SFS 1991:1559

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden / SFS 1991:1559

911559.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1991:1559 med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och utkom fr�n trycket yttrandefrihetsgrundlagens omr�den; ^ december 1991 utf�rdad den 5 december 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag finns best�m melser om �gare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.), om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.), om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.), om be varande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.), om �tal och tv�ngsmedel (6 kap.), om r�tt domstol i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l (7 kap.), om f�rberedande behandling av tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l (8 kap.), ' Prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr. 37. 2977 94-SFS 1991 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 om huvudf�rhandling inf�r jury (9 kap.), om �verl�ggning och dom m. m. (10 kap.) samt �vriga best�mmelser (11 kap.). 2 � De best�mmelser i denna lag som g�ller tryckta skrifter eller tryck� ning av skrifter skall till�mpas �ven p� andra skrifter som faller under tryckfrihetsf�rordningen. Uttrycken radioprogram, film och ljudupptagning anv�nds i lagen p� samma s�tt som i yttra ndefrihetsgrundlagen. 2 kap. Om �gare och utgivare av periodiska skrifter m. m. �gare av periodiska skrifter 1 � Utl�nningar som har hemvist h�r i landet f�r vara �gare till periodis� ka skrifter som trycks h�r. Utgivningsbevis f�r periodiska skrifter 2 � Fr�gor om utgivningsbevis pr�vas av patent- och registreringsverket. Verket tar ocks� emot anm�lningar om utgivare och st�llf�retr�dare f�r utgivare. 3 � Om en ans�kan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som � r f�re� skrivet om s�dana ans�kningar, skall s�kanden f�rel�ggas att inom viss tid avhj�lpa bristen. G�r s�kanden inte det, f�r ans�kningen avvisas. 4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om ans�kningsavgifter i �renden om utgivningsbevis och om avgifter f�r utdrag ur register �ver periodiska skrifter. 5 � Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i �renden om utgiv� ningsbevis f�r �verklagas hos patentbesv�rsr�tten inom tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Patentbesv�rsr�ttens slutliga beslut f�r �verklagas till regeringsr�tten inom tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. D�rvid till�mpas best�mmel� serna i 35 37 �� f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) om besv�r �ver kammarr�ttens beslut. Patentbesv�rsr�ttens beslut skall inneh�lla uppgift om att det kr�vs s�rskilt tillst�nd f�r pr�vning av besv�r till regeringsr�tten och om de grunder p� vilka s�dant tillst�nd meddelas. Beh�righet att vara utgivare 6 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara utgivare f�r periodiska skrifter f�r vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas. 2978 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 kap. Om utgivare �v radioprograin m. m. SFS 1991:1559 S�ndningar enligt radiolagen 1 � Uppgift om vem som �r utgivare sk all antecknas i ett register ho s programf�retaget innan programmet s�nds. I registret skall vidare f�r vaije s�rskilt program antecknas ber�knad tidpunkt f�r s�ndningens b�rjan och formen f�r s�ndningen (direkts�nd� ning eller s�ndning av inspelat program). Vid vaije anteckning i registret skall det anges n�r anteckningen har gjorts. Registret skall vara tillg�ngligt f�r allm�nheten. 2 � Betr�ffande program som direkts�nds f�r den som ska ll f�rordna utgivare besluta att, i st�llet f�r utgivaren, var och en som fram tr�der i programmet sj�lv skall svara f�r yttrandefrihetsbrott som han be g�r. Ett s�dant beslut skall f�re s�ndningen meddelas de ber�r da och antecknas i det regi ster som avses i 1 � . Om inte detta sker, �r beslu tet utan verka n. Anteckningen skall inneh�lla uppgifter om namn, f�delsetid och bostads� adress betr�flFande var och en som avses med beslutet. S�ndningar i n�rradio 3 � Vaije sammanslutning som avse r att s�nda ljudradio me d st�d av n�rradiolagen (1982:459) skall utse en utgivare f�r programverksamheten. Sammanslutningen skall till n�rradion�mnden anm�la vem som �r utgiva� re. Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans uppdrag upph� r, skall samman slutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anm�las s� som f�reskrivs i f�rsta stycket. 4 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den samman� slutning som har utsett utgivare n. Utgivaren skall till n�rradion �mnden anm�la vem som �r st�llf�retr�dare. 5 � Till vaije anm�lan enli gt 3 eller 4 � sk all fog as bev is att utgivaren eller st�llf�retr�daren uppfyller de be h�righetsvillkor som a nges i yttran� defrihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. I fr�ga om st�llf�� retr�dare ska ll det dessutom visas att sammanslutningen har godk�nt honom. 6 � Vaije s�ndning av ett radioprogram i n�r radio skall avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har s�nt programmet. Om en st�llf�retr�dare f�r utgivaren har tj�nstgjort, skall det samtidigt l�mnas en uppgift om st�llf�retr�darens namn. Sammanst�llda radiotidningar 7 � Utgivare av s�dana radiotidningar som anges i 1 � f�rsta stycket 2 b) lagen (1981:508)om radiotidningar utses, s�vitt g�ller den del av radiotid� ningen som u tg�rs av en sammanst�llning, av de samverkande �garna till � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 de periodiska skrifter ur vilka materialet h�mtas. Utgivaren skall utses f�r programverksamheten. �garen till den periodiska skrift som utg�r den huvudsakliga f�rlagan till radiotidningen skall till taltidningsn�mnden anm�la vem som �r utgivare. Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm� las s� som s�gs i andra stycket. 8 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren anm�ler vem st�llf�retr�daren �r till taltid� ningsn�mnden. 9 � Till vaije anm�lan enligt 7 eller 8 � skall fogas bevis att utgivaren eller st�llf�retr�daren uppfyller de beh�righetskrav som anges i yttrande� frihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. Om en st�llf�retr� dare anm�ls, skall det dessutom visas att han �r godk�nd av den som har utsett utgivaren. 10 � N�r st�llf�retr�daren f�r en utgivare tj�nstgjort skall hans namn anges i s�ndningen. Andra tr�dl�sa s�ndningar av radioprogram 11 � Vad som f�reskrivs i 1 och 2 �� g�ller ocks� i fr�ga om radiopro� gram som f�rmedlas genom satellits�ndning som utg�r fr�n Sverige. I fr�ga om program som s�nds av andra �n svenska programf�retag och inte �r avsedda att tas emot i Sverige till�m pas inte andra f�reskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen �n 1 kap. 2 och 3 ��. Inte heller till�mpas f�rsta stycket. Andra tr�ds�ndningar �n vidares�ndningar, m.m. 12 � Om ett programf�retag som har tillst�nd enligt 5 � f�rsta stycket radiolagen (1966:755) att s�nda radioprogram ocks� driver verksamhet f�r s�ndning till allm�n heten av ljud, bilder eller text genom tr� d, till�m� pas I och 2 � � i fr�ga om verksamheten. 