Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Bank- och finansmarknadsrätt Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Kommunallag (2017:725) / Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kungl. Maj ;ts kung�relse SFS 1974:152 om beslutad ny regeringsform; utf�rdad den 28 februari 1974'. Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i grundlagsenlig ordning beslutat ny regeringsform av nedan angivna lydelse. Utkom fr�n trycket den 23 april 1974 ' �ppet brev om u tf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i riksdagen den 6 mars 1974. 2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265 , KU 1974:8, rskr 19. 327 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Regeringsform 1 och 2 kap. 1 kap . Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den sven.ska fo lkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2� Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rord� ningen �r rikets grundlagar. 3 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning. 4 � Konungen �r rikets statschef. 5 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. 6 � 1 riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Be� slutander�tten i kom munerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. 7 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt� ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. 8 � Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet iakttaga saklighet och opartiskhet. De f�r ej utan r�ttsligt st�d s�rbehandla n�gon p� grund av hans personliga f�rh�llanden, s�som tro. �sk�dning, ras, hudf�rg, ursprung, k�n, �lder, nationalitet, spr�k, samh�llsst�llning eller f�rm�genhet. 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrande- och tryckfrihet: frihet alt i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela uppgifter och framf�ra �sikter, 2. r�tt till information: r�tt att inh�mta och mottaga uppgifter och upplysningar. 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i m� ten, 4. demonstrationsr�lt: r�tt att ensam eller i g rupp framf�ra �sikter 328 p� allm�n plats. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till SFS 1974:152 f�rening, 2 och 3 kap. 6. religionsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra till trossam� fund och att ut�va sin religion, 7. r�relsefrihet: frihet att r�ra sig inom riket och att l�mna riket. 2 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet tvingar honom att tillh�ra f�rening eller trossamfund eller att ge sina �sikter till k�nna. 3 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet uts�tter honom f�r kroppsvisitation eller annat p�tvingat kroppsligt ingrepp, f�r husrannsakan, f�r intr�ng i ha ns brev-, post- eller telef�rbindelser eller f�r hemlig avlyssning. 4� Betr�ffande tryckfriheten och r�tten att taga del av allm�n handling g�ller vad som �r f�reskrivet i try ckfrihetsf�rordningen. F�re� skrifter som i � vrigt n�rmare utformar de fri- och r�ttigheter och det skydd som avses i 1-3 �� beslutas i de n ordning som f�reskrives i 8 kap. 5 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgivare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag eller avtal. 3 kap. Riksdagen 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen besl�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. 2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�str�tt. Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res pa grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. 3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r. 4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall tilltr�da. 329 Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 5 � Nyvaid riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock 3 kap. tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens valperiod. 6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkrets ar. Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utj�mningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i s�nder. 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje samman� slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning. Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r ber�ttigat att deltaga i f� rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r varje valkrets pro� portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretse n. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representa� tionen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mnings� mandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes udda- talsmetoden med f �rsta divisorn j�mkad till 1,4. 9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riks� dagsledamot samt ers�ttare f�r honom. 10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. 11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksd agsledamot ut�var sitt uppdrag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha 330 varit ordinarie domare och som oj f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet SFS 1974:152 har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt 3 och 4 kap. rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 � Ytterligare best�mmelser i de � mnen som angives i 2-11 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags� ordningen eller annan lag. 4 kap. Riksdagsarbetet 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. 2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. 3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enli ghet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdags� ledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. 4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen. 5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives i denn a regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdags� ordningen. 6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom. 7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande. N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lv� mant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. 331 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 Ledamot eller ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i an dra stycket 4 och 5 kap. skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. Misstankes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. 9� Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r regeringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsledamots st�lle n�r denne �r ledig. Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmelserna om ledamot. 10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen. 5 kap. Statschefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets ange� l�genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens ordf�randeskap. 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk med� borgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes, 3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter. 4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt 332 en vice riksf�rest�ndare. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren SFS 1974: 152 �nnu ej har fyllt tj ugofem �r. 5 och 6 kap. 5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt. 6� Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig kan tj�nstg�ra. 7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �talas f�r sina g�rningar som statschef. 6 kap. Regeringen 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 ��. Stats� ministern tills�tter �vriga statsr�d. 2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksd agen. Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I an nat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val � nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall extra val f� rr�ttas inom samma tid. 4� N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till k onseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. 5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det, 333 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Kan regeringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut 6 och 7 kap. entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�rordnar om extra val. 6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall entlediga annat statsr�d. 7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �vriga statsr�d. 8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. 9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio �r. Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen. 7 kap. Regeringsarbetet 1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett re� geringskansli. I d etta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upp� lysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den om� fattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och en� skilda att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamman� tr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �ren dena h�r, 4� Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem st atsr�d skall dellaga i 334 regeringssammantr�de. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i SFS 1974: 152 �rende som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�r- ^ g ordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst de partement, skall f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen. 6� Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall antecknas i prot okollet. 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av- regeringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall far skriva under expedition. 8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egen skap av st�llf�retr�dare vid f�rf all f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �vertages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� e ller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att d�dsstraff skall kunna �d�mas. Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att svensk medborgare skall k unna landsf�rvisas eller eljest hindras att �terv�nda till riket eller att svensk medborgare som �r bosatt i riket skall kunna ber�vas sitt medborgarskap i anna t fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborgare i annan stat. Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att straff eller annan brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades, eller att sv�rare brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande eller annan s�rskild r�ttsverkan av b rott. Enskild skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder som best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom l�ges i anspr�k genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande. 2� F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap, 2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om 335 bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1974: 152 3 � F�reskrifter om f�rh�llandel mellan enskilda och det allm�nna, 8 kap. som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. Sadana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter som begr�nsar de fri- och r�ttigheter och det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare, f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, f�reskrifter om skatt till staten samt f�reskrifter om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket meddelas genom lag. 5� Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. 6� Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndigande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fa ttas p� riksdag ens v�gnar genom lag. Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen: 1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistelse i riket, 3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning eller n�ringsverksamhet, 4. jakt, fiske eller natur- och milj�v�rd, 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, 6. undervisning och utbildning. Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av t j�nsteplikt. Bemyndigande som avses i denna paragraf medf�r ej r�tt att med� dela f�reskrifter som i ann at h�nseende �n som angives i andr a stycket begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i � vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. S�dant bemyn- 33^ digande medf�r ej heller r�tt att meddela f�reskrifter om annan � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller SFS 1974: 152 bemyndigande med st�d av denna paragraf, f�reskriva �ven annan 8 kap. r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. 8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelse. 9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande med� dela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � a nnars skall meddelas av riksdagen. 10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i 7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Detta g�ller �ven om f�reskriften begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. 11 � Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �mnet. I fall so m nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. 12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av be� myndigande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riks� dagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det. 13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning besluta 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskattningen. Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t underordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mn et. 14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne. 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra be� slutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen 337 22SFS 1974 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som 8 och 9 kap. of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. 16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm �nhet. 17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. 1 fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och 16 �� mot svarande till�mpning. 18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. �ven riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som n�rmare angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om lagr�det meddelas i lag. 19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar och f�rordningar skall kung�ras s� snart det kan ske. 9 kap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�mmelser i 8 ka p. 2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt. Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riks� dagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att medel tages i ans pr�k i annan ordning. 3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stat sbudget. Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� sta tsbudgeten skall utg� f�r annan tid �n budgetperioden. Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden 338 av medel f�r rikets f�rsvar. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens SFS 1974: 152 b�rjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, 9 finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�kning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag, 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till rik sdagen. 7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer f�r viss st atsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposition. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. 9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvaltningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skajl g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riks� dagen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet med den som riksdagen best�mmer. L�nedelegationen f�r p� riks� dagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har beslutat annat. N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. 12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen. Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en sup� pleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande. Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens ledning i �v rigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag. 339 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n 9 och 10 kap. sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r dennes suppleant. 13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. F�rh�llandet till andra stater 1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ing�s av regeringen. 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �ver� enskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verens� kommelsen f�ruts�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. �r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�nnandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i ann at fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta alt inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. 1 s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �ver� enskommelsen ing�s. 3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internationell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan. 4� Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �ta� gande av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verens� kommelse samt p� u pps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. 5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riks� dagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Om s�dan �verl�telse beslutar riksdagen i den ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av gr undlag eller, om beslut i s�dan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna rege- � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i rege- SFS 1974:15l ringsformen angivet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellan- XO kap. folklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig, eller genom beslut i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. 6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. 1 alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. 7 � Utrikesn�mndeh best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikes- n�mndens sammans�ttning meddelas i riksd agsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. 8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. 9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det �r medgivet i lag som an giver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �ver� enskommelse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v� pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av r ikets territorium i fred e ller under krig mellan fr�mmande stater. 341 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 11 kap. 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regerings� r�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. 1 h�gsta domstolen och regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som leda� mot som har utn�mnts till ordinarie domare i domst olen. Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med st�d av lag. Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l. Vid doms tol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. 1 fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md grupp eller vissa bes t�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�rifr�n. 2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i s�rskilt fall. 3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan myndighet �n domstol. Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon friheten med anled� ning av brott eller misstanke om brott, skall den beslutet r�r kunna f� saken pr�vad av domsto! utan osk�ligt dr�jsm�l. Detsamma g�ller om svensk medborgare av annan anledning �n nu sagts har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis. Med pr�vning av domstol likst�lles i sistn�mnda fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. 4� Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag. 5� Den som har utn�mnts till ordinarie domare far skiljas fran tj�nsten endast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten. 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r skyldig att avga med pension. Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har av� st�ngts fr�n ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�kar� unders�kning. Om det pakallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. 6� Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de cen� trala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvallnings- 342 myndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen. SFS 1974: 152 F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. 11 kap. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, sam- f�llighet eller stiftelse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall del ske genom lag. 7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som ror till�mpning av lag. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riks� dagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. 