SFS 2000:1281 Tullag

Förmögenhetsrätt Förvaltningsrätt

001281.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Tullag;

utfärdad den 7 december 2000.

Enligt riksdagens beslut

föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Bestämmelser om tull som skall tas ut vid import från eller export till

tredje land finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober
1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

och i kommissionens

förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen

Andra EG-rättsakter i fråga om tull eller tullkontroll anges i 4 och 7 kap.

denna lag.

2 §

Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till rättsakterna en-

ligt 1 §.

Lagen innehåller även vissa bestämmelser om förfarandet avseende skatt

på varor som förs in i landet från sådan del av EG:s tullområde som ligger
utanför EG:s skatteområde. Genom dessa bestämmelser genomförs

1. delar av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om har-

monisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter –
Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund

, senast

ändrat genom rådets direktiv 99/85/EG

, samt

2. delar av rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om all-

männa regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och
övervakning av sådana varor

, senast ändrat genom rådets direktiv 96/99/

Ytterligare kompletterande bestämmelser till förordningarna (EEG) nr

2913/92 och 2454/93 finns i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och lagen
(1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

Prop. 1999/2000:126, bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71.

EGT L 302, 19.10.1992, s. 1 (Celex 31992R2913).

EGT L 253, 11.10.1993, s. 1 (Celex 31993R2454).

EGT L 145, 13.06.1977, s. 1 (Celex 31977L0388).

EGT L 277, 28.10.1999, s. 34 (Celex 31999L0085).

EGT L 76, 23.03.1992, s. 1 (Celex 31992L0012).

EGT L 8, 11.01.1997, s.12 (Celex 31996L0099).

SFS 2000:1281

Utkom från trycket
den 15 december 2000

SFS 2000:1281

3 §

Vad som föreskrivs i denna lag om tull gäller även annan skatt än tull

som skall tas ut för varor vid import och som skall betalas till Tullverket, om
inte annat uttryckligen anges.

4 §

Vad som föreskrivs i tullagstiftningen om icke-gemenskapsvaror till-

lämpas även i fråga om gemenskapsvaror, för vilka någon begär eller fått bi-
drag på grund av export eller på grund av annan åtgärd, som till följd av sär-
skild föreskrift skall jämställas med export. Detsamma gäller varor, för vilka
befrielse från eller återbäring av skatt begärs.

5 §

I denna lag förstås med

tullagstiftning

: EG:s tullbestämmelser samt svenska tullförfattningar,

det svenska tullområdet

: svenskt territorium,

EG:s tullområde

: de områden som anges i artikel 3 i förordningen (EEG)

nr 2913/92,

EG:s skatteområde

: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser

om en viss skatt är tillämpliga,

tredje land

: område som inte omfattas av EG:s tullområde,

tullplats

: plats där det finns tullkontor,

tullförrättning

: sådan klarering av fartyg och luftfartyg i kommersiell tra-

fik direkt med tredje land och av kommersiellt gods som verkställs av tull-
tjänsteman,

tullklarering

: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som anmälts till en

godkänd tullbehandling,

förtullning

: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som deklarerats för

övergång till fri omsättning,

fartyg

: varje farkost som används eller kan användas till transport på vat-

ten samt

fordon

: transportmedel som är inrättat för färd på marken och inte löper

på skenor samt svävare när den framförs över marken.

I övrigt har uttryck som används i denna lag den innebörd som anges i för-

ordningarna (EEG) nr 2913/92 och 2454/93.

6 §

Bestämmelser om rätt att anlita ombud vid kontakter med Tullverket

finns i artikel 5 i förordningen (EEG) nr 2913/92.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om villkor och inskränkningar i fråga om användning
av ombud.

7 §

Tulldeklaration för en vara får avges genom någon som är anställd och

kan anses ha en förtroendeställning hos deklaranten eller, om tulldeklaration
lämnas genom ombud, hos ombudet.

2 kap. Tulldatasystemet

1 §

I artiklarna 4a och 4b i förordningen (EEG) nr 2454/93 finns bestäm-

melser om databehandling. Tullverket använder i verksamheten enligt tul-
lagstiftningen ett system för automatisk databehandling

(tulldatasystemet).

Bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen
(1990:137)

Svensk författningssamling

Tullag;

utfärdad den 7 december 2000.

Enligt riksdagens beslut

föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Bestämmelser om tull som skall tas ut vid import från eller export till

tredje land finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober
1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

och i kommissionens

förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen

Andra EG-rättsakter i fråga om tull eller tullkontroll anges i 4 och 7 kap.

denna lag.

2 §

Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till rättsakterna en-

ligt 1 §.

Lagen innehåller även vissa bestämmelser om förfarandet avseende skatt

på varor som förs in i landet från sådan del av EG:s tullområde som ligger
utanför EG:s skatteområde. Genom dessa bestämmelser genomförs

1. delar av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om har-

monisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter –
Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund

, senast

ändrat genom rådets direktiv 99/85/EG

, samt

2. delar av rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om all-

männa regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och
övervakning av sådana varor

, senast ändrat genom rådets direktiv 96/99/

Ytterligare kompletterande bestämmelser till förordningarna (EEG) nr

2913/92 och 2454/93 finns i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och lagen
(1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

Prop. 1999/2000:126, bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71.

EGT L 302, 19.10.1992, s. 1 (Celex 31992R2913).

EGT L 253, 11.10.1993, s. 1 (Celex 31993R2454).

EGT L 145, 13.06.1977, s. 1 (Celex 31977L0388).

EGT L 277, 28.10.1999, s. 34 (Celex 31999L0085).

EGT L 76, 23.03.1992, s. 1 (Celex 31992L0012).

EGT L 8, 11.01.1997, s.12 (Celex 31996L0099).

SFS 2000:1281

Utkom från trycket
den 15 december 2000

SFS 2000:1281

2 §

Tulldeklaration får enligt artikel 61 i förordningen (EEG) nr 2913/92

upprättas med databehandlingsteknik. Närmare bestämmelser om tulldekla-
rationer som lämnas med hjälp av elektronisk databehandling finns i artik-
larna 222–224 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Tullverket får ge tillstånd till att tulldeklarationer och andra handlingar

och uppgifter som skall ges in till Tullverket lämnas genom ett elektroniskt
dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk
databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med

hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan veri-
fieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och
om förfarandet i övrigt.

3 §

Ett tillstånd enligt 2 § andra stycket får förenas med särskilda villkor

om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i öv-
rigt.

4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över-

lämna åt en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument
som avses i 2 § till och från tulldatasystemet.

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första

stycket får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått
veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det all-
männas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

5 §

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till Tullverket när det

har blivit tillgängligt för verket för överföring till sådan form att det kan lä-
sas.

Om uppgifter i ett elektroniskt dokument förmedlas genom en annan

myndighet än Tullverket eller genom en juridisk person efter bemyndigande
enligt 4 §, anses dokumentet dock ha kommit in till Tullverket när det togs
emot och kan antas ha avskilts för verket hos förmedlaren.

6 §

Om uppgifter har lämnats genom överföring av ett elektroniskt doku-

ment till tulldatasystemet, skall Tullverket handlägga ärendet i sak först se-
dan tullklarering begärts under åberopande av dokumentets tullidentifika-
tionsnummer.

7 §

Tullverkets beslut i ett ärende får meddelas genom ett elektroniskt do-

kument.

3 kap. Införsel av varor m.m.

1 §

I förordningen (EEG) nr 2913/92 finns bestämmelser om

– införsel av varor till EG:s tullområde (artiklarna 37–39),
– uppvisande av varor för tullen (artiklarna 40–42),
– summarisk deklaration och lossning av varor som uppvisats för tullen

(artiklarna 43–47),

SFS 2000:1281

3 §

Vad som föreskrivs i denna lag om tull gäller även annan skatt än tull

som skall tas ut för varor vid import och som skall betalas till Tullverket, om
inte annat uttryckligen anges.