13 � Den som utser utgivare av andra radioprogram i tr�ds�ndningar �n som avses i 12 � skall anm�la vem som har utsetts till patent- och registre� ringsverket. Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm� las s� som f�reskrivs i f�rsta stycket. 14 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren skall a nm�la vem som �r st�llf�retr�dare till patent- och registreringsverket. 15 � Till vaije anm�lan enligt 13 eller 14 � skall fogas bevis att utgivaren eller st�llf�retr�daren uppfyller de beh�righetskrav som anges i yttrande- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> frihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. Om en st�llforetr�- SFS 1991:1559 dare anm�ls, skall det dessutom visas att han �r godk�nd av den som har utsett utgivaren. 16 � Vaije program i en s�dan tr�ds�ndning som avses i 13� skall avslutas med en uppgift om vem som h ar utsett utgivaren. Om en st�llf�� retr�dare f�r utgivaren tj�nstg�r, skall det l�mnas en uppgift om vem st�llf�retr�daren �r. 17 � Betr�ffande program som direkts�nds f�r den som skall utse utgiva� re besluta att, i st�llet f�r utgivaren, var och en som framtr�der i program� met sj�lv skall svara f�r yttrandefrihetsbrott som han beg�r. Den som bedriver s�ndningsverksamheten skall f�ra ett s�rskilt register �ver s�dana f�rordnanden. Ett utdrag ur registret skall genast s�ndas till patent- och registreringsverket varje g�ng ett beslut har antecknats i det. 18 � I fr�ga om s�dant tillhandah�llande av upplysningar med hj�lp av elektromagnetiska v�gor som avses i 1 kap. 9 � yttrandefrihetsgrundlagen till�mpas 12-16 ��. Gemensamma best�mmelser 19 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara utgivare av radioprogram. 20 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel f�reskrivs om skyldighet att anteckna eller anm�la utgivare skall d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel f�reskrivs om skyldighet att l�mna uppgift om utgivare eller st�llf�� retr�dare skall d�mas till penningb�ter. 4 kap. Om utgivare av fiimer och ljudupptagningar 1 � S�dana ljudupptagningar som inneh�ller en f�r synskadade avsedd sammanst�llning av tv� eller flera periodiska skrifter som ges ut h�r i landet och vilkas �gare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar med sammanst�llningar av material ur mer �n en f�rlaga) skall ha en utgivare. Utgivaren utses av de samverkande �garna. �garen till den periodiska skrift som utg�r den huvudsakliga f�rlagan till kassettidningen skall till taltidningsn�mnden anm�la vem som �r utgivare. Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm� las s� som s�gs i andra stycket. 2 � Den skyldighet att l�mna uppgifter om vem som har l�tit framst�lla en film eller en ljudupptagning samt om n�r, var och av vem exemplaren har framst�llts som f�reskrivs i 3 kap. 13 � yttrandefrihetsgrundlagen skall 2981 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 fullg�ras genom att uppgifterna intas i sj�lva filmen eller ljudupptagningen eller anbringas p� dennas kassett eller motsvarande h�lje. 3 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara utgivare av filmer och ljudupptagningar. 5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m. m. Tryckta skrifter 1 � Den som h�r i landet framst�ller en tryckt skrift �r skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett �r fr�n det att skriften gavs ut. 2 � Av varje tryckt skrift som har framst�llts utomlands och infors hit f�r att spridas h�r skall ett exemplar bevaras under ett �r fr�n inf�randet. Det g�ller dock inte skrifter som ej �r periodiska och som helt �r skrivna p� fr�mmande spr�k. Det g�ller inte heller periodiska skrifter f�r vilka utgiv� ningsbevis varken finns eller skall finnas. Skyldigheten att bevara skrifterna ligger, 1. i fr�ga om periodiska skrifter p� den som �r utgivare h�r i landet, 2. i fr�ga om andra skrifter p� skriftens f�rl�ggare h�r i landet eller, om det inte finns n�gon s�dan f�rl�ggare, p� den som har l�tit l�mna ut skriften f�r spridning h�r. En skrift som inte �r periodisk beh�ver inte bevaras om endast enstaka exemplar av den har f�rts in i landet. Radioprogram, filmer och ljudupptagningar 3 � Den som s�nder radioprogram till allm�nheten skall ombes�rja att varje program spelas in. Denna skyldighet g�ller ocks� s�dan a radiopro� gram som avses i ! kap. 7 � andra stycket tryckfrihetsf�rordningen. Inspel� ningen skall bevaras i minst sex m�na der fr�n s�ndningen. Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller inte samtidig och of�r�ndrad vidares�ndning av radioprogram genom tr�dn�t. 4 � Den som h�r i landet skall utse utgivare f�r en film eller en ljudupp� tagning �r skyldig att bevara ett exemplar under ett �r fr�n det att filmen eller upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet g�ller ocks� s�dana filmer och ljudupptagningar som avses i 1 ka p. 7 � andra stycket tryckfri� hetsf�rordningen. Skyldigheten g�ller �ven f�r den som l�ter framst�lla en ljudupptagning som sprids till allm�nheten utan att en utgivare beh�ver utses. Skyldighet att tillhandah�lla exemplar och inspelningar 5 � Justitiekanslern har r�tt att utan kostnad f� del av vaije skrift, radioprogram, film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1 - 4 ��. Han har ocks� r�tt a tt kostnadsfritt f� en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Det �ligger polismyndigheten att p� beg�ran 2982 bitr�da justitiekanslern vid anmodan enligt denna paragraf. " ; ..'-.i � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Vaqe enskild so� ansei* att ett yttrandefrihetsbrott har beg�tts mot SFS 1991:1559 honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada p� grund av ett s�dant brott i programmet har r�tt att hos den som driver s�ndningsverk� samheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskil� de har ock s� r�tt att utan kostnad f� en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som s�gs i detta stycke g�ller dock inte, om det �r uppenbart att han inte ber�rs av pro� grammet p� ett s�dant s�tt att han kan vara m�ls�gande. Den skyldighet som avses i f�rsta stycket vilar i fr�ga om s�dana radio� tidningar som anges i 1 � f�rsta stycket 2 b) lagen (1981:508) om radiotid� ningar p� �garen till den periodiska skrift som utg�r den huvud sakliga f�rlagan. F�rsta styc ket skall till�mpas ocks� p� s�dana ljudupptagningar som inneh�ller en f�r synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut h�r i landet (kas settidningar). I fr�ga om s�dana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 � vilar skyl digheten att l�ta den enskilde ta del av en upptagning och f� en utskrift p� �garen till den periodiska skrift som utg�r den huvudsakliga f�rlagan. 