SFS 1998:1442 Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden / SFS 1998:1442 Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
981442.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1998:1442

1

Lag
om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-
lagens områden;

utfärdad den 26 november 1998.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden

2

dels att 7 kap. 3 a och 7 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 1�3 §§, 5 kap. 4�6 §§,

6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3, 8 och 9 §§ samt rubriken till 4 kap. skall ha följande
lydelse och att rubriken närmast före 5 kap. 3 § skall lyda ⬝Radioprogram
och tekniska upptagningar⬝,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande

lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser

om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.),
om utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
om åtal och tvångsmedel (6 kap.),
om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

(8 kap.),

om huvudförhandling inför jury (9 kap.),
om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt
övriga bestämmelser (11 kap.). Lag (1998:1442).

1

Prop. 1997/98:43, bet. 1997/98:KU19, rskr. 1997/98:214, bet. 1998/99:KU4, rskr.

1998/99:2.
2

Senaste lydelse 1997:334.

Svensk författningssamling

SFS 1998:1442
Utkom från trycket
den 4 december 1998
Omtryck

background image

SFS 1998:1442

2

2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning
av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri-
hetsförordningen.

Uttrycken radioprogram och teknisk upptagning används i lagen på sam-

ma sätt som i yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (1998:1442).

2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.

�gare av periodiska skrifter

1 § Utlänningar som har hemvist i Sverige och utlänningar med medbor-
garskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får vara
ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige.

�ven utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i

en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt
säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samar-
betsområdet får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige. Lag
(1998:1442).

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket.
Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för
utgivare.

3 § Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är före-
skrivet om sådana ansökningar, skall sökanden föreläggas att inom viss tid
avhjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökningen avvisas.

3 a § I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 5 kap. 5 § fjärde
stycket tryckfrihetsförordningen skall Patent- och registreringsverket till
ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets gil-
tighet är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om
förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens
utgång. Lag (1998:1442).

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden
om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska
skrifter.

5 § Slutliga beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-
ningsbevis får överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från
dagen för beslutet.

Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till Regeringsrätten in-

om två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna i
35�37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kam-
marrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att

background image

SFS 1998:1442

3

det krävs särskilt tillstånd för prövning av överklagande till Regeringsrätten
och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas. Lag (1998:1442).

Behörighet att vara utgivare

6 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-
vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.

3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.

Sändningar med tillstånd av regeringen

1 § Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos
programföretaget innan programmet sänds.

I registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid-

punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning
eller sändning av inspelat program).

Vid varje anteckning i registret skall det anges när anteckningen har

gjorts.

Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.

2 § Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi-
vare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i pro-
grammet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant
beslut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det regis-
ter som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan. Anteckning-
en skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress beträf-
fande var och en som avses med beslutet.

Sändningar med tillstånd av Radio- och TV-verket

3 § Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av
4 kap. radio- och TV-lagen (1996:844) skall utse en utgivare för program-
verksamheten. Detsamma gäller innehavare av tillstånd enligt lokalradio-
lagen (1993:120) eller enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket radio- och TV-lagen.
Sammanslutningen eller tillståndshavaren skall till Radio- och TV-verket
anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-

drag upphör, skall sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse
ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag
(1997:334).

4 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman-
slutning som har utsett utgivaren eller av den som innehar tillståndet. Utgi-
varen skall till Radio- och TV-verket anmäla vem som är ställföreträdare.
Lag (1997:334).

background image

SFS 1998:1442

4

5 § Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller
ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefri-
hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträ-
dare skall det dessutom visas att sammanslutningen eller tillståndshavaren
har godkänt honom. Lag (1997:334).

6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn
anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i
närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt
programmet. Lag (1997:334).

6 a § har upphävts genom lag (1997:334).

6 b § har upphävts genom lag (1997:334).

6 c § har upphävts genom lag (1997:334).

6 d § har upphävts genom lag (1997:334).

Sammanställda radiotidningar

7 §

Om en sändning som är särskilt anpassad för synskadade

(radiotidning) består av en sammanställning av material från flera periodiska
skrifter (sammanställda radiotidningar), skall utgivare utses av ägarna till de
periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats. Utgivaren skall utses för
programverksamheten.

�garen till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till

radiotidningen skall till Taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-

drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som sägs i andra stycket. Lag (1996:854).

8 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har
utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till Taltidnings-
nämnden.

9 § Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller
ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets-
grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare
anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett
utgivaren.

