SFS 1977:1017

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden / SFS 1977:1017

771017.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:1017 Lag Utkom fr�n trycket den 22 dec. 1977 om �ndring i lagen (1949:164) med vissa best�mmelser om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm�l; utf�rdad den 15 december 1977. Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om lagen (1949:164) med vissa best�mmelser om r�tteg�ngen i try ckfrihetsm�l dels att i 12 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 1-3. 7. 10, II och 13 ?}� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer. I a o ch I b SS, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag denna lag tr�der i k raft. 1 �2 Laga domstol i m �l ang�ende ansvar p� grund av tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift �r tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihets� m�l i de t l�n d�r skriftens utgivningsort �r bel�gen. M�l ang�ende ansvar p� grund av tryckfrihetsbrott genom annan skrift upptages av tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i d et l�n d�r den, som enligt 8 kap. tryckfrihetsf�rordningen har att svara f�r skriften, har sitt hemvist. Finnes ej beh�rig domstol enligt vad som s�gs i f�r sta stycket, upptages m�let av tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i det l�n d�r skriften �r tryckt eller eljest m�ngfaldigad eller, om skriften �r m�ngfaldi� gad utom riket, d�r den som l�tit utl�mna skriften f�r spridning inom riket har sitt hemvist. �r vid talans v�ckande ej k�nt var skriften m�ngfaldigats eller var den, som l�tit utl�mna utom riket m�ngfaldigad skrift f�r sprid� ning h�r i r iket, har hemvist inom detta, upptages m�let av tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i d et l�n d�r exemplar av skriften an� tr�ffas. Finnas flera tingsr�tter som enligt f�rsta eller andra stycket kunna vara beh�riga skall m�let, om den ort som grundar beh�righeten �r bel�gen inom domkretsen f�r en av tingsr�tterna, upptagas av denna, och i ann at fall av den av tingsr�tterna som �r n�rmast den orten. 1 a � Tryckfrihetsm�l ang�ende ansvar p� grund av brott enligt 7 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, varigenom n�gon medverkat till tryckfrihets� brott, upptages av tingsr�tt, som �r beh�rig i fr� ga om ansvar f�r tryckfri� hetsbrottet. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning � tryckfrihetsm�l ang�ende ansvar p� grund av brott enligt 7 kap, 3 � andra stycket tryckfri� hetsf�rordningen, varigenom n�gon anskaffat uppgift eller underr�ttelse vars offentligg�rande innefattat tryckfrihetsbrott f�r vilket han sj�lv svarar enligt 8 kap. samma f�rordning. F�rekomma samtidigt vid tingsr�tt tryckfrihetsm�l ang�ende tryckfri� hetsbrott och tryckfrihetsm�l ang�ende annat brott, som p� s�tt angives i f�rsta stycket har samband med tryckfrihetsbrottet, skola m�len handl�g� gas i en r�tteg�ng, om ej synnerliga sk�l f�ranleda annat. 2290 ' Prop. 1977/78:62. KU 20. rskr 78. ^ .Senaste lydelse 1970 :765. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tryckfrihetsm�l ang�ende ansvar p� grund av annat brott enligt 7 kap. SFS 1977:1017 3 � tryckfrihetsf�rordningen �n som avses i f�rsta stycket upptages av tingsr�tt, som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i det l�n, d �r den mot vilken talan v�ckes har sitt hemvist. Saknar han k�nt hemvist inom riket, upptages m�let av tingsr�tt med beh�righet att upptaga tryckfrihetsm�l i det l�n, d�r brottet f�r�vades eller d�r han gripits eller eljest uppeh�ller sig. F innas flera tingsr�tter som kunna vara beh�riga, �ger 1 � tredje s tyc� ket motsvarande till�mpning. Vad som �r f�reskrivet i r�tteg�ngsbalken ang�ende laga domstol och f�rening av m�l. n�r talan v�ckes mot flera, �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tryckfrihetsm�l som avses i detta stycke. 