SFS 2016:1108 Lag om ersättning till riksdagens ledamöter

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter / SFS 2016:1108 Lag om ersättning till riksdagens ledamöter

161108.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om ers�ttning till riksdagens ledam�ter; utf�rdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens inneh�ll 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om ers�ttning till talmannen, riksda- gens ledam�ter och ers�ttare. Best�mmelserna avser ers�ttning till talmannen (2 kap.), arvode till ledam�ter och ers�ttare (3 kap.), resekostnadsers�ttning (4 kap.), traktamente (5 kap.), �vernattningsbostad (6 kap.), arbetsrum, introduktion, vidareutbildning samt teknisk och elektronisk utrustning (7 kap.), barnverksamhet (8 kap.), �lderspension (9 kap.), sjukpension (10 kap), efterlevandepension (11 kap.), inkomstgaranti (12 kap.), omst�llningsst�d (13 kap.), f�rs�kring, rehabilitering och f�retagsh�lsov�rd (14 kap.), och �verklagande (15 kap). Definitioner 2 � I lagen avses med 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�k- ringsbalken, 2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 8 �� socialf�rs�kringsbalken, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 �� socialf�rs�kringsbalken, 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� socialf�rs�krings- balken, 1 Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3, rskr. 2016/17:36. SFS 2016:1108 Utkom fr�n trycket den 6 december 2016 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2016:1108 5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 2224 �� socialf�rs�kringsbal- ken, och 6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom). 3 � Med ett helt �r avses i lagen 365 dagar. Om viss tid inte kan tillgodor�k- nas som ett helt �r vid ber�kningen av antalet hela �r ska den tiden �nd� anses som ett helt �r, om tiden uppg�r till minst 270 dagar. R�tt till ers�ttning 4 � En ledamot har r�tt till ers�ttning enligt denna lag. 5 � En ers�ttare har r�tt till ers�ttning p� samma s�tt som en ledamot, om det inte anges n�got annat i lagen. 6 � Lagen g�ller �ven f�r talmannen, om det inte anges n�got annat i lagen eller annat framg�r av sammanhanget. Tid som ers�tts 7 � Best�mmelserna i 35, 7 och 14 kap. ska till�mpas fr�n och med den dag d� ledamoten tilltr�der sitt uppdrag till och med 30 dagar efter det att upp- draget upph�r. Best�mmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 �� och 5 kap. 1, 4 och 5 �� ska dock, i fr�ga om en nyvald ledamot som tilltr�der sitt uppdrag i samband med ett riksdagsval, till�mpas fr�n och med den dag d� Valmyndigheten f�rdelat mandaten och fastst�llt vilka kandidater som valts till ledam�ter, och i fr�ga om en nyvald ledamot som utses enligt 14 kap. 18 � vallagen (2005:837), till�mpas fr�n och med den dag d� Valmyndigheten utser honom eller henne till ledamot. Best�mmelserna i 8 kap. ska till�mpas fr�n och med den dag d� ledamoten tilltr�der sitt uppdrag till och med den dag d� uppdraget upph�r. 8 � F�r en ers�ttare f�r en annan ledamot �n talmannen eller ett statsr�d eller en statssekreterare, till�mpas 35, 7, 8 och 14 kap. endast f�r den tid som ers�ttaren enligt bevis utf�rdat av Riksdagsf�rvaltningen ska fullg�ra upp- draget. Om uppdraget upph�r tidigare �n vad som anges i beviset till�mpas dock 8 kap. fram till och med den dag d� uppdraget upph�r och 35, 7 och 14 kap. till och med 30 dagar efter den dag d� uppdraget upph�r, dock l�ngst till och med den dag som anges i beviset. Best�mmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 �� och 5 kap. 1, 4 och 5 �� till�mpas fr�n och med den dag d� Riksdagsf�rvaltningen utf�rdar bevis om att ers�tta- ren ska fullg�ra ett uppdrag som ledamot. Ers�ttning under ledighet 9 � En ledamot som har beviljats ledighet fr�n sitt uppdrag under minst en m�nad i f�ljd har r�tt till ers�ttning f�r den tiden om sk�let till ledigheten �r offentligt uppdrag, milit�rtj�nstg�ring, sjukdom eller n�got annat f�rh�llande </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2016:1108 som omfattas av best�mmelserna om r�tt till ledighet f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller regeringen eller av n�gon annan efter bemyndigande av riksdagen eller rege- ringen. En anst�llning utg�r inte ett offentligt uppdrag. Ers�ttning l�mnas inte f�r tid d� en ledamot �r statsr�d eller statssekrete- rare. Bemyndigande 10 � Riksf�rvaltningen f�r meddela till�mpningsf�reskrifter till lagen. Allm�nna r�d 11 � Riksdagsf�rvaltningen meddelar allm�nna r�d till lagen. 2 kap. Ers�ttning till talmannen Talmansarvode 1 � Talmannen har r�tt till ett m�natligt arvode som motsvarar arvodet till statsministern. Statlig egenpensionsf�rm�n 2 � En talman har inte r�tt att ta emot statlig egenpensionsf�rm�n f�r tid d� det utg�r talmansarvode eller avg�ngsers�ttning p� grund av uppdrag som statsr�d. 3 kap. Arvode till ledam�ter och ers�ttare Ledamotsarvode 1 � En ledamot har r�tt till ett m�natligt arvode som best�ms av Riksdagens arvodesn�mnd. Till�ggsarvode 2 � En vice talman har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 30 procent av ledamotsarvodet. 3 � Ordf�randen i ett utskott och i EU-n�mnden har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 20 procent av ledamotsarvodet. 4 � En vice ordf�rande i ett utskott och i EU-n�mnden har r�tt till ett m�nat- ligt till�ggsarvode som uppg�r till 15 procent av ledamotsarvodet. Sammantr�desarvode i EU-n�mnden 5 � En ledamot, suppleant och tillf�llig ers�ttare i EU-n�mnden har r�tt till sammantr�desarvode f�r sammantr�den som infaller p� en m�ndag, en fredag </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2016:1108 och under tid d� kammaren inte sammantr�der. Detta g�ller dock inte ord- f�randen och vice ordf�randen i n�mnden. En suppleant i EU-n�mnden som n�rvarar vid ett sammantr�de utan att delta i de beslut som fattas under sammantr�det har r�tt till sammantr�des- arvode bara om n�mnden beslutar det. Riksdagsf�rvaltningen best�mmer arvodets storlek. Arvode som inkomst av anst�llning 6 � Ledamotsarvode och till�ggsarvode ska anses som inkomst av anst�ll- ning enligt socialf�rs�kringsbalken och lagen (1991:1047) om sjukl�n. Leda- moten ska d�rvid anses som arbetstagare. Arvode vid sjukfr�nvaro 7 � Om en ledamot �r ledig fr�n sitt uppdrag p� grund av sjukdom ska det f�r samma tid g�ras ett avdrag fr�n arvodet och till�ggsarvodet och fr�n andra s�dana fasta arvoden som avses i 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ledamoten har vid ledighet enligt f�rsta stycket r�tt till ers�ttningar enligt de best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. Avdrag fr�n arvodena och betalning av ers�ttningarna ska g�ras enligt de best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. F�r en ledamot g�ller dock att arbetsdagsavdrag �r detsamma som kalenderdags- avdrag. 8 � Arvode vid f�r�ldraledighet Om en ledamot �r f�r�ldraledig fr�n sitt uppdrag ska det f�r samma tid g�ras avdrag fr�n arvodet och till�ggsarvodet och fr�n andra s�dana fasta arvoden som avses i 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ledighet f�r barns f�delse, v�rd av adoptivbarn eller ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning ger r�tt till ers�ttningar enligt de best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. Avdrag fr�n arvodena och betalningen av ers�ttningarna ska g�ras enligt de best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. F�r en ledamot g�ller dock att arbetsdagsavdrag �r detsamma som kalenderdags- avdrag. Arvodesavdrag p� ledamotens egen beg�ran 9 � Om en ledamot av annat sk�l �n de som anges i 7 eller 8 � har beviljats ledighet f�r kortare tid �n en m�nad under tid d� arbetsplenum p�g�r, ska det p� ledamotens beg�ran g�ras kalenderdagsavdrag f�r den tiden fr�n arvodet och till�ggsarvodet och andra s�dana fasta arvoden som avses i 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag i riksdagen, dess myndigheter och organ. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2016:1108 Kompensation f�r f�rlorad semester 10 � Riksdagsf�rvaltningen f�r kompensera en ers�ttare f�r f�rlorad semes- ter f�r den del av tj�nstg�ringen som understiger tolv m�nader. 4 kap. Resekostnadsers�ttning Ers�ttning f�r tj�nsteresa 1 � En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r tj�nsteresor. Med en tj�nsteresa avses en resa som en ledamot g�r som ett led i ut- �vningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som p�b�rjas p� tj�nste- st�llet, under en p�g�ende tj�nsteresa eller p� en f�rr�ttningsort samt avslutas vid tj�nstest�llet eller p� en f�rr�ttningsort. Ledamotens bostad p� folkbokf�ringsorten enligt folkbokf�ringslagen (1991:481) �r att betrakta som ledamotens tj�nstest�lle vid till�mpningen av lagen. Ers�ttning f�r resa f�re tilltr�det av uppdraget 2 � Innan en nyvald ledamot har tilltr�tt sitt uppdrag har han eller hon r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r resor f�r att delta i m�ten som ledamotens partigrupp kallar till, resor f�r att delta i Riksdagsf�rvaltningens introduktion till uppdraget, och en resa till riksdagen f�r att tilltr�da uppdraget. Ers�ttning f�r resa vid extraordin�r h�ndelse eller av annan icke f�rutsedd orsak 3 � En ledamot har, �ven i fall som inte omfattas av 1 �, r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r en resa som ledamoten g�r f�r att han eller hon m�ste inst�lla sig i riksdagen p� grund av en extraordin�r h�ndelse eller av n�gon annan orsak som inte har kunnat f�rutses, under f�ruts�ttning att ledamoten inte kan anv�nda sin biljett f�r resan tillbaka. Riksdagsf�rvaltningen eller den som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer f�r besluta att ers�ttningen �ven omfattar resekostnader enligt f�rsta stycket f�r en medf�ljande person som av s�rskilda sk�l m�ste resa tillsammans med ledamoten. Enskild utrikes tj�nsteresa 4 � Riksdagsstyrelsen fastst�ller f�r varje valperiod ett belopp som en leda- mot f�r anv�nda f�r enskilda utrikes tj�nsteresor. Medel som inte har anv�nts till s�dana tj�nsteresor ska f�ras tillbaka till Riksdagsf�rvaltningen. Resebeslut 5 � Talmannen beslutar sj�lv om sina tj�nsteresor. Riksdagsf�rvaltningen eller den som f�rvaltningen best�mmer beslutar om en ledamots enskilda utrikes tj�nsteresa till l�nder som inte ing�r i Europeiska </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2016:1108 ekonomiska samarbetsomr�det, inte har ans�kt om medlemskap i Europeiska unionen och inte �r att betrakta som potentiella kandidatl�nder. En ledamot f�r sj�lv besluta om �vriga tj�nsteresor och om resor enligt 2 och 3 ��. Ers�ttningens storlek 6 � Resekostnadsers�ttning l�mnas med ett belopp som motsvarar den fak- tiska kostnaden f�r resan. Kostnaden f�r resa med eget fordon s�som bil, f�r- m�nsbil, motorcykel eller b�t, och som en ledamot har r�tt till ers�ttning f�r enligt detta kapitel, ers�tts dock med ett belopp som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. 7 � Det finns best�mmelser om utrikes tj�nsteresa p� uppdrag av partigrupp i riksdagen i lagen (2016:1109) om st�d till partigrupperna f�r riksdagsleda- m�ternas arbete i riksdagen. Val av f�rdmedel 8 � F�rdmedel ska v�ljas med h�nsyn till kostnads-, tids-, och milj�aspek- ter. Reser�kning 9 � Resen�ren ska snarast efter en avslutad resa ge in en reser�kning till Riksdagsf�rvaltningen, dock senast sex m�nader efter det att resan avsluta- des. Parkeringsplats 10 � En ledamot har i m�n av tillg�ng r�tt att anv�nda Riksdagsf�rvaltning- ens parkeringsplatser. 5 kap. Traktamente R�tt till traktamente 1 � En ledamot har r�tt till traktamente enligt 26 �� om f�ruts�ttningarna f�r avdrag f�r �kade levnadskostnader enligt 12 kap. 6 och 6 a �� inkomst- skattelagen (1999:1229) �r uppfyllda. Om en nyvald ledamot eller en ers�ttare som avses i 1 kap. 8 � g�r en resa enligt 4 kap. 2 � har han eller hon dock r�tt till traktamente endast enligt 4 eller 5 �. Dagtraktamente vid flerdygnsf�rr�ttning 2 � Dagtraktamente l�mnas vid flerdygnsf�rr�ttning p� annan ort i Sverige �n Stockholm f�r varje hel dag som tagits i anspr�k f�r f�rr�ttningen. Trakta- mentet motsvarar en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat till n�rmaste tiotal kronor. Om f�rr�ttningen har p�b�rjats kl. 12.00 eller senare </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2016:1108 p� avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare p� hemresedagen utg�r ett halvt dagtraktamente. Om ledamoten f�tt fria m�ltider under en tj�nsteresa ska dagtraktamentet minskas med ett belopp fastst�llt av Riksdagsf�rvaltningen, om inte m�ltiden obligatoriskt ing�r i priset f�r transporten p� allm�nna transportmedel. Stockholmstraktamente vid flerdygnsf�rr�ttning 3 � Vid flerdygnsf�rr�ttning i Stockholm l�mnas traktamente f�r varje hel och halv dag som har tagits i anspr�k f�r f�rr�ttningen (Stockholmstrakta- mente). Traktamentet motsvarar h�lften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 � inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till n�rmaste tiotal kronor. Stockholmstraktamente l�mnas inte f�r dag som ber�ttigar till dagtraktamente enligt 2 �, till utlandstraktamente enligt 6 � eller till f�rr�ttningstill�gg enligt 7 �. Stockholmstraktamentet ska inte reduceras om ledamoten f�tt fria m�ltider under f�rr�ttningen. Nattraktamente 4 � En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r logikostnad i Sverige (nattrakta- mente). Nattraktamentet ska motsvara den logikostnad som ledamoten kan visa att han eller hon har haft, dock h�gst ett h�gsta belopp som Riksdagsf�r- valtningen best�mmer. Vid f�rr�ttning i Sverige mer �n 50 kilometer fr�n le- damotens bostad p� hemorten har dock ledamoten r�tt till ers�ttning f�r den faktiska logikostnad som f�rr�ttningen f�r med sig. N�gon ers�ttning f�r logi ska inte betalas om Riksdagsf�rvaltningen till- handah�llit ledamoten logi utan kostnad. Oavsett vad som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena ska Riksdagsf�r- valtningen betala ers�ttning f�r faktisk logikostnad vid konferens med utskott, delegation, kommitt� eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med partigrupp i riksdagen. 5 � Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft f�r logi l�mnas ers�ttning f�r hel natt med h�lften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 � inkomstskattelagen (1999:1229). S�dan ers�ttning l�mnas dock inte om ledamoten har tillbringat natten p� t�g, fartyg eller flygplan och inte heller d� fri logi tillhandah�llits av annan myndighet, ett trafikf�retag eller motsva- rande. Flerdygnsf�rr�ttning utomlands 6 � Vid en flerdygnsf�rr�ttning utomlands l�mnas ers�ttning f�r �kade lev- nadskostnader enligt de villkor och med de belopp som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. F�rr�ttningstill�gg 7 � Vid en endagsf�rr�ttning utomlands som varar mer �n fyra timmar l�m- nas ers�ttning f�r �kade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2016:1108 Ers�ttning f�r logikostnad i vissa fall 8 � Om en ledamot som inte har kunnat f� bostad i Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd har h�gre logikostnader �n det h�gsta belopp som kan betalas enligt 4 � f�rsta stycket, har ledamoten r�tt till en h�gre ers�ttning f�r logi, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Ers�ttning f�r logikostnad vid ledighet 9 � Om en ledighet har p�g�tt i mer �n 90 dagar i f�ljd, ska Riksdagsf�rvalt- ningen betala ers�ttning f�r logikostnad bara om det finns s�rskilda sk�l. Ers�ttning f�r bostad p� folkbokf�ringsorten i vissa fall 10 � Om det finns synnerliga sk�l f�r Riksdagsf�rvaltningen, efter ans�kan av en ledamot, betala ers�ttning f�r kostnad som �r f�renad med bostaden p� folkbokf�ringsorten men d�r nattraktamente inte betalas f�r denna eller n�gon annan egen bostad. Ers�ttningen f�r inte �verstiga det h�gsta belopp som kan betalas enligt 4 � f�rsta stycket. 6 kap. �vernattningsbostad R�tt till �vernattningsbostad 1 � Riksdagsf�rvaltningen ska utan kostnad tillhandah�lla en ledamot som har r�tt till nattraktamente enligt 5 kap. 1 � �vernattningsbostad. Med �ver- nattningsbostad avses en �vernattningsl�genhet eller ett �vernattningsrum inom Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd eller ett motsvarande boende. R�tten att disponera en �vernattningsbostad enligt f�rsta stycket �r person- lig och f�r inte �verl�tas av ledamoten. 2 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka �vernattningsbost�der ur Riks- dagsf�rvaltningens bostadsbest�nd som ska st�llas till respektive partigrupps f�rfogande. Bost�derna ska f�rdelas i proportion till antalet valda ledam�ter som har r�tt till �vernattningsbostad enligt 1 � f�rsta stycket. Gruppkansliet svarar f�r f�rdelningen av bost�derna till ledam�terna i partigruppen. Utflyttning fr�n en �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd 3 � En ledamot som inte blir �tervald efter att ha kandiderat i ett riksdagsval ska flytta ut ur sin �vernattningsbostad senast en vecka efter valdagen. En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget under en valperiod ska flytta ut ur sin �vernattningsbostad senast en vecka efter den dag uppdraget upph�rt. 4 � En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska l�mna sin �vernattningsbostad senast den 31 juli val�ret. Ledamoten f�r dock beh�lla bostaden �ven efter den tidpunkten s� l�nge det �r n�dv�ndigt f�r att fullg�ra riksdagsuppdraget. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2016:1108 En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska l�mna sin �vernattnings- bostad senast en vecka efter valdagen. Ers�ttares boende 5 � En ers�ttare ska normalt �verta den ordinarie ledamotens �vernattnings- bostad. Om detta inte �r m�jligt ska Riksdagsf�rvaltningen utan kostnad till- handah�lla ers�ttaren ett ers�ttarrum. R�tten till �vernattningsbostad och ers�ttarrum �r personlig och f�r inte �verl�tas till n�gon annan. Ers�ttares utflyttning 6 � En ers�ttare ska l�mna �vernattningsbostaden n�r den ordinarie leda- moten kommer tillbaka fr�n sin ledighet. En ers�ttare ska l�mna ers�ttarrummet senast en vecka efter det att uppdra- get som ers�ttare upph�rt. Ers�ttning f�r egen �vernattningsbostad 7 � En ledamot som �r bosatt mer �n 50 kilometer fr�n Riksdagshuset och p� hemorten f�r sin privata anv�ndning har en bostad inr�ttad f�r permanent boende, har r�tt till ers�ttning f�r en �vernattningsbostad som �r bel�gen inom 50 kilometer fr�n Riksdagshuset. Ers�ttningen f�r h�gst uppg� till det belopp per m�nad som Riksdagsf�r- valtningen best�mmer. 7 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt teknisk och elektronisk utrustning R�tt till arbetsrum 1 � Riksdagsf�rvaltningen ska tillhandah�lla en ledamot ett arbetsrum i riksdagens lokaler. R�tten att disponera ett arbetsrum �r personlig och f�r inte �verl�tas av ledamoten. F�rdelning av arbetsrum 2 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som st�lls till re- spektive partigrupps f�rfogande. Gruppkansliet svarar f�r f�rdelningen av rummen till ledam�terna i partigruppen. Utflyttning fr�n arbetsrum 3 � En ledamot som inte �terv�ljs efter att ha kandiderat i ett riksdagsval ska l�mna sitt arbetsrum senast en vecka efter valdagen. En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget under en l�pande valperiod ska l�mna sitt arbetsrum senast en vecka efter det att uppdraget upph�rt. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2016:1108 4 � En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska l�mna sitt arbetsrum senast den 31 juli val�ret. Ledamoten f�r dock beh�lla rummet efter den tidpunkten s� l�nge som det �r n�dv�ndigt f�r att han eller ska kunna full- g�ra sitt riksdagsuppdrag. En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska l�mna sitt arbetsrum senast en vecka efter valdagen. Ers�ttares r�tt till arbetsrum eller ers�ttarrum 5 � En ers�ttare ska normalt �verta den ordinarie ledamotens arbetsrum. Om detta inte �r m�jligt ska Riksdagsf�rvaltningen tillhandah�lla ers�ttaren ett ers�ttarrum f�r arbete. R�tten att disponera den ordinarie ledamotens arbetsrum eller ett ers�ttar- rum �r personlig och f�r inte �verl�tas av ers�ttaren. Ers�ttares utflyttning 6 � En ers�ttare ska l�mna den ordinarie ledamotens arbetsrum n�r denne kommer tillbaka fr�n sin ledighet. En ers�ttare ska l�mna ett ers�ttarrum f�r arbete senast en vecka efter det att uppdraget upph�rt. Introduktion och vidareutbildning 7 � Riksdagsf�rvaltningen f�r tillhandah�lla ledam�terna en introduktion till uppdraget som ledamot av riksdagen. Introduktionen ska vara inriktad p� arbetsformerna i riksdagen. Riksdagsf�rvaltningen f�r �ven erbjuda ledam�terna spr�kutbildning och annan vidareutbildning inom ramen f�r uppdraget som ledamot av riksdagen. 8 � Det finns best�mmelser om st�d till spr�kutbildning f�r ledam�terna i lagen (2016:1109) om st�d till partigrupperna f�r riksdagsledam�ternas ar- bete i riksdagen. Teknisk och elektronisk utrustning 9 � Riksdagsf�rvaltningen ska tillhandah�lla en ledamot s�dan teknisk och elektronisk utrustning som beh�vs f�r att utf�ra uppdraget som ledamot i riks- dagen. 10 � En ledamot som �r ledig fr�n uppdraget f�r beh�lla den tekniska och elektroniska utrustningen. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r utrustningen dock kr�vas tillbaka under ledigheten. 11 � Riksdagsf�rvaltningen f�r besluta om ers�ttning f�r de kostnader som en ledamot har f�r att han eller hon inom riksdagsuppdraget anv�nder n�gon annan teknisk och elektronisk utrustning �n utrustning som tillhandah�lls av Riksdagsf�rvaltningen. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2016:1108 8 kap. Barnverksamhet 1 � En ledamot har i m�n av platstillg�ng r�tt till tillf�llig barnverksamhet f�r barn i �ldern ett till och med tolv �r. R�tten g�ller ledamotens egna barn; barn till ledamotens make eller maka, registrerade partner eller sambo; barn till en person som lever i ett parf�rh�llande med ledamoten utan att de har ett gemensamt hush�ll och barn som �r familjehemsplacerade hos ledamoten. 2 � Barnverksamheten �r avgiftsfri. 9 kap. �lderspension R�tt till �lderspension 1 � Om pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot enligt best�mmelserna i detta kapitel, har ledamoten r�tt till �lderspension. Pensionsr�tt 2 � Pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot f�r varje m�nad som han eller hon har f�tt arvode eller sjukpension enligt 4 �. Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 ska dock tillgodor�knas enligt vad som anges i 57 ��. 3 � Pensionsr�tten f�r en m�nad utg�r 0,72 procent av den del av underlaget enligt 4 � som inte �verstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget som �verstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. Underlaget f�r pensionsr�tten 4 � Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, och 4. arvode enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vid ber�kningen av underlaget ska till arvoden enligt 14 l�ggas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 7 och 8 ��. Om en ledamot under en m�nad har f�tt sjukpension, och d� inte har haft r�tt till arvode enligt f�rsta stycket, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i st�llet av det arvode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pen- sionsr�tten avser. Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 5 � Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 utg�r 1. f�r tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, 2. f�r tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och 3. 2,40 procent av till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, arvode enligt 1 � 1 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myn- </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2016:1108 digheter och organ som har utbetalats under �ren 20012009 och arvode en- ligt 1 � 3 n�mnda lag i dess lydelse f�re den 1 juli 2003 f�r uppdrag i Riksda- gens revisorer under tiden 2001juni 2003. 6 � Vid till�mpning av 5 � ska 1. tid med sjukpension som grundas p� talmansarvode j�mst�llas med tid som talman, 2. tid med sjukpension som grundas p� ledamotsarvode j�mst�llas med tid som ledamot, och 3. tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009 j�mst�llas med tid som ledamot. 7 � Pensionsr�tt enligt 5 och 6 �� ska inte tillgodor�knas, i den m�n leda- moten har r�tt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning. Pensionsr�tt enligt 5 och 6 �� ska inte heller tillgodor�knas f�r tid som till- godor�knas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europa- parlamentets ledamotsstadga. �lderspensionens storlek 8 � �lderspension utg�r f�r ett �r summan av de pensionsr�tter som till- godor�knas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsr�tt ska r�knas om med f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r pensionsr�tten avser och det �r �lderspensionen b�rjar betalas ut. Pensionsr�tt enligt 57 �� ska vid omr�k- ningen anses avse 2009. Om balansindex har fastst�llts f�r det �r �lderspen- sionen b�rjar betalas ut, ska ber�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta index. Om pensionsr�tt tillgodor�knas f�r fler �n 360 m�nader, ska �lderspensio- nen grundas endast p� pensionsr�tterna f�r de senaste 360 m�naderna. Pen- sionsr�tt som tillgodor�knas enligt 57 �� ska anses avse det antal m�nader som motsvarar antalet tj�nstg�ringsdagar enligt 5 � 1 och 2 delat med 30,4. 9 � Om �lderspensionen b�rjar tas ut f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r ska pensionen minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad som �terst�r till den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r. Om uppeh�ll g�rs i utbetalningen f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r, ska �lderspensionen, n�r den �ter betalas ut, minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbe- talningen �terst�r till den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r. Till den del �lders- pensionen grundas p� pensionsr�tt f�r tid efter det tidigare uttaget ska minsk- ningen inte avse det antal m�nader som �lderspensionen tidigare tagits ut. Omr�kning av �lderspension 10 � �lderspensionen ska varje �r r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex f�r f�reg�ende �r och det �r som pensionsutbetalningen av- ser dividerat med talet 1,016. F�r ett �r d� balansindex har fastst�llts ska be- r�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta index. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2016:1108 Till�ggsbelopp 11 � En ledamot som vid sin avg�ng, dock senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, har fyllt 50 �r och fullgjort minst sex hela �r i riksdagen har r�tt till ett till�ggsbelopp till �lderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf och i 12 �. Till�ggsbeloppet utg�r skillnaden mellan j�mf�relsebeloppet enligt 15 19 �� eller 20 � och �lderspensionen f�r samma �r. Om �lderspensionen har tagits ut f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r, ska det bortses fr�n den minskning som detta leder till. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen enligt f�rsta stycket ska inr�knas tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen ska ocks� inr�knas tid d� en ledamot har varit statsr�d, om statsr�dstiden har p�b�rjats f�re 2003 och inte gett r�tt till statsr�dspension. F�rm�nstiden 12 � En ledamot har r�tt till �lderspension tidigast fr�n och med den m�nad d� han eller hon fyller 61 �r och l�ngst till och med den m�nad d� ledamoten avlider. �lderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp f�r ett �r ska inte betalas ut. Till�ggsbelopp l�mnas inte f�r tid f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r. 13 � Till�ggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har r�tt till egen- pension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning. 14 � �lderspension ska inte betalas samtidigt med talmansarvode eller leda- motsarvode. �lderspension ska inte heller betalas samtidigt med arvode eller �verg�ngsers�ttning enligt Europaparlamentets ledamotsstadga. J�mf�relsebelopp 15 � J�mf�relsebeloppet ska ber�knas som antalet fullgjorda hela �r, h�gst tolv, i riksdagen, senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, delat med tolv och multiplicerat med 1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 � som inte �verstiger 7,5 f�rh�jda prisbasbelopp, 2. 65 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte 20 f�r- h�jda prisbasbelopp, och 3. 32,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte 30 f�r- h�jda prisbasbelopp. 16 � Underlaget f�r ber�kningen av j�mf�relsebeloppet enligt 15 � utg�rs av medeltalet av de arvoden enligt 17 � som en ledamot har haft under fem kalender�r n�rmast f�re avg�ngs�ret. Arvodena f�r de fyra f�rsta kalender- �ren ska d�rvid r�knas om till niv�n f�r det sista kalender�ret f�re avg�ngs�ret med hj�lp av prisbasbeloppet. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2016:1108 Kan en ledamot inte tillgodor�knas arvoden f�r fem kalender�r enligt f�rsta stycket, utg�rs underlaget enligt 15 � av medeltalet av beloppen f�r de hela kalender�r som kan tillgodor�knas. Kan endast ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av arvodet f�r det �ret. Kan inte ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av det genomsnittliga arvodet f�r de hela kalenderm�nader som kan tillgodor�knas multiplicerat med tolv. 17 � Arvode som avses i 16 � �r 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, 4. arvode enligt 1 � 14 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och 6. arvode till statsr�d, om statsr�dstid inr�knas enligt 18 �. 18 � I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen ska inr�knas tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksda- gen ska ocks� inr�knas tid d� en ledamot har varit statsr�d, om statsr�dstiden har p�b�rjats f�re 2003 och inte har gett r�tt till statsr�dspension. 19 � J�mf�relsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet f�r �ret f�re av- g�ngs�ret och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. 20 � Vid ber�kning av till�ggsbelopp f�r den som har varit talman f�re 2010 utg�rs j�mf�relsebeloppet, om det blir h�gre �n beloppet enligt 1519 ��, av det belopp som han eller hon skulle ha f�tt i talmanspension fr�n och med den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r enligt de best�mmelser om talmanspen- sion som g�llde vid utg�ngen av 2009. Ans�kan 21 � Den som vill ha �lderspension ska ans�ka om det hos Statens tj�nste- pensionsverk. �lderspension kan tidigast betalas fr�n och med den m�nad d� ans�kan kommer in till Statens tj�nstepensionsverk. Beslut 22 � Beslut i fr�gor om �lderspension enligt detta kapitel fattas av Statens tj�nstepensionsverk. 10 kap. Sjukpension R�tt till sjukpension 1 � En ledamot har r�tt till sjukpension f�r tid d� han eller hon f�r hel sjuk- ers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2016:1108 F�r r�tt till sjukpension enligt f�rsta stycket kr�vs det att arbetsf�rm�gan p� grund av sjukdom eller n�gon annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestationsf�rm�gan har blivit helt eller i det n�rmaste helt nedsatt under upp- dragstiden och att arbetsf�rm�gan oavbrutet �r nedsatt i s�dan omfattning till dess att ledamoten f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning. 2 � Sjukpension l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar. Underlaget f�r sjukpensionen 3 � Underlaget f�r sjukpensionen utg�rs av de arvoden som anges i 9 kap. 4 � f�rsta stycket f�r den m�nad d� arbetsf�rm�gan blev helt eller i det n�r- maste helt nedsatt, multiplicerat med tolv. Efter de fem f�rsta �ren utg�rs un- derlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 2. Sjukpensionens storlek 4 � Sjukpensionen uppg�r till 1. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 � som inte �verstiger 7,5 prisbasbelopp, 2. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 � som �verstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och 3. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 � som �verstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. 5 � Sjukpensionen ska p� ett underlag enligt 3 � upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med s�dan ers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken p� grund av arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. 6 � Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet f�r det �r d� arbetsf�r- m�gan blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. Anm�lningsskyldighet 7 � Den som f�r sjukpension �r skyldig att senast inom en m�nad fr�n F�r- s�kringskassans beslut anm�la till Statens tj�nstepensionsverk att sjukers�tt- ningen eller aktivitetsers�ttningen upph�r eller att hel s�dan f�rm�n minskas till partiell f�rm�n. �terkrav 8 � Om sjukpension felaktigt har betalats ut p� grund av att anm�lnings- skyldigheten enligt 7 � inte fullgjorts, ska pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. R�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) ska tas ut p� det �terkr�vda beloppet fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats. �terkravet och kravet p� r�nta f�r efterges helt eller delvis, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2016:1108 Ans�kan 9 � Den som vill ha sjukpension ska ans�ka om det hos Statens tj�nstepen- sionsverk. Sjukpension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�k- ningsm�naden. Beslut 10 � Beslut i fr�gor om sjukpension enligt detta kapitel fattas av Statens tj�nstepensionsverk. 11 kap. Efterlevandepension R�tt till efterlevandepension 1 � Efterlevandepension l�mnas efter den som vid sin d�d 1. var ledamot av riksdagen, 2. fick sjukpension enligt denna lag, eller 3. fick �lderspension enligt denna lag som f�r ett �r �verstiger 1,5 in- komstbasbelopp. Med den som avses i f�rsta stycket 3 j�mst�lls den som har fyllt 65 �r och hade haft r�tt till �lderspension som �verstiger 1,5 inkomstbasbelopp f�r ett �r om pensionen hade b�rjat tas ut. 2 � Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten n�r ledamoten avled har r�tt till efterlevandepension. Med efterlevande maka eller make j�mst�lls en ogift person som stadig- varande sammanbodde med en ogift ledamot n�r ledamoten avled. Detta g�ller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den ledamot som avlidit eller som v�ntade barn med ledamoten n�r d�dsfallet intr�ffade. Efterlevande barn har ocks� r�tt till efterlevandepension. 