9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen best�mmer. Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar� tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riks� dagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag. 10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�tts� st�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag. 11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i a nnat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i lag. 12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd f�r alt utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 12 kap. 12 kap. IControIlmakten 1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende. 2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra framst�llning till rege ringen. 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ans var f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av h �gsta domstolen. 344 4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom. Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upplagas till pr�vni ng. Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utsk ott. 5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som angar dennes tj�nsteut�vning. 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall som angive s i in struktionen. Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kommun skall tillhandag� ombudsman med de upp� lysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg� ran bitr�da ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. 7� Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .verksamheten. Riksdag en kan besluta att revisorernas granskning skall SFS 1974:152 omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instrukti on f�r och 13 kap. revisorerna. Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen. N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksda gsordningen. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riks� dagens ombudsman eller justitiekanslern. H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. 13 kap. Krig och krigsfara 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�desort. 2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena'' att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. 3� Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen far dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. 345 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:152 4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina 13 kap. uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om regeringens arbetsformer, 5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r all skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. 6� �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras del �ven i anna t fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. I lag med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angivas under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Be� myndigande medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen, 7 � �r riket i krig elle r omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndigande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mn e skall b�rja till�mpas. Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvars� makten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall finn as ordinarie domare. 8 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan alt inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket, 9 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbetsbrott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryktesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupationsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. 346 Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ran det. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig SFS 1974: 152 p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina j3 uppgifter som statschef. 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara u'j�mningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. Har ordinarie val till f� ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. �verg�ngsbest�mmelser 1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre rege� ringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undanlag till�mpas i st�ll et f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 2. De f�reskrifter i den �ldre regeringsformen ang�ende konungens st�llning och befogenheter som angives under 4 skall, s� l�nge Gustaf VI Adolf �r konung, till�mpas i st �llet f�r motsvarande f�reskrifter i denna regeringsform. Under samma tid skall i �vrigt vad i denna regeringsform eller, om ej annat s�rskilt angives, i annan f�rfattning f�reskrives om regeringen i st�ll et g�lla Konungen i stat sr�det och vad i denna regeringsform f�reskrives om statschefen i st�llet g�lla Konungen. Utan hinder av best�mmelsen i 3 kap. 1 � i den na regeringsform skall riksdagen best� av trehundrafemtio ledam�ter intill utg�ngen av l�pande valperiod. Best�mmelserna om r�str�tt i "3 kap. 2� i denna regeringsform skall b�rja till�mpas i samband med att r�stl�ngd uppr�ttas �ret efter det under vilket riksdagen slutligt antager regeringsformen. Skall nytt val till riksdagen h�llas f�re den tidpunkt d� denna 34-7 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 152 regeringsform enligt I skall b�rja till�mpas, skall best�mmelserna i 3 kap. om antalet ledam�ter i riksdagen och om ers�ttare f�r dem. om tid f�r extra val, om tiden f�r nyvald riksdags f�rsta sammantr�de, om den nyvalda riksdagens valperiod, om f�rdelning av mandaten mellan valkretsar och mellan partier, om riksdagsledamots beh�righet och om �verklagande av val till riksdagen samt motsvarande best�mmelser i annan lag till�mpas. Efter s�dant val skall �ven best�mmelserna i 4 kap. 7 � om pr�vning av riksdagsledamots eller ers�ttares beh�righet och best�mmelserna i 4 kap. 9 � om ers�ttare f�r riksdagsledamot �ga till�mpning. Riksdagen skall, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av grundlag, v�lja ledam�ter i valp r�vningsn�mnden samt, enligt vad som f�reskrives d�rom i den nya riksdagsordningen, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna i 8 kap. 16 och 17 �� i denna regeringsform skall till�mpas i fr�ga om den nya riksdagsordningen, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av grundlag. F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�ttad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall best�mmelsen i 11 kap. 1 � tred je stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �ndringar i dom kretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen. 3. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 kap. 3 � i denn a regeringsform skall �ga rum p� tid under �r 1976, som best�mmes i riks� dagsordningen. Den valperiod f�r riksdagens ledam�ter som p�g�r, n�r denna rege� ringsform f�r kraft av grundlag, upph�r n�r den n�rmast d�refter valda riksdagen har samlats. 4. Best�mmelsen i 2 f�rst a stycket skall omfatta f�ljande f�reskrifter i den �ldre regeringsformen: 1 och 3 ��, best�mmelsen i 4� att Konungen skall u tn�mna ett statsr�d, 5 � tredje stycket f�rsta punkten, best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket att statsr�det skall best� av cheferna f�r departementen samt statsr�d utan departement, 6 � andra och tredje styckena, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket f�rsta punkten, 14, 15, 3 8, 39 och 40 ��, 42 � andra stycket, 43, 91 och 92 �� samt best�mmelsen i 108 � f�rsta stycket f�rsta punkten om f�rordnande om nytt val. Best�mmelsen i 2 f�rsta stycket skall vidare omfatta 9 � andra stycket i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 106 och 107 �� skall g�lla 12 kap. 3 och 4 �� i denna regeringsform, samt 35 � i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 107 � skall g�lla 12 kap. 4 � i denna regeringsform. 5. Under den i 2 f�rsta stycket angivna tiden kan finnas en av Konungen utsedd st�llf�retr�dare f�r statsministern med de uppgifter, som angives i 7 kap, 8 � i den na regeringsform, 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid ti ll�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen SFS 1974:152 och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rs ta stycket angivna tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st �llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na regeringsform, till�mpas i st�l let den nya be st�mmelsen. 9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till al lm�nt kyrkom�te enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet. Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan utn�mnas �n den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den h�nsyn till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. Befattningshavare, som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke del� taga i av g�rande av m�l eller �rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrkan. N�r s�dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts icke g�lla f�r annan �n f�redraganden. Till �rkebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som har f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av pr�sterliga tj�nster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid till� kommer regeringen och f�rsamlingarna f�reskrives i kyrkolag. Utan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om att lag stiftas, �ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fraga om kyrkolag g�lla, att s�dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riksdagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te. Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som lag f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet. Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim�rkommuner skall, med undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om kyrkliga k ommuner. Genom denna regeringsform g�res ej �ndring i vad som hittills har g�llt enligt 2 � i den �l dre regeringsformen. Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter skall fortfarande g�lla, om de ej har �gt oskiljaktigt sammanhang med den st�ndet f�rut tillkommande representations� r�tten och s�ledes upph�rt med denna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter f�r ej ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksdagens sammanst�mmande beslut och med bifall av allm �nt kyrkom�te. CARL GUSTAF LENNART GEIJER 349 (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Kungl. Maj ;ts kung�relse

SFS 1974:152

om beslutad ny regeringsform;

utf�rdad den 28 februari 1974'.

Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i grundlagsenlig ordning beslutat

ny regeringsform av nedan angivna lydelse.

Utkom fr�n trycket

den 23 april 1974

' �ppet brev om u tf�rdandet av denna kung�relse uppl�st i riksdagen den 6

mars 1974.

2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265 , KU 1974:8, rskr 19.

327

�

SFS 1974:152

Regeringsform

1 och 2 kap.

1 kap . Statsskickets grunder

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den sven.ska fo lkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n

och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och

parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2� Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rord�

ningen �r rikets grundlagar.

3 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och

f�rvaltning.

4 � Konungen �r rikets statschef.

5 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

6 � 1 riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Be�

slutander�tten i kom munerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

7 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt�

ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

8 � Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet

iakttaga saklighet och opartiskhet. De f�r ej utan r�ttsligt st�d

s�rbehandla n�gon p� grund av hans personliga f�rh�llanden, s�som

tro. �sk�dning, ras, hudf�rg, ursprung, k�n, �lder, nationalitet, spr�k,

samh�llsst�llning eller f�rm�genhet.

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrande- och tryckfrihet: frihet alt i tal, skrift eller bild eller p�

annat s�tt meddela uppgifter och framf�ra �sikter,

2. r�tt till information: r�tt att inh�mta och mottaga uppgifter och

upplysningar.

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i m� ten,
4. demonstrationsr�lt: r�tt att ensam eller i g rupp framf�ra �sikter

328

p� allm�n plats.

�

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till

SFS 1974:152

f�rening,

2 och 3 kap.

6. religionsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra till trossam�

fund och att ut�va sin religion,

7. r�relsefrihet: frihet att r�ra sig inom riket och att l�mna riket.

2 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet tvingar honom
att tillh�ra f�rening eller trossamfund eller att ge sina �sikter till

k�nna.

3 � Varje medborgare �r skyddad mot att myndighet uts�tter honom

f�r kroppsvisitation eller annat p�tvingat kroppsligt ingrepp, f�r

husrannsakan, f�r intr�ng i ha ns brev-, post- eller telef�rbindelser eller
f�r hemlig avlyssning.

4� Betr�ffande tryckfriheten och r�tten att taga del av allm�n

handling g�ller vad som �r f�reskrivet i try ckfrihetsf�rordningen. F�re�

skrifter som i � vrigt n�rmare utformar de fri- och r�ttigheter och det

skydd som avses i 1-3 �� beslutas i de n ordning som f�reskrives i 8 kap.

5 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av

arbetsgivare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej

f�ljer av lag eller avtal.

3 kap. Riksdagen

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen besl�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter.

F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som
�r bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i

riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs

�lder senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har
ej r�str�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res pa

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan
ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val

f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta

sammantr�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid

d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller
sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall tilltr�da.

329

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

�

SFS 1974:152

5 � Nyvaid riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock

3 kap.

tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har

samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna

tid �r riksdagens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkrets ar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat

och trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval

av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje

valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen

fastst�lles f�r tre �r i s�nder.

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje samman�
slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild

beteckning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket

�r ber�ttigat att deltaga i f� rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt

f�rre r�ster deltager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaten i
valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r varje valkrets pro�

portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretse n.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen

av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat

som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir

proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i

hela riket. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten

erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representa�

tionen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mnings�

mandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit.

Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de

valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes udda-

talsmetoden med f �rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riks�
dagsledamot samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r

myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd

valpr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksd agsledamot ut�var sitt

uppdrag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager

ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om
ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha

330

varit ordinarie domare och som oj f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra

�

ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet

SFS 1974:152

har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt

3 och 4 kap.

rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de � mnen som angives i 2-11 �� samt

om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags�
ordningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av

h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en
f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enli ghet med vad som

n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som
kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna
regeringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott,

ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i

riksdagsordningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdags�

ledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i

denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot
och varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i

riksdagsordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den

mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat

s�rskilt angives i denn a regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r

till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen.