1 b � �tal f�r brott, som �ger samband med tryckfrihetsbrott eller brott enligt 7 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, m� v�ckas vid den tingsr�tt som �ger upptaga �tal f�r det sist angivna brottet, om r�tten med h�nsyn till ut� redningen eller annan omst�ndighet finner l�mpligt, att �talen upptagas av samma domstol. Tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, och annat brottm�l m�, utan hinder av att f�r m�len sa mma r�tteg�ngsform ej �r till�mplig, hand� l�ggas i e n r�tteg�ng, om det p� grund av m�lens samband med varandra skulle vara till allvarlig ol�genhet att m�len handl�ggas i skilda r�tteg�ngar. H�lles huvu df�rhandling i r�tteg�ng en inf�r jury, skall dock talan, som ej �r att h�nf�ra till t ryckfrihetsm�l, pr�vas enbart av r�tten. Fr�ga om f�rening av m�l enligt andra stycket pr�vas av r�tten p� framst�llning av justitiekanslern. �ver framst�llningen skall den tilltalade i det m�l, som ej �r att h�nf�ra till tryckfrihetsm�l, beredas tillf�lle att yttra sig. Talan mot r�ttens beslut, varigenom m�l f�renats, f�res s�rskilt. Mot beslut, varigenom framst�llning om f�rening av m�l avslagits, m� s�rskild talan f�ras av justitiekanslern. I m�l, som enligt andr a stycket m� f�renas med tryckfrihetsm�l, �r justi� tiekanslern �klagare. 2 I m�l ang�end e ansvar p� grund av tryckfrihetsbrott skall r�tten vid f�rberedande behandling s� snart ske kan utreda huruvida den tilltalade enligt 8 k ap. tryckfrihetsf�rordningen �r ansvarig f�r skriften samt, om s� erfordras, meddela beslut d�rom. Vid beredande av tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, m� r�tten, �ven d� fr�ga �r om allm�nt �tal, h�ra part eller annan s� ock meddela be� slut i fr�ga om m�lets avvisande. F�r behandling av fr�ga som avses i f�rsta stycket m� huvudf�rhandling uts�ttas; vid s�dan f�rhandling eller vid huvudf�r handling, som eljest uts�ttes ehuru m�let i �vrigt ej �r berett till huvudf�rhandling, skall r�tten best� av tre eller fyra lagfarna domare. Om s�rskild talan mot beslut, varigenom r�tten ogillat inv�ndning av till� talad att han enligt 8 kap. tryckfrihetsf�rordningen icke �r ansvarig f�r skriften, g�lle vad i r�tte g�ngsbalken �r stadgat ang�ende inv�ndning om r�tteg�ngshinder. Senaste lydelse 1958:14. 2291 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1977:1017 3 � Vid bere dande av tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, skall tillika bes t�mmas, om jury skall pr�va huruvida brott f�religger. D� jury skall medverka, skola vid sammantr�de med parterna inf�r r�t� ten de �tg�rder f�r juryns bildande vidtagas som i tryckfrihetsf�rord ningen stadgas. Sedan m�lets beredande slutf�rts, skall r�tten uts�tta tid f�r hu� vudf�rhandling. Tryckfrihetsm�l, vari jury ej skall medverka, varde, sedan beredandet slutf�rts, utsatt till h uvudf�rhandling i den f�r brottm�l i allm�nhet g�lla n� de ordningen. 4 � Vid huvudf�rhandling inf�r jury skall r�tten best� av tre eller fyra lagfarna domare. De till tj�nstg�ring i juryn utsedda skola genom r�ttens f�rsorg skriftligen kallas till f�r handlingen. Kallelsen skall inneh�lla s�v�l uppgift � den tid, inom vilken anm�lan om laga f�rfall b�r vara till r�tten in� kommen, som ock erinran om p�f�ljd f�r f�rsummelse att h�rsamma kal� lelsen. Visar juryman laga f�rfall, inkallas fr�n samma grupp av jurym�n sup� pleant till tj�nstg�ring. Finner r�tten att juryman icke styrkt laga f�rfall, varde jurymannen underr�ttad d�rom. Suppleanter kallas i den ordning vari de utlottats. Uteblir juryman � tid till vilken f�rhandlingen inf�r juryn utsatts, skall suppleant f�r den uteblivne inkallas, om uppskov med m�let d�rigenom kan undvikas. �ger den uteblivne ej laga f�rfall och v�llas av utevaron uppskov med m�let, vare han skyld ig att ers�tta statsverket och partema den kostnad, som genom f�rsummelsen uppkommer; dock