3 � Om det inte finns n�gon efterlevande maka eller make har det eller de barn som har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin d�d var leda- mot av riksdagen r�tt till den pension som skulle ha tillkommit en maka eller make. Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska delas lika mellan dem. F�rm�nstid 4 � Efterlevandepension till maka eller make och till efterlevande barn l�m- nas fr�n och med m�naden efter d�dsfallet. 5 � Efterlevandepension till maka eller make l�mnas under sex �r fr�n och med m�naden efter d�dsfallet. Fr�n och med det sjunde �ret efter den m�nad d� d�dsfallet �gde rum ska efterlevandepension l�mnas om den ledamot som har avlidit var f�dd 1959 eller tidigare, och ledamoten f�re 2010 hade fullgjort minst sex hela �r i riks- dagen. Detta g�ller dock bara om �ktenskapet ingicks eller sambof�rh�llandet inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag d� ledamoten fyllde </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2016:1108 60 �r. S�dan efterlevandepension l�mnas l�ngst till dess den efterlevande makan eller maken ing�r �ktenskap. I antalet hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. 6 � Efterlevandepension l�mnas till och med den m�nad d� den som har r�tt till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn l�mnas dock l�ngst till och med den m�nad d� barnet fyller 20 �r. Efterlevandepensionens storlek 7 � Make eller make har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat 1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, 2. 45 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren, och 3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren. 8 � Efterlevande barn har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat med 1. 10 procent av underlaget enligt 9 � till den del det inte �verstiger 7,5 in- komstbasbelopp, 2. 25 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, och 3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp. Underlaget f�r efterlevandepensionen 9 � Underlaget f�r efterlevandepensionen utg�rs av de arvoden som avses i 9 kap. 4 � f�rsta stycket och som betalades ut vid d�dsfallet. Efterlevandepension efter den som vid sin d�d fick sjukpension eller �lderspension 10 � Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3 till maka eller make betalas under tid som avses i 5 � med 35 procent av den sjukpension eller �lderspension som betalades ut vid d�dsfallet. 11 � Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3 till barn betalas under tid som avses i 6 � med 20 procent av den sjukpension eller �lderspension som betalades ut vid d�dsfallet. 12 � Om det inte finns n�gon efterlevande make, ska belopp enligt 10 � till- falla de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt 11 �. Ett belopp som �r gemensamt f�r flera barn ska delas lika mellan dem. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2016:1108 Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall 13 � Riksdagsf�rvaltningen ska betala efterlevandepension till maka eller make under tid som anges i 5 � andra stycket med ett belopp som f�ljer av 7 9 �� eller 1012 ��, men beloppet ska enligt 79 �� multipliceras med antalet hela �r i riksdagen, h�gst tolv, som den avlidne hade fullgjort f�re 2010, divi- derat med talet tolv. I antalet hela �r i riksdagen ska tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009 r�knas in. I antalet hela �r ska d�remot inte tid som har tillgodor�knats den som har avlidit som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets leda- motsstadga r�knas in. 14 � Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet f�r det �r d� d�dsfallet intr�ffade och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. Ans�kan 15 � Den som vill ha efterlevandepension ska ans�ka om det hos Statens tj�nstepensionsverk. Efterlevandepension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. Beslut 16 � Beslut i fr�gor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av Statens tj�nstepensionsverk. 12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd Till�mpningsomr�de 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om st�d f�r �verg�ng till f�rv�rvs- arbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd. Best�mmelserna g�ller f�r de ledam�ter som har valts in i riksdagen eller tr�tt in som ers�ttare f�re valet till riksdagen 2014. Best�mmelserna g�ller ocks� f�r en ledamot som har valts in i riksdagen genom valet 2014 eller intr�der senare, om han eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid �terintr�det inte har l�pt ut. Best�mmelsen i 20 � andra stycket g�ller inte f�r en tidigare ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti och garantitiden d� inte har l�pt ut. Syfte 2 � Syftet med inkomstgarantin �r att skapa en ekonomisk trygghet f�r en avg�ngen ledamot i den omst�llningssituation som uppst�r n�r han eller hon l�mnar riksdagen. Garantin �r inte avsedd som en varaktig f�rs�rjning. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2016:1108 St�d�tg�rder f�r omst�llning 3 � N�r en ledamot som inte har fyllt 65 �r l�mnar riksdagen ska Riksdags- f�rvaltningen erbjuda honom eller henne ett st�d f�r att kunna �verg� till f�r- v�rvsarbete. 4 � Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 � ska p� beg�ran av Riks- dagsf�rvaltningen redovisa vilka �tg�rder han eller hon har vidtagit f�r att �verg� till f�rv�rvsarbete. R�tt till inkomstgaranti 5 � Den som har varit ledamot och som f�re 65 �rs �lder l�mnar riksdagen efter minst tre hela �rs sammanh�ngande tid i riksdagen har r�tt till inkomst- garanti fr�n och med den tidpunkt d� arvodet upph�r. I den sammanh�ngande tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. R�tt till inkomstgaranti g�ller inte f�r tid d� ledamoten f�r �lderspension eller sjukpension enligt denna lag. 6 � Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen, eller sjuk- fr�nvaro, begr�nsar inte r�tten till inkomstgaranti. 7 � Inkomstgarantin betalas ut efter ans�kan enligt 28 � fr�n och med den dag d� arvodet upph�r och g�ller, med de begr�nsningar som framg�r av 8 � f�rsta stycket, 8 � andra stycket 1 och 2 och 20 �, till och med m�naden innan den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rin- nan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar. Om ledamoten �terintr�der som ledamot upph�r och f�rskjuts garantin f�r den tid uppdraget varar. 8 � F�r den som har varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid �n sex hela �r g�ller inkomstgarantin under ett �r. F�r den ledamot som l�mnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst sex hela �r i riksdagen g�ller inkomstgarantin 1. i l�ngst tv� �r om ledamoten inte har uppn�tt 40 �rs �lder, 2. i l�ngst fem �r om ledamoten har uppn�tt 40 men inte 50 �rs �lder, och 3. l�ngst till ing�ngen av den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r om han eller hon har uppn�tt 50 �rs �lder. I den sammanlagda tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa- parlamentet f�re den 14 juli 2009. 9 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r den tid under vilken garantin g�ller enligt 8 � f�rsta stycket och 8 � andra stycket 1 och 2 f�rl�ngas med h�gst ett �r. I ett s�dant beslut kan garantin best�mmas till ett l�gre belopp. Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning 10 � Inkomstgaranti f�r beviljas en ledamot som har l�mnat sitt uppdrag och f�r partiell sjukers�ttning eller partiell aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�k- ringsbalken. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2016:1108 Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin 11 � Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin de f�rsta fem garanti- �ren utg�rs av f�ljande arvoden som betalas vid avg�ngstillf�llet: 1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �, 2. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, och 3. m�natliga arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Fr�n och med det sj�tte garanti�ret ber�knas inkomstgarantin bara p� det ledamotsarvode som betalades vid avg�ngstillf�llet. Talmannens arvode vid avg�ngstillf�llet utg�r underlag f�r ber�kningen av hans eller hennes inkomstgaranti. Inkomstgarantins storlek 12 � Under det f�rsta garanti�ret l�mnas inkomstgaranti med ett m�natligt belopp som uppg�r till 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som �ver- stiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. F�r tiden d�refter l�mnas in- komstgaranti med ett m�natligt belopp som motsvarar f�ljande andelar av garantiunderlaget i f�rh�llande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: 1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 33 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tolv �r, 2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 30,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst elva �r, 3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 27,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tio �r, 4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 24,75 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst nio �r, 5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 22 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst �tta �r, 6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 19,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sju �r, och 7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 16,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sex �r. I den sammanlagda tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa- parlamentet f�re den 14 juli 2009. V�rdes�kring av garantibeloppet 13 � F�r den som har varit ledamot i riksdagen under minst sex hela �r ska den fastst�llda inkomstgarantin knytas till det prisbasbelopp som g�llde f�r avg�ngs�ret och omr�knas vid f�r�ndring av detta belopp. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2016:1108 Avr�kning av annan ers�ttning eller inkomst 14 � Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten f�r i form av sjuk- ers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken under den tid inkomstgarantin betalas. 15 � Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk valuta som mot- svarar vad ledamoten f�r i arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets leda- motsstadga. Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot �verg�ngsers�tt- ning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga, ska inkomst- garantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamo- ten f�r i �verg�ngsers�ttning. 16 � Inkomstgarantin ska minskas med f�ljande inkomster: 1. inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�krings- balken, 2. inkomst av anst�llning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve- rige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livr�nta i andra fall �n som avses i 14 �, 5. andra kontanta f�rm�ner p� grund av anst�llning eller uppdrag �n dem som avses i 14. Minskningen ska motsvara den procentandel som anges f�r varje s�rskilt fall i 12 � av den sammanlagda inkomst enligt denna paragraf som per �r �verstiger ett prisbasbelopp. 17 � Om den som har inkomstgaranti samtidigt �ven tar emot avg�ngsf�r- m�ner p� grund av uppdrag som statsr�d, statlig chefsanst�llning eller kom- munalt f�rtroendeuppdrag, och avg�ngsf�rm�nerna ska minskas med h�nsyn till andra inkomster, f�r minskningen justeras om det beh�vs med h�nsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tj�nstepen- sionsverk beslutar efter samr�d med ber�rda utbetalare om en s�dan justering. 18 � Om det inte f�religger r�tt till inkomstgaranti under ett helt kalender�r, ska endast inkomster som h�nf�r sig till den tid d� r�tt till inkomstgaranti f�religger r�knas med vid minskningen. Minskningen ska f�rdelas p� det antal kalenderdagar som garantin betalas. Pensionsgrundande inkomst och beskattning 19 � Under de f�rsta fem �ren ska inkomstgarantin j�mst�llas med inkomst av anst�llning. F�r tiden d�refter ska inkomstgarantin j�mst�llas med in- komstgrundad �lderspension enligt socialf�rs�kringsbalken. Av 67 kap. 6 � inkomstskattelagen (1999:1229) f�ljer att inkomstgaranti inte utg�r arbetsinkomst. J�mkning av inkomstgaranti 20 � Om det �r sk�ligt f�r en inkomstgaranti dras in helt eller delvis (j�mk- ning) om garantitagaren </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2016:1108 1. f�rv�rvsarbetar i v�sentlig omfattning �t n�gon annan och inte tar ut sk�- lig ers�ttning f�r detta arbete, 2. redovisar inkomst av aktiv n�ringsverksamhet och denna har reducerats p� grund av avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, avs�ttning till upphovsmannakonto, avs�ttning till expansionsfond, eget pensionssparande, underskott av annan verksamhetsgren, 3. redovisar inkomst av passiv n�ringsverksamhet d�r det ing�r arbets- inkomster, eller 4. har d�mts f�r brott som har medf�rt att garantitagaren skilts fr�n upp- draget som riksdagsledamot eller har d�mts f�r brott av s�dan allvarlig art att det framst�r som sannolikt att garantitagaren skulle ha skilts fr�n uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r inkomstgaranti som g�ller i mer �n ett �r j�mkas om garantitagaren inte har vidtagit tillr�ckliga �tg�rder f�r att �verg� till f�rv�rvsarbete. Vid bed�mningen av j�mkningsfr�gan ska s�rskilt beaktas om och hur den som tar emot f�rm�nen har tagit del av det omst�ll- ningsst�d som avses i 3 �. 21 � Ett beslut om j�mkning g�ller omedelbart, om inte n�got annat beslu- tas. R�tt till efterlevandeskydd 22 � Ett arvsber�ttigat barn, som inte fyllt 20 �r, till den som vid sin d�d var ber�ttigad till inkomstgaranti enligt 8 � andra stycket har r�tt till efterlevan- deskydd. Med ett arvsber�ttigat barn j�mst�lls ett barn som har mottagits i adoptionssyfte. 23 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r efterlevandeskydd beviljas en efter- levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls med efter- levande maka eller make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas. Utbetalningstid f�r efterlevandeskyddet 24 � Efterlevandeskydd till barn betalas till utg�ngen av den m�nad d� bar- net fyller 20 �r. Efterlevandeskydd till make eller d�rmed j�mst�lld betalas under h�gst fem �r. Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�nad d� den ber�ttigade avlider. Efterlevandeskyddets storlek 25 � Efterlevandeskyddet l�mnas per kalender�r med ett belopp som f�r varje ber�ttigad motsvarar ett prisbasbelopp. Beslut i fr�gor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd 26 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till in- komstgaranti n�r ledamoten har l�mnat riksdagen. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2016:1108 27 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om 1. f�rl�ngning av inkomstgaranti enligt 9 �, 2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning enligt 10 �, 3. efterlevandeskydd enligt 2223 ��, och 4. eftergift enligt 3536 ��. Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av in- komstgaranti enligt 20 �. Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 13 kan inte beviljas f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd 28 � Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ans�ka om det hos Statens tj�nstepensionsverk. Utbetalning f�r inte ske f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kan om utbetalning. L�mnande av uppgift 29 � N�r en ledamot har l�mnat riksdagen ska Riksdagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till inkomstgaranti enligt best�mmelserna i detta kapitel. Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �ver- l�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen en- ligt 4 �. 30 � Den som ans�ker om eller tar emot inkomstgaranti ska p� beg�ran l�mna s�dana uppgifter till Riksdagens arvodesn�mnd som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning av ett �rende enligt best�mmelserna i detta kapitel. 31 � Den som ans�ker om utbetalning enligt 28 � ska skriftligen l�mna s�- dana uppgifter som Statens tj�nstepensionsverk beh�ver f�r att kunna bed�ma s�kandens r�tt till utbetalning av inkomstgaranti eller efterlevandeskydd. Uppgifterna ska l�mnas p� heder och samvete. Om beg�rda uppgifter inte l�mnas f�r Statens tj�nstepensionsverk h�lla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti f�r v�sentligt �nd- rade inkomstf�rh�llanden och dessa kan antas p�verka r�tten till utbetalning ska han eller hon utan s�rskild beg�ran l�mna uppgift om detta till Statens tj�nstepensionsverk. 