Om f�rfarandet vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdags�
ordningen.

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger
honom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan

riksdagens medgivande.

N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lv�

mant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �.

Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

331

�

SFS 1974: 152

Ledamot eller ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i an dra stycket

4 och 5 kap.

skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig

uppenbarligen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat

uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra

honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar

under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det

genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har

f�renat sig.

Misstankes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser

i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han

erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott

f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

9� Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r

regeringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare.
Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i
riksdagsledamots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet

av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans

uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller

best�mmelserna om ledamot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i

riksdagsordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets ange�

l�genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under

statschefens ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk med�
borgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d

eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser

utrikes,

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad
att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem

av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig

riksf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att

fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt

332

en vice riksf�rest�ndare.

�

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren

SFS 1974: 152

�nnu ej har fyllt tj ugofem �r.

5 och 6 kap.

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att

fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall
regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om
konungen skall anses ha avg�tt.

6� Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande

tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet

enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter

regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen
annan beh�rig kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan
ej �talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 ��. Stats�

ministern tills�tter �vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r
varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger

med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksd agen.

Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i

utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av

riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I an nat fall �r det

godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt

2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall
f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas
f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val � nd� skall
h�llas inom tre m�nader, skall extra val f� rr�ttas inom samma tid.

4� N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler

denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r

riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj
inf�r statschefen eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen.

Talmannen kallas alltid till k onseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens

v�gnar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke
�tnjuter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det,

333

�

SFS 1974:152

Kan regeringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut

6 och 7 kap.

entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n

misstroendef�rklaringen f�rordnar om extra val.

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av

talmannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven
i annat fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga

�vriga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de

sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n
statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin

befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r

det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan

minst tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller

inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r

honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter
som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett re�

geringskansli. I d etta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar.

Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern
utser bland statsr�den chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upp�
lysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den om�
fattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och en�

skilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamman�

tr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten

av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den
omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende
avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �ren dena h�r,

4� Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de
och �r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem st atsr�d skall dellaga i

334

regeringssammantr�de.

�

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i

SFS 1974: 152

�rende som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�r-

ordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst de partement,

skall f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen.

6� Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening
skall antecknas i prot okollet.

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av-

regeringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av

statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen

kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall far

skriva under expedition.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egen skap

av st�llf�retr�dare vid f�rf all f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter.

Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne
f�rfall, �vertages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de
tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� e ller
flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att d�dsstraff skall

kunna �d�mas.

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att svensk medborgare

skall k unna landsf�rvisas eller eljest hindras att �terv�nda till riket eller

att svensk medborgare som �r bosatt i riket skall kunna ber�vas sitt

medborgarskap i anna t fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborgare
i annan stat.

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att straff eller annan

brottsp�f�ljd skall kunna �d�mas f�r g�rning som icke var belagd med
brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades, eller att sv�rare brottsp�f�ljd skall
kunna �d�mas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande eller annan s�rskild

r�ttsverkan av b rott.

Enskild skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder som

best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom l�ges i anspr�k genom

expropriation eller annat s�dant f�rfogande.

2� F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras

personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och

f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i
�vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om

335

bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

�

SFS 1974: 152

3 � F�reskrifter om f�rh�llandel mellan enskilda och det allm�nna,

8 kap.

som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom

lag.

Sadana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter som begr�nsar de fri-

och r�ttigheter och det skydd i �vrigt som enligt 2 kap. 1-3 ��

tillkommer svensk medborgare, f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av brott, f�reskrifter om skatt till staten samt f�reskrifter om

rekvisition och annat s�dant f�rfogande.

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket meddelas
genom lag.

5� Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt

grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas

ocks� f�reskrifter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om

deras �ligganden.

6� Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten,

efter bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst,

f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om

skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller

upph�ra att utg�. Bemyndigande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad

mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och

skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt vid gemensamt sammantr�de.

Beslut fa ttas p� riksdag ens v�gnar genom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n

b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en

m�nad h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i

lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om

f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2. utl�nnings vistelse i riket,

3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar,

tillverkning, kommunikationer, kreditgivning eller n�ringsverksamhet,

4. jakt, fiske eller natur- och milj�v�rd,

5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,

6. undervisning och utbildning.

Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom

f�rordning meddela f�reskrifter om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon
har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av t j�nsteplikt.

Bemyndigande som avses i denna paragraf medf�r ej r�tt att med�

dela f�reskrifter som i ann at h�nseende �n som angives i andr a stycket

begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i � vrigt som

enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare. S�dant bemyn-

33^

digande medf�r ej heller r�tt att meddela f�reskrifter om annan

�

r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller

SFS 1974: 152

bemyndigande med st�d av denna paragraf, f�reskriva �ven annan

8 kap.

r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen
meddelar med st�d av bemyndigandet.

