SFS 2002:911 Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden;
utfärdad den 28 november 2002.
Enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med fö-
reskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områ-
den
2
dels
att 5 kap. 8 § skall upphöra att gälla,
dels
att nuvarande 3 kap. 19 och 20 §§ skall betecknas 3 kap. 29 och
30 §§,
dels
att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 18 §, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3 §, 6 kap.
2 §, 7 kap. 1, 3 och 6 §§ samt den nya 3 kap. 30 § skall ha följande lydelse,
dels
att rubriken närmast före 3 kap. 19 § skall sättas närmast före 3 kap.
29 §,
dels
att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 3 kap. 19–28 §§, av föl-
jande lydelse.
Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna lag träder i kraft.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
I denna lag finns bestämmelser
om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.),
om utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
om åtal och tvångsmedel (6 kap.),
om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
(8 kap.),
om huvudförhandling inför jury (9 kap.),
om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt
övriga bestämmelser (11 kap.).
Lag (1998:1442).
1
Prop. 2001/02:74, bet. 2001/02:KU21, rskr. 2001/02:233, bet. 2002/03:KU8, rskr.
2002/03:17.
2
Lagen omtryckt 1998:1442.
SFS 2002:911
Utkom från trycket
den 9 december 2002
Omtryck
2
SFS 2002:911
2 §
De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning
av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri-
hetsförordningen.
Uttrycken radioprogram, databas och teknisk upptagning används i lagen
på samma sätt som i yttrandefrihetsgrundlagen.
Lag (2002:911).
2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.
Ägare av periodiska skrifter
1 §
Utlänningar som har hemvist i Sverige och utlänningar med medbor-
garskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får vara
ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige.
Även utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt
säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samar-
betsområdet får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige.
Lag
(1998:1442).
Utgivningsbevis för periodiska skrifter
2 §
Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket.
Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgi-
vare. Verket skall föra register över periodiska skrifter. Registret får föras
med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skrif-
tens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekom-
mande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förny-
else av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis.
Lag (2002:911).
3 §
Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är föreskri-
vet om sådana ansökningar, skall sökanden föreläggas att inom viss tid av-
hjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökningen avvisas.
3 a §
I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 5 kap. 5 § fjärde
stycket tryckfrihetsförordningen skall Patent- och registreringsverket till
ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltig-
het är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förny-
else av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens ut-
gång.
Lag (1998:1442).
4 §
Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden
om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska
skrifter.
5 §
Slutliga beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-
ningsbevis får överklagas hos Patentbesvärsrätten inom två månader från da-
gen för beslutet.
Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till Regeringsrätten
inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna
3
SFS 2002:911
i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kam-
marrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att
det krävs särskilt tillstånd för prövning av överklagande till Regeringsrätten
och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Lag (1998:1442).
Behörighet att vara utgivare
6 §
Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-
vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.
3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.
Sändningar med tillstånd av regeringen
1 §
Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos pro-
gramföretaget innan programmet sänds.
I registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid-
punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning el-
ler sändning av inspelat program).
Vid varje anteckning i registret skall det anges när anteckningen har
gjorts.
Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.
2 §
Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi-
vare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i program-
met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut
skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register som
avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan. Anteckningen skall
innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress beträffande var
och en som avses med beslutet.
Sändningar med tillstånd av Radio- och TV-verket
3 §
Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av
4 kap. radio- och TV-lagen (1996:844) skall utse en utgivare för program-
verksamheten. Detsamma gäller innehavare av tillstånd enligt 2 kap. 2 §
fjärde stycket och 5 kap. radio- och TV-lagen. Sammanslutningen eller till-
ståndshavaren skall till Radio- och TV-verket anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-
drag upphör, skall sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse
ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
Lag
(2001:269).
4 §
En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman-
slutning som har utsett utgivaren eller av den som innehar tillståndet. Utgi-
varen skall till Radio- och TV-verket anmäla vem som är ställföreträdare.
Lag (1997:334).
5 §
Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller
ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihets-
4
SFS 2002:911
grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare
skall det dessutom visas att sammanslutningen eller tillståndshavaren har
godkänt honom.
Lag (1997:334).
6 §
När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn
anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i
närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt
programmet.
Lag (1997:334).
6 a §
har upphävts genom lag (1997:334)
.
6 b §
har upphävts genom lag (1997:334)
.
6 c §
har upphävts genom lag (1997:334)
.
