SFS 1960:690

Start / Förvaltningsrätt / Kulturmiljölag (1988:950) / SFS 1960:690

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1247px;"> <img width="892" height="1247" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING 1960 " Nr 690 och 691 Utkom fr�n trycket den 20 dec. 1960 Nr 690 Lag om byggnadsminneii; j given Stockholms slott den 9 december 1960. > Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra v eter ligt: att Vi, med riksdagen^, funnit ,gott f�rordna som f�ljer. Inledande best�mmelser : 1 �" ' Bj'ggiiad som bevarar egenarten hos g�ngen tids byggnadsskick eller min- het av historiskt betydelsefull h�ndelse ocli som med h�nsyn d�rtill �r att "anse som synnerligen m�rklig, m� av riksantikvarien f�rklaras f�r bygg- nadsminne. Vad i denna lag stadgas skall ej g�lla byggnad, som tillh�r kronan eller utg�r fast fornl�mning. F�r kyrkliga byggnader g�ller vad i annan ordning innes stadgat. Om skyddsf�resltxifter 2 �. I samband med -att byggnad f�rklaras f�r byggnadsminne skall genom skyddsf�reskrifter angivas i vilka delar byggnaden icke m� �ndras samt i ^ilka h�nseenden och p� vad s�tt byggnadens �gare har att s�rja f�r v�rden hvbyggnaden. D� s� erfordras, m� f�reskrifterna j�mv�l inneh�lla, att bygg� naden kringliggande omr�de skall h�llas i s�dant sldck, att byggnadens ut� seende och karakt�r icke f�rvanskas. Skyddsf�reskrifter skola i g�rligaste m�n utformas i samf�rst�nd med byggnadens �gare och �gare till kringliggande omr�de. Genom skyddsf�re� skrifter m� �garen ej �l�ggas mera omfattande skyldigheter �n som f�r bi� beh�llande av byggnadsminnets kulturhistoriska v�rde �r oundg�ngligen n�dv�ndigt. H�nsyn skall tagas till byggnadens anv�ndning och �garens sk� liga �nskem�l. ^ �" Om �ndring av byggnadsminne i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter linnes n�dv�ndig f�r att byggnaden skall vara till nytta eller s�dan �ndring ' A Prop. I960; 161; L^ U 32 ; RsUr 377. =43460702/^. S vensk f�rfattningssamling 1960, Nr 690 och 691 '.i'. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1247px;"> <img width="892" height="1247" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> u ;? 1852 I960 eljest kan anses p�Jcallad av s�rskilda sk�l, m� riksantikvarien meddela t st�nd d�rtill. 4 �. F�rsummar �gare av byggnadsminne den v�rd, som enligt meddelade skyddsf�reskrifter �ligger lionom, �ger l�nsstyrelsen, p� framst�llning av riksantikvarien, f�rel�gga honom att inom viss sk�lig tid vidtaga erforderf ' liga �tg�rder. S�dana �tg�rder som med h�nsyn till byggnadens anv�ndning . och omst�ndigheterna i �vrigt �ro osk�ligt betungande m� dock ej �l�ggas ^ honom. Fullg�res icke f�rel�ggandet, m� l�nsstyrelsen l�ta utf�ra �tg�rder- na p� �garens bekostnad. 5 �. Medf�ra skyddsf�reskrifter s�dan inskr�nkning i r�tten att nyttja bygg� nad eller omr�de, att �garen kan f�rfoga d�r�ver allenast p� s�tt, som st^* i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, �r han ber�ttigad till ers�ttning av kronan f�r den skada han d�rigenom lider. Detsamma g�ller om innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till fastig-, heten, som uppl�tits innan f�reskrifterna meddelades. Ers�ttning, varom i f�rsta stycket s�gs, m� om s� finnes l�mpligt best�m� mas att utg� med visst �rligt belopp med r�tt f�r sak�garen eller kronan att erh�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. ""jiJ TT :>>L; Om f�rfarandet 6 �. Ans�kan att byggnad skall f�rklaras f�r byggnadsminne skall inneh�lla s iji r uppgift om den fastighet var� byggnaden �r bel�gen och om fastigheten^/Gf,: �gare �vensom beskrivning av byggnaden. I ans�kningen b�r �ven angivas^j/a, vilka omst�ndigheter som �beropas f�r att byggnaden b�r f�rklaras f�r i,; a- byggnadsminne. D�rest ans�kan gjorts av annan �n �gare eller fr�gan utan ans�kan app- tagits av riksantikvarien, skall �garen beredas tillf�lle att yttra sig. //(j D� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, m� riks- / antikvarien i avbidan p� �rendets slutliga pr�vning f�r viss tid, dock h�gst sex m�nader, meddela f�rbud mot �tg�rd, varigenom byggnadens kultur- historiska v�rde kan minskas eller f�rst�ras. Om synnerliga sk�l �ro d�rtill,:;' m� f�rbudets giltighetstid av riksantikvarien f�rl�ngas, dock h�gst med sek:^.!