SFS 2010:1408 Lag om ändring i regeringsformen

Start / Förvaltningsrätt / Kommunallag (2017:725) / SFS 2010:1408 Lag om ändring i regeringsformen

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i regeringsformen; utf�rdad den 25 november 2010. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen2 dels att 2, 3 och 811 kap. samt 12 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 12 och 13 kap. ska betecknas 13 respektive 15 kap., dels att nuvarande 4 kap. 4, 5 och 610 �� ska betecknas 4 kap. 6, 7 och 1014 ��, att nuvarande 5 kap. 1, 37 �� ska betecknas 5 kap. 38 ��, att nu- varande 6 kap. 27, 8 och 10 �� ska betecknas 6 kap. 49, 11 och 12 ��, att nuvarande 6 kap. 9 � ska betecknas 6 kap. 2 �, att nuvarande 7 kap. 8 � ska betecknas 6 kap. 10 �, att nuvarande 12 kap. 8 � ska betecknas 11 kap. 8 � samt att nuvarande 13 kap. 9 och 1013 �� ska betecknas 15 kap. 15 och 9 12 ��, dels att rubrikerna n�rmast f�re 4 kap. 14 � och 15 kap. 15 � ska lyda Ytterligare best�mmelser respektive Vapenstillest�nd, dels att 1 kap. 2, 4, 5, 7 och 9 ��, 4 kap. 17 och 1013 ��, 5 kap. 28 ��, 6 kap. 1, 2 och 412 ��, 7 kap. 17 ��, 13 kap. 17 �� och 15 kap. 112 �� samt att rubrikerna n�rmast f�re 4 kap. 16 och 10 ��, 6 kap. 1, 4, 7 och 10 12 ��, 7 kap. 13 och 6 ��, 13 kap. 1 och 37 �� samt 15 kap. 1, 2, 4, 5 och 712 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att punkt 4 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1976:871) om �nd- ring i n�mnda lag ska ha f�ljande lydelse, dels att det i regeringsformen ska inf�ras tio nya paragrafer, 1 kap. 10 �, 4 kap. 8 och 9 ��, 5 kap. 1 �, 6 kap. 3 �, 13 kap. 8 och 9 ��, 15 kap. 13, 14 och 16 ��, samt n�rmast f�re 4 kap. 8 och 9 ��, 6 kap. 3 �, 15 kap. 13, 14 och 16 �� nya rubriker av f�ljande lydelse, dels att det i regeringsformen ska inf�ras �tta nya kapitel, 2, 3, 812 och 14 kap., av f�ljande lydelse. 1 kap. 2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�n- 1 Prop. 2009/10:80, prop. 2009/10:81, bet. 2009/10:KU19, rskr. 2009/10:304, bet. 2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21. 2 Regeringsformen omtryckt 2003:593. SFS 2010:1408 Utkom fr�n trycket den 7 december 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:1408 na trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social om- sorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa. Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj� f�r nuvarande och kommande generationer. Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig- het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio- nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshin- der, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den en- skilde som person. Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig- heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas. 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta- tens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning. 5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. 7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offent- liga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. 10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter Opinionsfriheter 1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att i �vrigt ta del av andras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys- ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:1408 I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, te- levision och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en da- tabas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp- tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av allm�nna handlingar. 2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i poli- tiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk samman- slutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. 3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt re- gister enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Kroppslig integritet och r�relsefrihet 4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. 5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran- den. 6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt medde- lande. Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all- m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den en- skildes personliga f�rh�llanden. 7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i ri- ket. Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. 8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden. Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r- flytta sig inom riket och att l�mna det. R�ttss�kerhet 9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� fri- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:1408 hetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihets- ber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat. �ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�r- sta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. 10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�- mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re- skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks- dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�r- sta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. 11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte hel- ler f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l. En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid domstol ska vara offentlig. Skydd mot diskriminering 12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�r- f�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg- ning. 13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p� grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad- komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller mot- svarande tj�nsteplikt. Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden 14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av ar- betsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte annat f�ljer av lag eller avtal. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:1408 Egendomsskydd och allemansr�tt 15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an- v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an- gel�gna allm�nna intressen. Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt- ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an- v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark- anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig- heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning. Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad som f�reskrivits ovan. Upphovsr�tt 16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be- st�mmelser som meddelas i lag. N�ringsfrihet 17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en- dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag. Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Utbildning och forskning 18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost- nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag. Europakonventionen 19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �ta- ganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21 24 ��, begr�nsas genom lag: </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:1408 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver- vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 3. r�relsefriheten (8 �), och 4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra me- ningen). Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig- heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 � och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfri- heten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 � f�rsta stycket andra meningen. 21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. 22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�s- tande enas om beslutet. F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r 1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r- ordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till- l�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. 23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi- dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be- gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in- formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angel�genheter. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:1408 Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rma- re reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. 24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�- kerhet eller f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande. 25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns- ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket), 2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inne- b�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra me- ningen), 7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �), 8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �), 9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen). P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje stycket till�mpas. 3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammans�ttning 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna s�rskild personr�st. Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av v�ljare, som upp- tr�der i val under s�rskild beteckning. 2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna ska det finnas ers�ttare. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:1408 Ordinarie val 3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. R�str�tt och valbarhet 4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r. Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riks- dagen eller ers�ttare f�r ledamot. Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp- r�ttad r�stl�ngd. Valkretsar 5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna 6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m- ningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n- der. Mandatf�rdelningen mellan partierna 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till- fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten f�tt flera mandat �n som mot- svarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets- mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�rs de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4. 9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt ers�ttare f�r honom eller henne. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:1408 Valperiod 10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam- lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Extra val 11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger- ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter, ef- ter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en ny regering ska tilltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. �verklagande av val 12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v- ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �ndring- en har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda- m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Ytterligare best�mmelser 13 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som anges i 1 � tredje stycket och 312 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna medde- las i riksdagsordningen eller annan lag. 4 kap. Riksm�te 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. Talmannen 2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:1408 Utskotten 3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. R�tten att v�cka f�rslag 4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�mmel- ser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. �rendenas beredning 5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot be- reds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regerings- form. �rendenas avg�rande 6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som medde- las i riksdagsordningen. I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. 7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�rfarandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Uppf�ljning och utv�rdering 8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets �mnesomr�de. Offentlighet i kammaren 9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga. Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Ledam�ternas st�llning 10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. 11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�- va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:1408 En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdra- get. Beslut om detta fattas av domstol. 12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�van- det av uppdraget. Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon er- k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. 13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller till- h�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig. Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen och hans eller hennes uppdrag. F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m- melserna om ledamot. 5 kap. 1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt succes- sionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag som talman eller riksdagsledamot. 3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats- ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats- chefens ordf�randeskap. Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats- ministern. 4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats- chefens uppgifter. 5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en vice riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:1408 6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman- h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina upp- gifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. 7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r ef- ter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig kan tj�nstg�ra. 8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�r- ningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som statschef. 6 kap. Regeringens sammans�ttning 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern till- s�tter �vriga statsr�d. 2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare. Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�rtroen- det f�r honom eller henne. Statsministeromr�stning efter val 3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats ge- nom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksda- gen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats- ministern entledigas. Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Regeringsbildningen 4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal- m�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. 5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upp- repas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�rfaran- det avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom samma tid. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:1408 6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. Entledigande av statsministern eller annat statsr�d 7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n miss- troendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske. I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled- ning av en statsministeromr�stning efter val. 8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i andra fall entlediga statsr�d. 9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de �v- riga statsr�den. St�llf�retr�dare f�r statsministern 10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egen- skap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�ll- f�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. �verg�ngsregering 11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin be- fattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. F�rhinder f�r talmannen 12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. 7 kap. Regeringskansliet och dess uppgifter 1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:1408 detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. �rendenas beredning 2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlig- het att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r- fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement som �rendena h�r till. 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings- sammantr�det. 5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Protokoll och skiljaktig mening 6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedi- eras ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�re- skriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska expedieras. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen ge- nom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kom- muner. Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�rord- ning. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:1408 F�reskrifter som meddelas genom lag 2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser 1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes, 2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, 3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt och deras �ligganden, 4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund, 5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkomr�st- ning i en grundlagsfr�ga, eller 6. val till Europaparlamentet. �ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grund- lag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. F�reskrifter som meddelas av regeringen 3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse 1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter, 2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller 3. konkurs eller uts�kning. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet. 4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. 5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter om 1. n�r lagen ska tr�da i kraft, 2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller 3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan- folklig organisation. 6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riks- dagen best�mmer det. 7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och 2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt- ningen. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:1408 8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen 9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser 1. avgifter, eller 2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. 10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re- skrifter i �mnet. 11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�- gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett be- myndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. 12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r pr�vning om regeringen best�mmer det. 13 � Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�re- skrifter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift att fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende. Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re- skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta be- slutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fattas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�ttede- lar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. 15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. 16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:1408 Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som av- ses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�s- tat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning. 17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens leda- m�ter r�star f�r beslutet. Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord- ning som lag i allm�nhet. F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4. �ndring och upph�vande av lag 18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter 19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar, om inte annat anges i lag. Lagr�det 20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. 21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott. Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar 1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel- ningar ur en databas samt tekniska upptagningar, 2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar, 3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �, 4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis automati- serad, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:1408 5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r kommunerna, 6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller 7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16. Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets granskning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r re- geringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i an- dra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska re- geringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lagr�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas. 22 � Lagr�dets granskning ska avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. 9 kap. Finansmakten Beslut om statens inkomster och utgifter 1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. F�rslag till budget 2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Beslut om budget 3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l. Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n budgetperioden. Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. 4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. 5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�r- jan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst �ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:1408 Riktlinjebeslut 6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid efter den f�ljande budgetperioden. Anv�ndning av anslag och inkomster 7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen har best�mt. Statens tillg�ngar och �taganden 8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra andra ekonomiska �taganden f�r staten. 9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet �ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. �rsredovisning f�r staten 10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r staten till riksdagen. Ytterligare best�mmelser om budgeten 11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen- heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen el- ler s�rskild lag. Valutapolitiken 12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v- riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Riksbanken 13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r best�m- ma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik. Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige. Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska be- viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:1408 Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag. 14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. Internationella f�rh�llanden Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser 1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi- sationer ing�s av regeringen. 2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en inter- nationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser 3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bin- dande internationell �verenskommelse som 1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller 2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om. Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen. �ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens god- k�nnande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�g- ga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. 4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om �verenskommelsen inte finns i slutligt skick. Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning 5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna- tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. �verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet 6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver- l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver- l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig- heterna och de grundl�ggande friheterna. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:1408 Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riks- dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verenskommelse enligt 3 �. �verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet 7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, an- v�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisa- tion f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte �verl�tas enligt f�rsta stycket. Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra stycket. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation el- ler till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksda- gen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskil- da fall besluta om en s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �ver- l�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser 9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande �ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet 10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med or- gan som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds- skyldigheten meddelas i riksdagsordningen. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:1408 Utrikesn�mnden 11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av st�r- re vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. 12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be- g�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovill- korlig tystnadsplikt. Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet 13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�l- las underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en an- nan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar 14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och 13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r- h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. 11 kap. R�ttskipningen Domstolarna 1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom- stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings- r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt kan begr�nsas genom lag. Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall. I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som �r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som le- damot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag h�r- ifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand- l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:1408 2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud- dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. R�ttskipningens sj�lvst�ndighet 3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. 4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. 5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra myndigheter �n domstolar. Utn�mningen av ordinarie domare 6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen. Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie domare meddelas i lag. Ordinarie domares r�ttsst�llning 7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll- ningen endast om 1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha an- st�llningen, eller 2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyl- dig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan. Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordi- narie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen. H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta domsto- len ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att ge- nomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen. Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. 9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom- stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av- </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:1408 st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder- s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. 10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i �vrigt meddelas i lag. Krav p� medborgarskap 11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp- st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Andra anst�llda vid domstolarna 12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m- pas 12 kap. 57 ��. Resning och �terst�llande av f�rsutten tid 13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be- viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt- ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall be- viljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol. N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r meddelas i lag. Lagpr�vning 14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sido- satts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. 12 kap. F�rvaltningen Den statliga f�rvaltningsorganisationen 1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvalt- ningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndigheter under riksdagen. F�rvaltningens sj�lvst�ndighet 2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska be- </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:1408 sluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en kommun eller som r�r till�mpningen av lag. 3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter 4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner. F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett �verl�mnande g�ras endast med st�d av lag. S�rskilda best�mmelser om statliga anst�llda 5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. 6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med- borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med- borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. 7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i an- dra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag. Dispens och n�d 8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lagpr�vning 10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m- melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till- l�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:1408 13 kap. Konstitutionsutskottets granskning 1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re- gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa �renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�dv�ndiga f�r sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�renden. 2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska kon- stitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en framst�llning till regeringen. �tal med statsr�d 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta domstolen. Misstroendef�rklaring 4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende. Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tion- del av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en misstroende- f�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den. Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yr- kande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be- fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning. Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Interpellationer och fr�gor 5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Riksdagens ombudsm�n 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En om- budsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:1408 Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman be- g�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings- myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bi- tr�da en ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Riksrevisionen 7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att gran- ska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att Riksrevisio- nens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag. 8 � Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som v�ljs av riksdagen. Riks- dagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksrevisorn inte l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Riksrevisorerna beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar sj�lvst�ndigt och var f�r sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. 9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags- ordningen och i annan lag. 14 kap. Kommunerna 1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. 2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga an- gel�genheter som best�ms i lag. 3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. 4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. 5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom- muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska f�ruts�ttningar. 6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:1408 15 kap. Inkallande av riksdagen 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riks- dagen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Krigsdelegationen 2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs- delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riks- dagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med statsminis- tern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med stats- ministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter r�star f�r det. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�rh�llan- dena medger det. Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks- dagsordningen. 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Regeringsbildning och regeringens arbetsformer 4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regering- ens arbetsformer. Regeringens befogenheter 5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den ut- str�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�rh�llan- den som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas ge- nom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan reger- ingen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:1408 best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas. I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i riksdagens st�lle. Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen 8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska full- g�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas. F�rh�llanden under ockupation 9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de. P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d. Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa- tionsmakten bist�nd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas p� ockuperat omr�de. Statschefen 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befin- ner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Val till riksdagen 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks- dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:1408 Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 � an- dra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m- ningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid, ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Re- geringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs f�r detta blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l- jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Beslutander�tten i kommunerna 12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extraordi- n�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i lag. Rikets f�rsvar 13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med internatio- nell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en kr�nkning av rikets territorium. Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. Krigsf�rklaring 14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot ri- ket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Ins�ttande av v�pnade styrkor 16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in om 1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller 2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. 4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�re- skrivas att filmer och videogran inte f�r f�revisas offentligt om de inte dess- f�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:1408 offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bil- derna dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2011. 2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r. 3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r- behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�- reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare. 5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. 6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till- l�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT TOBIAS BILLSTR�M (Justitiedepartementet) </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i regeringsformen;

utf�rdad den 25 november 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen2

dels att 2, 3 och 811 kap. samt 12 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla,
dels att nuvarande 12 och 13 kap. ska betecknas 13 respektive 15 kap.,
dels att nuvarande 4 kap. 4, 5 och 610 �� ska betecknas 4 kap. 6, 7 och

1014 ��, att nuvarande 5 kap. 1, 37 �� ska betecknas 5 kap. 38 ��, att nu-
varande 6 kap. 27, 8 och 10 �� ska betecknas 6 kap. 49, 11 och 12 ��, att
nuvarande 6 kap. 9 � ska betecknas 6 kap. 2 �, att nuvarande 7 kap. 8 � ska
betecknas 6 kap. 10 �, att nuvarande 12 kap. 8 � ska betecknas 11 kap. 8 �
samt att nuvarande 13 kap. 9 och 1013 �� ska betecknas 15 kap. 15 och 9
12 ��,

dels att rubrikerna n�rmast f�re 4 kap. 14 � och 15 kap. 15 � ska lyda

Ytterligare best�mmelser respektive Vapenstillest�nd,

dels att 1 kap. 2, 4, 5, 7 och 9 ��, 4 kap. 17 och 1013 ��, 5 kap. 28 ��,

6 kap. 1, 2 och 412 ��, 7 kap. 17 ��, 13 kap. 17 �� och 15 kap. 112 ��
samt att rubrikerna n�rmast f�re 4 kap. 16 och 10 ��, 6 kap. 1, 4, 7 och 10
12 ��, 7 kap. 13 och 6 ��, 13 kap. 1 och 37 �� samt 15 kap. 1, 2, 4, 5 och
712 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att punkt 4 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1976:871) om �nd-

ring i n�mnda lag ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i regeringsformen ska inf�ras tio nya paragrafer, 1 kap. 10 �,

4 kap. 8 och 9 ��, 5 kap. 1 �, 6 kap. 3 �, 13 kap. 8 och 9 ��, 15 kap. 13,
14 och 16 ��, samt n�rmast f�re 4 kap. 8 och 9 ��, 6 kap. 3 �, 15 kap. 13,
14 och 16 �� nya rubriker av f�ljande lydelse,

dels att det i regeringsformen ska inf�ras �tta nya kapitel, 2, 3, 812 och

14 kap., av f�ljande lydelse.

1 kap.

2 �

Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika

v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�n-

1 Prop. 2009/10:80, prop. 2009/10:81, bet. 2009/10:KU19, rskr. 2009/10:304, bet.
2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21.

2 Regeringsformen omtryckt 2003:593.

SFS 2010:1408

Utkom fr�n trycket
den 7 december 2010

SFS 2010:1408

na trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social om-
sorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa.

Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj�

f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig-

het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna
ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio-
nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshin-
der, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den en-
skilde som person.

Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig-

heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas.

4 �

Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-

tens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning.

5 �

Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar

Sveriges tron �r rikets statschef.

7 �

I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�.

9 �

Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offent-

liga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet.

10 �

Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom

ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i
internationellt samarbete.

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

Opinionsfriheter

1 �

Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela

upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att

i �vrigt ta del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys-

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p�

allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller

enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

SFS 2010:1408

I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, te-

levision och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en da-
tabas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp-
tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av

allm�nna handlingar.

2 �

Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i poli-

tiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon
av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i
demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk samman-
slutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i
f�rsta meningen.

3 �

Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt re-

gister enbart p� grund av sin politiska �sk�dning.

Kroppslig integritet och r�relsefrihet

4 �

D�dsstraff f�r inte f�rekomma.

5 �

Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r

tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran-
den.

6 �

Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt

ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig
avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt medde-
lande.

Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all-

m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den en-
skildes personliga f�rh�llanden.

7 �

Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i ri-

ket.

Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt

medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om
sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem.

8 �

Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden.

Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r-
flytta sig inom riket och att l�mna det.

R�ttss�kerhet

9 �

Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med

anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� fri-

SFS 2010:1408

hetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock
inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihets-
ber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat.

�ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har

blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av
domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant
fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag
och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�r-

sta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol.

10 �

Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som

inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�-
mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�.
Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan
s�rskild r�ttsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-

skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r
en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade
tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks-
dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag
j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett
s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�r-
sta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i samband
med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris.

11 �

Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte hel-

ler f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l.

En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid

domstol ska vara offentlig.

Skydd mot diskriminering

12 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�r-

f�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung,
hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg-
ning.

13 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p�

grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad-
komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller mot-
svarande tj�nsteplikt.

Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden

14 �

En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av ar-

betsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte annat
f�ljer av lag eller avtal.

SFS 2010:1408

Egendomsskydd och allemansr�tt

15 �

Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst�

sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation
eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-
gel�gna allm�nna intressen.

Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas

avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt-
ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark-
anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada
uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig-
heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av

h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av
lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning.

Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad

som f�reskrivits ovan.

Upphovsr�tt

16 �

F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-

st�mmelser som meddelas i lag.

N�ringsfrihet

17 �

Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en-

dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att
ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.

Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag.

Utbildning och forskning

18 �

Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost-

nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara
ocks� f�r att h�gre utbildning finns.

Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag.

Europakonventionen

19 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �ta-

ganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.

F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

20 �

F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21

24 ��, begr�nsas genom lag:

SFS 2010:1408

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot

kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga
f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver-
vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �),

3. r�relsefriheten (8 �), och
4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra me-

ningen).

Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig-

heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 �
och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n
tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfri-
heten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 �
f�rsta stycket andra meningen.

21 �

Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l

som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g�
ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett
den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria
�siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r
inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan
�sk�dning.

22 �

Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p�

yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att
det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.
Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-
tande enas om beslutet.

F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r

1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst

eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt
med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r-
ordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till-

l�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag.

23 �

Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn

till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskildas
anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi-
dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-
gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om
s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta

stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in-
formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angel�genheter.

SFS 2010:1408

Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rma-

re reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en
begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.

24 �

M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till

ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�-
kerhet eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar

vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse
av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande
f�rh�llande.

25 �

F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns-

ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket),

2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i
f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inne-
b�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden
(6 �),

4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra me-

ningen),

7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �),
8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �),
9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och
10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen).
P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta

stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje
stycket till�mpas.

3 kap. Riksdagen

Riksdagens bildande och sammans�ttning

1 �

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna

s�rskild personr�st.

Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av v�ljare, som upp-

tr�der i val under s�rskild beteckning.

2 �

Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna

ska det finnas ers�ttare.

SFS 2010:1408

Ordinarie val

3 �

Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r.

R�str�tt och valbarhet

4 �

R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller

n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r.

Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riks-

dagen eller ers�ttare f�r ledamot.

Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp-

r�ttad r�stl�ngd.

Valkretsar

5 �

F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar.

Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna

6 �

Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m-

ningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en

ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n-
der.

Mandatf�rdelningen mellan partierna

7 �

Mandaten f�rdelas mellan partier.

Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r

delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock
delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har
f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 �

De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla

mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot
de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har ett parti vid
f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten f�tt flera mandat �n som mot-
svarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid
f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets-
mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan
partierna, tillf�rs de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med

f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 �

F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt

ers�ttare f�r honom eller henne.

SFS 2010:1408

Valperiod

10 �

Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam-

lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen,

dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.

Extra val

11 �

Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre

m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger-
ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter, ef-
ter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en
ny regering ska tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �.

�verklagande av val

12 �

Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v-

ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet

har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �ndring-
en har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit

ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda-
m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit
laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen
v�ljs s�rskilt.

Ytterligare best�mmelser

13 �

Ytterligare best�mmelser i de �mnen som anges i 1 � tredje stycket

och 312 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna medde-
las i riksdagsordningen eller annan lag.

4 kap.

Riksm�te

1 �

Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i

Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet.

Talmannen

2 �

Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,

en andre och en tredje vice talman.

SFS 2010:1408

Utskotten

3 �

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott

och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen.

R�tten att v�cka f�rslag

4 �

Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�mmel-

ser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under
riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform.

�rendenas beredning

5 �

Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot be-

reds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regerings-
form.

�rendenas avg�rande

6 �

N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och

varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som medde-
las i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v.

7 �

Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening

som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i
denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i
riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om
f�rfarandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen.

Uppf�ljning och utv�rdering

8 �

Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets

�mnesomr�de.

Offentlighet i kammaren

9 �

Sammantr�den i kammaren �r offentliga.

Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser

i riksdagsordningen.

Ledam�ternas st�llning

10 �

Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet.

11 �

En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan

att riksdagen har medgett det.

