SFS 1947:390

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

i 1947 nr 390. syensk forf ä ttuihgss ä mling. utkom från tryckot den u jnll 1047, nr 390. k unql , maj :ts byggnadsstadga; given stoclcholms sloit den so juni 1947. knngl. maj:t har, efter riltsdagens hörande^, med stöd av 8 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 335) funnit gott förordna som följer, första avdelningen. bestämmelser för stad. 1 kap. om byggnadsordning. 1 §.för stad skall finnas byggnadsordning, upptagande de bestämmelser som utöver vad i allmän lag eller denna stadga eller eljest i vederbörlig ordning föreskrivits erfordras för ordnande av stadens byggnads väs en. i byggnadsordning må för överträdelse av dess stadganden föreskrivas böter från och med tio till och med trehundra kronor eller dagsböter. 2 §, 1 mom. byggnadsordning skall uppgöras med ledning av normalförslag, som upprättas av byggnadsstyrelsen, samt antages av stadsfullmäktige efter byggnadsnämndens hörande. byggnadsordning skall för att bliva gällande fastställas av länsstyrelsen som, där byggna^ordningen innefattar avvikelse från normalförslaget, har att före prövningen höra byggnadsstyrelsen; avstyrker byggnadsstyrelsen fast- ställelse av byggnadsordning, mot vilken länsstyrelsen icke har något att er­ inra, skall dock frågan om fastställelse hänskjutas till konungen. vägras fast- ställelse, skall skäl därtill givas. vad i första och andra styckena stadgats skall äga tillämpning jämväl i fråga om ändring av byggnadsordning. 2 imm. saknar stad byg^adsordning och har sådan ej blivit av stads ­ fullmäktige antagen inom två år efter det denna stadgas bestämmelser för stad blivit gällande för staden, ankommer det på länsstyrelsen att anmäla förhållandet hos konungen. . 3 §.då byggnadsordning eller ändring därav fastställts, skall länsstyrelsen på stadens bekostnad ofördröjligen införa den i länskungörelserna samt insända fem exemplar därav till kommunikationsdepartementet och tre exemplar till byggnadsstyrelsen. * eibadagens skrivelse 1947: 317. 210 —i70024. svensk författningssamling 1947, nr 390. .3 ¬ — 1947. nr 390. — det åligger magistraten att skyndsamt besörja att kungörelse om lelsen införes i den eller de tidmn^r, i vilka kommunala meddekn^^^ ’ staden intagas, och att exemplar av byggnadsordnmgen finnas att till staden för köpare. “lon 2 kap. om byggnadsnämnd. 4 §. byggnadsnämnden skall övervaka efterlevnaden av byo-onadclorr j stadga, stadens bj^ggnadsordning och övriga i staden filande förmfr,* angående stadens byggnadsväsen samt fullgöra vad enligt berördn ' ningar ankommer på nämnden ävensom i övrigt handhava de i laga ordning överlämnas åt nämnden. ppgiiier som 5 §.byggnadsnämnden åligger bland annat: följa byggnadsverksamheten och den allmänm ädrafröränä f ® 'åta verkställa erforderliga ut- ' plautescav ldenfcär/er ““ -damålsenlig 2 att ombesörja upprättonde eller ändring av generalplan- fasfetälmsfav satplsf ‘till prövping upptaga fråga om rådc, tillse'^ttt^stadfdan'*^ uppkomimt eller är att förvänta inom visst om- hyggnadsplan anses \örå ^ upprättas eller, om i särskilt fall länsstyrelsen; faststallas för området, anmäla förhållandet hos av faststollelse ^j^^fegtos^n^s^ ’ stadsplan eller byggnadsplan i anlednmg ^"^7)' iitomplashesfösewf^ppfaga fråga om antagande eller fråy ^ än^ing anledning förekommer, upptaga eller meddelande av enligt 86 § byggnadslagenä ‘ “■■“ •* av bebyggelsen fim^as andra föreskrifter för legi®* 4tega åtgärder för nlaupnc böra gälla beträffande visst omra^^' ,10) att i allmänhet föreskrifternas upphävande; ^ ‘ 1°^ "fetta äud^ll gagnelig utveckling ay dessframställr.!*,, vederbörande myndigheter väcka de 19^ ^ kandlägga fråfrnv r, som finnas nödiga; av markäo-ändring därav;13) paragraf er, &jorda framställningar i frågor, som om-^delni4 omförmsdl^^/^^^ och förutsättningslös prövmngj , derbörltl^^^k^^fi^saadsverksam^ci ”^ pfa^^er och bestämmelser, vid f^tighets14) att\ab!*^^^ ’ ^f^etens ordnande i staden ävensom eljest, ve> marken därigenora^föi^^v ” i'ygges, att en ändamålsenlig planlägg- ^ j-uiiivaras; ij ¬ — 1947. nr 390, 711 i i 15) att ffllse, a^tt byggnadsarbete eller annan åtgärd ieke företages ntan nämndens tillstana, dar sadant erfordras; ; 16) att öva nog^nn tillsyn över byggandet* 11) att övervaka efterlevnaden av gällande nybyggnadsförbnd; i 18) att 1 fall av förseelse göra anmälan till åtal hos vederbörande åkla ­ gare ; 19) att vid utövande av den tillsyn över mätningsväsendet i staden som åligrger byggnadsnämnden, i synnerhet övervaka, att tomtmätningar behörigen ske; samt ^ 20) att i fråga om förvaring av kartor och handlingar rörande generalplan, stadsplan, byggnadsplan, utomplansbestämmelser, tomtindelning, tomtmätning, i avstycknmg och arealavmätning så ock kartor och handlingar rörande andra , raätningsförrättningar, som angå ägogränser, ställa sig till efterrättelse vad därom är särskilt stadgat och att väl vårda de kartor, ritningar och handlingar ^ som skola genom nämndens försorg upprättas eller av nämnden förvaras ^ 6 §. därest stadsfullmäktige enligt 26 § byggnadslagen givit nämnden sådant uppdrag, har byggnadsnämnden, i den omfattning fullmäktige bestämt, att antaga ändring av stadsplan. 7 §. det åligger byggnadsnämnden att låta upprätta karta över staden, upp ­ tagande de särskilda tomtema och stadsägorna med därå befintliga byggnader. å kartan skali varje nybyggnad, som ej är att anse såsom tillfällig, till sina gränser utmärkas så snart ske kan efter byggnadens uppförande. med särskild färg eller på annat lämpligt sätt skall angivas det material som huvudsakligen blivit använt för byggnadens uppförande. när byggnad rivits eller nedbrunnit, skall kartan ändras i enlighet därmed. 8 §. byggnadsnämnden eller annan myndighet, som stadsfullmäktige bestämma, har att upprätta förteckning över envar fastighetsägare åliggande förpliktelse att till staden utgåva bidxag till kostnad för gata. anteckning om sådan för ­ pliktelse skall göras oberoende av om betalningsskyldighet ännu inträtt eller icke. av förteckningen skall framgå, huruvida förpliktelsen avser ersättning för gatumark eller bidrag till gatubyggnadskostnad samt i vad mån förpliktel ­ sen fullgjorts. där så finnes lämpligt må i förteckningen jämväl upptagas övriga för fas­ tighet i fråga om dess utnyttjande gällande villkor ävensom annat, som för fastighetens bebyggande kan vara av särskild betydelse. skriftlig upplysning i de hänseenden som skola framgå av förteckningen skall på begäran tillhandahållas markägare och andra, vilkas rätt kan beröras därav. 9 §. innan stadsfullmäktige avgöra ärende som berör byg^adsnämndens verk ­ samhetsområde, skall, såvida ej nämnden själv anhängiggjort ärendet, dess yttrande inhämtas. är stadsfullmäktiges beslut av beskaffenhet att böra underställas myndig ­ hets prövning, skall nämndens yttrande åtfölja handlingarna. 10 §. . 1 mom. byggnadsnämnden skall bestå av fem ledamöter, där ej i byggnads ­ ordningen bestämmes att antalet skall vara tre. av ledamöterna utser magistraten en och stadsfullmäktige de övriga.^ till ledamöter böra utses personer, som kunna antagas vilja främja ett sunt byggnadsväsen och god byggnadskultur i övrigt. i nämnden bör ock prak- i i i ■f ¬ 712 - 1947. nr 390. — tisk erfarenhet i byg-gnadsfrågor ocb därmed sammanbängande spörsmål . företrädd. den ledamot magistraten äger utse bör väljas bland ledamöter ocb såvitt möjligt vara lagfarem s^stratens 2 mom. uppdraget att vara ledamot av byggnadsnänmden gäller för fvm ' avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden utsp^ ledamot; och skall den sålunda utsedde tjänstgöra under den tid som åt för den avgångne. . aierstatt s mom. för varje ledamot skall, med iakttagande av vad i 1 nol, o stadgas, utses en ersättare. 11 §. 1 viom. ledamot eller ersättare i bj^ggnadsnämnd kan ej vara a) den som icke uppnått tjugutre års ålder; b) den som är omyndig eller i konkurstillstånd. 2 mom. ledamot eller ersättare i byggnadsnämnden må kunna avsäo-a uppdraget, .a) om han icke bor i staden; b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att fullgöra uppdraget; c) om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur att avgå därifrån; uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av den väljande myndigheten godkännes. _ vad nu sagts gäller ej om ledamot eller ersättare som magistraten ntser mom sig. 12 §. utser inom sig ordförande och vice ordföraade ^ bade ordföranden och vice ordföranden hindrade attbe^sta sai^antiade, utses ordförande för tillfället. snämnden sammanträder minst en gång i månaden, där ej digheterna föranles q samt däremellan så ofta omstän-mfgistraten^pakalll'de™^^^^^^® länsstyrelsen euer förews ledamöter, må ärende ej av nämnden städes samt för h a +^-p u ’ minst tre ledamöter eller ersättare äro ti'11- ense om beslutet rpcj+tr närvarande äro allenast tre, dessa tillika äxotill av^se ledamöter, må ärende icke företagas ock vid ssätaä fnlltalig. vid val inom nämnden så där så begäres och omröstning med slutna sedla^övrigt verkstälies omröstn^^?^-^ mellan dem som erhållit lika antal röster. i flesta röstande förena mening gällande, varom d® sidan lika månea rrälla öppen omröstning rösterna på varderavid av o^föranden. senast vid nästa ordinario^^^ föras protokoll, vars riktighet granskas behovet påkallas, uppdrans .^^“^nianträde. nämnden äger att, där sådant av de^a granskning. ^ ®ll®r ^^era av sina ledamöter att verksta tiderlstn^s^^ttäuda kunnigt, varest och på vilka ^ siaiida ansöknipgar eller andra handlingar mottagas. | ö-ger, när^s^f^- *^1^; biträde hava stadsarkitekt. ««et stadgade skytdisi^^^ ^^dgiva befrielse från den i förste i ¬ - 1947. nr 390. - ,^3 n ti-’t'tefatfninsar i övrigt som skola fin- ^ 2 mow. behörighet till befattning såsom stadsarkitekt tillkommer den som mom riket avlagt fullständig examen vid teknisk högskolas axlnsg arkitektur samt darjamte utövat yäl vitsordad verksamhet inom stådsby^- nadsvasendet nar skal aro därtdll, må konungen medgiva, att såsom stl- arkitekt anstalles person, vilken ej avlagt examen som nyss sagts 3 7nom. byggnadsnämnden antager och entledigar befattningshavare hos by^adsor^xgen. dkr så erfordras, moddelas i 14 §. länsstyrelsen äger på framställning av byggnadsnämnden förordna att stadsarkitekt eller annan hos nämnden anställd tjänsteman, som länsstyrelsen godkänner, må i nämndens ställe besluta bifall till ansökningar i ärenden av uteslutande teknisk art eller av ringa vikt. förordnandet må återkallas, när länsstyrelsen finner anledning därtill. beslut, som meddelas med stöd av förordnande enligt första stycket, skola protokollföras och snarast möjligt anmälas för nämnden. 15 §. stadsarkitekt skall vara tillstädes vid nämndens sammanträden med rättig ­ het att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att, där han det begär, få sin mening antecknad till protokollet. yad nu sagts gälle ock i stadens tjänst anställd stadsingenjör, mätyingsman, förrättnings man för tomtmätning eller avst57ckning eller annan tjänsteman, vilken det åligger att 'hll föredragning hos nämnden bereda inkommande ärende, såvitt angår ärende som berör hans verksamhet. länsarlritekten, förste provinsiallälcaren, provinsial- eller stadsläkaren, ci- vilförsvarschefen och brandchefen äga likaledes närvara vid byggnadsnämn ­ dens sammanträden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt, om de begära det, få sin mening antecknad till protokollet. de skola, i den mån omständigheterna föranleda därtill, kallas till byggnadsnämndens samman ­ träden. 16 §. frågor, huruvida ledamot av byggnadsnämnden må åtnjuta arvode, samt om arvodets storlek så ock rörande befattningshavares avlönande och nämndens övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige. 4*^i .1 'i k 3 kap. om generalplan. 17 §. generalplan i stad skall, under beaktande av grannområdenas planläggning, uppgöras med hänsyn dels till det behov av utrymme för viktigare trafikleder, parker och andra allmänna ändamål som kan förutses för staden, dels ock till behovet av områden för enskilt bebyggande och specialområden. vidare skall iakttagas, att det militära försvarets, civilförsvarets och den civila luft ­ fartens behov vederbörligen tillgodoses. vid bedömande, för vilka ändamal olika områden skola användas, skall bland annat beaktas vilka möjligue^ som föreligga att anordna erforderlig vattenförsörjning samt på lämpligt sätt c> ♦ ¬ 714 _ 1947. nr 390. ntföra avlopp och andra anordningar för bortförande eller oskadliggörande av sörjning eller avlopp eller eljest fran allman synpunkt ej aro lampade för tät* bebyggelse och fördenskull skola vara undantagna darifran, ävensom områs som' allenast tills vidare böra undantagas fran sadan bebyggelse, så ock områ. den sora skola undantagas från . annan bebyggelse. 18 §. genom generalplanebestämmelser skola meddelas de närmare föreskrifter som anses erforderliga angående användningen av de i generalplanen ingående områdena. 19 §. 1 mom. generalplan må icke uppgöras av annan än den som inom riket avlagt fullständig examen vid teknisk högskolas avdelning för arkitektur eller väg- och vattenbyggnad eller lantmäteri examen samt därjämte utövat väl vitsordad verksamhet inom stadsbyggnadsväsendet. konungen kan, när skäl äro därtill, meddela den, som ej uppfyller i första stjmket angivna fordringar, behörighet som där avses. 2 förslag tiu generalplan skall utmärkas å karta i sådan skala, att ^ för olika ändamål av.'icdda områdena med erforderlig tydlighet framgå. kartan skall, i den mån så erfordras, upptaga ägo gränser, vägar, byggna­ der, vatten och höjdförhållanden samt övriga befintliga förhållanden av be ­ tydelse för bedömande av förslagets lämplighet. på kartan angivas gränserna samt för de markområden som skola användas för olika ändamål. till planen hörande generalplanebestämmelser skola avfattas i särskild hand- img samt tjtika utmärkas å kartan gpnom särskilda beteckningar. .. ^ id generalplan bör fogas beskrivning jämte erforderlig motivering ävensom sadan utredning angående utvecklingen inom staden samt angående grun or allanden, vattenförsörjning, avlopp och motverkande av vattenförore ­ning som kan erfordras för bedömande av planens lämplighet. 20 §. i ^"^..'"^^betande av förslag till generalplan skall samråd ske meä nineur <?nrn med de övriga myndigheter, organ och sammanslut-trskrf^r^ väsentl gt intresse av förslaget, tid, minst en mås sfp ^f \ tillgängligt för granskning under viss samt i den kungörelse därom skett i församlingens kyrka tagas. tidningar i vilka kommunala meddelanden för orten la- yttratden och ända, skall förslaget jämte iak^ giva yttrande i arends!^°^^^ ^sandas till byggnadsstyrelsen som har att därtilf^ö^njip ^^p^-der efter det generalplan antagits aumaian darom till konungen. ¬ i i — 1947. nr 390. — 22 §. 715 ge^sflplan~^^ ' tillämpliga delar jämväl om ändring av 23 §, 1 mom. när fråga väckts om att generalplan skall kelt eller delvis fast- stallas, bor utred^ vilka markagare som beröras härav, samt, i den mån så provas lämpligt, tallmlle beredas markägarna, drätselkammaren och väaför- valtningen i lanet att muntligen eller skriftligen yttra sig i ärendet. skall omrade som gränsar till annan kommun eller samhälle bör tillfälle att yttra sig beredas jämväl nämnda kommun eller samhälle sedan förslag i ämnet uppgjorts, skall det genom byggnadsnämndens försorg utställas tor granskning viss tid, minst en månad, under vilken anmärkningar mot iorslaget ma goras hos nämnden. kungörelse härom skall före början av denna tid införas i den eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden lör staden intagas. _ byggnadsnämnden skall därjämto låta genom kallelsebrev, vilka skola av­ sändas med posten under rekommendation, eller eljest bevisligen fore början av den för granskningen bestämda tiden underrätta kända och inom riket boende markägare, vilkas rått beröres av förslaget, samt drätselkammaren även­ som, därest fastställelsen avser område som gränsar till aunau kommun el­ ler samhälle, nämnda kommun eller samhälle. vad nu sagts skall dock icke gälla sakägare, som skriftligen godkänt förslaget. är mark, som beröres av förslaget, samfälld för flera fastigheter med skilda ägare och finnes för sam- fälligheten känd styrelse eller annan _ som är satt att förvalta den, erfordras ej kallelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, utan må kallelsen över­ sändas till ledamot av styrelsen eller till förvaltaren; och vare denne, där han ej äger att själv föra talan för samfälligheten, delägarna ansvarig för att kal ­ lelsen tillställes någon som äger behörighet härtill eller, om sådan ej finnes, kommer till delägarnas kännedom. kinnes ej känd styrelse eller förvaltare och är marken samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, må kallelsen sändas till en. av delägarna att vara för dem alla tillgänglig, och skall för sådant fall tillika uppgift om vilken delägare kallelsen tillställts kungöras på sätt i andra stycket sägs. berör förslaget allmän väg eller för biltrafiken viktig gata eller mark, som är avsedd att utläggas till sådan väg eller gata, eller befästning eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller omfattas av förordnande enligt 82 § samma lag, eller finnes inom området mark, som tillhör kronan eller enskilt trafikföretag och som i förslaget intagits såsom trafikområde, skola kopia och avskrift av förslaget i erforderliga delar tillställas den som har att företräda vägförvaltningen eller anläggningens eller trafikområdets ägare, med skyldighet för denne att inom viss av byggnadsnämnden angiven tid, minst en månad efter handlingarnas -delfående, till nämnden inkomma med yttrande över förslaget. vad sålunda stadgats skall dock icke gälla sakägare, som skriftligen godkänt förslaget. vidtages ändring i förslaget sedan det blivit utställt för granskning, skola kända och inom riket boende markägare, vilkas rätt beröres av ändringen, även ­ som drätselkammaren omedelbart på sätt i tredje stycket sägs underrättas om att ändring skett samt vid sammanträde inför byggnadsnämnden eller eljest erhålla tillfälle att taga del därav.2 mom. sedan förslaget undergått granskning enligt vad i 1 mom. sägs, skall byggnadsnämnden överlämna ärendet jämte inkomna anmärkningar och yttranden samt eget utlåtande till stadsfullmäktige, överlämnandet till stads- i. v ¬ 716 — 1947. nr 390. _ ej må stadsfullmäktige vidtaga andnng i byggnadsnämndens forslan- mindre kända och inom riket boende markägare, vilkas rätt beröres av med av äad- daom, femte miuuie jifliiua- uv.li ------- -------. xauu ringen, beretts tillfälle att taga del därav pa sätt stadgas i l stjmket. 