7 � I n�rradiolagen (1982:459) finns ytterligare best�mmelser om skyl� dighet att tillhandah�lla inspelningar av radioprogram. I lagen (1978:487) om pli ktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp� tagningar finns best�mmelser om skyldighet att l�mna skrifter och upptag� ningar till bibliotek eller till arkivet f�r ljud och bild. 8 � Ett videogram som avses i 17 � andra stycket lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- oc h bildupptagningar skall anses ha l�mnats ut f�r spridning f�rst n�r pliktexemplar har l�mnats. 9 � Den som up ps�tligen eller av oaktsamhet bryter mo t vad som f�re� skrivs i 1 6 �� d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. �r brottet ringa, skall han inte d�mas till ansvar. Justitiekansiem �r �klagare i m�l om ansvar f�r s�dana brott som avses i f�rsta stycket. 6 kap. Om �tal och tv�ngsmedel Medgivande till �tal 1 � Allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 � 1-10 eller 5 � 3 tryc kfrihetsf�rordningen eller f�r motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen f�r v�c kas endast om reg eringen med ger det. Tagande i forvar 2 � I de fall so m ange s i 10 kap. 11 � andra stycket tryckf rihetsf�rord� ningen och i motsvarande fall enligt 7 ka p. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen f�r en befattningshavare av l�gst f�nriks grad ta en tr yckt skrift, film eller ljudupptagning i f�rvar. 2983 . . � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 7 kap. Om r�tt domstol i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l 1 � De tingsr�tter som med st�d av 12 kap. 1 � tryckfrihetsf�rordningen �r beh�riga att ta upp tryckfrihetsm�l skall pr�va tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l i de fall d�r den ort som avses i 2 eller 3 � ligger inom tingsr�ttens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen f�r en tingsr�tt som �r beh�rig att ta upp tryckfrihetsm�l, skall m�let pr�vas av den tingsr�tt inom vars domkrets l�nsstyrelsen i det l�n d�r orten ligger har sitt s�te. 2 � Avg�rande f�r var ett tryckfrihetsm�l skall tas upp �r i fr�ga om periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i fr�ga om andra skrifter den ort d�r den som enligt 8 kap. tryckfrihetsf�rordningen �r ansvarig f�r skriften har sitt hemvist. Om n�gon ort inte kan fastst�llas enligt f�rsta stycket, skall den ort d�r skriften har tryckts eller eljest m�ngfaldigats vara avg�rande. Har skriften m�ngfaldigats utomlan ds, skall den ort vara avg�rande d�r den som har l�tit l�mna ut skriften f�r spridning h�r i landet ha r sitt hemvist. Om varken f�rsta eller andra stycket ger ledning, skall den ort d�r exemplar av skriften antr�ffas vara avg�rande. 3 � Avg�rande f�r var ett yttrandefrihetsm�l skall tas upp �r den ort varifr�n ett radioprogram har utg�tt f�r s�ndning eller d�r en film eller en ljudupptagning har l�mnats ut f�r spridning eller d�r brottet p� annat s�tt har f�r�vats. Gemensamma best�mmelser f�r m�l om sanktioner mot meddelare och anskaffare 4 � Om n�gon genom att l�mna eller anskaffa en uppgift f�r offe ntligg�� rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan mot honom om ansvar f�r brott som avses i 7 kap. 3 � tryckfrihets� f�rordningen eller 5 kap. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsr�tt som �r r�tt domstol i fr�ga om tryckfrihets- eller yttrandefrihets� brottet. Den tingsr�tt som �r r�tt domstol i fr�ga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott �r ocks� r�tt domstol i fr�ga om �tal f�r brott som avses i 7 kap. 3 � andra stycket tryckfrihetsf�rordningen eller 5 kap. 3 � andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som �r ansvarig f�r offentligg�randet har anskaffat den uppgift vars offentligg �rande inne� fattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. 5 � Om talan grundas p� att n�gon, i a nnat fall �n det som anges i 4 � , har l�mnat eller anskaffat uppgifter eller underr�ttelser f�r offentligg�ran� de och d�rigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 � tryckfri� hetsf�rordningen eller 5 kap. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen, skall m�let pr�vas av den tingsr�tt som skall ta upp tryckfrihetsm�l och yttrandefri� hetsm�l f�r den ort d�r uppgiftsl�mnaren har sitt hemvist. �r det inte k�nt var uppgiftsl�mnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall m�let pr�vas av den tingsr�tt som 2984 skall ta upp tryckfrihetsm�l och yttrand efrihetsm�l f�r den ort d�r han har " i--1 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> l�mnat eller anskaffat uppgiften eller d�r han har gripits eller annars SFS 1991:1559 uppeh�ller sig. Handl�ggning av olika m�l i samma r�tteg�ng 6 � Om m�l som har samband med varandra p� det s�tt som anges i 4 � f�rekommer samtidigt vid en tingsr�tt, skall m�len handl�ggas i en r�tte� g�ng. Det g�ller dock inte om synnerliga sk�l talar mot det. 7 � Ett �tal som har samband med ett annat �tal som skall handl�ggas som tryckfrihetsm�l eller yttrandefrihetsm�l f�r v�ckas vid den tingsr�tt som skall ta upp det sist n�mnda �talet, om det �r l�mpligt. Ett vanligt b rottm�l f�r handl�ggas i s amma r�tteg�ng som ett tryckfri� hetsm�l eller yttran defrihetsm�l i vilket talan f�rs om ansvar, om det p� grund av samband mellan m�len skulle skapa allvarliga ol�genheter att de handlades i skilda r�tteg�ngar. Om huvudf�rhandling i r�tteg�ngen h�lls inf�r jury, skall dock andra m�l �n tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l pr�vas enbart av r�tten. 8 � Justitiekanslem f�r hos r�tten beg�ra att flera m�l skall handl�ggas i samma r�tteg�ng enligt 7 � andra stycket. Den tilltalade i det av m�len som inte �r tryckfrihetsm�l eller yttrandefrihetsm�l skall f� tillf�lle att yttra sig i fr�gan. Framst�llningen pr�vas d�refter av r�tten. R�ttens beslut f�r �ver� klagas s�rskilt. Har r�tten avslagit framst�llningen, f�r dock endast justi� tiekanslem f�ra talan mot beslutet. 9 � Justitiekanslem �r �klagare i m�l som enligt 7 � andra stycket f�r handl�ggas i samma r�tteg�ng som ett tryckfrihetsm�l eller ett yttrandefri� hetsm�l. 8 kap. Om f�rberedande behandling av tryckfrihetsm�l och yttrande� frihetsm�l 1 � R�tten f�r, �ven d� det g�ller allm�nt �tal, under den f�rberedande behandlingen av ett m�l h�ra parter och andra samt besluta att avvisa m�let. 2 � 1 m�l om ansvar p� gmnd av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall r�tten utreda om den �talade �r ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsf�r� ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgmndlagen. Vidare skall r�tten i m�l om skadest�nd p� gmnd av s�dana brott utreda om skadest�ndsanspr�ket enligt 11 kap. tryckfrihetsf�rordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgmnd� lagen kan riktas mot svaranden. Om s� erfordras skall r�tten meddela beslut i de fr�gor som avses i f�rsta stycket. 3 � F�r behandling av fr�gor som anges i 2 � f�r huvudf�rhandling s�ttas ut. 2985 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 4 � Vid huvudf�rhandling f�r pr�vning av fr�gor som anges i 2 � eller d� m�let i n�got an nat fall s�tts ut till huvudf�rhandling utan att det i �vrigt �r berett f�r s�dan f�rhandling, skall r�tten best� av tre lagfarna domare. Om det intr�ffar f�rfall f�r n�gon av dem sedan huvudf�rhandlingen har p�b�ljats, �r dock r�tten domf�r med tv� lagfarna domare.' 5 � I fr�ga om s�rskild talan mot ett beslut, varigenom r�tten ogillat en inv�ndning av en tilltalad att han inte �r ansvarig enlig t 8 kap. tryckfrihets� f�rordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, till�mpas vad som f�reskrivs i r�tteg�ngsbalken om inv�ndning om r�tteg�ngshinder. 6 � Under den f�rberedande behandlingen av ett m�l skall det best�m� mas om jury skall medverka vid pr�vningen. De �tg�rder f�r juryns bildande som f�reskrivs i tryckfrihetsf�rordning� en och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammantr�de med par� tema inf�r r�tten. 7 � N�r m�let �r berett skall r �tten s�tta ut tid f�r huvudf�rhandling. Skall jury i nte medverka, s�tts m�let ut till h uvudf�rhandling enligt vad som g�ller i allm�nhet. F�rs talan om ansvar eller konfiskation skall m�let pr�vas i enlighet med vad som g�ller f�r brottm�l. I annat fall till�mpas vad som �r f�reskrivet f�r tvistem�l. 9 kap. Om huvudf�rhandling infor jury 1 � Vid huvudf�rhandling inf�r jury skall r�tten best� av tre lagfarna domare. Om det intr�ffar f�rfall f�r n�gon av dem sedan huvudf�rhand� lingen har p�b�ljats, �r dock r�tten domf�r med tv� lagfarna domare. 2 � Den som har utsetts att tj�nstg�ra i juryn skall genom r�ttens f�rsorg skriftligen kallas till huvudf�rhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anm�lningar om laga f�rfall b�r ha n�tt r�tten. Kallelsen skall ocks� inneh�lla en upplysning om d et ansvar f�r kostnader som enligt 4 � andra stycket kan �l�ggas jurymannen om han uteblir utan laga f�rfall. 3 � Om en juryman har styrkt laga f�rfall, skall en suppleant fr�n samma grupp av jurym�n inkallas till tj�nstg�ring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Finner r�tten att en juryman inte har styrkt laga f�rfall, skall jury� mannen underr�ttas om det. 4 � Uteblir en juryman fr�n huvudf�rhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med m�let d�rigenom kan undvikas. Har den uteblivne inte laga f�rfall, skall han �l�ggas att ers�tta staten och partema de kostnader som hans f�rsummelse orsakat om f�rhandling� en m�ste st�llas in. R�tten f�r dock minska ers�ttningen till ett sk�ligt belopp. 2986 "f';, � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � N�r en fulltalig jury har samlats inf�r r�tten, ska ll juryns me dlem- SFS 1991:1559 mar avl�gga denna f�rs�kran: "Jag NN lova r och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag efter b�sta f�rst�nd skall besvara de fr�gor som framst�lls av r�tten och aldrig r�ja vare sig vad som yttras under juryns �verl�ggning� ar eller hur de enskilda medlemmarna r�star. Detta vill och skall jag som en �rlig och uppriktig domare troget h�lla." 6 � Vid huvudf�rhandlingen f�r jurym�nnen med r�ttens tillst�nd fram� st�lla fr�gor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid fortsatt huvudf�rhandling skall juryn best� av sam ma medlemmar som f�re avbrottet. 7 � I m�l d�r talan grundas p� ett p�st�ende att ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott har beg�tts skall r�tten, sedan f�rhandlingen inf�r juryn blivit slutf�rd, utan dr� jsm�l till juryn s kriftligen fram st�lla fr�gan om bro tt f�religger enligt den eller de best�mmelser som �kla garen eller m�ls�ganden har funnit till�mpliga. Om talan grundas p� et t p�st�ende att flera brott har f�r�vats, skall en s�rskild fr�ga framst�llas till juryn f�r varje brott. Om m�lels beskaffenhet eljest f�ranleder flera fr�gor, skall de framst�llas var f�r sig. Innan fr�gorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som �r n�rva� rande f� tillf�lle att yttra sig �ver dem. 10 kap. Om �verl�ggning och dom m. m. 1 � Juryn skall omedelbart utse en ordf�rande och �verl�gga i enrum om den eller de fr�gor som r�tten har framst�llt. Om det beg�rs av en juryman, skall juryn under �verl�ggningen sammantr�da med r�tten f�r att inh�mta upplysningar om vad som f�reskrivs i lag. Juryn f�r inte i r�ttens n�rvaro �verl�gga om sitt svar eller f�reta omr�stning. Juryn skall besvara de fr�gor som r�tten har framst�llt med ja ell er nej. Juryn f�r inte skiljas �t innan alla fr�gor har besvarats. 2 � Juryn skall under sin �verl�ggning ha tillg �ng till r�ttens protokoll och de handlingar som har �beropats under huvudf�rhandlingen. Juryns pr�vning skall grundas p� vad som har kommit fram vid huvud� f�rhandlingen inf�r juryn. Juryns svar skall skriftligen �verl�mnas till r�tten. 3 � Dom i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall meddelas senast p� r�ttens f�rsta arbetsdag efter det att juryns svar har �verl�mnats. Om det �r n�dv�ndigt, f�r dock r�tten bes luta om anst�nd f�r att beslu ta och avfatta domen. Anst�ndet f�r vara h�gst en vecka. Juryn beh�ver inte vara n�rvarande n�r domen avkunnas. 4 � I m� l d�r en m�l s�gande har f�rt talan f�r r�tten, om det fin ns sk�l till det, besluta att vardera parten skall st� f�r sina egna r�tteg�ngskostna� der. Ett s�dant beslut f�r dock fattas endast om fr�gan om brott f�religger har pr�vats av en jury. 2987 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1559 11 kap. �vriga best�mmelser 1 � Best�mmelser om ers�ttning till jurym�n meddelas av regeringen. 2 � I m�l om skadest�nd p� grund av brott skall r�tteg�ngsbalkens regler for de fall d�r f�rlikning inte �r till�ten g�lla i fr�ga om f�rel�ggande for partema att inst�lla sig och om verkan av parts utevaro. 3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall r�tteg�ngsbalken till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av tryckfrihetsfor- ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller best�mmelserna i denna lag. 4 � I tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall hov r�tt best� av fyra lagfarna domare. Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1992. Genom lagen upph�vs 1. lagen (1949:164) med vissa best�mmelser om r�tteg�ngen i tryckfri� hetsm�l, 2. lagen (1977:1016) med vissa best�mmelser p� tryckfrihetsf�rord� ningens omr�de, 3. radioansvarighetslagen (1966:756), 4. lagen (1982:460) om ansvarighet f�r n�rradio, 5. lagen (1982:521) om ansvarighet f�r radio- och kassettidningar, 6. lagen (1985:1057) om ansvarighet f�r lokala kabels�ndningar. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande vid pr�vning av talan som har v�ckts f�re ikrafttr�dandet och i fr�ga om radioprogram som har s�nts och tystnadsplikter som har uppkommit dessf�rinnan. P� regeringens v�gnar CARL BILDT REIDUNN LAUR�N (Justitiedepartementet) 2988 � </div> </div>