10 § När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn
anges i sändningen.

background image

SFS 1998:1442

5

Andra trådlösa sändningar av radioprogram

11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om radioprogram
som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.

I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och

inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt-
randefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första
stycket.

Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.

12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första
stycket radio- och TV-lagen (1996:844) att sända radioprogram också driver
verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom
tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Lag (1996:854).

13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än
som avses i 12 § skall anmäla vem som har utsetts till Radio- och TV-
verket.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-

drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som föreskrivs i första stycket. Lag (1994:400).

14 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har
utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vem som är ställföreträdare till
Radio- och TV-verket. Lag (1994:400).

15 § Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren
eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefri-
hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare
anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett
utgivaren.

16 § Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas
med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för
utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.

17 § Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare
besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet
själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut
skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt re-
gister hos den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen skall
innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en
som avses med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.

Ett utdrag ur registret skall genast sändas till Radio- och TV-verket varje

gång ett beslut har antecknats i det. Lag (1994:1033).

background image

SFS 1998:1442

6

18 § I fråga om sådant tillhandahållande av upplysningar med hjälp av
elektromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen
tillämpas 12�16 §§.

Gemensamma bestämmelser

19 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara
utgivare av radioprogram.

20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta
kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall
dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta ka-

pitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare skall
dömas till penningböter. Lag (1994:132).

4 kap. Om utgivare m.m. av tekniska upptagningar

1 § I fråga om sådana tekniska upptagningar som innehåller en för syn-
skadade avsedd sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som
ges ut här i landet och vilkas ägare samverkar om upptagningen
(kassettidningar med sammanställningar av material ur mer än en förlaga)
utses utgivaren av de samverkande ägarna.

�garen till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till

kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-

drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så
som sägs i andra stycket. Lag (1998:1442).

2 § Den skyldighet att lämna uppgifter om vem som har låtit framställa en
teknisk upptagning samt om när, var och av vem exemplaren har framställts
som föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrundlagen skall fullgöras genom
att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen eller anbringas på
skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Lag (1998:1442).

3 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-
vare av tekniska upptagningar. Lag (1998:1442).

5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.

Tryckta skrifter

1 § Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara
ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.

background image

SFS 1998:1442

7

2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för
att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det
gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på
främmande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgiv-
ningsbevis varken finns eller skall finnas.

Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,
1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om

det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften
för spridning här.

En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka

exemplar av den har förts in i landet.

Radioprogram och tekniska upptagningar

3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att
varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram
som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspelningen
skall bevaras i minst sex månader från sändningen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverk-

samhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet skall också ombe-
sörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om
någon annan skall göra detta enligt första stycket.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vi-

daresändning av radioprogram genom trådnät. Lag (1996:854).

4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är
skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev
offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som
avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (1998:1442).

Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar

5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radio-
program, eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1�4 §§. Han har
också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett
radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda Justitie-
kanslern vid anmodan enligt denna paragraf. Vad som nu har sagts om Jus-
titiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap.
1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åkla-
gare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (1998:1442).

6 §

3 Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant
brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten

3

Senaste lydelse 1996:854.

background image

SFS 1998:1442

8

kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också
rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av
vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock
inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt
att han kan vara målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid-

ningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör
den huvudsakliga förlagan.

Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som

innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges
ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som
avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upp-
tagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den
huvudsakliga förlagan. Lag (1998:1442).

7 § I lokalradiolagen (1993:120) och i radio- och TV-lagen (1996:844)
finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar
av radioprogram.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser

om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till
Arkivet för ljud och bild. Lag (1996:854).

8 § Ett videogram som inte har getts in till Statens biografbyrå för gransk-
ning enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram skall anses ha lämnats ut för spridning först när pliktexemplar
enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument har lämnats. Lag
(1993:1394).

9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-
skrivs i 1�6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. �r brottet ringa,
skall han inte dömas till ansvar.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i

första stycket.

6 kap. Om åtal och tvångsmedel

Medgivande till åtal

1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1�10 eller 5 §
3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt
yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.

Tagande i förvar

2 § I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordning-
en och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en

background image

SFS 1998:1442

9

befattningshavare av lägst fänriks grad ta en tryckt skrift eller en teknisk
upptagning i förvar. Lag (1998:1442).

7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

1 §

4 De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttran-
defrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tings-
rättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt
som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt
inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. Lag
(1998:1442).