32 � Arbetsgivare och andra som har betalat ut ers�ttning eller f�rm�n ska p� beg�ran av Statens tj�nstepensionsverk l�mna de uppgifter om en namn- given person som �r av betydelse f�r till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel. Den som inte fullg�r sin skyldighet enligt f�rsta stycket f�r f�rel�ggas att fullg�ra skyldigheten. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite. 33 � Skatteverket ska till Statens tj�nstepensionsverk l�mna uppgifter om inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbalken, </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2016:1108 om uppgifterna har betydelse i ett �rende om inkomstgaranti enligt best�m- melserna i detta kapitel. 34 � Skatteverket ska p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett �rende om j�mk- ning av inkomstgaranti enligt 20 � 13. Detsamma g�ller uppgifter som har betydelse f�r fr�gan om inkomstgaranti enligt 37 �. �terkrav 35 � Om inkomstgarantin har betalats ut med ett f�r h�gt belopp ska garan- titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om garantin har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis. �terkrav framst�lls av Statens tj�nstepensionsverk. 36 � Om inkomstgarantin har betalats ut med ett f�r h�gt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att ett krav p� �terbetalning har framst�llts, ska garantitagaren betala r�nta enligt 6 � r�n- telagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Detsamma ska g�lla om garantin har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� om garantitagaren f�rsummat att l�mna uppgifter som beh�vs f�r att kunna best�mma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska r�nta tas ut fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats in. Inkomstgaranti efter j�mkningsbeslut 37 � Om inkomstgaranti har j�mkats enligt 20 � f�r garantitagaren, n�r nya f�rh�llanden har intr�tt, p� nytt ans�ka om inkomstgaranti med �beropande av de nya f�rh�llandena. Om ett beslut om j�mkning enligt f�rsta stycket har grundat sig p� att garantitagaren gjort avs�ttning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet d�refter helt eller delvis har �terf�rts till beskattning, ska fr�gan om inkomstgaranti f�r det �r d� �terf�randet skedde pr�vas p� yrkande av garantitagaren. 13 kap. Omst�llningsst�d och efterlevandeskydd Till�mpningsomr�de 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om omst�llningsst�d och efterlevan- deskydd. Omst�llningsst�det best�r av 1. st�d�tg�rder som erbjuds vid avg�ngen fr�n riksdagen, och 2. ekonomiska f�rm�ner under en omst�llningstid (ekonomiskt omst�ll- ningsst�d). </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2016:1108 Detta kapitel g�ller f�r de ledam�ter som inte omfattas av best�mmelserna i 12 kapitlet. Syfte 2 � Syftet med omst�llningsst�det �r att underl�tta f�r den som har varit riksdagsledamot att �verg� till f�rv�rvsarbete. St�d�tg�rder f�r omst�llning 3 � N�r en ledamot som inte har fyllt 65 �r l�mnar riksdagen ska Riksdags- f�rvaltningen erbjuda honom eller henne ett st�d f�r att kunna �verg� till f�r- v�rvsarbete. 4 � Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 � ska p� beg�ran av Riks- dagsf�rvaltningen redovisa vilka �tg�rder han eller hon har vidtagit f�r att �verg� till f�rv�rvsarbete. Ekonomiskt omst�llningsst�d 5 � Den som har varit ledamot av riksdagen har r�tt till ekonomiskt omst�ll- ningsst�d 1. i tre m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman- h�ngande tid om minst ett �r, 2. i sex m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman- lagd tid om minst tv� �r, 3. i ett �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om minst fyra �r, eller 4. i tv� �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om minst �tta �r. Ekonomiskt omst�llningsst�d uppg�r till 85 procent av det arvode som av- ses i 3 kap. 1 �. St�det ska betalas fr�n och med den dag d� arvodet upph�r. Ekonomiskt omst�llningsst�d enligt f�rsta stycket ska j�mst�llas med in- komst av anst�llning enligt 59 kap. 8 � socialf�rs�kringsbalken. 6 � N�r ett st�d enligt 5 � har upph�rt f�r ytterligare ekonomiskt omst�ll- ningsst�d beviljas f�r h�gst ett �r i taget om 1. ledamoten under avg�ngs�ret hade fyllt minst 55 �r, 2. ledamoten vid avg�ngen hade tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om minst �tta �r, och 3. det finns s�rskilda sk�l. Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l ska avseende f�stas vid 1. om och hur ledamoten har nyttjat de st�d�tg�rder som avses i 3 � eller vilka �tg�rder han eller hon annars har vidtagit f�r att s�ka �verg� till f�r- v�rvsarbete, och 2. ledamotens personliga och ekonomiska f�rh�llanden. St�d enligt f�rsta stycket f�r beviljas om det finns s�rskilda sk�l, �ven om f�ruts�ttningarna i 1 och 2 inte �r uppfyllda. I s�dana fall f�r st�det beviljas i h�gst ett �r. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2016:1108 St�d som avses i f�rsta och tredje styckena f�r uppg� till h�gst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 �. St�det ska j�mst�llas med inkomst- grundad �lderspension enligt socialf�rs�kringsbalken. 7 � Vid ber�kning av tider enligt 5 och 6 �� ska h�nsyn inte tas till tid d� ledamoten har f�tt �lderspension eller sjukpension enligt best�mmelser i denna lag. Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen begr�nsar inte r�tten till f�rm�ner enligt detta kapitel. Detsamma g�ller vid sjukfr�nvaro. 8 � R�tten till ekonomiskt omst�llningsst�d g�ller l�ngst till och med m�na- den innan den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar. St�det ska betalas m�nadsvis. 9 � Utbetalning av ekonomiskt omst�llningsst�d ska upph�ra om ledamoten �terintr�der i riksdagen. N�r en ledamot �ter l�mnar riksdagen g�ller 5 och 6 �� i till�mpliga delar. 10 � Ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 � ska knytas an till det prisbas- belopp som g�llde f�r avg�ngs�ret och omr�knas vid f�r�ndring av detta be- lopp. 11 � Av 67 kap. 6 � inkomstskattelagen (1999:1229) f�ljer att ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 5 och 6 �� inte utg�r arbetsinkomst. Avr�kning av annan ers�ttning eller inkomst 12 � Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med vad ledamoten f�r i form av sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken under den tid st�det betalas. Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten f�r i form av arvode enligt artikel 10 i Europa- parlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har ekonomiskt omst�llningsst�d samtidigt tar emot �verg�ngsers�ttning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga minskas st�det med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten f�r i �verg�ngsers�ttning. 13 � Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med f�ljande inkomster: 1. inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbal- ken, 2. inkomst av anst�llning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve- rige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livr�nta i andra fall �n som avses i 12 �, och 5. andra kontanta f�rm�ner p� grund av anst�llning eller uppdrag �n dem som avses i 14. Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt denna para- graf som per �r �verstiger ett prisbasbelopp. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2016:1108 14 � Om den som har ekonomiskt omst�llningsst�d samtidigt �ven tar emot avg�ngsf�rm�ner p� grund av uppdrag som statsr�d, statlig chefsanst�llning eller kommunalt f�rtroendeuppdrag, och avg�ngsf�rm�nerna ska minskas med h�nsyn till andra inkomster, f�r minskningen justeras om det beh�vs med h�nsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tj�nstepensionsverk ska efter samr�d med ber�rda utbetalare besluta om en s�dan justering. 15 � F�religger inte r�tt till ekonomiskt omst�llningsst�d under ett helt kalender�r, ska endast inkomster som h�nf�r sig till den tid d� r�tt till st�det f�religger medr�knas vid minskningen. Minskningen ska f�rdelas p� det antal kalenderdagar som det ekonomiska omst�llningsst�det betalas. J�mkning av ekonomiskt omst�llningsst�d 16 � Om det �r sk�ligt f�r ett ekonomiskt omst�llningsst�d dras in helt eller delvis (j�mkning) om st�dmottagaren 1. f�rv�rvsarbetar i v�sentlig omfattning �t n�gon annan och inte tar ut sk�- lig ers�ttning f�r detta arbete, 2. redovisar inkomst av aktiv n�ringsverksamhet och denna har reducerats p� grund av avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, avs�ttning till upphovsmannakonto, avs�ttning till expansionsfond, eget pensionssparande, underskott av annan verksamhetsgren, 3. redovisar inkomst av passiv n�ringsverksamhet d�r det ing�r arbets- inkomster, eller 4. har d�mts f�r brott som har medf�rt att st�dmottagaren har skilts fr�n uppdraget som riksdagsledamot eller har d�mts f�r brott av s�dan allvarlig art att det framst�r som sannolikt att st�dmottagaren skulle ha skilts fr�n uppdra- get som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 5 � och som g�ller i mer �n ett �r j�mkas om st�dmottagaren inte har vidtagit tillr�ckliga �tg�rder f�r att �verg� till f�rv�rvsarbete. Vid bed�m- ningen av j�mkningsfr�gan ska s�rskilt beaktas om och hur den som tar emot st�det har tagit del av det omst�llningsst�d som avses i 3 �. 17 � Ett beslut om j�mkning g�ller omedelbart, om inte n�got annat beslu- tas. R�tt till efterlevandeskydd 18 � Ett arvsber�ttigat barn, som inte har fyllt 20 �r, till den som vid sin d�d var ber�ttigad till ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 5 � f�rsta stycket 4 har r�tt till efterlevandeskydd. Med arvsber�ttigat barn ska j�mst�llas barn som har mottagits i adoptionssyfte. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2016:1108 19 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r efterlevandeskydd beviljas en efter- levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls med efter- levande maka eller make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas. Utbetalningstid f�r efterlevandeskyddet 20 � Efterlevandeskydd betalas under h�gst tv� �r. Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�nad d� den ber�ttigade avlider. Efterlevandeskyddets storlek 21 � Efterlevandeskyddet betalas per kalender�r med ett belopp som f�r varje ber�ttigad motsvarar ett prisbasbelopp. Beslut i fr�gor om ekonomiskt omst�llningsst�d och efterlevandeskydd 22 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till ekono- miskt omst�llningsst�d enligt 5 � n�r ledamoten har l�mnat riksdagen. 23 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om 1. f�rl�ngt ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 �, 2. efterlevandeskydd enligt 1819 ��, och 3. eftergift enligt 3132 ��. Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av ekono- miskt omst�llningsst�d enligt 15 �. Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 1 och 2 kan inte beviljas f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. Utbetalning av ekonomiskt omst�llningsskydd och efterlevandeskydd 24 � Den som vill att ekonomiskt omst�llningsst�d eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ans�ka om det hos Statens tj�nstepensionsverk. Utbetalning f�r inte ske f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kan om utbetalning. Uppgiftsl�mnande 25 � N�r en ledamot har l�mnat riksdagen ska Riksdagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till st�d enligt best�mmelserna i detta kapitel. Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �ver- l�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen en- ligt 4 �. 26 � Den som ans�ker om eller tar emot ekonomiskt omst�llningsst�d ska p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana uppgifter som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning av ett �rende enligt best�mmelserna i detta kapitel. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2016:1108 27 � Den som har ans�kt om utbetalning enligt 24 � ska skriftligen l�mna s�dana uppgifter som Statens tj�nstepensionsverk beh�ver f�r att bed�ma s�kandens r�tt till utbetalning. Uppgifterna ska l�mnas p� heder och samvete. Om den som har ans�kt om utbetalning inte l�mnar beg�rda uppgifter, f�r Statens tj�nstepensionsverk h�lla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt omst�llningsst�d f�r v�sentligt �ndrade inkomstf�rh�llanden och dessa kan antas p�verka r�tten till utbetalning, ska han eller hon utan s�rskild beg�ran l�mna uppgift om detta till Statens tj�nstepensionsverk. 28 � Arbetsgivare och andra som har betalat ut ers�ttning eller st�d ska p� beg�ran av Statens tj�nstepensionsverk l�mna s�dana uppgifter om en namn- given person om s�dana f�rh�llanden som �r av betydelse f�r till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel. Den som inte fullg�r sin skyldighet enligt f�rsta stycket f�r f�rel�ggas att fullg�ra skyldigheten. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite. 29 � Skatteverket ska p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett �rende om j�mk- ning av ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 16 � f�rsta stycket 13. Det- samma g�ller uppgifter som har betydelse f�r fr�gan om ekonomiskt omst�ll- ningsst�d enligt 33 �. 30 � Skatteverket ska till Statens tj�nstepensionsverk l�mna uppgifter om inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett �rende om ekonomiskt omst�llningsst�d enligt best�mmelserna i detta kapitel. �terkrav 31 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt be- lopp ska st�dmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om st�det har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt om- st�llningsst�d. Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis. Krav p� �terbetalning framst�lls av Statens pensionsverk. 32 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt be- lopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att krav p� �terbetalning har framst�llts, ska st�dmottagaren betala r�nta en- ligt 6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Det- samma g�ller om st�det har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis. Best�mmelserna i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om st�dmottagaren har f�r- summat att l�mna de uppgifter som beh�vs f�r best�mmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska r�nta tas ut fr�n den dag d� upp- gifterna senast skulle ha l�mnats in. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2016:1108 Ans�kan om ekonomiskt omst�llningsst�d efter j�mkningsbeslut 33 � Om ett ekonomiskt omst�llningsst�d har j�mkats enligt 16 �, f�r st�d- mottagaren n�r nya f�rh�llanden har intr�tt p� nytt ans�ka om ekonomiskt omst�llningsst�d. Om ett beslut som har fattats med till�mpning av 16 � har grundats p� att st�dmottagaren har gjort avs�ttning till periodiseringsfond, upphovsmanna- konto eller expansionsfond och beloppet d�refter helt eller delvis har �terf�rts till beskattning, ska fr�gan om st�d f�r det �r d� �terf�randet skedde pr�vas p� yrkande av st�dmottagaren. 14 kap. F�rs�kring, f�retagsh�lsov�rd och rehabilitering F�rs�kring 1 � Riksdagsf�rvaltningen ske se till att en ledamot �r grupplivf�rs�krad, tj�nsteresef�rs�krad och arbetsskadef�rs�krad. F�rvaltningen svarar f�r kost- naden f�r f�rs�kringarna. F�retagsh�lsov�rd 2 � En ledamot har r�tt till f�retagsh�lsov�rd i den omfattning som Riks- dagsf�rvaltningen best�mmer. Ers�ttning f�r rehabilitering 3 � Om det finns s�rskilda sk�l kan en riksdagsledamot efter pr�vning av Riksdagsf�rvaltningen f� ers�ttning f�r kostnader f�r insatser i rehabilite- ringssyfte. 15 kap. �verklagande Beslut av Riksdagsf�rvaltningen 1 � Beslut av Riksdagsf�rvaltningen i �renden om st�d�tg�rder f�r omst�ll- ning och om tillhandah�llande av barnverksamhet f�r inte �verklagas. �vriga beslut av Riksdagsf�rvaltningen enligt denna lag f�r �verklagas hos Riksdagens �verklaganden�mnd. Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd 2 � Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd enligt 12 eller 13 kap. f�r �verkla- gas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Vid �verklagande till kammarr�tten kr�vs pr�vningstillst�nd. Ett beslut enligt 3 kap. 1 � f�r inte �verklagas. Beslut av Statens tj�nstepensionsverk 3 � Beslut av Statens tj�nstepensionsverk enligt denna lag f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Vid �verklagande till kammarr�tten kr�vs pr�vningstillst�nd. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2016:1108 Allm�nna best�mmelser om �verklagande 4 � Ett beslut �verklagas skriftligt. Klaganden ska i �verklagandet ange vil- ket beslut som �verklagas och den �ndring i beslutet som han eller hon vill ha. �verklagandet ska l�mnas in till den myndighet som har meddelat beslutet. Det ska ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2017 d� lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter ska upph�ra att g�lla. 2. �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska vill- kor f�r riksdagens ledam�ter och �ndringar i den lagen ska fortfarande g�lla. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2016 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om ers�ttning till riksdagens ledam�ter;

