Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §   I denna lag finns bestämmelser om
   1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
   2. utgivare av program m.m. (3 kap.),
   3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
   4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
   5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),
   6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
   7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),
   8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och
   9. överläggning och dom m.m. (10 kap.).

I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.
Lag (2018:1913).

2 §   De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).
Lag (2018:1913).

2 kap. Om ägare och utgivningsbevis av periodiska skrifter

Allmänna bestämmelser

1 §   Andra än följande utländska fysiska och juridiska personer får inte vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige:
   1. Utländska fysiska personer som har hemvist i Sverige.
   2. Utländska fysiska personer med medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
   3. Utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet. Lag (2018:1803).

2 §   Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket ska föra register över periodiska skrifter. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis. Lag (2018:1803).

3 §   Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller föreskrivna krav, ska den som har gjort ansökan eller anmälan föreläggas att inom en viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas.
Lag (2018:1803).

4 §   Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap. tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter. Lag (2018:1803).

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

5 §   Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, ska ägaren genast anmäla detta till Patent- och registreringsverket. Lag (2018:1803).

6 §   I god tid innan ett utgivningsbevis upphör enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska Patent- och registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltighet är begränsad till tio år och att beviset upphör om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra påminnelsen elektroniskt.

Av kungörelsen ska namn och adress för den senast kända ägaren framgå, liksom utgivningsbevisets nummer och den titel som utgivningsbeviset avser. Lag (2018:1803).

7 §   En ansökan om förnyelse enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen får göras hos Patent- och registreringsverket tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Lag (2018:1803).

8 §   Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört ska dels sändas till den senast kända ägaren av den periodiska skriften, dels kungöras elektroniskt.

Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att beslutet kungörs elektroniskt. Lag (2018:1803).

9 §   Ett beslut om återkallelse av ett utgivningsbevis meddelas av Patent- och registreringsverket. I ärenden som avses i 5 kap. 13 § första stycket 2-7 tryckfrihetsförordningen ska ägaren och utgivaren om möjligt få tillfälle att yttra sig. Lag (2018:1803).

10 §   Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1803).

Straff

11 §   Till penningböter döms ägare till en periodisk skrift för vilken en ny utgivningsort eller en ny utgivningsplan inte anmäls enligt 5 §.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2018:1803).

3 kap. Om utgivare av program m.m.

Sändningar med tillstånd av regeringen samt sändningar av tv-program med tillstånd av Mediemyndigheten som meddelats för en längre tid än två veckor

1 §   Uppgift om vem som är utgivare ska antecknas i ett register hos programföretaget innan programmet sänds.

I registret ska vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tidpunkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat program).

Vid varje anteckning i registret ska det anges när anteckningen har gjorts.

Registret ska vara tillgängligt för allmänheten.
Lag (2010:737).

2 §   Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan. Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses med beslutet.

Andra sändningar med tillstånd av Myndigheten för press, radio och tv

Andra sändningar med tillstånd av Mediemyndigheten

3 §   Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av 12 kap. radio- och tv-lagen (2010:696) ska utse en utgivare för programverksamheten. Detsamma gäller innehavare av tillstånd till sådana sändningar som anges i 4 kap. 13 § och 11 kap. 1 § andra stycket radio- och tv-lagen samt innehavare av tillstånd enligt 13 kap. samma lag. Sammanslutningen eller tillståndshavaren ska till Mediemyndigheten anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2023:840).

4 §   En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den sammanslutning som har utsett utgivaren eller av den som innehar tillståndet. Utgivaren ska till Mediemyndigheten anmäla vem som är ställföreträdare. Lag (2023:840).

5 §   Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare skall det dessutom visas att sammanslutningen eller tillståndshavaren har godkänt honom. Lag (1997:334).

6 §   När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.
Lag (2018:1913).

6 a §   har upphävts genom lag (1997:334).

6 b §   har upphävts genom lag (1997:334).

6 c §   har upphävts genom lag (1997:334).

6 d §   har upphävts genom lag (1997:334).

Sammanställda radiotidningar

7 §   Om en sändning som är särskilt anpassad för synskadade (radiotidning) består av en sammanställning av material från flera periodiska skrifter (sammanställda radiotidningar), ska utgivare utses av ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats. Utgivaren ska utses för programverksamheten.

Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till radiotidningen ska till Myndigheten för tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket.
Lag (2012:903).

8 §   En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till Myndigheten för tillgängliga medier.
Lag (2012:903).

9 §   Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgivaren.

10 §   När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen.

Andra trådlösa sändningar av program

11 §   Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om
   1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från Sverige, och
   2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696).

Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga om sådana program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10-13 §§. Lag (2018:1913).

Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.

12 §   Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.
Lag (2018:1913).

13 §   Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Mediemyndigheten.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2023:840).

14 §   En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren ska anmäla vem som är ställföreträdare till Mediemyndigheten. Lag (2023:840).

15 §   Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgivaren.

16 §   Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas med en uppgift om vem som har utsett utgivaren.
Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.

17 §   Beträffande program som direktsänds får den som ska utse utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv ska svara för yttrandefrihetsbrott som han eller hon begår. Ett sådant beslut ska före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt register hos den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen ska innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.

Ett utdrag ur registret ska genast sändas till Mediemyndigheten varje gång ett beslut har antecknats i det.
Lag (2023:840).

18 §   Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Mediemyndigheten anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla
   - att utgivare ska utses för verksamheten, och
   - att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. Lag (2023:840).

19 §   Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Mediemyndigheten på ansökan av den som bedriver verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. Lag (2023:840).

20 §   Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som föreskrivs i 19 §, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökan avvisas.
Lag (2002:911).

21 §   I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Mediemyndigheten till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Mediemyndigheten.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.
Lag (2023:840).

22 §   Om de förhållanden som avses i 19 § andra-fjärde styckena ändras, ska den som bedriver verksamheten genast anmäla detta till Mediemyndigheten. Lag (2023:840).

23 §   I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Mediemyndigheten. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Lag (2023:840).

24 §   Beslut av Mediemyndigheten i ärenden om utgivningsbevis får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2023:840).

25 §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en ansökan om utgivningsbevis skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i 22 § om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2002:911).

26 §   I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. Lag (2018:1913).

27 §   Mediemyndigheten ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla uppgifter om
   1. databasens namn,
   2. vem som bedriver verksamheten,
   3. från vilken ort informationen tillhandahålls,
   4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,
   5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
   6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.
Lag (2023:840).

28 §   Regeringen får meddela föreskrifter om
   1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och
   2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).

Gemensamma bestämmelser

29 §   Har upphävts genom lag (2018:1803).

30 §   Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. Lag (2018:1913).

4 kap. Om utgivare m.m. av tekniska upptagningar

1 §   I fråga om sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i landet och vilkas ägare samverkar om upptagningen (kassettidningar med sammanställningar av material ur mer än en förlaga) utses utgivaren av de samverkande ägarna.

Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till kassettidningen ska till Myndigheten för tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket.
Lag (2012:903).

2 §   Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.
Lag (2018:1913).

3 §   Har upphävts genom lag (2018:1803).

5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.

Tryckta skrifter

1 §   Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.

2 §   Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främmande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis varken finns eller skall finnas.

Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,
   1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,
   2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften för spridning här.

En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka exemplar av den har förts in i landet.

Program och tekniska upptagningar

3 §   Den som sänder program till allmänheten, tillhandahåller beställradio som finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst eller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställradio och beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader
   1. från sändningen,
   2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen, eller
   3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverk-samhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät.
Lag (2020:873).

4 §   Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (2018:1913).

Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar

5 §   Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (2018:1913).

6 §   Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Lag (2018:1913).

7 §   I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. Lag (2018:1913).

8 §   Har upphävts genom lag (2002:911).

9 §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i 1-6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är gärningen ringa ska det inte dömas till ansvar.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2015:663).

6 kap. Om åtal och tvångsmedel

Medgivande till åtal

1 §   Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 5, 10 eller 12-19 § eller 20 § 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det. Lag (2018:1803).

Tagande i förvar

2 §   I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Lag (2018:1913).

Underrättelse om information i en databas

3 §   En underrättelse enligt 6 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen ska innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet om att viss information i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Underrättelsen ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen den avser.

Den som framställer underrättelsen är skyldig att visa att utgivaren har tagit emot denna. Lag (2018:1803).

7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

1 §   De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).

