SFS 1976:440

Start / Förvaltningsrätt / Kulturmiljölag (1988:950) / SFS 1976:440

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:440 Lag utkom f r�n t rycket 0"� �n dring i lagen (19 60: 690) om byggnadsminnen; den 22 juni 1976 utf�rdad den 3 juni 1976. Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives i f r�ga om l,agen (1960: 690) om byggnadsminnen dels att 21 � skall upph�ra att g�lla, dels att i 1, 3, 7, 9, 13 och 15 �� ordet "riksantikvarien" skall bytas ut mot "l�nsstyrelsen", dels att i 1, 5 och 912 �� ordet "kronan" skall bytas ut mot "sta� ten", dels att i 16 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 4, 8, 14 och 18 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 1 a �, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. Inledande best�mmelser 1 � Byggnad som bevarar egenarten hos g�ngen tids byggnadsskick eller minnet av historiskt betydelsefull h�ndelse och som med h�nsyn d�rtill �r att anse som synnerligen m�rklig, m� av l�nsstyrelsen f�rkla� ras f�r byggnadsminne. Vad i denna lag stadgas skall ej g�lla byggnad, som tillh�r staten eller utg�r fast fornl�mning. F�r kyrkliga byggnader g�ller vad i annan ordning finnes stadgat. 1 a � Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer har �ver� inseende �ver fr�gor som r�r till�mpningen av denna lag. Om skyddsf�reskrifter 2 � I samband med att byggnad f�rklaras f�r byggnadsminne skall genom skyddsf�reskrifter angivas i vilka delar byggnaden icke m� �nd� ras samt i vilka h�nseenden och p� vad s�tt byggnadens �gare har att s�rja f�r v�rden av byggnaden. D� s� erfordras, m� f�reskrifterna j�m� v�l inneh�lla, att byggnaden kringliggande omr�de skall h�llas i s�dant skick, att byggnadens utseende och karakt�r icke f�rvanskas. Sk- Jdsf�reskrifter skola i g�rligaste m�n utformas i samf�rst�nd med byggnadens �gare och �gare till kringliggande omr�de. Genom skyddsf�reskrifter m� �garen ej �l�ggas mera omfattande skyldigheter �n som f�r bibeh�llande av byggnadsminnets kulturhistoriska v�rde �r oundg�ngligen n�dv�ndigt. H�nsyn skall tagas till byggnadens anv�nd� ning och �garens sk�liga �nsk em�l. 3 � Om �ndring av byggnadsminne i strid mot meddelade skydds� f�reskrifter finnes n�dv�ndig f�r att byggnaden skall vara till nytta 842 1 Prop. 1975/76: 135, KrU 35, rskr 355. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> eller s�dan �ndring eljest kan anses p�kallad av s�rskilda sk�l, m� l�ns- SFS 1976: 440 styrelsen meddela tillst�nd d�rtill. 4 � F�rsummar �gare av byggnadsminne den v�rd, som enligt med� delade skyddsf�reskrifter �ligger honom, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga honom att inom viss sk�lig tid vidtaga erforderliga �tg�rder. S�dana �tg�rder som med h�nsyn till byggnadens anv�ndning och omst�ndig� heterna i �vrigt �ro osk�ligt betungande m� dock ej �l�ggas honom. Fullg�res icke f�rel�ggandet, m� l�nsstyrelsen l�ta utf�ra �tg�rderna p� �garens bekostnad. 5 Medf�ra skyddsf�reskrifter att p�g�ende anv�ndning av byggnad eller omr�de avsev�rt f�rsv�ras, �ro fastighets�garen och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av staten f�r den skada de d�rigenom lida. Ers�ttning, varom i f�rsta stycket s�gs, m� om s� finnes l�mpligt best�mmas att utg� med visst �rl igt belopp med r�tt f�r sak�garen eller staten att erh�lla ompr�vning vid �nd rade f�rh�llanden. Om f�rfarandet 6 � Ans�kan att byggnad skall f�rklaras f�r byggnadsminne skall inneh�lla uppgift om den fastighet var� byggnaden �r bel�gen och om fastighetens �gare �vensom beskrivning av byggnaden. I ans�kningen b�r �ven angivas vilka omst�ndigheter som �beropas f�r att byggnaden b�r f�rklaras f�r byggnadsminne. 