^ m�nader f�r varje g�ng. ^ ' Om f�rbud som i f�rsta stycket s�gs medf�r s�dan inskr�nkning i ni�j-1 Hgheten att utnyttja byggnad eller omr�de att avsev�rt men tillskyndas �ga-/ /i: ren eller annan r�ttsinnehavare med avseende � fastigheten, �r han ber�ttF gad till ers�ttning av kronan f�r den skada han h�rigenom lider. Ers�ttning enligt denna paragraf m�, om sk�l �ro d�rtill, avr�knas � gott- <,| g�relse, som" sedermera kan komma att utg� enligt 5 �. i:-, 8 �" innan riksantikvarien i �rende ang�ende byggnadsminne fattar beslut av beskaffenhet att kunna medf�ra r�tt till ers�ttning f�r �gare eller annan, har han att f�rvissa sig om att f�r s�dant �ndam�l avsedda medel finnas tillg�ngliga. //i' � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1247px;"> <img width="892" height="1247" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1960 " Nr 690 1853 9 �. Har fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsmmne, ager riks- tikvarien med angivande av de skyddsf�reskrifter som avses skola ut- �rdas f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning att inom viss tid, inst tv� m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos riksantikvarien, vid p�f�ljd t han eljest skall hava f�rlorat sin talan. Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen, f�rutsatts skola �lla mellan kronan och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot den som efter det r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende � fas� tigheten. 10 �. Tr�ffas ej �verenskommelse om ers�ttning och har icke den, som vill g�ra nspr�k d�rp�, j�mlikt 9 � f�rsta stycket f�rlorat sin talan, �ligger det ho- oin att v�cka talan mot kronan hos expropriationsdomstolen inom ett �r �n det laga kraft �kommit det beslut, var� anspr�ket grundas, vid p�f�ljd tthan eljest g�r r�tten till ers�ttning f�rlustig. Kronan �ger, d� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsmin- e, vid expropriationsdomstolen v�cka talan mo't sak�gare om fastst�llande v de villkor som d�rvid skola g�lla betr�ffande ers�ttning. Kommer beslut v det inneh�ll som f�rutsatts vid expropriationsdomstolen icke till st�nd nom ett �r fr�n det m�let avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall do- en ej l�ngre vara bindande f�r parterna. 11 �" �r tastighets�garen enligt 5 � tillkommande ers�ttning best�md att utg� � en g�ng och har fastigheten genom den �tg�rd som f�ranlett r�tten till s�ttning underg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra 11 s�kerhet f�r fordran, f�r vilken fastigheten svarade, d� r�tten till ers�tt- ing uppkom, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen; och skall om �rdelning och utbetalande av beloppet samt verkan d�rav i till�mpliga delar �lla vad som �r stadgat f�r det fall att enligt lagen om expropriation nytt- ander�tt eller servitutsr�tt uppl�tes. " Har f�rlust � fordran som avses i f�rsta stycket uppst�tt till f�ljd av att eds�ttning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ers�ttning av kro- an f�r f�rlusten mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller, ^r f�rlust tillskyndats fordringens innehavare d�rigenom att ers�ttning bli- 't f�r l�gt ber�knad och densamma till f�ljd av �verenskommelse mellan onan och den ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning ej blivit �vad av domstol. I sistn�mnda fall skall talan om ers�ttning v�ckas vid propriationsdomstolen. ^ 12 �. I m�l, som enligt denna lag skall upptagas av expropriationsdomstol, skola . st�mmelserna om domstol och r�tteg�ng i expropriationsm�l i till�mpliga ^�lar g �lla. Kronan skall vidk�nnas � �mse sidor uppkomna kostnader � m�- bt, s�framt ej domstolen med h�nsyn till omst�ndigheterna finner sk�ligt �nnorlunda f�rordna. 