2 §   Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där den som enligt 8 kap.
tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften har sitt hemvist.

Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften mångfaldigats utomlands, skall den ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.

Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där exemplar av skriften anträffas vara avgörande.

3 §   Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort
   1. varifrån ett program har utgått för sändning,
   2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller
   3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har begåtts.

Yttrandefrihetsmål om program som avses i 1 kap. 3 § tredje stycket andra meningen yttrandefrihetsgrundlagen ska tas upp av Stockholms tingsrätt. Lag (2022:1526).

3 a §   har upphävts genom lag (1998:1442).

Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare

4 §   Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Lag (2018:1913).

5 §   Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.

Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig. Lag (2018:1913).

Handläggning av olika mål i samma rättegång

6 §   Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 1 § andra stycket eller 4 § förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rättegång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. Lag (2002:911).

7 §   Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som skall ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.

Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på grund av samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades i skilda rättegångar.
Om huvudförhandling i rättegången hålls inför jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prövas enbart av rätten.

7 a §   har upphävts genom lag (1998:1442).

8 §   Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet. Lag (2018:1913).

9 §   Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Lag (2018:1913).

8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och ytttrandefrihetsmål

1 §   Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande behandlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.

2 §   I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.

Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. Lag (2018:1913).

3 §   För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas ut.

4 §   Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

5 §   I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en invändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.
yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som föreskrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.

6 §   Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas om jury skall medverka vid prövningen.

De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna inför rätten.

7 §   När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i enlighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är föreskrivet för tvistemål.

9 kap. Om huvudförhandling inför jury

1 §   Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

2 §   Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall. Lag (2018:1913).

3 §   Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det.
Lag (2018:1913).

4 §   Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. Lag (2018:1913).

5 §   När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."

6 §   Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. Lag (2018:1913).

7 §   I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför juryn blivit slutförd, utan dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott föreligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har funnit tillämpliga.

Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en särskild fråga framställas till juryn för varje brott.
Om målets beskaffenhet eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.

Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närvarande få tillfälle att yttra sig över dem.

10 kap. Om överläggning och dom m.m.

1 §   Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning.

Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. Lag (2018:1913).

2 §   Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till de anteckningar, ljudupptagningar och ljud- och bildupptagningar som har tillkommit enligt 6 kap. rättegångsbalken och de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.

Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudförhandlingen inför juryn.

Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.
Lag (2005:701).

3 §   Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas samma dag som juryns svar har lämnats till rätten eller på rättens första arbetsdag därefter. Om rådrum för domens beslutande eller avfattande är oundgängligen nödvändigt, får rätten besluta att domen skall meddelas vid ett senare tillfälle. Om inte synnerligt hinder möter skall dock domen skriftligen avfattas och meddelas, inom en vecka i brottmål då den tilltalade är häktad och annars inom två veckor efter det att juryn har lämnat sitt svar. Domen skall dock alltid vara skriftligen avfattad och meddelad senast tre veckor efter det att juryn lämnat sitt svar.

Juryn behöver inte vara närvarande när domen meddelas.

När målet avgjorts skall parterna snarast underrättas skriftligen om utgången i målet. Lag (1994:132).

4 §   Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader om en målsägandes talan har ogillats men han eller hon hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning. Detta gäller dock endast om frågan om brott har prövats av en jury. Lag (2014:223).

11 kap. Övriga bestämmelser

1 §   Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter.
Lag (2018:1913).

2 §   I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för parterna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.

3 §   I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.

4 §   I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lagfarna domare.

5 §   Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas i en fråga som rör ansvar för brott, ska Justitiekanslern ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Lag (2018:1803).

Övergångbestämmelser

1998:1442
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
   2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.
   3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.

2002:911
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
   2. Den skyldighet att anmäla verksamhetens namn som föreskrivs i 3 kap. 18 § skall, för sådan verksamhet som bedrivs när denna lag träder i kraft, fullgöras senast den 1 april 2003.
   3. Den nya föreskriften i 5 kap. 3 § första stycket tredje meningen om tid för bevarande av inspelning av sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas endast på information som fortfarande finns i databasen vid ikraftträdandet.
   4. Den upphävda föreskriften i 5 kap. 8 § gäller fortfarande för tekniska upptagningar som spritts till allmänheten före ikraftträdandet.

2016:207
   1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet.