SFS 1988:1604

SFS 1988:1604i Produktsäkerhetslag;

Utkom från trycket

den 3 januari 1989

utfärdad den 22 december 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag har till ändamål att motverka att varor och tjänster

orsakar skada på person e ller egendom. För detta ändamål får en närings­

idkare

1. åläggas att lämna säkerhetsinformation,

2. förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster (säljjorbud),
3. åläggas att lämna varningsinformation,
4. åläggas att återkalla varor och tjänster (återkallelse).
Lagen tillämpas i fråga om varor och tjänster som tillhandahå lls i nä­

ringsverksamhet och som konsumenter i inte obetydlig omfattning ut­
nyttjar eller kan komma att utnyttja för enskilt bruk.

2 § Vad som sägs i denna lag om tillhandahållande och överlåtelse av en

vara gäller även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till en
vara.

3 § Ett åläggande eller ett förbud enligt denna lag får inte meddelas i den

mån det i annan författning eller i beslut av myndighet har meddelats

särskilda bestämmelser om varan eller tjänsten med samma ändamål som

åläggandet eller förbudet skulle fylla.

4 § Konsumentverket utövar tillsyn över att denna lag oc h föreskrifter
som har meddelats med stöd av den efterlevs. En myndi ghet, som enligt
annan författning skall se till at t regler om produktsäkerhet i fråga om

vissa varor eller tjänster efterlevs, är dock tillsynsmyndighet även en ligt
denna lag och föreslcrifter som har meddelats m ed stöd av den.

En fråga om åläggande eller förbud enligt denna lag får alltid väckas hos

konsumentverket. Om verket inte är tillsynsmyndighet beträffande den
vara eller tjänst som frågan gäller, skall frågan, om den inte är uppenbar t

ogrundad, överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Åläggande om säkerhetsinformation

5 § Tillhandahåller en näringsidkare en vara eller en tjänst, utan att

lämna information som har särskild betyde lse för att förebygga att varan

eller tjänsten orsakar skad a på person eller egendom, kan markn adsdom­
stolen ålägga honom att lämna sådan information. Åläg gandet får även
avse annan liknande vara eller tjänst med samma skaderisk.

Åläggandet får innebära at t informationen skall

1. lämnas genom märkning på varan eller den egendo m som tjänsten

avser eller i br uksanvisning som medföljer varan eller egendomen,

2. tillhandahållas i a nnan form på s äljställen,

3532

' Prop. 1988/89:23, LU13, rskr. 61.

¬

/

3. lämnas i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren

SFS 1988:1604

använder vid marknadsföringen,

4. lämnas i viss form till konsument som begär det.

Säljforbud m. m.

6 § Tillhandahåller en näringsidkare en vara eller en tjänst som medför
särskild risk for skada på person eller egendom, kan marknadsdomstolen

förbjuda honom att fortsätta med det. Förbudet får även avse annan
liknande vara eller tjänst med samma skaderisk.

Åläggande om varningsinformation

7 § Har en näringsidkare överlåtit en vara eller utfört en tjänst som

medför särskild risk för skada på person eller egendom, kan marknads­

domstolen ålägga h onom att informera om skaderisken och om hur den
skall förebyg gas. Sådan information skall lämnas till dem som innehar

varan eller som tjänsten utförts åt eller som innehar den egendom som
tjänsten avsett.

Informationen skall lämnas på sådant sätt att den kan antas komma till

de berördas kännedom, genom direkta meddelanden, annonser eller andra
framställningar som näringsidkare använder vid marknadsföring. Infor­

mationen skall lämnas i en omfattning som är skälig med hänsyn till
behovet av att förebygga skadefall.

Åläggande om återkallelse

8 § Har en näringsidkare överlåtit en vara som medför särskild risk fÖr
skada på person eller egendom, kan marknadsdomstolen ålägga honom att

återkalla varan från dem som innehar den fÖr att bruka den. Aterkallelsen
skall ske i en omfattning som är skälig med hänsyn till behovet av att
förebygga skadefall.

