SFS 2022:739 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

Förmögenhetsrätt

Start / Förmögenhetsrätt / Lag (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter / SFS 2022:739 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

SFS2022-739.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 Svensk f�rfattningssamling Lag med kompletterande best�mmelser till EU:s f�rordning om �terh�mtning och resolution av centrala motparter Utf�rdad den 2 juni 2022 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag kompletterar Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram f�r �terh�mtning och resolution av centrala motparter och om �ndring av f�rordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132, i denna lag kallad EU-f�rordningen. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU-f�rord- ningen. Ansvariga myndigheter Riksg�ldskontoret 2 � Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet enligt EU-f�rordningen. Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret (reso- lutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 � fj�rde stycket eller 5 �. Om Riksg�ldskontoret �verv�ger att besluta om statligt st�d under resolution enligt 4 kap. 5 �, ska Riksg�ldskontoret med ett eget yttrande i saken, till regeringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden kan godtas med h�nsyn till risken f�r direkta budgeteffekter eller f�r systemeffekter som sannolikt kommer att leda till direkta budgeteffekter. Finansinspektionen 3 � Av artikel 2.7 i EU-f�rordningen f�ljer att Finansinspektionen �r be- h�rig myndighet enligt f�rordningen. Finansinspektionen f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar, anm�l- ningar och underr�ttelser enligt EU-f�rordningen. Regeringen 4 � Regeringen beslutar i fr�gor om till�mpningen av de statliga stabilise- ringsverktygen enligt artiklarna 4547 i EU-f�rordningen. Regeringen fastst�ller, efter att Riksg�ldskontoret f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, huruvida villkoren i artikel 45.3 a och b i EU-f�rordningen f�r 1 Prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:FiU32, rskr. 2021/22:321. SFS 2022:739 Publicerad den 9 juni 2022 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2022:739 till�mpning av de statliga stabiliseringsverktygen �r uppfyllda. I arti- kel 45.3 a i EU-f�rordningen finns best�mmelser om ytterligare samr�ds- skyldighet. Regeringen ska ut�va det beh�riga ministeriets funktioner enligt artik- larna 3.9, 8.3 och 14.7 i EU-f�rordningen. En fr�ga som �verl�mnas till regeringen enligt 2 � tredje stycket ska pr�vas skyndsamt. St�dmyndigheten 5 � Beslut om f�rebyggande statligt st�d till centrala motparter enligt 4 kap. 1 � fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m- mer (st�dmyndigheten). 2 kap. Till�mpningsprinciper Verkst�llighet, handr�ckning, kvarstad och betalningss�kring 1 � Under den tid resolution p�g�r f�r utm�tning eller annan verkst�llighet enligt uts�kningsbalken inte �ga rum mot den centrala motparten. Hand- r�ckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsk�p mellan n�ringsidkare m.fl. f�r inte ske. Under den tid resolution p�g�r, f�r inte heller beslut om kvarstad eller betalningss�kring meddelas mot den centrala motparten. Avtal om finansiering 2 � Riksg�ldskontoret f�r, f�r stabilitetsfondens r�kning, ing� avtal om finansiering f�r att tillgodose tillf�lliga behov av likviditet och i syfte att s�kerst�lla en �ndam�lsenlig anv�ndning av resolutionsverktygen med en resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig f�rvaltningsmyndighet, myndighet med f�rvaltningsbefogenheter eller ett finansieringsarrangemang f�r kris- hantering av centrala motparter i ett annat land. Riksg�ldskontoret f�r, f�r stabilitetsfondens r�kning, ing� avtal om finansiering av en resolutions�tg�rd, eller en �tg�rd som bed�ms vara lik- v�rdig, i ett annat land med en resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig f�rvaltningsmyndighet, myndighet med f�rvaltningsbefogenheter eller ett finansieringsarrangemang f�r krishantering av centrala motparter i det andra landet. Ett s�dant avtal f�r ing�s f�rst efter regeringens godk�nnande. Best�mmelser om stabilitetsfonden finns i lagen (2015:1017) om f�re- byggande statligt st�d till kreditinstitut och om stabilitetsfonden. S�rskilda best�mmelser f�r aktiebolag 3 � N�r resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmeka- nismer till�mpas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppk�pserbjudanden p� aktiemarknaden inte till�mpas i de delar som motsvarar artikel 5.1 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppk�pserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23, Europaparlamentets och r�dets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktie�gares r�ttigheter i b�rsnoterade f�retag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23, artiklarna 49, 58.1, 68.168.3, 70.2 f�rsta stycket, 7275 och 7981 i Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2022:739 om vissa aspekter av bolagsr�tt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23, eller avdelning II, kapitlen �III och IV om gr�ns�verskridande ombild- ningar i Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2017/1132, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23. 4 � Om Riksg�ldskontoret har f�relagt en central motpart att emittera nya aktier i syfte att kunna anv�nda f�rlustf�rdelningsverktyget i EU-f�r- ordningen, f�r kallelse till extra bolagsst�mma f�r att pr�va en fr�ga om �kning av aktiekapitalet utf�rdas senare �n som anges i 7 kap. 20 � f�rsta stycket eller 55 a � f�rsta stycket aktiebolagslagen (2005:551). Kallel- sen f�r dock inte utf�rdas senare �n tio dagar f�re st�mman. Best�mmelserna i 7 kap. 16 � andra stycket aktiebolagslagen om aktie�gares initiativr�tt och i 7 kap. 28 � tredje stycket samma lag om tillhandah�llande av aktiebok g�ller inte n�r kallelse sker enligt denna paragraf. 5 � Om styrelsen i en central motpart tar emot eller uppr�ttar ett f�rslag till st�mmobeslut om likvidation enligt 25 kap. 3 eller 4 � aktiebolags- lagen (2005:551), ska den underr�tta Riksg�ldskontoret och Finansinspek- tionen om f�rslaget. Om den centrala motparten �r f�rsatt i resolution eller om Riksg�lds- kontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot en s�dan under- r�ttelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska f�rs�ttas i resolution, f�r kallelse inte utf�rdas till en bolagsst�mma d�r fr�gan om likvidation av den centrala motparten ska pr�vas. 6 � Om ett �rende eller m�l enligt 25 kap. 11, 12, 17 eller 21 � aktiebolags- lagen (2005:551) avser en central motpart, ska Bolagsverket eller domstolen fullg�ra underr�ttelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-f�rordningen. Detsamma g�ller om ett �rende inletts p� annat s�tt �n genom en ans�kan. S�rskilda best�mmelser f�r ekonomiska f�reningar 7 � Om styrelsen i en central motpart bed�mer att fr�gan om likvidation b�r l�ggas fram f�r f�reningsst�mmans pr�vning enligt 17 kap. 3 � lagen (2018:672) om ekonomiska f�reningar, ska den underr�tta Riksg�lds- kontoret och Finansinspektionen om detta. Om den centrala motparten �r f�rsatt i resolution eller om Riksg�lds- kontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot en s�dan under- r�ttelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska f�rs�ttas i reso- lution, f�r n�gon kallelse till st�mman inte utf�rdas. 8 � Om ett �rende enligt 17 kap. 11 eller 16 � lagen (2018:672) om eko- nomiska f�reningar avser en central motpart, ska Bolagsverket eller dom- stolen fullg�ra underr�ttelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-f�rord- ningen. Detsamma g�ller om ett �rende inletts p� annat s�tt �n genom en ans�kan. 3 kap. Avslutande av resolution, konkurs och likvidation Avslutande av resolution 1 � N�r det inte l�ngre finns behov av att vidta n�gra ytterligare �tg�rder f�r att uppn� resolutionsm�len, ska Riksg�ldskontoret avsluta resolutionen. Riksg�ldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats ans�ka om att den centrala motparten ska f�rs�ttas i konkurs eller g� i likvi- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2022:739 dation. Detta g�ller dock inte om syftet med resolutions�tg�rderna �r att den centrala motparten ska drivas vidare. En konkursans�kan av Riksg�ldskontoret enligt andra stycket ska vid pr�vningen behandlas som en ans�kan av g�lden�ren enligt 2 kap. konkurs- lagen (1987:672). I EU-f�rordningen finns best�mmelser om att Riksg�ldskontorets be- fogenheter i vissa fall kvarst�r �ven efter att resolutionen har avslutats. Konkurs och likvidation 2 � Best�mmelser om insolvensf�rfaranden mot en central motpart finns i artikel 75 i EU-f�rordningen. Om Riksg�ldskontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot en underr�ttelse enligt artikel 75.2 i EU-f�rordningen meddelar tingsr�tten att den centrala motparten �r f�rsatt eller ska f�rs�ttas i resolution, ska konkursans�kan avvisas. 4 kap. Statligt st�d F�rebyggande statligt st�d 1 � Om det beh�vs f�r att motverka en allvarlig st�rning i det finansiella systemet i Sverige, f�r f�rebyggande statligt st�d l�mnas genom garantier till en central motpart som �r auktoriserad i Sverige enligt Europaparla- mentets och r�dets f�rordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. F�rebyggande statligt st�d f�r �ven l�mnas genom garantier till Riks- banken f�r �terbetalning av likviditetsst�d som banken l�mnar till en central motpart. 2 � F�rebyggande statligt st�d till en central motpart enligt 1 � l�mnas efter att avtal om st�d har ing�tts mellan staten och st�dmottagaren eller dess �gare. Garantier enligt 1 � andra stycket f�r l�mnas efter �verenskommelse mellan Riksbanken och regeringen eller st�dmyndigheten. 3 � F�rebyggande statligt st�d enligt 1 � f�r bara l�mnas f�r fortsatt verk- samhet i en central motpart som �r livskraftig. St�det ska vara tillf�lligt och st� i proportion till omfattningen av den allvarliga st�rningen. St�dmyndig- heten ska inf�r ett beslut om f�rebyggande statligt st�d l�ta g�ra en v�rde- ring av den centrala motparten motsvarande den v�rdering som ska g�ras enligt artiklarna 24.2, 25 och 26 i EU-f�rordningen. 4 � St�det enligt 1 � ska s� l�ngt som m�jligt utformas p� ett aff�rsm�ssigt s�tt och s� att en snedvridning av konkurrensen f�rhindras. Statens l�ng- siktiga kostnader f�r st�det ska h�llas s� l�ga som m�jligt. St�det ska utformas s� att statens insatser i m�jligaste m�n kan �terf�s. Staten ska tillf�rs�kras ers�ttning eller annan kompensation f�r sitt risk- tagande, om inte synnerliga sk�l talar emot det. Om det finns synnerliga sk�l f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna om avgifter i 6 kap. 4 � budgetlagen (2011:203). Statligt st�d under resolution 5 � Om det beh�vs f�r att motverka allvarliga negativa effekter p� stabili- teten i det finansiella systemet och f�r att resolutionsverktygen ska kunna </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2022:739 till�mpas mer effektivt, f�r Riksg�ldskontoret i likviditetsst�djande syfte besluta att 1. ge l�n till en central motpart i resolution eller ett broinstitut, eller 2. utf�rda garantier avseende tillg�ngar och f�rpliktelser f�r en central motpart i resolution eller ett broinstitut. S�rskild h�nsyn ska tas till om �tg�rden beh�vs f�r att f�rhindra eller begr�nsa spridningseffekter. �tg�rderna f�r �ven beslutas i f�rh�llande till en k�pare vid till�mpning av f�rs�ljningsverktyget. 6 � Statligt st�d under resolution enligt 5 � l�mnas efter att avtal om st�d har ing�tts mellan staten och st�dmottagaren eller dess �gare. 7 � Statligt st�d under resolution enligt 5 � f�r l�mnas bara om Riks- g�ldskontoret fastst�ller att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten. Riksg�ldskontoret ska 1. inh�mta Finansinspektionens bed�mning av om det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten, och 2. ge Riksbanken m�jlighet att l�mna sin bed�mning av om det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten. Riksg�ldskontoret ska underr�tta regeringen om att myndigheten har fastst�llt att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten och �ven ange grunderna f�r detta. 8 � St�det enligt 5 � ska s� l�ngt som m�jligt utformas p� ett aff�rsm�ssigt s�tt och s� att en snedvridning av konkurrensen f�rhindras. Statens l�ng- siktiga kostnader f�r st�det ska h�llas s� l�ga som m�jligt. St�det ska utformas s� att statens insatser i m�jligaste m�n kan �terf�s. Staten ska tillf�rs�kras ers�ttning eller annan kompensation f�r sitt risk- tagande, om inte synnerliga sk�l talar emot det. Om det finns synnerliga sk�l f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna om r�nta och avgifter i 6 kap. 4 � budgetlagen (2011:203). Ers�ttning till st�dmyndigheten och Riksg�ldskontoret 9 � St�dmyndigheten har r�tt till ers�ttning f�r f�rvaltningskostnader som uppkommit i samband med st�d enligt 1 �. 10 � Riksg�ldskontoret har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r kostnader och utl�gg som uppkommit i samband med resolutions�tg�rder enligt EU-f�r- ordningen och f�r s�dana kostnader och utl�gg som uppkommit i samband med beslut om st�d under resolution enligt 5 � och �tg�rder f�r att l�mna s�dant st�d. Best�mmelser om finansiering 11 � I lagen (2015:1017) om f�rebyggande statligt st�d till kreditinstitut och om stabilitetsfonden finns best�mmelser om finansiering av �tg�rder och ers�ttning som avses i 1, 5, 9 och 10 �� och i EU-f�rordningen. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2022:739 5 kap. Samarbete och informationsutbyte Uppgiftsskyldighet f�r en central motpart 1 � En central motpart ska l�mna de uppgifter till regeringen, Riksg�lds- kontoret och st�dmyndigheten som de beh�ver f�r sin verksamhet enligt denna lag. Tystnadsplikt 2 � Den som deltar eller har deltagit i verksamhet som r�r statligt st�d till en central motpart enligt 4 kap. f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande f�tt veta om en enskilds aff�rs- eller driftf�rh�llanden, ekonomiska eller personliga f�rh�llanden eller om plane- ring och f�rberedelser f�r eller hantering av fredstida krissituationer. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400). Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter och inom Riksg�ldskontoret 3 � Riksbanken och Finansinspektionen ska p� Riksg�ldskontorets eller st�dmyndighetens beg�ran l�mna de uppgifter som respektive myndighet beh�ver f�r sin verksamhet som r�r statligt st�d till en central motpart enligt 4 kap. Inom Riksg�ldskontoret g�ller motsvarande uppgiftsskyldighet f�r den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gent- emot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten. 4 � Riksbanken, Riksg�ldskontoret, st�dmyndigheten och Finansinspek- tionen ska samarbeta och utbyta information med varandra i fr�gor som r�r statligt st�d till en central motpart enligt 4 kap. Riksg�ldskontoret, st�dmyn- digheten och Finansinspektionen ska ocks� samarbeta och utbyta informa- tion med varandra och med motsvarande myndigheter inom Europeiska eko- nomiska samarbetsomr�det i fr�gor som r�r finansiering enligt 2 kap. 2 �. Riksg�ldskontoret ska l�mna regeringen de uppgifter som regeringen be- h�ver i fr�ga om finansiering enligt 2 kap. 2 �. 5 � St�dmyndigheten ska underr�tta Finansinspektionen ifall en central motpart inte fullg�r sina skyldigheter enligt avtal ing�ngna med st�d av 4 kap. 2 �. Upplysningar till konkursf�rvaltare och likvidator 6 � Om en central motpart som har varit f�rem�l f�r resolution f�rs�tts i konkurs, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av konkursf�rvaltaren f�r den centrala motparten l�mna de upplysningar som konkursf�rvaltaren beh�ver f�r att uppr�tta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 � konkurslagen (1987:672) och f�rvaltarber�ttelsen enligt 7 kap. 15 � samma lag. Om en central motpart som har varit f�rem�l f�r resolution g�r i likvida- tion, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av likvidatorn f�r den centrala mot- parten l�mna de upplysningar som likvidatorn beh�ver f�r att genomf�ra likvidationen. 6 kap. R�tt att meddela f�reskrifter 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om vill- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2022:739 kor f�r st�d enligt 4 kap. och f�reskrifter om s�dana avtal som avses i 4 kap. 2 och 6 ��. 2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om s�dan uppgiftsskyldighet som avses i 5 kap. 1 �. 3 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 1 kap. 3 � andra stycket. 7 kap. �verklagande och beslut som ska g�lla omedelbart 1 � Riksg�ldskontorets beslut enligt denna lag f�r �verklagas till allm�n f�rvaltningsdomstol. Riksg�ldskontorets beslut enligt 2 kap. 2 � f�r dock inte �verklagas. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Regeringens och st�dmyndighetens beslut enligt denna lag f�r inte �ver- klagas. 2 � Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut om krisf�rebyggande �tg�rder enligt EU-f�rordningen eller f�rel�gganden som meddelats med st�d av f�rordningen ska g�lla omedelbart. Denna lag tr�der i kraft den 12 augusti 2022. P� regeringens v�gnar MORGAN JOHANSSON MAX ELGER (Finansdepartementet) </div> </div>