13 �. Riksantikvarien skall of�rdr�j ligen underr�tta inskrivningsdomaren, d� j�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, s� ock d� genom ' g akraft�gande beslut byggnad f�rklarats f�r byggnadsminne, ans�kan d�r- avslagits eller beslut d�rom h�vts. Inskrivningsdomaren har att s� snart ske kan efter inkommen underr�t- se � inskrivningsdag g�ra anteckning d�rom i fastighetsboken. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1247px;"> <img width="892" height="1247" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1854 I960 . Nr Om besv�r m. m. 14 �. I riksantikvariens eller l�nsstyrelses beslut enligt denna lag m� den som beslutet r�r s�ka �ndring hos Konungen genom besv�r, vilka skola ingivas till ecklesiastikdepartementet. Beslut enligt 1 eller 7 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. 15 �. Kommer byggnads bibeh�llande s�som byggnadsminne att framst� som �ndam�lsl�st eller medf�ra osk�lig kostnad, skall riksantikvarien f�rord� na, att den icke vidare skall vara byggnadsminne. 16 �. Konungen m� h�va beslut om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne eller j�mka d�rav f�ranledda skyddsf�reskrifter: om genomf�randet av stadsplan eller byggnadsplan hindras; om �ndam�l, f�r vilket beviljats expropriation av byggnaden eller kring� liggande omr�de hindras; eller om eljest f�retag av st�rre allm�n eller enskild nytta hindras eller avse� v�rt f�rsv�ras. Ansvarsbest�mmelser m. m. 17 �. Den som i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter river eller annorledes f�rst�r byggnadsminne eller �ndrar det utan tillst�nd enligt vad i 3 � s�gs eller bryter mot f�rbud, som meddelats med st�d av 7 �, straffes med dags� b�ter. 18 �. Har byggnadsminne �ndrats i strid mot f�reskrift, som meddelats med st�d av denna lag, och kan �ndringen �terst�llas, �ger l�nsstyrelsen, efter framst�llning av riksantikvarien, vid vite �l�gga �garen att vidtaga �tg�r� der h�rf�r. �verexekutor �ger meddela handr�ckning f�r att avbryta p�g�ende f�rst�� relse av byggnadsminne eller �terst�lla detta eller om eljest s� erfordras till efterlevnad av denna lag. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av riksantik� varien eller allm�n �klagare. Beg�r utm�tningsman att kostnad f�r f�rr�tt� ningen skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna medel. I �vrigt g�lla ena� handa best�mmelser, som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen av- , sedda fallet. 19 �. Tilltr�de till byggnad, som f�rklarats s�som byggnadsminne eller betr�f^ at by fande vilken fr�ga v�ckts om s�dan f�rklaring, m� ej v�gras myndighet, p� ^ vilken till�mpningen av denna lag ankommer. S�dan myndighet �ger OGlf' iys�hari f�retaga de unders�kningar betr�ffande byggnaden, som finnas erforderlign f�r lagens till�mpning. "; S�rsldlda best�mmelser 20 �. % . Vad i denna lag stadgas om byggnads �gare skall, d� byggnaden innehaves ijsobn s�som fideikommiss eller med st�ndig besittningsr�tt, g�lla innehavaren. ; : 7f5kri � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1247px;"> <img width="892" height="1247" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> o . Nr 690 ocli 691 1855 21 �. N�rmare best�mmelser om till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1961. Genom lagen upph�ves lagen den 12 juni 1942 (nr 354) om skydd f�r kul� turhistoriskt m�rkliga byggnader. Betr�ffande byggnad, f�r vilken skyddsf�reskrifter meddelats enligt den �ldre lagen, skall n�mnda lag �ga till�mpning intill dess byggnaden genom lagakraft�gande beslut f�rklarats f�r byggnadsniinne enligt den nya lagen. Fr�ga om meddelande av s�dan f�rklaring skall av riksantikvarien upptagas utan ans�kan. Den �ldre lagen skall g�lla i fr�ga om f�rbud som meddelats j�mlikt 12 � n�mnda lag. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligeii att efterr�tta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 9 december 1960. GUSTAF ADOLF (L. S.) (Justitiedepartementet) HERMAN KLING � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1960 " Nr 690 och 691