Lag

SFS 1991:1559

med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och

utkom fr�n trycket

yttrandefrihetsgrundlagens omr�den;

^ december 1991

utf�rdad den 5 december 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � I denna lag finns best�m melser

om �gare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.),
om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.),
om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.),
om be varande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.),
om �tal och tv�ngsmedel (6 kap.),
om r�tt domstol i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l (7 kap.),
om f�rberedande behandling av tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l

(8 kap.),

' Prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr. 37.

2977

94-SFS 1991

�

SFS 1991:1559

om huvudf�rhandling inf�r jury (9 kap.),

om �verl�ggning och dom m. m. (10 kap.) samt
�vriga best�mmelser (11 kap.).

2 � De best�mmelser i denna lag som g�ller tryckta skrifter eller tryck�
ning av skrifter skall till�mpas �ven p� andra skrifter som faller under
tryckfrihetsf�rordningen.

Uttrycken radioprogram, film och ljudupptagning anv�nds i lagen p�

samma s�tt som i yttra ndefrihetsgrundlagen.

2 kap. Om �gare och utgivare av periodiska skrifter m. m.

�gare av periodiska skrifter

1 � Utl�nningar som har hemvist h�r i landet f�r vara �gare till periodis�

ka skrifter som trycks h�r.

Utgivningsbevis f�r periodiska skrifter

2 � Fr�gor om utgivningsbevis pr�vas av patent- och registreringsverket.
Verket tar ocks� emot anm�lningar om utgivare och st�llf�retr�dare f�r
utgivare.

3 � Om en ans�kan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som � r f�re�

skrivet om s�dana ans�kningar, skall s�kanden f�rel�ggas att inom viss tid
avhj�lpa bristen. G�r s�kanden inte det, f�r ans�kningen avvisas.

4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om ans�kningsavgifter i �renden
om utgivningsbevis och om avgifter f�r utdrag ur register �ver periodiska
skrifter.

5 � Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i �renden om utgiv�

ningsbevis f�r �verklagas hos patentbesv�rsr�tten inom tv� m�nader fr�n

dagen f�r beslutet.

Patentbesv�rsr�ttens slutliga beslut f�r �verklagas till regeringsr�tten

inom tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. D�rvid till�mpas best�mmel�

serna i 35 37 �� f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) om besv�r �ver

kammarr�ttens beslut. Patentbesv�rsr�ttens beslut skall inneh�lla uppgift

om att det kr�vs s�rskilt tillst�nd f�r pr�vning av besv�r till regeringsr�tten
och om de grunder p� vilka s�dant tillst�nd meddelas.

Beh�righet att vara utgivare
6 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare f�r periodiska skrifter f�r vilka utgivningsbevis finns eller skall
finnas.

2978

�

3 kap. Om utgivare �v radioprograin m. m.

SFS 1991:1559

S�ndningar enligt radiolagen

1 � Uppgift om vem som �r utgivare sk all antecknas i ett register ho s

programf�retaget innan programmet s�nds.

I registret skall vidare f�r vaije s�rskilt program antecknas ber�knad

tidpunkt f�r s�ndningens b�rjan och formen f�r s�ndningen (direkts�nd�

ning eller s�ndning av inspelat program).

Vid vaije anteckning i registret skall det anges n�r anteckningen har

gjorts.

Registret skall vara tillg�ngligt f�r allm�nheten.

2 � Betr�ffande program som direkts�nds f�r den som ska ll f�rordna

utgivare besluta att, i st�llet f�r utgivaren, var och en som fram tr�der i

programmet sj�lv skall svara f�r yttrandefrihetsbrott som han be g�r. Ett

s�dant beslut skall f�re s�ndningen meddelas de ber�r da och antecknas i

det regi ster som avses i 1 � . Om inte detta sker, �r beslu tet utan verka n.
Anteckningen skall inneh�lla uppgifter om namn, f�delsetid och bostads�

adress betr�flFande var och en som avses med beslutet.

S�ndningar i n�rradio
3 � Vaije sammanslutning som avse r att s�nda ljudradio me d st�d av

n�rradiolagen (1982:459) skall utse en utgivare f�r programverksamheten.

Sammanslutningen skall till n�rradion�mnden anm�la vem som �r utgiva�

re.

Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans

uppdrag upph� r, skall samman slutningen omedelbart utse ny utgivare.
Denne skall anm�las s� som f�reskrivs i f�rsta stycket.

4 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den samman�
slutning som har utsett utgivare n. Utgivaren skall till n�rradion �mnden

anm�la vem som �r st�llf�retr�dare.

5 � Till vaije anm�lan enli gt 3 eller 4 � sk all fog as bev is att utgivaren
eller st�llf�retr�daren uppfyller de be h�righetsvillkor som a nges i yttran�
defrihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. I fr�ga om st�llf��
retr�dare ska ll det dessutom visas att sammanslutningen har godk�nt

honom.

6 � Vaije s�ndning av ett radioprogram i n�r radio skall avslutas med en

uppgift om vilken sammanslutning som har s�nt programmet. Om en

st�llf�retr�dare f�r utgivaren har tj�nstgjort, skall det samtidigt l�mnas en

uppgift om st�llf�retr�darens namn.

Sammanst�llda radiotidningar
7 � Utgivare av s�dana radiotidningar som anges i 1 � f�rsta stycket 2 b)
lagen (1981:508)om radiotidningar utses, s�vitt g�ller den del av radiotid�

ningen som u tg�rs av en sammanst�llning, av de samverkande �garna till

�

SFS 1991:1559

de periodiska skrifter ur vilka materialet h�mtas. Utgivaren skall utses f�r
programverksamheten.

�garen till den periodiska skrift som utg�r den huvudsakliga f�rlagan till

radiotidningen skall till taltidningsn�mnden anm�la vem som �r utgivare.

Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans

uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm�

las s� som s�gs i andra stycket.

8 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den som har

utsett utgivaren. Utgivaren anm�ler vem st�llf�retr�daren �r till taltid�
ningsn�mnden.

9 � Till vaije anm�lan enligt 7 eller 8 � skall fogas bevis att utgivaren
eller st�llf�retr�daren uppfyller de beh�righetskrav som anges i yttrande�

frihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. Om en st�llf�retr�
dare anm�ls, skall det dessutom visas att han �r godk�nd av den som har

utsett utgivaren.

10 � N�r st�llf�retr�daren f�r en utgivare tj�nstgjort skall hans namn

anges i s�ndningen.

Andra tr�dl�sa s�ndningar av radioprogram

11 � Vad som f�reskrivs i 1 och 2 �� g�ller ocks� i fr�ga om radiopro�
gram som f�rmedlas genom satellits�ndning som utg�r fr�n Sverige.

I fr�ga om program som s�nds av andra �n svenska programf�retag och

inte �r avsedda att tas emot i Sverige till�m pas inte andra f�reskrifter i
yttrandefrihetsgrundlagen �n 1 kap. 2 och 3 ��. Inte heller till�mpas f�rsta

stycket.

Andra tr�ds�ndningar �n vidares�ndningar, m.m.

12 � Om ett programf�retag som har tillst�nd enligt 5 � f�rsta stycket

radiolagen (1966:755) att s�nda radioprogram ocks� driver verksamhet

f�r s�ndning till allm�n heten av ljud, bilder eller text genom tr� d, till�m�
pas I och 2 � � i fr�ga om verksamheten.

13 � Den som utser utgivare av andra radioprogram i tr�ds�ndningar �n
som avses i 12 � skall anm�la vem som har utsetts till patent- och registre�

ringsverket.

Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans

uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm�
las s� som f�reskrivs i f�rsta stycket.

14 � En st�llf�retr�dare f�r utgivaren skall vara godk�nd av den som har

utsett utgivaren. Utgivaren skall a nm�la vem som �r st�llf�retr�dare till
patent- och registreringsverket.

15 � Till vaije anm�lan enligt 13 eller 14 � skall fogas bevis att utgivaren

eller st�llf�retr�daren uppfyller de beh�righetskrav som anges i yttrande-

�

frihetsgrundlagen och att han har �tagit sig uppdraget. Om en st�llforetr�-

SFS 1991:1559

dare anm�ls, skall det dessutom visas att han �r godk�nd av den som har
utsett utgivaren.

16 � Vaije program i en s�dan tr�ds�ndning som avses i 13� skall

avslutas med en uppgift om vem som h ar utsett utgivaren. Om en st�llf��

retr�dare f�r utgivaren tj�nstg�r, skall det l�mnas en uppgift om vem

st�llf�retr�daren �r.