4 §

Vad som föreskrivs i tullagstiftningen om icke-gemenskapsvaror till-

5 §

I denna lag förstås med

tullagstiftning

: EG:s tullbestämmelser samt svenska tullförfattningar,

det svenska tullområdet

: svenskt territorium,

EG:s tullområde

: de områden som anges i artikel 3 i förordningen (EEG)

nr 2913/92,

EG:s skatteområde

: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser

om en viss skatt är tillämpliga,

tredje land

: område som inte omfattas av EG:s tullområde,

tullplats

: plats där det finns tullkontor,

tullförrättning

: sådan klarering av fartyg och luftfartyg i kommersiell tra-

fik direkt med tredje land och av kommersiellt gods som verkställs av tull-
tjänsteman,

tullklarering

: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som anmälts till en

godkänd tullbehandling,

förtullning

: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som deklarerats för

övergång till fri omsättning,

fartyg

: varje farkost som används eller kan användas till transport på vat-

ten samt

fordon

: transportmedel som är inrättat för färd på marken och inte löper

på skenor samt svävare när den framförs över marken.

I övrigt har uttryck som används i denna lag den innebörd som anges i för-

ordningarna (EEG) nr 2913/92 och 2454/93.

6 §

Bestämmelser om rätt att anlita ombud vid kontakter med Tullverket

finns i artikel 5 i förordningen (EEG) nr 2913/92.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om villkor och inskränkningar i fråga om användning
av ombud.

7 §

Tulldeklaration för en vara får avges genom någon som är anställd och

kan anses ha en förtroendeställning hos deklaranten eller, om tulldeklaration
lämnas genom ombud, hos ombudet.

2 kap. Tulldatasystemet

1 §

I artiklarna 4a och 4b i förordningen (EEG) nr 2454/93 finns bestäm-

melser om databehandling. Tullverket använder i verksamheten enligt tul-
lagstiftningen ett system för automatisk databehandling

(tulldatasystemet).

Bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen
(1990:137)

SFS 2000:1281

2 §

Tulldeklaration får enligt artikel 61 i förordningen (EEG) nr 2913/92

Tullverket får ge tillstånd till att tulldeklarationer och andra handlingar

och uppgifter som skall ges in till Tullverket lämnas genom ett elektroniskt
dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk
databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med

hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan veri-
fieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och
om förfarandet i övrigt.

3 §

Ett tillstånd enligt 2 § andra stycket får förenas med särskilda villkor

om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i öv-
rigt.

4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över-

lämna åt en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument
som avses i 2 § till och från tulldatasystemet.

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första

5 §

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till Tullverket när det

har blivit tillgängligt för verket för överföring till sådan form att det kan lä-
sas.

Om uppgifter i ett elektroniskt dokument förmedlas genom en annan

6 §

Om uppgifter har lämnats genom överföring av ett elektroniskt doku-

ment till tulldatasystemet, skall Tullverket handlägga ärendet i sak först se-
dan tullklarering begärts under åberopande av dokumentets tullidentifika-
tionsnummer.

7 §

Tullverkets beslut i ett ärende får meddelas genom ett elektroniskt do-

kument.

3 kap. Införsel av varor m.m.

1 §

I förordningen (EEG) nr 2913/92 finns bestämmelser om

– införsel av varor till EG:s tullområde (artiklarna 37–39),
– uppvisande av varor för tullen (artiklarna 40–42),
– summarisk deklaration och lossning av varor som uppvisats för tullen

(artiklarna 43–47),

SFS 2000:1281

– skyldighet att hänföra varor som uppvisats för tullen till en godkänd

tullbehandling (artiklarna 48 och 49) samt

– icke-gemenskapsvaror som befordrats enligt ett transiteringsförfarande

(artiklarna 54 och 55).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

2 §

Oljeprodukter som inte har status som gemenskapsvara får tillföras så-

dana märkämnen som avses i 2 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på en-
ergi.

3 §

Den som till Sverige för in eller låter föra in en vara från ett område

som ligger inom EG:s tullområde, men utanför EG:s skatteområde, och den
som från Sverige för ut eller låter föra ut en vara till ett sådant område skall
anmäla detta till Tullverket.

En gemenskapsvara som förs in från ett område som avses i första stycket

får förvaras i tillfälligt lager, hänföras till tullförfarandena uppläggning i tul-
lager, aktiv förädling eller temporär import med fullständig befrielse från
tull samt föras in i en frizon eller i ett frilager. En vara som skall föras ut till
ett sådant område får hänföras till tullförfarandena export eller passiv föräd-
ling. Av artikel 311 i förordningen (EEG) nr 2454/93 framgår att vissa trans-
porter av gemenskapsvaror skall ske enligt förfarandet för gemenskapstrans-
itering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet och tillämpning av förfaran-
den för godkänd tullbehandling av varor som avses i första och andra styck-
ena.

4 §

Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom EG:s

tullområde, till det svenska tullområdet för in eller låter föra in en icke-ge-
menskapsvara, som inte är underkastad ett tullförfarande, är skyldig att an-
mäla införseln till Tullverket vid gränspasseringen.

Tullverket tar därvid ut tull för varan och övervakar att handelspolitiska

åtgärder vidtas och andra villkor för övergång till fri omsättning följs. Vad
som sägs i 1 kap. 3 § gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

För kontroll av anmälningsskyldigheten har Tullverket rätt att utföra de

kontroller som framgår av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

5 §

Den som enligt artikel 14 i förordningen (EEG) nr 2913/92 är skyldig

att förse en tullmyndighet med handlingar, skall bevara dessa i fem år eller
den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i
annan lag eller författning.

Tillfälliga lager

6 §

Bestämmelser om tillfälliga lager finns i artiklarna 50–53 i förord-

ningen (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 185–187 i förordningen (EEG) nr
2454/93.

SFS 2000:1281

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

7 §

Om en icke-gemenskapsvara som förs in till det svenska tullområdet

inte deklareras till ett tullförfarande eller anmäls till någon annan godkänd
tullbehandling, skall den som befordrat varan lägga upp den på tillfälligt la-
ger. Detta gäller dock inte om varan redan är underkastad ett tullförfarande.

Befordras varan på ett fordon som kommer till det svenska tullområdet

med fartyg, skall den som svarar för vägtransporten lägga upp varan på till-
fälligt lager, om fordonets förare medföljer fartyget.

Om den som befordrat varan inte fullgör sin skyldighet enligt första eller

andra stycket, läggs varan upp på tillfälligt lager genom Tullverkets försorg.
Den som inte fullgjort skyldigheten skall ersätta Tullverket dess kostnader
för varans uppläggning och förvaring. Tullverket får bestämma att varan inte
får tas ut från lagret förrän kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.

8 §

Tullverket får tillfälligt ta hand om en icke-gemenskapsvara, om det

behövs för tullövervakningen. Varan får läggas upp på tillfälligt lager. I så-
dant fall gäller 7 § tredje stycket andra och tredje meningarna.

Innehavaren av ett tillfälligt lager är skyldig att ta emot icke-gemenskaps-

varor, om det kan ske utan avsevärd olägenhet.

9 §

Om en vara som förvaras på tillfälligt lager som innehas av Tullverket

inte avhämtas inom rimlig tid, får den säljas. Om tull inte skall tas ut ur va-
ran, gäller lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte
har hämtats. Vad som i den lagen sägs om förvaring enligt avtal skall gälla i
fråga om förvaringen på Tullverkets lager.

10 §

Tillfälliga lager står under Tullverkets övervakning och kontroll en-

ligt bestämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på tillfälligt lager.

11 §

Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tullde-

klarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får
inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon
enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksam-
het gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Resandes bagage

12 §

I artiklarna 190–197 i förordningen (EEG) nr 2454/93 finns särskilda

bestämmelser för resandes handbagage och incheckade bagage.

Beslut om att en flygplats skall utgöra internationell gemenskapsflygplats

enligt artikel 190 b i förordningen meddelas av regeringen.

SFS 2000:1281

4 kap. Godkänd tullbehandling

1 §

Bestämmelser om tulldeklarationer för varor som hänförs till ett tull-

förfarande finns i artiklarna 59–78 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i
artiklarna 198–238 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-

mare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en tulldeklaration när
varor hänförs till ett tullförfarande eller i en anmälan till någon annan god-
känd tullbehandling och om de platser där varor får deklareras för övergång
till fri omsättning eller anmälas till någon annan godkänd tullbehandling.