24 §. sedan stadsfullmäktige beslutat göra framställning om fastställelse neralplan, skola till länsstyrelsen utan dröjsmål insändas karta, va rå försl utmärkts, jämte tillhörande generalplanebestämmelser, utdrag av bviranad nämndens och stadsfullmäktiges protokoll i ärendet, förteckning över de fa t‘ ' heter, samfällighcter och andra områden, som beröras av förslaget samt d ägare ävensom inkomna anmärkningar och yttranden samt övriga till ärendet hörande handlingar. länsstyrelsen skall, så fort ske kan, med enet överjämna handlingarna till konungen. ^ utlatande kungörelse om stadsfullmäktiges beslut så ock om generalplanens faststäl- l^de skall genom bj^ggnadsnämndens försorg, eå fort ske kan, införas i den eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden för staden intagas. _ sist inom tre månader efter det generalplanen fastställts skall kopia av den 1 ärendet upprättade kartan och avskrift av dithörande generalplanebestäm- melser insändas till byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen oeli länsarkitekten. 25 §. kapitel är stadgat om fastställelse av generalplan gälle i ^ fråga om ändring av fastställd generalplan; dock fnmf andnng, som ej innefattar väsentlig avvikelse från vad somk°4ä^t ^ ^ ändring avgörande upptaga förslag rörande ej läns^wlsen länsstyrelsen äger besluta, såtot nungens prövning ^ sarskilda skal föreligga att underställa förslaget ko- föras^ övl^länss^rdse^^^^l § ^^dje stycket byggnadslagen klagan e.i rättade kartan ä bev^ ^tt å den i ärendet upp rrau teckna bevis, att beslutet på grund därav vmnnit laga kraft. 4 kap. om stadsplän. tadsplans upprättand© och antag'ande* vid.^et erhåller en med^hän^^fa^^ att bebyggelsen inom ^tmas synpunkt tillfredsstivi?^.?'^ stadens framtida utveckling ur ^ saväl till stfldpno u v utformning. tillbörlig hänsyn skall barvid^whära de äitr ^ör olika ä^ndamål och dess for. “a3:kagarnas berättigades ^^^^^j^örande förenade kostnaderna som ock tih ^ade intressen. med beaktande härav bör särskilt tillses ¬ 5 - 1947. nr 390. _ 717 1) att olika delar av staden avses för sådana ändamål, vartill de med hänsyn tiulage, terräng och andra omständigheter äro bäst lämnade 2) att hansyn tages till bestående ägogränser och servitut samt befintliga vagar och andra förhållanden som kunna bidraga till underlättande av sä fsän tijotltte^ ^ parlglf markens höjd- och grundförhållanden ävensom till förefintliga mpjligheter for vattenförsörjning samt för utförande av avlopp och andra anordnmpr för bortförande eller oskadliggörande av spillvatten och annan orenjighet; 4) att hosta^bygpndet lämpligen fördelas på olika områden, åtskilda från varandra och fran större omraden för industri och dylikt medelst parkhälten elier annan mark som skall lämnas i huvudsak obebyggd j 5) att största möjliga trygghet vinnes mot fara för elds utbredning över större område: 6) att det militära försvarets, civilförsvarets och den civila luftfartens behov vederbörligen tillgodoses ; 7) att bekväma trafikleder förbinda såväl olika delar av sbiden sinsemellan som^ även staden med angränsande samhällen, så ock att i övrigt god anslutning ernås mellan det för planläggning avsedda området och annat redan planlagt område i grannskapet, skolande därvid hänsyn tagas till de ytterligare plan- läggningsåtgärder som kunna ifrågakomma framdeles; 8) att gator givas sadan riktning, lutning, hredd och anordning i övriart att trafiksäkerheten främjas samt trafikens fordringar i övrigt och kravet på ett tilltalande utseende tillgodoses ävensom att möjlighet heredes till goda dager- och nivåförhållanden inom kvarteren och skydd mot förhärskande vindar samt till anordnande av erforderligt avlopp; 9) att gatas anslutning till viktigare trafikled sker där det är lämpligt från trafiksynpunkt samt att bebyggelse icke så anordnas, att för gatutrafiken er­ forderlig fri sikt därigenom hindras; 10) att avståndet mellan byggnadslinjerna å ömse sidor om gata i all­ mänhet icke göres mindre än 12 meter; 11) att allmänna platser för parkering och andra för samfärdseln erforder ­ liga områden utläggas i tillräckligt antal inom olika delar av staden med ända ­ målsenliga lägen samt lämplig storlek och form samt att möjlighet finnes att anordna enskilda parkerings- och garageutrymmen i erforderlig omfattning; 12) att torg samt parker och andra planteringar, lekplatser för barn i olika åldrar ävensom idrottsplatser anordnas i tillräckligt omfång och antal inom stadsplaneområdets olika delar; 13) att byggnadskvarteren givas med hänsyn till avsedd fastighetsindelning och bebyggelse lämplig storlek och form; 14) att möjlighet bereda till god planlösning av de enskilda byggnaderna med sol och ljus särskilt i bostadsutrymmen; 4 15) att platser för allmänna byggnader, som äro eller anfagtm bliva erfor- p, derliga, i stadsplanen anordnas i tillräcklig omfattning och på sådant sätt. att (! byggnaderna bliva lämpligt belägna och väl inordnade i stadsbilden; ' 16) att även eljest skönhetssinnets fordringar beaktas och skäliga anspråk på utrymme, reda, sundhet, omväxling och trevnad bliva tillfredsställda; ^ 17) att historiskt, kulturhistoriskt eller estetiskt värdefulla byggnader och stadsbilder samt sådana platser, som på grund av belägenhet, växtlighet eller säregna naturförhållanden äro särskilt tilltalande, så långt möjligt skyddas och bevaras samt ej utan tvingande skäl förstöras eller skadas; 18) att skyldigheten att bevara fastn fornlämningar lakttages; samt 19) att i övrigt ett lämpligt utnyttjande av planområdet främjas. 211 —}7 ö02^/. svensk förfatfninffssamlwff 1947, .vr 390. i i t- i •-'1 ¬ 718 __ 1947. nr 390. till iamfärdseln, vattenfärsörjmng eller avlopp eller eljest fran allmän s^. pnikt ej är lämpad fbr sädan bebyggelse. 27 §. av stadsplan skall tydligt framgå, huruvida ett område är avsett till bygg. nadskvarter, gata, torg, park eller annan allman plats eller till specialområde. 28 §. 1 mom, i stadsplanebestämraelser skola, i den man sa finuos erforderlig, intagas siadganden angående reglering av byggnadskvarters bebyggande och användning i övrigt, såsom • i i , ora kvarters användning för bostads- eller industriandamal eller eljest för ändamål av visst slag; om. förbud mot bebyggande av viss del av kvarter; om byggnadslinjer och byggnadsgränser; om gårdsutrymme, antal byggnader som få uppföras å tomt samt byggnads läge å tomt; om byggnads höjd och våningsantal ; om antalet lägenheter som få inredas i hj^-ggnad i dess helhet eller vid varje trapplan ; om byggnadsmaterial och byggnadskonturer; om förbud mot anordnande av utfart eller annan utgång mot gata; om skyldighet att anordna plantering eller att bibehålla befintlig växtlighet å tomtmark som ej behygges; om förbud mot anordnande av plats för sopor eller upplag å tomtmark som nyss nämnts ; om ordnande i övrigt av åy]:k mark; samt om stängsels beskaffenhet eller förbud mot anordnande av stängsel, pyg^adsverksamheten bör icke genom detaljerade stadsplanebestämmelser av^ddä^s nödvändigt för vinnande av det med plauea hö? rrf: .uppgörande av stadsplanebestämmelser för byggnadskvarter kktkä ' al^^^ånhet gäller för uppgörande av stadsplan, bland annat belägna eller eljest på större avstånd synliga plat- ser regleras med hansyn till god konturverkan- huruvida byggnaderna skola ^pp^°^®j^nbyggda; ^ sammankopplade i tomtgräns eller på annat sätt sam- . hållandetrweh-' “^ ^ppföjas till större höjd eller till större omfång i fog ­ liga behov an ^in betingas av stadens allrnänna utveckling ,b^äges i heokunde av ortens traditioner, ^ btåndet mellan lvp-cmn^ ’ beskaffenhet, avloppsförhållandena " ■■ »»-äsärs-asif -, ¬ — 1947. nr 390. - 719 i 8 f att goda dagerförhållandea iaom kyaiteron säkerställas och möjlighet i största utsträckning beredes till inredande i byggnaderna av lägenhite? med genomgående inftvaxliug och direkt solbelysning- ^ att bebyggandet så anordnas, att svårighet ijke uppslår vid släckande av elds vad a; samt att, dar viss kvartersmark finnes vara från sundhetssynpnnkt eller eljest mmdre tjanlig till bebyggande, erforderliga bestämmelser meddelas om^ de atgarder som skola vidtagas innan marken må bebyggas. ^ 3 mom. avse stadsplanebestämmelser förut bebyggd stadsdel, skall vid till- lampning av vad i 1 och 2 mom. sägs nödig hänsyn tagas till förefintlig be­ byggelse. öarskilt bör tillses, att, där inom området finnas byggnader vilka kunna antagas bliva för avse ­ värd framtid bestående, bebyggandet såvitt möjligt så ordnas, att enstaka bygg ­ nader eller byggnadsgrupper icke komma att störande bryta mot omgivningen 1 fråga om byggnadshöjd, bebyggandets täthet eller byggnadernas art i öv ­rigt; samt ^att sådana anordningar vidtagas som är o ägnade att förbättra byggnadsför ­hållandena inom kvarteren. 29 §. genom stadsplanebestämmelser skola jämväl meddelas erforderliga föreskrif ­ ter om användningen av andra områden än byggnad skvarter, såsom om rätt att inom gata, torg, park eller annan allmän plats utnyttja utrym ­ met under eller över markens plan till inredande av lokaler eller för annat ändamål; om gators korsning med varandra i olika plan eller om korsning mellan gata och särskilt trafikområde; om gatas förläggande i tunnel under markens plan; om anordnande av bro; om byggande inom specialområden, därvid bestämmelserna såvitt möjligt böra lämpas efter de för kvarterens bebyggande gällande grunderna; om vidmakthållande eller anordnande av vattenområde; om bevarande av naturförhållanden som äga betj ’-delse för stadsbilden; samt oni anordnande av plantering. 30 §. 1 mo7}i. stadsplan må icke uppgöras av annan än den som^äger i 19 § 1 mom. första stycket angiven behörighet; dock kan konungen, då skäl äro där ­ till, förklara jämväl annan person behörig att uppgöra stadsplan. 2 mom. till grund för stadsplan skall ligga en grundkarta i skala ej under ­ stigande 1 : 2 000. kartan skall upptaga ägogränser, vägar, byggnader, fasta fomlämningar, vatton samt viktigare trädbestånd och andra naturforhall^den som kunna vara av betydelse vid planens uppgörande, ävensom höjdförhållan ­ den, vilka i regel skola angivas genom nivåkurvor för minst varje höjdmeter, och övriga för stadsplanen betydelsefulla förhållanden.vid grundkartan skall vara fogad förteckning över de fastigheter, samfäl- ligheter och andra områden som omfattas av kartan samt dessas ägare ävensom, i den mån kännedom därom kunnat erhållas, sådana fastigheterna åvilande ser- vitut som kunna hava betydelse för stadsplanen.grundkartan och förteckningen skola vara upprättade av person, vilken ä^r behörighet att innehava befattning såsom mätningsman i stad; dock må för ­ teckningen upprättas av registerföraren i staden även om denne ej äger sadan ^^närmaré föreskrifter till ledning för utarbetande av grundkarta meddelas av lantmäteristyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen. ¬ f 720 _ 1947. nr 390. — 3 mom. förslag till stadsplan skall ntmarkas pa grandkartan eller i pia eller utdrag därav i erforderliga delar. pa ko- på stadsplanekartan skola tydligt angivas granserna för planen ^de markområden som skola användas för olika ändamål. för gators och torgs höjdlägen skda anpv^ med siffror i gatukors och i där lutningen avsevärt ändras. där sa finnes nödigt, skall tillika gatunrofo ’ utmärkas å särskild ritning. ^ till planen hörande stadsplanebestämmelser skola avfattas i särskild h rl ling samt tillika utmärkas å kartan genom särskilda beteckningar. 4 tjioni. stadsplanekartan skall åtföljas av a) grundkartan eller kopia därav jämte därtill hörande fastighetsförteck b) beskrivning över stadsplaneförslaget, vilken beskrivning jämväl sk ii innehålla erforderlig motivering för förslaget ävensom, där stadsplan a förut bebyggt område, erforderlig utredning angående de ekonomiska forut^ sättningarna för planens genomförande och såvitt möjligt den tid. inom ken genomförandet kan ske, skolande detaljer, som icke kunna till fullo tvd- liggöras å stadsplanekartan, särskilt upptagas i beskrivningen; samt ^ ' c) sådan utredning angående grundförhållanden ävensom vattenfötsörinine och avlopp samt motverkande av vattenförorening som kan erfordras för för slagets prövning. 31 §. ■angående handläggning av fråga om uppgörande av förslag till stadsplan och ärendets fortsatta behandling skola föreskrifterna i 23 och 24 §§ äga mot- e fillämpmng,_ dock att den i 23 § 1 mom. andra stycket angivna tid, under vilken anmarkmugar mot förslaget må göras hos byggnadsnämnden, må f 23 § 1 mom. fjärde stycket fni^clno^f vilken vägförvaltning har alt inkomma med 5'-ttrande överirlftvf k ^ ’>"s™nsas till mi„st fjorton dagar, villkor ^ byggnadslagen stadsplan fastställts undersedt såda. i plagen isående mark, skall, sorff så snart ct- t ^ därom genom byggnadsnämndens för ­sorg sa snart ske kan tillställas byggnadsstyrelsen och länsstyrelsen. underlåta stadsm?rnhu ‘^^^^!l^^> stadsplan upprättas för visst område men styrelsen göra anmala^^'^srora "tmtonsgen åtgärder, skall läns- om ändring av'ls'dsulnn^^^ stadgat gälle i tillämpliga delar jämväl ieke erfojrl, däs förmäles i 30 § 2 mom., fprhtligt framgå av stadsuhnal^^+^®° ’- angivas å sådan karta, tilj' ^geu. då ändringen tt i °iåu de äro av betydelse för and- sentlig avvikelse från vntl planens grunddrag eller eljest innefattar ya-i 23 § 1 mu “ dra erforderligt att :att- • 2 nwm. skall ändrino- j angivet kungörelseförfarande. ^^’^ånuiden att, sedan förd^ \^plan antagas av byggnadsnämnden, vgörande. med avseende å j ’ladergått granskning, företaga ärendet la ^ tillämpning^^ "'^dare förfarandet skola bestämmelserna i 24 § ^ 2fi huruvida viss ändring av stadsplan arav wsstyrelee. sltsl srsmlt byggnadelagen kunna faststal l ¬ ~ 1947. nr 390. - 721 % i i ä ii va ­ av »4st fif xre1åä\1 ^ller eljest om todringen medför att huvudändamålet för markens användninn föränd ras, såsom att industnomrade ändras till bostadsområde eller att falusrrk dler^aiman plats i nämnvärd omfattning överföres till område fö> be “vg sentugttnfrfr bebyggelsen om ändringen eljest medför avsevärt större eller mindre ntovtliande marken mom helt kvarter eller del därav ^ utnyttjande om ändringen berör gata som avser att betjäna infarts- eller genomfartstra- fiken, dar fraga ej ar allenast om mindre ändring i höjd- eller sidled nahlte'^ssil^" ” historiskt, kulturhistoriskt eller estetiskt värdefull bygg- om ändringen är förhunden med utvidgning av stadsplan, om ändringen väsentligt påverkar områdets eller omgivningens karaktär, ssidrit om ändringen medför mera. betydande ingrepp i markägarens rätt att ut ­nyttja marken. j mwn länsstyrelsen skb,]l så fort ske kan till avgörande upptaga sådant lorslag till stadsplan eller ändring därav som länsstyrelsen äger fastställa såframt ej länsstyrelsen finner särskilda skäl föreligga att underställa för ­ slaget konungens prövning. må till följd av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen klagan ej föras över beslut, varigenom länsstyrelsen fastställt stadsplan eller ändring därav, bar länsstyrelsen att å stadsplanekartan teckna bevis att beslutet på grund därav vunnit laga kraft. 34 §.sedan stadsplan fastställts, skali plan för avledande av vatten eller flytande orenlighet fmn sa väl gator och andra allmänna platser som byggnadsmark och andra områden samt erforderliga åt^rder till motverkande av vattenförore ­ ning (avloppsplan)_ av stadsfullmäktige antagas tdl efterrättelse. planen skall bringas i verkställighet, i den mån sådant genom bebyggande varder erfor ­derligt. 35 §. väckes fråga om meddelande av beslut enligt 59 § byggnadslagen rörande särskild grund för fördelning av gatumarksersättning eller om ändring i så­ dant beslut eller om antagande av bestämmelser om bidrag till gatubyggnads- kostnad eller ändring därav, och finna stadsfullmäktige, att frågan bör komma under närmare prövning, låte stadsfullmäktige verkställa utredning i ärendet och uppgöra det förslag, vartill utredningen må föranleda. sedan förslag upprättats, skall detsamma hållas för granskning tillgängligt under viss tid, minst en månad efter det kungörelse härom blivit införd i den eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden för staden intagas. beträf­ fande förslag om särskild grund för fördelning av gatumarksersättning skall underrättelse om dess utställande för granskning tiuika tolställas kända och inom riket hoende markägare, vilkas rätt beröres av förslaget, genom särskil ­ da kallelsebrev på sätt i 23 § 1 mom. tredje stycket sägs. efter det den för granskning bestämda tiden tilländagått och förslaget underkastats den ytter ­ ligare bearbetning, vartill anledning må hava förekommit, äga stadsfullmäk ­ tige besluta i ärendet. _ skall ärendet underställas konungens prövning, skola, sedan stadsfullmäk ­ tiges beslut meddelats, handlingarna insändas till länsstyrelsen som har att med eget utlåtande överlämna dem till konungen. i v ¬ 722 _ 1947, nr 390. — 36 §. väckes fråga om tillämpning av bestämmelserna i 70 § eller stycket byggnadslagen, skall byggnadsnämnden uppgöra förslag i ämn.f ^ sedan förslaget uppgjorts, skall tillfälle beredas vederbörande v att under \dss tid, minst fjorton dagar, granslca detsamma. angåend ägarnas underrättande om förslagets utställande till granskning skab j i 23 § 1 mom. tredje stycket stadgas^ äga motsvarande tillämpning. ^ den mark som skall avstås skall till läge ocb gränser angivas på' stad 1 ka.rtan eller särskild karta med samma noggrannhet. tispjane^ om byggnadsnämnds skyldighet att göra anmälan till inskrivnind^rj,.