Utkom fr�n trycket den 20 dec. 1960

Nr 690

Lag

om byggnadsminneii;

given Stockholms slott den 9 december 1960.

> Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra v eter ligt: att Vi, med riksdagen^, funnit

,gott f�rordna som f�ljer.

Inledande best�mmelser

1 �"

' Bj'ggiiad som bevarar egenarten hos g�ngen tids byggnadsskick eller min-

het av historiskt betydelsefull h�ndelse ocli som med h�nsyn d�rtill �r att

"anse som synnerligen m�rklig, m� av riksantikvarien f�rklaras f�r bygg-

nadsminne.

Vad i denna lag stadgas skall ej g�lla byggnad, som tillh�r kronan eller

utg�r fast fornl�mning. F�r kyrkliga byggnader g�ller vad i annan ordning

innes stadgat.

Om skyddsf�resltxifter

2 �.

I samband med -att byggnad f�rklaras f�r byggnadsminne skall genom

skyddsf�reskrifter angivas i vilka delar byggnaden icke m� �ndras samt i

^ilka h�nseenden och p� vad s�tt byggnadens �gare har att s�rja f�r v�rden

hvbyggnaden. D� s� erfordras, m� f�reskrifterna j�mv�l inneh�lla, att bygg�

naden kringliggande omr�de skall h�llas i s�dant sldck, att byggnadens ut�

seende och karakt�r icke f�rvanskas.

Skyddsf�reskrifter skola i g�rligaste m�n utformas i samf�rst�nd med

byggnadens �gare och �gare till kringliggande omr�de. Genom skyddsf�re�

skrifter m� �garen ej �l�ggas mera omfattande skyldigheter �n som f�r bi�

beh�llande av byggnadsminnets kulturhistoriska v�rde �r oundg�ngligen

n�dv�ndigt. H�nsyn skall tagas till byggnadens anv�ndning och �garens sk�

liga �nskem�l.

^ �"

Om �ndring av byggnadsminne i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter

linnes n�dv�ndig f�r att byggnaden skall vara till nytta eller s�dan �ndring

' A Prop. I960; 161; L^ U 32 ; RsUr 377.

=43460702/^. S vensk f�rfattningssamling 1960, Nr 690 och 691

'.i'.

�

1852

I960

eljest kan anses p�Jcallad av s�rskilda sk�l, m� riksantikvarien meddela t

st�nd d�rtill.

4 �.

F�rsummar �gare av byggnadsminne den v�rd, som enligt meddelade

skyddsf�reskrifter �ligger lionom, �ger l�nsstyrelsen, p� framst�llning av

riksantikvarien, f�rel�gga honom att inom viss sk�lig tid vidtaga erforderf '

liga �tg�rder. S�dana �tg�rder som med h�nsyn till byggnadens anv�ndning .

och omst�ndigheterna i �vrigt �ro osk�ligt betungande m� dock ej �l�ggas ^

honom. Fullg�res icke f�rel�ggandet, m� l�nsstyrelsen l�ta utf�ra �tg�rder-

na p� �garens bekostnad.

5 �.

Medf�ra skyddsf�reskrifter s�dan inskr�nkning i r�tten att nyttja bygg�

nad eller omr�de, att �garen kan f�rfoga d�r�ver allenast p� s�tt, som st^*

i uppenbart missf�rh�llande till dess tidigare v�rde, �r han ber�ttigad till

ers�ttning av kronan f�r den skada han d�rigenom lider. Detsamma g�ller

om innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till fastig-,

heten, som uppl�tits innan f�reskrifterna meddelades.

Ers�ttning, varom i f�rsta stycket s�gs, m� om s� finnes l�mpligt best�m�

mas att utg� med visst �rligt belopp med r�tt f�r sak�garen eller kronan att

erh�lla ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden.

""jiJ

:>>L;

Om f�rfarandet

6 �.

Ans�kan att byggnad skall f�rklaras f�r byggnadsminne skall inneh�lla s iji r

uppgift om den fastighet var� byggnaden �r bel�gen och om fastigheten^/Gf,:

�gare �vensom beskrivning av byggnaden. I ans�kningen b�r �ven angivas^j/a,

vilka omst�ndigheter som �beropas f�r att byggnaden b�r f�rklaras f�r i,; a-

byggnadsminne.

D�rest ans�kan gjorts av annan �n �gare eller fr�gan utan ans�kan app-

tagits av riksantikvarien, skall �garen beredas tillf�lle att yttra sig.

//(j

D� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, m� riks- /

antikvarien i avbidan p� �rendets slutliga pr�vning f�r viss tid, dock h�gst

sex m�nader, meddela f�rbud mot �tg�rd, varigenom byggnadens kultur-

historiska v�rde kan minskas eller f�rst�ras. Om synnerliga sk�l �ro d�rtill,:;'

m� f�rbudets giltighetstid av riksantikvarien f�rl�ngas, dock h�gst med sek:^.!^

m�nader f�r varje g�ng.

^ '

Om f�rbud som i f�rsta stycket s�gs medf�r s�dan inskr�nkning i ni�j-1

Hgheten att utnyttja byggnad eller omr�de att avsev�rt men tillskyndas �ga-/ /i:

ren eller annan r�ttsinnehavare med avseende � fastigheten, �r han ber�ttF

gad till ers�ttning av kronan f�r den skada han h�rigenom lider.

Ers�ttning enligt denna paragraf m�, om sk�l �ro d�rtill, avr�knas � gott- <,|

g�relse, som" sedermera kan komma att utg� enligt 5 �.

i:-,

8 �"

innan riksantikvarien i �rende ang�ende byggnadsminne fattar beslut av

beskaffenhet att kunna medf�ra r�tt till ers�ttning f�r �gare eller annan,

har han att f�rvissa sig om att f�r s�dant �ndam�l avsedda medel finnas

tillg�ngliga.

//i'

�

1960 " Nr 690

1853

9 �.

Har fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsmmne, ager riks-

tikvarien med angivande av de skyddsf�reskrifter som avses skola ut-

�rdas f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning att inom viss tid,

inst tv� m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos riksantikvarien, vid p�f�ljd

t han eljest skall hava f�rlorat sin talan.

Vad i fr�ga om ers�ttning avtalats eller uppenbarligen, f�rutsatts skola

�lla mellan kronan och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot den som efter det

r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende � fas�
tigheten.

10 �.

Tr�ffas ej �verenskommelse om ers�ttning och har icke den, som vill g�ra

nspr�k d�rp�, j�mlikt 9 � f�rsta stycket f�rlorat sin talan, �ligger det ho-

oin att v�cka talan mot kronan hos expropriationsdomstolen inom ett �r

�n det laga kraft �kommit det beslut, var� anspr�ket grundas, vid p�f�ljd

tthan eljest g�r r�tten till ers�ttning f�rlustig.

Kronan �ger, d� fr�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsmin-

e, vid expropriationsdomstolen v�cka talan mo't sak�gare om fastst�llande

v de villkor som d�rvid skola g�lla betr�ffande ers�ttning. Kommer beslut

v det inneh�ll som f�rutsatts vid expropriationsdomstolen icke till st�nd

nom ett �r fr�n det m�let avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall do-

en ej l�ngre vara bindande f�r parterna.

11 �"

�r tastighets�garen enligt 5 � tillkommande ers�ttning best�md att utg�

� en g�ng och har fastigheten genom den �tg�rd som f�ranlett r�tten till

s�ttning underg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra

11 s�kerhet f�r fordran, f�r vilken fastigheten svarade, d� r�tten till ers�tt-

ing uppkom, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen; och skall om

�rdelning och utbetalande av beloppet samt verkan d�rav i till�mpliga delar

�lla vad som �r stadgat f�r det fall att enligt lagen om expropriation nytt-

ander�tt eller servitutsr�tt uppl�tes.

" Har f�rlust � fordran som avses i f�rsta stycket uppst�tt till f�ljd av att

eds�ttning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ers�ttning av kro-

an f�r f�rlusten mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller,

^r f�rlust tillskyndats fordringens innehavare d�rigenom att ers�ttning bli-

't f�r l�gt ber�knad och densamma till f�ljd av �verenskommelse mellan

onan och den ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning ej blivit

�vad av domstol. I sistn�mnda fall skall talan om ers�ttning v�ckas vid

propriationsdomstolen.

12 �.

I m�l, som enligt denna lag skall upptagas av expropriationsdomstol, skola

. st�mmelserna om domstol och r�tteg�ng i expropriationsm�l i till�mpliga

^�lar g �lla. Kronan skall vidk�nnas � �mse sidor uppkomna kostnader � m�-

bt, s�framt ej domstolen med h�nsyn till omst�ndigheterna finner sk�ligt

�nnorlunda f�rordna.