17 � Betr�ffande program som direkts�nds f�r den som skall utse utgiva�

re besluta att, i st�llet f�r utgivaren, var och en som framtr�der i program�
met sj�lv skall svara f�r yttrandefrihetsbrott som han beg�r. Den som
bedriver s�ndningsverksamheten skall f�ra ett s�rskilt register �ver s�dana
f�rordnanden. Ett utdrag ur registret skall genast s�ndas till patent- och
registreringsverket varje g�ng ett beslut har antecknats i det.

18 � I fr�ga om s�dant tillhandah�llande av upplysningar med hj�lp av

elektromagnetiska v�gor som avses i 1 kap. 9 � yttrandefrihetsgrundlagen

till�mpas 12-16 ��.

Gemensamma best�mmelser

19 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare av radioprogram.

20 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i
detta kapitel f�reskrivs om skyldighet att anteckna eller anm�la utgivare

skall d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta

kapitel f�reskrivs om skyldighet att l�mna uppgift om utgivare eller st�llf��
retr�dare skall d�mas till penningb�ter.

4 kap. Om utgivare av fiimer och ljudupptagningar

1 � S�dana ljudupptagningar som inneh�ller en f�r synskadade avsedd

sammanst�llning av tv� eller flera periodiska skrifter som ges ut h�r i

landet och vilkas �gare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar
med sammanst�llningar av material ur mer �n en f�rlaga) skall ha en

utgivare. Utgivaren utses av de samverkande �garna.

�garen till den periodiska skrift som utg�r den huvudsakliga f�rlagan till

kassettidningen skall till taltidningsn�mnden anm�la vem som �r utgivare.

Om den som �r utsedd till utgivare inte l�ngre �r beh�rig eller hans

uppdrag upph�r, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anm�

las s� som s�gs i andra stycket.

2 � Den skyldighet att l�mna uppgifter om vem som har l�tit framst�lla
en film eller en ljudupptagning samt om n�r, var och av vem exemplaren
har framst�llts som f�reskrivs i 3 kap. 13 � yttrandefrihetsgrundlagen skall

2981

�

SFS 1991:1559

fullg�ras genom att uppgifterna intas i sj�lva filmen eller ljudupptagningen
eller anbringas p� dennas kassett eller motsvarande h�lje.

3 � Utl�nningar f�r p� samma villkor som svenska medborgare vara

utgivare av filmer och ljudupptagningar.

5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m. m.

Tryckta skrifter

1 � Den som h�r i landet framst�ller en tryckt skrift �r skyldig att bevara

ett exemplar av skriften under ett �r fr�n det att skriften gavs ut.

2 � Av varje tryckt skrift som har framst�llts utomlands och infors hit

f�r att spridas h�r skall ett exemplar bevaras under ett �r fr�n inf�randet.

Det g�ller dock inte skrifter som ej �r periodiska och som helt �r skrivna p�

fr�mmande spr�k. Det g�ller inte heller periodiska skrifter f�r vilka utgiv�
ningsbevis varken finns eller skall finnas.

Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,

1. i fr�ga om periodiska skrifter p� den som �r utgivare h�r i landet,
2. i fr�ga om andra skrifter p� skriftens f�rl�ggare h�r i landet eller, om

det inte finns n�gon s�dan f�rl�ggare, p� den som har l�tit l�mna ut

skriften f�r spridning h�r.

En skrift som inte �r periodisk beh�ver inte bevaras om endast enstaka

exemplar av den har f�rts in i landet.

Radioprogram, filmer och ljudupptagningar

3 � Den som s�nder radioprogram till allm�nheten skall ombes�rja att

varje program spelas in. Denna skyldighet g�ller ocks� s�dan a radiopro�

gram som avses i ! kap. 7 � andra stycket tryckfrihetsf�rordningen. Inspel�

ningen skall bevaras i minst sex m�na der fr�n s�ndningen.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller inte samtidig och of�r�ndrad

vidares�ndning av radioprogram genom tr�dn�t.

4 � Den som h�r i landet skall utse utgivare f�r en film eller en ljudupp�

tagning �r skyldig att bevara ett exemplar under ett �r fr�n det att filmen
eller upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet g�ller ocks� s�dana

filmer och ljudupptagningar som avses i 1 ka p. 7 � andra stycket tryckfri�

hetsf�rordningen. Skyldigheten g�ller �ven f�r den som l�ter framst�lla en
ljudupptagning som sprids till allm�nheten utan att en utgivare beh�ver
utses.

Skyldighet att tillhandah�lla exemplar och inspelningar
5 � Justitiekanslern har r�tt att utan kostnad f� del av vaije skrift,

radioprogram, film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1 -

4 ��.

Han har ocks� r�tt a tt kostnadsfritt f� en bestyrkt utskrift av vad som har
yttrats i ett radioprogram. Det �ligger polismyndigheten att p� beg�ran

2982

bitr�da justitiekanslern vid anmodan enligt denna paragraf.

" ; ..'-.i

�

6 � Vaqe enskild so� ansei* att ett yttrandefrihetsbrott har beg�tts mot

SFS 1991:1559

honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada p� grund av ett

s�dant brott i programmet har r�tt att hos den som driver s�ndningsverk�
samheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskil�
de har ock s� r�tt att utan kostnad f� en kopia av inspelningen eller en

bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som s�gs i detta

stycke g�ller dock inte, om det �r uppenbart att han inte ber�rs av pro�
grammet p� ett s�dant s�tt att han kan vara m�ls�gande.

Den skyldighet som avses i f�rsta stycket vilar i fr�ga om s�dana radio�

tidningar som anges i 1 � f�rsta stycket 2 b) lagen (1981:508) om radiotid�
ningar p� �garen till den periodiska skrift som utg�r den huvud sakliga

f�rlagan.

F�rsta styc ket skall till�mpas ocks� p� s�dana ljudupptagningar som

inneh�ller en f�r synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges
ut h�r i landet (kas settidningar). I fr�ga om s�dana kassettidningar som

avses i 4 kap. 1 � vilar skyl digheten att l�ta den enskilde ta del av en

upptagning och f� en utskrift p� �garen till den periodiska skrift som utg�r

den huvudsakliga f�rlagan.

7 � I n�rradiolagen (1982:459) finns ytterligare best�mmelser om skyl�

dighet att tillhandah�lla inspelningar av radioprogram.

I lagen (1978:487) om pli ktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp�

tagningar finns best�mmelser om skyldighet att l�mna skrifter och upptag�

ningar till bibliotek eller till arkivet f�r ljud och bild.

8 � Ett videogram som avses i 17 � andra stycket lagen om pliktexemplar

av skrifter och ljud- oc h bildupptagningar skall anses ha l�mnats ut f�r
spridning f�rst n�r pliktexemplar har l�mnats.

9 � Den som up ps�tligen eller av oaktsamhet bryter mo t vad som f�re�
skrivs i 1 6 �� d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. �r brottet ringa,
skall han inte d�mas till ansvar.

Justitiekansiem �r �klagare i m�l om ansvar f�r s�dana brott som avses i

f�rsta stycket.

6 kap. Om �tal och tv�ngsmedel

Medgivande till �tal

1 � Allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 � 1-10 eller

5 � 3 tryc kfrihetsf�rordningen eller f�r motsvarande yttrandefrihetsbrott
enligt yttrandefrihetsgrundlagen f�r v�c kas endast om reg eringen med ger

det.