utf�rdad den 24 november 2016.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens inneh�ll

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om ers�ttning till talmannen, riksda-

gens ledam�ter och ers�ttare. Best�mmelserna avser

ers�ttning till talmannen (2 kap.),
arvode till ledam�ter och ers�ttare (3 kap.),
resekostnadsers�ttning (4 kap.),
traktamente (5 kap.),
�vernattningsbostad (6 kap.),
arbetsrum, introduktion, vidareutbildning samt teknisk och elektronisk

utrustning (7 kap.),

barnverksamhet (8 kap.),
�lderspension (9 kap.),
sjukpension (10 kap),
efterlevandepension (11 kap.),
inkomstgaranti (12 kap.),
omst�llningsst�d (13 kap.),
f�rs�kring, rehabilitering och f�retagsh�lsov�rd (14 kap.), och
�verklagande (15 kap).

Definitioner

2 �

I lagen avses med

1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�k-

ringsbalken,

2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och

8 �� socialf�rs�kringsbalken,

3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 ��

socialf�rs�kringsbalken,

4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� socialf�rs�krings-

balken,

1 Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3, rskr. 2016/17:36.

SFS 2016:1108

Utkom fr�n trycket
den 6 december 2016

SFS 2016:1108

5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 2224 �� socialf�rs�kringsbal-

ken, och

6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av den

28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga
(2005/684/EG, Euratom).

3 �

Med ett helt �r avses i lagen 365 dagar. Om viss tid inte kan tillgodor�k-

nas som ett helt �r vid ber�kningen av antalet hela �r ska den tiden �nd� anses
som ett helt �r, om tiden uppg�r till minst 270 dagar.

R�tt till ers�ttning

4 �

En ledamot har r�tt till ers�ttning enligt denna lag.

5 �

En ers�ttare har r�tt till ers�ttning p� samma s�tt som en ledamot, om

det inte anges n�got annat i lagen.

6 �

Lagen g�ller �ven f�r talmannen, om det inte anges n�got annat i lagen

eller annat framg�r av sammanhanget.

Tid som ers�tts

7 �

Best�mmelserna i 35, 7 och 14 kap. ska till�mpas fr�n och med den

dag d� ledamoten tilltr�der sitt uppdrag till och med 30 dagar efter det att upp-
draget upph�r.

Best�mmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 �� och 5 kap. 1, 4 och 5 �� ska dock,
i fr�ga om en nyvald ledamot som tilltr�der sitt uppdrag i samband med

ett riksdagsval, till�mpas fr�n och med den dag d� Valmyndigheten f�rdelat
mandaten och fastst�llt vilka kandidater som valts till ledam�ter, och

i fr�ga om en nyvald ledamot som utses enligt 14 kap. 18 � vallagen

(2005:837), till�mpas fr�n och med den dag d� Valmyndigheten utser honom
eller henne till ledamot.

Best�mmelserna i 8 kap. ska till�mpas fr�n och med den dag d� ledamoten

tilltr�der sitt uppdrag till och med den dag d� uppdraget upph�r.

8 �

F�r en ers�ttare f�r en annan ledamot �n talmannen eller ett statsr�d

eller en statssekreterare, till�mpas 35, 7, 8 och 14 kap. endast f�r den tid som
ers�ttaren enligt bevis utf�rdat av Riksdagsf�rvaltningen ska fullg�ra upp-
draget. Om uppdraget upph�r tidigare �n vad som anges i beviset till�mpas
dock 8 kap. fram till och med den dag d� uppdraget upph�r och 35, 7 och
14 kap. till och med 30 dagar efter den dag d� uppdraget upph�r, dock l�ngst
till och med den dag som anges i beviset.

Best�mmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 �� och 5 kap. 1, 4 och 5 �� till�mpas

fr�n och med den dag d� Riksdagsf�rvaltningen utf�rdar bevis om att ers�tta-
ren ska fullg�ra ett uppdrag som ledamot.

Ers�ttning under ledighet

9 �

En ledamot som har beviljats ledighet fr�n sitt uppdrag under minst en

m�nad i f�ljd har r�tt till ers�ttning f�r den tiden om sk�let till ledigheten �r
offentligt uppdrag, milit�rtj�nstg�ring, sjukdom eller n�got annat f�rh�llande

SFS 2016:1108

som omfattas av best�mmelserna om r�tt till ledighet f�r arbetstagare hos
Riksdagsf�rvaltningen.

Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller

regeringen eller av n�gon annan efter bemyndigande av riksdagen eller rege-
ringen. En anst�llning utg�r inte ett offentligt uppdrag.

Ers�ttning l�mnas inte f�r tid d� en ledamot �r statsr�d eller statssekrete-

rare.

Bemyndigande

10 �

Riksf�rvaltningen f�r meddela till�mpningsf�reskrifter till lagen.

Allm�nna r�d

11 �

Riksdagsf�rvaltningen meddelar allm�nna r�d till lagen.

2 kap. Ers�ttning till talmannen

Talmansarvode

1 �

Talmannen har r�tt till ett m�natligt arvode som motsvarar arvodet till

statsministern.

Statlig egenpensionsf�rm�n

2 �

En talman har inte r�tt att ta emot statlig egenpensionsf�rm�n f�r tid d�

det utg�r talmansarvode eller avg�ngsers�ttning p� grund av uppdrag som
statsr�d.

3 kap. Arvode till ledam�ter och ers�ttare

Ledamotsarvode

1 �

En ledamot har r�tt till ett m�natligt arvode som best�ms av Riksdagens

arvodesn�mnd.

Till�ggsarvode

2 �

En vice talman har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till

30 procent av ledamotsarvodet.

3 �

Ordf�randen i ett utskott och i EU-n�mnden har r�tt till ett m�natligt

till�ggsarvode som uppg�r till 20 procent av ledamotsarvodet.

4 �

En vice ordf�rande i ett utskott och i EU-n�mnden har r�tt till ett m�nat-

ligt till�ggsarvode som uppg�r till 15 procent av ledamotsarvodet.

Sammantr�desarvode i EU-n�mnden

5 �

En ledamot, suppleant och tillf�llig ers�ttare i EU-n�mnden har r�tt till

sammantr�desarvode f�r sammantr�den som infaller p� en m�ndag, en fredag

SFS 2016:1108

och under tid d� kammaren inte sammantr�der. Detta g�ller dock inte ord-
f�randen och vice ordf�randen i n�mnden.

En suppleant i EU-n�mnden som n�rvarar vid ett sammantr�de utan att

delta i de beslut som fattas under sammantr�det har r�tt till sammantr�des-
arvode bara om n�mnden beslutar det.

Riksdagsf�rvaltningen best�mmer arvodets storlek.

Arvode som inkomst av anst�llning

6 �

Ledamotsarvode och till�ggsarvode ska anses som inkomst av anst�ll-

ning enligt socialf�rs�kringsbalken och lagen (1991:1047) om sjukl�n. Leda-
moten ska d�rvid anses som arbetstagare.

Arvode vid sjukfr�nvaro

7 �

Om en ledamot �r ledig fr�n sitt uppdrag p� grund av sjukdom ska det

f�r samma tid g�ras ett avdrag fr�n arvodet och till�ggsarvodet och fr�n andra
s�dana fasta arvoden som avses i 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden
m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Ledamoten har vid ledighet enligt f�rsta stycket r�tt till ers�ttningar enligt

de best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen.

Avdrag fr�n arvodena och betalning av ers�ttningarna ska g�ras enligt de

best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. F�r en
ledamot g�ller dock att arbetsdagsavdrag �r detsamma som kalenderdags-
avdrag.

8 �

Arvode vid f�r�ldraledighet

Om en ledamot �r f�r�ldraledig fr�n sitt uppdrag ska det f�r samma tid g�ras
avdrag fr�n arvodet och till�ggsarvodet och fr�n andra s�dana fasta arvoden
som avses i 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ.

Ledighet f�r barns f�delse, v�rd av adoptivbarn eller ledighet med tillf�llig

f�r�ldrapenning ger r�tt till ers�ttningar enligt de best�mmelser som g�ller f�r
arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen.

Avdrag fr�n arvodena och betalningen av ers�ttningarna ska g�ras enligt de

best�mmelser som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen. F�r en
ledamot g�ller dock att arbetsdagsavdrag �r detsamma som kalenderdags-
avdrag.

Arvodesavdrag p� ledamotens egen beg�ran

9 �

Om en ledamot av annat sk�l �n de som anges i 7 eller 8 � har beviljats

ledighet f�r kortare tid �n en m�nad under tid d� arbetsplenum p�g�r, ska det
p� ledamotens beg�ran g�ras kalenderdagsavdrag f�r den tiden fr�n arvodet
och till�ggsarvodet och andra s�dana fasta arvoden som avses i 1 � 2 och 4
lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag i riksdagen, dess myndigheter
och organ.

SFS 2016:1108

Kompensation f�r f�rlorad semester

10 �

Riksdagsf�rvaltningen f�r kompensera en ers�ttare f�r f�rlorad semes-

ter f�r den del av tj�nstg�ringen som understiger tolv m�nader.

4 kap. Resekostnadsers�ttning

Ers�ttning f�r tj�nsteresa

1 �

En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r tj�nsteresor.

Med en tj�nsteresa avses en resa som en ledamot g�r som ett led i ut-

�vningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som p�b�rjas p� tj�nste-
st�llet, under en p�g�ende tj�nsteresa eller p� en f�rr�ttningsort samt avslutas
vid tj�nstest�llet eller p� en f�rr�ttningsort.

Ledamotens bostad p� folkbokf�ringsorten enligt folkbokf�ringslagen

(1991:481) �r att betrakta som ledamotens tj�nstest�lle vid till�mpningen av
lagen.

Ers�ttning f�r resa f�re tilltr�det av uppdraget

2 �

Innan en nyvald ledamot har tilltr�tt sitt uppdrag har han eller hon r�tt

till ers�ttning f�r sina kostnader f�r

resor f�r att delta i m�ten som ledamotens partigrupp kallar till,
resor f�r att delta i Riksdagsf�rvaltningens introduktion till uppdraget,

och

en resa till riksdagen f�r att tilltr�da uppdraget.

Ers�ttning f�r resa vid extraordin�r h�ndelse eller av annan icke
f�rutsedd orsak

3 �

En ledamot har, �ven i fall som inte omfattas av 1 �, r�tt till ers�ttning

f�r sina kostnader f�r en resa som ledamoten g�r f�r att han eller hon m�ste
inst�lla sig i riksdagen p� grund av en extraordin�r h�ndelse eller av n�gon
annan orsak som inte har kunnat f�rutses, under f�ruts�ttning att ledamoten
inte kan anv�nda sin biljett f�r resan tillbaka.

Riksdagsf�rvaltningen eller den som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer f�r

besluta att ers�ttningen �ven omfattar resekostnader enligt f�rsta stycket f�r
en medf�ljande person som av s�rskilda sk�l m�ste resa tillsammans med
ledamoten.

Enskild utrikes tj�nsteresa

4 �

Riksdagsstyrelsen fastst�ller f�r varje valperiod ett belopp som en leda-

mot f�r anv�nda f�r enskilda utrikes tj�nsteresor. Medel som inte har anv�nts
till s�dana tj�nsteresor ska f�ras tillbaka till Riksdagsf�rvaltningen.

Resebeslut

5 �

Talmannen beslutar sj�lv om sina tj�nsteresor.

Riksdagsf�rvaltningen eller den som f�rvaltningen best�mmer beslutar om

en ledamots enskilda utrikes tj�nsteresa till l�nder som inte ing�r i Europeiska

SFS 2016:1108

ekonomiska samarbetsomr�det, inte har ans�kt om medlemskap i Europeiska
unionen och inte �r att betrakta som potentiella kandidatl�nder.

En ledamot f�r sj�lv besluta om �vriga tj�nsteresor och om resor enligt 2

och 3 ��.

Ers�ttningens storlek

6 �

Resekostnadsers�ttning l�mnas med ett belopp som motsvarar den fak-

tiska kostnaden f�r resan. Kostnaden f�r resa med eget fordon s�som bil, f�r-
m�nsbil, motorcykel eller b�t, och som en ledamot har r�tt till ers�ttning f�r
enligt detta kapitel, ers�tts dock med ett belopp som Riksdagsf�rvaltningen
best�mmer.

7 �

Det finns best�mmelser om utrikes tj�nsteresa p� uppdrag av partigrupp

i riksdagen i lagen (2016:1109) om st�d till partigrupperna f�r riksdagsleda-
m�ternas arbete i riksdagen.

Val av f�rdmedel

8 �

F�rdmedel ska v�ljas med h�nsyn till kostnads-, tids-, och milj�aspek-

ter.

Reser�kning

9 �

Resen�ren ska snarast efter en avslutad resa ge in en reser�kning till

Riksdagsf�rvaltningen, dock senast sex m�nader efter det att resan avsluta-
des.

Parkeringsplats

10 �

En ledamot har i m�n av tillg�ng r�tt att anv�nda Riksdagsf�rvaltning-

ens parkeringsplatser.

5 kap. Traktamente

R�tt till traktamente

1 �

En ledamot har r�tt till traktamente enligt 26 �� om f�ruts�ttningarna

f�r avdrag f�r �kade levnadskostnader enligt 12 kap. 6 och 6 a �� inkomst-
skattelagen (1999:1229) �r uppfyllda.

Om en nyvald ledamot eller en ers�ttare som avses i 1 kap. 8 � g�r en resa

enligt 4 kap. 2 � har han eller hon dock r�tt till traktamente endast enligt
4 eller 5 �.

Dagtraktamente vid flerdygnsf�rr�ttning

2 �

Dagtraktamente l�mnas vid flerdygnsf�rr�ttning p� annan ort i Sverige

�n Stockholm f�r varje hel dag som tagits i anspr�k f�r f�rr�ttningen. Trakta-
mentet motsvarar en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat till
n�rmaste tiotal kronor. Om f�rr�ttningen har p�b�rjats kl. 12.00 eller senare

SFS 2016:1108

p� avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare p� hemresedagen utg�r
ett halvt dagtraktamente.