Åläggandet skall avse att näringsidkaren

1. avhjälper det fel som skaderisken hänför sig till (rättel se),

2. tar tillbaka varan och levererar en annan, felfri vara av sam ma eller

motsvarande slag (utbyte),

3. tar tillbaka varan och lämnar ersättning fÖr den (återgång).
Åläggandet skall innebära att näringsidkaren är skyldig att erbjuda sig

att åt innehavarna vidta åtgärden på vissa villkor. Villkoren skall bes täm­

mas så att erbjudandet kan förväntas bli godtaget av innehavarna. Villko­
ren skall innebära att erbjudandet skall fullgöras inom skälig tid utan

väsentlig kostnad eller olägenhet för dem som utnyttjar det. Vid återgång

skall ersättningen för det återlämnade svara mot kostnaderna fÖr att åter-

anskaffa en ny vara av samma eller motsvarande slag. Finns särskilda skäl
till det, får avdrag från återgångsersättningen göras fÖr den nytta som

innehavarna av varan kan anses ha haft.

Om det av särskilda skäl krävs för att hindra att sådana exemplar av en

vara som tagits tillbaka i samband med utbyte eller återgång orsakar

allvarlig skada på person eller egendom, får marknadsdomstolen ålägga

näringsidkaren att låta förstöra eller på annat sätt oskadliggöra de återtåg-

3533

na exemplaren.

¬

SFS 1988:1604

9 § Har en näringsidkare utfört en tjänst så att särskild risk för skada på

person eller egendom uppkommit kan marknadsdomstolen ålägga honom

att återkalla tjänsten från dem, åt vilka tjänsten utförts. Detsamma gäller i
fråga om dem som innehar egendom som tjänsten avsett för att bruka den.
Återkallelsen skall ske i en omfattning som är skälig med hänsyn till

behovet av att förebygga skadefall.

Åläggandet skall avse att näringsidkaren själv avhjälper det fel som

skaderisken hänför sig till eller lämnar ersättning för felets avhjälpande
genom annan. När ersättning utgår, skal l den, om så behövs, täcka äv en

kostnaden för att återställa den egendom som tjänsten avsett i ursprungligt

skick.

Vid återkallelse enligt första stycket tillämpas 8 § tredje stycket första —

tredje meningarna.

10 § Ett åläggande enligt 8 eller 9 § skall innebära att näringsidkaren är

skyldig att tillkännag e erbjudandet och villkoren för detta samt skaderis­

ken. För tillkännagivandet tillämpas 7 § andra stycket om vamingsinfor-
mation.

Gemensamma bestämmelser om ålägganden om varningsinformation och
återkallelse
11 § Ett åläggande enligt 7 — 9 § får meddelas endast om det kan antas få

en skadeförebyggande verkan som inte är obetydlig. Vid prövningen skall

skaderisken samt omständigheterna i övrigt beak tas. Är fråga om en vara
eller om en tjänst som avsett egendom skall särskilt beaktas i vilken
omfattning varan eller egendomen kan antas finnas i behåll och i bruk.

12 § Ett åläggande enligt 7 —9 § som kan avse flera näringsidkare får

begränsas till att gälla någo n eller några av dem. Vid sådan begränsning
bör hänsyn tas till vem som har de bästa förutsättningarna att uppfylla
ändamålet med ålägga ndet, vem som först fört in varan eller tjänsten på
marknaden och vilken verkan åläggandet får för näringsidkaren.

Ett åläggande att återkalla en vara eller en tjänst gäller alla exemplar av

varan eller tjänsten, om det inte beträffande ett visst exemplar framgår att

det ej har tillhandahållits av den närin gsidkare som fått åläggandet.

En näringsidkare som kan meddelas åläggande enligt 7 —9 § kan i stället

åläggas av marknadsdomstolen att medverka till att genomföra ett sådant
åläggande, som har meddelats en annan näringsidkare.

