SFS 1991:1559

911559.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1991:1559

med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

utkom från trycket

yttrandefrihetsgrundlagens områden;

^ december 1991

utfärdad den 5 december 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna lag finns bestäm melser

om ägare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.),
om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.),
om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.),
om be varande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.),
om åtal och tvångsmedel (6 kap.),
om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

(8 kap.),

' Prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr. 37.

2977

94-SFS 1991

¬

background image

SFS 1991:1559

om huvudförhandling inför jury (9 kap.),

om överläggning och dom m. m. (10 kap.) samt
övriga bestämmelser (11 kap.).

2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryck­
ning av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under
tryckfrihetsförordningen.

Uttrycken radioprogram, film och ljudupptagning används i lagen på

samma sätt som i yttra ndefrihetsgrundlagen.

2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m. m.

�gare av periodiska skrifter

1 § Utlänningar som har hemvist här i landet får vara ägare till periodis­

ka skrifter som trycks här.

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av patent- och registreringsverket.
Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för
utgivare.

3 § Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som ä r före­

skrivet om sådana ansökningar, skall sökanden föreläggas att inom viss tid
avhjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökningen avvisas.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden
om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska
skrifter.

5 § Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv­

ningsbevis får överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från

dagen för beslutet.

Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till regeringsrätten

inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmel­

serna i 35 �37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över

kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift

om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten
och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.

Behörighet att vara utgivare
6 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall
finnas.

2978

¬

background image

3 kap. Om utgivare äv radioprograin m. m.

SFS 1991:1559

Sändningar enligt radiolagen

1 § Uppgift om vem som är utgivare sk all antecknas i ett register ho s

programföretaget innan programmet sänds.

I registret skall vidare för vaije särskilt program antecknas beräknad

tidpunkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsänd­

ning eller sändning av inspelat program).

Vid vaije anteckning i registret skall det anges när anteckningen har

gjorts.

Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.

2 § Beträffande program som direktsänds får den som ska ll förordna

utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som fram träder i

programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han be går. Ett

sådant beslut skall före sändningen meddelas de berör da och antecknas i

det regi ster som avses i 1 § . Om inte detta sker, är beslu tet utan verka n.
Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostads­

adress beträflFande var och en som avses med beslutet.

Sändningar i närradio
3 § Vaije sammanslutning som avse r att sända ljudradio me d stöd av

närradiolagen (1982:459) skall utse en utgivare för programverksamheten.

Sammanslutningen skall till närradionämnden anmäla vem som är utgiva­

re.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans

uppdrag upphö r, skall samman slutningen omedelbart utse ny utgivare.
Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.

4 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman­
slutning som har utsett utgivare n. Utgivaren skall till närradion ämnden

anmäla vem som är ställföreträdare.

5 § Till vaije anmälan enli gt 3 eller 4 § sk all fog as bev is att utgivaren
eller ställföreträdaren uppfyller de be hörighetsvillkor som a nges i yttran­
defrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställfö­
reträdare ska ll det dessutom visas att sammanslutningen har godkänt

honom.

6 § Vaije sändning av ett radioprogram i när radio skall avslutas med en

uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Om en

ställföreträdare för utgivaren har tjänstgjort, skall det samtidigt lämnas en

uppgift om ställföreträdarens namn.

Sammanställda radiotidningar
7 § Utgivare av sådana radiotidningar som anges i 1 § första stycket 2 b)
lagen (1981:508)om radiotidningar utses, såvitt gäller den del av radiotid­

ningen som u tgörs av en sammanställning, av de samverkande ägarna till

¬

background image

SFS 1991:1559

de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtas. Utgivaren skall utses för
programverksamheten.

�garen till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till

radiotidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans

uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmä­

las så som sägs i andra stycket.

8 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har

utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till taltid­
ningsnämnden.

9 § Till vaije anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren
eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrande­

frihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträ­
dare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har

utsett utgivaren.

10 § När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn

anges i sändningen.

Andra trådlösa sändningar av radioprogram

11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om radiopro­
gram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.

I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och

inte är avsedda att tas emot i Sverige tilläm pas inte andra föreskrifter i
yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första

stycket.

Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.

12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 5 § första stycket

radiolagen (1966:755) att sända radioprogram också driver verksamhet

för sändning till allmän heten av ljud, bilder eller text genom trå d, tilläm­
pas I och 2 § § i fråga om verksamheten.

13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än
som avses i 12 § skall anmäla vem som har utsetts till patent- och registre­

ringsverket.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans

uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmä­
las så som föreskrivs i första stycket.

14 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har

utsett utgivaren. Utgivaren skall a nmäla vem som är ställföreträdare till
patent- och registreringsverket.

15 § Till vaije anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren

eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrande-

¬

background image

frihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställforeträ-

SFS 1991:1559

dare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har
utsett utgivaren.