Tagande i forvar

2 � I de fall so m ange s i 10 kap. 11 � andra stycket tryckf rihetsf�rord�

ningen och i motsvarande fall enligt 7 ka p. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen

f�r en befattningshavare av l�gst f�nriks grad ta en tr yckt skrift, film eller

ljudupptagning i f�rvar.

2983

. .

�

SFS 1991:1559

7 kap. Om r�tt domstol i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l

1 � De tingsr�tter som med st�d av 12 kap. 1 � tryckfrihetsf�rordningen

�r beh�riga att ta upp tryckfrihetsm�l skall pr�va tryckfrihetsm�l och
yttrandefrihetsm�l i de fall d�r den ort som avses i 2 eller 3 � ligger inom

tingsr�ttens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen f�r en

tingsr�tt som �r beh�rig att ta upp tryckfrihetsm�l, skall m�let pr�vas av
den tingsr�tt inom vars domkrets l�nsstyrelsen i det l�n d�r orten ligger har

sitt s�te.

2 � Avg�rande f�r var ett tryckfrihetsm�l skall tas upp �r i fr�ga om

periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i fr�ga om andra skrifter den

ort d�r den som enligt 8 kap. tryckfrihetsf�rordningen �r ansvarig f�r

skriften har sitt hemvist.

Om n�gon ort inte kan fastst�llas enligt f�rsta stycket, skall den ort d�r

skriften har tryckts eller eljest m�ngfaldigats vara avg�rande. Har skriften

m�ngfaldigats utomlan ds, skall den ort vara avg�rande d�r den som har
l�tit l�mna ut skriften f�r spridning h�r i landet ha r sitt hemvist.

Om varken f�rsta eller andra stycket ger ledning, skall den ort d�r

exemplar av skriften antr�ffas vara avg�rande.

3 � Avg�rande f�r var ett yttrandefrihetsm�l skall tas upp �r den ort

varifr�n ett radioprogram har utg�tt f�r s�ndning eller d�r en film eller en

ljudupptagning har l�mnats ut f�r spridning eller d�r brottet p� annat s�tt
har f�r�vats.

Gemensamma best�mmelser f�r m�l om sanktioner mot meddelare och
anskaffare

4 � Om n�gon genom att l�mna eller anskaffa en uppgift f�r offe ntligg��
rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall
talan mot honom om ansvar f�r brott som avses i 7 kap. 3 � tryckfrihets�
f�rordningen eller 5 kap. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den
tingsr�tt som �r r�tt domstol i fr�ga om tryckfrihets- eller yttrandefrihets�
brottet. Den tingsr�tt som �r r�tt domstol i fr�ga om ett tryckfrihets- eller

yttrandefrihetsbrott �r ocks� r�tt domstol i fr�ga om �tal f�r brott som

avses i 7 kap. 3 � andra stycket tryckfrihetsf�rordningen eller 5 kap. 3 �

andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som �r ansvarig

f�r offentligg�randet har anskaffat den uppgift vars offentligg �rande inne�

fattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

5 � Om talan grundas p� att n�gon, i a nnat fall �n det som anges i 4 � ,

har l�mnat eller anskaffat uppgifter eller underr�ttelser f�r offentligg�ran�

de och d�rigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 � tryckfri�

hetsf�rordningen eller 5 kap. 3 � yttrandefrihetsgrundlagen, skall m�let

pr�vas av den tingsr�tt som skall ta upp tryckfrihetsm�l och yttrandefri�
hetsm�l f�r den ort d�r uppgiftsl�mnaren har sitt hemvist.

�r det inte k�nt var uppgiftsl�mnaren eller anskaffaren har sitt hemvist

eller saknar han hemvist i landet, skall m�let pr�vas av den tingsr�tt som

2984

skall ta upp tryckfrihetsm�l och yttrand efrihetsm�l f�r den ort d�r han har

" i--1

�

l�mnat eller anskaffat uppgiften eller d�r han har gripits eller annars

SFS 1991:1559

uppeh�ller sig.

Handl�ggning av olika m�l i samma r�tteg�ng

6 � Om m�l som har samband med varandra p� det s�tt som anges i 4 �

f�rekommer samtidigt vid en tingsr�tt, skall m�len handl�ggas i en r�tte�
g�ng. Det g�ller dock inte om synnerliga sk�l talar mot det.

7 � Ett �tal som har samband med ett annat �tal som skall handl�ggas
som tryckfrihetsm�l eller yttrandefrihetsm�l f�r v�ckas vid den tingsr�tt
som skall ta upp det sist n�mnda �talet, om det �r l�mpligt.

Ett vanligt b rottm�l f�r handl�ggas i s amma r�tteg�ng som ett tryckfri�

hetsm�l eller yttran defrihetsm�l i vilket talan f�rs om ansvar, om det p�

grund av samband mellan m�len skulle skapa allvarliga ol�genheter att de

handlades i skilda r�tteg�ngar. Om huvudf�rhandling i r�tteg�ngen h�lls

inf�r jury, skall dock andra m�l �n tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l
pr�vas enbart av r�tten.

8 � Justitiekanslem f�r hos r�tten beg�ra att flera m�l skall handl�ggas i

samma r�tteg�ng enligt 7 � andra stycket. Den tilltalade i det av m�len som

inte �r tryckfrihetsm�l eller yttrandefrihetsm�l skall f� tillf�lle att yttra sig i

fr�gan. Framst�llningen pr�vas d�refter av r�tten. R�ttens beslut f�r �ver�
klagas s�rskilt. Har r�tten avslagit framst�llningen, f�r dock endast justi�
tiekanslem f�ra talan mot beslutet.

9 � Justitiekanslem �r �klagare i m�l som enligt 7 � andra stycket f�r

handl�ggas i samma r�tteg�ng som ett tryckfrihetsm�l eller ett yttrandefri�

hetsm�l.

8 kap. Om f�rberedande behandling av tryckfrihetsm�l och yttrande�
frihetsm�l

1 � R�tten f�r, �ven d� det g�ller allm�nt �tal, under den f�rberedande

behandlingen av ett m�l h�ra parter och andra samt besluta att avvisa
m�let.

2 � 1 m�l om ansvar p� gmnd av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott

skall r�tten utreda om den �talade �r ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsf�r�
ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgmndlagen. Vidare skall r�tten i m�l

om skadest�nd p� gmnd av s�dana brott utreda om skadest�ndsanspr�ket
enligt 11 kap. tryckfrihetsf�rordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgmnd�
lagen kan riktas mot svaranden.

Om s� erfordras skall r�tten meddela beslut i de fr�gor som avses i f�rsta

stycket.

3 � F�r behandling av fr�gor som anges i 2 � f�r huvudf�rhandling s�ttas

ut.

2985

�

SFS 1991:1559

4 � Vid huvudf�rhandling f�r pr�vning av fr�gor som anges i 2 � eller d�

m�let i n�got an nat fall s�tts ut till huvudf�rhandling utan att det i �vrigt

�r berett f�r s�dan f�rhandling, skall r�tten best� av tre lagfarna domare.
Om det intr�ffar f�rfall f�r n�gon av dem sedan huvudf�rhandlingen har

p�b�ljats, �r dock r�tten domf�r med tv� lagfarna domare.'

