SFS 1931:142

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling, ten. 1931 del nr 142—151. utkom den 5 junt från trycket 1981, gill hen nr 142. . rubrikoch datum kun- p stadsplanelag; hen) . vi i gustataf, urna”.given med guds nåde, stockholms : slott3 densveri 29 1ges, götes och vendes maj 1931.ö y. jer göra veterligt: att vi, med riksdagen", funnit gott förordna fw avdelning i. bestämmelser angående stad. $ o om stadsplan och tomtindelning. 931, 1 §. . ut för stads ordnande och bebyggande skall finnas stadsplan. i mån av ingår i redan sta- ] - befintlig stadsplan. dens utveckling skall stadsplan : upprättas för område, som ej det, 2 £. gde stadsplan skall utmärka och till gränserna angiva de för olika ändamål av- ker och andra allmänna sedda områden, vilka ingåplatser, i planen, såsom byggnadskvarter, järnvägs-, hamn- och andra särskilda gator, torg,trafik- par- for itehf områden, råden, begravningsplatser samt vattenområden. skydds- eller säkerhetsområden för vissa jämväl anläggningar, områdenas idrottsom- höjdlägen skola stadsplan i erforderlig skall ockomfattning innehållaangivas. de ytterligare : bestämmelser angående . områ-. dti att ; = denas bebyggande eller användande i övrigt, som finnas erforderliga. lar: ; v 3. men skall, för att bliva gällande, det; stadsplan antages av stadsfullmäktig 131. ; fastställassagts äll r konungen. sülleock i fråga om ändring av stadsplan; . dock må ändring, o. : kelse gom ejfrån vad som förnt varit gällande, avser planens grunddrag och ej heller fastställas eljestav konungens befallnings innefattar väsentlig avvi- ns.. kghavande. á 8. stads ändamålsenliga å i utveckling reckli eller till främjande : /av bety- i ö ds ä :: underlåta stadsfullmäktige att vidtaga härför erforderliga ätgärder, må kconun- dande allmänt nes för intresse nödigt, att stadsplan upprättas förtill visst område, men derställd gen förelägga stadsfullmäktige viss tid, konungens , prövning. ställe sig stadsfullmiktige de,g inom vilken sådan p on s a yara,ean äger konungen på stadens stnadrörer, fastställa ä stadsplan , tillefterrätteten, . ä a m och dem frågan eljest för området. 1 riksdagens skrivelse författningssamling 1931: 240. 1931, nr 112—151. . ntf - rh—310034, svensk . ; rr r b a md —!: a 302 — 1981. nr 148 hyr£ ma e. vad nn sagts skall -a]l ääga motsvarande tillämpning ;llä 1 avseende corde å ändring:qv". ne' . o ph a stadsplan. 58 men. ligt o rhar tomtindelning . byggna be selni dskvarter s i överensstämmelse med stadsplanen, bör såvitt skallendast indelas möjligt entilltomter fålunda, delskeavi ett ett kvarter, sammanhang att s angför helakvarterets detkan ändamålseh-.i för hela kvarteret. y : mfa . , ende delen kan indelas till lämpliga tomter. tindelning inom byggnadskvarter av mark, som ej varit föremål för - mo i stadsplan ändring 1tomtindelning eller har rating företagas, föratsätter et kbetydande när ägare av markdelinom avbrunnit, kvarteretskalldetfråga om v begär eller älld ändring ä å fi n så finner på begäran nödigt. av markägare eller på byggnadsnämn. . . u: denseget föranstaltande äga rum, om därigenom byggnadsnämnde utan ayseyard lägen et kan vinnas ej måi andra bättre överensstämmelse med bestående äganderältsförl, fall än nu är sagt tomtindelning ändras, medndringen minanden.. re ägarna finnes av de tomter, som beröras av ändringen, därom äro ense och ä lämplig för ett ändamålsenligt bebyggande. tomtindelning ävensom ändring däri antages av byggnadsnämnden llningshavande.men skall, för att. bliva gällande, faststältas 9 av konungens befa 8. . utställande närmare för granskning bestämmelser ommeddelas -av stadsplans konungen, och tomtindelnings uppgörande och om ordnande av stads område utom stadsplan. år i stadsplan, böra planläggas i avseende ågrund- 10 g. finnes område, som ej ing området gator och andra allmänna platser, dragen för dess (stomplan), framtida ordnande och bebyggande, såsom skall härför erforderlig plan upprättas beträffande huvud- över — vändande erfordrasi övrigt, särskildaskallbestämmelser stomplanen angående jnmehålla områdets sådana bestämmelser. bebyggande eller an- ü"' 11 lser angående byggnadsverksamheten inom om- 8. . erfordras särskilda bestämme råde, delas som (utomplansbestämmelser). ej ingår i stadsplan eller stomplan, skola sådana bestämmelser med 9 ] om upprättande i upp $ och fastställande äv stom stomplan lan ] och utomplansbestämmelser ä . eller ändring olsvaranac tillämpning. däri skall vad i fråga om stadsplan i1 3, 4 3,4 och 9 §§ är stadgat äga ä ä om förbud mot nybyggnad. meddelas bestämmelser; nybyggnad må ej företagas dock må k i strid mot stadsplan, stomplan eller utomplans- i allmän författni ter, som av konungen h — 1931, nr 142 — 3038 giva undantag härifrån, då särskilda, skäl därtill s : m sevärt försvårar markens användande för avast ba och nybyggnaden ej av- . : . antar. 