2 § Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om perio-
diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort
där den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften
har sitt hemvist.

Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där

skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften
mångfaldigats utomlands, skall den ort vara avgörande där den som har låtit
lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.

Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där ex-

emplar av skriften anträffas vara avgörande.

3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål skall tas upp är den ort vari-
från ett radioprogram har utgått för sändning eller där en teknisk upptagning
har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. Lag
(1998:1442).

3 a § har upphävts genom lag (1998:1442).

Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och
anskaffare

4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggö-
rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan
mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-
ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt
som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den
tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets-
brott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 §
andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttran-
defrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet
har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsbrottet.

4

Senaste lydelse 1994:1479.

background image

SFS 1998:1442

10

5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har
lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och
därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsför-
ordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av
den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den
ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.

�r det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist

eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som
skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har
lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppe-
håller sig.

Handläggning av olika mål i samma rättegång

6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 §
förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rätte-
gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.

7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som
tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som
skall ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.

Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfri-

hetsmål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på
grund av samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de
handlades i skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls
inför jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
prövas enbart av rätten.

7 a § har upphävts genom lag (1998:1442).

8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i
samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som
inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i
frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över-
klagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitie-
kanslern föra talan mot beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän

åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrande-
frihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmå-
let. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren
föra talan mot beslutet. Lag (1998:1442).

9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får
handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefri-
hetsmål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina

åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap.

background image

SFS 1998:1442

11

1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgif-
terna i yttrandefrihetsmålet. Lag (1998:1442).

8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och ytt-
randefrihetsmål

1 § Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande
behandlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.

2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott
skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-
ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål
om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket
enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundla-
gen kan riktas mot svaranden.

Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första

stycket.

3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas
ut.

4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då
målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är
berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om
det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbör-
jats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en
invändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihets-
förordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som
föreskrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.

6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas
om jury skall medverka vid prövningen.

De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen

och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna
inför rätten.

7 § När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall
jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som
gäller i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas
i enlighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är
föreskrivet för tvistemål.

background image

SFS 1998:1442

12

9 kap. Om huvudförhandling inför jury

1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do-
mare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen
har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg
skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid
inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall
också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 §
andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.

3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma
grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord-
ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen

underrättas om det.

4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkal-
las, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och

parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen
måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.

5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar
avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete,
att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten
och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur
de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och
uppriktig domare troget hålla."

6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd framstäl-
la frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar

som före avbrottet.

7 § I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller ytt-
randefrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför juryn
blivit slutförd, utan dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott
föreligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden
har funnit tillämpliga.

Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en sär-

skild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet
eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.

Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närva-

rande få tillfälle att yttra sig över dem.

background image

SFS 1998:1442

13

10 kap. Om överläggning och dom m.m.

1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om
den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman,
skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta
upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro
överlägga om sitt svar eller företa omröstning.

Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej.

Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.

2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till rättens protokoll och
de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.

Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudför-

handlingen inför juryn.

Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.

3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas samma
dag som juryns svar har lämnats till rätten eller på rättens första arbetsdag
därefter. Om rådrum för domens beslutande eller avfattande är oundgängli-
gen nödvändigt, får rätten besluta att domen skall meddelas vid ett senare
tillfälle. Om inte synnerligt hinder möter skall dock domen skriftligen av-
fattas och meddelas, inom en vecka i brottmål då den tilltalade är häktad och
annars inom två veckor efter det att juryn har lämnat sitt svar. Domen skall
dock alltid vara skriftligen avfattad och meddelad senast tre veckor efter det
att juryn lämnat sitt svar.

Juryn behöver inte vara närvarande när domen meddelas.
När målet avgjorts skall parterna snarast underrättas skriftligen om ut-

gången i målet. Lag (1994:132).

4 § I mål där en målsägande har fört talan får rätten, om det finns skäl till
det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostnader. Ett
sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har prö-
vats av en jury.

11 kap. �vriga bestämmelser

1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.

2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler
för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för
parterna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.

3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall
rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförord-
ningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.

4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra
lagfarna domare.

background image

SFS 1998:1442

14

1. Denna lag

5 träder i kraft den 1 januari 1999.

2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare

lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de
nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte vid
prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.

3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har

lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

BRITTA LEJON

Henrik Jermsten
(Justitiedepartementet)

5

1998:1442.

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.