m� ers�ttnings� skyldigheten j�mkas efter vad r�tten finner sk�ligt. 5 � D� fulltalig jury tillst�deskommit inf�r r�tten, skola juryns medlem� mar avl�gga denna f�rs�kran: "Jag N. N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag s�som ledamot i denna jury efter b�sta f�rst�nd skall be� svara de fr�gor som av r�tten framst�llas och i obrottslig tystnad h�lla s� v�l vad unde r juryns �verl�ggningar yttras som huru de s�rskilda medlem� marna r�sta. Detta vill och skall jag som en �rlig och uppriktig domare tro� get h�lla." 6 � Vid huvudf �rhandlingen �ger juryman att med r� ttens tillst�nd fram� st�lla fr�ga till p art, vittne, sakkunnig eller annan. Fortsatt huvudf�rhandling m� ej h�llas, med mindre juryns sammans�tt� ning �r of�r�ndrad. 7 � Sedan f�rhandlingen inf�r juryn blivit f�rd till slut, skall r�tten utan uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta fr�gan, huruvida brott f�religger efter det eller de lagrum som �klagaren eller m�ls�ganden funnit till�mpliga. F� res talan om ansvar f�r flera brott eller f�ranleder m�ls be� skaffenhet eljest flera fr�gor, skola de framst�llas var f�r sig. Innan fr�gor� na till juryn slutligen avfattas, skall n�rvarande part beredas tillf�lle att ytt� ra sig �ver desamma. 2292 8 � Om de fr�gor, som av r�tten framst�llts till juryn, �verl�gge juryn omedelbart i enrum under en av juryn utsedd ordf�rande. Under �verl�gg- � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ningen skall, om det p�kallas av n�gon av jurym�nnen, juryn sammantr�da SFS 1977:1017 med r�tten f�r att inh�mta upplysningar om vad lag stadgar. Ej m� i r�tten s n�rvaro juryn �verl�gga ang�ende sitt svar eller f�retaga omr�stning. Framst�lld fr�ga skall av juryn besvaras med ja eller nej. Juryn m� ej �t� skiljas, innan samtliga fr�gor blivit besvarade. 9 � Vid juryns �verl�ggning skola handlingarna i m�let j�m te r�ttens pro� tokoll v ara tillg�ngliga. Juryns pr�vning skall grundas � vad vid huvu df�rhandlingen inf�r juryn f�rekommit. Har ny huvudf�rhandling �gt rum, skall pr�vningen grundas � vad d�rvid f�rekommit. Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillst�llas r�tten. 10 � D� i m�l, vari m�ls�gande f�rt talan, fr�gan huruvida brott f�relig� ger pr�vats av jury, m�, om omst�ndigheterna f�ranleda d�rtill, f�rordnas att m�ls�ganden och den tilltalade skola b�ra var sin r�tteg�ngskostnad. 11 � Dom i try ckfrihetsm�l skall meddelas senast s�ckendagen efter det juryns svar tillst�llts r�tten. Finnes p� grund av m�lets beskaffenhet r�d� rum f�r domens beslutande eller avfattande oundg�ngligen erforderligt, m� r�tten dock besluta om anst�nd d�rmed i h�gst en vecka. Vid avkunnande av dom erfordras ej att juryn �r n�rvarande. 12 Best�mmelser om ers�ttning till juryman meddelas av regeringen. 13 � Vad i d enna lag �r stadgat om tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, skall i till�mpliga dela r g�lla betr�ffande tryckfrihetsm�l, vari utan samband med �tal talan f�res om skrifts konfiskering eller om enskilt an� spr�k; i m�l om enskilt anspr�k g�lle d ock f�ljande s�rskilda best�mmel� ser. Vid m�lets beredande skall utredas, huruvida anspr�ket enligt tryckfri� hetsf�rordningen m� g�ras g�llande mot svaranden samt, om s� erfordras, beslut d�rom meddelas. Om f�rel�ggande f�r part att komma tillst�des och om verkan av parts utevaro g�lle vad i r�tteg�ngsb alken �r stadgat ang�en� de sak, varom f�rlikning ej �r till�ten. Skall jury ej medverka varde m�let utsatt till huvudf�rhandling i den f�r tvistem�l i allm �nhet g�llande ord� ningen. Denna lag tr �der i kraft den 1 januari 1978. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om r�tteg�ngen i m�l som f�re ikrafttr�dandet har an- h�ngiggjorts vid domstol. P� regeringens v�gnar SVEN ROMANUS Sigvard Holstad (Justitiedepartementet) '' Senaste lydelse 1964: 748. 2293 � </div> </div>

SFS 1977:1017 Lag

Utkom fr�n trycket

den 22 dec. 1977

om �ndring i lagen (1949:164) med vissa best�mmelser

om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm�l;

utf�rdad den 15 december 1977.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om lagen (1949:164) med

vissa best�mmelser om r�tteg�ngen i try ckfrihetsm�l

dels att i 12 � ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att 1-3. 7. 10, II och 13 ?}� skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer. I a o ch I b SS, av nedan

angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag denna lag tr�der i k raft.

1 �2 Laga domstol i m �l ang�ende ansvar p� grund av tryckfrihetsbrott

genom periodisk skrift �r tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihets�

m�l i de t l�n d�r skriftens utgivningsort �r bel�gen. M�l ang�ende ansvar

p� grund av tryckfrihetsbrott genom annan skrift upptages av tingsr�tt som

�r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i d et l�n d�r den, som enligt 8 kap.

tryckfrihetsf�rordningen har att svara f�r skriften, har sitt hemvist.

Finnes ej beh�rig domstol enligt vad som s�gs i f�r sta stycket, upptages

m�let av tingsr�tt som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i det l�n d�r

skriften �r tryckt eller eljest m�ngfaldigad eller, om skriften �r m�ngfaldi�
gad utom riket, d�r den som l�tit utl�mna skriften f�r spridning inom riket

har sitt hemvist. �r vid talans v�ckande ej k�nt var skriften m�ngfaldigats

eller var den, som l�tit utl�mna utom riket m�ngfaldigad skrift f�r sprid�

ning h�r i r iket, har hemvist inom detta, upptages m�let av tingsr�tt som �r
beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i d et l�n d�r exemplar av skriften an�

tr�ffas.

Finnas flera tingsr�tter som enligt f�rsta eller andra stycket kunna vara

beh�riga skall m�let, om den ort som grundar beh�righeten �r bel�gen

inom domkretsen f�r en av tingsr�tterna, upptagas av denna, och i ann at

fall av den av tingsr�tterna som �r n�rmast den orten.

1 a � Tryckfrihetsm�l ang�ende ansvar p� grund av brott enligt 7 kap.

3 � tryckfrihetsf�rordningen, varigenom n�gon medverkat till tryckfrihets�
brott, upptages av tingsr�tt, som �r beh�rig i fr� ga om ansvar f�r tryckfri�

hetsbrottet. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning � tryckfrihetsm�l

ang�ende ansvar p� grund av brott enligt 7 kap, 3 � andra stycket tryckfri�

hetsf�rordningen, varigenom n�gon anskaffat uppgift eller underr�ttelse
vars offentligg�rande innefattat tryckfrihetsbrott f�r vilket han sj�lv svarar

enligt 8 kap. samma f�rordning.

F�rekomma samtidigt vid tingsr�tt tryckfrihetsm�l ang�ende tryckfri�

hetsbrott och tryckfrihetsm�l ang�ende annat brott, som p� s�tt angives i

f�rsta stycket har samband med tryckfrihetsbrottet, skola m�len handl�g�

gas i en r�tteg�ng, om ej synnerliga sk�l f�ranleda annat.

2290

' Prop. 1977/78:62. KU 20. rskr 78.

^ .Senaste lydelse 1970 :765.

�

Tryckfrihetsm�l ang�ende ansvar p� grund av annat brott enligt 7 kap.

SFS 1977:1017

3 � tryckfrihetsf�rordningen �n som avses i f�rsta stycket upptages av

tingsr�tt, som �r beh�rig att upptaga tryckfrihetsm�l i det l�n, d �r den mot

vilken talan v�ckes har sitt hemvist. Saknar han k�nt hemvist inom riket,
upptages m�let av tingsr�tt med beh�righet att upptaga tryckfrihetsm�l i

det l�n, d�r brottet f�r�vades eller d�r han gripits eller eljest uppeh�ller
sig. F innas flera tingsr�tter som kunna vara beh�riga, �ger 1 � tredje s tyc�

ket motsvarande till�mpning. Vad som �r f�reskrivet i r�tteg�ngsbalken

ang�ende laga domstol och f�rening av m�l. n�r talan v�ckes mot flera,
�ger motsvarande till�mpning i fr�ga om tryckfrihetsm�l som avses i detta
stycke.

1 b � �tal f�r brott, som �ger samband med tryckfrihetsbrott eller brott
enligt 7 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, m� v�ckas vid den tingsr�tt som
�ger upptaga �tal f�r det sist angivna brottet, om r�tten med h�nsyn till ut�

redningen eller annan omst�ndighet finner l�mpligt, att �talen upptagas av

samma domstol.

Tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, och annat brottm�l m�,

utan hinder av att f�r m�len sa mma r�tteg�ngsform ej �r till�mplig, hand�
l�ggas i e n r�tteg�ng, om det p� grund av m�lens samband med varandra
skulle vara till allvarlig ol�genhet att m�len handl�ggas i skilda r�tteg�ngar.

H�lles huvu df�rhandling i r�tteg�ng en inf�r jury, skall dock talan, som ej

�r att h�nf�ra till t ryckfrihetsm�l, pr�vas enbart av r�tten.

Fr�ga om f�rening av m�l enligt andra stycket pr�vas av r�tten p�

framst�llning av justitiekanslern. �ver framst�llningen skall den tilltalade i
det m�l, som ej �r att h�nf�ra till tryckfrihetsm�l, beredas tillf�lle att yttra
sig. Talan mot r�ttens beslut, varigenom m�l f�renats, f�res s�rskilt. Mot

beslut, varigenom framst�llning om f�rening av m�l avslagits, m� s�rskild

talan f�ras av justitiekanslern.

I m�l, som enligt andr a stycket m� f�renas med tryckfrihetsm�l, �r justi�

tiekanslern �klagare.

I m�l ang�end e ansvar p� grund av tryckfrihetsbrott skall r�tten vid

f�rberedande behandling s� snart ske kan utreda huruvida den tilltalade

enligt 8 k ap. tryckfrihetsf�rordningen �r ansvarig f�r skriften samt, om s�
erfordras, meddela beslut d�rom.

Vid beredande av tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, m� r�tten,

�ven d� fr�ga �r om allm�nt �tal, h�ra part eller annan s� ock meddela be�
slut i fr�ga om m�lets avvisande. F�r behandling av fr�ga som avses i
f�rsta stycket m� huvudf�rhandling uts�ttas; vid s�dan f�rhandling eller

vid huvudf�r handling, som eljest uts�ttes ehuru m�let i �vrigt ej �r berett
till huvudf�rhandling, skall r�tten best� av tre eller fyra lagfarna domare.

Om s�rskild talan mot beslut, varigenom r�tten ogillat inv�ndning av till�

talad att han enligt 8 kap. tryckfrihetsf�rordningen icke �r ansvarig f�r
skriften, g�lle vad i r�tte g�ngsbalken �r stadgat ang�ende inv�ndning om

r�tteg�ngshinder.

Senaste lydelse 1958:14.

2291

�

SFS 1977:1017

3 � Vid bere dande av tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om ansvar, skall

tillika bes t�mmas, om jury skall pr�va huruvida brott f�religger.

D� jury skall medverka, skola vid sammantr�de med parterna inf�r r�t�

ten de �tg�rder f�r juryns bildande vidtagas som i tryckfrihetsf�rord ningen
stadgas. Sedan m�lets beredande slutf�rts, skall r�tten uts�tta tid f�r hu�

vudf�rhandling.

Tryckfrihetsm�l, vari jury ej skall medverka, varde, sedan beredandet

slutf�rts, utsatt till h uvudf�rhandling i den f�r brottm�l i allm�nhet g�lla n�
de ordningen.

4 � Vid huvudf�rhandling inf�r jury skall r�tten best� av tre eller fyra
lagfarna domare. De till tj�nstg�ring i juryn utsedda skola genom r�ttens

f�rsorg skriftligen kallas till f�r handlingen. Kallelsen skall inneh�lla s�v�l

uppgift � den tid, inom vilken anm�lan om laga f�rfall b�r vara till r�tten in�

kommen, som ock erinran om p�f�ljd f�r f�rsummelse att h�rsamma kal�

lelsen.

Visar juryman laga f�rfall, inkallas fr�n samma grupp av jurym�n sup�

pleant till tj�nstg�ring. Finner r�tten att juryman icke styrkt laga f�rfall,
varde jurymannen underr�ttad d�rom. Suppleanter kallas i den ordning

vari de utlottats.

Uteblir juryman � tid till vilken f�rhandlingen inf�r juryn utsatts, skall

suppleant f�r den uteblivne inkallas, om uppskov med m�let d�rigenom

kan undvikas. �ger den uteblivne ej laga f�rfall och v�llas av utevaron

uppskov med m�let, vare han skyld ig att ers�tta statsverket och partema

den kostnad, som genom f�rsummelsen uppkommer; dock m� ers�ttnings�
skyldigheten j�mkas efter vad r�tten finner sk�ligt.

5 � D� fulltalig jury tillst�deskommit inf�r r�tten, skola juryns medlem�

mar avl�gga denna f�rs�kran: "Jag N. N. lovar och f�rs�krar p� heder och

samvete, att jag s�som ledamot i denna jury efter b�sta f�rst�nd skall be�
svara de fr�gor som av r�tten framst�llas och i obrottslig tystnad h�lla s�
v�l vad unde r juryns �verl�ggningar yttras som huru de s�rskilda medlem�

marna r�sta. Detta vill och skall jag som en �rlig och uppriktig domare tro�

get h�lla."