14slutat h utomplansbestämmelser havastadsfullmäktige be för visst område i ändrastadsplan, stomplan eller slå. rt. området, innan frågan om fastställelse prövats; dock må konungen '] fall. slutet icke ningshavande meddela därigenom försvåras. tillstånd till nybyggnad,” såvida genomfö miörandet gens avbefall. be- för i 15 §. s plansbestämmelser är fråga väckt om antagande för visst t område, mråd eller ändri idring avr äger konungens stadsplan, stomplan eller utom- befallningshavande på ha ' :ramställning av tšllnj ` staden meddela förbud att verkställa nybyggnad inom området n utan tillstånd av konungens befallningshavande. sådant fö = rad: in dess stadsfullmäktige beslutat i frågan, dock ej längre än ark fatl ingshavande mes. behov av förlängning av denna tid, äger konungens befalln llas konungens prövning. m.,n giva sådan; dock skall beslutet härom understä 16 §. nafinner konungen stadsplan, stomplan eller utomplansbestämmelser icke kun. fastställas eller böra i viss del undantagas från fastställelse äger konun- n gen för viss tid meddela det förbud mot nybyggnad, som föranledes av omstän- digheterna. . vid meddelande-av föreläggande, som i 4 § avses, äger konungen ock för- ordna om erforderligt nybyggnadsförbud. . : 17 §. l : . inom byggnadskvarter vare nybyggnad icke tillåten å mark, som ej blivit indelad till tomter. xh är fråga väckt om ändring i tomtindelning, må nybyggnad ej företagas å tomt, som därav beröres, innan frågan slutligen prövats. or- utan hinder av vad ovan sagts må dock konungens befallningshavande med- dela tillstånd till nybyggnad, då synnerliga skäl därtill äro och nybyggnaden prövas ej medföra hinder för lämplig tomtindelning inom kvarteret. tik èn 18 §. ] å mark, som indelats till tomter, må nybyggnad ej företagas 1 strid mot i." tomtindelningen. nybyggnad vare icke tillåten å tomt, som ej är rättsligen bestående. .. er — ej heller må nybyggnad ske, innan ägare av tomt fullgjort honom pp från:enligt tom- i denna jag åliggande skyldighet att anordna vtfartsväg och avlo i ten eller att utgiva bidrag till gatukostnad, eller ock tomtägaren därför ställt nöjaktig säkerhet. från ställande avsäkerhet vare kronan fri. j ! y har å tomt byggnad uppförts i sådant läge, att den skjnter in på grannes d- —tomt eller på gata eller annan allmän plats, och skulle byggnadens nedrivande n, vare den- —eller förändring medföra märklig kostnad eller olägenhet byggnaden nedrives för ägare eller ne ej skyldig att avträda den intagna marken, förrän ser avbrinner, utan så är att den, som uppfört byggnaden, verkställt med avsikt eller därvid handlat med grov vårdslöshet och, där fastigheten inkräktningen över- ige gått till ny ägare, denne därom ägde kännedom vid förvärvet avjen;fastigheten. dock äger vad nu är sagt giller ej om trappa, som skjuter över gatulin eller tills vidare. konungens befallningshavande medgiva, att trappan mä kvarstå under viss för det intrång, granne lider av byggnad, som skjuter in på ti hans tomt, njnte denne ersättning, där han icke hellre vill avstå tomtdelen ge rei fråga om byggnad, som i första stycket avses, skall vad i 13, 18 och 76 8§ en : därom av konungen : . . . er mot ändring, som efter ty - gei är föreskrivet ej medföra hind y — mmm ai a re = strt . : tx ft 304 — 1981. nr 142. — är att hänföra änföra till ti nybyggnad; men må nad; å särsådan ändring ej vidtagas, saa dre ägaren av den intagna markon det medgiver. ej vidtaga the tölnllningeller annan ide, som ingår i därmed jämförlig åtgärd ickevidtagas, såvida stadsplan eller stomplan, må schaktning,fylling, åtgär: s den uppenbarligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdeta användande för avsett ändamål. w om avståâonde av mark inom planlagt område. i stadsplan eller stomplan ingående mark, som är avsedd till gata eller annan c. 21 §. . allmän plats, äger staden till sig lösa, när staden det äskar. — =: ånnan i sådan plan ingående mark till den del den ej är avsedd för enskilt bebyggande må staden lösa, där ej markens användande för avsett ändamål ändock kan anses säkerställt. ingår allmän väg i mark, s om enligt stadsplan 22 §. eller stomplan är avsedd till c) gata eller annan allmän plats, skall vägmarken, i den mån den tages i an- språk för avsett ändamål, utan ersättning tillfalla staden. fastigheter i mark, som enligt stads- ingår enskild väg för två eller flera plan eller stomplan är avseddtill gata eller annan allmän plats, ndamål utan hin- äger staden mätt2tt tagavägmarken i anspråk och nyttja denna för avsett ä av ätt annan kan äga tll marken, har vägen upplåtits på allenast p hast viss vi ler tid,gälle stadens nyttjanderätt tlmarken för sammatid. . ansvarig för avgäld eller annan förmå år för vä begagnande, marken och ägt bättre rätt än vägupplåtelsen, njute mot avskrivnin innehavare av fordran eller annan rättighet, som besvarargn å h dling varå rättigheten grundas, ersättning av staden derätten uppstått. talan, omhanärinneh den, som vill framställa ersättningsanspråk för förlust, somh kall anhungig eljest inom två n nyttan.. gota sin i h io å r och aliast; årfn det stadsplanen eller stomplanen panser ho å „ar vägen använd för lednings framd vi i go, bingen i hindrar eller väsentligt försvårar vägmarkonsmiting s få ledningen på sin bekostnad flyttad till ; lämplig. ov staden ied staden, adananvisadtn staden plats. ! i väsenil: 24 § eller inom skälig tid förväntas a utan stadens avviker förefintli ; !ingripande g bebyggel =mmavoväsentlig mån amälsenliga frånå stadsplanen och kan ej -< genomförande äga rum väl mark, som ingår i bya - r onungen medgiva staden rätt att lösa jäm- allenast tillstånd härtill.] kommande av nödig reglerin löser å marken uppfördkanad j by;yggnad det dfsida syftet vinnas genom att staden ven mån marken erfordras för nedrivning, må konungen lämna z för åstad- , ! ! aden iör reglerin ö det bidrag till gatukostnad, medför väsentligt ökatvärde tur lntäeare, och är uppen- som stade genomförande skola väsentligen överstiga z . göras -z öre stadsplanens fastställande. marx, må konungen medgiva, staden enpri,attregleringen ickefg giva särskilt bidrag til] kostnaden, erfordrag ty fall kför regler g'eringens genomförande: vill ägaren h tn rätt atty tilli1x8cure än att marken löses förlösakringliggande sådan skall ansökan mark, ändå att . kvarters- härom till stämme i skäligt belopp, som det ålig — 1931. nr 142, — dr nadskvarter. 25 &, icke nå v för bebyggande kan mark, som ingår och är detta förhållande i bygg till ovamar ligavi csl; "lrnapr förvärvas fam zsr 305 ees veckling, må konungen medpgiva staden rätt att lösa marken, pr 6 $. "t . 'äxo enligt tomtindelning särskilda delar av tomt i olika ä fleralösa, äge den jöreträde,gum fomidel vid uppskattning åsättes största vär ägare av sådan tomtdel berättigad att till sig lösa erdan a an d, yare arda tomtdelarna åsa a värden, hpve den, som först anhöngiggjort ö änfigr: talan om inlösen, företräde att lösa. rbagi ”-" av annan tomtdel berättigad brister den, som berättigatslösalösa,efteri erläggande av löseskillingen, det åsatta värdet, såframt kan inom tre vare ägare skil månader efter det löseskillingen skolat erläggas gör anmälan därom hos en på återsto- rätten tni och styrker, att han hos konungens befallningshavande nedsatt d l flera, som vilja lösa, be- den av tomten belöpande löseskillingen. äro i stadgade ty fals grunder. stämmes företrädet mellan dem efter nys 27$. s har ej inom ett år efter tomtindelnings fastställande ägare av tomtdel an- hängiggjort talan om inlösen av återstoden av tomten eller har dylik talan ej lett till tomtens förenande i en ägares hand, vare staden berättigad lösa tomten; dock må, där ägare av tomtdel före staden anhängiggjort talan om inlösen, stadens anspråk bifallas, allenast såframt ägarens talan ej leder till tom- tens förenande i en ägares hand. 28 §. har i stadsplan eller stomplan bestämts, att mark skall användas för annat ändamål än enskilt bebyggande, och kan markens ägare till följd härav nyttja marken allenast på sätt som står i uppenbart missförhållande till markens värde, vare staden skyldig att lösa marken. - . då ett år förflutit från tomtindelnings fastställande, åligge staden lösnings- plikt jämväl beträffande tomtdel, som ägaren ej kan nyttja på annat sätt än nyss nämnts. vid bedömandet av frågan huruvida lösningsplikt föreligger skall hänsyn ta- gas till den fastighetsindelning, som gällde vid tiden för stadsplanens eller stom-ns eller för planens antagande, med de ändringar däri, som skett för plane tomtindelnings genomförande. om bestümmsnde och erläggande av marklösen. enligt 29 §.rk denna lag skola de allmännabestäm- . . 5 inlösen av ma msaa: amös nropriation i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med iakttagande av vad nedan i 30—38 §§ är stadgat. — 30 §. + . . . mv i fall, som avses į 28 §, ankomme på markens ägare att göra ansökan om stäm- nng. 31 §. i ä likt att lösa meddele rätten och plfordras särskilt och vile uppkommer i fullföljas emellertid ej] mål angående inlösen av mark tvist om rätt eller p för i målet denprövning ordning, som förtalan mot slutligt utslag än s fråga i övrigt. av tvisten, avslås yrkandet om inlösen, att uppskattning skerav marken, gälleat. l inlö beslut i tvisten, innan nämnd sättes. emot hes utet må fal om rättegångskostnad vad därom i allmänhet är stadg har ägare av tomtdel anhängiggjort talan om inlösen av återstoden av tomten, 306 — 1931. nr 142. — — r ee : .] vare ägare av annan tomtdel berättigad att utan ny s g föra talan r lösen. i nu nämnt mål skola de ledamöter av expropriationsnämnden, som: parterfå 8 : s]in md liga ä av tomten to eller, särskilt värde& om.'de ej:ktnra,: "ja ärddeda enas äga välja, utsesgemensamt.a nden skall för varje ägare sätta samthga ägareav h ny - 3 .. hans del av tomten. r. 33 §. ; ä å å till gatagen om expropriation ägatillämpning. eller annan alln llmänå plats,s skola de . ta mclstrna i 78 och 79 33 : ks avstående i d lämpning i avseende å inlösen avmark,som ingår 1 stadsplan, bestämmelserna i 12 § första stycket lagen om expropriation skola ej äga till- .