^. då fråga väckts om tillämpning av 70 § eller 165 § första stycket lagen, stadgas i förstnämnda paragraf. j^ögnads- om tomtåndelning. 37 §. vid byggmdekyarters indelande till tomter skall tillses, att tomterna er- balla sadan form och storlek, att de kunna ändamålsenligt utnyttjas i enlip- bet med gällande föreskrifter. ^ till ledning för uppgörande av förslag till tomtindelning bör bygnnads- namnden 1 man av behov i god tid låta utreda ocb å -särskild katta (kvar- terskarta) tydlig apgiva, huru bebyggandet å de enskilda tomterna kominer sasom led i ett lämpligt bebyggande av kvarteret i dess helhet. visar sjg vid upprättande av kvarterskarta att ett ändamålsenligt bebyg- ser elicit skulle främjas genom ändring av stadsplanebestämmelser den anknmmn byggnadsnämnden skyndsamt vidtaga på nämn ­den ankommande atgarder för sådan ändrings genoniförande. 38 §. gata^ liuses, att varje tomt såvitt möjligt får gräns motk^?uträ samfärdsel ansett område sam vinklar motta^r^ndra ^ dnrrl ^ lämplige^ kan ske, göras raka ocb bilda räta skaffenhet i övrigt annan höjdförhållandena eller markens be ­skall behörig bän^n tao-nq bamtinnan, förfares därefter. i varje fall kens ägare frainsjilldalinskelår^^^^^^ äganderättsförhållanden samt av mar- fhig, elle^r^stridw^sfij^thl^^!^^ stadsplan, att ändring sker av tomtindel- ^mts form ocb storlek clfo mot gällande stadgandenbyggnadsnämnden att eljest icke ändamålsenbg, ka rättelse, i den mån så kan sk vidtaga åtgärd till åstadkommande j av y “8,rltas å karta, upprättad av person, vil- kfau uppditts i valåtf™ ruätemgsmau i oi i f mindre sll„ 1 :d00. där ej särskilda fo*" iintrp^®®^shetsindelning ei upptaga gränser för fastig , ,nirifrei^^^^^hetsindelniiid- skall upptaga gränser för ,s®?“(..&’'ensom varte^yfj lä® beröras av tomtindel ® belagealet i nybildad tomt med dess gränser mallande till de tomter och andra områden som gränsa till i ! ¬ 1. vi i i 1947. nr 390. - 723 av beskaffenhet _ att kunna inverka \ "tossdebinsr toftarlan ^höra av yuka tomten skall bildaa, tomtens hela ytinnehåll oeh tängden fv rs?tär: skilda sidor for varje ,i tomtindelnmg ingående fastighet el!er annat område strivnsn^^ ' fastighetsregistret vara angifen ä kartan och i be- nfamare anvismngar rörande upprättande av irarta oeh beskrivninv till toml- mdelning meddelas av lantmiiteristyrelsen efter samråd med byggnads ”^- _ 41 §. 1 mom. då förslag till tomtindelning skall uppgöras, bör i den mån sn prövas lämphgt tillfälle beredas markägare, vilkas rätt beröres av förslaget, ävensom drätselkammaren att muntligen eller skriftligen yttra sig i ärendet lörslaget uppgjorts, skall det genom byggnadsnämndens försorg ut ­ ställas för granskning viss tid, minst fjorton dagar, under vilken anmärkningar mot förslaget må göras bos nämnden. utställning vare dock ej erforderlig, så­ framt samtliga av förslaget berörda markägare ävensom drätselkammaren'"med­ giva att dylikt förfarande icke behöver tillämpas. byggnadsnämnden skall låta genom kallelsebrev, vilka skola avsändas med posten under rekommendation, eller eljest bevisligen före början av den för granskningen bestämda tiden underrätta kända och inom riket boende mark ­ ägare, vilkas rätt beröres av förslaget, samt drätselkammaren; dock att vad sålunda stadgats kke skall gälla sakägare som skriftligen godkänt förslaget. är markägares vistelseort okänd eller är han ej boende inom riket oeh finnes ej någon som äger att för honom föra talan, utfärde byggnadsnämnden tillika kungörelse med tillkännagivande att förslaget under viss tid, minst fjorton dagar, efter det kungörelsen blivit införd i den eller de tidningar, i vilka kom ­ munala meddelanden för staden intagas, hålles tillgängligt för ändamål som nyss sagts. är mark, som beröres a-v förslaget, samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, må beträffande kallelse av delägarna i samfälligheten till- lämpas vad för motsvarande fall stadgas i 23 § 1 mom. tredje stycket. vidtages ändring i förslaget, sedan det blivit utställt för granskning, skola kända och inom riket boende markägare, vilkas rätt beröres av ändringen, ome ­ delbart på sätt i tredje stycket sägs underrättas om att ändring skett samt vid sammanträde inför byggnadsnämnden eller eljest erhålla tillfälle att taga del därav. 2 mom. sedan förslaget undergått granslcning enligt vad i 1 mom. sägs, ■\ skall byggnadsnämnden företaga ärendet till avgörande. nämndens beslut bör meddelas så fort ske kan och i brådskande fall sist fjorton dagar efter ut ­ gången av den tid inom vilken anmärkningar i anledning av förslaget senast skolat vara inkomna till nämnden. när tomtindelning antagits, skola till länsstyrelsen utan dröjsmål insändas kartan jämte därtill hörande beskrivning, utdrag av byggnadsnämndens proto ­ koll i ärendet och förteckning å samthga markägare, vilkas rätt^ beröres^ av tomtindelningen, med angivande för var och en av honom tillhörigt område, ävensom inkomna anmärkningar och yttranden samt övriga till ärendet höran ­ de handlingar. 42 §. t i 1 1 sedan tomtindelning fastställts, skall beslutet av länsstyrelsen utan dröjs ­ mål överlämnas till magistraten för att delgivas byggnadsnämnden och den som för fastighetsregistret. ¬ _ 19é7. nr 390. ^ må till följd av stadgandet i 150 § tredje styeket byggnadslagen kl« beslutet ej föras, har länsstyrelsen att a tomtindelmngskartan teckn« k ^ ’““t beslutet på grand därav vunnit laga kraft. ^ oevis att vad ovan i dett^ kapitel är stadgat om tomtindelning gälle i fii- delar jämväl i fråga om ändring av sådan indelning. 5 kap. om tilirunpning i tissa fall ar byggnadsplan. 43 §. har konungen förordnat, att vad i byggnadslagen med avsrpndo » t j x är stadgat om byggnadsplan skall tills vidare äga tillämpning inom rade som hör till stad, skola jämväl de i denna stadga med afseende tf meddelade föresknfterna rörande byggnadsplan äga tillämpning inol onst 6 kap. om utomplansbestänimelser. 44 §. byggnasvetk^n^sn^?^ innebålla de föreskrifter som i avseende å isfstedi ä erfordras utöver vad därom föraskrives sådana finnaf påkallat!" rskt bestämmelserna böra, i den mån anläg^in^r,^ ”^^'^^^'^^ ändamål, såsom för bostäder eller industriella å sådan^omtplatså^^osk ?ådan bostadsbyggnad, bypna^ läge sätt för bebyggandet rjur av platsen som bör lämnas obebyggd:skudaskäl upjföss med mlrf ^ bostadsbyggnader icke utan skr- minsta avstånd mellan större böjd an 7,6 meter,åtgärder till förekommafe eldfsa!^^ ’ avs^ med förslaget.^på åtföljas av karta över område som fmtliga förhållanden i den ® upptaga ägogxänser och övnga be- bord ocb lämplighet sknln eitin.: erfordras för bedömande av förslagete åen, vilka äro av beskaffenlf^^^^j. bestämmelserna avsedda förbåjlan- ^till f 1 att böra tydliggöras medelst utmärkande a älf“erforderlig motiverifls ävensom ■enförorening som kan erfn avlopp samt motverkande a rdras för förslagets prövning, föreskriftej^j^^g^^i^a om utomplansbestämmelser ändring t 23 vi nxobsvarande tillämpning; doek art bestämmelser utom såvitt angår i tredje oeh fj&^rde ¬ it it ^ a - 1947. nr 390. _ 725 styckena föreskrivna underrättelser till dräf^plknmmflron r- u • länet samt ägare av befästning eller anntf'anl~g avt ”’"1? | byggnadslagen eller som omfattas av förordnande enligt 82 § sanjl lag. ^ 4 vi i4' 7 kåp. om kyggande. om byggnads yttre anordnande m. m. 47 §. • ^ ,^y^e:nad skall med avseende å köjd och antal våningar samt yt- suande mmmesf ' enlighet med stadsplan, hyggnadsplan och eljest med byggnads höjd förstås dess höjd till skärningen mellan å ena sidan fa- sadytan eller de^as förlängning och å andra sidan ett plan, som tankes höja sig inat b3'-ggnaden med en lutning av 45° och därvid berör men icke skär den del av yttertaket som är belägen innanför fasadytan eller dennas förlängning. pör byggnad vid gata räknas bushöjden från gatans medelnivå framför bygg ­ naden. pör gårdsbyggnad räknas hushöjden från gårdens medelnivå invid byggnaden; dock skall hushöjden, om lokal anordnas under gård och gårds- planet lägges högre än gatan, räknas från gatan. för fritt liggande byggnad inne å tomt räknas hushöjden från markens medelnivå utefter den av byggna ­ den upptagna platsens konturlinjer. byggnad må härvid ej utan byggnads ­ nämndens medgivande anses som fritt liggande inne å tomt, om någon del där ­ av ligger närmare gata än 6 meter. 2 mom. såsom våning anses källare, förlagd på sådan höjd, att golvet i när ­ mast däröver varande våning blir beläget mer än 1,5 meter ovan angränsande markyta, där ej b5^ggnadsnämnden med bänsyn till terrängförhållaudena an ­norlunda bestämmer. såsom våning sk^l ock, där ej annat är föreskrivet eller uppenbarligen för ­ utsatt, anses 'sdnd, å vilken bonings- eller arbetsrum finnes inrett. 3 mom. vad i detta kapitel stadgas om tomt skall gälla även annan för bebyggande avsedd fastighet. 48 §. byggnad skall, såvida ej annan byggnadslinje är bestämd, uppföras i gatu- linje eller, där förgård finnes, i inre förgårdslinjen. där så med hänsyn till terrängförhållandena eller eljest prövas lämpligt, må byggnadsnämnden på an ­ sökan av vederbörande tomtägare förordna, att byggnad skall förläggas innan ­ för byggnadslinjen. beträffande fristående byggnad med högst två våningax, frånsett inredd vind, må sådant förordnande meddelas, oaktat tomtägaren ej gjort framställning därom, därest tomten ändock kan utnybtjas för bebyggelse i den utsträckning som stadsplanen förutsätter. 49 §. grundmur, sockel, portomfattning och dylikt må, i den mån byggnadsord ­ ningen medgiver det, skjuta över gräns mot gata, annan allmän plats eller annat från bebyggande undantaget område. 50 §. burspråk, utbyggt fönster, balkong eller annan liknande byggnadsdel må ofter byggnadsnämndens särskilda medgivande utskjuta framför fasadytan. 212^ —470ö24. svensk förfaiiningssainling 19-i7, xrsqo. .v*; ¬ 726 _ 1947. nr 390. — itedgivande härtill må lämnas i den man^ sådant finnes vara för cm ji. trevnad tjänhgt och icke ofördelaktigd; inverka på byggnadens mare föreskrifter rörande anordnande av dybkt ntsprång må med^ji nadsordningen. i tygg- 51 §. byggnads yttertak må icke, vare sig åt gata eller gård, skjuta övp utgångspunkt från att byggnaden uppföres till största tillåtna höjd t?u som från fasadjtians överkant höjer sig inåt byggnaden med l i ? •45 och till en höjd av liögst 6 meter. utning a? 52 §. utan hinder av vad i 51 § stadgas må byggnadsnämnden medgiva + partier och andra anordningar, som finnas vara till fördel för hfrn-rj jseende eller äro påiallade av praktiska skäl ock ej medföra olälstew® 5' överskjuta takplanet. teuneier, ma . . .l övrigt givas den utformning och den fära- cnm fordra och som bs^ggnadsnämnden finner lämplig saval for byggnadens utseende i och för sig som för en god helhetsverkan 54 §.jör byggnad som är avsedd att kvarstå endast viss kort tid må iä beståmmelsl som kan anses pt i^aiiad. dar ej vanprydnad eller annan olägenhet föranledes därav. skall våra ordnad^nå undantagen mark inom byggnadskvarter ring eller annan -nrv^b ’n- a.nlagga och vidmakthålla lämplig plante- kommer också att förpcl^ ' ^ sådan mark. på byggnadsnämnden an-visst sitt föreskriva, om marken skall lämnas öppen euer inhägnas på inhäg^d\sria^^mef sc böjdläge som plantering och helhetsverkan, under iaktt;id«>^^ erforderlig ljustillförsel och gatubildens kommer, ngande tilhka att fara för trafiksäkerheten ej upp" gata, ^ forläggas högre än eller i jämnhöjd med angränsande närmare föreskriftp^r i ^ gård och gata skola mpf^pi anordnande samt om förbindelse mel- ^tuueias 1 byggnadsordningen. ‘s'»* ”» is£ä£ ‘ s"" a "sis sbynd6a!mtordn^. ”®^^^^f eller rivits', skall för undvikande av vanprydnad 57 §. i#f- ¬ 1 i i fi'i y - 1947. nr 390. _ om byggnads inre anordnande m. 59 §. 727 m. nadsstyrelsen, samt jämväl i övrigt utformas i enlighet med hyggna ds styrel - sens anvismngar. 2 mom. boningsrums golv, väggar och tak. som gränsa mot det fria eller mot icke uppvärmt utrymme, skola hava minst den värmeisolerings förmåga som angives i anvisningar av byggnadsstyrelsen. _ boningsrum skaji, där tillbörlig uppvärmning eljest ej erhålles, förses med tjänlig eldstad eller annan tillfredsställande anordning för rummets uppvärm ­ning. a^ad i första och andra styckena föreskrives om boningsrum skall gälla jämväl om arbetsrum; dock må byggnadsnämnden med hänsyn till arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett, medgiva eftergift i skälig mån. 3 tuom. byggnad, som inrymmer bonings- eller arbetsrum, skall i enlighet med anvisningar av byggnadsstyrelsen uppföras så, att tillfredsställande ljud ­isolering erhålles. 4 mmn. för vinnande av tillfredsställande luftväxling inom byggnad skall iakttagas, att i bonings- och arbetsrum samt bad- oeb duschrum finnes erforderlig an ­ ordning för införande av frisk luft och för avlägsnande av den förbrukade; att imrör anordnas i kök eller annat utrymme för matlagning samt i tvätt ­stuga; att skafferi förses med friskluftsiutag; att klosettrum förses med utsugningskanal; samt att till pannrum anordnas luftintag direkt utifrån, där ej undantag finnes kunna medgivas med hänsyn till anläggningens ringa storlek eller andra sär­ skilda omständigheter. beträffande sättet för luftväxlingens ordnande skola, där ej byggnadssty ­relsen för visst fall medgivit avvikelse, iakttagas anvisningar som byggnad- styrelsen utfärdar. 5 mom. i varj ’e boningsrum skall finnas fönster, som skall vara tillräckligt stort och lämpligt anbragt samt så vetta omedelbart åt det fria att rummet erhåller god dager. vad nu sagts gälle ock om arbetsrum; dock må byggnads ­ nämnden med hänsyn till arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett, medgiva eftergift i skälig mån. 6 mom. till skydd mot fukt i bonings- och arbetsrum skola iakttagas an ­ visningar som byggnadsstyrelsen utfärdar. 60 §. 1 mom. i boningsrum ekall golvet läggas å sådan höjd över angränsande markens yta att skäliga anspråk på sundhet och trevnad tillgodoses, dock minst 30 centimeter.i boningsrum som lägges i gräns mot grannes fastighet, så ock i arbetsrum må golvet läggas lägre än angränsande markens yta, om rummet väl isoleras mot fukt och kyla. „ , , .mil t. ^ jvad ovan sagts om boningsrum skall ock gälla kök som tillhör bostads- j». golv i tvättstuga och bad- eller duschrum skall utföras av för vatten ogenomträngligt ämne samt läggas i lutning mot avlopp. bjälklag under / ¬ 728 _ 1947. nr 390, — 3vlikt utr'^tnme skalj, där så lämpligen kan ske, utföras av betong. u+f, b^waget av trä. fär fyllniag ej förekomma. uttorea - 61 §. 1tre^^ladmom. bostadslägenh^ skall anordnas sa, att den bereder möjlighet till tevnad och god hygien. den skall salnnda erbjuda la^mpliga och tillräcklig döbelplatser, vara försedd med tambur nodiga garderobsutrymmen och beho^ lig sanitär utrustning samt i övrigt tillgodose skäliga anspråk på utrymme och bekvämlighet. lämplig förbindelse bör anordnas mellan rummen dir / und^^kande såvitt möjligt av utrymmen med otillräcklig dager. a?'id planläggande av bostadslägenhet bör tillses, att. den får så solicrt läm som möjligt, och, där så lämpligen kan ske, göres genomluftbar. 2 mom. boningsrums golvyta får icke understiga 10 kvadratmeter; dock må, där lägenhet omfattar, ntöver tre boningsrum och kök, ytterligare ett eller flera boningsrum, golvytan i sådant boningsrum inskränkas till 7 kvadratmeter. i bostadslägenhet om ett eller flera rum och kök skall golvytan hos ett av rummen eller köket vara minst 18 kvadratmeter, i annan bostadslägenhet med endast ett rum må golvytan icke understiga, om till lägenheten hör kok­ vrå, 15 kvadratmeter och eljest 12 kvadratmeter. undantag från bestämmelserna i första och andra styckena må medgivas av byggnadsstjtelsen ävensom av byggnadsnämnden i enlighet med anvis ­ ningar som b3^ggnadsst3t:eisen utfärdar. kök skall hava en goh ’^da av minst 7 kvadratmeter samt hava fönster som kan öppnas mot det fria; dock må byggnadsnämnden medgiva undantag enligt anvisningar som meddelas av byggnadsstyrelsen. kokvrå, varmed skall förstås utrjnnme för matlagning med en golvjda av högst 4 kvadratmeter, får icke hava mindre golvyta än 2 kvadratmeter eller mindre bredd än 1,40 meter och bör vara försedd med fönster som kan öppnas mot det fria. ^ inträffande minsta tillåtna golvytan hos had-, dusch- och klosettrujn skola iakttagas anvisningar som byggnadsstyrelsen utfärdar. , 6 mom. vanmgshöjden i bonings- och arbetsrum skall räknat från golv till golv, vara minst 2,90 meter. ytan hinder av vad nu sagts må våningshöjden vara minst 2,70 meter i hygg- nad som ej mry^er flera än två för familj avsedda lägenheter, och minst 2,60 meter a ymden till enfamiljshus. . enstaka rum i bostadslägenhet eller eljest i större än 32 centimeter, skola ovan ,_angira» öv “c^3reeäeter varmed tjockleken av bjalklagct fm' be®teffale°“l!®®™'?® kubikinnehåll understiga 15 kubikmrfer, eller av 1. ™rtill ritningar prövas av ivonimg tillhör kronan ®®tyrelsen, eller beträffande annan allmän kysimad. «edgivlt\ “\3ther*''f föreskrives i 2 och 3 mom. uen myndighet som har aif tirnvnhar att pröva ritningarna. 62 §. isn maruager av tillräcklig f ^naat aätt. ^ djup, säkerställas genom palnmg eller p (grundmur eller grundpelare, som icke lägges på berg. skall aed' % ¬ es ill ja v- le :e kr r. itt i — 1947. nr 390. ^ ^29 nedsprängas,minst 30 centimeter under gato^anet ^ ^ fjhs- sr -r?teuardiup. ändook att källare itygä ejsfafiakomlt _ .vad salunda stadgats skall ej gälla, där marken utgöres av berg ocb källare ej anordn^ i^yggnaden närmare gränsen än d meter undantag från stadgam det 1 första stycket ma därjämte efter grannens börande medliv^arw- nadsnamnden, dar nämnden med bänsyn till böjdförhållanden eller lrs beskaffenhet dier eljest så prövar skäligt. markens 7?