7 �3 D� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, m� l�nsstyrelsen i avbidan p� �rendets slutliga pr�vning f�r viss tid, dock h�gst sex m�nader, meddela f�rbud mot �tg�rd, varigenom bygg� nadens kulturhistoriska v�rde kan minskas eller f�rst�ras. Om synner� liga sk�l �ro d�rtill, m� f�rbudets giltighetstid av l�nsstyrelsen f�r� l�ngas, dock h�gst med sex m�nader f�r varje g�ng. I fr�ga om f�rbud som i f�rsta stycket s�gs �ger 5 � f�rsta stycket motsvarande till�mpning. Ers�ttning enligt denna paragraf m�, om sk�l �ro d�rtill, avr�knas � gottg�relse, som sedermera kan komma att utg� enligt 5 �. 8 � Innan l�nsstyrelsen i �rende ang�ende byggnadsminne fattar be� slut av beskaffenhet att kunna medf�ra r�tt till ers�ttning f�r �gare eller a nnan, har l�nsstyrelsen att f�rvissa sig om att f�r s�dant �ndam�l avsedda medel finnas tillg�ngliga. 9 � Har fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, �ger l�nsstyrelsen med angivande av de skyddsf�reskrifter som avses skola utf�rdas f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning att inom viss tid, minst tv� m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos l�nsstyrel� sen, vid p�f�ljd att han eljest skall hava f�rlorat sin talan. 2 Senaste lydelse 1972; 777. 3 Senaste lydelse 1972; 777. 843 ; r /": � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 440 844 Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola g�lla mellan staten och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot den som e/ter det r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende � fastigheten. 10 �'^ Tr�ffas ej �verenskommelse om ers�ttning och har icke den, som vill g �ra anspr�k d�rp�, j�mlikt 9 � f�rsta stycket f�rlorat sin ta� lan, �ligger det honom att v�cka talan mot staten hos fastighetsdomsto� len inom ett �r fr�n det laga kraft �kommit det beslut, var� anspr�ket grundas, vid p�f�ljd att han eljest g�r r�tten till ers�ttning f�rlustig. Staten �ger, d� fr�ga v�ckts om byggnads f �rklarande f�r byggnads� minne, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot sak�gare om fastst�l� lande av de villkor som d�rvid skola g�lla betr�ffande ers�ttning. Kom� mer beslut av det inneh�ll som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen icke till st�nd inom ett �r fr�n det m�let avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall domen ej l�ngre vara bindande f�r partema. 11 �r fastighets�garen enligt 5 � tillkommande ers�ttning best�md att utg� p� en g�ng och har fastigheten genom den �tg�rd som f�ran� lett r�tten till ers�ttning underg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borgen�r, som d� r�tten till ers�tt� ning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om borgen�r som avses i f�rsta styeket lider f�rlust till f�ljd av att neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av staten f�r f�rlusten mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller om borgen�r lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�tt� ningen till f�l jd av �verenskorpmelse mellan staten och den ers�ttnings- ber�ttigade eller av annan anledning ej bljvit pr�vad av domstol. Talan om ers�ttning enligt detta stycke skall v�ckas vid fastighetsdomstolen. 12 �� I fr�ga om ers�ttning enligt 5 eller 7 � eller 11 � andra stycket skall expropriationslagen (1972: 719) i till�mpliga delar l�nda till efter� r�ttelse i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag. Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l som ej anh�ngiggjorts av staten, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad. Om den som fram� st�ller ers�ttningsanspr�k har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�� vad av domstol, kan dock efter omst�ndigheterna f�rordnas, att staten skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att vardera parten skall b�ra sin kostnad. 13 �'^ L�nsstyrelsen skall f�r anteekning i fastighetsboken of�rdr�j- ligen underr�tta inskrivningsmyndigheten, d� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, s� ock d� genom lagakraft�gande be� slut byggnad f�rklarats f�r byggnadsminne, ans�kan d�rom avslagits eller beslut d�rom h�vts. 4 Senaste lydelse 1971: 540. � Senaste lydelse 1972: 777. o Senasto lydelse 1972: 777. 7 Senaste lydelse 1971: 540. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om besv�r m. m. SFS 1976: 440 14 �� Talan mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�res hos kam� marr�tten genom besv�r. Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer �ger f�ra talan mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag. Beslut enligt 1 eller 7 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. 15 � Kommer byggnads bibeh�llande s�som byggnadsminne att fram� st� som �ndam�lsl�st eller medf�ra osk�lig kostnad, skall l�nsstyrelsen f�rordna, att den icke vidare skall vara byggnadsminne. 16 � Regeringen m� h�va beslut om byggnads f�rklarande f�r bygg� nadsminne eller j�mka d�rav f�ranledda skyddsf�reskrifter: om genomf�randet av stadsplan eller byggnadsplan hindras; om �ndam�l, f�r vilket beviljats expropriation av byggnaden eller kringliggande omr�de hindras; eller om eljest f�retag av st�rre allm�n eller enskild nytta hindras eller avsev�rt f�rsv�ras. Ansvarsbest�mmelser m .m. 17 � Den som i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter river eller annorledes f�rst�r byggnadsminne eller �ndrar det utan tillst�nd enligt vad i 3 � s�gs eller bryter mot f�rbud, som meddelats med st�d av 7 �, straffes med dagsb�ter. 18 � Har byggnadsminne �ndrats i strid mot f�reskrift, som medde� lats med st�d av denna lag, och kan �ndringen �terst�llas, �ger l�ns� styrelsen vid vite �l�gga �garen att vidtaga �tg�rder h�rf�r. �verexekutor �ger meddela handr�ckning f�r att avbryta p�g�ende f�rst�relse av byggnadsminne eller �terst�lla detta eller om eljest s� erfordras till efterlevnad av denna lag. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av l�nsstyrelsen eller allm�n �klagare. Beg�r utm�tningsman att kostnad f �r f�rr�ttningen skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna me� del. I �vrigt g�lla �nahanda best�mmelser, som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet. 19 � Tilltr�de till byggnad, som f�rklarats s�som byggnadsminne eller betr�ffande vilken fr�ga v�ckts om s�dan f�rklaring, m� ej v�gras myn� dighet, p� vilken till�mpningen av denna lag ankommer. S�dan myn� dighet �ger ock f�retaga de unders�kningar betr�ffande byggnaden, som finnas erforderliga f�r lagens till�mpning. S�rskilda best�mmelser 20 � Vad i denna lag stadgas om byggnads �gare skall, d� byggna� den innehaves s�som fideikommiss eller med st�ndig besittningsr�tt, g�lla innehavaren. � Senaste lydelse 1971: 590. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " 'Vb'? V " SFS 1976: 440 21 �o Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1976. I fr�ga om talan mot myn� dighets beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre be� st�mmelser. P� regeringens v�gnar BERTIL ZACHRISSON J�ran Mueller (Utbildningsdepartementet) � Paragrafen upph�vd genom denna lag. � </div> </div>