Om ledamoten f�tt fria m�ltider under en tj�nsteresa ska dagtraktamentet

minskas med ett belopp fastst�llt av Riksdagsf�rvaltningen, om inte m�ltiden
obligatoriskt ing�r i priset f�r transporten p� allm�nna transportmedel.

Stockholmstraktamente vid flerdygnsf�rr�ttning

3 �

Vid flerdygnsf�rr�ttning i Stockholm l�mnas traktamente f�r varje hel

och halv dag som har tagits i anspr�k f�r f�rr�ttningen (Stockholmstrakta-
mente). Traktamentet motsvarar h�lften av maximibeloppet enligt 12 kap.
11 � inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till n�rmaste tiotal kronor.
Stockholmstraktamente l�mnas inte f�r dag som ber�ttigar till dagtraktamente
enligt 2 �, till utlandstraktamente enligt 6 � eller till f�rr�ttningstill�gg enligt
7 �.

Stockholmstraktamentet ska inte reduceras om ledamoten f�tt fria m�ltider

under f�rr�ttningen.

Nattraktamente

4 �

En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r logikostnad i Sverige (nattrakta-

mente). Nattraktamentet ska motsvara den logikostnad som ledamoten kan
visa att han eller hon har haft, dock h�gst ett h�gsta belopp som Riksdagsf�r-
valtningen best�mmer. Vid f�rr�ttning i Sverige mer �n 50 kilometer fr�n le-
damotens bostad p� hemorten har dock ledamoten r�tt till ers�ttning f�r den
faktiska logikostnad som f�rr�ttningen f�r med sig.

N�gon ers�ttning f�r logi ska inte betalas om Riksdagsf�rvaltningen till-

handah�llit ledamoten logi utan kostnad.

Oavsett vad som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena ska Riksdagsf�r-

valtningen betala ers�ttning f�r faktisk logikostnad vid konferens med utskott,
delegation, kommitt� eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med
partigrupp i riksdagen.

5 �

Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft f�r logi

l�mnas ers�ttning f�r hel natt med h�lften av maximibeloppet enligt 12 kap.
11 � inkomstskattelagen (1999:1229). S�dan ers�ttning l�mnas dock inte om
ledamoten har tillbringat natten p� t�g, fartyg eller flygplan och inte heller d�
fri logi tillhandah�llits av annan myndighet, ett trafikf�retag eller motsva-
rande.

Flerdygnsf�rr�ttning utomlands

6 �

Vid en flerdygnsf�rr�ttning utomlands l�mnas ers�ttning f�r �kade lev-

nadskostnader enligt de villkor och med de belopp som g�ller f�r arbetstagare
hos Riksdagsf�rvaltningen.

F�rr�ttningstill�gg

7 �

Vid en endagsf�rr�ttning utomlands som varar mer �n fyra timmar l�m-

nas ers�ttning f�r �kade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp
som g�ller f�r arbetstagare hos Riksdagsf�rvaltningen.

SFS 2016:1108

Ers�ttning f�r logikostnad i vissa fall

8 �

Om en ledamot som inte har kunnat f� bostad i Riksdagsf�rvaltningens

bostadsbest�nd har h�gre logikostnader �n det h�gsta belopp som kan betalas
enligt 4 � f�rsta stycket, har ledamoten r�tt till en h�gre ers�ttning f�r logi,
om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Ers�ttning f�r logikostnad vid ledighet

9 �

Om en ledighet har p�g�tt i mer �n 90 dagar i f�ljd, ska Riksdagsf�rvalt-

ningen betala ers�ttning f�r logikostnad bara om det finns s�rskilda sk�l.

Ers�ttning f�r bostad p� folkbokf�ringsorten i vissa fall

10 �

Om det finns synnerliga sk�l f�r Riksdagsf�rvaltningen, efter ans�kan

av en ledamot, betala ers�ttning f�r kostnad som �r f�renad med bostaden p�
folkbokf�ringsorten men d�r nattraktamente inte betalas f�r denna eller n�gon
annan egen bostad. Ers�ttningen f�r inte �verstiga det h�gsta belopp som kan
betalas enligt 4 � f�rsta stycket.

6 kap. �vernattningsbostad

R�tt till �vernattningsbostad

1 �

Riksdagsf�rvaltningen ska utan kostnad tillhandah�lla en ledamot som

har r�tt till nattraktamente enligt 5 kap. 1 � �vernattningsbostad. Med �ver-
nattningsbostad avses en �vernattningsl�genhet eller ett �vernattningsrum
inom Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd eller ett motsvarande boende.

R�tten att disponera en �vernattningsbostad enligt f�rsta stycket �r person-

lig och f�r inte �verl�tas av ledamoten.

2 �

Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka �vernattningsbost�der ur Riks-

dagsf�rvaltningens bostadsbest�nd som ska st�llas till respektive partigrupps
f�rfogande.

Bost�derna ska f�rdelas i proportion till antalet valda ledam�ter som har

r�tt till �vernattningsbostad enligt 1 � f�rsta stycket.

Gruppkansliet svarar f�r f�rdelningen av bost�derna till ledam�terna i

partigruppen.

Utflyttning fr�n en �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens
bostadsbest�nd

3 �

En ledamot som inte blir �tervald efter att ha kandiderat i ett riksdagsval

ska flytta ut ur sin �vernattningsbostad senast en vecka efter valdagen.

En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget under en valperiod ska flytta ut

ur sin �vernattningsbostad senast en vecka efter den dag uppdraget upph�rt.

4 �

En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska l�mna sin

�vernattningsbostad senast den 31 juli val�ret. Ledamoten f�r dock beh�lla
bostaden �ven efter den tidpunkten s� l�nge det �r n�dv�ndigt f�r att fullg�ra
riksdagsuppdraget.

SFS 2016:1108

En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska l�mna sin �vernattnings-

bostad senast en vecka efter valdagen.

Ers�ttares boende

5 �

En ers�ttare ska normalt �verta den ordinarie ledamotens �vernattnings-

bostad. Om detta inte �r m�jligt ska Riksdagsf�rvaltningen utan kostnad till-
handah�lla ers�ttaren ett ers�ttarrum.

R�tten till �vernattningsbostad och ers�ttarrum �r personlig och f�r inte

�verl�tas till n�gon annan.

Ers�ttares utflyttning

6 �

En ers�ttare ska l�mna �vernattningsbostaden n�r den ordinarie leda-

moten kommer tillbaka fr�n sin ledighet.

En ers�ttare ska l�mna ers�ttarrummet senast en vecka efter det att uppdra-

get som ers�ttare upph�rt.

Ers�ttning f�r egen �vernattningsbostad

7 �

En ledamot som �r bosatt mer �n 50 kilometer fr�n Riksdagshuset och

p� hemorten f�r sin privata anv�ndning har en bostad inr�ttad f�r permanent
boende, har r�tt till ers�ttning f�r en �vernattningsbostad som �r bel�gen inom
50 kilometer fr�n Riksdagshuset.

Ers�ttningen f�r h�gst uppg� till det belopp per m�nad som Riksdagsf�r-

valtningen best�mmer.

7 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt
teknisk och elektronisk utrustning

R�tt till arbetsrum

1 �

Riksdagsf�rvaltningen ska tillhandah�lla en ledamot ett arbetsrum i

riksdagens lokaler.

R�tten att disponera ett arbetsrum �r personlig och f�r inte �verl�tas av

ledamoten.

F�rdelning av arbetsrum

2 �

Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som st�lls till re-

spektive partigrupps f�rfogande. Gruppkansliet svarar f�r f�rdelningen av
rummen till ledam�terna i partigruppen.

Utflyttning fr�n arbetsrum

3 �

En ledamot som inte �terv�ljs efter att ha kandiderat i ett riksdagsval ska

l�mna sitt arbetsrum senast en vecka efter valdagen.

En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget under en l�pande valperiod ska

l�mna sitt arbetsrum senast en vecka efter det att uppdraget upph�rt.

SFS 2016:1108

4 �

En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska l�mna sitt

arbetsrum senast den 31 juli val�ret. Ledamoten f�r dock beh�lla rummet efter
den tidpunkten s� l�nge som det �r n�dv�ndigt f�r att han eller ska kunna full-
g�ra sitt riksdagsuppdrag.

En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska l�mna sitt arbetsrum

senast en vecka efter valdagen.

Ers�ttares r�tt till arbetsrum eller ers�ttarrum

5 �

En ers�ttare ska normalt �verta den ordinarie ledamotens arbetsrum.

Om detta inte �r m�jligt ska Riksdagsf�rvaltningen tillhandah�lla ers�ttaren
ett ers�ttarrum f�r arbete.

R�tten att disponera den ordinarie ledamotens arbetsrum eller ett ers�ttar-

rum �r personlig och f�r inte �verl�tas av ers�ttaren.

Ers�ttares utflyttning

6 �

En ers�ttare ska l�mna den ordinarie ledamotens arbetsrum n�r denne

kommer tillbaka fr�n sin ledighet.

En ers�ttare ska l�mna ett ers�ttarrum f�r arbete senast en vecka efter det

att uppdraget upph�rt.

Introduktion och vidareutbildning

7 �

Riksdagsf�rvaltningen f�r tillhandah�lla ledam�terna en introduktion

till uppdraget som ledamot av riksdagen. Introduktionen ska vara inriktad p�
arbetsformerna i riksdagen.

Riksdagsf�rvaltningen f�r �ven erbjuda ledam�terna spr�kutbildning och

annan vidareutbildning inom ramen f�r uppdraget som ledamot av riksdagen.

8 �

Det finns best�mmelser om st�d till spr�kutbildning f�r ledam�terna i

lagen (2016:1109) om st�d till partigrupperna f�r riksdagsledam�ternas ar-
bete i riksdagen.

Teknisk och elektronisk utrustning

9 �

Riksdagsf�rvaltningen ska tillhandah�lla en ledamot s�dan teknisk och

elektronisk utrustning som beh�vs f�r att utf�ra uppdraget som ledamot i riks-
dagen.

10 �

En ledamot som �r ledig fr�n uppdraget f�r beh�lla den tekniska och

elektroniska utrustningen. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r utrustningen dock
kr�vas tillbaka under ledigheten.

11 �

Riksdagsf�rvaltningen f�r besluta om ers�ttning f�r de kostnader som

en ledamot har f�r att han eller hon inom riksdagsuppdraget anv�nder n�gon
annan teknisk och elektronisk utrustning �n utrustning som tillhandah�lls av
Riksdagsf�rvaltningen.

SFS 2016:1108

8 kap. Barnverksamhet

1 �

En ledamot har i m�n av platstillg�ng r�tt till tillf�llig barnverksamhet

f�r barn i �ldern ett till och med tolv �r. R�tten g�ller ledamotens egna barn;
barn till ledamotens make eller maka, registrerade partner eller sambo; barn
till en person som lever i ett parf�rh�llande med ledamoten utan att de har ett
gemensamt hush�ll och barn som �r familjehemsplacerade hos ledamoten.

2 �

Barnverksamheten �r avgiftsfri.

9 kap. �lderspension

R�tt till �lderspension

1 �

Om pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot enligt best�mmelserna i

detta kapitel, har ledamoten r�tt till �lderspension.

Pensionsr�tt

2 �

Pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot f�r varje m�nad som han eller

hon har f�tt arvode eller sjukpension enligt 4 �. Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010
ska dock tillgodor�knas enligt vad som anges i 57 ��.

3 �

Pensionsr�tten f�r en m�nad utg�r 0,72 procent av den del av underlaget

enligt 4 � som inte �verstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av
den del av underlaget som �verstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.

Underlaget f�r pensionsr�tten

4 �

Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av

1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, och
4. arvode enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag

inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Vid ber�kningen av underlaget ska till arvoden enligt 14 l�ggas avdrag

som gjorts enligt 3 kap. 7 och 8 ��.

Om en ledamot under en m�nad har f�tt sjukpension, och d� inte har haft

r�tt till arvode enligt f�rsta stycket, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i
st�llet av det arvode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med
f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pen-
sionsr�tten avser.

Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010

5 �

Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 utg�r

1. f�r tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re

2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4,

2. f�r tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re

2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och

3. 2,40 procent av till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, arvode enligt 1 � 1

4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myn-

SFS 2016:1108

digheter och organ som har utbetalats under �ren 20012009 och arvode en-
ligt 1 � 3 n�mnda lag i dess lydelse f�re den 1 juli 2003 f�r uppdrag i Riksda-
gens revisorer under tiden 2001juni 2003.

6 �

Vid till�mpning av 5 � ska

1. tid med sjukpension som grundas p� talmansarvode j�mst�llas med tid

som talman,

2. tid med sjukpension som grundas p� ledamotsarvode j�mst�llas med tid

som ledamot, och

3. tid som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009 j�mst�llas

med tid som ledamot.

7 �

Pensionsr�tt enligt 5 och 6 �� ska inte tillgodor�knas, i den m�n leda-

moten har r�tt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till
riksdagens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning.

Pensionsr�tt enligt 5 och 6 �� ska inte heller tillgodor�knas f�r tid som till-

godor�knas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europa-
parlamentets ledamotsstadga.

�lderspensionens storlek

8 �

�lderspension utg�r f�r ett �r summan av de pensionsr�tter som till-

godor�knas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsr�tt ska r�knas om med
f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r pensionsr�tten avser och det �r
�lderspensionen b�rjar betalas ut. Pensionsr�tt enligt 57 �� ska vid omr�k-
ningen anses avse 2009. Om balansindex har fastst�llts f�r det �r �lderspen-
sionen b�rjar betalas ut, ska ber�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta
index.

Om pensionsr�tt tillgodor�knas f�r fler �n 360 m�nader, ska �lderspensio-

nen grundas endast p� pensionsr�tterna f�r de senaste 360 m�naderna. Pen-
sionsr�tt som tillgodor�knas enligt 57 �� ska anses avse det antal m�nader
som motsvarar antalet tj�nstg�ringsdagar enligt 5 � 1 och 2 delat med 30,4.

9 �

Om �lderspensionen b�rjar tas ut f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65

�r ska pensionen minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad som �terst�r till
den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r.

Om uppeh�ll g�rs i utbetalningen f�re den m�nad d� ledamoten fyller

65 �r, ska �lderspensionen, n�r den �ter betalas ut, minskas med 0,5 procent
f�r varje m�nad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbe-
talningen �terst�r till den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r. Till den del �lders-
pensionen grundas p� pensionsr�tt f�r tid efter det tidigare uttaget ska minsk-
ningen inte avse det antal m�nader som �lderspensionen tidigare tagits ut.

Omr�kning av �lderspension

10 �

�lderspensionen ska varje �r r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen

av inkomstindex f�r f�reg�ende �r och det �r som pensionsutbetalningen av-
ser dividerat med talet 1,016. F�r ett �r d� balansindex har fastst�llts ska be-
r�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta index.

SFS 2016:1108

Till�ggsbelopp

11 �

En ledamot som vid sin avg�ng, dock senast vid utg�ngen av riksm�tet

2013/14, har fyllt 50 �r och fullgjort minst sex hela �r i riksdagen har r�tt till
ett till�ggsbelopp till �lderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf
och i 12 �.

Till�ggsbeloppet utg�r skillnaden mellan j�mf�relsebeloppet enligt 15

19 �� eller 20 � och �lderspensionen f�r samma �r. Om �lderspensionen har
tagits ut f�re den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r, ska det bortses fr�n den
minskning som detta leder till.