^^ källare anordnas, skola grundmur ocb källargolv så utföras eller behandlas samt omgivande mark så dräneras, att erforderligt skydd er- balles mot fukt i kallaren. yad bär sagts om källargolv gäller även annat golv som lagges direkt på marken. där källare ej anornas, skall marken invid grundmurarna och under bygg- nadeni pa tiufredssrållande^ satt dräneras, varjämte matjord under byggnaden skall bortscbaktas, bottenvåningens bjälklag väl isoleras mot kyla, fukt duns- ter ocb olägenhet samt det fria utrymmet därunder väl ventileras. 5 «iow. murar ocb väggar skola medelst betryggande fuktisolering av ­skiljas fran grunden. i l r "i i 4 63 §. 1 nwtn. byggnad, som uppföres i gräns mot grannfastigbet, skall, såvida ej framförvarande område till minst 12 meters bredd är undantaget från be ­ byggande, avskiljas från graunfastigbeten medelst brandmur. där särskilda skäl det påkalla, må i byggnadsordningen meddelas bestäm ­ melser om rätt att bava gemensam brandmur för byggnader, uppförda å var ­ andra angränsande fastigheter, samt om rätt för byggnadsnämnden att i fall, som angivas i byggnadsordningen, medgiva befrieke från uppförande av brandmur. i byggnadsordningen må även stadgas att, där gemensam brand ­ mur framdeles anordnas eller sådan brandmur anordnats på grund av åläg ­ gande i byggnadsordning, gemenskapen ej må av en delägare mot den andres bestridande hävas. då särskilda skäl föreligga ocb grannar därom överenskomma, må bygg ­ nadsnämnden kimna medgiva, att föij,ster eller dörr anbringas i brandmur, med villkor att betryggande anordningar vidtagas för öppningarnas brandsäkra avstängande i händelse av eldsvåda. byggnadsnämnden må, då grannar enas därom, medgiva anstånd med sådana skyddsanordningars vidtagande, såvitt eldfaran icke därigenom avsevärt ökas. 2 mom. byggnad av trä med större planyta än 300 kvadratmeter skall, där ej byggnadsnämnden efter brandcbefens börande på grund av särskilda skäl medgiver undantag, genom brandmur avdelas så, att ingen del överstiger nämnda mått.3 mom. brandmur skall uppföras antingen av massivt^ bränt tegel med en volymvikt av minst 1,1 kilogram per kubikdecimeter, varvid muren skall bava en tjocklek av minst 23 centimeter, eller ock i annan, av byggnadsstyrelsen godkänd konstruktion; dock gäller för brandmur, som utgör yttervägg till bonings- eller arbetsrum ocb ej är motbyggd, i tillämpliga delar vad i 59 § 2 mom. stadgas. i4 mom. införes imrör eller annan luftkanal i brandmur, skola kantens ytter- ocb innerväggar sammanlagda hålla minst den for muren föreskrivna godstjockleken. införes slits i brandmur, skall vad nu sagts äga motsvarande ¬ 730 19d7. 390. tillämpains:. vid juftkanal vars bredd i murens längdriktning ei n. ^ 15 centimeter, och vid vertikal slits av samma bredd må dock e-n^ .v^f^ger vara mindre men får ej understiga 11 centimeter mot murens vttr' ’°a angående rökrör i brandmur samt angående luftkanal i är motbyggd, skall vad i 67 § 2, 6 ocli 7 mom. stadgas äga mowr^ ’ lämnning. arande tubmpning. —wic i anbringas balk- eller bjälkändar i brandmur, skall murcr.'. +• n , yttersidan vara- minst 11 centimeter. * tjocklek på utföres brandmur i särskild, av byggnadsstyrelsen godkänd kn f i må medgivas de undantag från bestämmelserna i detta mompn-i- 'av omständigheterna. pakallas 5 inom. brandmur skall uppföras från grunden till bve-o-narlo^. + i v taket av samma höjd som grannhusets, skall brandmur vid o iipt. * ^ nad för industriellt ändamål uppdragas 50 centimeter och annan 30 centimeter över teket; dock må byggnadsnämnden, där farsx komst prövas ringa, efter brandckefens hörande medgiva att tatälttt' brandmurens uppdragande över taket, dettas undersida förses méd bi^sdhljr bekladnad till en md av minst 60 centimeter närmastbrandmt väggbeklädnad får icke flx^ öt såsuxad“ä\mnne wnad tit '-f ”, 64 §, verk, bjälklag över^kälkre^samt överf/^^ våningar, skola vertikala bär­ lag eller innertakkonstruktion ntföraf br^^ bärverk vilande bjälk- än fyra våningar, skola jämväl övril^ ] fbyggnad i flera undergår byggnad som bjalklag utföras brandsäkert. ändring, skall ’ brandbotten där sådam^^^ stycket, till nybyggnad ha^örlig säkert bärverk vilande bjälklag saknas, anordnas å översta på brand­ om åen är"inredd^till mtr^n^h"!??*^^ styckena skall vind räknas som våning, .2 mnm. vid nnnwn7p^ “fe“: . .. äg eller av euer byggnad för imjvvoil; iri , nyttjas lor den allmanna sam- ® tillhörande vertikala bärverk utföras brand- uppföres byggnarl enn-,bärverk sai^rs smycket, i tre eller flera våningar, utföras bärverk vilande bjälklag ellerhysa \ byggnad, som inrvmm!r^ ’^^^‘i gälla med stell personer ^"^er^usuingsanstalt och är avsedd att eller penrinno+ .. ’ nsom bvcormrl crim ttmtrmtycoi- vårdanstalt, tills ^ anaring sl^ ^ niom. andra stycket ” sägs äga motsvarande ’>ysenaa är sä?8k, ”h\4dga't? “‘^® " skyddsrum och källarmursgenombrott i ----ctixuicli ölmom. andra stycket ¬ r 1 i a- i f f 1947. nx 930. __ 731 65 §. säkra, brandhärdiga eller flamskäde vtoar och ^ invid sådan vägg å vind skall skyddas mot wd ] vfvägg skall föz.es med dörr av kin^sne 2 mom. å hanbjalkarna eller mom ntrymme ovan inredd vind må i bvnn. nad med tva eller flera vanmgar. vindsvåningen inräknad, boningsrum ei^fm ordnas ar sadant utrymme avsett att användas till upplag för brfnxra före avskilt fran undervarande vindsvåning medelst ett med pfkonstruktion utfört bjälklag, vilande uppsättas audta skiljeväggar än sädana, som er- fordras for tillgc^oseende av i huset boende personers behov av lokaler för eller som byg^adsnämnden finner nödigt före- h j övrigt må utrymmet endast uppdelas medelst skarmar av metalltradsnät eller på annat sätt, som kan godkännas av byggnadsnämnden. ^ 3 mom. i byggnad med högst två våningar, inredd vindsvåning inräknad, byggnaden inrymmer flera än fyra lägenheter för bostads- eller atfars^d^al, mre takytor och lägenhetssldljande väggar ovan källarbjälk- la^t atmmstone flamskyddande beklädas; dock skall vad nu sagts ej gälla därest byggnaden ^nom brandmur uppdelas i enheter om högst fyra. lägen- heter. i byggnad för bostads- eller affärsändamål med tre eller flera våningai skola ovan källarbjälklaget inre tak- och väggytor, vilka icke hänföra sig till skap- eller garderobsmredningar, förses med åtminstone brandhärdig beklädnad. inom kontor butilcer ock dylika lägenheter må dock, efter byggnadsnämn ­ dens medgivande, skiljeväggar av trä, glas eller annat material uppsättas utan att på eljest föreskrivet sätt skyddas mot eld. eldsted skola väggar och tak förses med åtminstone flam­ skyddande beklädnad, där ej byggnadsnämnden annat föreskriver beträffande viss byggnad. där i fabriker, verkstäder eller dylika anläggningar, som kunna medföra eldfara, väggar och tak av trä förekomma, skola dessa åtminstone flamskyd ­ dande beklädas, sa vida ej byggnadsnämnden efter brandchefens hörande fin ­ ner skäligt medgiva undantag eller föreskriva annan åtgärd. 66 §. byggnad skall, därest icke 'själva taklaget utgöres av brandsäker betong- konstruktion, täckas med taktegel, skiffer, plåt eller annat av byggnadssty ­ relsen godkänt material, som erbjuder betryggande skydd mot antändning ge ­ nom gnistor eller flygbränder samt äger tillräcklig hållfasthet. vid bestäm ­ mande av taktäckningsmaterialet bör avseende fästas jämväl vid vad som kan vara lämpligt från utseendesynpunkt, särskilt med hänsyn till det material som använts å närliggande byg^ader. tak ocb altaner skola hava tillräcklig lutning för vattnets avledande mot erforderliga takrännor och stuprör, villra senare, om de icke förbindas med avloppsnät, skola neddra^s till ett avstånd av hö^t 30 centimeter från mar­ ken, byggnadsnämnden likväl obetaget att föreskriva annat mått. tak får ej anordnas så, att vatten därifrån faller å grannes tomt. yttertak, altan, terrass eller dylikt skall till skydd för underliggande bygg ­ nadsdelar förses med en efter lutnings förhållandena avpassad vattenis olerande täckning. ¬ 732 _ 1947. nr 390. — 67 §. i. höffre liöjd, som byggnadsnämnden med jiansyn till särskilda omständigheter kan finna skäl föreskriva, samt skall i skärningen med yttertaket kring. klädas med plåt eller förses med annan lämplig tatmng. skorsten skall väl foj- strykas, kalkrappas eller plåtbeklädas. skorsten må ock utföras på annat sätt än nu sagts, därest konstruktionen blhdt godkänd av byggnadsstyrelsen. 2 mom. eökrör bör skyddas mot avkylning, om så erfordras för und ­ vikande av inre kondensering och inrökning. rökrör bör icke anbringas intill garderober, skafferier eller andra utrym ­ men som kunna besväras av värme. kan detta ej undvikas, skall rökröret på lämpligt sätt isoleras mot sådant utrjtnme. 3 mom. varje eldstad skall hava eget rökrör. vid inrättande av ny eldstad i äldre hus må utan hinder av vad nu sagts byggnadsnämnd, om svårighet möter att för sådan eldstad anordna eget rökrör eller om eljest särskilda skäl äro därtill, medgiva, att gemensamt rökrör användes för högst två kakelugnar eller kaminer, därvid emellertid nödiga försiktighetsmått mot eldfara samt spridning av rök till annan lägenhet skola iakttagas. a mom. rökrör får icke utföras i större lutning mot lodlinjen än 45°; dock må byggnadsnämnden, där mekanisk ventilationsanordning finnes eller eljest särskilda skäl föreligga, medgiva undantag. avgasningsrör från gasspis skall, där sådant med hänsyn till spisens stoir lek erfordras, indragas i imröret. ^ där eldstad icke kan direkt anslutas till rökrör i skorsten, må för- bmdelserör av hetrj^ggande beskaffenhet användas. sådant rör må göras av plat, varvid dock skall tillses att röret anbringas på betryggande sätt ocli icke narmare skyddat trävirke än 45 centimeter och ej heller närmare trä- vi^e, som är försett med hrandhärdig beklädnad, än 23 centimeter. . .. knröj och andra luftkanaler skola utföras av varaktigt, icke tillräcklig kållfastiet samt på ett mot eldtara bctryg- “»t lodlinjen ån 45». , , „kanater raffande utförande av skorsten, rökrör, imrör och andra laft 1 'nmn komina betxäff 68 § ^ på annat brännbart material få ^^-.räfäe eldstads insida än 23' ce^eter.eller d-^vl s^t ^ kvadratmeter centimeter. mellan.'^ ’^^^aepanna skall avståndet vara •fråga är om kakelntm “trävirke samt rökrör eller eldstad skall, dar 3 fak hörande hyggnadt^pf^ skall icke äga tillämpning å sådana till golj av tr^; dock ä,' golvbeläggning och t&cpanel, ej heller a ^ eil^ eldstads insidr^l^i ^ssnadsdelar icke anbringas närmare rokrors anbringas i rökrörs vägg närmare rörets insida än 23 cent ¬ io r 1 1 r 1 fl‘i i% f'ö il-. — 1947. nr 390. — meter. i vägg till rölcrör från värmepanna må bilninc pi*rörets insida än 23 centimeter, ej heller får i sådan^ättr »armareför balkar eller bjälkar. ' anbringar 2 mom. eldstads botten i kakelugn, murad spis eller kamin må icke läaaas narmare byggnadsdelar av trä eller annat brännbart material än 23 cents »ntoete motsvarande avstånd icke vara mindre än^s 3 mom. kakelugnar och murade spisar skola uppföras på mur i mur fas­ tade barjarn eller brandsäkert bjälklag. framför eldstad shall iä-o-as ulan j^nst 45 centimeter förspis^ocb imnst 30 ^centimeter for imkelugn och kamin. sådan plan skall utsträckas åt sidorna for kafelugn till sockelns bredd samt för spis till 15 centimeter och för kamm till 10 centimeter pa vardera sidan utöver spisens eller kaminens bredd 4 wqw fran vad 1 1 mom första och andra styckena samt 2 mom. stadgas beträffande rokror och eldstäder ma avvikelse medgivas, i den mån särskoda angrdningar, som erbjuda motsvarande skydd mot eldfara, vidtagas. bestämmelsema i 2 och 3 mom. gälla ej spisar, kaminer eller andra appa- rater, inrat^e för eldning med gas, fotogen eller dylikt eller för elektrisk drift. särskilj till byggnad hörande anordningar för uppställande av sådana apparater skola utföras så, att apparaterna isoleras på ett mot eldfara betryg ­gande sätt. 69 §. 1 mom byggnad skall hava utgångar, förstugor och trappor till erforder ­ ligt antal och lämplig storlek samt så belägna och anordnade, att de vid eld- fara bereda största möjliga^ trygghet för i byggnaden varande personer. trappa skall hava lämplig stigning. 2 mom. i byggnad med tre eller flera våningar, därvid vind räknas som våning om den är inredd till mer än hälften, skola trappor jämte tillhörande planer och omslutningsväggar göras brandsäkra. trappa i sådan byggnad skall liava förbindelse med vind samt vara försedd med åtminstone brandhär ­ diga dörrar mot vind och källare, där ej byggnadsnämnden medgiver undantag. 3 'mom. vad i 2 mom. stadgats skall icke äga tillämpning med avseende å trappa för inre kommunikation mellan våningar, om erforderliga åtgärder vid ­ tagas till undvikande av ökad eldfara. 4 mom. trappa, förstuga och trapplan skola hava minst den bredd som angives i anvisningar av byggnadsstyrelsen. 5 mom. trappa skall vara försedd med ledstång. undantag härifrån må dock av byggnadsnämnd medgivcis, om särskilda skäl äro därtill. 6 mom. dörrar i utrymningsväg från lokal för industriell verksamhet eller från lokal, avsedd att samtidigt inrymma ett större antal personer, skola göras utåtgående. 70 §. i fråga om uppförande och inredande av byggnader, som innehålla fabriks- eller verlrstadslokajer, eldfarliga upplag, hissar eller andra särskilda inrätt ­ ningar eller lokaler, avsedda att samtidigt inrymma ett större antal människor, skola, utöver bestärnmelser som meddelats i denna stadga eller eljest, iakttagas anvisningar som byggnadsstyrelsen med hänsyn till sådan byggnads beskaf ­ fenhet och ändamål utfärdar till skydd mot eldfara. 71 §. 1 mom. byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med tak ­ luckor eller andra öppningar för uppstigning på taket. 2x3 —a7002^. svensk förfaitninossamlino 1947, nr 390. ¬ 734 — 1947. nr 390. — f fi . uppstigningsöppcmg- skall hava ett dagermått av minst 50 x 60 kellan vindsgolv och nppstignmgsöppning i tak skall finnas fast som även mellan översta våningsplanet och vindsplanet, därest trappförjs^^' saknas. e se överstiger skorstens höjd över takytan på den sida, från vilken -hiu -j till skorstenen lättast kan erhållas, 1,2 meter, skall jämstege finnan steoen. 2 mom. byggnad, vars höjd överstiger 8 meter, skall, där ei tcnnn^o.„« f- viss stad annorlunda förordnar, tillika förses med hållfasta och varakts^ ordningar till skj^dd mot olycksfall vid arbete å taket därvid -u?* följande. 1. tak, som lutar 1:4 eller mera, skall förses med nockräcke av stadicd järnrör i lämpliga fästanordningar. räcket skall vara beläget omkrinn 15 tater från takytan samt vid ena sidan av och i jämnhöjd med taknocken' ar genom taknocken skorsten eller liknande anordning uppdragen skall v,vi banrmäand^etp''^''^" nockräcke eller runt densamma anbringas skorstes 2 a tak, som lutor 1:4 eller mera, skall därjämte vid takfoten eller tek- stendränna eller annan rännanordning som ilnar stedigt fotf^te eller ock ntforas pöräcke, dock att snöräcke icke bör anordnas nppsir^^^^™^^ ^ därigenom större snöanhopning kan än^én^mettr lutning av 1:4 eller mera, taknocken belägen mer och taknocken elter^ &nmgsoppmng, skall järnstege anbringas mellan denna däe med ar ^.?5^^.^i^ssöppningen endast är avsedd för förbin- i sidled mellan oppmngen och skorstenen. är å sådant tak avståndetuppstigninffsöunnino- cf"’ ®ball rensas av skorstens fe jare, och närmaste takb™ mellan denna ’och skoi^tenen4 takföns^^^^^^ 25 centimeter, teminer skola om de nnis • ^ centimeter eamt lan- till och vid sidorna mmdre än 35 centimeter över takytan, upp-överstiger takfönstrete®efi?%°^^^ skyddsräcke av minst 75 centimeters höjd. dragaa även ^dtedraidai ^redd 4 meter, stall räcket fram- töjd' av minst 75 cent^eter^^^ räcke eller annan skyddsanordning med en 3 mom. avvikelse ■pi^n n*byggnadsnämnden i 1 och 2 mom. må medgivas av ■’ saiskilda skäl äro därtill. b § ^älsofara, osnygghet e°iw ^å tomt skall underhållas så. att heten och hållfastheten iolr icke uppkommer samt att brandsäker- som genom bmnd ^^.y^^tyras. kan byggnad, stängsel eller annan , beskaffenhet, ei iståndj+f^ annorledes skadats eller eljest är av br^t föreskriva, att den s4fl helt ä? kostnad, må byggnadsnämnden^en shall hälää^ aarom forordnas i byggnadsordning. pör särskilt fall i 4f ¬ — 1947, nr 390. — r. ir i- le ►, [e 1 k 1 t :i i i ii i 735 må sådan avvikelse beslutas av länsstyrelsen po pv ^.yvimse som ej i^ebär ste^nin,, av , t^^äm^dto ä bitrade har stadsarhtekt och denne tillstyrkt åtgärden ‘ 2 mom. sknlle tillämpning av de i 6i § 1 och 2 mom. meddelade bestäm- 74 §. av byggnadsstyrelsen utfärdas i de i 59, 61, 67 69 och 70 §§ angivna hanseendena, skola, för att bliva gällande, godkännas av ko hlitl ^011 • oin rivning. 75 §. innan byggnad rives, skall tillses, att den är fri från ohyra. om byggnadslov. 76 §. 1 mom. nybyggnad må ej företagas utan byggnadsnämndens lov. angåen ­ de vad som hänföres till nybyggnad stadgas i i69 §. _ byggnadslov erfordras jämväl för vidtagande av följande åtgiirder, näm ­ligen varje till-, på- eller ombyggnad; varje ändring som berör byggnads konstruktion eller lokalers storlek och anordning, såsom upptagande eller igensättande av fönster- eller dörröppning och sammanslagning eller uppdelning av lägenheter; varje ändring som berör eldstad eller rök- eller imrör; återställande av brandskadad byggnad; användning av byggnad eller del därav till väsentligt annat ändamål än det, vartill den förut varit auvänd eller som finnes angivet å fastställd ritning; fastighets inhägnande; rivning av byggnad; schaktning, sprängning, fyllning, trädfällning eller därmed jämförlig åtgärd inom byggnadskvarter; samt inrättande av virkes- eller annat varuupplag, materialgård eller ijusanord- ning. 2 mom. i byggnadsordningen må bestämmas, huruvida och i vad mån bygg ­ nadslov erfordras för anläggning eller ändring inom tomt eller byggnad av led ­ ning för vatten, avlopp, gas, elektricitet och liknande ändamål, varvid lämp ­ ligt ordnad samverkan med andra kommunala myndigketer, vilka handlägga sådana ärenden, bör föreskrivas, så ock för underhållsarbeten eller andra re- parationsåtgärder å byggnad eller för åtgärd, som påverkar byggnads utseen ­ de eller stadsbilden, såsom utbyte av takbeläggningsmaterial, omfärgning. skyltning och plantering. 