13 �.

Riksantikvarien skall of�rdr�j ligen underr�tta inskrivningsdomaren, d�

j�ga v�ckts om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne, s� ock d� genom

' g akraft�gande beslut byggnad f�rklarats f�r byggnadsminne, ans�kan d�r-

avslagits eller beslut d�rom h�vts.

Inskrivningsdomaren har att s� snart ske kan efter inkommen underr�t-

se � inskrivningsdag g�ra anteckning d�rom i fastighetsboken.

�

1854

I960 . Nr

Om besv�r m. m.

14 �.

I riksantikvariens eller l�nsstyrelses beslut enligt denna lag m� den som

beslutet r�r s�ka �ndring hos Konungen genom besv�r, vilka skola ingivas

till ecklesiastikdepartementet.

Beslut enligt 1 eller 7 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd

klagan.

15 �.

Kommer byggnads bibeh�llande s�som byggnadsminne att framst� som

�ndam�lsl�st eller medf�ra osk�lig kostnad, skall riksantikvarien f�rord�

na, att den icke vidare skall vara byggnadsminne.

16 �.

Konungen m� h�va beslut om byggnads f�rklarande f�r byggnadsminne

eller j�mka d�rav f�ranledda skyddsf�reskrifter:

om genomf�randet av stadsplan eller byggnadsplan hindras;

om �ndam�l, f�r vilket beviljats expropriation av byggnaden eller kring�

liggande omr�de hindras; eller

om eljest f�retag av st�rre allm�n eller enskild nytta hindras eller avse�

v�rt f�rsv�ras.

Ansvarsbest�mmelser m. m.

17 �.

Den som i strid mot meddelade skyddsf�reskrifter river eller annorledes

f�rst�r byggnadsminne eller �ndrar det utan tillst�nd enligt vad i 3 � s�gs

eller bryter mot f�rbud, som meddelats med st�d av 7 �, straffes med dags�

b�ter.

18 �.

Har byggnadsminne �ndrats i strid mot f�reskrift, som meddelats med

st�d av denna lag, och kan �ndringen �terst�llas, �ger l�nsstyrelsen, efter

framst�llning av riksantikvarien, vid vite �l�gga �garen att vidtaga �tg�r�

der h�rf�r.

�verexekutor �ger meddela handr�ckning f�r att avbryta p�g�ende f�rst��

relse av byggnadsminne eller �terst�lla detta eller om eljest s� erfordras till

efterlevnad av denna lag. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av riksantik�

varien eller allm�n �klagare. Beg�r utm�tningsman att kostnad f�r f�rr�tt�

ningen skall f�rskjutas, m� det ske av allm�nna medel. I �vrigt g�lla ena�

handa best�mmelser, som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen av- ,

sedda fallet.

19 �.

Tilltr�de till byggnad, som f�rklarats s�som byggnadsminne eller betr�f^

at by

fande vilken fr�ga v�ckts om s�dan f�rklaring, m� ej v�gras myndighet, p� ^

vilken till�mpningen av denna lag ankommer. S�dan myndighet �ger OGlf' iys�hari

f�retaga de unders�kningar betr�ffande byggnaden, som finnas erforderlign

f�r lagens till�mpning.

S�rsldlda best�mmelser

20 �.

% .

Vad i denna lag stadgas om byggnads �gare skall, d� byggnaden innehaves ijsobn

s�som fideikommiss eller med st�ndig besittningsr�tt, g�lla innehavaren. ; : 7f5kri

�

o . Nr 690 ocli 691

1855

21 �.

N�rmare best�mmelser om till�mpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1961.

Genom lagen upph�ves lagen den 12 juni 1942 (nr 354) om skydd f�r kul�

turhistoriskt m�rkliga byggnader.

Betr�ffande byggnad, f�r vilken skyddsf�reskrifter meddelats enligt den

�ldre lagen, skall n�mnda lag �ga till�mpning intill dess byggnaden genom

lagakraft�gande beslut f�rklarats f�r byggnadsniinne enligt den nya lagen.

Fr�ga om meddelande av s�dan f�rklaring skall av riksantikvarien upptagas

utan ans�kan.

Den �ldre lagen skall g�lla i fr�ga om f�rbud som meddelats j�mlikt 12 �

n�mnda lag.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligeii att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 9 december 1960.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

HERMAN KLING

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1960:690

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se