SFS 1976:440 Lag

utkom f r�n t rycket 0"� �n dring i lagen (19 60: 690) om byggnadsminnen;
den 22 juni 1976

utf�rdad den 3 juni 1976.

Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives i f r�ga om l,agen (1960: 690) om

byggnadsminnen

dels att 21 � skall upph�ra att g�lla,

dels att i 1, 3, 7, 9, 13 och 15 �� ordet "riksantikvarien" skall bytas ut

mot "l�nsstyrelsen",

dels att i 1, 5 och 912 �� ordet "kronan" skall bytas ut mot "sta�

ten",

dels att i 16 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att 4, 8, 14 och 18 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 1 a �, av nedan angivna

lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

Inledande best�mmelser

1 � Byggnad som bevarar egenarten hos g�ngen tids byggnadsskick

eller minnet av historiskt betydelsefull h�ndelse och som med h�nsyn
d�rtill �r att anse som synnerligen m�rklig, m� av l�nsstyrelsen f�rkla�

ras f�r byggnadsminne.

Vad i denna lag stadgas skall ej g�lla byggnad, som tillh�r staten

eller utg�r fast fornl�mning. F�r kyrkliga byggnader g�ller vad i annan

ordning finnes stadgat.

1 a � Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer har �ver�

inseende �ver fr�gor som r�r till�mpningen av denna lag.

Om skyddsf�reskrifter

2 � I samband med att byggnad f�rklaras f�r byggnadsminne skall
genom skyddsf�reskrifter angivas i vilka delar byggnaden icke m� �nd�
ras samt i vilka h�nseenden och p� vad s�tt byggnadens �gare har att

s�rja f�r v�rden av byggnaden. D� s� erfordras, m� f�reskrifterna j�m�

v�l inneh�lla, att byggnaden kringliggande omr�de skall h�llas i s�dant

skick, att byggnadens utseende och karakt�r icke f�rvanskas.

Sk- Jdsf�reskrifter skola i g�rligaste m�n utformas i samf�rst�nd

med byggnadens �gare och �gare till kringliggande omr�de. Genom

skyddsf�reskrifter m� �garen ej �l�ggas mera omfattande skyldigheter
�n som f�r bibeh�llande av byggnadsminnets kulturhistoriska v�rde �r
oundg�ngligen n�dv�ndigt. H�nsyn skall tagas till byggnadens anv�nd�

ning och �garens sk�liga �nsk em�l.

3 � Om �ndring av byggnadsminne i strid mot meddelade skydds�
f�reskrifter finnes n�dv�ndig f�r att byggnaden skall vara till nytta

842

1 Prop. 1975/76: 135, KrU 35, rskr 355.

�

eller s�dan �ndring eljest kan anses p�kallad av s�rskilda sk�l, m� l�ns-

SFS 1976: 440

styrelsen meddela tillst�nd d�rtill.

4 � F�rsummar �gare av byggnadsminne den v�rd, som enligt med�
delade skyddsf�reskrifter �ligger honom, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga
honom att inom viss sk�lig tid vidtaga erforderliga �tg�rder. S�dana

�tg�rder som med h�nsyn till byggnadens anv�ndning och omst�ndig�
heterna i �vrigt �ro osk�ligt betungande m� dock ej �l�ggas honom.
Fullg�res icke f�rel�ggandet, m� l�nsstyrelsen l�ta utf�ra �tg�rderna

p� �garens bekostnad.

Medf�ra skyddsf�reskrifter att p�g�ende anv�ndning av byggnad

eller omr�de avsev�rt f�rsv�ras, �ro fastighets�garen och innehavare av
s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av staten f�r den
skada de d�rigenom lida.

Ers�ttning, varom i f�rsta stycket s�gs, m� om s� finnes l�mpligt

best�mmas att utg� med visst �rl igt belopp med r�tt f�r sak�garen eller

staten att erh�lla ompr�vning vid �nd rade f�rh�llanden.

Om f�rfarandet

6 � Ans�kan att byggnad skall f�rklaras f�r byggnadsminne skall

inneh�lla uppgift om den fastighet var� byggnaden �r bel�gen och om

fastighetens �gare �vensom beskrivning av byggnaden. I ans�kningen
b�r �ven angivas vilka omst�ndigheter som �beropas f�r att byggnaden

b�r f�rklaras f�r byggnadsminne.