N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�-

va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket.
Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

SFS 2010:1408

En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast

om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdra-
get. Beslut om detta fattas av domstol.

12 �

Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag

som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar
under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett
beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant
medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras
fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�van-
det av uppdraget.

Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag

om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon er-
k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott
f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

13 �

Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller till-

h�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en
ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska
tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig.

Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen

och hans eller hennes uppdrag.

F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m-

melserna om ledamot.

5 kap.

1 �

Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt succes-

sionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef.

2 �

Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och

har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag som talman eller riksdagsledamot.

3 �

Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats-

ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats-
chefens ordf�randeskap.

Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats-

ministern.

4 �

Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra

sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset,
som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats-
chefens uppgifter.

5 �

Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som

ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en
vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller

avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r.

SFS 2010:1408

6 �

Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman-

h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina upp-
gifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om
konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt.

7 �

Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra

som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan
tj�nstg�ra.

Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r ef-

ter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan
beh�rig kan tj�nstg�ra.

8 �

Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�r-

ningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap.

Regeringens sammans�ttning

1 �

Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern till-

s�tter �vriga statsr�d.

2 �

Statsr�den ska vara svenska medborgare.

Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller

inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�rtroen-
det f�r honom eller henne.

Statsministeromr�stning efter val

3 �

En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats ge-

nom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksda-
gen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats-
ministern entledigas.

Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats.

Regeringsbildningen

4 �

N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-
m�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget

genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot
f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

5 �

F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upp-

repas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�rfaran-
det avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte
ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom
samma tid.

SFS 2010:1408

6 �

N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller

hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om
statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.

Entledigande av statsministern eller annat statsr�d

7 �

F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har

riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen
kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n miss-
troendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske.

I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled-

ning av en statsministeromr�stning efter val.

8 �

Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av

talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i
andra fall entlediga statsr�d.

9 �

Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de �v-

riga statsr�den.

St�llf�retr�dare f�r statsministern

10 �

Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egen-

skap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller
hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�ll-
f�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av
de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller
flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

�verg�ngsregering

11 �

Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n
statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin be-
fattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

F�rhinder f�r talmannen

12 �

Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som

talmannen har enligt detta kapitel.

7 kap.

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 �

F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och

statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I

SFS 2010:1408

detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer
f�r departementen.

�rendenas beredning

2 �

Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och

yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden
ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven
sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlig-
het att yttra sig.

3 �

Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r-

fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement som �rendena h�r till.

4 �

Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r

ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings-
sammantr�det.

5 �

Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i

de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan
dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst
departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen.

Protokoll och skiljaktig mening

6 �

Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar

ska antecknas i protokollet.

7 �

F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedi-

eras ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat
statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�re-
skriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska
expedieras.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 �

F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen ge-

nom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen
eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kom-
muner.

Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�rord-

ning.

SFS 2010:1408

F�reskrifter som meddelas genom lag

2 �

F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska

f�rh�llanden inb�rdes,

2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att

f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden,

3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt
och deras �ligganden,

4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund,
5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkomr�st-

ning i en grundlagsfr�ga, eller

6. val till Europaparlamentet.
�ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grund-

lag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag.

F�reskrifter som meddelas av regeringen

3 �

Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt

2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse

1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter,
2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller
3. konkurs eller uts�kning.
Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta

stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse
av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet.

4 �

Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt

2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser.

5 �

Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter

1. n�r lagen ska tr�da i kraft,
2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller
3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan-

folklig organisation.

6 �

F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande

enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riks-
dagen best�mmer det.

7 �

Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och
2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.
Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller

dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i
f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen.

SFS 2010:1408

8 �

Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att

riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne.

F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen

9 �

Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt

2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser

1. avgifter, eller
2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen.

10 �

Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela

f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen
bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re-
skrifter i �mnet.

11 �

Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�-

gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett be-
myndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden
inom riksdagen eller dess myndigheter.

12 �

F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d

av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r
pr�vning om regeringen best�mmer det.

13 �

Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�re-

skrifter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift
att fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re-

skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 �

Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta be-

slutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fattas
tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio
m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens
kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett
s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�ttede-
lar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet.

15 �

Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av

grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget.

16 �

Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det

yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av
ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom
femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande.
Yrkandet ska inte beredas i utskott.

SFS 2010:1408

Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som av-

ses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de
godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de
som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�s-
tat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster
vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning.

17 �

Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje

meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om
minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens leda-
m�ter r�star f�r beslutet.

Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord-

ning som lag i allm�nhet.

F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 �

f�rsta stycket 4.

�ndring och upph�vande av lag

18 �

En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag.

I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen

till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i
2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket.

Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter

19 �

En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En

lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte
ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar,

om inte annat anges i lag.

Lagr�det

20 �

F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r

det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och
H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets
sammans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag.

21 �

Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som

n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar
1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i

ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel-
ningar ur en databas samt tekniska upptagningar,

2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar,
3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �,
4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis automati-

serad,

SFS 2010:1408

5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r

kommunerna,

6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller

12 kap., eller

7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16.
Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets granskning

skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja
lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r re-
geringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i an-
dra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska re-
geringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lagr�det inte
har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas.

22 �

Lagr�dets granskning ska avse

1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som

har angetts, och

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.

9 kap. Finansmakten

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 �

Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens

budget.

F�rslag till budget

2 �

Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen.

Beslut om budget

3 �

Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det

finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid
om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l.

Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n

budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda

�ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag.

4 �

Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av

statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag.

5 �

Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�r-

jan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till
dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att
fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar.

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst

�ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra
beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats.

SFS 2010:1408

Riktlinjebeslut

6 �

Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid

efter den f�ljande budgetperioden.

Anv�ndning av anslag och inkomster

7 �

Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen

har best�mt.

Statens tillg�ngar och �taganden

8 �

Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte

avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra

andra ekonomiska �taganden f�r staten.

9 �

Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet

�ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst
slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det.

�rsredovisning f�r staten

10 �

Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r

staten till riksdagen.

Ytterligare best�mmelser om budgeten

11 �

Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-

heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen el-
ler s�rskild lag.

Valutapolitiken

12 �

Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v-

riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag.

Riksbanken

13 �

Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.

Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r best�m-
ma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.

Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds

av en direktion, som utses av fullm�ktige.

Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska be-

viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han
eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av
direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de
krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om
han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.

SFS 2010:1408

Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och

verksamhet meddelas i lag.

14 �

Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser

om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. Internationella f�rh�llanden

Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser

1 �

�verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi-

sationer ing�s av regeringen.

2 �

Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en inter-

nationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver
riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan.

Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser

3 �

Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bin-

dande internationell �verenskommelse som

1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt

en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av
�verenskommelsen.

�ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en

f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen
�r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens god-
k�nnande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�g-
ga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

4 �

En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r

samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om
�verenskommelsen inte finns i slutligt skick.

Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning

5 �

Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna-

tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av
internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser.

�verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet

6 �

Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-

l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver-
l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de
till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och
i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig-
heterna och de grundl�ggande friheterna.

SFS 2010:1408

Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av

de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riks-
dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 3 �.

�verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet

7 �

I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar

sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, an-
v�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter
eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller
f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisa-
tion f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till
en mellanfolklig domstol.

Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om
begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte
�verl�tas enligt f�rsta stycket.

Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra

stycket.

8 �

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig

p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut
av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation el-
ler till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksda-
gen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskil-
da fall besluta om en s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �ver-

l�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket.

Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser

9 �

F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande
�ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r
endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den
ordning som anges i 6 � andra stycket.

Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet

10 �

Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med or-

gan som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i
Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-
skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.

SFS 2010:1408

Utrikesn�mnden

11 �

Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de

utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av st�r-
re vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan
ske.

12 �

Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens
sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-
g�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden
�r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon
har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovill-
korlig tystnadsplikt.

Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet

13 �

Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�l-

las underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en an-
nan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig
myndighet.

Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar

14 �

Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och

13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med
anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r-
h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar.

11 kap. R�ttskipningen

Domstolarna

1 �

H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom-

stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings-
r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av
H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt
kan begr�nsas genom lag.

Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns

best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall.

I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som

�r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som le-
damot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag h�r-
ifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand-
l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l.

SFS 2010:1408

2 �

Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud-

dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som
ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag.

R�ttskipningens sj�lvst�ndighet

3 �

Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol

ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en
r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur
d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare.

4 �

R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n

vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

5 �

R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra

myndigheter �n domstolar.

Utn�mningen av ordinarie domare

6 �

Ordinarie domare utn�mns av regeringen.

Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som

f�rtj�nst och skicklighet.

Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie

domare meddelas i lag.

Ordinarie domares r�ttsst�llning

7 �

Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll-

ningen endast om

1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha an-
st�llningen, eller

2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyl-

dig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan.

Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordi-

narie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning.

8 �

�tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta

domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen.

H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta domsto-

len ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att ge-
nomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta
f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen.

Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman

eller justitiekanslern.

9 �

Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en

annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet
pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom-
stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av-

SFS 2010:1408

st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder-
s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd.

10 �

Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i

�vrigt meddelas i lag.

Krav p� medborgarskap

11 �

Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p�

svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp-
st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag.

Andra anst�llda vid domstolarna

12 �

F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m-

pas 12 kap. 57 ��.

Resning och �terst�llande av f�rsutten tid

13 �

Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be-

viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre
f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt-
ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall be-
viljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller,
om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r

meddelas i lag.

Lagpr�vning

14 �

Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i

grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas.
Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sido-
satts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag.