13 § Har mer än tio år förflutit sedan näringsidkaren upphörde att

tillhandahålla varan elle r tjänsten, får ett åläggan de om återkallelse med­

delas honom endast om tillsynsmyndigheten eller en sådan samman slut­

ning som avses i 17 § andra stycket före tioårsfristens utgång har framställt

skriftligt krav på åte rkallelse.

14 § Om ett åläggande enligt 7-9 § inte kan me ddelas någon näringsid­

kare som förmår genomföra åtgärden, skall tillsynsmyndigheten lämna
vamingsinformation i skälig omfattning i den mån det behövs för att

3534 förebygga

skada på p erson eller egendom.

¬

Vite

SFS 1988:1604

15 § Ett åläggande eller ett förbud enligt 5-9 § eller 12 § tredje stycket
Skall förenas med v ite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Handläggningsregler

16 § Om åtgärder enligt denna lag behöver vidtas för att motverka att en

vara eller en tjänst orsakar skada på person eller egendom, bör tillsyns­
myndigheten ta upp förhandlingar med näringsidkare som kan meddelas
åläggande eller förbud i syfte att denne skall åta sig att genomföra behövli­
ga åtgärder. Vad som sagts nu gäller dock inte, om saken brådskar eller
omständigheterna i övrigt talar mot att förhandlingar tas upp.

17 § Finner en tillsynsmyndighet att ett åläggande eller ett förbud enligt

5-9 § eller 12 § tredje stycket behövs, skall myndigheten överlämna frå­
gan till konsumentombudsmannen. Delar konsumentombudsmannen till­
synsmyndighetens uppfattning, skall han ansöka hos marknadsdomstolen

om sådant åläggande eller förbud.

Beslutar i ett visst fall en tillsynsmyndighet att inte framställa en begä­

ran enligt första stycket eller konsumentombudsmannen att inte göra

ansökan hos marknadsdomstolen, får ansökan göras av en sammanslut­

ning av konsumenter, arbetstagare eller näringsidkare.

18 § En fråga om åläggande eller förbud enligt 5 —9 § eller 12 § tredje

stycket tas upp av marknadsdomstolen efter ansökan.

19 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av en tillsynsmyndig­

het eller av konsumentombudsmannen avge yttrande och lämna upplys­
ningar i ett ärende enligt 5-9 § eller 12 § tredje stycket. Näringsidkaren är
även skyldig att tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande, som

kan ha betyde lse för utredningen.

Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten

eller konsumen tombudsmannen förelägga näringsidkaren att fullgöra sin
skyldighet vid vite.

För varuprover och liknande, som tillhandahålls enligt första stycket,

har näringsidkaren rätt till ersättning av tillsynsmyndigheten eller konsu­
mentombudsmannen, om det finns särskilda skäl.

20 § Ett beslut i fråga om åläggande eller förbud enligt 5 —9 § eller 12 §
tredje stycket h indrar inte att samma fråga prövas på nytt, när ändrade
förhållanden eller annat särskilt skäl föranleder det. För talan om förnyad
prövning gäller 17 och 18 §§ utom när talan förs av berörd näringsidkare.

21 § Om det finns särskilda skäl, kan åläggande eller förbud enligt 5—9 §
eller 12 § tredje stycket meddelas även för tiden till dess frågan slutligt har

avgjorts.

3535

¬

SFS 1988:1604

Informations-, förbuds- och återkallelseförelägganden
22 § Om det i viss t fall, som inte är av större vi kt, finns förutsättningar

för ett åläggande eller ett förbud enligt 5-9 § eller 12 § tredje stycket, får

konsumentombudsmannen efter begäran som sägs i 1 7 § vid vite

1. ålägga näringsidkaren att lämna säkerhetsinformation eller varnings­

information eller att medverka till varningsin formation enligt 12 § tredje

stycket (informationsföreläggande),

2. förbjuda näringsidkaren att fortsätta tillhandahålla en vara e ller en

tjänst (förbudsföreläggande),

3. ålägga näring sidkaren att återkalla en vara elle r en tjänst eller att

medverka till återkallelse enligt 12 § tredje stycket (återkallelseföreläggan-

de).