å l ä i å mark, som är avsedd till gata eller annan allmän plats, : än plats, finnes byggnad ] ggnad, skilt värde samm "plantering sättas à själva marken. eller annat, som hör där till ej all mark prövas hava marken och skall lösas,likabörsär. värde, j skola de särskilda värdena utsättas. s likt 23 § äger z : vill staden lösa i enskild väg ingående mark,allmän plats, skall vid expropria- som staden jäm tionsersättningens bestämmande hänsyn tagas till taga i anspråk och nyttja till gata eller annan denna rätt. ejmå kostnad, ning av ersättningsbeloppet. som staden nedlagt för gatans eller platsens lordningställande, föranleda höj- 37 §. i 48 § första stycket lagen om expropriation medgivande av markens stadgas, försummar staden nedsätta fastställd att, på sätt ägareexpropriationsersättning eller jämlikt stadgandeoch har ej staden enligt den väckta frågan om markens avträdande, ken i besittning, skall, i händelse någon tillsåvitt på hans ersättningi samma lag tagit mar- berättigad rätt inverkar, det yrkar, vara förfallen. sts enligt denna lag, 8 §. skola bestämmelserna i 68— 70 §§ lagen om expropriat on icke äga tillämpning. i fråga om mark, som inlö om upplåtande av gata eller annan allmän plats inom stadsplan. 39 $. för iordningställande ningställ och upplåtande an till allmänt . begagnande av gata eller (©, annan allmän plats inom område, som ingår i stadsplan, vare staden ansvarig. . ga dustriändamål, kvarter väg inom område, som ”på jrrandraföljande jrärgatons ny gata ländefterskall kvarter härvid upplåtas idifortskrider väsentli skall iak taga tillakttagas, allmänt frånäckning förut att ning är bebyggt för bostads- be varje gnande upplåten ä del aviigata denatan,månå ellersom beb fraabeprä eller in- adett q : ng er n de därvid befintliga ) sammanlagd tomtlinjerna byggelse föreligger tomt efter tomt i längd bebyggts utmedutdragna mittlinje. gatudelen i enlighet med stadsplasur clx av minstskall upplätaa då jedel ss sagts, gatan skal] följd från fört upp- tas framför sålundabebyggda redan befintlig gata vidgas,om område, åligger detsom ny staden att till allmänt begag- män tomt invid densamma, bebyggts i en- — 1931. nr 142 — ebrf torg, park eller annan sådan allmän ni ts spa - . : gata upplătas till allmänt baganna - anse pásom lagjerna bebyggts i enlighet med stadsplanen, ängd utmed platsen av minst två tredjedelar av de därvid befintligaioun. mer denicke är att intliga tomt. a 307 då gata upplåtes till allmänt b di ; framslallaing t med stadsplanen; upplätes till allmänt begagnande, skall den till bredd r höjdläge etä - _tllgodoses. in r bingav staden medgivaavvikelsehärifrån tills vidare eller under viss samlärdseln dock äger konungens befalluingshavasda på och hälsovården ändock kunna behörigen dä gata . - ortens sed samt med vid upplåtandet skall gatan vara försedd med beläggni : erforderliga gångbanor och nödig anordning ggning efter förovatoch heh ; : val, avrinnande. plantering eller annan särskild anordning, varmed gatan skall vara sår försedd enligt stadsplanen, skall såvitt möjligt anbringas i samband med ande. skallea. tans iordningställande men eljest så snart ske kan eftersådan dess upplåt vara anordnad vid [ - i gatan finnas underjordisk avloppsledning, ns befallningshavande medgiva anstånd skall > gatans upplåtande; dock äger konunge z vårdens krav. med ledningens anordnande, där det ej 'är oförenligt med den allmänna hälso- l, vad nu är stadgat om gata skall äga motsvarande tillämpning i avseende å höj: annan allmän plats. 43 §. . skall enligt stadsplan samfärdselled anordnas till eller genom trafik-, skydds- 200 . eller säkerhetsområde och kunna staden och den, som förfogar över området, ej lig: enas om de åtgärder, som böra vidtagas, äger konungen förordna därom. a- den, som förfogar över området, vare pliktig deltaga i kostnaderna för sam- at, färdselledens anordnande i den mån han kan anses äga nytta av denna. bland and kostnaderna skall jämväl beräknas ersättning för intrång, som genom samfärd- selleden tillskyndas honom. uppstår tvist om skyldighet att deltaga i kostna- derna, skall denna avgöras av nämnd, som på endera partens ansökan tillsät- — tes i den ordning lagen om expropriation föreskriver. gottgörelse till nämnden och annan kostnad gäldas av staden, då staden tillerkänts lägre belopp än staden fordrat, men eljest av den, som förfogar över 44 $. blivit upplåten området. till allmänt be- . . — gagnande, skall tomtens ägar (t"— tomten. bebygges i den mån staden tomt, innan gata vid förfogar e anordna densammn över erforderlig utfartsvägobebyggd och nödigtmark, avloppsomfrån en- st ligt stadsplanen är avsedd till gataeller annan allmän plats, vare staden ” pliktig att utan ersättning låta marken nyttjas för ändamålet. än ! m om bidrag till stads gatukostnad. a 158. m h . ägare av tomt vid gata, som icke före den 1 januari 1908 upplåtits till all- avd mänt