5 � I fr�ga om s�rskild talan mot ett beslut, varigenom r�tten ogillat en

inv�ndning av en tilltalad att han inte �r ansvarig enlig

t 8 kap. tryckfrihets�

f�rordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, till�mpas vad som
f�reskrivs i r�tteg�ngsbalken om inv�ndning om r�tteg�ngshinder.

6 � Under den f�rberedande behandlingen av ett m�l skall det best�m�

mas om jury skall medverka vid pr�vningen.

De �tg�rder f�r juryns bildande som f�reskrivs i tryckfrihetsf�rordning�

en och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammantr�de med par�
tema inf�r r�tten.

7 � N�r m�let �r berett skall r �tten s�tta ut tid f�r huvudf�rhandling.
Skall jury i nte medverka, s�tts m�let ut till h uvudf�rhandling enligt vad

som g�ller i allm�nhet. F�rs talan om ansvar eller konfiskation skall m�let
pr�vas i enlighet med vad som g�ller f�r brottm�l. I annat fall till�mpas

vad som �r f�reskrivet f�r tvistem�l.

9 kap. Om huvudf�rhandling infor jury

1 � Vid huvudf�rhandling inf�r jury skall r�tten best� av tre lagfarna

domare. Om det intr�ffar f�rfall f�r n�gon av dem sedan huvudf�rhand�
lingen har p�b�ljats, �r dock r�tten domf�r med tv� lagfarna domare.

2 � Den som har utsetts att tj�nstg�ra i juryn skall genom r�ttens f�rsorg

skriftligen kallas till huvudf�rhandlingen. I kallelsen skall anges den tid
inom vilken anm�lningar om laga f�rfall b�r ha n�tt r�tten. Kallelsen skall
ocks� inneh�lla en upplysning om d et ansvar f�r kostnader som enligt 4 �
andra stycket kan �l�ggas jurymannen om han uteblir utan laga f�rfall.

3 � Om en juryman har styrkt laga f�rfall, skall en suppleant fr�n samma
grupp av jurym�n inkallas till tj�nstg�ring. Suppleanterna kallas i den
ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Finner r�tten att en juryman inte har styrkt laga f�rfall, skall jury�

mannen underr�ttas om det.

4 � Uteblir en juryman fr�n huvudf�rhandlingen, skall en suppleant
tillkallas, om uppskov med m�let d�rigenom kan undvikas.

Har den uteblivne inte laga f�rfall, skall han �l�ggas att ers�tta staten

och partema de kostnader som hans f�rsummelse orsakat om f�rhandling�
en m�ste st�llas in. R�tten f�r dock minska ers�ttningen till ett sk�ligt

belopp.

2986

"f';,

�

5 � N�r en fulltalig jury har samlats inf�r r�tten, ska ll juryns me dlem-

SFS 1991:1559

mar avl�gga denna f�rs�kran: "Jag NN lova r och f�rs�krar p� heder och

samvete, att jag efter b�sta f�rst�nd skall besvara de fr�gor som framst�lls
av r�tten och aldrig r�ja vare sig vad som yttras under juryns �verl�ggning�
ar eller hur de enskilda medlemmarna r�star. Detta vill och skall jag som
en �rlig och uppriktig domare troget h�lla."

6 � Vid huvudf�rhandlingen f�r jurym�nnen med r�ttens tillst�nd fram�

st�lla fr�gor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudf�rhandling skall juryn best� av sam ma medlemmar

som f�re avbrottet.

7 � I m�l d�r talan grundas p� ett p�st�ende att ett tryckfrihets- eller

yttrandefrihetsbrott har beg�tts skall r�tten, sedan f�rhandlingen inf�r

juryn blivit slutf�rd, utan dr� jsm�l till juryn s kriftligen fram st�lla fr�gan
om bro tt f�religger enligt den eller de best�mmelser som �kla garen eller

m�ls�ganden har funnit till�mpliga.

Om talan grundas p� et t p�st�ende att flera brott har f�r�vats, skall en

s�rskild fr�ga framst�llas till juryn f�r varje brott. Om m�lels beskaffenhet
eljest f�ranleder flera fr�gor, skall de framst�llas var f�r sig.

Innan fr�gorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som �r n�rva�

rande f� tillf�lle att yttra sig �ver dem.

10 kap. Om �verl�ggning och dom m. m.

1 � Juryn skall omedelbart utse en ordf�rande och �verl�gga i enrum om

den eller de fr�gor som r�tten har framst�llt. Om det beg�rs av en juryman,
skall juryn under �verl�ggningen sammantr�da med r�tten f�r att inh�mta

upplysningar om vad som f�reskrivs i lag. Juryn f�r inte i r�ttens n�rvaro

�verl�gga om sitt svar eller f�reta omr�stning.

Juryn skall besvara de fr�gor som r�tten har framst�llt med ja ell er nej.

Juryn f�r inte skiljas �t innan alla fr�gor har besvarats.

2 � Juryn skall under sin �verl�ggning ha tillg �ng till r�ttens protokoll
och de handlingar som har �beropats under huvudf�rhandlingen.

Juryns pr�vning skall grundas p� vad som har kommit fram vid huvud�

f�rhandlingen inf�r juryn.

Juryns svar skall skriftligen �verl�mnas till r�tten.

3 � Dom i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall meddelas senast

p� r�ttens f�rsta arbetsdag efter det att juryns svar har �verl�mnats. Om

det �r n�dv�ndigt, f�r dock r�tten bes luta om anst�nd f�r att beslu ta och
avfatta domen. Anst�ndet f�r vara h�gst en vecka.

Juryn beh�ver inte vara n�rvarande n�r domen avkunnas.

4 � I m� l d�r en m�l s�gande har f�rt talan f�r r�tten, om det fin ns sk�l

till det, besluta att vardera parten skall st� f�r sina egna r�tteg�ngskostna�

der. Ett s�dant beslut f�r dock fattas endast om fr�gan om brott f�religger

har pr�vats av en jury.

2987

�

SFS 1991:1559

11 kap. �vriga best�mmelser

1 � Best�mmelser om ers�ttning till jurym�n meddelas av regeringen.

2 � I m�l om skadest�nd p� grund av brott skall r�tteg�ngsbalkens regler
for de fall d�r f�rlikning inte �r till�ten g�lla i fr�ga om f�rel�ggande for

partema att inst�lla sig och om verkan av parts utevaro.

3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall

r�tteg�ngsbalken till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av tryckfrihetsfor-

ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller best�mmelserna i denna lag.

4 � I tryckfrihetsm�l och yttrandefrihetsm�l skall hov r�tt best� av fyra
lagfarna domare.

Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1992.

Genom lagen upph�vs

1. lagen (1949:164) med vissa best�mmelser om r�tteg�ngen i tryckfri�

hetsm�l,

2. lagen (1977:1016) med vissa best�mmelser p� tryckfrihetsf�rord�

ningens omr�de,

3. radioansvarighetslagen (1966:756),
4. lagen (1982:460) om ansvarighet f�r n�rradio,
5. lagen (1982:521) om ansvarighet f�r radio- och kassettidningar,
6. lagen (1985:1057) om ansvarighet f�r lokala kabels�ndningar.
�ldre f�reskrifter g�ller fortfarande vid pr�vning av talan som har

v�ckts f�re ikrafttr�dandet och i fr�ga om radioprogram som har s�nts och
tystnadsplikter som har uppkommit dessf�rinnan.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

REIDUNN LAUR�N

(Justitiedepartementet)

2988

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:1559

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se