För att bli gällande skall föreläggandet godkännas omedelbart eller inom

viss tidsfrist. Ett godkänt föreläg gande gäller som ett åläggande eller ett
förbud av marknadsdomstolen enlig t 5 —9 § eller 12 § tredje stycket. Ett

godkännande som inkommer sedan den i före läggandet utsatta tidsfristen

har gått ut är utan verkan.

23 § Vad som sägs i 20 § skall tillämpas i fråga om informati ons-, för­
buds- och återkallelseförelägganden.

Tillsyn m.m.

24 § En näringsid kare som har fått ålägg ande eller förbud enligt 5-9 §
eller 12 § tredje stycket är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten

avge yttrande och lämna upplysningar, som behöv s för tillsynen över att

åläggandet eller förbudet följs. Näringsidkaren är även skyldig att på
anmaning av myndigheten tillhandahålla handlin gar, varuprover och lik­

nande, som behövs för tillsynen.

Följer en näringsidka re inte en anmaning enligt första stycket, får till ­

synsmyndigheten förelägga honom att fullgöra sin skyldighet vid vite.

För varuprover och liknande, som tillhandahålls enligt första stycket,

har näringsidkaren rätt till ersättning av tillsynsmyndigheten, om det finns

särskilda skäl.

Föreskrifter om sky ldighet för den som ska ll tillhandah ålla varuprover

och liknande enligt första stycket att ersätta tillsynsmyndigheten kostnader

för provtagning och undersökning av prov får meddelas av regeringen eller

den myndighet som re geringen bestämmer.

25 § Talan om utdöman de av vite som förelagts av en tillsynsmyndighet
eller konsumentombudsmannen förs vid allmän domstol av den som ut­

färdat föreläggandet. Har vitet förelagts av marknadsdomstolen, förs talan
av konsumentombudsmannen. Om vitet förelagts på talan av en samman­
slutning som avses i 1 7 § andra stycket får talan om utdömande föras även

av sammanslutningen.

överklagande

26 § Följande beslut enligt denna lag får inte överklagas,

3536

1- beslut av kon sumentverket enligt 4 § andra stycket andra menin gen,

¬

/

2. beslut av en tillsynsmyndighet enligt 14, 16 eller 17 §,

SFS 1988:1604

3. beslut av ko nsumentombudsmannen enligt 17 §,
4. beslut av en tillsynsmyndighet eller av konsumentombudsmannen

om anmaning enligt 19 § första stycket första meningen eller om vitesföre­

läggande efter sådan anmaning,

5. beslut av konsumentombudsmannen om informations-, förbuds- el­

ler återkallelseföreläggande enligt 22 §,

6. beslut av konsumentombudsmannen eller av en tillsynsmyndighet

enligt 25 §.

Beslut av en tillsynsmyndighet eller av konsumentombudsmannen i

annan fråga som avses i 19 § eller av en tillsynsmyndighet i en fråga som
avses i 24 § första—tredje styckena överklagas hos kammarrätten. Detsam­

ma gäller beslut av en tillsynsmyndighet enligt föreskrifter som avses i 24 §
fjärde stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
2. Ett åläggande enligt 7 -9 § eller 12 § tredje stycket får meddelas en

näringsidkare endast om han efter ikraftträdandet Överlåtit sådana varor

eller utfört sådana tjänster som åläggandet kan avse,

3. Har ett förbudsföreläggande eller ett informationsföreläggande som

rör produktsäkerhet meddelats enligt marknadsföringslagen (1975:1418)

före ikraftträdandet, och har den i föreläggandet utsatta tidsfristen för
godkännande inte gått ut, får ett godkännande lämnas inom den angivna

tidsfristen. Förläggandet får i så fall samma verkan som motsvarande

föreläggande enligt 22 § i denna lag.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

BENGT K.Å. JOHANSSON
(Finansdepartementet)

¬