12 kap. F�rvaltningen

Den statliga f�rvaltningsorganisationen

1 �

Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvalt-

ningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r
myndigheter under riksdagen.

F�rvaltningens sj�lvst�ndighet

2 �

Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande

organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska be-

SFS 2010:1408

sluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en
kommun eller som r�r till�mpningen av lag.

3 �

F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n

vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

�verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter

4 �

F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner.

F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer

och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett
�verl�mnande g�ras endast med st�d av lag.

S�rskilda best�mmelser om statliga anst�llda

5 �

Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen

anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer.

Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

6 �

Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med-

borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med-
borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag
hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar
som anges i lag.

7 �

Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i an-

dra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag.

Dispens och n�d

8 �

Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller

fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

9 �

Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande
ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av
en myndighet.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r

att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas.

Lagpr�vning

10 �

Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m-

melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till-
l�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende
har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag.

SFS 2010:1408

13 kap.

Konstitutionsutskottets granskning

1 �

Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re-

gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut
protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa
�renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�dv�ndiga
f�r sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet

skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen
av regerings�renden.

2 �

N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska kon-

stitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har
funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en
framst�llning till regeringen.

�tal med statsr�d

3 �

Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av

statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt
sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen.

Misstroendef�rklaring

4 �

Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende.

Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tion-
del av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en misstroende-
f�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det

v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra
val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yr-
kande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be-
fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott.

Interpellationer och fr�gor

5 �

En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett

statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med
de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen.

Riksdagens ombudsm�n

6 �

Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i

enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver
till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En om-
budsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen.

SFS 2010:1408

Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller

kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman be-
g�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans tillsyn.
En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings-
myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bi-
tr�da en ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen

och i annan lag.

Riksrevisionen

7 �

Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att gran-

ska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att Riksrevisio-
nens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag.

8 �

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som v�ljs av riksdagen. Riks-

dagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksrevisorn inte
l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har
gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.

Riksrevisorerna beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser

som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar sj�lvst�ndigt och var f�r
sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.

9 �

Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags-

ordningen och i annan lag.

14 kap. Kommunerna

1 �

Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

2 �

Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt

intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser
om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga an-
gel�genheter som best�ms i lag.

3 �

En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad

som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den.

4 �

Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter.

5 �

Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom-

muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska
f�ruts�ttningar.

6 �

F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner

meddelas i lag.

SFS 2010:1408

15 kap.

Inkallande av riksdagen

1 �

Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla

riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riks-
dagen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm.

Krigsdelegationen

2 �

�r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs-

delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riks-

dagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i
riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med statsminis-
tern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena
att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara,
meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med stats-
ministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens
ledam�ter r�star f�r det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att

riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�rh�llan-
dena medger det.

Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks-

dagsordningen.

3 �

Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens

befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket
f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 �

�r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina

uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regering-
ens arbetsformer.

Regeringens befogenheter

5 �

�r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till

f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den ut-
str�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6 �

�r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�rh�llan-

den som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i,
kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela
s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas ge-
nom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan reger-
ingen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning

SFS 2010:1408

best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant
f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka

f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt
att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val
till riksdagen.

Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

7 �

�r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket

inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle.

Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen

8 �

�r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska full-
g�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant
bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det
inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas.

F�rh�llanden under ockupation

9 �

Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de.

P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap
av riksdagsledamot eller statsr�d.

Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som

b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt
civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r
ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot
folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa-
tionsmakten bist�nd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas

p� ockuperat omr�de.

Statschefen

10 �

�r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befin-

ner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller
hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef.

Val till riksdagen

11 �

�r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks-

dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta
att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter
med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande
endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det.

SFS 2010:1408

Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras
fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 � an-
dra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken
val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m-
ningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid,

ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Re-
geringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder
som beh�vs f�r detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-
jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst
n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen.

Beslutander�tten i kommunerna

12 �

Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extraordi-

n�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har
befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i
lag.

Rikets f�rsvar

13 �

Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med internatio-

nell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en
kr�nkning av rikets territorium.

Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med

internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller
under krig mellan fr�mmande stater.

Krigsf�rklaring

14 �

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot ri-

ket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.

Ins�ttande av v�pnade styrkor

16 �

Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i

�vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse
som har godk�nts av riksdagen.

Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in

1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller
2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall.

4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�re-

skrivas att filmer och videogran inte f�r f�revisas offentligt om de inte dess-
f�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att

SFS 2010:1408

offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bil-
derna dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2011.
2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre

f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin
giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram
till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r.

3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r-

behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�-
reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av

d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.

5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av

att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess
nya lydelse.

6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som

har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till-
l�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

TOBIAS BILLSTR�M
(Justitiedepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:1408 Lag om ändring i regeringsformen

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se