2 §

Enligt artikel 76 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt artiklarna 253–

289 i förordningen (EEG) nr 2454/93 skall tullmyndigheterna tillåta följande
förenklade förfaranden, nämligen ofullständiga deklarationer, förenklat de-
klarationsförfarande och lokalt klareringsförfarande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om inlämnande av kompletterande tulldeklaration en-
ligt artikel 76.2 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt de övriga föreskrifter
som behövs till komplettering av de bestämmelser som anges i första
stycket.

Används ett förenklat förfarande, skall det tillämpas även på uttag av an-

nan skatt än tull som skall tas ut för varor vid import.

3 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar,

med avvikelse från denna lag, närmare föreskrifter om hur varor skall hänfö-
ras till en godkänd tullbehandling i vissa fall, när varor importeras till eller
exporteras från det svenska tullområdet på järnväg, med post eller med flyg.

4 §

I fråga om varor som kommer in till det svenska tullområdet i postför-

sändelser skall postbefordringsföretag som regeringen bestämmer anses som
deklarant och, i förekommande fall, gäldenär, om varorna inte deklareras för
övergång till fri omsättning eller hänförs till annan godkänd tullbehandling
av någon annan.

Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock denne anses

som deklarant och, i förekommande fall, gäldenär vid tillämpning av regler
om omprövning och bokföring i efterhand.

Övergång till fri omsättning

5 §

I artikel 79 i förordningen (EEG) nr 2913/92 föreskrivs att övergång

till fri omsättning skall ge icke-gemenskapsvaror tullstatus som gemen-
skapsvaror. Bestämmelser om övergång till fri omsättning finns i artiklarna
80–83 i samma förordning samt i artiklarna 254–267 och 290–308d i förord-
ningen (EEG) nr 2454/93.

6 §

Bestämmelser om tullfrihet för varor av försumbart värde finns i artik-

larna 27 och 28 i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983
om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse

EGT L 105, 23.04.1983, s. 1 (Celex 31983R0918).

SFS 2000:1281

Tull och annan skatt tas inte ut för en varuförsändelse när den tull och an-

nan skatt som är föreskriven för försändelsen sammanlagt inte uppgår till
100 kronor. Detta gäller dock inte om försändelsen

1. innehåller spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror, eller
2. utgör ett led i en postorderförsäljning i andra fall än då försändelsen be-

står av utländska periodiska publikationer.

Transitering

7 §

Bestämmelser om transitering finns i artiklarna 91–97 och 163–165 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 samt artiklarna 309–462 i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

Tullager

8 §

Bestämmelser om tullager finns i artiklarna 98–113 i förordningen

(EEG) nr 2913/92 och artiklarna 503–548 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

9 §

En vara som omhändertagits enligt 3 kap. 8 § får läggas upp på tulla-

ger. I sådant fall tillämpas 3 kap. 7 § tredje stycket andra och tredje mening-
arna.

Innehavaren av ett allmänt tullager är skyldig att ta emot icke-gemen-

skapsvaror, om det kan ske utan avsevärd olägenhet.

10 §

Om en vara som förvaras på tullager som innehas av Tullverket inte

avhämtas inom rimlig tid, får den säljas. Om tull inte skall tas ut ur varan,
gäller lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har
hämtats. Vad som i den lagen sägs om förvaring enligt avtal skall gälla i
fråga om förvaringen på Tullverkets lager.

11 §

Tullager står under Tullverkets övervakning och kontroll enligt be-

stämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på tullager.

Export m.m.

12 §

Bestämmelser om export av varor från EG:s tullområde finns i artik-

larna 161 och 162 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna 279–
289 och 788–798 i förordningen (EEG) nr 2454/93. Bestämmelser om åter-
export finns i artikel 182 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artikel 841 i
förordningen (EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

SFS 2000:1281

Frizoner och frilager

13 §

Bestämmelser om frizoner och frilager finns i artiklarna 166–181 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 799–840 i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

14 §

Tillstånd att inrätta frizon eller frilager meddelas av regeringen.

15 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om varor, inklusive
transportmedel, som förs till eller från en frizon eller ett frilager.

16 §

Bestämmelser om bedrivande av industriell eller kommersiell verk-

samhet och serviceverksamhet i en frizon eller ett frilager finns i artikel 172
i förordningen (EEG) nr 2913/92.

17 §

Frizoner och frilager står under Tullverkets övervakning och kontroll

enligt bestämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på sådana platser.

Tystnadsplikt

18 §

Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning

med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling
av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått
veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det all-
männas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Förstöring eller överlåtelse till staten av varor m.m.

19 §

I artikel 56 i förordningen (EEG) nr 2913/92 finns bestämmelser om

förstöring av varor som har visats upp för tullen. Vid tillämpning av de be-
stämmelserna får varorna förstöras, om de inte kan säljas och

1. det finns en risk för att varorna förstörs eller minskar väsentligt i värde,

eller

2. kostnaden för förvaringen av varorna är orimligt hög.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

20 §

Innan en vara förstörs enligt 19 § skall om möjligt bestämmelserna

om särskild underrättelse i 5 kap. 27 § andra stycket tillämpas.

21 §

Ytterligare bestämmelser om förstöring av varor finns i lagen

(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor,
m.m.

SFS 2000:1281

22 §

Tullverket kan medge att en icke-gemenskapsvara överlåts till staten,

om överlåtelsen inte medför olägenhet eller kostnader för Tullverket.

Tull skall inte tas ut för en vara som överlåts till staten enligt första

stycket. Att varan skall anses ha blivit upplagd på tullager framgår av artikel
867a i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Andra tullförfaranden

23 §

Bestämmelser om tullförfarandena aktiv förädling, bearbetning under

tullkontroll, temporär import och passiv förädling finns i lagen (1994:1548)
om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

5 kap. Tulltaxering och betalning av tull m.m.

Tulltaxering

1 §

Bestämmelser om uppkomst av tullskuld finns i artiklarna 201–216 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artiklarna 859–867a i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Med ledning av tulldeklaration eller motsvarande uppgifter fastställer

Tullverket tull som skall betalas vid import från eller export till tredje land
(

tulltaxering

Tulltaxering får ske genom automatisk databehandling.

2 §

En deklarant eller gäldenär som finner att en uppgift som lämnats i en

tulldeklaration är oriktig eller ofullständig, skall utan dröjsmål anmäla detta
till Tullverket och rätta uppgiften, om förhållandet föranlett eller kan föran-
leda att tull undandras eller att en vara införs eller utförs i strid mot förbud
eller villkor.

3 §

Tullverket skall ompröva beslutet i en fråga som kan ha betydelse för

tulltaxeringen, om deklaranten eller gäldenären begär det eller om det finns
andra skäl.

Bestämmelserna i tullagstiftningen om omprövning av beslut om tull gäl-

ler även tulltaxeringsbeslut i övrigt och beslut enligt 11 § andra stycket samt
beslut om tulltillägg och förseningsavgift. Att omprövning av sådana beslut
skall ske om de överklagats framgår av 9 kap. 4 och 6 §§.

4 §

Om en fråga som avses i 3 § har avgjorts av allmän förvaltningsdoms-

tol, får Tullverket inte ompröva frågan.

5 §

Tulltaxering och sådan omprövning som innefattar bokföring i efter-

hand får göras även efter utgången av annars föreskriven tid, om gäldenären
samtyckt till att sådan tulltaxering sker.

Om gäldenären har åtalats för brott enligt lagen (2000:1225) om straff för

smuggling, får tulltaxering och omprövning enligt första stycket göras även
efter utgången av annars föreskriven tid för den vara som åtalet avser. Beslut
om det får dock inte meddelas senare än under kalenderåret efter det år då
åtalet väcktes. Om gäldenären har avlidit, får beslutet inte meddelas senare

SFS 2000:1281

än sex månader efter dödsfallet. Ogillas åtalet, skall Tullverket undanröja
beslutet, om domen vinner laga kraft.

Andra stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt en juri-

disk person åtalas för brott enligt lagen om straff för smuggling, om brottet
avser tull som den juridiska personen skulle ha betalat.

6 §

Om tull inte kan beräknas tillförlitligt vid tulltaxering eller ompröv-

ning, fastställer Tullverket vad som skall betalas efter skälig grund (sköns-
tulltaxering).

Uppbörd av tull

7 §

Bestämmelser om uppbörd av tull finns i artiklarna 217–232 i förord-

ningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna 868–876a i förordningen (EEG)
nr 2454/93.

Tull skall betalas till Tullverket inom tio dagar från den dag då gäldenären

underrättas om kravet, om inte betalningsanstånd beviljats.

8 §

Tullverket får bevilja betalningsanstånd för den som bedriver import-

verksamhet eller någon annan som importerar varor i större omfattning. Den
som beviljats sådant betalningsanstånd benämns kredithavare. Kredithavare
betalar tull enligt tullräkning. Motsvarande gäller den som bedriver export-
verksamhet eller någon annan som exporterar varor i större omfattning.

Tullräkning får utställas även på den som lämnat tulldeklaration som di-

rekt ombud för gäldenär, om ombudet gentemot Tullverket åtagit sig att full-
göra gäldenärens betalningsskyldighet, samt på den som lämnat tulldeklara-
tion som indirekt ombud.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om utfärdande av tullräkning och tidsfrister för betal-
ning av tull.

Om ett ombud har tagit emot medel av gäldenärer för betalning av tullräk-

ningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.

9 §

Bestämmelser om säkerhet för att täcka tullskuld finns i artiklarna

189–200, 225 och 229 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna
857 och 858 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Om det behövs för att säkerställa uppbörden får Tullverket i ett enskilt fall

besluta att säkerhet skall ställas för annan skatt än tull som skall betalas till
Tullverket.

Om säkerhet inte ställts, utgör varan säkerhet för tullen och skatten så

länge den står under Tullverkets övervakning och kontroll.

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

de närmare föreskrifter som behövs i övrigt till komplettering av reglerna
om uppbörd i förordningarna (EEG) nr 2913/92 och (EEG) nr 2454/93.

11 §

Gäldenären, eller den som skulle ha varit gäldenär om varan varit

tullbelagd, är skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för en
vara vid import eller export.

SFS 2000:1281

– skyldighet att hänföra varor som uppvisats för tullen till en godkänd

tullbehandling (artiklarna 48 och 49) samt

– icke-gemenskapsvaror som befordrats enligt ett transiteringsförfarande

(artiklarna 54 och 55).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

2 §

Oljeprodukter som inte har status som gemenskapsvara får tillföras så-

dana märkämnen som avses i 2 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på en-
ergi.

3 §

Den som till Sverige för in eller låter föra in en vara från ett område

som ligger inom EG:s tullområde, men utanför EG:s skatteområde, och den
som från Sverige för ut eller låter föra ut en vara till ett sådant område skall
anmäla detta till Tullverket.

En gemenskapsvara som förs in från ett område som avses i första stycket

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet och tillämpning av förfaran-
den för godkänd tullbehandling av varor som avses i första och andra styck-
ena.

4 §

Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom EG:s

Tullverket tar därvid ut tull för varan och övervakar att handelspolitiska

åtgärder vidtas och andra villkor för övergång till fri omsättning följs. Vad
som sägs i 1 kap. 3 § gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

För kontroll av anmälningsskyldigheten har Tullverket rätt att utföra de

kontroller som framgår av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

5 §

Den som enligt artikel 14 i förordningen (EEG) nr 2913/92 är skyldig

att förse en tullmyndighet med handlingar, skall bevara dessa i fem år eller
den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i
annan lag eller författning.

Tillfälliga lager

6 §

Bestämmelser om tillfälliga lager finns i artiklarna 50–53 i förord-

ningen (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 185–187 i förordningen (EEG) nr
2454/93.

SFS 2000:1281

Den som lämnar anmälan eller borde lämna anmälan enligt 3 kap. 3 § är

skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för varan på grund av
införseln eller utförseln.

Skatt enligt denna paragraf skall fastställas och betalas enligt det förfa-

rande som gäller för tull, om inte annat föreskrivits.

12 §

Om en icke-gemenskapsvara eller dess värde förverkas, skall annan

skatt än tull inte tas ut till den del varan eller dess värde förverkats. Ett tidi-
gare meddelat beslut om sådan pålaga skall upphävas eller ändras sedan dom
eller beslut som innefattar förverkande har vunnit laga kraft.

Betald tull skall beaktas vid förverkande av en varas värde och vid be-

stämmande av påföljd.

Återbetalning och eftergift

13 §

Bestämmelser om återbetalning och eftergift av tull finns i artiklarna

235–242 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artiklarna 877–912 i förord-
ningen (EEG) nr 2454/93.

Om annan skatt än tull, tulltillägg eller förseningsavgift har betalats med

högre belopp än som rätteligen skall betalas, återbetalas överskjutande be-
lopp. Motsvarande gäller när annan skatt än tull, tulltillägg eller försenings-
avgift rätteligen inte skulle ha betalats. Belopp som får dras av vid redovis-
ning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt
till återbetalning enligt 10 kap. 9–13 §§ samma lag återbetalas dock inte.

Vid återbetalning får avdrag göras för sådan beslutad tull och annan skatt

som skall betalas till Tullverket. I lagen (1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätt-
ten till återbetalning.

Om det finns synnerliga skäl, får Tullverket medge nedsättning av eller

befrielse från annan skatt än tull.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de

närmare föreskrifter som behövs i övrigt till komplettering av bestämmel-
serna om återbetalning och eftergift av tull i förordningarna (EEG) nr 2913/
92 och 2454/93.

Ränta

14 §

Bestämmelserna om kompensationsränta i artikel 214.3 i förord-

ningen (EEG) nr 2913/92 och i artiklarna 589, 590 och 709 i förordningen
(EEG) nr 2454/93 samt bestämmelserna om kreditränta i artikel 229 i för-
ordningen (EEG) nr 2913/92 tillämpas även på andra skatter än tull som
skall tas ut för varor vid import.

15 §

Ränta tas ut på andra skatter än tull som skall betalas

1. på grund av bokföring i efterhand enligt artikel 220 i förordningen

(EEG) nr 2913/92,

2. enligt beslut vid omprövning av Tullverket eller enligt beslut av allmän

förvaltningsdomstol, eller

3. i fall som avses i artiklarna 202–204 i förordningen (EEG) nr 2913/92,

när andra skatter än tull undandragits genom förfarandet.

SFS 2000:1281

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

7 §

Om en icke-gemenskapsvara som förs in till det svenska tullområdet

Befordras varan på ett fordon som kommer till det svenska tullområdet

med fartyg, skall den som svarar för vägtransporten lägga upp varan på till-
fälligt lager, om fordonets förare medföljer fartyget.

Om den som befordrat varan inte fullgör sin skyldighet enligt första eller

8 §

Tullverket får tillfälligt ta hand om en icke-gemenskapsvara, om det

behövs för tullövervakningen. Varan får läggas upp på tillfälligt lager. I så-
dant fall gäller 7 § tredje stycket andra och tredje meningarna.

Innehavaren av ett tillfälligt lager är skyldig att ta emot icke-gemenskaps-

varor, om det kan ske utan avsevärd olägenhet.

9 §

Om en vara som förvaras på tillfälligt lager som innehas av Tullverket

10 §

Tillfälliga lager står under Tullverkets övervakning och kontroll en-

ligt bestämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på tillfälligt lager.

11 §

Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tullde-

Resandes bagage

12 §

I artiklarna 190–197 i förordningen (EEG) nr 2454/93 finns särskilda

bestämmelser för resandes handbagage och incheckade bagage.

Beslut om att en flygplats skall utgöra internationell gemenskapsflygplats

enligt artikel 190 b i förordningen meddelas av regeringen.

SFS 2000:1281

Om utfärdande av tullräkning fördröjs till följd av att den som tagit hand

om en vara med tillämpning av ett förenklat förfarande inte lämnat komplet-
terande tulldeklaration inom föreskriven tid, tas ränta ut på andra skatter än
tull som skall tas ut för varor vid import.

16 §

Bestämmelserna om dröjsmålsränta och befrielse från dröjsmålsränta

i artikel 232 i förordningen (EEG) nr 2913/92 tillämpas även på annan skatt
än tull som skall tas ut för varor vid import.

Dröjsmålsräntan skall beräknas på det sätt som anges i 19 kap. 8 § skatte-

betalningslagen (1997:483).

Dröjsmålsräntan är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda be-

loppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsränta dock endast tas ut med
motsvarande belopp.

17 §

Ränta enligt 14 eller 15 § tas inte ut på belopp som får dras av vid re-

dovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

18 §

Vad som föreskrivs i tullagstiftningen om uppbörd, indrivning och

återbetalning av tull tillämpas även i fråga om ränta som avses i 14–16 §§.

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-

sluta om befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ränta på annan
skatt än tull enligt 14 och 15 §§, om det finns synnerliga skäl.

20 §

Ränta som avses i 15 § första stycket 1 eller 2 skall beräknas från ut-

gången av den första månaden efter den då varan deklarerades för övergång
till fri omsättning till och med den månad då beloppet skall betalas. Ränta
på skatt, som motsvarar tidigare återbetalt belopp, beräknas dock från ut-
gången av den månad då beloppet återbetalades.

Ränta enligt 15 § första stycket 3 skall beräknas från utgången av den må-

nad då varan infördes eller det olovliga förfarandet ägde rum till och med
den månad då beloppet skall betalas.

Ränta enligt 15 § andra stycket tas ut för den tid fördröjningen omfattar.
Räntesatser för ränta enligt 15 § första stycket 2 skall vara de räntesatser

som anges i 19 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483).

Räntesatsen för ränta enligt 15 § första stycket 1 och 3 och andra stycket

skall vara den som anges i 19 kap. 7 § tredje stycket andra meningen skatte-
betalningslagen.

21 §

På belopp som återbetalas i fall som anges i 13 § tillgodoförs ränta.

Ränta tillgodoförs även på ränta enligt 14–16 §§ som återbetalas. Räntan
tillgodoförs från utgången av den månad under vilken beloppet betalats till
och med den månad då beloppet återbetalas.

Räntesatsen skall vara den som anges i 19 kap. 14 § skattebetalningslagen

(1997:483).

22 §

Om ett beslut som föranlett ränta enligt 14 eller 15 § har ändrats på

sådant sätt att ränta inte skulle ha betalats eller skulle ha betalats med lägre
belopp, skall ny beräkning av räntan göras. För mycket betald ränta skall be-
talas tillbaka.

SFS 2000:1281

4 kap. Godkänd tullbehandling

1 §

Bestämmelser om tulldeklarationer för varor som hänförs till ett tull-

förfarande finns i artiklarna 59–78 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i
artiklarna 198–238 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-

2 §

Enligt artikel 76 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt artiklarna 253–

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

Används ett förenklat förfarande, skall det tillämpas även på uttag av an-

nan skatt än tull som skall tas ut för varor vid import.

3 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar,

4 §

I fråga om varor som kommer in till det svenska tullområdet i postför-

Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock denne anses

som deklarant och, i förekommande fall, gäldenär vid tillämpning av regler
om omprövning och bokföring i efterhand.

Övergång till fri omsättning

5 §

I artikel 79 i förordningen (EEG) nr 2913/92 föreskrivs att övergång

6 §

Bestämmelser om tullfrihet för varor av försumbart värde finns i artik-

larna 27 och 28 i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983
om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse

EGT L 105, 23.04.1983, s. 1 (Celex 31983R0918).

SFS 2000:1281

Ränta utgår inte på räntebelopp enligt 14 eller 15 § som skall betalas utö-

ver tidigare betald ränta.

Om ett beslut som föranlett ränta enligt 21 § har ändrats på sådant sätt att

ränta inte skulle ha tillgodoförts eller skulle ha tillgodoförts med lägre be-
lopp, skall den som tillgodoräknats räntan betala tillbaka mellanskillnaden.
Bestämmelserna i tullagstiftningen om återbetalning av tull skall då tilläm-
pas.

Indrivning m.m.

23 §

En fordran på tull som inte har betalats i rätt tid skall lämnas för in-

drivning.

Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa

belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning
av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsök-
ningsbalken ske. Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får
Tullverket ta ut beloppet ur säkerheten.

24 §

I fråga om betalningsskyldighet för företrädare för en gäldenär som är

juridisk person och som inte har betalat in tull i rätt tid och på rätt sätt gäller
12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och
13 § skattebetalningslagen (1997:483).

Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap.

20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull en-
ligt denna lag.

Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske en-

ligt 23 §.

25 §

De föreskrifter om ränta, dröjsmålsränta, indrivning, avräkning och

preskription som gäller i fråga om fordringar mot en gäldenär gäller även när
motsvarande fordringar tagits upp i tullräkning som utställts på ombud enligt
8 § andra stycket.

Tullauktion m.m.

26 §

Om en vara skall säljas av Tullverket enligt artikel 53.1 eller 75 i för-

ordningen (EEG) nr 2913/92 eller artikel 250 i förordningen (EEG) nr 2454/
93, får varan säljas genom Tullverkets försorg på offentlig auktion (tullauk-
tion) eller på annat sätt, om Tullverket finner det vara lämpligare. Detsamma
gäller om Tullverket enligt 23 § skall ta ut ett belopp ur en vara som utgör
säkerhet.

Vid försäljning av varor som är föremål för införselförbud eller införsel-

villkor tillämpas 4 § lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring
av införselreglerade varor, m.m.

Bestämmelser om förstöring av varor som visats upp för tullen finns i

4 kap. 19 §.

27 §

En tullauktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt.

Innan en vara säljs på tullauktion eller på annat sätt, skall Tullverket i god

tid skicka särskild underrättelse, om adressen är känd, till gäldenären eller

SFS 2000:1281

Tull och annan skatt tas inte ut för en varuförsändelse när den tull och an-

nan skatt som är föreskriven för försändelsen sammanlagt inte uppgår till
100 kronor. Detta gäller dock inte om försändelsen

1. innehåller spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror, eller
2. utgör ett led i en postorderförsäljning i andra fall än då försändelsen be-

står av utländska periodiska publikationer.

Transitering

7 §

Bestämmelser om transitering finns i artiklarna 91–97 och 163–165 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 samt artiklarna 309–462 i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

Tullager

8 §

Bestämmelser om tullager finns i artiklarna 98–113 i förordningen

(EEG) nr 2913/92 och artiklarna 503–548 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

9 §

En vara som omhändertagits enligt 3 kap. 8 § får läggas upp på tulla-

ger. I sådant fall tillämpas 3 kap. 7 § tredje stycket andra och tredje mening-
arna.

Innehavaren av ett allmänt tullager är skyldig att ta emot icke-gemen-

skapsvaror, om det kan ske utan avsevärd olägenhet.

10 §

Om en vara som förvaras på tullager som innehas av Tullverket inte

11 §

Tullager står under Tullverkets övervakning och kontroll enligt be-

stämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på tullager.

Export m.m.

12 §

Bestämmelser om export av varor från EG:s tullområde finns i artik-

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

SFS 2000:1281

den som skulle ha varit gäldenär om varan varit tullbelagd samt till annan
som kan antas vara ägare eller ha särskild rätt till varan.

28 §

Medel från försäljning enligt 26 § skall användas till att täcka i första

hand Tullverkets kostnader för förvaring och försäljning av varan, i andra
hand tull för varan och i tredje hand annan skatt och ränta för varan.

Uppkommer överskott, skall beloppet betalas ut till gäldenären eller den

som skulle ha varit gäldenär om varan varit tullbelagd eller, om någon annan
visar att han var ägare till varan, denne. Om någon visar sig ha haft särskild
rätt till varan, skall dock häremot svarande del av överskottet betalas ut till
denne.

Om beloppet eller del därav inte har kunnat betalas ut till någon enligt an-

dra stycket inom ett år från dagen för försäljningen, tillfaller det staten.

6 kap. Övervaknings- och kontrollverksamhet

1 §

Beslut om kontrollåtgärd enligt tullagstiftningen får fattas endast om

skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden
innebär för enskilda.

2 §

För att genomföra åtgärd som avses i 3 kap. 8 § och 6–11 §§ i detta ka-

pitel får tulltjänsteman använda våld eller tvång, i den mån andra medel är
otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Våld
mot person får dock brukas endast om tulltjänstemannen möter motstånd
och i den mån det med hänsyn till åtgärdens ändamål är försvarligt.

3 §

Av artiklarna 37, 59.2, 82 och 183 i förordningen (EEG) nr 2913/92

framgår i vilken utsträckning varor är underkastade Tullverkets övervakning
(står under tullövervakning).

4 §

Transportmedel står under tullövervakning, om det

1. ombord på transportmedlet finns varor som står under tullövervakning,
2. kommer till det svenska tullområdet utan att medföra varor, till dess att

anmälan om transportmedlet enligt 5 § har behandlats av Tullverket, eller

3. skall avgå från det svenska tullområdet direkt till tredje land utan att

medföra varor, sedan anmälan gjorts om detta.

Transportmedel som ankommit till det svenska tullområdet och tagits ut

för kontroll enligt 10 § står under tullövervakning till dess att undersök-
ningen avslutats.

Transportmedel som står under tullövervakning får inte föras till eller

avgå från någon annan plats än tullplats om inte regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer föreskriver annat.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om

1. skyldighet för förare av eller befälhavare på transportmedel att göra an-

mälan om transportmedlets ankomst från eller avgång till annat land och att
lämna uppgifter om transportmedlet och de varor, utom resandes bagage,
som medförs på det,

SFS 2000:1281

Frizoner och frilager

13 §

Bestämmelser om frizoner och frilager finns i artiklarna 166–181 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 799–840 i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

14 §

Tillstånd att inrätta frizon eller frilager meddelas av regeringen.

15 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om varor, inklusive
transportmedel, som förs till eller från en frizon eller ett frilager.

16 §

Bestämmelser om bedrivande av industriell eller kommersiell verk-

samhet och serviceverksamhet i en frizon eller ett frilager finns i artikel 172
i förordningen (EEG) nr 2913/92.

17 §

Frizoner och frilager står under Tullverkets övervakning och kontroll

enligt bestämmelserna i 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förva-
ras på sådana platser.

Tystnadsplikt

18 §

Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning

Förstöring eller överlåtelse till staten av varor m.m.

19 §

I artikel 56 i förordningen (EEG) nr 2913/92 finns bestämmelser om

förstöring av varor som har visats upp för tullen. Vid tillämpning av de be-
stämmelserna får varorna förstöras, om de inte kan säljas och

1. det finns en risk för att varorna förstörs eller minskar väsentligt i värde,

eller

2. kostnaden för förvaringen av varorna är orimligt hög.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter som kompletterar dessa bestämmelser.

20 §

Innan en vara förstörs enligt 19 § skall om möjligt bestämmelserna

om särskild underrättelse i 5 kap. 27 § andra stycket tillämpas.

21 §

Ytterligare bestämmelser om förstöring av varor finns i lagen

(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor,
m.m.

SFS 2000:1281

2. skyldighet för förare av eller befälhavare på transportmedel som står

under tullövervakning att på förhand meddela när transportmedlet beräknas
komma till eller avgå från en tullplats och lämna uppgift om transportmedlet
och dess last samt

3. skyldighet för anställda eller andra som utför arbete på transportmedel

och resande att vid ankomst till eller avresa från det svenska tullområdet an-
mäla och lämna uppgifter om de varor de medför.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte i fråga om järnvägståg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om vilka slag av transportmedel och varor som får föras
till eller från viss tullplats.

6 §

Tullverket får preja fartyg inom det svenska tullområdet, om det be-

hövs för att möjliggöra Tullverkets övervakning och kontroll av import eller
export av varor.

Om ett fartyg under resa mellan orter inom EG:s tullområde lämnar detta

område och då avviker från sin rätta kurs utan att nöd eller annat tvingande
skäl föreligger, får Tullverket, om befälhavaren inte följer en anmaning att
återvända till EG:s tullområde, inbringa fartyget till en plats inom det
svenska tullområdet. Om anmaning inte kan ges eller om det finns särskild
anledning att anta att en anmaning skulle förhindra eller avsevärt försvåra ett
inbringande av fartyget, får det inbringas utan föregående anmaning.

Inbringande enligt andra stycket får inte användas mot ett utländskt fartyg

eller inom en annan stats vattenområde, om det inte medges enligt avtal med
den andra staten.

7 §

Förare av eller befälhavare på transportmedel som står under tullöver-

vakning är skyldig att stanna på anmaning av tulltjänsteman.

Även annan person än den som nämns i första stycket är skyldig att stanna

på tulltjänstemans anmaning. Sådan anmaning får dock ges endast om det
finns anledning att anta att han är anmälningsskyldig enligt tullagstiftningen.

8 §

I artiklarna 38 och 183 i förordningen (EEG) nr 2913/92 finns bestäm-

melser om att varor som förs in till eller ut från gemenskapens tullområde
skall befordras via den rutt som tullmyndigheterna närmare angivit.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om skyldighet för förare av eller befälhavare på trans-
portmedel som står under tullövervakning att under färd medföra sådan
passhandling som verket utfärdat för transportmedlet och varor som medförs
på detta.

Tullverket får förbjuda förare av eller befälhavare på transportmedel som

står under tullövervakning

1. att göra annat uppehåll under resa inom det svenska tullområdet än som

föranleds av en myndighets åtgärd samt

2. att utan Tullverkets medgivande ankomma eller avgå med transport-

medlet.

Tullverket får även meddela förbud mot att beträda, lämna, lossa eller

lasta transportmedlet. Förbud att beträda eller lämna transportmedel gäller
dock inte den som i utövning av allmän tjänst behöver få tillträde till trans-
portmedlet.

SFS 2000:1281

22 §

Tullverket kan medge att en icke-gemenskapsvara överlåts till staten,

om överlåtelsen inte medför olägenhet eller kostnader för Tullverket.

Tull skall inte tas ut för en vara som överlåts till staten enligt första

stycket. Att varan skall anses ha blivit upplagd på tullager framgår av artikel
867a i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Andra tullförfaranden

23 §

Bestämmelser om tullförfarandena aktiv förädling, bearbetning under

tullkontroll, temporär import och passiv förädling finns i lagen (1994:1548)
om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

5 kap. Tulltaxering och betalning av tull m.m.

Tulltaxering

1 §

Bestämmelser om uppkomst av tullskuld finns i artiklarna 201–216 i

förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artiklarna 859–867a i förordningen
(EEG) nr 2454/93.

Med ledning av tulldeklaration eller motsvarande uppgifter fastställer

Tullverket tull som skall betalas vid import från eller export till tredje land
(

tulltaxering

Tulltaxering får ske genom automatisk databehandling.

2 §

En deklarant eller gäldenär som finner att en uppgift som lämnats i en

3 §

Tullverket skall ompröva beslutet i en fråga som kan ha betydelse för

tulltaxeringen, om deklaranten eller gäldenären begär det eller om det finns
andra skäl.

Bestämmelserna i tullagstiftningen om omprövning av beslut om tull gäl-

4 §

Om en fråga som avses i 3 § har avgjorts av allmän förvaltningsdoms-

tol, får Tullverket inte ompröva frågan.

5 §

Tulltaxering och sådan omprövning som innefattar bokföring i efter-

hand får göras även efter utgången av annars föreskriven tid, om gäldenären
samtyckt till att sådan tulltaxering sker.

Om gäldenären har åtalats för brott enligt lagen (2000:1225) om straff för

SFS 2000:1281

9 §

Om det behövs för kontrollverksamheten och det inte medför något vä-

sentligt hinder för trafiken, får Tullverket tillfälligt stänga av områden där
transportmedel lossas eller lastas eller passagerare går ombord på eller läm-
nar transportmedel. Detta gäller även annat område i omedelbar närhet av
transportmedel, liksom infarter till och utfarter från tillfälliga lager, frizoner
och flygplatser.