begagnande, som erfordras för vare gatans utläggning framför hans pliktig ersätta staden hälften av värdet av den mar- tomt intill en bred ; mot- ck svarande den å tomten enligt stadsplanen vid gatans upplåtan p ti åtna nas pf höjden, ökad med en fjärdedel av samma höjd. ingår i gatan almän ag,fe ppr ock vägmark, h eildátomt har utfartsväg åt en tidigare för allmänt begagnande upplåten bestämmande vägen som staden jämlikt 20 ej inräknas8 nyttjar, 1 gatubredden. skall vid: ersä . oingssk : br en gata, skall skälig jämkning göras 1 ersättningsbeloppet, där to tt an.. ter — 1931. nr 142. — - 308 k tor fört första stycket åliggande ördel, som genom den nya gatan beredes ersättningsekyldighet. hans tomt, tomt, icke svarar mot den. staden utan lögan: den atnamot téaden:: --se har gatumark llerqhar staden samtidigt varit ägare av både tomten och gatumarken, efter det framför tomt av dess ägare sådan, vare ägare av tomten överlåtits - ivit i stadsplan upptagen såsom fri från.. ' skyldighet att utgiva ersättnin denna blivit i stadsp pp z intill värdet av samma mark. 20 skyldigersätta ta vidgas, staden hälften av värdet av den mark, som erfordras för gatans. vare den, som äger tomt vid någondera sidan tomten enligt= av gatan, vidgning framför hans tomt intill en bredd, motsvarande denå tillåtna hushöjden, ökad med'c enstadsplanen fjärdedel;viddockdenskall nya gatudelens skälig jämkning upplåtande göras 1 ersättningsbeloppet enligt xi": . de i 45 § andra stycket för där avsett fall stadgade grunder. i övrigt skola vid ersättningsskyldighetens bestämmande de i 45 § meddelade föreskrifter äga motsvarande tillämpning. . s 47 8 be- = gk ersättning för gatumark skall i mån av gatas upplåtande till allmänt gagnande erläggas vid anfordran, där tomten är bebyggd i huvudsaklig över- "" ensstämmelse med stadsplanen, men 1 annat fall, då tomten sålunda bebygges. dgning skall i fråga om erläggande av ersättning för gatumark efter gatas vi vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning. 48 §, ga ndejomtägareoch staden ej t gälda för gatumark, enas om beloppet av den ersättning, som tomt- skall ersättningsbeloppet bestämmas lagen om ex-av ga nämnd, fompåendera partens ansökan tillsättes i ord propria mark,somontill föreskriver, staden avstås, stadgade grunder uppskatta värdet nämnden har att efter de för den uppskattning av gatu ning jäl ken vid tiden för ersättningensiordningställande. bestämmande utan hänsyn till ksnad “som yiddan ay den gatumark, mark staden vidkänts tvisten gäller. tomtägaren för markens g har ö attill ersätta, skall usärskilt tår t is anvarde sättas £da kostnad gäldas av nä staden, då ersättningen satta hilllgm nämnden och ann = tomtägaren. ägre belopp än staden fordrat, men eljest av r fråga om uppskattnin rä a tamaid syer, som ej invi un- dergått tomtindelning. skall vad ärdetav k kvartersmark, sättningsbeloppet fördelas å tomtägarna skyldighet stadgade som gränsar grundartill gatan barna efter de i 45 och 46 §§ för ersättnings- & “gefterdandg iomtisdelnine döpajgpeg waetb sei seli skall er-ay ordning, vergår tomt bindandetillför den nyeägare annan ä uppskattning, . som skett .i nu stadgad att bidraga staden genomi dess beslut av till k helhet stadsfullmäkti eller för -vje 54 smeddelas - $ bestämmelser, för ä gällande för n ostuaden för iordningställande av, om ayskyldighet gata {gatukosinadsbestäm.< melser) h bestämmelserna skola underställa m lägges skyldighet, som tidigare l ickealen bens prövning, där på tomtägare — 1981. nr 142. — r 309 läggning påbörjats, då fråga om ga frå tukostnadsbestämmélser väckteg x hos stads- beb ligenskolat vara upplåten till allmänt begagnan je ntomtvid fallmsktige; x att ersättningsskyldighet ! . n ej må åläggaszas ä r . gata, som lag- herre tomts bebyggande avvika från att: å tomtägare markensföranledes ej naturliga må läggas ; därav,iv, att gatas höjdläge kostnad, ställer att eller sig mer än vanligt kostsam; somhöjdläge attutan 3agatasskalli: anläggning diest yä ( : r —r ning än som kan anses belöpa å avlo mr å etna rth tnaden för avlopps- pps fskyldighet att ersätta gatumark; ramför hans att. m gare må belastas med högst halva kostnaden för gatasarla tomt intill samma bredd, som gäller í . fråga om honom sgsdidg äliggande ani motsvarande fördel för 3 grund av särskilda omständigheter att tomtägarna icke må belastas med större andelav k ö v led h by ; ppet från tomterna, na, jämfört med annat ji avlopp. för vilket ledningen är avsedd; delvis vunnit befrielse att, därest nuvarande eller föregående ägare från deltagande i kostnad för anläggning ay gataeller av tomt mot vederlag hel ll - x - v . mee ersft .- avloppsledning, att tomtägarnashänsyn åligganden skall tagas enligthärtill; gatukostnadsbestämmelserna samt motsv prsvara skäliga anspråk på rättvisa och billighet. 51 &. närmare föreskrifter om gatukostnadsbestimmelsers innehåll och uppgö- rande samt utställande för granskning meddelas av konungen. särskilda bəstämmelsər om marks avstående och iordningställande för stadsplaneändamål 52 §. skall stadsplan läggas över område i en ägares hand och kan ägaren för- väntas få den nytta av stadsplanen, att han skäligen bör till staden utan er- sättning avstå mark, som för områdets ändamålsenliga användande erfordras till gata eller annan allmän plats eller till allmän byggnad, må konungen på ansökan av staden vid planens fastställande förordna om avstående för nämnda ändamål av mark i skälig omfattning, dock högst fyrtio procent av om- rådets hela areal, med iakttagande tillika att behovet av gator och andra all- männa platser främst tillgodoses. den mark, som avstås, angives 2 förordnan- l — detden, som avstått marken, till läge och gränser. skall frigöra dennafrån inteckning och annan sär- skild rätt, varmed den är besvärad. staden skadeslös. marken må ej tagaskan detta icke ske, vare han pliktig hålla i besittning av staden, innan den skall iordningställas ägare av tomtför inom sitt ändamål. område, beträffande vilket förordnande enligt . ändåförstark, att . . . för, —"stycket meddelats, vare ej skyldig utgiva ersättning för gatuma in- må marken icke avståtts till staden utan sarittning. § sägs, må konungen på stadens begäran före- i förordnande, varom i 532 jate kosta skriva, att ägaren skall vara pliktig att 1 den ordning konungen bestämmer anläggning av gator och avloppsledningar inom det 1 nämnde parnmelh omförmälda området, dock ej utöver vad staden enligt gatukostnadsbestämmel- den ser eller eljest äger uttaga av tomtägarna. lad am * e6—310024. svensk författningssamling 1931, nr 142—1841. — 1981. nr 142. — 310 om gatuunderhåll. . : 3. r te - s- doszli 54 &. lats sè ock av underforfis'nvlblps. i, underhåll av gata eller annan allmän p ledning skall vila å staden. . . a d. dr 3. ” om ersättning för skadavid stadsplans genomförande. .. . à. 55 ä varder vid genomförandet av stadsplan område, som varit avsett till : ; . drab hl siti tallmän . samfärdsel, paa helt ellez aaar d om skada för ägare av invid liggande mark eller c använt för annat ändamål „dt a s deendrarveller för den, av servitut, som vilar å marken, den skada vare staden som har nyttjan lerä janderätt till marken. eller byggna- lvis eller än ärå pliktig att ersätta. avdelning ii. bestämmelser angående stadsliknande samhällen på landet. 56 §. ande tillämpning . förl vad i denna lag är stadgat för stad skall äga motsvar köping. detsamma gälle i fråga om annat samhälle, där vid denna lags ikraftträdan- . . de den för städerna stadgade ordning för bebyggande skall lakttagas. 57 motsvarande tillämpning för tätare befolkad konungen äger förordna, att vad i denna lag ort på landet; är stadgatoch äger konungen för stad skall äga ständigheterna. därvid meddela, det förbud mot nybyggnad inom orten, som föranledes av om- : föreligger fråga om sådant förordnande, må konungens befallningshavan- byggnad de i avbidan på frågans inom området utan slutliga avgörande utfärda förbud tillstånd av konungens befallningshavande. att verkställa ny-i första stycket avses, närmare bestämmelser rörande behandlingen av fråga om förordnande, som meddelas av konungen. . 58 §. finnes vad tande grad betungande till allmänt begagnande i denna lag är stadgat av gataförellerstad om lordningställande annan 5 allmän es, nplats varaochi oskäli upplå-a giva den lindring,försomsamhälle, prövas nödig. sora i 5g eller nna lag är stycket syd et eller ler 557 § avses, må konungen å förordna, ö attmhälle, sådan tillämpning som illä i 56i § andra.ç skall avdelning ii. — . 1931. nr 142 — leda ej förhållandena till förordnande om tillämvn; h dp. ser, hetenskall erfordras, konungens fastställa befallningshavande, byggnadsplan fördärest plan a ymnda området yggnadsverksam. bestämmel. kostnaderna för byggnadsplans uppgörande ö skola gälda mnas markägarna n efter nen. den detnytta ankommer de havapå avkonungens planen i den mån befallningshava bidrag- lä 311 angående . fördelningen z - av kostnaderna mellan macaeatt meddela beslut 61 &. män byggnadsplan skall utmärka och till gränserna angigiva de förär olika olit ändamål ä å bil . . "arna ; ; avsedda områden, vilka ingå i planen, såsom byggnadsmark sam le - : andra allmänna platser. jämväl områdenasas hhöjdla ördlägen dlä skola z .i erforderlig- om- - * m fattning . angivas. ` . da byggnadsplan skall ock innehålla de ytterligare bestämmelser angående områdenas bebyggande eller användande i övrigt, som finnas erforderliga! 62 &. för byggnadsmarkmå konungens befallningshavande på framställning enligt vilkenav - markens ägare fastställa tomtindelning; dock må tomtindelning, >- ställas. särskilda delar av tomt skulle komma att vara i olika ägares hand,, ej fast- tomtindelning må ej ändras i andra fall än då fastställd ändring av dei tomter, bygg- fi radsplan förutsätter ändring i tomtindelningen eller ock ägarna som beröras av ändringen, därom äro ense och ändringen finnes lämplig för ett ändamålsenligt bebyggande, än: 63 &. nybyggnad må ej företagas i strid mot byggnadsplan; dock må konungens befallningshavande och enligt föreskrifter, som av konungen meddelas i all- pa män författning, jämväl myndighet, varom där fäörmäles, medgiva undantar ren härifrån, då särskilda skäl därtill äro och nybyggnaden ej avsevärt försvårar im- markens användande för avsett ändamål. å byggnadsmark, som indelats till tomter, må nybyggnad ej företagas i a- strid mot tomtindelningen. 7 64 c. . . . föreligger fråga om upprättande av byggnadsplan för visst område eller í om ändring i sådan plan, äger konungens befallningsbavande för viss tid med- dela förbud att verkställa nybyggnad inom området utan tillstånd av konun- :gens befallningshavande. avw$q, s—= 65 $. ggnad .ägt rura inom det plan- . . z har, sedan byggnadsplan fastställts, om enligt planen är avsedd till väg eller annan nyby d- lagda området, må sådan mark, s följd av nybyggnaden erfordras för samfärdseln inom om- allmän plats och tan ersättning tagas till i anspråk och nyttjas för det avsedda ändamålet, — såvitt marken är obebyggd och vid planens fastställande tillhörde rådet, u antingen den är”k — fastighet, varå byggnaden uppförts eller varifrån mark för byggnaden na låtits, som är avsedd eller ock annan fastighet, som hade samma ägare. till väg ellêr annan allmän plats, gälleframför annan denna rätt till mark, ritt till marken, som uppkommit efter byggnadeplanens fastställande. d å u . + ycket förmäles, - l ills finnes byggnadsplan för område, varom vidare melser icke angående böra upprättas byggnadsverksamheten men prövas behov 1n0m i 60 föreligga området, š första stskall av särskilda konungensbes äm- fallningshavande i fråra om förbud mot nybyggnad i fastställa sådana bestämmelser strid mot utomplansbestämmelser (utomplansbestämme ses m vil- vad i 63 § första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning. ap" eis tees yot d — t = — 1981. nr 142, — 312 nungen. ställande för granskning m bestämmelsers närmare bestämmelser uppgörandeomochby.ugonidsilans, tomtindelnings eddelas och utomplans., av. kg- avdelning iv. allmänna bestämmelser. l gchårefager någon mer så grund av föreskrift byggnad eller annan er- åtgärd åtgärddäri, i strid i stböte från d mott förbud, förbud, och medtjugu- som med v mel- å ö fem tll och med tiotusen kronor till kronan. saknas tillgång till seelseböternas åtalas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag. för "vtträttelse- olagligen v allmän åklagare. skett äger överexekutor meddela handräckning, s la sn nämnd, där sådan ansökan om handräckning må finnes. är ansökan gjord av allmän åklagare och göras av allmän åklagare eller av byggnads- äskar ut- mätningsmannen, att kostnad för förrättning skall förskjutas, må det ske av allmänna medel. i övrigt gälle enahanda bestämmelser, som äro stadgade för det i 191 $ utsökningslagen s om ägare av mark avsedda fall eller tomt skall ock gälla om den, vadi denna lag mark eller sägehar tomt under sådan besittningsrätt, som enligt lag är att hänföra som inn till fast egendom. är tomt belägen vid torg el ler annan sådan allmän plats, 70 §.s skall marken anses isom gata till en bredd av aderton meter från tomtlinjen, där ej annat är bestämt stadsplanen. ift ej meddelad 71 $ om den hushöjd, som är tillåten .ä tomt, må tomtägares skyldighet att bidraga finnes i stadsplan föreskr till stads gatukostnad ej beräk- nas efter större gatubredd än aderton meter. . 72 §. går gräns mellan två städer i gatas längdriktning, skall i nande så anses, som om gatan vore belägen inom en och samma stad. punkten för gatukostnadinträdandet skall fördelas av skyldighet mellan städerna att upplåta efter den gatannytta, till de hava avga- allmänt fråga ombegag- tid-ç) tan, med rätt för vardera staden att i enlighet med de i denna lag stadgade 1grunder av vederbörande tomtägare kostnaden, som om gatan helt vore belägen inom i den staden uttaga staden,bidrag till dess andel & a .de, förordnas att område, för vilket k byggnadsplan eller utomplansb fä ch.1-träffand, svarande (ip o"dnande, qfastställts, skall tillhöra att vad 1 denna lag är stadgat för stad skall äga mot- stad eller köping, eller meddelas be intill stämmelsernaämpning dess stadsplan fortfarandför fastställts tor gre. byggnadsplanen området, ill älände byggnadsplanen eller äägeutamplansbe- tillämpning, i ; vad i denna ia trs i i om allmän rådstuga. fadgas om stadsfullmäktige gäller, där, sådana som utövar ej finnas, sam- stadsliknande samhälle . på landet skall den myndighet — 1981. nr 142, — 313 äng hällets beslutanderätt, ägaägaden befogenhet, d som enligt . denna lag tillkommer k stadsfullmēktige, las efteranslag. bos konungen. inom en måna konungens befallningshavandes den, somär missnöjd med beslutet,hur nden dag, då g, då best bes utet meddelades, ] däröver att vid talans anföra förlust besvär föras hos konungen i den ordning, som är bestämdförsentmå besvär h er annat av konungens befallningshavande meddel å v hna beslut 75 § rö rand i delning skall medde. tande myndigheters och ämbetsverks beslut. 1e. a- i befintlig byggnad, som, vadid vad i denna ; lag sägs om nybyggnad skall ock gälla om sådan förändri . efter bty därom 76 §.av konungen stadgas, -är att ringav hänföra. taga till nybyggnad. las de närmare föreskrifter, som erfordras . i fråga om bebyggande av stad, 68 §§ stads- avses, liknande samhälle och sådant område på landet, somavi 60dennaochigt lag, meddelas m. å - om byggnadsnämnd samt om tillämpningen i övr ä =" av konungen. tt är . . föy overgångsbestämmelser, t . . [ at denna lag träder i kraft den 1 januari 1932 och skall vad i lag eller författ- d ning är däremot stridande från och - nämnda 78 . dag upphöra att gälla. där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen i stället till- lämpas. mt 79 §. stadsplan, som av ålder består eller som fastställts före den i januari 1908 eller ock därefter jämlikt i kap. 2 § jagen om fastighetsbildning i stad, ur- ti sprungliga lydelsen, eller motsvarande äldre stadgande, skall fortfarande som 1 denna län- k. da till efterrättelse, intill dess ändring däri göres i den ordning, lag stadgas. vad i annan lag eller författning stadgas om fastställd består.stads- — planhava jämlikt stadgande, som i skall i tillämpliga delar gälla om stadsplan, första stycket nämnts, för visst område med- som av ålder yj.å delats särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarters an- vändande, skall om dessa bestämmelseri tillämpliga delar gälla vad i denna a- lag är stadgat om stadsplan. de r består80 eller §. fastställts före denna jags ikraft- :e- . - "'tomtindelning, som av ålde . jel [ — trädande, skall fortfarande lända till efterrättelse, intill dess ändring däri gö- res i den ordning, som i denna jag stadgas. i-v omhar före denna lags ikraftträdande jämlikt 1 kap. 46 § fastighetsbildning i stad eller motsvarande .[.. äldre stadgande andra stycket jagen förordnats, . at- m att hetenssärskilda ordnandeföreskrifter inom område, skola som tillämpas ej finnes medupptaget avseende å byggnadsverlksam- i gällande sta sp an, ng. skall om sådana föreskrifter gälla vad i denna lag är stadgat om utomplans- bestämmelser för stad, där ej konungen . s. annorledes förordnar. .- elserna 11. kap. - råder, då denna lag träder ri kraft, på grund av bestämm . kar t 41 $ tredjestycket lagen om fastighetsbildning 3 stad inom område, som där g mt -a an t 7 : . fm fr rr fyra ar m a h + 5 . .- s - - - h : b ” - - w. : : . - := . . — 1981. 'nr 142. — 314 siaritil dess aasi mi. saspina varder fasistlid eller konungen ärskilt lov, skall förbudet gälla; annorledes förordnur,:: : 'tps ärskilda . bestämmelseriavseende å sät et s $ ä sättet förbyggnäds- fö dze: iser de lande, fna$ lagen svindande, se skola hava samma verkan wom fastighetsbildning fúre denna lagsi stad ikraftträdande eller motsvarande fastställts;ömlik i 65- . som byggnadsplan; doc vad 1 65 § sögs icke äga tillämpning. avses i första stycket,s ikraftträdande, skall upprättas förvisst område, menhnbefalln ngshavande ör harvi förordnats, attharstadsnamn är sådani fastställts vid denna lag att idi stället dj fastställa i byggnads- plan för området. 84 §. naiedbildning ö jags ikraftträdande jämlikt 1 kap. 42 § fjärde stycket lagen i stad meddelats särskilda föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande inom visst område, skall om sådana r för landet, före- ”res- skrifter gälla vad i denna lag är stadgat om utomplansbestämmelse där ej konungen annorledes förordnar. 8 sen . av. mark vir- är, då denna lag träder i kraft, talan anhängiggjord om lö eller om skadestånd, skall den talan ga gmas enligt äldre lag. äro vid denna lags ikraftträdande delar av tomt i olika ägares hand, skall den i 27 och 28 §§ omförmälda tid av ett år räknas från ikraftträdandet. . . 87 8. . . har gata eller gatudel framför tomt upplåtits eller skolat upplåtas m skyldighet till all- mänt begagnande före denna lags ikraftträdande, skall fråga o för tomtägaren att gälda bestämmelser, ersättning för gatumark prövas enligt förut gällande kraft, för88 stad g. eller del därav bestämmelse med- : är, då denna lag v ålder gällande angående träder i skyldighet för tomtägare att helt eller delvis besörja delad eller a eller bekosta gatas iordningställande eller underhåll, skall samma ras. där beträffande som bestämmelse lända till efterrättelse, gatas iordningställande på tomtägaren lägges skyldighet, intill dess den genom beslut av staden änd- eerder amma gälla vad i tidigaredenna lag icke ålegat honom, är stadgat om antagande skall i avseende av gatukostnadsbestämmelser. å beslutet i .tillämpliga till yttermera delar skema -. risso nav i detta . det alla som vederbör hava med egen sig handhörsamligen underskrivitattochefterrätta med vårt kungl. sigill aama stockholms slott den 29 maj 1931. itaiiam = gustaf. mnam mi . (l. s) (justitiedepartementet,) tmcame n. gärde fu 9nai