6 � Vid huvudf �rhandlingen �ger juryman att med r� ttens tillst�nd fram�

st�lla fr�ga till p art, vittne, sakkunnig eller annan.

Fortsatt huvudf�rhandling m� ej h�llas, med mindre juryns sammans�tt�

ning �r of�r�ndrad.

7 � Sedan f�rhandlingen inf�r juryn blivit f�rd till slut, skall r�tten utan

uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta fr�gan, huruvida brott

f�religger efter det eller de lagrum som �klagaren eller m�ls�ganden funnit

till�mpliga. F� res talan om ansvar f�r flera brott eller f�ranleder m�ls be�
skaffenhet eljest flera fr�gor, skola de framst�llas var f�r sig. Innan fr�gor�

na till juryn slutligen avfattas, skall n�rvarande part beredas tillf�lle att ytt�
ra sig �ver desamma.

2292

8 � Om de fr�gor, som av r�tten framst�llts till juryn, �verl�gge juryn

omedelbart i enrum under en av juryn utsedd ordf�rande. Under �verl�gg-

�

ningen skall, om det p�kallas av n�gon av jurym�nnen, juryn sammantr�da

SFS 1977:1017

med r�tten f�r att inh�mta upplysningar om vad lag stadgar. Ej m� i r�tten s
n�rvaro juryn �verl�gga ang�ende sitt svar eller f�retaga omr�stning.

Framst�lld fr�ga skall av juryn besvaras med ja eller nej. Juryn m� ej �t�

skiljas, innan samtliga fr�gor blivit besvarade.

9 � Vid juryns �verl�ggning skola handlingarna i m�let j�m te r�ttens pro�

tokoll v ara tillg�ngliga.

Juryns pr�vning skall grundas � vad vid huvu df�rhandlingen inf�r juryn

f�rekommit. Har ny huvudf�rhandling �gt rum, skall pr�vningen grundas �

vad d�rvid f�rekommit.

Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillst�llas r�tten.

10 � D� i m�l, vari m�ls�gande f�rt talan, fr�gan huruvida brott f�relig�

ger pr�vats av jury, m�, om omst�ndigheterna f�ranleda d�rtill, f�rordnas
att m�ls�ganden och den tilltalade skola b�ra var sin r�tteg�ngskostnad.

11 � Dom i try ckfrihetsm�l skall meddelas senast s�ckendagen efter det
juryns svar tillst�llts r�tten. Finnes p� grund av m�lets beskaffenhet r�d�

rum f�r domens beslutande eller avfattande oundg�ngligen erforderligt, m�
r�tten dock besluta om anst�nd d�rmed i h�gst en vecka. Vid avkunnande

av dom erfordras ej att juryn �r n�rvarande.

Best�mmelser om ers�ttning till juryman meddelas av regeringen.

13 � Vad i d enna lag �r stadgat om tryckfrihetsm�l, vari talan f�res om

ansvar, skall i till�mpliga dela r g�lla betr�ffande tryckfrihetsm�l, vari utan
samband med �tal talan f�res om skrifts konfiskering eller om enskilt an�
spr�k; i m�l om enskilt anspr�k g�lle d ock f�ljande s�rskilda best�mmel�
ser.

Vid m�lets beredande skall utredas, huruvida anspr�ket enligt tryckfri�

hetsf�rordningen m� g�ras g�llande mot svaranden samt, om s� erfordras,

beslut d�rom meddelas. Om f�rel�ggande f�r part att komma tillst�des och

om verkan av parts utevaro g�lle vad i r�tteg�ngsb alken �r stadgat ang�en�

de sak, varom f�rlikning ej �r till�ten. Skall jury ej medverka varde m�let

utsatt till huvudf�rhandling i den f�r tvistem�l i allm �nhet g�llande ord�

ningen.

Denna lag tr �der i kraft den 1 januari 1978. �ldre best�mmelser g�ller

fortfarande i fr�ga om r�tteg�ngen i m�l som f�re ikrafttr�dandet har an-

h�ngiggjorts vid domstol.

P� regeringens v�gnar

SVEN ROMANUS

Sigvard Holstad
(Justitiedepartementet)

'' Senaste lydelse 1964: 748.

2293

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1977:1017

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se