10 §

I artikel 14 i förordningen (EEG) nr 2913/92 finns en bestämmelse

som ålägger enskild skyldighet att förse tullmyndigheterna med nödvändiga
dokument och upplysningar och ge dem all nödvändig hjälp. I artikel 46 i
samma förordning finns bestämmelser om kontroll av varor och de trans-
portmedel som befordrar dem i anslutning till att varorna visas upp för tull-
myndigheten. I artikel 68 i samma förordning och i artiklarna 239–247 i för-
ordningen (EEG) nr 2454/93 finns bestämmelser om tullmyndigheternas rätt
att för kontroll av riktigheten av de deklarationer som de har mottagit gran-
ska handlingar och undersöka varor.

För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag

eller tullagstiftningen i övrigt har fullgjorts riktigt och fullständigt får Tull-
verket även undersöka

1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan

förvaras,

2. områden för tillfälliga lager, tullager, frizoner och frilager samt områ-

den på flygplatser och bangårdar där varor som står under tullövervakning
förvaras och även lokaler inom sådana områden samt

3. bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande

som medförs av resande vid inresa till eller utresa från EG:s tullområde eller
av person som anmanats att stanna enligt 7 §.

Bestämmelser om kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen

(2000:1225) om straff för smuggling.

11 §

För sådan kontroll som avses i 10 § får en tulltjänsteman undersöka

postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser. En sådan för-
sändelse får öppnas, om den finns hos Tullverket eller på utväxlingspostkon-
toret och det finns anledning att anta att den innehåller en vara för vilken de-
klarations- eller uppgiftsskyldigheten inte fullgjorts. Beträffande brev och
andra försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får be-
slut om öppnande av försändelsen fattas endast av chefen för en tullregion
eller, efter dennes beslut, av någon annan tjänsteman vid tullregionen. Om
försändelsen innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedelbart till-
slutas och vidarebefordras till mottagaren.

12 §

En postförsändelse som öppnats med stöd av 11 § får inte undersökas

närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med undersök-
ningen.

Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall ändamålet

med undersökningen framgå liksom vad som har kommit fram vid denna.

Adressaten och, om det är möjligt, avsändaren skall så snart som möjligt

underrättas om att försändelsen öppnats, om inte särskilda skäl talar emot
det.

SFS 2000:1281

än sex månader efter dödsfallet. Ogillas åtalet, skall Tullverket undanröja
beslutet, om domen vinner laga kraft.

Andra stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt en juri-

disk person åtalas för brott enligt lagen om straff för smuggling, om brottet
avser tull som den juridiska personen skulle ha betalat.

6 §

Om tull inte kan beräknas tillförlitligt vid tulltaxering eller ompröv-

ning, fastställer Tullverket vad som skall betalas efter skälig grund (sköns-
tulltaxering).

Uppbörd av tull

7 §

Bestämmelser om uppbörd av tull finns i artiklarna 217–232 i förord-

ningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna 868–876a i förordningen (EEG)
nr 2454/93.

Tull skall betalas till Tullverket inom tio dagar från den dag då gäldenären

underrättas om kravet, om inte betalningsanstånd beviljats.

8 §

Tullverket får bevilja betalningsanstånd för den som bedriver import-

Tullräkning får utställas även på den som lämnat tulldeklaration som di-

rekt ombud för gäldenär, om ombudet gentemot Tullverket åtagit sig att full-
göra gäldenärens betalningsskyldighet, samt på den som lämnat tulldeklara-
tion som indirekt ombud.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om utfärdande av tullräkning och tidsfrister för betal-
ning av tull.

Om ett ombud har tagit emot medel av gäldenärer för betalning av tullräk-

ningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.

9 §

Bestämmelser om säkerhet för att täcka tullskuld finns i artiklarna

189–200, 225 och 229 i förordningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna
857 och 858 i förordningen (EEG) nr 2454/93.

Om det behövs för att säkerställa uppbörden får Tullverket i ett enskilt fall

besluta att säkerhet skall ställas för annan skatt än tull som skall betalas till
Tullverket.

Om säkerhet inte ställts, utgör varan säkerhet för tullen och skatten så

länge den står under Tullverkets övervakning och kontroll.

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

de närmare föreskrifter som behövs i övrigt till komplettering av reglerna
om uppbörd i förordningarna (EEG) nr 2913/92 och (EEG) nr 2454/93.

11 §

Gäldenären, eller den som skulle ha varit gäldenär om varan varit

tullbelagd, är skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för en
vara vid import eller export.

SFS 2000:1281

13 §

Chefen för en tullregion får besluta att en postförsändelse som väntas

till visst postkontor och som kommer från tredje land skall hållas kvar av
postbefordringsföretaget när den kommer till postkontoret, om

1. det finns anledning att anta att försändelsen innehåller narkotika som

kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling och

2. det är nödvändigt för att beslag skall kunna ske.
Beslut om kvarhållande skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tid.

Beslutet får verkställas omedelbart, men skall snarast prövas av Tullverkets
chef eller av verkets chefsjurist.

Postbefordringsföretaget är skyldigt att på begäran av Tullverket över-

lämna en försändelse som hållits kvar enligt första stycket.

14 §

Tullverket får anbringa lås, förseglingar och igenkänningsmärken på

transportmedel, containrar och andra varor som står under tullövervakning.
Tullverket får också tillfälligt ta hand om registreringsbevis och liknande
handlingar, som avser ett sådant transportmedel, om det behövs för att hin-
dra transportmedlets avgång.

15 §

Vid kontroll enligt 10 § skall den vars uppgifter skall kontrolleras el-

ler för vars räkning varan importeras eller exporteras ge den som verkställer
kontrollen tillfälle att undersöka varan, transportmedlet eller bagaget. Han
skall också lämna tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används
för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen avser. På en
tulltjänstemans begäran skall föraren av eller befälhavaren på transportme-
del som skall undersökas om möjligt själv närvara vid undersökningen.

Tullverket får besluta att den som inte uppfyller skyldigheten enligt arti-

kel 69 i förordningen (EEG) nr 2913/92 att svara för den transport och han-
tering som är nödvändig för undersökning och provtagning av varor, skall
ersätta staten dess kostnad för sådan transport och hantering. Vad som sägs i
5 kap. 23 § om indrivning av tull skall gälla även sådan ersättning. Tullver-
ket får medge befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldigheten.

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om skyldighet för den som deklarerar en vara till ett
tullförfarande eller anmäler en vara till annan godkänd tullbehandling att
lämna uppgift om sitt organisationsnummer eller personnummer, om det be-
hövs för kontrollverksamheten eller för uppgiftsskyldigheten enligt 11 kap.
6 §.

17 §

Förare av eller befälhavare på transportmedel skall under tid då han

har ansvar för varor som står under tullövervakning se till att ingen skadar
eller tar bort förseglingar eller annars olovligt öppnar vad som tillslutits en-
ligt 14 §. Detta gäller även i fråga om tullförseglingar som enligt tullagstift-
ningen godkänts av Tullverket eller utländsk tullmyndighet samt i fråga om
utländska tullförseglingar i övrigt som enligt särskilda föreskrifter skall jäm-
ställas med Tullverkets förseglingar.

18 §

Om det finns anledning att anta att en uppgift som lämnats enligt tul-

lagstiftningen inte är riktig, får Tullverket anlita särskild sakkunnig för att få
fram den upplysning som behövs. Om uppgiften visas vara oriktig, är den

SFS 2000:1281

Den som lämnar anmälan eller borde lämna anmälan enligt 3 kap. 3 § är

skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för varan på grund av
införseln eller utförseln.

Skatt enligt denna paragraf skall fastställas och betalas enligt det förfa-

rande som gäller för tull, om inte annat föreskrivits.

12 §

Om en icke-gemenskapsvara eller dess värde förverkas, skall annan

Betald tull skall beaktas vid förverkande av en varas värde och vid be-

stämmande av påföljd.

Återbetalning och eftergift

13 §

Bestämmelser om återbetalning och eftergift av tull finns i artiklarna

235–242 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artiklarna 877–912 i förord-
ningen (EEG) nr 2454/93.

Om annan skatt än tull, tulltillägg eller förseningsavgift har betalats med

Vid återbetalning får avdrag göras för sådan beslutad tull och annan skatt

som skall betalas till Tullverket. I lagen (1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätt-
ten till återbetalning.