7 �3 D� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne,

m� l�nsstyrelsen i avbidan p� �rendets slutliga pr�vning f�r viss tid,

dock h�gst sex m�nader, meddela f�rbud mot �tg�rd, varigenom bygg�
nadens kulturhistoriska v�rde kan minskas eller f�rst�ras. Om synner�
liga sk�l �ro d�rtill, m� f�rbudets giltighetstid av l�nsstyrelsen f�r�

l�ngas, dock h�gst med sex m�nader f�r varje g�ng.

I fr�ga om f�rbud som i f�rsta stycket s�gs �ger 5 � f�rsta stycket

motsvarande till�mpning.

Ers�ttning enligt denna paragraf m�, om sk�l �ro d�rtill, avr�knas �

gottg�relse, som sedermera kan komma att utg� enligt 5 �.

8 � Innan l�nsstyrelsen i �rende ang�ende byggnadsminne fattar be�

slut av beskaffenhet att kunna medf�ra r�tt till ers�ttning f�r �gare
eller a nnan, har l�nsstyrelsen att f�rvissa sig om att f�r s�dant �ndam�l
avsedda medel finnas tillg�ngliga.

9 � Har fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne,
�ger l�nsstyrelsen med angivande av de skyddsf�reskrifter som avses

skola utf�rdas f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning att
inom viss tid, minst tv� m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos l�nsstyrel�

sen, vid p�f�ljd att han eljest skall hava f�rlorat sin talan.

2 Senaste lydelse 1972; 777.

3 Senaste lydelse 1972; 777.

843

; r /":

�

SFS 1976: 440

844

Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts skola

g�lla mellan staten och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot den som e/ter
det r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende
� fastigheten.

10 �'^ Tr�ffas ej �verenskommelse om ers�ttning och har icke den,

som vill g �ra anspr�k d�rp�, j�mlikt 9 � f�rsta stycket f�rlorat sin ta�
lan, �ligger det honom att v�cka talan mot staten hos fastighetsdomsto�
len inom ett �r fr�n det laga kraft �kommit det beslut, var� anspr�ket
grundas, vid p�f�ljd att han eljest g�r r�tten till ers�ttning f�rlustig.

Staten �ger, d� fr�ga v�ckts om byggnads f �rklarande f�r byggnads�

minne, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot sak�gare om fastst�l�

lande av de villkor som d�rvid skola g�lla betr�ffande ers�ttning. Kom�
mer beslut av det inneh�ll som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen icke
till st�nd inom ett �r fr�n det m�let avgjorts genom lagakraft�gande

dom, skall domen ej l�ngre vara bindande f�r partema.

�r fastighets�garen enligt 5 � tillkommande ers�ttning best�md

att utg� p� en g�ng och har fastigheten genom den �tg�rd som f�ran�
lett r�tten till ers�ttning underg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan
antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borgen�r, som d� r�tten till ers�tt�

ning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall ers�ttningen neds�ttas
hos l�nsstyrelsen.

Om borgen�r som avses i f�rsta styeket lider f�rlust till f�ljd av att

neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av staten f�r f�rlusten
mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller om borgen�r

lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�tt�
ningen till f�l jd av �verenskorpmelse mellan staten och den ers�ttnings-
ber�ttigade eller av annan anledning ej bljvit pr�vad av domstol. Talan

om ers�ttning enligt detta stycke skall v�ckas vid fastighetsdomstolen.

12 �� I fr�ga om ers�ttning enligt 5 eller 7 � eller 11 � andra stycket

skall expropriationslagen (1972: 719) i till�mpliga delar l�nda till efter�

r�ttelse i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag.

Ogillas yrkande om ers�ttning i m�l som ej anh�ngiggjorts av staten,

till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad. Om den som fram�

st�ller ers�ttningsanspr�k har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr��

vad av domstol, kan dock efter omst�ndigheterna f�rordnas, att staten

skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskostnad eller att vardera parten

skall b�ra sin kostnad.