16 § Vaije program i en sådan trådsändning som avses i 13§ skall

avslutas med en uppgift om vem som h ar utsett utgivaren. Om en ställfö­

reträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem

ställföreträdaren är.

17 § Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgiva­

re besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i program­
met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Den som
bedriver sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register �ver sådana
förordnanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till patent- och
registreringsverket varje gång ett beslut har antecknats i det.

18 § I fråga om sådant tillhandahållande av upplysningar med hjälp av

elektromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen

tillämpas 12-16 §§.

Gemensamma bestämmelser

19 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare av radioprogram.

20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i
detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare

skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta

kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om utgivare eller ställfö­
reträdare skall dömas till penningböter.

4 kap. Om utgivare av fiimer och ljudupptagningar

1 § Sådana ljudupptagningar som innehåller en för synskadade avsedd

sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i

landet och vilkas ägare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar
med sammanställningar av material ur mer än en förlaga) skall ha en

utgivare. Utgivaren utses av de samverkande ägarna.

�garen till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till

kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans

uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmä­

las så som sägs i andra stycket.

2 § Den skyldighet att lämna uppgifter om vem som har låtit framställa
en film eller en ljudupptagning samt om när, var och av vem exemplaren
har framställts som föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrundlagen skall

2981

¬

background image

SFS 1991:1559

fullgöras genom att uppgifterna intas i själva filmen eller ljudupptagningen
eller anbringas på dennas kassett eller motsvarande hölje.

3 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare av filmer och ljudupptagningar.

5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m. m.

Tryckta skrifter

1 § Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara

ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.

2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och infors hit

för att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet.

Det gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på

främmande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgiv­
ningsbevis varken finns eller skall finnas.

Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,

1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om

det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut

skriften f�r spridning här.

En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka

exemplar av den har förts in i landet.

Radioprogram, filmer och ljudupptagningar

3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att

varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådan a radiopro­

gram som avses i ! kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspel­

ningen skall bevaras i minst sex måna der från sändningen.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad

vidaresändning av radioprogram genom trådnät.

4 § Den som här i landet skall utse utgivare f�r en film eller en ljudupp­

tagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att filmen
eller upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana

filmer och ljudupptagningar som avses i 1 ka p. 7 § andra stycket tryckfri­

hetsförordningen. Skyldigheten gäller även för den som låter framställa en
ljudupptagning som sprids till allmänheten utan att en utgivare behöver
utses.

Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar
5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av vaije skrift,

radioprogram, film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1 -

4 §§.

Han har också rätt a tt kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har
yttrats i ett radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran

2982

biträda justitiekanslern vid anmodan enligt denna paragraf.

⬢ ; ..'-.i

¬

background image

6 § Vaqe enskild so� ansei* att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

SFS 1991:1559

honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett

sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverk­
samheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskil­
de har ock så rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en

bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta

stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av pro­
grammet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radio­

tidningar som anges i 1 § första stycket 2 b) lagen (1981:508) om radiotid­
ningar på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvud sakliga

förlagan.

Första styc ket skall tillämpas också på sådana ljudupptagningar som

innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges
ut här i landet (kas settidningar). I fråga om sådana kassettidningar som

avses i 4 kap. 1 § vilar skyl digheten att låta den enskilde ta del av en

upptagning och fä en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör

den huvudsakliga förlagan.

7 § I närradiolagen (1982:459) finns ytterligare bestämmelser om skyl­

dighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.

I lagen (1978:487) om pli ktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp­

tagningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptag­

ningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.

8 § Ett videogram som avses i 17 § andra stycket lagen om pliktexemplar

av skrifter och ljud- oc h bildupptagningar skall anses ha lämnats ut för
spridning först när pliktexemplar har lämnats.

9 § Den som up psåtligen eller av oaktsamhet bryter mo t vad som före­
skrivs i 1 � 6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. �r brottet ringa,
skall han inte dömas till ansvar.

Justitiekansiem är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i

första stycket.

6 kap. Om åtal och tvångsmedel

Medgivande till åtal

1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1-10 eller

5 § 3 tryc kfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott
enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väc kas endast om reg eringen med ger

det.

Tagande i forvar

2 § I de fall so m ange s i 10 kap. 11 § andra stycket tryckf rihetsförord­

ningen och i motsvarande fall enligt 7 ka p. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen

får en befattningshavare av lägst fänriks grad ta en tr yckt skrift, film eller

ljudupptagning i förvar.

2983

. .

¬

background image

SFS 1991:1559

7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och
yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom

tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en

tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av
den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har

sitt säte.

2 § Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om

periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den

ort där den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för

skriften har sitt hemvist.

Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där

skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften

mångfaldigats utomlan ds, skall den ort vara avgörande där den som har
låtit lämna ut skriften för spridning här i landet ha r sitt hemvist.

Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där

exemplar av skriften anträffas vara avgörande.

3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål skall tas upp är den ort

varifrån ett radioprogram har utgått för sändning eller där en film eller en

ljudupptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt
har förövats.

Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och
anskaffare

4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offe ntliggö­
rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall
talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihets­
förordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den
tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihets­
brottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller

yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som

avses i 7 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 §

andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig

för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentligg örande inne­

fattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

5 § Om talan grundas på att någon, i a nnat fall än det som anges i 4 § ,

har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggöran­

de och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfri­

hetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet

prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefri­
hetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.

�r det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist

eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som

2984

skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrand efrihetsmål för den ort där han har

" i--1

¬

background image

lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars

SFS 1991:1559

uppehåller sig.

Handläggning av olika mål i samma rättegång

6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 §

förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rätte­
gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.

7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas
som tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt
som skall ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.

Ett vanligt b rottmål får handläggas i s amma rättegång som ett tryckfri­

hetsmål eller yttran defrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på

grund av samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de

handlades i skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls

inför jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
prövas enbart av rätten.

8 § Justitiekanslem får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i

samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som

inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i

frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över­
klagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast justi­
tiekanslem föra talan mot beslutet.

9 § Justitiekanslem är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får

handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefri­

hetsmål.

8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrande­
frihetsmål

1 § Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande

behandlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa
målet.

2 § 1 mål om ansvar på gmnd av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott

skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför­
ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgmndlagen. Vidare skall rätten i mål

om skadestånd på gmnd av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket
enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgmnd­
lagen kan riktas mot svaranden.

Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första

stycket.

3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas

ut.

2985

¬

background image

SFS 1991:1559

4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då

målet i något an nat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt

är berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare.
Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har

påböljats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.'

5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en

invändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enlig

t 8 kap. tryckfrihets­

förordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som
föreskrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.

6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestäm­

mas om jury skall medverka vid prövningen.

De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordning­

en och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med par­
tema inför rätten.

7 § När målet är berett skall r ätten sätta ut tid för huvudförhandling.
Skall jury i nte medverka, sätts målet ut till h uvudförhandling enligt vad

som gäller i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet
prövas i enlighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas

vad som är föreskrivet för tvistemål.

9 kap. Om huvudförhandling infor jury

1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna

domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhand­
lingen har påböljats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg

skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid
inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall
också innehålla en upplysning om d et ansvar för kostnader som enligt 4 §
andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.

3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma
grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den
ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jury­

mannen underrättas om det.

4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant
tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten

och partema de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandling­
en måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt

belopp.

2986

⬢f';,

¬

background image

5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, ska ll juryns me dlem-

SFS 1991:1559

mar avlägga denna försäkran: "Jag NN lova r och försäkrar på heder och

samvete, att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs
av rätten och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggning­
ar eller hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som
en ärlig och uppriktig domare troget hålla."

6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd fram­

ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av sam ma medlemmar

som före avbrottet.

7 § I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller

yttrandefrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför

juryn blivit slutförd, utan drö jsmål till juryn s kriftligen fram ställa frågan
om bro tt föreligger enligt den eller de bestämmelser som åkla garen eller

målsäganden har funnit tillämpliga.

Om talan grundas på et t påstående att flera brott har förövats, skall en

särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målels beskaffenhet
eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.

Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närva­

rande få tillfälle att yttra sig över dem.

10 kap. Om överläggning och dom m. m.

1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om

den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman,
skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta

upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro

överlägga om sitt svar eller företa omröstning.

Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja ell er nej.

Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.

2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillg ång till rättens protokoll
och de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.

Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvud­

förhandlingen inför juryn.

Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.

3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas senast

på rättens första arbetsdag efter det att juryns svar har överlämnats. Om

det är nödvändigt, får dock rätten bes luta om anstånd för att beslu ta och
avfatta domen. Anståndet får vara högst en vecka.

Juryn behöver inte vara närvarande när domen avkunnas.

4 § I må l där en mål sägande har fört talan får rätten, om det fin ns skäl

till det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostna­

der. Ett sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger

har prövats av en jury.

2987

¬

background image

SFS 1991:1559

11 kap. �vriga bestämmelser

1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.

2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler
for de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande for

partema att inställa sig och om verkan av parts utevaro.

3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall

rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsfor-

ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.

4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hov rätt bestå av fyra
lagfarna domare.

Denna lag träder i kraft den I janu ari 1992.

Genom lagen upphävs

1. lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfri­

hetsmål,

2. lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförord­

ningens område,

3. radioansvarighetslagen (1966:756),
4. lagen (1982:460) om ansvarighet f�r närradio,
5. lagen (1982:521) om ansvarighet f�r radio- och kassettidningar,
6. lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.
�ldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av talan som har

väckts före ikraftträdandet och i fråga om radioprogram som har sänts och
tystnadsplikter som har uppkommit dessförinnan.

På regeringens vägnar

CARL BILDT

REIDUNN LAUR�0N

(Justitiedepartementet)

2988

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.