge eller av att gatas anläggning
eljest på grund av särskilda omständigheter ställer sig mer än vanligt kost
sam.
4. Fastighetsägare må icke belastas med gatubyggnadskostnad i större
omfattning än som gäller i fråga om honom åliggande skyldighet att ersätta
gatumark; dock må kostnad uttagas för iordningställande av vägmark så
som gata eller av gatumark som avses i 61 §, oaktat ersättningsskyldighet
som nyss nämnts icke föreligger beträffande marken.
5. Utan binder av vad under 4 sägs må den gatubyggnadskostnad, som
skulle sammanlagt belöpa å fastighetsägarna inom visst område, fördelas
mellan dem efter omfattningen av den enligt stadsplanen å fastigheterna
medgivna bebyggelsen eller efter fastigheternas storlek eller annan skälig
grund.
6. Är inom
genomsnittliga kostnaden.
7. Till grund
i anläggning.
8. Därest nuvarande eller föregående ägare av fastighet mot vederlag helt
eller delvis vunnit befrielse från deltagande i kostnad för anläggning av
gata, skall hänsyn tagas härtill.
' Senaste lydelse 1949: 666.
' Senaste lydelse 1955: 316.
1 De
nttclse
ers er
gare
vna s. 24 89 och 2490 av SFS 1970. Rättelsen av-
15
¬
2490
1970 . Nr 992
9. Fastighetsägarnas åligganden skola städse motsvara skäliga anspråk på
rättvisa och billighet.
69 §.i
Svarar den fördel som genom gatas iordningställande beredas fastighet
icke mot den skyldighet som enligt bestämmelser om bidrag till gatubygg-
nadskostnad åvilar fastighetens ägare, jämkas ersättningen med hänsyn
därtill.
Beträffande tvist
motsvarande tillämpning.
72 §.
Ägare av fastighet inom område, beträffande vilket förordnande enligt
70 § meddelats, vare ej skyldig att utgiva ersättning för gatuniark.
89 §.
Beträffande samhälle som avses i 88 § skall den inslcränkning i fastighets
ägares skyldighet att ersätta gatumark som enligt 57 och 62 §§ eller mot
svarande äldre bestämmelser äger rum, därest i gatumarken ingår allmän
väg, ej gälla i det fall att vägen efter den 1 januari 1928 byggts inom område
som ingår i stadsplanen.
141 §.2
Bestämmelserna i
i stadsplan.
153 §.
Vad i denna lag sägs om ägare av mark eller fastighet skall ock gälla om
den som innehar mark eller fastighet under sådan besittningsrätt som en
ligt lag är att hänföra till fast egendom.
154 §.
Är fastighet belägen vid torg, park eller annan sådan allmän plats, skall
marken framför fastigheten anses som gata till en bredd, motsvarande fem
fjärdedelar av den å fastigheten enligt stadsplanen vid gatans upplåtande
till allmänt begagnande tillåtna högsta hushöjden.
155 §.
Vad i denna lag föreskrivas om tomt och om fastighet äger tillämpning
även på samfällighet inom byggnadskvarter. Med ägare av tomt eller fastig
het avses därvid ägarna av de fastigheter som hava del i samfälligheten. Är
samfälhgheten ej avsedd fÖr bebyggelse, skall den anses bebyggd när den
väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Högsta tillåtna hushöjden
antages därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastigheter som hava
del i samfälligheten.
Vad i 56, 62 och 67 §§ stadgas om fastighet som överensstämmer med
tomtindelning avser även annan inom byggnadskvarter belägen fastighet,
varå nybyggnad företagits eller skall äga rum efter det att kvarteret intogs
i s tadsplanen, samt tomt som är i en ägares hand.
Vad i denna lag föreskrives om fastighet som överensstämmer med tomt
indelning skall gälla även beträffande fastighet som bildats med stöd av
bestämmelserna i 3 kap, 2 § tredje och fjärde styckena fastighetsbildnings
lagen (1970:988).
156 §.
Går gräns
samma stad.
Kostnaden för gatan skall fördelas mellan städerna efter den nytta de hava
av gatan, med rätt för vardera staden att i e nlighet med de i denna lag stad
gade grunderna av vederbörande fastighetsägare i den staden uttaga bidrag
till dess andel i kostnaden som om gatan helt vore belägen inom staden.
' Senaste lydelse 1949: 666.
» Senaste lydelse 1966: 259. Ändringen innebilr att andra stycket upphlivs.
¬
1970 • Nr 992 och 993
2491
163 §.
Har gata eller gatudel framför kvartersmark upplåtits eller lagligen skolat
upplåtas till allmänt begagnande före denna lags ikraftträdande, skall an
gående skyldighet för kvartersmarkens ägare att gälda ersättning för gatu-
mark äldre lag äga tillämpning.
Vidgas gata, som upplåtits till allmänt begagnande före ikraftträdandet
av denna lag, och har skyldighet för ägare av kvartersmark att ersätta sta
den värdet av den gatumark, som tagits i anspråk för gatan, enligt bestäm
melserna i äldre lag ännu icke inträtt vid vidgningen, skall skyldighet för
markägaren att enligt denna lag med anledning av vidgningen gälda ersätt
ning för mark icke inträda förrän ersättningen för mark för gatans upplå
tande enligt äldre lag förfaller till betalning.
164 §.
Finnes i stadsplan föreskrift ej meddelad om den hushöjd som är tillåten
å kvartersmark, må markägares skyldighet att bidraga till stads gatulcostnad
ej beräknas efter större gatubredd än aderton meter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. I fråga om mål om inlösen av
tomt eller tomtdel som vid utgången av år 1971 är anhängigt äger dock de
upphävda bestämmelserna i 46 §, 139 § och 141 § andra stycket samt den
äldre lydelsen av 47 § fortfarande tillämpning.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
visso h ava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
Stockholms slott den 17 december 1970.
GUSTAF ADOLF
(L. S.)
(Civildepartementet)
SVANTE L UNDKVIST
¬