77 §. 1 mom. ansökan om lov till nybyggnad skall göras skriftligen ock åtföl ­ jas ava) bevis, att sökanden förfogar över den mark, därå byggnad eller annat arbete skall utföras, eller eljest är berättigad till arbetets utförande; ¬ 736 — 1947. nr 390. _ b) karta, motsvarande de fordringar som gälla i avseende å tomtka + att byggnadsnämnden må godtaga karta av enklare beskaffenhet där nadssättet är öppet och fråga ej är om uppförande av helt nv bv^ ‘ om tillbj^ggnad till befintlig byggnad, skolande kartan i vart fall u f ^ gränsande gators bredd och höjdlägen, avstånd till motlip-ffandrisamt för tomten gällande bestämmelser; ^ystgriadslinje c) kopia av kartan, utvisande jämväl den tillämnade bve-otiaflo d) ritningar i för arkivering ändamålsenligt format, fackmässin+^ med avseende å såväl utförande som innehåll i skala 1: iqo dä ’ nämnden på grund av särskilda skäl föreskriver annan skala utförda i överensstämmelse med föreskrifter som skola medrlcilar. ^ ordningen; ^cuneias i byggnads- e) erforderlig beskrivning till ritningarna- • tomtägatcn fullgjort honom åliggande skyldinhet nff q jutfartsvag och avlopp från tomten eller utgiva bidno- f /vordna eller ock därför ställt nöjaktig säkerhet ^ ^ äåmläs"'“ därs ”: tiu „.wa. den föirs^^sl^om^att fsrewt'sv'?™ t nyvggnad, skall nämn- sta^plan, -tomtindelning, by^adspla^"eilltt' ’ "l®"* fastställd generalplan, med övriga bestämmelsfr som®^älbf för ^ / atomplansbestammelser ävensom n annat aisef^"^"- 2) att bssn ei sse® å vilken den skall nppföras; 3) attbsadeneiffsf ”■ eähande tomtgräns; fastigheter eller försvårar åe^<ff ' onödigtvis förorsakar men för gtann-d att byggaaderkocier att o;bit “?^?^ ^att; 5)_ att byggnaden får sunt läl tr^^ffghet mot eldfara; redmng; sg oc 1> mot sundhetens fordringar svarande m- ^^^7^ och kyla;^°*^^^^^^^ ^^^^fredsställande samt erforderligt iso- saväl i och fof^sig^jl^in^^ed häns^vn^^n^^ anspråk på smak och prydlighet “^.äin\^ ‘h£^5oftfc?ds" ^ ' i hvnif m läinplla^å+^ " <^ess hållfasthet ej äventyras och^ymemskt avseende vidtagas för ernående av förbättringar -iv onad trygghet mot eldfara. ^om område som ‘ v • *^9 §. “y^ygffnad so^ qt j eller byggnadsplan, må lov ej‘«wlgodoseendotvvdbm&h-r' “-^ tätbebyggelse, i vidare mån fiskets, skogsskötselns eller därmed jam- ¬ — 1947. nr 390. ~ 737 ■f:i förlig behov. ut^ hinder teiav må länsstyrelsen, om särskilt förbud mot tätbebyggelse ej galler, medgiva till^stand till nybyggnad, därest ett ändamåls- enligt bebyggande av marken icke därigenom försvåras. gäller särskilt förbnd mot tätbebyggelse, ma n an hinder härav tillstånd till nybyggnad som skn ”]einnefatta sadan bebyggelse av länsstyrelsen medgivas enugt föreskrifteraal byggnadslagen. 80 §. 1 num. där så av förhållaiidena påkallas, må lov till nybyggnad göras beroende av att erforderlig torrläggning av marken vidtages, innan byggnad uppföres eller tages i bruk för avsett ändamål. 2 mom. om skäl äro därtill, äger byggnadsnämnden påfordra, att på gård eller inom byggnad skall finnas utrymme för parkering av fordon, i den mån sa erfordras för dem som där bo eller vistas. 81 §. ; byggnadsnämnden skall vid meddelande av byggnadslov lämna de närmare föreskrifter som vid arbetets utförande böra lända till efterrättelse. där så erfordras, må byggnadsnämnden föreskriva, att bållfasthetsberäk- idng med tillhörande ritningar ävensom andra specialritningar skola ingivas till byggnadsnänmdeu för granskning. närmare föreskrifter härom meddelas i byggnadsordningen. 82 §. _ byggnadsnäimden skall^ vaka över att byggnad av historiskt, kulturhisto ­ riskt eller estetiskt värde icke förvanskas och att byggnader, som uppföras i grannskapet av sådan byggnad, på lämpligt sätt ansluta sig till eller under ­ordna sig densamma. fmner byggnadsnänmden vid prövning- av fråga om byggnadslov anledning till farhåga i det i första stycket avsedda hänseendet, har byggnadsnämnden att, innan ärendet avgöres, inhämta byggnadsstyrelsens yttrande. är fråga om _ nj^byggnad eller annan åtgärd, som berör fast fomlämning, skall nä mnden tolse, att gällande föreskrifter till skyddande av dylika minnes­ märken iakttagas. innan ärendet avgöres, skall nämnden inhämta riksantikva ­ riens yttrande. 83 §. de sundhetsföreskrifter i fråga om byggnads uppförande eller inredande, vilka äro meddelade i eller med stöd av hälsovårdsstadgan, skola iakttagas av byggnadsnämnden vid prövning av fråga om byggnadslov, liksom ock de före ­ skrifter angående brandskydd och andra säkerhetsanordningar av byggnadstek- nisk art som äro meddelade i särskilda förfatiningar.avser ansökan om byggnadslov industriell anläggning, skall yrkesinspek- tören eller bergmästaren underrättas därom. 84 §. har i allmän författning meddelats föreskrift, varigenom byggnads upp ­ förande eller användande för visst ändamål är gjort beroende på pro ’^ng av annan myndighet än byggnadsnämnden, skall, utöver vad ov^ är stadgat an ­ gående byggnadslov, sådan föreskrift lända till efterrättelse. där sa lamphgen kan ske, bör sagda prövning avbidas, innan frågan om byggnadslov avgöres. 85 §. byggnadslov vare förfallet, såvida icke inom två år det niedgivna arbetet påbörjss eller, efter inträffat avbrott, återupptagits. i intet fall age bygg ­ nadslov giltighet för längre tid än fem år. i 2i .■•-.a. / oty ' - ¬ 1 1 738 — lf)47. nr 390. — om arbete avstannat ocli ej inom tre månader återupptagits «] ii göras bos byggnadsnämnden, innan arbetet må fortsättas. ’ ^^älan 86 §. byggnadslov erfordras icke för arbete, berörande allmän bvo- a ritningar prövas av konungen eller byggnadsstyrelsen piip vartillbyggnad, såframt den tillhör kronan. " ’ ^ annan allmän i byggnadsärende, som skall underställas konungens eller bv sens prövning, skall byggnadsnämnden beredas tillfälle att ‘igen. innan arbetet påbörjas, skall anmälan om provning, snan nyggnaasnamnclen yttra derställningen. till byggnadsnämnden. anmälan skall vara åtföljd av kark ^ x 77 § sägs, ävensom för arkivering lämpliga byggnadsri'tn!^^ hörande beskrivning. ‘j.yggnaasntningar med till­ vas get, aiioija av nandungar som nj-ss sagts, ingivas till ner nämnden byggnaden ei motsvara qkalicra on-n ■’i ^åggnadsnamnden. bm- eldfara, hållfasthet, prydlighet eller hänsyn tilt^tad ??; säkerhet motdena, eller är anledni^^ ib erinrl t eller inverkan å grannes rätt må nämndpn 'n byggnadens ändamål, läge mottagande hos vederbörande förvaltning begä>a^\trfk^ nungens prö\ming, och må i tv fall bvr^ ’o-pprf ’ ^j^^an underställes ko-givit lov därtill. ^ ^ ^ byggnaden ej uppforas, innan konungen om tillsyn över byggandet. 87 § nat arbete samt därvid bfand^^is^slj^^^^^ byggnadsföretag och an ­ att byggnad uppfömrav°ändamål^^ »indelade föreskrifter noggrant följas; att betryggande åtgärder vidtauarstw-t'-^^s^^^ betrypande sätt;eller uppstår i bjrg-gnad- sarnf ^ ^ forhmdrande av att fukt intränger att vad eljest kan förorsaka farp r- nhet för däri boende undvikes byggnads bestånd eller medföra olägen- 88 §. vid ss^^b ’ ^ ®j skjuter över gällande däs^^ f bjälklag skall utläggas övf l^e särskild besiktning sk^lf byggnadsnämnden, som ofördrop g skall tillse att byggnaden blivit förlagd i ratt 89 §. ■éi stommen samt avse att ubyggnaden i färdigt skick. fl ¬ ~ 1947. nr 390. — 739 «■ t innan byggnad till någon del tagea i bruk, skall anmälan ske till bygg- nadsnäimden. sedan byggnaden belt färdiptäilts, skall nämnden föranstalta om slutbesiktning, idarvid skall företes bevis av skorstensfejaren, att eldstäder samt sådana rök- och ventilationsrör, som skola sotas, blivit av honom under ­ sökta och godkända. där så påfordras av byggnadsnämnden, skall undersök ­ ningen omfatta jämväl provtryckning av skorsten. då arbete avser ^bonings- eller arbetsrum, bör vid besiktning lämpligt sam­ arbete med hälsovårdsnämnden åvägabringas. 2 mom. yid arbete, som utföres av staten eller under statlig ledning, är byggnadsnämnden icke skyldig att företaga besiktningar i vidare mån ’ än nämnden själv finner nödigt, dinner nämnden, att vid arbete, som avses i 86 §, fastställda ritningar e,i följas eller eljest gällande föreskrifter åsidosättas, äger nämnden därom göra anmälan hos den myndighet som är ansvarig för arbetets utförande eller, där nämnden så finner nödigt, hos konungen. 3 mom. närmare föreskrifter om besiktning av byggnadsföretag och annat arbete skola meddelas i byggnadsordningen. 90 §. har tillåtet arbete påbörjats men ej fullbordats inom fem år efter det bygg ­ nadslov meddelats, äger byggnadsnämnden, där nämnden med hänsyn till byggnadens hållfasthet, brandsäkerhet eller utseende finner sådant nödigt, till­ hålla ägaren att inom viss tid färdigställa arbetet helt eller delvis eller ock vidtaga annan lämplig åtgärd, inställes påbörjad nedrivning av byggnad utan giltigt skäl, äger byggnads ­ nämnden, där så påkallas av omständigheterna, föreskriva viss tid, inom riiken rivningen jämte platsens planering skall fullbordas. 91 §. för varje byggnadsarbete, däri inbegripet rivning av byggnad samt schakt- ning eller sprängning för byggnadsföretag, skall finnas person som fortlö ­ pande utövar ledning och tillsyn av arbetet samt ansvarar för detsammas utförande. arbetsledare är ansvarig för att anmälan, som i 88 § och 89 § 1 mom. sägs, vederbörligen sker. han skall vara närvarande vid besiktning, som bygg ­ nadsnämnden verkställer. 92 §. befattning som arbetsledare må ej utövas av annan än den, som genom intyg från byggnadsyrkesskola eller på annat i byggnads or dnin^n stad^t sätt styrkt sig äga erforderlig teoretisk kunskap och därjämte besitter nödig pr^* tisk erfarenhet, där ej byggnadsnämnden för visst särskilt fall prövar skäl l föreligga att medgiva undantag, n r i, ^' för sådant arbete, vars ledning kräver speciell _ utbildning eller erfarenhet, må ytterligare kompetensvillkor för arbetets ledning stadgas i byggnadsord- ]|^r trähus så ock för stenhus av en vånings böjd ävensom eljest för mindre betydande arbete må eftergift i fråga om de eljest föreskrivna kompetens vill ­ koren medgivas i byggnadsordningen. 93 §. byggherre skall utse särskild arbetsledare, där han ej själv vill utöva led ­ ningen av arbetet eller är behörig därtill. j .. j i-före arbetets påbörjande skall byggherren till byggnadsnämnden avl^a skriftlig förklaring av arbetsledaren, att han under ansvarsforpliktelsa atager sig uppdraget. ii k- ¬ n _ 1947. nr 390. t).r hv-ffberren vid arbetets iitfomnde motsätter sig iakttagande av bestäm, i byggnadslagen, denna stadga eller byggnadsordningen eller vad i “ 5 ipii vara föreskrivet angående arbetete utförande, bar arbetsledaren vi skriftligen anmäla fsrmlkndet; och atlnde däreffe byggherren själv det ansvar, hans berörda förfarande kan medföra. 94 §. bv'gnadsnamnden äger att, då symerliga skäl aro därtill, för visst fall ler \&s tid fråntaga arbetsledare lätt att i staden ntova ledning av arbete,eller . varom i 91 § sägs. 95 §. vid byggnadsarbete böra noga iakttagas de försiktighetsmått som äro er­ forderliga till förekommande av skada å person eller egendom. särskilt bör tillses, pit - ,att grundläggning ock för densamma ertorderiig grävning och sprängning verkstiillas med största försiktighet, så att grannes byggnad eller iordningställd gata ej lider skada: att bs^ggnadsställningar erhålla nödig hålifasthet; samt att maskinella anordningar, tillfälliga uppvärmningsanordningar ocb dylikt anordnas så, att eldfara och andra olägenheter såvitt möjligt nudvikas. särskilda bestämmelser om byggande inom stadsplan. 96 §. _ i fråga om byggande inom område, som ingår i stadsplan, skall, i den msii ej annat föreskrives genom stadsplanen, gälla ytterligare följande. 1. byggnad, som ej earamanbygges eller kan förväntas komma att sam- mpbyg^ med byggnad å grannfastighet, må icke läggas på mindre från fastighetens gräns än som motsvarar hälften av den för byggnaden tiilatna största höjden, ej heller i något fall närmare gränsen än 4,6 meter. byggnad av trä med två våningar jämte vindsvåning, må avståndet till grans mot grannfastighet ej nnderstiga 6 meter. . j 2. avståndet mellan skilda bjj^ggnader å samma tomt må icke vara nnn an som motsvarar den för byggnad vid gata eller förgå.rd tillåtna stoista hojden. mellan byggnader i högst en våning, avsedda för industri eller banw^ ma byggnadsnämnden likväl medgiva mindre avstånd, där så ske utan fara för sundhet och brandsäkerhet samt utan att ett lämpbg. ^ kvarteret i dess helhet försvåras, dock ej under 4,5 meter. bygg ^sna^den ma ock ^der enahanda förutsättningar för uthus eller fb'' mustii eller iaotvcilbbyg™d ™ byggnad som tih b ”'™" hmlvsnifi^'r lämpliga lokaler »rpåkallat, itt byggnad med nllen^t j. dema flv® w" sr?“fastighet utan att sammanbyggas mod maler, må bvi-ims^®* pa mindre avstånd från fastighetsgränsen kan she grannens horande medgiva detta, d , eatedsliton^ä»^'- j®™???- arbetsrum, som icke är minst 9 metern 3aninhö3d med fönstrets underkant finnas et“sters bredd, som är fritt från byggnader, skymmande tertwib r% ¬ >- — 1947. nr 390.f- i ^ 741 tt ir formationer och andra skymmande föremål från<?pff ^ t, u i må undantag härifrån medgivas av byggnadsnämndpn busicar; dockav dager är nöjaktigt tillgodosett gen'^l^'l^at “är 5. boningshus av trä må icke uppföras med flpn ut , *+,,» ^ • /-v skilda skäl föranleda därtill, må vinden däriämteän en tredjedel av dess yta. darjamte inredas, doek icke till mera jj 6. uthus eller annan gårdabyggnad må icke uppföras till storre hö id än r l1 t särskilda bestämmelser om byggande utom stadsplan. 97 §. jn äs äerporlals äirsnatlä; utomplansbestammelser, gälla ytterligare följande. ’ p n e er 1. tomtplats, som avses för bebyggande med boningsbus, må icke givasmmdre areal an 1.000 kvadratmeter. » , a e gxva* 2. av tomtplats må högst en femtedel bebyggas. 3. byggnad må ej läggas närmare gräns mot väg än 4,5 meter ocb ej när- i^re vags nutbinje an 9 meter. byggnadsnämnden må dock vid mindre väg av ringa trafikbetydelse kunna medgiva mindre avstånd till vägs mitthnje dock ej under 6 meter. ’ 4. _ byggnad skall därest den ej sammanbygges med liknande byggnad å ang^nsande tomtplats eller fastighet, uppföras på minst 6 meters avstånd från tomtplatsens gräns. uthus eller annan gårdsbyggnad må. i allmänhet icke förläggas närmare gräns mot annan tomtplats eller grann fastighet än 4,5 meter, dock må bygg ­ nadsnämnden med^va mindre avstånd, där nämnden efter grannens börande imner detta med hänsyn till byggnadens ringa storlek eller andra omständig ­heter kunna ske ntan olägenhet. 5. avståndet mellan skilda byggnader å samma tomtplats må ej vara mindre än 12 meter. byggnadsnämnden äger likväl, om hinder ej möter ur brandfare- synpunkt, medgiva mindre avstånd, dock ej under 9 meter. därest ett ändamåls- enligt bebyggande därigenom främjas, äger byggnadsnämnden att för mindre gårdsbyggnad eller flygelbyggnad till endast en vånings höjd medgiva mindre ^ avstånd till huvudbyggnad, dock ej under 3 meter, 6. boningsbus må icke uppföras med flera än två våningar ocb ej till större höjd än 7,5 meter. i boningshus må ej inredas mer än två bostadslägenheter. uthus eller annan gårdsbyggnad må icke uppföras till större höjd än 3 meter. : 7. vad ovan är stad^t skall ej tillämpas med avseende å ekonomibygg- % nader till jordbruksfastighet. •j] ^ angående uppförande av byggnad utmed allmän väg är för vissa fall stadgat t- i lagen om allmänna vägar. [ 88 §.i byggnadsordningen må i fråga om byggande utom stadsplan stadgas un ­dantag från föreskrifterna i detta kapitel, i den mån sådant betingas av orts- förhåjlandena eller eljest finnes påkallat. sådant undantag må ock i särskilt fall medgivas av länsstyrelsen. "14- —^70024. svensk författninffssamung 19-^/7, ^'rsoo. u y.t- 4-, ¬ 742 1947. nr 390. __ särsjdldn bestämmelser av hänsyn till försvaret eller luftfarts 99 §. finner byg-gnadsnämnden eiler inrättande av vann befästning eller annan lämnden vid prövning av ansökan om lov till n ■aruupplag, materialgård eller ljusanorduing i na utrxasliniiy unnan anläggning, som avses i 81 s bve-e-nn^fi omfattas av förordnande enligt 82 § samma lag, tvekan råda hun^m varom förmäles i sagda paragrafer föreligger, skall bsmgnadsnämnz^'^^ i yttrande därom av luftfartsstyrelsen, såvida frågan rör civil flve^? eljest av cbcfen för försvarsstaben eller annan mjmdigliet som stämmer, nenne be- _ sådant yttrande skall jämväl inhämtas, innan tillstånd till n\divcro-r,a i n inrättande ay varuiipplag materialgård eller ijnsanordning medgivs av if'' styrelsen enligt 81 eller 82 § byggnadslagen. ^ s^^esavlans- meddelas byggnadslov eller ^llstånd i strid mot innehållet i yttrande een, ovan sags, skall byg^adsnämnden eller länsstyrelsen ofördröjligen om besl, w underrattn den m5mdighet som avgivit yttrandet. j a om beslutet andra aa^delntngen, bestämmelser tor vissa stadsliknanåe samliällen. 8 kar. 100 §. för^4hiinfn?b^^^+ föreskrivet för stad skall äga motsvarande tillämpnmg sist inom ä som omförmäles i 88 § byggnadslageu. som avses i försr^vek^f^ generalplan antagits för sådant samhälle styrkt konia riih^-n hörande utredning i be* i 20 § 3 mom la-nfmflli förutom de mymdigheter som omförmälasan^eän^serstr^ vederbörande öveflantmätare. tjänstemäns underrättandp ye^erbörande överlantmätares och andra aadsplan eller utnmtiln fa^sfetällelse av generalplan, stadsplan, bygg-w nämnts\ säfetat^ av faststälus v“ii^ byggnadslagen 'stadsplan eller ändringviss i att inlösen kommer to stand därom genom byggnadsnäm^^^^ ’ ^ ^ sådan inlösen skett, som angivas i 31 e an dm föi^org tillställas, förutom de mynighe lantmätare. ^ stycket, lantniäterist5'telsen och vederbörande over- ^^5^adslagen^^ro^^^nt fråga om ort, för vilken konungen ^j^^’^^rande tillämpning ^ ^ nämnda lag är stadgat för stad sk felsen ft molla sådant förordnande, har > akola kommunalfulltn-^+^°^^ anmälan därom. innan sådan f^ailnllmaktige i orten samt ägare av jord inom det od ■i ¬ h adav erer h q! le- er s- n it i m1 1947. nr 390. ' ^ vy ■f 743?s»re7råiifä stts vuännärf:äa? gf "‘istodga till verkställigliet inom det blivande yxälfet ^ tkedje avdelningen. bestämmelser för landet i övrio-t. 9 sap. om byggnadsordning. 