6 d §
har upphävts genom lag (1997:334)
.
Sammanställda radiotidningar
7 §
Om en sändning som är särskilt anpassad för synskadade (radiotid-
ning) består av en sammanställning av material från flera periodiska skrifter
(sammanställda radiotidningar), skall utgivare utses av ägarna till de perio-
diska skrifter ur vilka materialet hämtats. Utgivaren skall utses för program-
verksamheten.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till
radiotidningen skall till Taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-
drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som sägs i andra stycket.
Lag (1996:854).
8 §
En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har ut-
sett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till Taltidnings-
nämnden.
9 §
Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller
ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets-
grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare an-
mäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgi-
varen.
10 §
När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn anges
i sändningen.
Andra trådlösa sändningar av radioprogram
11 §
Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om radioprogram
som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.
I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och
inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt-
randefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första
stycket.
5
SFS 2002:911
Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.
12 §
Om ett programföretag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första
stycket radio- och TV-lagen (1996:844) att sända radioprogram också driver
verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom
tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.
Lag (1996:854).
13 §
Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än
som avses i 12 § skall anmäla vem som har utsetts till Radio- och TV-verket.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-
drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som föreskrivs i första stycket.
Lag (1994:400).
14 §
En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har
utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vem som är ställföreträdare till Ra-
dio- och TV-verket.
Lag (1994:400).
15 §
Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren
eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefri-
hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare
anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett ut-
givaren.
16 §
Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas
med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för
utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.
17 §
Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare
besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet
själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut
skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt regis-
ter hos den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen skall inne-
hålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som
avses med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.
Ett utdrag ur registret skall genast sändas till Radio- och TV-verket varje
gång ett beslut har antecknats i det.
Lag (1994:1033)
.
18 §
Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhan-
dahållande av information som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefri-
hetsgrundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet skall till Radio- och
TV-verket anmäla vilket namn databasen har. Namnet skall innehålla data-
basens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföre-
tag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen
(1996:844) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 §
första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, skall i stället för vad som anges i
1 § första stycket gälla att
– utgivare skall utses för verksamheten,
– uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträ-
dare, skall antecknas i register hos programföretaget.
Lag (2002:911).
6
SFS 2002:911
19 §
Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttran-
defrihetsgrundlagen utfärdas av Radio- och TV-verket på ansökan av den
som bedriver verksamheten.
En ansökan skall innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedri-
ver verksamheten, från vilken ort överföringarna utgår och vem som utsetts
till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. Nam-
net skall innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.
Ansökan skall också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten.
Av beskrivningen skall det framgå hur information tillhandahålls allmänhe-
ten. Beskrivningen skall ha sådan omfattning att det framgår om verksamhe-
ten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefri-
hetsgrundlagen.
Till en ansökan skall fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighets-
villkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig
uppdraget.
Lag (2002:911).
20 §
Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som föreskrivs
i 19 §, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen. Gör sö-
kanden inte det, får ansökan avvisas.
Lag (2002:911).
21 §
I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje
stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall Radio- och TV-verket till den som
bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är
begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av
beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.
Beslut om att ett utgivningsbevis skall anses förfallet vid tioårsperiodens
utgång meddelas av Radio- och TV-verket.
En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år
före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om för-
nyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om
en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till
dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft.
Lag
(2002:911).
22 §
Om de förhållanden som avses i 19 § andra–fjärde styckena ändras,
skall den som bedriver verksamheten genast anmäla detta till Radio- och
TV-verket.
Lag (2002:911).
23 §
I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka
fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha ut-
färdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet,
får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset ut-
färdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.
Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Radio- och TV-
verket. I ärenden om återkallelse skall den som bedriver verksamheten och
utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det kan ske.
Lag (2002:911).
24 §
Beslut av Radio- och TV-verket i ärenden om utgivningsbevis får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
7
SFS 2002:911
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag
(2002:911).
25 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en
ansökan om utgivningsbevis skall dömas till böter eller fängelse i högst ett
år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad
som föreskrivs i 22 § om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i
första stycket.
Lag (2002:911).
26 §
I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller an-
dra stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall en uppgift om verksamhetens
namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträ-
dare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträ-
daren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslut-
ning till varandra.
Lag (2002:911)
.
27 §
Radio- och TV-verket skall föra register över verksamheter enligt
1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får
föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om
databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överfö-
ringarna utgår, vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställ-
företrädare för utgivaren, en teknisk beskrivning av verksamheten samt tid-
punkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.
Lag (2002:911)
.
28 §
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register
över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefri-
hetsgrundlagen. Regeringen får också meddela föreskrifter om ansöknings-
avgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra
stycket yttrandefrihetsgrundlagen.
Lag (2002:911)
.
Gemensamma bestämmelser
29 §
Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-
vare av radioprogram.
30 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta
kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dö-
mas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver
verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefri-
hetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte an-
mäler ny utgivare.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapi-
tel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att
anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första stycket ytt-
randefrihetsgrundlagen skall dömas till penningböter.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i
första och andra styckena.
Lag (2002:911)
.
8
SFS 2002:911
4 kap. Om utgivare m.m. av tekniska upptagningar
1 §
I fråga om sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synska-
dade avsedd sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut
här i landet och vilkas ägare samverkar om upptagningen (kassettidningar
med sammanställningar av material ur mer än en förlaga) utses utgivaren av
de samverkande ägarna.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till
kassettidningen skall till Taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-
drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som sägs i andra stycket.
Lag (1998:1442)
.
2 §
Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 §
första stycket eller 15 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall fullgö-
ras genom att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften
eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.
Lag (2002:911).
3 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-
vare av tekniska upptagningar. Lag (1998:1442).
5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.
Tryckta skrifter
1 § Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara
ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.
2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för
att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det
gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på
främmande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgiv-
ningsbevis varken finns eller skall finnas.
Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,
1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om
det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften
för spridning här.
En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka ex-
emplar av den har förts in i landet.
Radioprogram och tekniska upptagningar
3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att
varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram
som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspelningen
skall bevaras i minst sex månader från sändningen eller, i fråga om sådant
tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen, från det
att informationen inte längre tillhandahölls. Beträffande överföringar som
omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överfö-
9
SFS 2002:911
ringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det tillräck-
ligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhan-
dahålls.
Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverk-
samhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet skall också ombe-
sörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om nå-
gon annan skall göra detta enligt första stycket.
Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vi-
daresändning av radioprogram genom trådnät. Lag (2002:911).
4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är
skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev of-
fentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som av-
ses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (1998:1442).
Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar
5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radiopro-
gram, eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§. Han har
också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett
radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda Justitie-
kanslern vid anmodan enligt denna paragraf. Vad som nu har sagts om Justi-
tiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 §
första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare
att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (1998:1442).
6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-
nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant
brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten
kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också
rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av
vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock
inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt
att han kan vara målsägande.
Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid-
ningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör
den huvudsakliga förlagan.
Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som
innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges
ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses
i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning
och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvud-
sakliga förlagan. Lag (1998:1442).
7 § I radio- och TV-lagen (1996:844) finns ytterligare bestämmelser om
skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.
I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser
om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till Sta-
tens ljud- och bildarkiv. Lag (2001:269).
10
SFS 2002:911
8 § har upphävts genom lag (2002:911).
9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-
skrivs i 1–6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa,
skall han inte dömas till ansvar.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i
första stycket.
6 kap. Om åtal och tvångsmedel
Medgivande till åtal
1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1–10 eller 5 §
3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt
yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.
Tagande i förvar
2 § I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförord-
ningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får
en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en
teknisk upptagning i förvar. Lag (2002:911).
7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är
behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrande-
frihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens
domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är
behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom
vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.
Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk
på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant
mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är
rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 §
tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag
(2002:911).
2 § Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om perio-
diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där
den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften har
sitt hemvist.
Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där
skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften
mångfaldigats utomlands, skall den ort vara avgörande där den som har låtit
lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.
Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där exem-
plar av skriften anträffas vara avgörande.
11
SFS 2002:911
3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål skall tas upp är den ort var-
ifrån ett radioprogram har utgått för sändning, varifrån överföringar som av-
ses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått eller där en teknisk upp-
tagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förö-
vats. Lag (2002:911).
3 a § har upphävts genom lag (1998:1442).
Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och
anskaffare
4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggö-
rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan
mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-
ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt
som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den
tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets-
brott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § an-
dra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrande-
frihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har
anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller ytt-
randefrihetsbrottet.
5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har
lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och
därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsför-
ordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av
den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den
ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.
Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist el-
ler saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall
ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har lämnat
eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig.
Handläggning av olika mål i samma rättegång
6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 1 §
andra stycket eller 4 § förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen
handläggas i en rättegång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot
det. Lag (2002:911).