Om det finns synnerliga skäl, får Tullverket medge nedsättning av eller

befrielse från annan skatt än tull.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de

närmare föreskrifter som behövs i övrigt till komplettering av bestämmel-
serna om återbetalning och eftergift av tull i förordningarna (EEG) nr 2913/
92 och 2454/93.

Ränta

14 §

Bestämmelserna om kompensationsränta i artikel 214.3 i förord-

15 §

Ränta tas ut på andra skatter än tull som skall betalas

1. på grund av bokföring i efterhand enligt artikel 220 i förordningen

(EEG) nr 2913/92,

2. enligt beslut vid omprövning av Tullverket eller enligt beslut av allmän

förvaltningsdomstol, eller

3. i fall som avses i artiklarna 202–204 i förordningen (EEG) nr 2913/92,

när andra skatter än tull undandragits genom förfarandet.

SFS 2000:1281

som lämnat uppgiften skyldig att stå för kostnaden för den sakkunnige. Så-
dan skyldighet finns dock inte, om den oriktiga uppgiften avser varans tull-
eller skattepliktiga värde och det slutligen fastställda värdet inte överstiger
det uppgivna med mer än tio procent.

Tullverket får anlita särskild sakkunnig även när en uppmaning att lämna

uppgift eller en handling rörande en vara inte har följts. Den som rätteligen
skulle ha lämnat uppgiften eller handlingen skall stå för kostnaden, om ver-
ket inte beslutar annat.

Om Tullverket haft kostnad som enligt första eller andra stycket någon

annan skall stå för, skall denne enligt beslut av verket ersätta staten dess
kostnad. Vad som sägs i 5 kap. 23 § om indrivning av tull skall gälla även
sådan ersättning.

19 §

Den som på grund av nöd eller av annat tvingande skäl avviker från

vad som föreskrivs om tullövervakning i tullagstiftningen, skall snarast an-
mäla detta för närmaste tullkontor eller tulltjänsteman.

Om ett transportmedel som står under tullövervakning eller medför varor

som står under tullövervakning förolyckas, skall den som innehar någon
handling som avser transportmedlet eller lasten snarast lämna handlingen till
närmaste tullkontor eller tulltjänsteman.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om att anmälan enligt första stycket får göras och hand-
ling enligt andra stycket lämnas till en annan myndighet.

20 §

Polismyndighet och Kustbevakningen skall medverka i övervak-

nings- och kontrollverksamhet enligt denna lag. Vad som sägs i 1 § gäller
även vid sådan medverkan. Vidare gäller vad som sägs i 2, 6–10, 14 och
15 §§ om Tullverket och tulltjänsteman också polismyndigheterna och Kust-
bevakningen samt polismän och Kustbevakningstjänstemän som medverkar
i Tullverkets kontrollverksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om medverkan som avses i första stycket.

21 §

Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tullverket, om

det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse
innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff
för smuggling samt att på begäran av Tullverket överlämna sådan försän-
delse till verket. Befordringsföretaget är skyldigt att även i övrigt medverka i
kontrollverksamhet enligt denna lag i fråga om varor som befordras med
post, på järnväg eller med luftfartyg. För det medverkande företaget gäller
inte 2, 6–10 och 15 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

närmare föreskrifter om medverkan som avses i första stycket.

22 §

Transportföretag som befordrar passagerare från tredje land skall utan

kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till Tullverkets förfo-
gande som enligt vad verket bedömer behövs för undersökning och tullkla-
rering av resgods och fordon som resande för med sig, för förhör, kroppsvi-
sitation och kroppsbesiktning av resande samt för tullpersonal under uppe-
håll i tjänstgöringen.

SFS 2000:1281

Om utfärdande av tullräkning fördröjs till följd av att den som tagit hand

16 §

Bestämmelserna om dröjsmålsränta och befrielse från dröjsmålsränta

i artikel 232 i förordningen (EEG) nr 2913/92 tillämpas även på annan skatt
än tull som skall tas ut för varor vid import.

Dröjsmålsräntan skall beräknas på det sätt som anges i 19 kap. 8 § skatte-

betalningslagen (1997:483).

Dröjsmålsräntan är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda be-

loppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsränta dock endast tas ut med
motsvarande belopp.

17 §

Ränta enligt 14 eller 15 § tas inte ut på belopp som får dras av vid re-

dovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

18 §

Vad som föreskrivs i tullagstiftningen om uppbörd, indrivning och

återbetalning av tull tillämpas även i fråga om ränta som avses i 14–16 §§.

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-

sluta om befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ränta på annan
skatt än tull enligt 14 och 15 §§, om det finns synnerliga skäl.

20 §

Ränta som avses i 15 § första stycket 1 eller 2 skall beräknas från ut-

Ränta enligt 15 § första stycket 3 skall beräknas från utgången av den må-

nad då varan infördes eller det olovliga förfarandet ägde rum till och med
den månad då beloppet skall betalas.

Ränta enligt 15 § andra stycket tas ut för den tid fördröjningen omfattar.
Räntesatser för ränta enligt 15 § första stycket 2 skall vara de räntesatser

som anges i 19 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483).

Räntesatsen för ränta enligt 15 § första stycket 1 och 3 och andra stycket

skall vara den som anges i 19 kap. 7 § tredje stycket andra meningen skatte-
betalningslagen.

21 §

På belopp som återbetalas i fall som anges i 13 § tillgodoförs ränta.

Räntesatsen skall vara den som anges i 19 kap. 14 § skattebetalningslagen

(1997:483).

22 §

Om ett beslut som föranlett ränta enligt 14 eller 15 § har ändrats på

sådant sätt att ränta inte skulle ha betalats eller skulle ha betalats med lägre
belopp, skall ny beräkning av räntan göras. För mycket betald ränta skall be-
talas tillbaka.

SFS 2000:1281

23 §

Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till el-

ler från Sverige skall på begäran av Tullverket skyndsamt lämna de aktuella
uppgifter om ankommande och avgående transporter som företaget har till-
gång till. I fråga om passagerare gäller uppgiftsskyldigheten endast uppgifter
som avser namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betal-
ning och bokning.

Tullverket får begära uppgifter enligt första stycket endast om uppgifterna

kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

24 §

Transportföretag får lämna uppgifter enligt 23 § på så sätt att de görs

läsbara för Tullverket genom terminalåtkomst.

Tullverket får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast i den om-

fattning och under den tid som behövs för kontroll av aktuella transporter.
Tullverket får inte ändra eller på annat sätt bearbeta eller lagra uppgifter som
hålls tillgängliga på detta sätt.

Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom ter-

minalåtkomst skall omedelbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse för
utredning och lagföring av brott.

25 §

Tullverket får förelägga den som är eller kan antas vara deklarations-

eller uppgiftsskyldig enligt tullagstiftningen eller för vars räkning en vara
importerats eller exporterats, att lämna uppgift, visa upp handling eller
lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att deklarations-
eller uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Med handling
förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, av-
lyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

26 §

Den som bedriver verksamhet av sådan art att uppgift av betydelse för

kontrollen av annan persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet enligt tul-
lagstiftningen kan hämtas ur handlingar som rör verksamheten får föreläg-
gas av Tullverket att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över ko-
pia av handling rörande rättshandling mellan den som föreläggs och den an-
dra personen.

27 §

Om ett föreläggande enligt 25 eller 26 § avser uppgifter i räkenskaper

som förs med hjälp av automatisk databehandling, skall dessa efter Tullver-
kets bestämmande tillhandahållas i utskrift eller på medium för automatisk
databehandling.

Revision

28 §

Tullverket får för kontroll av att deklarations- eller uppgifts- skyldig-

het enligt tullagstiftningen fullgjorts riktigt och fullständigt besluta om revi-
sion hos den som är eller kan antas vara deklarations- eller uppgiftsskyldig
samt hos den som bedriver verksamhet av sådan art att uppgift av betydelse
för kontrollen av en annan persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan
hämtas ur handlingar som rör verksamheten.

29 §

Ett beslut om revision skall innehålla uppgift om ändamålet med revi-

sionen och om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter enligt 34 §.