102 §. i mom. för område, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbe- .^tammelser f,ast.stailts, ager lansstyrelsen, där stå finnes erforderligt utfärda byggnadsordning. ’ ul atu<t fråga om byggnadsordning eller ändring därav kan väckas av jordägare eller byggnadsnänmd mom området eller av vederbörande kommun eller läns ­ styrelse. innan frågan avgöres, skall länsstyrelsen lämna vederbörande mark ­ ägare, byggnadsnämnd, kommun eller annan, vars rätt kan beröras av bygg ­ nadsordningen, tillfälle att yttra sig över förslaget. 1 byggnadsordning må för överträdelse av dess skdganden föreskrivas böter iran oeh med tio till och med trehundra kronor eller dagsböter 2 mojh. då byggnadsordning eller ändring därav utfärdats, skall länsstjto]- seu pa kommunens bekostnad ofördröjligen införa den i länskungörelserna samt msända ett exemjdar därav till byggnadsstvrelsen ävensom besörja att kun ­ görelse om utfärdandet intages i den eller de tidningar, i vilka kommunala meddelanden för kommunen intagas. 10 kap. om byg-gnadsnärand. 103 §. 1 inom. byggnadsnämnd^ skall inom sitt verksamhetsområde övervaka efterlevnaden av vad jämlikt byggnadslagen, denna stadga och i enlighet där ­ med givna föreskrifter samt i övrigt gäller beträffande byggnadsverksam ­ heten. 2 mom. byggnadsnämnden åligger bland annat: 1) att verka för att generalplan i mån av behov upprättas för kommunen eller del därav samt att erforderlig ändring av sådan plan kommer till stånd; 2) att då tätbebyggelse nppkommit eller är att förvänta inom visst område göra anmälan därom till länsstyrelsen; 3) att, om inom nämndens verksamhetsområde finnes mark som från sund- hetssynpunkt, med hänsyn till samfärdseln, vattenförsörjning eller avlopp eller eljest från allmän synpunkt ej är lämpad för tätbebyggelse eller som an ­ ses böra tills vidare undantagas från sådan bebyggelse, anmäla detta till läns ­ styrelsen; 4) att till länsstyrelsen jämväl anmäla, därest mark, som icke ingår i stads ­ plan eller byggnadsplan, finnes höra för framtiden särskilt skyddas på grund av naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda naturförhållanden eller med i .71. .-l ¬ 1 i 744 _ 1947. nr 390. — i hänsyn till förefintlig, fran historisk, kulturhistorisk eller estetisk värdefull bebyggelse, fasta fornlämmngcy eller andra minnesmärket ‘ 5) att eljest ägna uppmärksamhet och tillsyn åt allt, som kan 1 byggnadsverksamhetens sunda utveckling, och hos kommunalfullmäkti ^ v styrelsen eller annan myndighet väcka de förslag och göra de framsfe^f’ som finnas nödiga. dmgaj 3 mmn. inom område, för ådiket byggnadsplan eller utomnlanc^^ci-" ser fastställts, skall byggnadsnämnden särskilt verka för tammel- 1) att tomtplatser erhålla sådan form, storlek och belägenhet at<- d t med iakttagande av gällande föreskrifter ändamålsenligt bebyggas*^ ^ 2) att för samfärdseln erforderliga vägar utföras på tiilfrpr]oc:m ’n„„jå härför avsedd mark samt att väg icke så bygges att en ändamålsenli^-nf^ * läggning av marken därigenom försvåras; ^ 3) att vattenavloppet inom området ordnas enhetligt enligt bärföt. • j plan på sådant sätt, att dag^'a,ttnet lätt avrinner från vägar och allmänfa pkt ser och kan ledas fian tomtplatserna ni till de allmänna avloppen samt saffl fsetts™ 0 “ "äu» 4) att, där erforderlig tillgång till vatten för hnshållsändamål samt får eldslacknmg icke kan pa annat lämpligt sätt beredas, vattenledninv anläwes ^ nämnz ® ' erforderlig mån åvägabringas nted häsrärds- 104 §. ordti ’ng ”eile?'sf kdamöler, där ej i byggnads- .#mm?s, attvnslet skall varfem® “““ "" länsstyrelsen b. länsstyrelsen och de övriga av kommunalm- nä^de™ts^prstis\tr?t förhållanden väl förtrogna personer. i ande spörsmål vara törsrädd"! ' ' ' och därmed sammanhäng- år."avgår byggnadsnämnden gäller för fyra ledamot; och skall dpr» cm bestämda tjänstgöringstiden, utses pyför den avgångne ^ ^nda utsedde tjänstgöra under den tid som återstått stadgas, ntses^ei^emätwe^^^ ®kall, med iakttagande av vad i 1 och 2 mom. niskt utbildaä a^^länsstvrelsi^^ böjligt till sitt biträde hava en hyggnadstek av nämnden ^ ^ sodkänd person, byggnadskonsulent, som för* anss^jförelfc!?^^ i?t ^y&ffiiadskonsulent, oaktat sy^merli^ fattning och beskaffenhet piip^ ® ^ liansyn till byggnadsverksamhetens om ko^unalfullmäktige att särskilda skäl, äger länsstyrelsen alagga inom ort, för vilken ^ byggnadskonsulent förordnas,vilken stadsplan fastställts, gälle vad i 13 § stadgas. *1 ®l^^gandena i 11 i o t c §• land^t.^^ äga motsvarande tillämpning “ 9 och 14 ^ stadsplan fastställts, skola jämväl bestämmelserna i n ^ “»i ¬ it å ■ s- ii 1. 11 tt 1- d i i “ i ■|i -i•vr v s r i r — 1947. nr 390. - 74.') 107 §. ninnas mom en kommiin flera byggnads nämnder må uins.styre]5en förordna iiagon eller några av dessa nämnder i stället skola fullgöras av don eller de övriga. då sådant förordnande meddelats skol ledamoter och ersattare i den eller de nämnder, som på detta sätt fått ^ift ko körighetsområde utvidgat, utses på nytt. ^ 108 §. 1 mom. där så rued hänsyn till ortsförhållandena finnes lämpligt, må läns ­ styrelsen pa iramställnmg av kommunalfullmäktige besluta, att kommunal ­ nämnden skall vara byggnadsnämnd. sådant beslut må dock icke avse område, lor vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämrnelser fastställts 2 mo»i. ^isstyrelsen äger ock, om det med bänsyri till ortsförbållandenä tinnes jampligt och kommunalfullmäktige medgiva det, besluta att byo-ernads- namnds aligganden mom visst område helt eller delvis skobi fnlköras^^av en sakkunnig person, byggnadsinspektör, som förordnas av länsstyrelsen efter fullmäktiges börande. beträffande byggnadsinspektör skall i tillämpliga delar gälla vad om bygg- nadsnänind är stadgat. 11 kap. om generalplan. 109 §. angående upprättande eller ändring av generalplan på landet samt rörande handläggning av fråga om sådan plan eller ändring därav skola föreskrifterna ^ 17 —20 §§ och 100 § andra stycket äga motsvarande tillämpning, doek att vad i 19 § 1 mom. pidra stycket sägs om konungen i stället skall gälla läns ­ styrelsen samt vad i 20 § 2 mom. stadgas om bj'-ggnadsstyrelsen i stället skall gälla länsarkitekten. 110 §. innan framställning göres av kommun om fastställelse av generalplan eller om ändring av fastställd generalplan, skall byggnadsnämnden låta upprätta förslag i ämnet. pinner länsstyrelsen utan framställning av kommunen att generalplan bör fastställas eller att fastställd generalplan bör ändras, åligger det länsstyrelsen att låta upprätta erforderligt förslag. 111 §- angående handläggning av fråga om fastställelse av generalplan eller änd- nng av fastställd generalplan skola föreskrifterna i 23 —25 §§ i tillämpliga delar gälla, därvid skall iakttagas att vad nämnda föreskrifter innehålla beträffande byggnadsnämnd skall, då fastställelsen eller ändringen beslutas av länsstyrelsen utan framstiillning, hava avseende å länsstyrelsen. innan ärendet avgöres, skall länsstyrelsen inhämta yttrande från överiant- mätaren. •j-' 4 ¬ _ lf)47. nr 390. — beträffande skyldighet för lansstyrelsen att sedan generalplan fasr.fiu eller fastställd generalplan ändrats och beslutet vunnit laga kraft tilkeai hvggnadsuämnd, byggnadsstyrelsen, lantmatenstyrclsen, överlantniätnrp^ ? andra tiäiislemän avskrift av beslutet jämte kopia av den i ärendet’ ditliörancle seneralplsmelgstilmiaelserl ssmide kartan samt avskrift av stadgat. 12 kap. i om stadsplan. 112 §. vad i 2 g—42 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpnine- i ort på landet, för vilken stadsplan fastställts. _ angående lantmäteristyrelsens, vederbörande överlantmätares och andra tjänstemäns underrättande om fastställelse av stadsplan inom sådan ort är särskilt stadgat. " ^ har enligt bestänunelserna i 45 § byggnadslagen stadsplan eller ändring daray fastställts mom d^dik ort under villkor att inlösen kommer till stånd ay viss 1 planen ingående mark, skall, sedan sådan inlösen skett, meddelande darom genom_ bygpadsnamndens försorg tillställas, förutom de myndigketer sinätarr^ ^ ^ stycket, lantmäteristyrelsen och vederbörande över- 13 kap. om byggn<adsplaii. plsf när®sfaan “iå!f ’^^^ttande av byggnads- göre lior^^äm<^v^rt ’lcp byggnadsplan skall upprättas, gas den förberedandp^ framsbillning i ärendet. vid framställningen skall fo- ln vilja åbe^r^ till planläggning som sökanden sen skäl t^nlanen^n^^fbyggnadsplan, och finner länsstyreb som gjort ansökan nm ppkområde, tillhörigt annan än markaprinom området att å samn tillfälle beredas ägare av jord nbnst fjorton dagar sig i ärendet. sammanträdet skall eller de tidningar i vilka ^ församlingens kyrka ävensom irättelse om sammanträdpt meddelanden för orten intagas. undebll den kommz inom ^ med posten översandas ävensom vägförvaitmwn beläget, och byggnadsnämnden “inn eller samhälle sis i området gränsar till annan koffl^^ark som tillhör kronau^r'^s eller samhälle. pinnes inom omradej %tällas den som har at-i- " ^ ^ angivna ordning underrättelse jam s^pnanträdet skall ^ marken företräda kronan. ,,bli förordnar. länsarkitektpr,^'' som fabkunnig personbinder för denne, annan i bithora ei^^^t^öranäe överw™®? länsstyrelsen för ändamålet förordnar, aven sammanträdet. ^^^^l^^^tmatare eller distriktslantmätare böra närvara vid ¬ v f 1 — 1947. nr 390. 115 §. 747 efter (let den ytterligare utredning ägt rnra som länsstyrelsen finner nödig, hestunnner länsstj^rclsen det område, för vilket förshig till byggnadsplan skall uppgöras, samt prövar, därest så ej redan skett, huruvida förbud som i 108 s bj^ggiiadslagen sägs bör meddelas för området eller del därav. 116 §. kan av sökande ingivet eller eljest förefintligt förslag till byggnadsplan icke godtagas, skall^ länsstyrelsen, därest länsstyrelsen finner byggnadsplan erforderlig, ombesörja att nytt fönslag till sådan plan upprättas. 117 §. byggnadsplan skall så uppgöras, att den tillgodoser de krav som med hän ­ syn till omständigheterna skäligen böra ställas på en planmässigt ordnad be ­ byggelse av det i planen ingående området. särskilt skall iakttagas, att be ­ hovet av lämpliga trafikleder samt öppna platser inom och ntfartsvägar från området nöjaktigt tillgodoses ävensom att möjlighet beredes till anordnande på ett ur teknisk och ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt av erforder ­ liga ledningar för tillförsel av vatten och för avlopp samt för belysning. till­ lika skall tillses, att bedrivande av jordbruk, skogsskötsel eller annan jäm­ förlig näring icke genom planen i onödan hindras eller försvåras. finnes fast fornlämning, skall därtill hörande område såvitt möjligt avsättas till öppen plats. i övrigt skola vid uppgörande av byggnadsplan bestämmelserna i 26 och 27 §§ om stadsplan i tillämpliga delar gälla, därvid emellertid skall^ iaktta ­ gas att regleringen av bebyggandet och användningen i övrigt av område som ingår i byggnadsplan, därest förhållandena ej fövanleda till annat, göres mindre långtgående än motsvarande reglering i stadsplan. kan områdets fram­ tida intagande i stadsplan förväntas, bör planläggningen så ordnas, att en sådan åtgärd icke genom planläggningen motverkas eller försvåras. 118 §. finnas särskilda bestämmelser erforderliga angående de i byggnadsplan för olika ändamål avsedda områdenas bebyggande eller användning i övrigt, skall vid uppgörande av sådana byggnadsplanebestämmelser vad i 28 och 29 §§ är stadgat om stadsplanebestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse. 119 §. byggnadsplan må ej avse större område än som är eller kan väntas bliva bebv^gt eller eljest taget i anspråk inom nära förestående tid.ej‘"må för tätbebyggelse avses mark, som från sundhetssynpimkt,__.ined hän ­ syn till samfärdseln, vattenförsörjning eller avlopp eller eljest fran allman synpunkt ej är lämpad för sådan bebyggelse. 120 §. 1 moin. till grund för byggnadsplan skall ligga en grnudkarta i skala ej understigande 1:2 000, där ej särskilda förhållanden föranleda anvandande sml^"uppta»-a ägogränser, vägar, byggnader, fasta fomlänmin^r och vs^n samt i den mån så erfordras, höjdförhållanden ävensom övri^ be- fstll^förhållanden av betydelse för bedömande av byggnadsplanens lämp ­ lighet. •./ å ■ ' ; ¬ 1. 748 1947. nr 390. gnindkarbri skull vara upprättad av person soin^ avlagt examen vilkon « erforderlig för att inneliava befattning såsom mätningsman i stad; doc^r.- länsslyrelsen, då skäl äro därtill meddela den som ej avlagt sådan exans hohörigliet att upprätta grundkarta till byggnadsplan. vid'gnm^l^artan skall vara fogad förteckning över de fastigheter och enm nmfnftnc: nv kartun samt dessas ärrnrp • tfälligheter som omfattas av kartan samt dessas ägare ävensom, i den kännedom därom kunnat erhållas, sådana fastigheterna åvilande servitut sn^rl! kunna hava betydelse för byggnadsplaneji. ^ närmare föreskrifter till ledning för utarbetande av grnndkarta meddelas av lantmäteristyrelseu efter samråd med b.yggnadsst5'relsen. 3 ))iom. förslag till bj-ggnadsplan skall utmärkas på grundkartan eller nå kopia eller utdrag därav i erforderliga delar. ^ på byggnadspjanekartan skola tydligt angivas gränserna för planen samt för de markområden som skola för olika ändamål användas ävensom i" den mån så erfordras, höjdlägcn för trafikleder och öppna platser. " ’ till planen börande bjggnadsplanebostämmelser skola avfattas i särskild handling samt tillika utmärkas å kartan genom särskilda beteckningar _ 5 nmw. byggnadsplanekartan skall åtföljas av gnindkartan eller^kopia därav järnte till grundkartan hörande mätnings- och heräkningshandlingar och fas- tighetsförteckning samt av erforderlig beskrivning ävensom av sådan utred mng angaendo vatteufursörjning och avlopp samt motverkande av vattenför ­ orening som kan erfordras för förslagets prövning. 121 sökande skall tillhandahålla länsstyrelsen kopior och avskrifter av förslag tili byggnadsplan som kunna erfordras för ärendets liandläggiiing. 122 §. byggnadsplan uppgjorts, skall detsamma genom läne- om frircilnd-pf^^ fjortun dagar, utställas för granskning,markäcfåre granskning skola kända och inom riket boende området är belän-pf heroies av furslaget, ävensom den kommun, inom vilken lelsebrel på sätt f 1 ^^'^^^^/^^nämnden underrättas genom särskilda kab jämväl tittställas dels^om^"^! stycket sägs. sådan underrättelse skall som avses i 81 8 1. ’ forslaget berör befästning eller annan anläggning, samma lag omfattas av förordnande enligt 82 ,erforderlilt väsvlurön ^els ock, om och i den utsträckning så provas till annan kommun eller planen ingår område som gransar berör förswet mnrlr namnda kommun eller samhälle,i förslaget intagits ^^bor kronan eller enskilt trafikföretag och som meddelas, kopia och "bola, innan fastställelse av planensom har att företräda t- ^ ^ti i erforderliga delar tillställas den,att inom viss av lälsh^rx^^ trafikföretaget, med skyldighet för denne delfående, tdll länsstvrelsp angiven tid, minst en månad efter handlingarnas där anledning finnps: .“,,’^bomma nied yttrande över förslaget, bör yttrande inhämts ia. antagande att förslaget berör fast fornlämnmg. vidtages andtht * r- , ^^antikvarien, kända och inom. riket hnp^^rj sedan det lilivit utställt för granskning, sko a aom den kommun '^i^kas rätt beröres av ändringen, aven*ajiedelbartpisättifqt/'^^®'' ^“'^ådet är beläget, samt byggnadsnänmden vid sainmanträd^°^--^i ‘^’’® sägs underrättas om bndn^ s3, del därav. infor länsstyrelsen eller eljest erhålla tillfälle a^ 1 1 f bi ¬ ip — 1947. xr 390. 7492 mo7yi. utställning av förslag till bva-o-narktilnr, ^ j samtjiga sakägare medgiva att dylikt förfarfede icke beh/ver slämpas “ ej heller behover, därest utställning sker vad i 1 mnm ^ + j-stj^ckena är stadgat tillämpas på den som skriftligen godkänt ägc? '' frän övérianteätoren' '“sslyrclsen iohärnta yttrande däri 123 §. sedan bypnadsplan fastställfa, skoia ägarna av mark inom planområdet genom länsstyrelsens^forsorg underrättas därom på sätt i 23 s 1 mom. tredie ma därest länsstyrelsen så finner lämpligt, underrättelsen i stallet ske genom kungörelse i den eller de tidningar i vilka kommunala medde ­ landen lör orten intagas. må till följd av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen klagan över beslutet ej foras, har lansstyrelsen att å byggnadsplanekartan teckna bevis att beslutet på grund därav vunnit laga kraft. angående skyldighet för länsstyrelsen att, sedan byggnadsplan fastställts och bsslutet vunnit laga kraft, tillställa sökaiida ävensom byggnadsstyrelsen lant- mäteristyrelsen, överlaiitinätaren och andra tjänstemän samt byggnadsnämnden avskrift av beslutet jämte kopia av karta med beskrivning rörande planen är särskilt stadgat. 124 §. innan fördelning av kostnaderna för byggnadsplans upprättande verkställes, skall förslag till sådan fördelning uppgöras av länsstyrelsen. sedan förslaget uppgjorts, skola de, som enli^ förslaget ålägges betalningsskyldighet, genom länsstyrelsens försorg på sätt i 23 § 1 mom. tredje stycket sägs underrättas om, att de äga att inom viss tid, minst fjorton dagar, yttra sig över förslaget. 125 §. vad ovan i detta kapitel är stadgat gälle jämväl i tillämpliga delar om änd ­ ring av byggnadsplan; dock att grundkarta varom förmäles i 120 § 1 mom. icke erfordras, därest de förhållanden som skola angivas å sådan karta, i den mån de äro av betydelse för ändringen, framgå av byggnadsplanekartan. vid ändring av byggnadsplan erfordras ej heller sammanträde, varom för ­ mäles i 114 §. 126 §. har byggnadsplan fastställts för visst område och ingå de av planen omfat ­ tade fastigheterna icke i vägförening enligt lagen om enskilda vägar, skall läns- sts^relsen taga under övervägande fråga om bildande av sådan förening för området. 127 §. innan länsstyrelsen beslutar om tillämpning av bestämmelserna i 113 § och f i 165 § andra stycket byggnadslagen, skall av länsstyrelsen uppgjort förslag i \ \ ämnet under viss tid, minst fjorton dagar, utställas för granskning av veder ­ börande markägare. angående markägarnas underrättande om förslagets ut ­ ställande för granskning skall vad i 23 § 1 mom. tredje stycket stadgas äga motsvarande tillämpning. , n , den mark, till vilken nyttjanderätt skall upplåtas, skall till läge och granser angivas på byggnadsplanekartan eller särskild karta med samnia noggrannhet. om länsstyrelses skyldighet att göra anmälan till inskrivningsdomaren, da ^ fråga väckts om tillämpning av stadgandena i 113 § och 165 § andra stycket byggnadslagen, stadgas i förstnämnda paragraf. 215 —j70ö24. svensk furfauningssamlina 1947, nr 390. . j r \v r,; 1 st i ¬ t i 750 mi. nr 390. 14 kap. om iitomplansljestämmelser. 128 §. vid uppgörande av utompiansbestämmclsgr för landpt cl-r.7 /•- i 44 oci> 45 §§ i tillamplisa delar gälla. ^»«sktifterna angående handläggning av fråga om ritomplansbestämmelser fn. i eller ändring darav skall vad om byggnadsplau siadtras i 8 n i i122 § 1 mom. första, andra ocli fjärde styckena samt 2 och 3 ’mnrf 123 § äga motsvarande tillämpning; dock att den tid, under vilkon^'- utomplansbestämmelscr skall utställas för granskning, skall vara minlf nacl samt att undeitättelse till mvndighet i angränsande knmm on ma- hälle om förslag till sådana bestämmelser ej erfoi'drs marv jntp fnnde om förslaget mä, i stället för i deu o^dning som 1 “äo b™ ”t' plan foresknves äga nim genom krmgörelse viss tid minst erminnd ® *' bestämmelserna fastställas, i församlingens kvrka ävonqnni ; manad innan mngar i vilka kommnnala meddelanden för orten intagas 15 kap. om byggande inom område för vilket stadsplan fastställts. v d • rt7 §• tillämpning i frå°fm om t- i skall äga mi k ira^a om ort pa landet, for vilken stadsplan fastställts.motsvaramle 16 kap. jgg nde inom område för vilket byggnadsplan eller ntomplans- bestämmelser fastställts. om byggnads yttre och inre anordnande m. m. plansbesfasdsesstslb^lk ’l landetfför vilket byggnadsplan ellei utom- i tillämpliga st 64 §§ medlade föreskrf- .att vad där säls om stadsntn 1' ft^rättelse med iakttagande, “ä™®6en att“ferv ”s5s ’','’.^ä'iet icke finnes, det ankommer å bygg- i ta”sn föreskrifter som eljest '’^stäadsérn^-iidhknmgar i de enligt nyssnämnda pam- därom i hänsyn till ortsförhållandena eller'^^styrelsen. i byggnadsordning eller annorledea förordnas av mot blivit uppförd, i gräns mot vara inhägnad med stängsel, där ej byggnaden ¬ 1 :t 1 1$ i 1047. 390. — 751 --- iurrn.ts'x sl.yt4fel^atttl “ \r4rä tomtplats skall hallas i vårdat skick. ’ 132 §. jar^di'^ *'yss'^°<^6 »»rådo, som i 130 § avses, skall vidare iakttagas fol- 1) i boningsram skall golvet läggas minst 30 centimeter högre än angrän- sande markens yta. 2) våningshöjden i boningsrum skall, räknat från golv till golv, i allmän-bet nes befin-yara minst 2,70 meter, med rätt för byggnadsnämnden att, där så befi lämpligt, 1 översta våningen eller i vindsrum eller eljest 1 enstaka rum samt 1 sommarstugor medgiva lägre våningsböjd, dock ej under 2,40 meter _^där tjockleken av bjälklag är större än 32 centimeter, skola ’nu angivna våningsböjder ök^ med minst det mått, varmed tjockleken av bjälklaget överstiger 32 centimeter. 3) boningsrum och andra rum, där personer komma att vistas större de ­ len av dagen, ävensom fabriks- ocb samlingslokaler skola hava tillräcklig da ­ gerbelysning och anordningar för nödig luftväxling samt förses med tillräck ­ ligt antal trappor och utgångar. 4) byggnad får ej täckas med halm, spån eller annat dylikt ämne, såvida icke detta genom av byggnadsnämnden godkänt förfaringssätt gjorts svår- antändligt. _ 5) skorstenar ocb eldstäder, såväl stadigvarande som tillfälliga, med där ­ till börande rökrör skola på betryggande sätt skiljas från trävirke ocb annat i byggnaden ingående, lätt antändligt material. trävirke må ej anbringas närmare rökrörs insida än 23 centimeter; ocb skall mellanrummet fyllas med sten eller annat icke brännbart material. a golvet framför eldstad skall inläggas ett skydd av sten, betong eller dylikt, 133 §. byggnad, stängsel och annan anordning å tomtplats skall underhållas så, att bälsofara, osnygghet eller vanprydnad icke uppkommer samt att brand ­ säkerheten och hållfastheten -icke äventyras. kan byggnad, stängsel eller an ­ nan anordning, som genom brand eller annorledes skadats eller eljest är av bristfällig beskaffenhet, ej iståndsättas för rimlig kostnad, må byggnadsnämn ­ den föreskriva, att den skall helt eller delvis avlägsnas. 134 §. i den mån så med bäns^m till bebyggelsens art ocb omfattning samt omstän ­ digheterna i övrigt finnes lämpligt, må länsstyrelsen i byggnadsordning för ­ ordna, att i stället för bestämmelserna i 132 § de i 59 —63, 65 —71, 74 ocb ; 75 §§ meddelade föreskrifterna i tillämpliga delar skola lända till efterrättel- i se; ocb må avvikelse från 59 —63 ocb 65 —69 §§, i den mån så finnes på- i kallat, medgivas av länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre avvikelse som ej innebär skärpning, av byggnadsnä^den, om nämnden till sitt bi- trade bar byggnadskonsulent som är behörig att vara stadsarkitekt och den ­ ne tillstyrkt åtgärden. ¬ 75-2 — 1947. nr 390. — ora byg^adslov. 135 §. luoni område, lör vilket by^gnadsplan eller utomplansbestämmelser faet ställts, må ci utan byggnadsnämndens lov nybyggnad företagas eller virkes, eller annat vaniupplag, materialgard eller l.iusanordmng mrattas. såmtt angår hotell, sjukhus, fabrik eller annan industriell anläggning inom område där utomplansbestämmelser gälla, vare av nämnden lämnat lov ej gäl ­ lande med mindre det efter underställning tastställes av länsstj^relsen, som särskilt prövar att byggnaden ej står i strid med de grundsatser som angivas i 122 § byggnadslagen. 136 §. ansökan om byggnadslov skall göras skriftligen hos byggnadsnämnden. vid ansökningen skola fogas: a) bevis att sökanden förfogar över tomtplatsen eller eljest är berättigad till arbetets utförande; b) karta över tomtplatsen jämte kopia i skala ej understigande 1:1000, upprättad av i ägomätning kunnig person och utvisande tomtplatsens läge, form och areal, befintliga byggnaders och den tillämnade byggnadens läge samt bredd och sträckninn av tillfartsväo- till tomftilntspn • j-uiiii uun aiutu, ocil uen uiiamnaue oyggnaaens li äckning tsväg tomtplatsen; c) ritningar i två exemplar, upprättade på fackmässigt sätt i skala ej i derstigande 1:100,^ det ena exemplaret å material som lämpar sig för arki riug. skolande ritningarna vara åtföljda av erforderlig beskrivning. för mindre betydande byggnadsföretag, så ock då fråga allenast är om in ­ rättande ay vanmpplag, materialgård eller ljusanordning må byggnadsnämnder eiter omständigheterna medgiva, eftergift i fråga om skyldigheten att föxete bevjs, karta och ritningar. det för arkivering utförda exemplaret av ritningarna jämte beskrivningen och kopian av byggnadskartan skola förvaras hos byggnadsnämnden, medan det andra exemplaret av ritningarna, försett med bevis om fastställelse, skall utjiimnas till sökanden. yr-. -. ■ .. . o39 ss uv ansökan om byggnadslov skola bestämmelserna i 78 02 aga motsvarande tillämpning. gas vad i 85 § första styclcet stad- särskilt uppdrag att taga befattning mrf av stadig ”‘““sarna enligt gällande författning skola prova* om tillsyn över byggandet. kvas vid bygg^^gf^^ fastställda ritningar och gällande föreskrifter ■plan eller utomplaurhra^^- arbete inom område, förverkställas som fastställts, skola erforderliga ^vubo?' genom byggnadsnämndens försorg då byggnad blivit fulteo -i: ¬ — 1947. nr 390. - 753 r* 1 iest nzos smplfgt ”:^- länxll1tyä„?d1;w f" ^‘- ket byggnadsplan eller utompiansbestänsser fas^tstäut^'''’fö>or3?.^ ’ ^ h 1 5 i •s>:.v sarskilda be.stämraelser om byggande inom byggnadsplan. 141 §. ^i'sgande inom område, för vilket byggnadsplan fastställts är^stedgat föreskrives genom byggnadsplan, gälla vad i 97 i§ medgiva undantag från sålunda gällande if särsldjda bestämmelser av hänsyn till försvaret eller luftfarten. s 142 §.byggnadsplan eller utomplansbestämmelser fast­ ställts, skola bestämmelserna i 99 § äga motsvarande tillämpning. 17 kap. om byggande inom område som icke omfattas ay stadsplan, byggnads ­ plan eller utomplansbestämmelser. 143 §. ii ii ¥ 1 'inom. inom område på landet, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser ej fastställts, må, såvitt angår botell, sjukhus, fabrik eller annan industriell anläggning, nybyggnad ej äga rum, med mindre läns ­ styrelsen prövat att den ej står i strid med de grundsatser som angivas i 122 § byggnadslagen, 2 mom. inom område som avses i 1 mom. skola ock föreskrifterna i 64 § äga motsvarande tillämpning, där ej länsstyrelsen finner skäl medgiva avvikelse. vad nu sagts gäller dock ej ekonomibyggnad till jordbruksfastighet. vill någon uppföra byggnad, som jämlikt första stycket omfattas av be ­ stämmelserna i nämnda paragraf eller verkställa till nybyggnad hänförlig ändring av sådan byggnad, skall länsstyrelsens tillstånd till företaget in ­ hämtas såvitt angår i paragrafen avsedda åtgärder för brandskyddet. 3 mom. vad i 1 och 2 mom. sägs gäller ej sådan byggnad som omförmälesi 139 §. 144 §. har länsstyrelsen beträffande område, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser icke fastställts, meddelat förordnande enligt 121 § andra stycket byggnadslagen, må ej inom området utan byggnadsnämn ­ dens tillstånd företagas nybyggnad eller inrättas virkes- eller annat varuupp- lag, materialgård eller ljusanordning. inom sådant område som i första stycket sägs skola bestämmelserna i 99 § åga motsvarande tillämpning. ¬ 1 754- — 1947. nr 890. 145 §. v : har enligt fastställd generalplan mark undantagits från tätbebv ^ ^dss annan bebyggelse eller har länsstyrelsen enligt 123 s bvo-o-tinf^i förekommande av tätbebyggelse meddelat förbud mot nyby^cmprl föreskrift, må inom det omicåde som förbudet eller föreskriften avs^^^^^ nad icke äga rara utan tillstånd av byggnadsnämnden i vidare mån godoseendc av jordbrukets, fiskets, skogsskötseliis eller därmed iämf" hov. angående rätt för länsstyrelsen att medgiva undantan- från ° j föreskriften stadgas i hyggnadslagen. t)udet eller 146 §. föreligger ej enligt 144 eller 145 § skyldighet att söka hvrrana^. •• j tillstånd till hyggnadsföretag, skall, innan nybyggnad sker^anmäkt “^-®“ hos byggnadsnämnden, där ej nyb5 ’ggnadeii avser allenast tillgodoseendet jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller därmed jämförligt behov. att om ­ en fdärde avdelningen. gemensamma bestämmelser för stad och landet, 18 kap. om regionplan. besörja att^fösä^tdltdn^ det förbundsdirektionen ; ja att lorslag till regionplan sa fort ske iran upprättas och antages. regionplanenämnd!^^^^^"'^^'^^ förslag till regionplan ankommer närmast på "egionplanenämnden att med upps^rlsiktfätiirtr^^^ planens bestämmelser efterlevas; omgivning samt väcka rl:. r-tit\ecklingen mom regionplaneomradet och dess framställningar i övrifft hnc: tv av regionplanen och göra de <lghet, vartill omständie-hetcma^^^^^^m^®^^ ”’ länsstyrelsen eller annan myn- att minst en gång vart w! föranleda; samt hghet en allsidig omprövniri^ ^^ågan om regionplanens lämp* ?j,^“®“ämndens arbetsupnspr''^°i^ eller_^'utlåter sig i ärende, som berör regio^ dålijrb^®^ yttrande isfmäs. “ämnden själv anhängiggjor^ : av nämnden avgivna yendet^åtf^kf^a^^h^^ myndighets prövning, skall det f wow. ijedam"tc ■ . §• | utses av förbundsdirektionenledamöter skola högst nio. , . p soner, som kunna antagas vilja främja en ftk y >1 ¬ — 1947. nr 390. - 755 j möterna bör vara jagaren. behandlas i re^onplanen. en av leda- ’■ är"; leätndt^dätsl • sgn; äts, un^er'da^'tid sztf d"ei: ' 3 mov, för varje ledamot skall, med iakttagande av vad i 1 ock a stadgas, utses en ersättare, n i j. ocn „ mom. 151 §. va;- ■f- jlbfjl a/s-somt": «t ‘stre sllsr"””"' b) den som år omyndig eller i konkurstillstånd. uppd ”rjset, ersättare i regionplanenämnd må kunna avsäga sig a) om han bor utom regionplaneområdet- m^roppd^getr' ’'*" tefattning hindras att tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tnr förbl°dätionef godktanes"' ■n f 152 §. 1 mom.^ regionplanenämnden utser inom sig ordförande ocb vice ordföran ­ de för ett ar i sänder. aro både ordföranden och vice ordföranden ådrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället. 2 7nom. eegionplanenämnden sammanträder så ofta omständigheterna för ­ anleda. sammanträde skall ock äga rum, då länsstyrelsen eller förbundsdirek- tionen påkallar det. ärende ma ej av regionplanenämndcn företagas till avgörande, där ej mer än halva antalet ledamöter eller ersättare är tillstädes samt. för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro om beslutet ense. 153 §. vid val inom regionplanenämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefatt- ning sker omröstning med slutna sedlar, där så begäres, ocb skilje lotten mel­ lan dem som erhållit lika antal röster. i övrigt verkställes omröstning öppet, ock blive den mening gällande, varom de flesta röstande förena sig. äro vid öppen omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gälle den mening som biträdes av ordföranden. vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas av den eller dem av nämndens ledamöter, åt vilka detta uppdrag anförtrotts. 154 §. regionplanenämnd skall till sitt förfogande hava sakkunnigt biträde ävensom de befattningshavare i övrigt som förbundsdirektionen beslutar. regionplanenämnden antager ock entledigar befattningskavare kos nämnden. 155 §. regionplanenämndens sakkunniga biträde skall vara tillstädes vid region- planenämndens sammanträden med rättighet att deltaga i överläggningarna men 44-- ¬ töb — 1047. nr 390. ' a-, ej i beshden och att, när han det begär, få sin mening antecknad till kollet. ^ pfoto' länsarkitekten, överlantmätarcn, vägdirektören, förste nrovinqiqn.-n landsantikvarien eller, såvitt angår stockholm, stadsplanedirektöre ochtckten, stadsingenjören, trafikpolisintendenten, förste stadsläkare^ ’ ’^^^qsarld. antikvarien äga likaledes vara närvarande vid regionplanenämnde^ träden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt nm få sin mening antecknad till protokollet. de skola, i den mån c^et, föranleda därtill, kallas till regionplanenämndens sammanträden 1ö6 §. erågor, huruvida ledamot av regionplanenämnden må åtniufn om arvodets storlek sa ook rörande befattningshavares avlönande ocb näls ovnga utgifter avgöras av förbundsdirektionen. nämndens 157 §. vid uppgörande av regionplan skall tillbörlig häns5m tagas såväl till bebo- vet av utrymmen för ohka ändamål inom regionplaneområdet ocb de med x nens genomforande forbundna kostnaderna som även till do av dessa kost- mod beaktande härav bör särskilt tillses, en mexbäxrtill^ ^ omfattning samt erhålla anf^ränsande områdon regionplaneområdet som inoman ransande områden andamalsenhg omfattning och sträcknincr- nings-ocli axnnsörhålh^^^''^^ hänsyn till samfärdsel-, vattenfönorj-st att mxixrx^^^^ för tätbebyggelse; ntförande av avlmvn t ^^ordnande av erforderlig vattenförsörjning samt tagas ted°tnxnit^eidis^lxtn^^^t^+nfl^ “^^ friluftsliv upp- 5) att erforderliga nmrsdf? lämplig storlek och form;rikets gemensamma^ behovavsattas för flygplatser samt militära och andra stående generalpkne? äganderättsförhållanden, be ­ ser samt befintlihra vä^mp?.^ j^^^ff^adsplaner och utomplansheslämmel- lattande av regio^planent förhållanden som kunna bidraga till under- eljest 1 denna paragraf ^ ®ån så kan ske utan att vad. 7) att strandxråden oefeåsidosattes; imt, växtligået eller <?ärpo-nn områden, som på grund av belägen luojhgt skyddas ocb be^arp ''^/"^ffö^l^^cllanden äro särskilt tilltalande, savjtt 8) att historiskt kn wv t^- användning; ei utan tvingande skåt^f--^^ estetiskt värdefulla byggnader ellei , ö) att skyldighetef åft c eller skadas; . ^ ana fornminnen jämte nöd i fasta fornlämningar iakttages ocb att sa-'■rt skyddas; samt ^ utrymme däronjering jiunväl i övrigt såvitt mw jy) att i övrigt ett 1" allnaol regionplaneområdet främjas. ^ 6tad^= «ller beslut begränsas att närmast avsesast 1 “damål, skal! vad, i aadra sfemtot ^sionplanen sålunda avse^i^ erfordras för tillgodoseende i ¬ f f te 1047. nr 300. — 158 §. 757 1 mom yovsug ^gionplan skall utmärkas å karla i skala om möjligt ej understigande 1 :20 000. detaljer, som icke kunna göras tillräckligt tyd- bga a denna karta, skola avfattas a särskild karta i erforderlig större skala aill planen horande regionplanebestämmelsei skola avfattas i särskild hand ­ ling samt tiliika utmarkas a kartan genom särskilda bctecknin"ar 2 mom. degionplanekartan skall åtföljas av . över regionplaneföislaget, vilken beskrivning jämväl skallinnchalla erforderlig motivering för förslaget; b) erforderlig utredning för bedömande av de förutsättningar, på vilka för ­slaget grundas. 159 §. 