I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen enligt f�rsta stycket ska inr�knas tid

som ledamot av Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda
hela �r i riksdagen ska ocks� inr�knas tid d� en ledamot har varit statsr�d, om
statsr�dstiden har p�b�rjats f�re 2003 och inte gett r�tt till statsr�dspension.

F�rm�nstiden

12 �

En ledamot har r�tt till �lderspension tidigast fr�n och med den m�nad

d� han eller hon fyller 61 �r och l�ngst till och med den m�nad d� ledamoten
avlider.

�lderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp f�r ett �r ska inte

betalas ut.

Till�ggsbelopp l�mnas inte f�r tid f�re den m�nad d� ledamoten fyller

65 �r.

13 �

Till�ggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har r�tt till egen-

pension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter
eller motsvarande �ldre lagstiftning.

14 �

�lderspension ska inte betalas samtidigt med talmansarvode eller leda-

motsarvode. �lderspension ska inte heller betalas samtidigt med arvode eller
�verg�ngsers�ttning enligt Europaparlamentets ledamotsstadga.

J�mf�relsebelopp

15 �

J�mf�relsebeloppet ska ber�knas som antalet fullgjorda hela �r, h�gst

tolv, i riksdagen, senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, delat med tolv
och multiplicerat med

1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 � som inte �verstiger 7,5

f�rh�jda prisbasbelopp,

2. 65 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte 20 f�r-

h�jda prisbasbelopp, och

3. 32,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte 30 f�r-

h�jda prisbasbelopp.

16 �

Underlaget f�r ber�kningen av j�mf�relsebeloppet enligt 15 � utg�rs

av medeltalet av de arvoden enligt 17 � som en ledamot har haft under fem
kalender�r n�rmast f�re avg�ngs�ret. Arvodena f�r de fyra f�rsta kalender-
�ren ska d�rvid r�knas om till niv�n f�r det sista kalender�ret f�re avg�ngs�ret
med hj�lp av prisbasbeloppet.

SFS 2016:1108

Kan en ledamot inte tillgodor�knas arvoden f�r fem kalender�r enligt f�rsta

stycket, utg�rs underlaget enligt 15 � av medeltalet av beloppen f�r de hela
kalender�r som kan tillgodor�knas.

Kan endast ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av arvodet

f�r det �ret.

Kan inte ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av det

genomsnittliga arvodet f�r de hela kalenderm�nader som kan tillgodor�knas
multiplicerat med tolv.

17 �

Arvode som avses i 16 � �r

1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��,
4. arvode enligt 1 � 14 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag

inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och

6. arvode till statsr�d, om statsr�dstid inr�knas enligt 18 �.

18 �

I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen ska inr�knas tid som ledamot av

Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksda-
gen ska ocks� inr�knas tid d� en ledamot har varit statsr�d, om statsr�dstiden
har p�b�rjats f�re 2003 och inte har gett r�tt till statsr�dspension.

19 �

J�mf�relsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet f�r �ret f�re av-

g�ngs�ret och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet.

20 �

Vid ber�kning av till�ggsbelopp f�r den som har varit talman f�re 2010

utg�rs j�mf�relsebeloppet, om det blir h�gre �n beloppet enligt 1519 ��, av
det belopp som han eller hon skulle ha f�tt i talmanspension fr�n och med den
m�nad d� han eller hon fyller 65 �r enligt de best�mmelser om talmanspen-
sion som g�llde vid utg�ngen av 2009.

Ans�kan

21 �

Den som vill ha �lderspension ska ans�ka om det hos Statens tj�nste-

pensionsverk.

�lderspension kan tidigast betalas fr�n och med den m�nad d� ans�kan

kommer in till Statens tj�nstepensionsverk.

Beslut

22 �

Beslut i fr�gor om �lderspension enligt detta kapitel fattas av Statens

tj�nstepensionsverk.

10 kap. Sjukpension

R�tt till sjukpension

1 �

En ledamot har r�tt till sjukpension f�r tid d� han eller hon f�r hel sjuk-

ers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken.

SFS 2016:1108

F�r r�tt till sjukpension enligt f�rsta stycket kr�vs det att arbetsf�rm�gan p�

grund av sjukdom eller n�gon annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska
prestationsf�rm�gan har blivit helt eller i det n�rmaste helt nedsatt under upp-
dragstiden och att arbetsf�rm�gan oavbrutet �r nedsatt i s�dan omfattning till
dess att ledamoten f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning.

2 �

Sjukpension l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d�

ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med
den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar.

Underlaget f�r sjukpensionen

3 �

Underlaget f�r sjukpensionen utg�rs av de arvoden som anges i 9 kap.

4 � f�rsta stycket f�r den m�nad d� arbetsf�rm�gan blev helt eller i det n�r-
maste helt nedsatt, multiplicerat med tolv. Efter de fem f�rsta �ren utg�rs un-
derlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 2.

Sjukpensionens storlek

4 �

Sjukpensionen uppg�r till

1. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 � som inte �verstiger

7,5 prisbasbelopp,

2. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 � som �verstiger 7,5 men

inte 20 prisbasbelopp, och

3. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 � som �verstiger 20 men

inte 30 prisbasbelopp.

5 �

Sjukpensionen ska p� ett underlag enligt 3 � upp till 7,5 prisbasbelopp

minskas med s�dan ers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken p� grund av
arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen.

6 �

Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet f�r det �r d� arbetsf�r-

m�gan blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt och r�knas om vid f�r�ndring
av prisbasbeloppet.

Anm�lningsskyldighet

7 �

Den som f�r sjukpension �r skyldig att senast inom en m�nad fr�n F�r-

s�kringskassans beslut anm�la till Statens tj�nstepensionsverk att sjukers�tt-
ningen eller aktivitetsers�ttningen upph�r eller att hel s�dan f�rm�n minskas
till partiell f�rm�n.

�terkrav

8 �

Om sjukpension felaktigt har betalats ut p� grund av att anm�lnings-

skyldigheten enligt 7 � inte fullgjorts, ska pensionstagaren betala tillbaka det
felaktigt utbetalda beloppet.

R�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) ska tas ut p� det �terkr�vda beloppet

fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats.

�terkravet och kravet p� r�nta f�r efterges helt eller delvis, om det finns

s�rskilda sk�l f�r det.

SFS 2016:1108

Ans�kan

9 �

Den som vill ha sjukpension ska ans�ka om det hos Statens tj�nstepen-

sionsverk.

Sjukpension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�k-

ningsm�naden.

Beslut

10 �

Beslut i fr�gor om sjukpension enligt detta kapitel fattas av Statens

tj�nstepensionsverk.

11 kap. Efterlevandepension

R�tt till efterlevandepension

1 �

Efterlevandepension l�mnas efter den som vid sin d�d

1. var ledamot av riksdagen,
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick �lderspension enligt denna lag som f�r ett �r �verstiger 1,5 in-

komstbasbelopp.

Med den som avses i f�rsta stycket 3 j�mst�lls den som har fyllt 65 �r och

hade haft r�tt till �lderspension som �verstiger 1,5 inkomstbasbelopp f�r ett �r
om pensionen hade b�rjat tas ut.

2 �

Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med

ledamoten n�r ledamoten avled har r�tt till efterlevandepension.

Med efterlevande maka eller make j�mst�lls en ogift person som stadig-

varande sammanbodde med en ogift ledamot n�r ledamoten avled. Detta
g�ller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade
haft barn med den ledamot som avlidit eller som v�ntade barn med ledamoten
n�r d�dsfallet intr�ffade.

Efterlevande barn har ocks� r�tt till efterlevandepension.

3 �

Om det inte finns n�gon efterlevande maka eller make har det eller de

barn som har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin d�d var leda-
mot av riksdagen r�tt till den pension som skulle ha tillkommit en maka eller
make. Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska delas
lika mellan dem.

F�rm�nstid

4 �

Efterlevandepension till maka eller make och till efterlevande barn l�m-

nas fr�n och med m�naden efter d�dsfallet.

5 �

Efterlevandepension till maka eller make l�mnas under sex �r fr�n och

med m�naden efter d�dsfallet.

Fr�n och med det sjunde �ret efter den m�nad d� d�dsfallet �gde rum ska

efterlevandepension l�mnas om den ledamot som har avlidit var f�dd 1959
eller tidigare, och ledamoten f�re 2010 hade fullgjort minst sex hela �r i riks-
dagen. Detta g�ller dock bara om �ktenskapet ingicks eller sambof�rh�llandet
inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag d� ledamoten fyllde

SFS 2016:1108

60 �r. S�dan efterlevandepension l�mnas l�ngst till dess den efterlevande
makan eller maken ing�r �ktenskap.

I antalet hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparlamentet

f�re den 14 juli 2009.

6 �

Efterlevandepension l�mnas till och med den m�nad d� den som har r�tt

till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn l�mnas dock l�ngst till
och med den m�nad d� barnet fyller 20 �r.

Efterlevandepensionens storlek

7 �

Make eller make har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin

d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat

1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men

inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av denna del av
underlaget under de f�ljande fem �ren, och

3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men

inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av denna del av
underlaget under de f�ljande fem �ren.

8 �

Efterlevande barn har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin

d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat med

1. 10 procent av underlaget enligt 9 � till den del det inte �verstiger 7,5 in-

komstbasbelopp,

2. 25 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men

inte 20 inkomstbasbelopp, och

3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men

inte 30 inkomstbasbelopp.

Underlaget f�r efterlevandepensionen

9 �

Underlaget f�r efterlevandepensionen utg�rs av de arvoden som avses i

9 kap. 4 � f�rsta stycket och som betalades ut vid d�dsfallet.

Efterlevandepension efter den som vid sin d�d fick sjukpension eller
�lderspension

10 �

Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3 till

maka eller make betalas under tid som avses i 5 � med 35 procent av den
sjukpension eller �lderspension som betalades ut vid d�dsfallet.

11 �

Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3 till

barn betalas under tid som avses i 6 � med 20 procent av den sjukpension
eller �lderspension som betalades ut vid d�dsfallet.

12 �

Om det inte finns n�gon efterlevande make, ska belopp enligt 10 � till-

falla de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt 11 �. Ett belopp som
�r gemensamt f�r flera barn ska delas lika mellan dem.

SFS 2016:1108

Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall

13 �

Riksdagsf�rvaltningen ska betala efterlevandepension till maka eller

make under tid som anges i 5 � andra stycket med ett belopp som f�ljer av 7
9 �� eller 1012 ��, men beloppet ska enligt 79 �� multipliceras med antalet
hela �r i riksdagen, h�gst tolv, som den avlidne hade fullgjort f�re 2010, divi-
derat med talet tolv.

I antalet hela �r i riksdagen ska tid som ledamot av Europaparlamentet f�re

den 14 juli 2009 r�knas in.

I antalet hela �r ska d�remot inte tid som har tillgodor�knats den som har

avlidit som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets leda-
motsstadga r�knas in.

14 �

Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet f�r det �r d�

d�dsfallet intr�ffade och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet.

Ans�kan

15 �

Den som vill ha efterlevandepension ska ans�ka om det hos Statens

tj�nstepensionsverk.

Efterlevandepension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re

ans�kningsm�naden.

Beslut

16 �

Beslut i fr�gor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av

Statens tj�nstepensionsverk.

12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

Till�mpningsomr�de

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om st�d f�r �verg�ng till f�rv�rvs-

arbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd.

Best�mmelserna g�ller f�r de ledam�ter som har valts in i riksdagen eller

tr�tt in som ers�ttare f�re valet till riksdagen 2014.

Best�mmelserna g�ller ocks� f�r en ledamot som har valts in i riksdagen

genom valet 2014 eller intr�der senare, om han eller hon tidigare har varit
ledamot av riksdagen och har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden
vid �terintr�det inte har l�pt ut.

Best�mmelsen i 20 � andra stycket g�ller inte f�r en tidigare ledamot som

den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti och garantitiden d� inte har
l�pt ut.

Syfte

2 �

Syftet med inkomstgarantin �r att skapa en ekonomisk trygghet f�r en

avg�ngen ledamot i den omst�llningssituation som uppst�r n�r han eller hon
l�mnar riksdagen. Garantin �r inte avsedd som en varaktig f�rs�rjning.

SFS 2016:1108

St�d�tg�rder f�r omst�llning

3 �

N�r en ledamot som inte har fyllt 65 �r l�mnar riksdagen ska Riksdags-

f�rvaltningen erbjuda honom eller henne ett st�d f�r att kunna �verg� till f�r-
v�rvsarbete.

4 �

Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 � ska p� beg�ran av Riks-

dagsf�rvaltningen redovisa vilka �tg�rder han eller hon har vidtagit f�r att
�verg� till f�rv�rvsarbete.

R�tt till inkomstgaranti

5 �

Den som har varit ledamot och som f�re 65 �rs �lder l�mnar riksdagen

efter minst tre hela �rs sammanh�ngande tid i riksdagen har r�tt till inkomst-
garanti fr�n och med den tidpunkt d� arvodet upph�r.

I den sammanh�ngande tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av

Europaparlamentet f�re den 14 juli 2009.

R�tt till inkomstgaranti g�ller inte f�r tid d� ledamoten f�r �lderspension

eller sjukpension enligt denna lag.

6 �

Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen, eller sjuk-

fr�nvaro, begr�nsar inte r�tten till inkomstgaranti.

7 �

Inkomstgarantin betalas ut efter ans�kan enligt 28 � fr�n och med den

dag d� arvodet upph�r och g�ller, med de begr�nsningar som framg�r av 8 �
f�rsta stycket, 8 � andra stycket 1 och 2 och 20 �, till och med m�naden innan
den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rin-
nan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar.

Om ledamoten �terintr�der som ledamot upph�r och f�rskjuts garantin f�r

den tid uppdraget varar.

8 �

F�r den som har varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid �n

sex hela �r g�ller inkomstgarantin under ett �r.

F�r den ledamot som l�mnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst

sex hela �r i riksdagen g�ller inkomstgarantin

1. i l�ngst tv� �r om ledamoten inte har uppn�tt 40 �rs �lder,
2. i l�ngst fem �r om ledamoten har uppn�tt 40 men inte 50 �rs �lder, och
3. l�ngst till ing�ngen av den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r om han eller

hon har uppn�tt 50 �rs �lder.

I den sammanlagda tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa-

parlamentet f�re den 14 juli 2009.

9 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r den tid under vilken garantin g�ller enligt

8 � f�rsta stycket och 8 � andra stycket 1 och 2 f�rl�ngas med h�gst ett �r. I
ett s�dant beslut kan garantin best�mmas till ett l�gre belopp.

Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning

10 �

Inkomstgaranti f�r beviljas en ledamot som har l�mnat sitt uppdrag och

f�r partiell sjukers�ttning eller partiell aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�k-
ringsbalken.

SFS 2016:1108

Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin

11 �

Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin de f�rsta fem garanti-

�ren utg�rs av f�ljande arvoden som betalas vid avg�ngstillf�llet:

1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �,
2. till�ggsarvode enligt 3 kap. 24 ��, och
3. m�natliga arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m.

f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Fr�n och med det sj�tte garanti�ret ber�knas inkomstgarantin bara p� det

ledamotsarvode som betalades vid avg�ngstillf�llet.

Talmannens arvode vid avg�ngstillf�llet utg�r underlag f�r ber�kningen av

hans eller hennes inkomstgaranti.

Inkomstgarantins storlek

12 �

Under det f�rsta garanti�ret l�mnas inkomstgaranti med ett m�natligt

belopp som uppg�r till 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte
�verstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som �ver-
stiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. F�r tiden d�refter l�mnas in-
komstgaranti med ett m�natligt belopp som motsvarar f�ljande andelar av
garantiunderlaget i f�rh�llande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:

1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 33 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst tolv �r,

2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 30,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst elva �r,

3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 27,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst tio �r,

4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 24,75 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst nio �r,

5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 22 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst �tta �r,

6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 19,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst sju �r, och

7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 16,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst sex �r.