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i

lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att

fullg�ra f�rpliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande med�

dela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � a nnars skall

meddelas av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i

7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i
lagen skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Detta g�ller �ven om

f�reskriften begr�nsar n�gon av de fri- och r�ttigheter eller det skydd i
�vrigt som enligt 2 kap. 1-3 �� tillkommer svensk medborgare.

11 � Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att

meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att
regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att
meddela best�mmelser i �mnet. I fall so m nu sagts kan riksdagen ocks�

uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela

s�dana best�mmelser.

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av be�

myndigande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riks�

dagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom

f�rordning besluta

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av

best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den
kommunala beskattningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t

underordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mn et.

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne

utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i

samma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra be�
slutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till

riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen

337

22SFS 1974

�

SFS 1974: 152

f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som

8 och 9 kap.

of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt

f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan

ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de

r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om
beslutet. Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i

samma ordning som lag i allm �nhet.

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. 1 fr�ga om

�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger

15 och 16 �� mot svarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ver lagf�rslag skall finnas

ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten.

�ven riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som
n�rmare angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om
lagr�det meddelas i lag.

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med

s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall

intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av

riksdagen.

Lagar och f�rordningar skall kung�ras s� snart det kan ske.

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns

best�mmelser i 8 ka p.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har

best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riks�

dagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock

best�mma att medel tages i ans pr�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande

budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan
budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp

statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar anslag till angivna

�ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stat sbudget.

Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� sta tsbudgeten skall utg�

f�r annan tid �n budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta

behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden

338

av medel f�r rikets f�rsvar.

�

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens

SFS 1974: 152

b�rjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r,

finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till

dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny

ber�kning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag,

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till rik sdagen.

7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars

besluta riktlinjer f�r viss st atsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till

verksamheten avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens

disposition. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r

riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild

f�rvaltning.

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r

f�rvaltningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen
kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan
riksdagens tillst�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n

eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet

med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten.

N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i

f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skajl g�lla f�r

statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med

statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riks�
dagen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet

med den som riksdagen best�mmer. L�nedelegationen f�r p� riks�

dagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har

undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller

ej om riksdagen f�r visst fall har beslutat annat.

N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning

meddelas i riksdagsordningen.

12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en sup�

pleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga

sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat
�r ordf�rande. Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom

riksbankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige,

om riksbankens ledning i �v rigt samt om dess verksamhet meddelas i

riksdagsordningen och annan lag.

339

�

SFS 1974:152

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n

9 och 10 kap.

sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen
eller f�r dennes suppleant.

13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om

penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. F�rh�llandet till andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig
organisation ing�s av regeringen.

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �ver�
enskommelse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verens�

kommelsen f�ruts�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag

stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r

det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid
godk�nnandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i ann at fall �n som avses i f�rsta stycket ing�

f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen
har godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt.

Regeringen kan dock underl�ta alt inh�mta riksdagens godk�nnande av

�verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. 1 s�dant fall skall
regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �ver�

enskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing�

internationell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej

kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan.

4� Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �ta�
gande av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verens�

kommelse samt p� u pps�gning av internationell �verenskommelse eller
f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riks�
dagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej
avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag kan i

begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r
fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till
mellanfolklig domstol. Om s�dan �verl�telse beslutar riksdagen i den

ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av gr undlag eller, om beslut i
s�dan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem

sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rdedelar av ledam�terna

f�renar sig.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna rege-

�

ringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i rege-

SFS 1974:15l

ringsformen angivet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellan-

XO kap.

folklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning

eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom ett beslut,

varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig, eller genom

beslut i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag.

6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad
om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och

�verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. 1 alla

utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet

�verl�gga med n�mnden, om det kan ske.

7 � Utrikesn�mndeh best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter,
som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikes-

n�mndens sammans�ttning meddelas i riksd agsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen.

Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av

n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid

sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han har f�rfall,
statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till

n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om

vad han har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om

ovillkorlig tystnadsplikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall
h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till

annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan
statlig myndighet.

9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid

f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i

�vrigt ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,

2. det �r medgivet i lag som an giver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �ver�

enskommelse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v� pnat angrepp mot riket,

icke givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i

enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning
av r ikets territorium i fred e ller under krig mellan fr�mmande stater.

341

�

SFS 1974:152

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

11 kap.

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regerings�

r�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta

domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. 1 h�gsta
domstolen och regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som leda�

mot som har utn�mnts till ordinarie domare i domst olen.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas

med st�d av lag. Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning

och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

Vid doms tol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare.

1 fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss

best�md grupp eller vissa bes t�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras
undantag h�rifr�n.

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol

skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa

r�ttsregel i s�rskilt fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av

annan myndighet �n domstol.

Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon friheten med anled�

ning av brott eller misstanke om brott, skall den beslutet r�r kunna f�

saken pr�vad av domsto! utan osk�ligt dr�jsm�l. Detsamma g�ller om

svensk medborgare av annan anledning �n nu sagts har blivit
omh�ndertagen tv�ngsvis. Med pr�vning av domstol likst�lles i
sistn�mnda fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r

best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit

ordinarie domare.

4� Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av
deras organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5� Den som har utn�mnts till ordinarie domare far skiljas fran

tj�nsten endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha

tj�nsten.

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag

�r skyldig att avga med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan

myndighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av
beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har av�

st�ngts fr�n ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�kar�

unders�kning.

Om det pakallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts

till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6� Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de cen�

trala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvallnings-

342

myndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna

�

regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen.

SFS 1974: 152

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.

11 kap.

F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, sam-

f�llighet eller stiftelse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall

del ske genom lag.

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande
organ, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall

besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot
kommun eller som ror till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riks�

dagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder

under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som

regeringen best�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid

sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller
uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riks�

dagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller
dess styrelse, tj�nst i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller

tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r

svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller

uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt

medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller
uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt
f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�tts�
st�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform

meddelas i lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid

beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket

regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta
instans samt i a nnat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser

h�rom kan meddelas i lag.

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning

eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av

regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd

eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat

liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller
egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare

�tg�rd f�r alt utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

�

SFS 1974: 152

12 kap.

12 kap. IControIlmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning
och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta
�ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de

handlingar som h�r till dessa �renden. Varje annat utskott och varje
riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga

om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det,

dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin
granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med

anledning d�rav g�ra framst�llning till rege ringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ans var f�r brott i

ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har

�sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och

pr�vas av h �gsta domstolen.

344

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter

riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring,
fordras att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om

det v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages

icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum
eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet

utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha

entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall

upplagas till pr�vni ng.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utsk ott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen,

framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som

angar dennes tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med

instruktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i

offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r

f�ra talan i de fall som angive s i in struktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och

handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos

staten eller kommun skall tillhandag� ombudsman med de upp�

lysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven

annan, om han st�r under ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall

p� beg� ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7� Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga

�

.verksamheten. Riksdag en kan besluta att revisorernas granskning skall

SFS 1974:152

omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instrukti on f�r

och 13 kap.

revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar,

uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksda gsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta

domstolen eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riks�
dagens ombudsman eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller

avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg�
l�karunders�kning. Talan v�ckes av riksdagens ombudsman eller

justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall

regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar
kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n

Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om
sammantr�desort.

2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen

utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena

kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall

tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare
best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall

samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens

ledam�ter av krigsf�rh�llandena'' att sammantr�da, meddelas
f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara,

meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i
f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att

statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig

besluta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen.

3� Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de

befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen far

dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut
som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde
stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

345

�

SFS 1974:152

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina

13 kap.

uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om

regeringens arbetsformer,

5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller

krigsdelegationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha

dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r all skydda riket och

slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller

upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6� �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga

f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har
befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt

grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras del �ven i anna t

fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av
bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad
f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�rja eller

upph�ra att till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angivas

under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Be�
myndigande medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag,
riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen,

7 � �r riket i krig elle r omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d

av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag

ankommer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant

bemyndigande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej

fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mn e skall b�rja till�mpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga

f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvars�
makten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol

skall finn as ordinarie domare.

8 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan

alt inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med

utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra

fara f�r riket,

9 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande,

�ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val

till riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet,

�mbetsbrott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller
samh�llsfarlig ryktesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut

eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna

ockupationsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt

folkr�ttens regler.

346

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida

icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ran det.

�

10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig

SFS 1974: 152

p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina

uppgifter som statschef.

11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av

riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan
riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas
inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses
i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av
riksdagens ledam�ter f�renar sig om det.

�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar

riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade.

Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta

stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra
stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av

riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall

vara u'j�mningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p�

f�reskriven tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller

krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i

samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir

vidtagna.

Har ordinarie val till f� ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n

n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r

d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde
�ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt

riksdagsordningen.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre rege�

ringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna
undanlag till�mpas i st�ll et f�r den nya regeringsformen till utg�ngen

av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall
som angives nedan, �ven d�refter.

2. De f�reskrifter i den �ldre regeringsformen ang�ende konungens

st�llning och befogenheter som angives under 4 skall, s� l�nge Gustaf

VI Adolf �r konung, till�mpas i st �llet f�r motsvarande f�reskrifter i

denna regeringsform. Under samma tid skall i �vrigt vad i denna

regeringsform eller, om ej annat s�rskilt angives, i annan f�rfattning
f�reskrives om regeringen i st�ll et g�lla Konungen i stat sr�det och vad
i denna regeringsform f�reskrives om statschefen i st�llet g�lla

Konungen.

Utan hinder av best�mmelsen i 3 kap. 1 � i den na regeringsform skall

riksdagen best� av trehundrafemtio ledam�ter intill utg�ngen av
l�pande valperiod. Best�mmelserna om r�str�tt i "3 kap. 2� i denna

regeringsform skall b�rja till�mpas i samband med att r�stl�ngd

uppr�ttas �ret efter det under vilket riksdagen slutligt antager
regeringsformen.

