740152.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Kungl. Maj ;ts kungörelse

SFS 1974:152

om beslutad ny regeringsform;

utfärdad den 28 februari 1974'.

Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i grundlagsenlig ordning beslutat

ny regeringsform av nedan angivna lydelse.

Utkom från trycket

den 23 april 1974

' �ppet brev om u tfärdandet av denna kungörelse uppläst i riksdagen den 6

mars 1974.

2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265 , KU 1974:8, rskr 19.

327

¬

background image

SFS 1974:152

Regeringsform

1 och 2 kap.

1 kap . Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgär från folket.

Den sven.ska fo lkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän

och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och

parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2§ Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförord­

ningen är rikets grundlagar.

3 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur

statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och

förvaltning.

4 § Konungen är rikets statschef.

5 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.

6 § 1 riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Be­

slutanderätten i kom munerna utövas av valda församlingar.

Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

7 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvalt­

ningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

8 § Domstolar och förvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet

iakttaga saklighet och opartiskhet. De får ej utan rättsligt stöd

särbehandla någon på grund av hans personliga förhållanden, såsom

tro. åskådning, ras, hudfärg, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk,

samhällsställning eller förmögenhet.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrande- och tryckfrihet: frihet alt i tal, skrift eller bild eller på

annat sätt meddela uppgifter och framföra åsikter,

2. rätt till information: rätt att inhämta och mottaga uppgifter och

upplysningar.

3. mötesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i mö ten,
4. demonstrationsrält: rätt att ensam eller i g rupp framföra åsikter

328

på allmän plats.

¬

background image

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till

SFS 1974:152

förening,

2 och 3 kap.

6. religionsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra till trossam­

fund och att utöva sin religion,

7. rörelsefrihet: frihet att röra sig inom riket och att lämna riket.

2 § Varje medborgare är skyddad mot att myndighet tvingar honom
att tillhöra förening eller trossamfund eller att ge sina åsikter till

känna.

3 § Varje medborgare är skyddad mot att myndighet utsätter honom

för kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp, för

husrannsakan, för intrång i ha ns brev-, post- eller teleförbindelser eller
för hemlig avlyssning.

4§ Beträffande tryckfriheten och rätten att taga del av allmän

handling gäller vad som är föreskrivet i try ckfrihetsförordningen. Före­

skrifter som i ö vrigt närmare utformar de fri- och rättigheter och det

skydd som avses i 1-3 §§ beslutas i de n ordning som föreskrives i 8 kap.

5 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av

arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej

följer av lag eller avtal.

3 kap. Riksdagen

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen beslår av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter.

För ledamöterna skall finnas ersättare.

2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som
är bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt i

riket finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års

ålder senast på valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har
ej rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres pa

grundval av en före valet upprättad röstlängd.

3 § Ordinarie val till riksdagen förrättas vart tredje år.

4 § Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan
ordinarie val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet.

Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra val

förrän tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första

sammanträde. Ej heller får regeringen förordna om extra val under tid

då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller
sina befattningar i avbidan på att ny regering skall tillträda.

329

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 §.

¬

background image

SFS 1974:152

5 § Nyvaid riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock

3 kap.

tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har

samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna

tid är riksdagens valperiod.

6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkrets ar.

Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat

och trettionio utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval

av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i va rje

valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen

fastställes för tre år i sänder.

7 § Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje samman­
slutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild

beteckning.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket

är berättigat att deltaga i fö rdelningen av mandaten. Parti som har fått

färre röster deltager dock i förd elningen av de fasta valkretsmandaten i
valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

8 § De fasta valkretsmandaten fördelas för varje valkrets pro­

portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretse n.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen

av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat

som har tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir

proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i

hela riket. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten

erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representa­

tionen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämnings­

mandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillföres de

valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna användes udda-

talsmetoden med f örsta divisorn jämkad till 1,4.

9 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en riks­
dagsledamot samt ersättare för honom.

10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt och som är

myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

11 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd

valprövningsnämnd. Den som har valts till riksd agsledamot utövar sitt

uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. �ndras valet, intager

ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om
ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare.

Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller ha

330

varit ordinarie domare och som oj får tillhöra riksdagen, och sex andra

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.