13 �'^ L�nsstyrelsen skall f�r anteekning i fastighetsboken of�rdr�j-

ligen underr�tta inskrivningsmyndigheten, d� fr�ga v�ckts om byggnads
f�rklarande f�r byggnadsminne, s� ock d� genom lagakraft�gande be�
slut byggnad f�rklarats f�r byggnadsminne, ans�kan d�rom avslagits

eller beslut d�rom h�vts.

4 Senaste lydelse 1971: 540.

� Senaste lydelse 1972: 777.

o Senasto lydelse 1972: 777.

7 Senaste lydelse 1971: 540.

�

Om besv�r m. m.

SFS 1976: 440

14 �� Talan mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�res hos kam�

marr�tten genom besv�r.

Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer �ger f�ra talan

mot l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag.

Beslut enligt 1 eller 7 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av

f�rd klagan.

15 � Kommer byggnads bibeh�llande s�som byggnadsminne att fram�

st� som �ndam�lsl�st eller medf�ra osk�lig kostnad, skall l�nsstyrelsen

f�rordna, att den icke vidare skall vara byggnadsminne.

16 � Regeringen m� h�va beslut om byggnads f�rklarande f�r bygg�

nadsminne eller j�mka d�rav f�ranledda skyddsf�reskrifter:

om genomf�randet av stadsplan eller byggnadsplan hindras;

om �ndam�l, f�r vilket beviljats expropriation av byggnaden eller

kringliggande omr�de hindras; eller

om eljest f�retag av st�rre allm�n eller enskild nytta hindras eller

avsev�rt f�rsv�ras.

Ansvarsbest�mmelser m .m.

17 � Den som i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter river eller

annorledes f�rst�r byggnadsminne eller �ndrar det utan tillst�nd enligt
vad i 3 � s�gs eller bryter mot f�rbud, som meddelats med st�d av 7 �,
straffes med dagsb�ter.

18 � Har byggnadsminne �ndrats i strid mot f�reskrift, som medde�

lats med st�d av denna lag, och kan �ndringen �terst�llas, �ger l�ns�
styrelsen vid vite �l�gga �garen att vidtaga �tg�rder h�rf�r.

�verexekutor �ger meddela handr�ckning f�r att avbryta p�g�ende

f�rst�relse av byggnadsminne eller �terst�lla detta eller om eljest s�

erfordras till efterlevnad av denna lag. Ans�kan om handr�ckning m�
g�ras av l�nsstyrelsen eller allm�n �klagare. Beg�r utm�tningsman att

kostnad f �r f�rr�ttningen skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna me�
del. I �vrigt g�lla �nahanda best�mmelser, som �ro stadgade f�r det i

191 � uts�kningslagen avsedda fallet.

19 � Tilltr�de till byggnad, som f�rklarats s�som byggnadsminne eller

betr�ffande vilken fr�ga v�ckts om s�dan f�rklaring, m� ej v�gras myn�

dighet, p� vilken till�mpningen av denna lag ankommer. S�dan myn�
dighet �ger ock f�retaga de unders�kningar betr�ffande byggnaden,
som finnas erforderliga f�r lagens till�mpning.

S�rskilda best�mmelser

20 � Vad i denna lag stadgas om byggnads �gare skall, d� byggna�

den innehaves s�som fideikommiss eller med st�ndig besittningsr�tt,
g�lla innehavaren.
� Senaste lydelse 1971: 590.

�

" 'Vb'?

SFS 1976: 440

21 �o

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1976. I fr�ga om talan mot myn�

dighets beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre be�
st�mmelser.

P� regeringens v�gnar

BERTIL ZACHRISSON

J�ran Mueller
(Utbildningsdepartementet)

� Paragrafen upph�vd genom denna lag.

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1976:440

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se