Skall nytt val till riksdagen h�llas f�re den tidpunkt d� denna

34-7

�

SFS 1974: 152

regeringsform enligt I skall b�rja till�mpas, skall best�mmelserna i 3

kap. om antalet ledam�ter i riksdagen och om ers�ttare f�r dem. om tid
f�r extra val, om tiden f�r nyvald riksdags f�rsta sammantr�de, om den

nyvalda riksdagens valperiod, om f�rdelning av mandaten mellan

valkretsar och mellan partier, om riksdagsledamots beh�righet och om

�verklagande av val till riksdagen samt motsvarande best�mmelser i

annan lag till�mpas. Efter s�dant val skall �ven best�mmelserna i 4 kap.

7 � om pr�vning av riksdagsledamots eller ers�ttares beh�righet och

best�mmelserna i 4 kap. 9 � om ers�ttare f�r riksdagsledamot �ga
till�mpning.

Riksdagen skall, s� snart denna regeringsform har f�tt kraft av

grundlag, v�lja ledam�ter i valp r�vningsn�mnden samt, enligt vad som

f�reskrives d�rom i den nya riksdagsordningen, ers�ttare f�r dem.

Best�mmelserna i 8 kap. 16 och 17 �� i denna regeringsform skall

till�mpas i fr�ga om den nya riksdagsordningen, s� snart denna
regeringsform har f�tt kraft av grundlag.

F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns

inr�ttad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall

best�mmelsen i 11 kap. 1 � tred je stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst

sedan p�g�ende �ndringar i dom kretsindelningen har genomf�rts i vad
de ber�r domstolen.

3. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 kap. 3 � i denn a regeringsform

skall �ga rum p� tid under �r 1976, som best�mmes i riks�
dagsordningen.

Den valperiod f�r riksdagens ledam�ter som p�g�r, n�r denna rege�

ringsform f�r kraft av grundlag, upph�r n�r den n�rmast d�refter valda
riksdagen har samlats.

4. Best�mmelsen i 2 f�rst a stycket skall omfatta f�ljande f�reskrifter

i den �ldre regeringsformen: 1 och 3 ��, best�mmelsen i 4� att
Konungen skall u tn�mna ett statsr�d, 5 � tredje stycket f�rsta punkten,
best�mmelsen i 6 � f�rsta stycket att statsr�det skall best� av cheferna

f�r departementen samt statsr�d utan departement, 6 � andra och

tredje styckena, 7 och 8 ��, 9 � f�rsta stycket f�rsta punkten, 14, 15, 3 8,

39 och 40 ��, 42 � andra stycket, 43, 91 och 92 �� samt best�mmelsen i

108 � f�rsta stycket f�rsta punkten om f�rordnande om nytt val.

Best�mmelsen i 2 f�rsta stycket skall vidare omfatta 9 � andra

stycket i den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 106 och

107 �� skall g�lla 12 kap. 3 och 4 �� i denna regeringsform, samt 35 � i

den �ldre regeringsformen, varvid h�nvisningen till 107 � skall g�lla 12

kap. 4 � i denna regeringsform.

5. Under den i 2 f�rsta stycket angivna tiden kan finnas en av

Konungen utsedd st�llf�retr�dare f�r statsministern med de uppgifter,

som angives i 7 kap, 8 � i den na regeringsform,

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan

hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha

iakttagits vid ti ll�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som

har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen

ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills

riksdagen best�mmer annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga

�

om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen

SFS 1974:152

och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen

eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rs ta stycket angivna

tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt
framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta

domstolen, regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas

av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st �llet beslutas genom

lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller

avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na

regeringsform, till�mpas i st�l let den nya be st�mmelsen.

9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till al lm�nt kyrkom�te

enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet.

Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan

utn�mnas �n den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning

skyldighet att undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall

tagas den h�nsyn till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan
p�kallas. Befattningshavare, som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke del�
taga i av g�rande av m�l eller �rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd

eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, befordring eller
�mbetsansvar inom kyrkan. N�r s�dant �rende avg�res av regeringen,
skall dock hinder som nu sagts icke g�lla f�r annan �n f�redraganden.

Till �rkebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som

har f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning

av pr�sterliga tj�nster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid till�

kommer regeringen och f�rsamlingarna f�reskrives i kyrkolag.

Utan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om att lag

stiftas, �ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fraga om kyrkolag
g�lla, att s�dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen

gemensamt med riksdagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l
av allm�nt kyrkom�te. Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende

kyrkolag ej utf�rdats som lag f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes
b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet.

Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim�rkommuner skall,

med undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga
motsvarande till�mpning i fr�ga om kyrkliga k ommuner.

Genom denna regeringsform g�res ej �ndring i vad som hittills har

g�llt enligt 2 � i den �l dre regeringsformen.

Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och

friheter skall fortfarande g�lla, om de ej har �gt oskiljaktigt

sammanhang med den st�ndet f�rut tillkommande representations�

r�tten och s�ledes upph�rt med denna. �ndring eller upph�vande av

dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter f�r ej ske p� annat

s�tt �n genom regeringens och riksdagens sammanst�mmande beslut

och med bifall av allm �nt kyrkom�te.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

349

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

Kungl. Maj:ts kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se