7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som
tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som
skall ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.
Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfri-
hetsmål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på
grund av samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de
handlades i skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls in-
för jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prö-
vas enbart av rätten.
4 SFS 2002:902–922
12
SFS 2002:911
7 a § har upphävts genom lag (1998:1442).
8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i
samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som
inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i
frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överkla-
gas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekans-
lern föra talan mot beslutet.
En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åkla-
gare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefri-
hetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet.
Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra ta-
lan mot beslutet. Lag (1998:1442).
9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får hand-
läggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.
Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina
åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap.
1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgif-
terna i yttrandefrihetsmålet. Lag (1998:1442).
8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och
ytttrandefrihetsmål
1 § Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande be-
handlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.
2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott
skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-
ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål
om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket en-
ligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundlagen
kan riktas mot svaranden.
Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första
stycket.
3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas
ut.
4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då
målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är
berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om
det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbör-
jats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.
5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en in-
vändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-
ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som före-
skrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.
13
SFS 2002:911
6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas
om jury skall medverka vid prövningen.
De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna
inför rätten.
7 § När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall
jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller
i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i en-
lighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är fö-
reskrivet för tvistemål.
9 kap. Om huvudförhandling inför jury
1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do-
mare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen
har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.
2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg
skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid
inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall
också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 §
andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.
3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma
grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord-
ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen
underrättas om det.
4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkal-
las, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.
Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och
parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen
måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.
5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar
avlägga denna försäkran: ”Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete,
att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten
och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur
de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och
uppriktig domare troget hålla.”
6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd fram-
ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.
Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar
som före avbrottet.
14
SFS 2002:911
7 § I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller yttran-
defrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför juryn blivit
slutförd, utan dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott före-
ligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har
funnit tillämpliga.
Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en sär-
skild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet el-
jest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.
Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närva-
rande få tillfälle att yttra sig över dem.
10 kap. Om överläggning och dom m.m.
1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om
den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman,
skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta
upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro
överlägga om sitt svar eller företa omröstning.
Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Ju-
ryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.
2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till de anteckningar och
ljudinspelningar som har tillkommit enligt 6 kap. rättegångsbalken och de
handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.
Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudför-
handlingen inför juryn.
Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten. Lag (2000:145).
3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas samma
dag som juryns svar har lämnats till rätten eller på rättens första arbetsdag
därefter. Om rådrum för domens beslutande eller avfattande är oundgängli-
gen nödvändigt, får rätten besluta att domen skall meddelas vid ett senare
tillfälle. Om inte synnerligt hinder möter skall dock domen skriftligen avfat-
tas och meddelas, inom en vecka i brottmål då den tilltalade är häktad och
annars inom två veckor efter det att juryn har lämnat sitt svar. Domen skall
dock alltid vara skriftligen avfattad och meddelad senast tre veckor efter det
att juryn lämnat sitt svar.
Juryn behöver inte vara närvarande när domen meddelas.
När målet avgjorts skall parterna snarast underrättas skriftligen om ut-
gången i målet. Lag (1994:132).
4 § I mål där en målsägande har fört talan får rätten, om det finns skäl till
det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostnader. Ett
sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har prö-
vats av en jury.
11 kap. Övriga bestämmelser
1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.
15
SFS 2002:911
2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler
för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för par-
terna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.
3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall
rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförord-
ningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.
4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lag-
farna domare.
1. Denna lag
3 träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare
lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de nya
föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte vid pröv-
ning av talan som har väckts före ikraftträdandet.
3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har
lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.
1. Denna lag
4 träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Den skyldighet att anmäla verksamhetens namn som föreskrivs i 3 kap.
18 § skall, för sådan verksamhet som bedrivs när denna lag träder i kraft,
fullgöras senast den 1 april 2003.
3. Den nya föreskriften i 5 kap. 3 § första stycket tredje meningen om tid
för bevarande av inspelning av sådant tillhandahållande som avses i 1 kap.
9 § yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas endast på information som fortfa-
rande finns i databasen vid ikraftträdandet.
4. Den upphävda föreskriften i 5 kap. 8 § gäller fortfarande för tekniska
upptagningar som spritts till allmänheten före ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
THOMAS BODSTRÖM
Henrik Jermsten
(Justitiedepartementet)
3 1998:1442.
4 2002:911.
5 SFS 2002:902–922
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2002