1 mom. då förslag till regionplan skall upprättas, bör reglonplanenämu- den bereda tillfälle för av förslaget berörda kommuner och samhällen ävea- som_ representanter för näringslivet samt sociala, kulturella och ekonomiska institutioner och sammanslutningar, vilka kunna antagas hava intresse av förslaget, att muntligen eller skriftligen yttra sig i ärendet. av_ reglonplanenämnden upprättat förslag till regionplan skall överläm­ nas till förbundsdirektionen för vidare handläggning. sedan förslaget be ­ handlats av_ direktionen samt de ändringar, som därvid befunnits påkal ­ lade, vidtagits, skall det sålunda överarbetade förslaget genom direktionens försorg utställas för granskning vi.ss tid, minst tre månader, under vilken an ­ märkningar mot förslaget må göras hos direktionen. förslagets utställande för granskning skall före början av den för granskningen bestämda tiden kungöras i kyrkorna i de församlingar, vilka äro belägna inom regionplane- området, ävensom i dc tidningar, i vilka kommunala meddelanden intagas för de kommuner och samhällen som omfattas av regionplanen. berör förslaget mark som står under allmän ra5'-ndighets förvaltning, skall den mjmdigheten särskilt underrättas. därjämte skola kopia och avskrift av förslaget tillställas dels kommun och samliiille .som i första stycket sägs ävensom chefen för försvarsstaben, väg- och vattcnb5' ‘ggnadsstyrelscn och luftfartsstyrelsen, dels ock, om inom regionplane- området finnes mark, som tillhör kronan eller enskilt trafikföretag och som i förslaget intagits såsom trafikområde, i erforderliga delar den som har att företräda kronan eller trafikföretaget, med skjddighet för denne att inom vks av förbundsdirektionen angiven tid, minst tre månader efter delfåendet, till direktionen inkomma med yttrande över förslaget. 2 mom. där så finnes lämpligt, höra på en gång utställas två eller flera alternativa förslag.'3 3 viom. sedan förslaget undergått granskning enligt vad i 1 mom. sägs, skall förbundsdirektionen så snart ske kan företaga ärendet till avgörande. ap f i 160 §. s t 1 mom. sedan förbundsdirektionen antagit förslag till regionplan, skall vl direktionen utan dröjsmål till länsstyrelsen insända regionplanekartan, för- y slaget till regionplanebestämmelser och beskrivning, utdrag av direktionens ^ och regionplanenämndens protokoll i ärendet ävensom_ inkomna anmärkningar och 3'ttrandee samt övriga till ärendet hörande handlingar. det åligger läns ­ styrelsen att så fort ske kan med eget utlåtande överlämna handlingarna tiu konungen. , -j2 mom. om antagande av förslag till regionplan liksom även oin sadan plans fastställelse skall genom regionplanenämndens försorg, sa fort ske kan, 216 —f/7002^i. svcn^il- förfathiinossamliinj 19-/7, av 390. { ¬ 75s — 11)47. iyr 390. -. jnnigörande ske i k3 ’r]ionia i cle församling-ar, vilka äro belä planeoiiiradct, ävensom i de tidningar i vilka kommunala för de kommuner och samhällen som omfattas av regionnlane ^^lagas då regionplaneförslag- antagits, skola därjämte kommuner n 1 som nj-ss sagts ävensom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nnll f styrelsen samt, där rcgionplanen berör mark som står nndp^ hcts förvaltning, den myndigheten särskilt underrättar^ tillfälle att, innan planen fastställes, inkomma med p<åminne]r5o erhålla f'''i reffionplau fasfitällls .kallihrlill horande beskrjvnmg ocli övriga bilagor i bestyrkt kont tillställas ovanikimiida koiiimiiner ocli samliällcn samt övoflåm nadsstyrolscn, vag- ocb vatlenbyggnadsslyrelscn, luålrtsstys materistj-relson ävensom till länsstyrelsen och länsarkitph+o^ • cn och lant ­ mätaren och vederbörande distriktslantmätare och mätnbigsnllim'''^^ överlant- •- ' ^t^^gat angående handläggnino- av fråm nm ^ ianuml : tillämpliga delar beträffande äsdrina nz j/ ? ^egionplan gälle 1 159 s i mom. andra och tredje av planforslag och avgivande av 3't'trande däröver ler granskning digheterna minskas till en månad. kunna efter omstän- 19 eap. om anstar, vitesföreläggaude och fullföljd av talan m. m. stadsplan, hj-ggnadsplau^lwfastställd generalplan, radets bebyggande eller bvggnadsfttrp?^^?^'^^^^® nadsnamndcn eller, inom ^område g^^ande föreskrifter, äger bygg- ayggnadslov, länsstyrelsen rött r-- icke föreligger att sökaär uppenbart gtt påböriat inro- arbetets fortsättande, äventyrar byggnadens eller utföres på sådant sätt alt det er lansstyrelsen med avseende hållfasthet, skall nämnden gnma förutsättningar icke äro för h ^/^ete, oaktat i första stycket an ­ an den, förbjuda arbetets fortsättande. _ vidtager någon åtaär3 . ^63 §. stadga eller gällande b^'-ggnadsord- sådant erfordras <^11 ^v^snadsnämndens eller lansst^'relsens it ^ stadga e ier r han att ställa sig till efter- skriven^ sådan stadgat etälmn t.;+°^^^^®^®^k3ddighet elltv ’ pnderlater någon att fullgöra före* av arbete följa fast- ändra dagsböter oeh länsstyrelsen meddelade före ­satt söka v^^^6rda, om byggnadcni; dessutom skyldig att undanröja eller « söka byggnfi.d=m„ iv^^^'^snarunden pll^r dötnaapöriäffppe k må till fängelse i högst sex månader karta eller s ^^^nd i annat bnirii" .. rgatans liöis^^ “,’ ^tånde ägaren vederbörligen utmärkts fi jdlage kan följa av förfa^^^d^^^ skada som vid framtida ändring ■£ : ¬ — 1947. nr 390. — 164 §. 759 finner byggnadsnämnd i siad eller saml.älle eller inom område nå landet st:l1v:nsom"f^rip™tä samroa i händelse av tredska verkställes genom nämndens försorg pä d.-n trcds- kandes bekostnad föreläggande må meddelas, ändå att handräckning kan beviljas enligt 148 § byggnadslagen, ^ ^ på kndet i övrigt bar byggnadsnämnden, därest någon underlåter att ställa sig nämndens föreläggande till efterrättelse, att därom göra anmälan bos länsstyrelsen som i sadant fall må förelägga vite eller annat äventyr underlåter någon eljest att stiilla sig till efterrättelse länsstyrelsens enligt ^ byggnadslagen eller denna stadga meddelade föreskrifter, äge länsstyrelsen f enahanda befogenhet som byggnadsnämnd i stad. r-rt-;*>»>> 1 ■ar' -ii 165 §. förseelse mot denna stadga eller mot byggnadsordning åtalas av allmän åklagare. 166 §. böter och viten, som ådömas på grund av denna stadga eller bynnnads- ordning, tillfalla kronan. 167 §. 1 över byggnadsnämnds enligt denna stadga eller gällande bygg ­ nadsordning meddelade beslut må, där ej särskild klagan på grund av stad ­ gandet i 149 § b^'^ggnadslagen är utesluten, besvär anföras hos länsstyrelsen inom en månad från det klaganden erhållit del av beslutet. har åt annan myndighet än byggnadsnämnd uppdragits att pröva ären ­ den rörande ställande av säkerhet enligt 38 § byggnadslagen för fullgöran ­ det av tomtägares skyldighet att anordna utfartsväg och avlopp från tomt eller att utgiva bi^drag till kostnad för gata, skall om besvär över den myndig ­ hetens beslut i sådant ärende gälla vad ovan stadgas om besvär över bygg ­ nadsnämnds beslut. 2 mom. över beslut, som länsstyrelsen meddelat på besvär över byggnads ­ nämnds beslut eller eljest på grund av denna stadga eller gällande bygg ­ nadsordning, må besvär anföras hos konungen i den ordning som är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut. 3 mom. drätselkammaren äger på stadens vägnar överklaga länsstyrelsens beslut i ärende rörande av byggnadsnämnd antaget förslag till ändring av stadsplan eller till tomtindelning eller ändring därav, såframt ej klagan på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen är utesluten, och må även eljest i sådant ärende föra stadens talan och bevaka dess^rätt 4 motn. mot beslut av byggnadsnämnd eller länsstyrelsen i fråga om till­ stånd till nybyggnad eller inrättande av varaupplag, materialgård eller ljus ­ anordning i närheten av befästning, flygplats eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller ornfattas av förordnande erjigt 82 § samma lag, må talan föras av luftfartsstyrelsen, därest frågan lör civil flygplats, samt eljest av chefen för försvarsstaben. ■' >- ■ ’'v 'r ¬ 7(i0 1947. nr 390. _ 20 kap, allmänna bestämmelser. 168 §. j mom. när förordnancle, innefattande förbud mot nvbvatman ^ tillstånd enligt 15, 35, 80, 82, 91, 101, 106, 108, 109, 121 129 fof ""u byggnadslagen eller mot schaktning, fyllning, trädfällniin- ell/r §iörhg åtgärd, meddelas, skall länsstyrelsen utan dröjsmål u^nderrät^f na därom genom kungörelse i den eller de tidningar i vilka ^i^rkagar.landen för orten intagas, eller på annat lämphtrt sätt mmunala medde- ^ “noriocle. till 3» angående skyldighet att, sedan förordnandet vunnit la o-a kraft fil +-ti byggnadsstjjelsen, lantmäteristyrelsen. överlantmätaren oclt ans? fv- <nen,oni vederbörande byggnadsnämnd avskrift av förordnandet av kartan ar särskilt stadgat. cinanaet jainte kopia 2 har konungen jämlikt 16. 36, 86, 91 134 pller trw g u forordnat om förbud mot nybyggnad utan särsbilf tilllf'' a byggnadslagen puom länsstyrelsens försorg uuderrätls om markägama första stycket är stado-at om förordnandet pä sätt i 1 mom. till ntan vn 1 169 §.iij nybj ’-ggnad är att hänföra ei hlntt. ii-n-nf- j ^ ■, uum även väsentlig ändring av befijtlicr byggnad yggnad, bj^ggnads inredande helt eller^flol^ o®' an det, vartill bj ’-ggnaden förut vartf a väsentligen annat ändamål ende å byggnads yttre eller inre ut^örn^r ’ samt andra förändringar i avse- tenhet att de kunna anses jämföriim genomgripande beskaf- byggnad, som strider eller ombyggnad. ändring av befintlig ställd generalplan stadsnlan skulle komma att strida mot fasi- raot bestämmelseräa i 96 o? eller utomplansbestämmelser ellerb.yg^ad, oavsett vad i första ^ •• stadga, skall anses som ny- . .vid bedömande av frs \r bånföra till nybyggnad skall ’' •• ändring av befintlig byggnad är att, om kostmde^rför yggnadens värde, antingen i s f-° större omfattning i förhållande till nnat arbete av enahanda beskaff» ® ^ förening med kostnaderna för “ast föregående åren- eom ntförts å byignaden under de nän om byggnaden till ’fnllr ^ “ifj nlnd^ fukti^^kalu^ u bristande underhåll eller på grund a?länsn^^ ^ndervärdig samt dpf j^oi-ka lägenheter eller av andra ki' om silöl ^ ^ önskvärt, att byggnaden snait medför inom en nära framtid; samtvad^o^^n byssfelar ^^^äffande bysfv av medföra, att såsom f oj medp-s^ förbättringar i befintf 0^^®^ vattenklosett eller andm ^os, måste antagas kom^^ byggnad som, även om sådan anordnms * mma att kvarstå under längre tid. , j »kun. ar frå § vegnadsnämnden^^ävp^^^ av tillfällig, byggnad av enkel beskaffo^' om företaget strider mot fastställd general- ¬ — 1947. nr 390. — 761 é pi ii ,1 plan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser eller mot bestäm ­ melserna 1 37 ^ lorsta eller andra stycket byggnadslagen eller i 96, 97 eller 141 § denna stadga, meddela lov därtill, såframt företaget prövas ej avsevärt motverka det med ^planen eller bestämmelserna avsedda syftet. byggnadslov, som nu sagts, må meddelas allenast för byggnad i en våning ock må avse rätt att lata byggnaden kvarstå högst tre år från det byggnadslovet medde ­ lades; dock må länsstyrelsen, om särskilda skäl äro därtill, medgiva att byggnaden uppföres i mer äu en våning eller att den får kvarstå mer än tre år. byggnadsnämnden må jämväl meddela lov till anordningar och mindre byggnader som avse att tillgodose den allmänna nyttan och trevnaden, oaktat de strida mot fastsfölld generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom- plansbestämmelser, såframt de prövas ej avsevärt försvåra markens använd ­ ning för avsett ändamål. 2 mom. är fråga om annan nybyggnad eller anordning än sådan, varom förmäles i 1 mom., må byggnadsnämnden, -där den till sitt biträde hax stads ­ arkitekt och denne tillstyrkt åtgärden, av särskilda skäl medgiva ändamåls ­ enliga mindre avvikelser från sådan detaljreglering av bebyggandet som ägt rum i fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestäm ­ melser. ej må avvikelse medgivas i strid mot planens eller bestämmelsernas grunddrag eller huvudsakliga syfte. einnes ej stadsarkitekt eller har denne ej tillstyrkt åtgärden, skall upp ­ kommen fråga om medgivande, som i första stycket sägs, nnderställas läns ­ styrelsen. vad i första och andra styckena sägs om stadsarkitekt skall äga motsva- rande tillämpning beträffande byggnadskonsulent som. är behörig att vara stadsarkitekt. 3 mom. uppkommer i annat fall än som avses i 1 mom. första stycket fråga om nybyggnad i strid mot bes tämmelserna i 37 § första eller andra stycket byggnadslagen, må tillstånd till företaget meddelas av länsstyrel ­ sen, om synnerliga skäl äro därtill och företaget prövas ej medföra hinder för lämplig tomtindelning inom kvarteret. 171 §. har byggnadsnämnden till sitt biträde stadsarkitekt eller_ byggnadskon- ! ( sulent, eller har i stället för byggnadsnämnd utsetts byggnadsinspektör, äger i länsstyrelsen på därom gjord framställning utfärda taxa för avgifter, som de byggande skola erlägga för erhållande av byggnadslov, för ritningsgransk- ning, för besiktningar och för andra förrättningar som nämnden enligt gäl ­ lande bestämmelser har att verkställa. 172 §. . - 1. v1 mom. i utövningen av sin allmänna uppsikt över planläggning och ^ygg- nadsväsende som avses i denna stadga har byggnads9t3nrelsen_ att meddela för ändamålet, erforderliga föreskrifter, formulär, råd och anvisning. ^ 2 mom. vid tillsynen över planläggningen och byggnadsväsendet i länet åligger det länsstyrelsen1) att tillse, att stad eller annat samhälle i mån av behov,forses med ge ­ neralplan, stadsplan, utomplansbestämmelser och byggnadsoidnmg av för sam­ hället lämplig beskaffenhet; . i.2) att besörja, att område pa landet, som är i behov darav erhaller gene­ ralplan, stadsplan, byggnadsplan, utomplansbestämmelser och byggnadsord ­ ning av för området lämplig beskaffenhet;3) att, när regionplan finnes erforderlig för yisst o^a^e, vidtaga åtgärder för att sådan plan där kommer till stånd och vidmakthålles; jr å ■ y- b ¬ ( 62 — 1047. jtr 300. — 4) att. i den mån så erfordrar, meddela förordnande enlis-f 19o nbvggnadsjagen; ^ ®^ier i23 § 5) att, då plan, iitoraplanbestämmelser eller förordnande, varom ov ■ a paragraf sägs, prövas böra ändras eller upphävas, vidtana dpav sådan anledning finnas erforderliga; atgarder som 6) ntt övervaka, att byggnadslagen, denna stadga, hvg£mad<?nrd«- aet, fastställda generalplaner, stadsplaner, byggnad splaner ^ immelser och regionplaner samt övriga föreskrifter angående nlaril ' • länet, laststaiicia generaipjaner, staaspianer, byggnadsplaner 1 stämmelser och regionplaner övriga krif angående -nlan^^- en och b^'ggnadsvasendet vederbörligen iakttagas; ^^^aggning- 7) att tillse, att byggnadsnämnd har erforderlig tillo-åno- tni coi ibiträde; tijl sakkunnigt 8) att tillse att byggnadsnämnder och andra lokala myndio-hetcr .nm befattning med planläggningen och byggnads väsen det, med nit fullgöra sina aligganden; samt omsorg 9) att göra de framställningar och förslag till föreskriff^r pii. n jvartill förhållandena, giva anledning. loresknlter eller atgarder, 173 §. i ™s'saslk'äe/sssu„ ‘“!^ stadsf^lhnäktige .bll äger samhällets eller kommunens beslutanderätt myndighet som .m själv skall vara ledamot i nämnrl och ersättare 1 bj^ggnadsnämnden,ton skall ansmmatfäns “en ' ' bgt 3 § länsstyrelsen, dock att vad en-damot ocb estsrf i vggnadsnämnden samt att le- såvitfc möjligt vatlags av länsstyrelsen, böra "'^^ad i d ^ lagiama.taie, där d?äfselsmare®ri-t .skall för kommun eller sam- vad om vägförvaltnine-pti däremot svarande myndigheten;^“si f 21 kap. ö vergångsb ©stäuiiiielsei*. denna stadga skall <?“ ‘i-i- • 1 januari 1948. ™ annorlunda stadgas träda i kraft den virenorn dfinno t.+r.j_ ^nuari 1948. ^n^ttelse.där yta skola i tillämpliga delar lända uii hänvisning till'föresk^t stadga, skall sådan bestämmelse i ställettilläm ämmekp i lorekommer hänvisning till 1aua stadga, skall sådan bestämmelse®as. i n s f s b v b ( •3 ¬ ii — 1947. nr 390. — 175 §. 63 -i? t--. sä, snart ske kan efter denna stadgas'utfärdande och sist inom två är efter dess ikraftträdatide skall med iakttagande av stadgans föreskrifter förslag till ny byggnadsordning för stad och stadsliknande samhälle hava upprättats oeh underställts länsstyrelsens prövning. underlåtes detta, ankommer det på läns ­styrelsen att anmäla förhållandet hos konungen. intill dess ny byggnadsordning fastställts, skall den inom staden eller sam­ hället hittills gällande byggnadsordningen fortfarande lända till efterrättelse, i den mån den icke strider mot byggnadslagen eller denna stadga. 176 §. vid tillämpning av bestämmelserna i 13 § 2 mom., 19 § 1 mom. och 30 § 1 mom. skall chalmers tekniska institut jämställas med teknisk högskola. 177 §. beträffande förslag till stadsplan eller byggnadsplan, som blivit utställt för granskning före denna stadgas ikraftträdande, skola i stället för bestäm­ melserna i 30 och 120 §§ förut gällande motsvarande föreskrif^ter lända till efterrättelse. 178 §. bestämmelserna i 71 § 1 mom. första stycket samt 2 mom. skola gälla även i fråga om byggnader, för vilka byggnadslov beviljats före denna stad ­ gas ikraftträdande, därvid skall iakttagas, att föreskrivna åtgärder skola vara utförda senast den 1 juli 1949, därest ej konungen annorlunda bestämmer, samt att byggnadsnämnden skall övervaka bestämmelsernas tillämpning och göra. för ändamålet erforderliga besiktningar. 179 §. har före denna stadgas ikraftträdande ansökan ingivits om byggnadslov eller annat tillstånd enligt hittills gällande byggnadsstadga, skall denna an ­ sökan med avseende å byggnads yttre eller inre anordnande bedömas enligt sistnämnda stadga, om ej synnerliga skäl föranleda till annat. 180 §. vj inom ort på landet, där byggnadsnämnd ej förut finnes, skall sådan nämnd utses före den 1 januari 1948, såvida icke länsstyrelsen jämlikt 160 § bygg ­ nadslagen medgiver undantag. har länsstyrelsen medgivit undantag för viss ort, skall vad i denna stadga sägs om byggnadsnämnd med avseende å den orten i stället gälla länsstyrelsen. 181 §. när byggnadsnämnd prövar ansökan om lov till nybyggnad inom o^åde, för vilket avstyckningsplan gäller, skall nämnden förvissa sig om att företa ­ get icke strider mot planen. , _avstyckningsplan skall i de hänseenden, varom i 79 § säga, jamstallas med byggnadsplan, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar. det aua som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta.^ till yttermexa visso hava vi detta med egen hand underskrivit och med vart kungl. sagiu bekräfta låtit. stockholms slott den 30 juni 1947.gustaf. (justitiedepartemeutet.) ' ' ' h ewum ze^eug . 1 ¬