1 2 3 4 5 6

7 8 9 0

Svensk f�rfattningssamling

Lag

med kompletterande best�mmelser till EU:s f�rordning

om �terh�mtning och resolution av centrala motparter

Utf�rdad den 2 juni 2022

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser
1 � Denna lag kompletterar Europaparlamentets och r�dets f�rordning
(EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram f�r �terh�mtning och
resolution av centrala motparter och om �ndring av f�rordningarna (EU)
nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och
(EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG,
2014/59/EU och (EU) 2017/1132, i denna lag kallad EU-f�rordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU-f�rord-

ningen.

Ansvariga myndigheter
Riksg�ldskontoret
2 � Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet enligt EU-f�rordningen.

Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret (reso-

lutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 � fj�rde stycket eller 5 �.

Om Riksg�ldskontoret �verv�ger att besluta om statligt st�d under

resolution enligt 4 kap. 5 �, ska Riksg�ldskontoret med ett eget yttrande i
saken, till regeringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden kan godtas
med h�nsyn till risken f�r direkta budgeteffekter eller f�r systemeffekter
som sannolikt kommer att leda till direkta budgeteffekter.

Finansinspektionen
3 � Av artikel 2.7 i EU-f�rordningen f�ljer att Finansinspektionen �r be-
h�rig myndighet enligt f�rordningen.

Finansinspektionen f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar, anm�l-

ningar och underr�ttelser enligt EU-f�rordningen.

Regeringen
4 � Regeringen beslutar i fr�gor om till�mpningen av de statliga stabilise-
ringsverktygen enligt artiklarna 4547 i EU-f�rordningen.

Regeringen fastst�ller, efter att Riksg�ldskontoret f�tt tillf�lle att l�mna

synpunkter, huruvida villkoren i artikel 45.3 a och b i EU-f�rordningen f�r

1 Prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:FiU32, rskr. 2021/22:321.

SFS

2022:739

Publicerad
den

9 juni 2022

SFS

2022:739

till�mpning av de statliga stabiliseringsverktygen �r uppfyllda. I arti-
kel 45.3 a i EU-f�rordningen finns best�mmelser om ytterligare samr�ds-
skyldighet.

Regeringen ska ut�va det beh�riga ministeriets funktioner enligt artik-

larna 3.9, 8.3 och 14.7 i EU-f�rordningen.

En fr�ga som �verl�mnas till regeringen enligt 2 � tredje stycket ska

pr�vas skyndsamt.

St�dmyndigheten
5 � Beslut om f�rebyggande statligt st�d till centrala motparter enligt
4 kap. 1 � fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m-
mer (st�dmyndigheten).

2 kap. Till�mpningsprinciper
Verkst�llighet, handr�ckning, kvarstad och betalningss�kring
1 � Under den tid resolution p�g�r f�r utm�tning eller annan verkst�llighet
enligt uts�kningsbalken inte �ga rum mot den centrala motparten. Hand-
r�ckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsk�p mellan n�ringsidkare
m.fl. f�r inte ske.

Under den tid resolution p�g�r, f�r inte heller beslut om kvarstad eller

betalningss�kring meddelas mot den centrala motparten.

Avtal om finansiering
2 � Riksg�ldskontoret f�r, f�r stabilitetsfondens r�kning, ing� avtal om
finansiering f�r att tillgodose tillf�lliga behov av likviditet och i syfte att
s�kerst�lla en �ndam�lsenlig anv�ndning av resolutionsverktygen med en
resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig f�rvaltningsmyndighet, myndighet
med f�rvaltningsbefogenheter eller ett finansieringsarrangemang f�r kris-
hantering av centrala motparter i ett annat land.

Riksg�ldskontoret f�r, f�r stabilitetsfondens r�kning, ing� avtal om

finansiering av en resolutions�tg�rd, eller en �tg�rd som bed�ms vara lik-
v�rdig, i ett annat land med en resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig
f�rvaltningsmyndighet, myndighet med f�rvaltningsbefogenheter eller ett
finansieringsarrangemang f�r krishantering av centrala motparter i det andra
landet. Ett s�dant avtal f�r ing�s f�rst efter regeringens godk�nnande.

Best�mmelser om stabilitetsfonden finns i lagen (2015:1017) om f�re-

byggande statligt st�d till kreditinstitut och om stabilitetsfonden.

S�rskilda best�mmelser f�r aktiebolag
3 � N�r resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmeka-
nismer till�mpas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om
offentliga uppk�pserbjudanden p� aktiemarknaden inte till�mpas i de delar
som motsvarar

artikel 5.1 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/25/EG av

den 21 april 2004 om uppk�pserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparla-
mentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23,

Europaparlamentets och r�dets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007

om utnyttjande av vissa av aktie�gares r�ttigheter i b�rsnoterade f�retag, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23,

artiklarna 49, 58.1, 68.168.3, 70.2 f�rsta stycket, 7275 och 7981 i

Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017

SFS

2022:739

om vissa aspekter av bolagsr�tt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
r�dets f�rordning (EU) 2021/23, eller

avdelning II, kapitlen �III och IV om gr�ns�verskridande ombild-

ningar i Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2017/1132, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2021/23.

4 � Om Riksg�ldskontoret har f�relagt en central motpart att emittera nya
aktier i syfte att kunna anv�nda f�rlustf�rdelningsverktyget i EU-f�r-
ordningen, f�r kallelse till extra bolagsst�mma f�r att pr�va en fr�ga om
�kning av aktiekapitalet utf�rdas senare �n som anges i 7 kap. 20 �
f�rsta stycket eller 55 a � f�rsta stycket aktiebolagslagen (2005:551). Kallel-
sen f�r dock inte utf�rdas senare �n tio dagar f�re st�mman. Best�mmelserna
i 7 kap. 16 � andra stycket aktiebolagslagen om aktie�gares initiativr�tt och
i 7 kap. 28 � tredje stycket samma lag om tillhandah�llande av aktiebok
g�ller inte n�r kallelse sker enligt denna paragraf.

5 � Om styrelsen i en central motpart tar emot eller uppr�ttar ett f�rslag
till st�mmobeslut om likvidation enligt 25 kap. 3 eller 4 � aktiebolags-
lagen (2005:551), ska den underr�tta Riksg�ldskontoret och Finansinspek-
tionen om f�rslaget.

Om den centrala motparten �r f�rsatt i resolution eller om Riksg�lds-

kontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot en s�dan under-
r�ttelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska f�rs�ttas i
resolution, f�r kallelse inte utf�rdas till en bolagsst�mma d�r fr�gan om
likvidation av den centrala motparten ska pr�vas.

6 � Om ett �rende eller m�l enligt 25 kap. 11, 12, 17 eller 21 � aktiebolags-
lagen (2005:551) avser en central motpart, ska Bolagsverket eller domstolen
fullg�ra underr�ttelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-f�rordningen.
Detsamma g�ller om ett �rende inletts p� annat s�tt �n genom en ans�kan.

S�rskilda best�mmelser f�r ekonomiska f�reningar
7 � Om styrelsen i en central motpart bed�mer att fr�gan om likvidation
b�r l�ggas fram f�r f�reningsst�mmans pr�vning enligt 17 kap. 3 � lagen
(2018:672) om ekonomiska f�reningar, ska den underr�tta Riksg�lds-
kontoret och Finansinspektionen om detta.

Om den centrala motparten �r f�rsatt i resolution eller om Riksg�lds-

kontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot en s�dan under-
r�ttelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska f�rs�ttas i reso-
lution, f�r n�gon kallelse till st�mman inte utf�rdas.

8 � Om ett �rende enligt 17 kap. 11 eller 16 � lagen (2018:672) om eko-
nomiska f�reningar avser en central motpart, ska Bolagsverket eller dom-
stolen fullg�ra underr�ttelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-f�rord-
ningen. Detsamma g�ller om ett �rende inletts p� annat s�tt �n genom en
ans�kan.

3 kap. Avslutande av resolution, konkurs och likvidation
Avslutande av resolution
1 � N�r det inte l�ngre finns behov av att vidta n�gra ytterligare �tg�rder
f�r att uppn� resolutionsm�len, ska Riksg�ldskontoret avsluta resolutionen.

Riksg�ldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats

ans�ka om att den centrala motparten ska f�rs�ttas i konkurs eller g� i likvi-

SFS

2022:739

dation. Detta g�ller dock inte om syftet med resolutions�tg�rderna �r att den
centrala motparten ska drivas vidare.

En konkursans�kan av Riksg�ldskontoret enligt andra stycket ska vid

pr�vningen behandlas som en ans�kan av g�lden�ren enligt 2 kap. konkurs-
lagen (1987:672).

I EU-f�rordningen finns best�mmelser om att Riksg�ldskontorets be-

fogenheter i vissa fall kvarst�r �ven efter att resolutionen har avslutats.

Konkurs och likvidation
2 � Best�mmelser om insolvensf�rfaranden mot en central motpart finns i
artikel 75 i EU-f�rordningen.

Om Riksg�ldskontoret inom sju dagar fr�n det att myndigheten tog emot

en underr�ttelse enligt artikel 75.2 i EU-f�rordningen meddelar tingsr�tten
att den centrala motparten �r f�rsatt eller ska f�rs�ttas i resolution, ska
konkursans�kan avvisas.

4 kap. Statligt st�d
F�rebyggande statligt st�d
1 � Om det beh�vs f�r att motverka en allvarlig st�rning i det finansiella
systemet i Sverige, f�r f�rebyggande statligt st�d l�mnas genom garantier
till en central motpart som �r auktoriserad i Sverige enligt Europaparla-
mentets och r�dets f�rordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

F�rebyggande statligt st�d f�r �ven l�mnas genom garantier till Riks-

banken f�r �terbetalning av likviditetsst�d som banken l�mnar till en central
motpart.

2 � F�rebyggande statligt st�d till en central motpart enligt 1 � l�mnas
efter att avtal om st�d har ing�tts mellan staten och st�dmottagaren eller dess
�gare.

Garantier enligt 1 � andra stycket f�r l�mnas efter �verenskommelse

mellan Riksbanken och regeringen eller st�dmyndigheten.

3 � F�rebyggande statligt st�d enligt 1 � f�r bara l�mnas f�r fortsatt verk-
samhet i en central motpart som �r livskraftig. St�det ska vara tillf�lligt och
st� i proportion till omfattningen av den allvarliga st�rningen. St�dmyndig-
heten ska inf�r ett beslut om f�rebyggande statligt st�d l�ta g�ra en v�rde-
ring av den centrala motparten motsvarande den v�rdering som ska g�ras
enligt artiklarna 24.2, 25 och 26 i EU-f�rordningen.

4 � St�det enligt 1 � ska s� l�ngt som m�jligt utformas p� ett aff�rsm�ssigt
s�tt och s� att en snedvridning av konkurrensen f�rhindras. Statens l�ng-
siktiga kostnader f�r st�det ska h�llas s� l�ga som m�jligt. St�det ska
utformas s� att statens insatser i m�jligaste m�n kan �terf�s.

Staten ska tillf�rs�kras ers�ttning eller annan kompensation f�r sitt risk-

tagande, om inte synnerliga sk�l talar emot det.

Om det finns synnerliga sk�l f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna om

avgifter i 6 kap. 4 � budgetlagen (2011:203).

Statligt st�d under resolution
5 � Om det beh�vs f�r att motverka allvarliga negativa effekter p� stabili-
teten i det finansiella systemet och f�r att resolutionsverktygen ska kunna

SFS

2022:739

till�mpas mer effektivt, f�r Riksg�ldskontoret i likviditetsst�djande syfte
besluta att

1. ge l�n till en central motpart i resolution eller ett broinstitut, eller
2. utf�rda garantier avseende tillg�ngar och f�rpliktelser f�r en central

motpart i resolution eller ett broinstitut.

S�rskild h�nsyn ska tas till om �tg�rden beh�vs f�r att f�rhindra eller

begr�nsa spridningseffekter.

�tg�rderna f�r �ven beslutas i f�rh�llande till en k�pare vid till�mpning

av f�rs�ljningsverktyget.

6 � Statligt st�d under resolution enligt 5 � l�mnas efter att avtal om st�d
har ing�tts mellan staten och st�dmottagaren eller dess �gare.

7 � Statligt st�d under resolution enligt 5 � f�r l�mnas bara om Riks-
g�ldskontoret fastst�ller att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella
stabiliteten.

Riksg�ldskontoret ska
1. inh�mta Finansinspektionens bed�mning av om det finns ett allvarligt

hot mot den finansiella stabiliteten, och

2. ge Riksbanken m�jlighet att l�mna sin bed�mning av om det finns ett

allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten.

Riksg�ldskontoret ska underr�tta regeringen om att myndigheten har

fastst�llt att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten och
�ven ange grunderna f�r detta.

8 � St�det enligt 5 � ska s� l�ngt som m�jligt utformas p� ett aff�rsm�ssigt
s�tt och s� att en snedvridning av konkurrensen f�rhindras. Statens l�ng-
siktiga kostnader f�r st�det ska h�llas s� l�ga som m�jligt. St�det ska
utformas s� att statens insatser i m�jligaste m�n kan �terf�s.

Staten ska tillf�rs�kras ers�ttning eller annan kompensation f�r sitt risk-

tagande, om inte synnerliga sk�l talar emot det.

Om det finns synnerliga sk�l f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna om

r�nta och avgifter i 6 kap. 4 � budgetlagen (2011:203).

Ers�ttning till st�dmyndigheten och Riksg�ldskontoret
9 � St�dmyndigheten har r�tt till ers�ttning f�r f�rvaltningskostnader som
uppkommit i samband med st�d enligt 1 �.

10 � Riksg�ldskontoret har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r kostnader och
utl�gg som uppkommit i samband med resolutions�tg�rder enligt EU-f�r-
ordningen och f�r s�dana kostnader och utl�gg som uppkommit i samband
med beslut om st�d under resolution enligt 5 � och �tg�rder f�r att l�mna
s�dant st�d.

Best�mmelser om finansiering
11 � I lagen (2015:1017) om f�rebyggande statligt st�d till kreditinstitut
och om stabilitetsfonden finns best�mmelser om finansiering av �tg�rder
och ers�ttning som avses i 1, 5, 9 och 10 �� och i EU-f�rordningen.

SFS

2022:739

5 kap. Samarbete och informationsutbyte
Uppgiftsskyldighet f�r en central motpart
1 � En central motpart ska l�mna de uppgifter till regeringen, Riksg�lds-
kontoret och st�dmyndigheten som de beh�ver f�r sin verksamhet enligt
denna lag.

Tystnadsplikt
2 � Den som deltar eller har deltagit i verksamhet som r�r statligt st�d till
en central motpart enligt 4 kap. f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad
han eller hon genom sitt deltagande f�tt veta om en enskilds aff�rs- eller
driftf�rh�llanden, ekonomiska eller personliga f�rh�llanden eller om plane-
ring och f�rberedelser f�r eller hantering av fredstida krissituationer.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400).

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter och inom

Riksg�ldskontoret
3 � Riksbanken och Finansinspektionen ska p� Riksg�ldskontorets eller
st�dmyndighetens beg�ran l�mna de uppgifter som respektive myndighet
beh�ver f�r sin verksamhet som r�r statligt st�d till en central motpart enligt
4 kap. Inom Riksg�ldskontoret g�ller motsvarande uppgiftsskyldighet f�r
den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gent-
emot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.

4 � Riksbanken, Riksg�ldskontoret, st�dmyndigheten och Finansinspek-
tionen ska samarbeta och utbyta information med varandra i fr�gor som r�r
statligt st�d till en central motpart enligt 4 kap. Riksg�ldskontoret, st�dmyn-
digheten och Finansinspektionen ska ocks� samarbeta och utbyta informa-
tion med varandra och med motsvarande myndigheter inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsomr�det i fr�gor som r�r finansiering enligt 2 kap. 2 �.

Riksg�ldskontoret ska l�mna regeringen de uppgifter som regeringen be-

h�ver i fr�ga om finansiering enligt 2 kap. 2 �.

5 � St�dmyndigheten ska underr�tta Finansinspektionen ifall en central
motpart inte fullg�r sina skyldigheter enligt avtal ing�ngna med st�d av
4 kap. 2 �.

Upplysningar till konkursf�rvaltare och likvidator
6 � Om en central motpart som har varit f�rem�l f�r resolution f�rs�tts i
konkurs, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av konkursf�rvaltaren f�r den
centrala motparten l�mna de upplysningar som konkursf�rvaltaren beh�ver
f�r att uppr�tta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 � konkurslagen
(1987:672) och f�rvaltarber�ttelsen enligt 7 kap. 15 � samma lag.

Om en central motpart som har varit f�rem�l f�r resolution g�r i likvida-

tion, ska Riksg�ldskontoret p� beg�ran av likvidatorn f�r den centrala mot-
parten l�mna de upplysningar som likvidatorn beh�ver f�r att genomf�ra
likvidationen.

6 kap. R�tt att meddela f�reskrifter
1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med
st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om vill-

SFS

2022:739

kor f�r st�d enligt 4 kap. och f�reskrifter om s�dana avtal som avses i 4 kap.
2 och 6 ��.

2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om s�dan uppgiftsskyldighet som avses i 5 kap. 1 �.

3 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i
1 kap. 3 � andra stycket.

7 kap. �verklagande och beslut som ska g�lla omedelbart
1 � Riksg�ldskontorets beslut enligt denna lag f�r �verklagas till allm�n
f�rvaltningsdomstol. Riksg�ldskontorets beslut enligt 2 kap. 2 � f�r dock
inte �verklagas.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Regeringens och st�dmyndighetens beslut enligt denna lag f�r inte �ver-

klagas.

2 � Riksg�ldskontoret och Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut
om krisf�rebyggande �tg�rder enligt EU-f�rordningen eller f�rel�gganden
som meddelats med st�d av f�rordningen ska g�lla omedelbart.

Denna lag tr�der i kraft den 12 augusti 2022.

P� regeringens v�gnar

MORGAN JOHANSSON

MAX ELGER
(Finansdepartementet)

;

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Köplag (1990:931)

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Arbetar du med förmögenhetsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom förmögenhetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2022:739 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Om Lagboken.se