I den sammanlagda tiden i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa-

parlamentet f�re den 14 juli 2009.

V�rdes�kring av garantibeloppet

13 �

F�r den som har varit ledamot i riksdagen under minst sex hela �r ska

den fastst�llda inkomstgarantin knytas till det prisbasbelopp som g�llde f�r
avg�ngs�ret och omr�knas vid f�r�ndring av detta belopp.

SFS 2016:1108

Avr�kning av annan ers�ttning eller inkomst

14 �

Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten f�r i form av sjuk-

ers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken under den
tid inkomstgarantin betalas.

15 �

Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk valuta som mot-

svarar vad ledamoten f�r i arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets leda-
motsstadga.

Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot �verg�ngsers�tt-

ning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga, ska inkomst-
garantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamo-
ten f�r i �verg�ngsers�ttning.

16 �

Inkomstgarantin ska minskas med f�ljande inkomster:

1. inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�krings-

balken,

2. inkomst av anst�llning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve-

rige,

3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livr�nta i andra fall �n som avses i 14 �,
5. andra kontanta f�rm�ner p� grund av anst�llning eller uppdrag �n dem

som avses i 14.

Minskningen ska motsvara den procentandel som anges f�r varje s�rskilt

fall i 12 � av den sammanlagda inkomst enligt denna paragraf som per �r
�verstiger ett prisbasbelopp.

17 �

Om den som har inkomstgaranti samtidigt �ven tar emot avg�ngsf�r-

m�ner p� grund av uppdrag som statsr�d, statlig chefsanst�llning eller kom-
munalt f�rtroendeuppdrag, och avg�ngsf�rm�nerna ska minskas med h�nsyn
till andra inkomster, f�r minskningen justeras om det beh�vs med h�nsyn till
de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tj�nstepen-
sionsverk beslutar efter samr�d med ber�rda utbetalare om en s�dan justering.

18 �

Om det inte f�religger r�tt till inkomstgaranti under ett helt kalender�r,

ska endast inkomster som h�nf�r sig till den tid d� r�tt till inkomstgaranti
f�religger r�knas med vid minskningen.

Minskningen ska f�rdelas p� det antal kalenderdagar som garantin betalas.

Pensionsgrundande inkomst och beskattning

19 �

Under de f�rsta fem �ren ska inkomstgarantin j�mst�llas med inkomst

av anst�llning. F�r tiden d�refter ska inkomstgarantin j�mst�llas med in-
komstgrundad �lderspension enligt socialf�rs�kringsbalken.

Av 67 kap. 6 � inkomstskattelagen (1999:1229) f�ljer att inkomstgaranti

inte utg�r arbetsinkomst.

J�mkning av inkomstgaranti

20 �

Om det �r sk�ligt f�r en inkomstgaranti dras in helt eller delvis (j�mk-

ning) om garantitagaren

SFS 2016:1108

1. f�rv�rvsarbetar i v�sentlig omfattning �t n�gon annan och inte tar ut sk�-

lig ers�ttning f�r detta arbete,

2. redovisar inkomst av aktiv n�ringsverksamhet och denna har reducerats

p� grund av avdrag f�r

avs�ttning till periodiseringsfond,
avs�ttning till upphovsmannakonto,
avs�ttning till expansionsfond,
eget pensionssparande,
underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv n�ringsverksamhet d�r det ing�r arbets-

inkomster, eller

4. har d�mts f�r brott som har medf�rt att garantitagaren skilts fr�n upp-

draget som riksdagsledamot eller har d�mts f�r brott av s�dan allvarlig art att
det framst�r som sannolikt att garantitagaren skulle ha skilts fr�n uppdraget
som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r inkomstgaranti som g�ller i mer

�n ett �r j�mkas om garantitagaren inte har vidtagit tillr�ckliga �tg�rder f�r att
�verg� till f�rv�rvsarbete. Vid bed�mningen av j�mkningsfr�gan ska s�rskilt
beaktas om och hur den som tar emot f�rm�nen har tagit del av det omst�ll-
ningsst�d som avses i 3 �.

21 �

Ett beslut om j�mkning g�ller omedelbart, om inte n�got annat beslu-

tas.

R�tt till efterlevandeskydd

22 �

Ett arvsber�ttigat barn, som inte fyllt 20 �r, till den som vid sin d�d var

ber�ttigad till inkomstgaranti enligt 8 � andra stycket har r�tt till efterlevan-
deskydd. Med ett arvsber�ttigat barn j�mst�lls ett barn som har mottagits i
adoptionssyfte.

23 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r efterlevandeskydd beviljas en efter-

levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls med efter-
levande maka eller make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas.

Utbetalningstid f�r efterlevandeskyddet

24 �

Efterlevandeskydd till barn betalas till utg�ngen av den m�nad d� bar-

net fyller 20 �r. Efterlevandeskydd till make eller d�rmed j�mst�lld betalas
under h�gst fem �r. Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�nad
d� den ber�ttigade avlider.

Efterlevandeskyddets storlek

25 �

Efterlevandeskyddet l�mnas per kalender�r med ett belopp som f�r

varje ber�ttigad motsvarar ett prisbasbelopp.

Beslut i fr�gor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd

26 �

Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till in-

komstgaranti n�r ledamoten har l�mnat riksdagen.

SFS 2016:1108

27 �

Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om

1. f�rl�ngning av inkomstgaranti enligt 9 �,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning enligt 10 �,
3. efterlevandeskydd enligt 2223 ��, och
4. eftergift enligt 3536 ��.
Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av in-

komstgaranti enligt 20 �.

Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 13 kan inte beviljas f�r l�ngre tid

tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden.

Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd

28 �

Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd ska betalas ut

ska skriftligen ans�ka om det hos Statens tj�nstepensionsverk. Utbetalning f�r
inte ske f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kan om utbetalning.

L�mnande av uppgift

29 �

N�r en ledamot har l�mnat riksdagen ska Riksdagsf�rvaltningen till

Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att
kunna fastst�lla ledamotens r�tt till inkomstgaranti enligt best�mmelserna i
detta kapitel.

Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �ver-

l�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen en-
ligt 4 �.

30 �

Den som ans�ker om eller tar emot inkomstgaranti ska p� beg�ran

l�mna s�dana uppgifter till Riksdagens arvodesn�mnd som n�mnden beh�ver
f�r sin pr�vning av ett �rende enligt best�mmelserna i detta kapitel.

31 �

Den som ans�ker om utbetalning enligt 28 � ska skriftligen l�mna s�-

dana uppgifter som Statens tj�nstepensionsverk beh�ver f�r att kunna bed�ma
s�kandens r�tt till utbetalning av inkomstgaranti eller efterlevandeskydd.
Uppgifterna ska l�mnas p� heder och samvete.

Om beg�rda uppgifter inte l�mnas f�r Statens tj�nstepensionsverk h�lla

inne vidare utbetalningar.

Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti f�r v�sentligt �nd-

rade inkomstf�rh�llanden och dessa kan antas p�verka r�tten till utbetalning
ska han eller hon utan s�rskild beg�ran l�mna uppgift om detta till Statens
tj�nstepensionsverk.

32 �

Arbetsgivare och andra som har betalat ut ers�ttning eller f�rm�n ska

p� beg�ran av Statens tj�nstepensionsverk l�mna de uppgifter om en namn-
given person som �r av betydelse f�r till�mpningen av best�mmelserna i detta
kapitel.

Den som inte fullg�r sin skyldighet enligt f�rsta stycket f�r f�rel�ggas att

fullg�ra skyldigheten. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite.

33 �

Skatteverket ska till Statens tj�nstepensionsverk l�mna uppgifter om

inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbalken,

SFS 2016:1108

om uppgifterna har betydelse i ett �rende om inkomstgaranti enligt best�m-
melserna i detta kapitel.

34 �

Skatteverket ska p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana

uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett �rende om j�mk-
ning av inkomstgaranti enligt 20 � 13. Detsamma g�ller uppgifter som har
betydelse f�r fr�gan om inkomstgaranti enligt 37 �.

�terkrav

35 �

Om inkomstgarantin har betalats ut med ett f�r h�gt belopp ska garan-

titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om garantin har
j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet
avr�knas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin.

Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis.
�terkrav framst�lls av Statens tj�nstepensionsverk.

36 �

Om inkomstgarantin har betalats ut med ett f�r h�gt belopp och

mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att ett krav
p� �terbetalning har framst�llts, ska garantitagaren betala r�nta enligt 6 � r�n-
telagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Detsamma ska
g�lla om garantin har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta
efterges helt eller delvis.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� om garantitagaren f�rsummat

att l�mna uppgifter som beh�vs f�r att kunna best�mma det belopp som ska
betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska r�nta tas ut fr�n den dag d� uppgifterna
senast skulle ha l�mnats in.

Inkomstgaranti efter j�mkningsbeslut

37 �

Om inkomstgaranti har j�mkats enligt 20 � f�r garantitagaren, n�r nya

f�rh�llanden har intr�tt, p� nytt ans�ka om inkomstgaranti med �beropande av
de nya f�rh�llandena.

Om ett beslut om j�mkning enligt f�rsta stycket har grundat sig p� att

garantitagaren gjort avs�ttning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto
eller expansionsfond och beloppet d�refter helt eller delvis har �terf�rts till
beskattning, ska fr�gan om inkomstgaranti f�r det �r d� �terf�randet skedde
pr�vas p� yrkande av garantitagaren.

13 kap. Omst�llningsst�d och efterlevandeskydd

Till�mpningsomr�de

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om omst�llningsst�d och efterlevan-

deskydd.

Omst�llningsst�det best�r av
1. st�d�tg�rder som erbjuds vid avg�ngen fr�n riksdagen, och
2. ekonomiska f�rm�ner under en omst�llningstid (ekonomiskt omst�ll-

ningsst�d).

SFS 2016:1108

Detta kapitel g�ller f�r de ledam�ter som inte omfattas av best�mmelserna i

12 kapitlet.

Syfte

2 �

Syftet med omst�llningsst�det �r att underl�tta f�r den som har varit

riksdagsledamot att �verg� till f�rv�rvsarbete.

St�d�tg�rder f�r omst�llning

3 �

N�r en ledamot som inte har fyllt 65 �r l�mnar riksdagen ska Riksdags-

f�rvaltningen erbjuda honom eller henne ett st�d f�r att kunna �verg� till f�r-
v�rvsarbete.

4 �

Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 � ska p� beg�ran av Riks-

dagsf�rvaltningen redovisa vilka �tg�rder han eller hon har vidtagit f�r att
�verg� till f�rv�rvsarbete.

Ekonomiskt omst�llningsst�d

5 �

Den som har varit ledamot av riksdagen har r�tt till ekonomiskt omst�ll-

ningsst�d

1. i tre m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman-

h�ngande tid om minst ett �r,

2. i sex m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman-

lagd tid om minst tv� �r,

3. i ett �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om

minst fyra �r, eller

4. i tv� �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid

om minst �tta �r.

Ekonomiskt omst�llningsst�d uppg�r till 85 procent av det arvode som av-

ses i 3 kap. 1 �. St�det ska betalas fr�n och med den dag d� arvodet upph�r.

Ekonomiskt omst�llningsst�d enligt f�rsta stycket ska j�mst�llas med in-

komst av anst�llning enligt 59 kap. 8 � socialf�rs�kringsbalken.

6 �

N�r ett st�d enligt 5 � har upph�rt f�r ytterligare ekonomiskt omst�ll-

ningsst�d beviljas f�r h�gst ett �r i taget om

1. ledamoten under avg�ngs�ret hade fyllt minst 55 �r,
2. ledamoten vid avg�ngen hade tillh�rt riksdagen under en sammanlagd

tid om minst �tta �r, och

3. det finns s�rskilda sk�l.
Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l ska avseende f�stas vid
1. om och hur ledamoten har nyttjat de st�d�tg�rder som avses i 3 � eller

vilka �tg�rder han eller hon annars har vidtagit f�r att s�ka �verg� till f�r-
v�rvsarbete, och

2. ledamotens personliga och ekonomiska f�rh�llanden.
St�d enligt f�rsta stycket f�r beviljas om det finns s�rskilda sk�l, �ven om

f�ruts�ttningarna i 1 och 2 inte �r uppfyllda. I s�dana fall f�r st�det beviljas i
h�gst ett �r.

SFS 2016:1108

St�d som avses i f�rsta och tredje styckena f�r uppg� till h�gst 45 procent

av det arvode som avses i 3 kap. 1 �. St�det ska j�mst�llas med inkomst-
grundad �lderspension enligt socialf�rs�kringsbalken.

7 �

Vid ber�kning av tider enligt 5 och 6 �� ska h�nsyn inte tas till tid d�

ledamoten har f�tt �lderspension eller sjukpension enligt best�mmelser i
denna lag.

Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen begr�nsar inte

r�tten till f�rm�ner enligt detta kapitel. Detsamma g�ller vid sjukfr�nvaro.

8 �

R�tten till ekonomiskt omst�llningsst�d g�ller l�ngst till och med m�na-

den innan den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider
dessf�rinnan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar.

St�det ska betalas m�nadsvis.

9 �

Utbetalning av ekonomiskt omst�llningsst�d ska upph�ra om ledamoten

�terintr�der i riksdagen.

N�r en ledamot �ter l�mnar riksdagen g�ller 5 och 6 �� i till�mpliga delar.

10 �

Ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 � ska knytas an till det prisbas-

belopp som g�llde f�r avg�ngs�ret och omr�knas vid f�r�ndring av detta be-
lopp.

11 �

Av 67 kap. 6 � inkomstskattelagen (1999:1229) f�ljer att ekonomiskt

omst�llningsst�d enligt 5 och 6 �� inte utg�r arbetsinkomst.

Avr�kning av annan ers�ttning eller inkomst

12 �

Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med vad ledamoten f�r i

form av sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt socialf�rs�kringsbalken
under den tid st�det betalas.

Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med det belopp i svensk valuta

som motsvarar vad ledamoten f�r i form av arvode enligt artikel 10 i Europa-
parlamentets ledamotsstadga.

Om en ledamot som har ekonomiskt omst�llningsst�d samtidigt tar emot

�verg�ngsers�ttning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga
minskas st�det med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten
f�r i �verg�ngsers�ttning.

13 �

Ekonomiskt omst�llningsst�d ska minskas med f�ljande inkomster:

1. inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbal-

ken,

2. inkomst av anst�llning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve-

rige,

3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livr�nta i andra fall �n som avses i 12 �, och
5. andra kontanta f�rm�ner p� grund av anst�llning eller uppdrag �n dem

som avses i 14.

Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt denna para-

graf som per �r �verstiger ett prisbasbelopp.

SFS 2016:1108

14 �

Om den som har ekonomiskt omst�llningsst�d samtidigt �ven tar emot

avg�ngsf�rm�ner p� grund av uppdrag som statsr�d, statlig chefsanst�llning
eller kommunalt f�rtroendeuppdrag, och avg�ngsf�rm�nerna ska minskas
med h�nsyn till andra inkomster, f�r minskningen justeras om det beh�vs med
h�nsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens
tj�nstepensionsverk ska efter samr�d med ber�rda utbetalare besluta om en
s�dan justering.

15 �

F�religger inte r�tt till ekonomiskt omst�llningsst�d under ett helt

kalender�r, ska endast inkomster som h�nf�r sig till den tid d� r�tt till st�det
f�religger medr�knas vid minskningen.

Minskningen ska f�rdelas p� det antal kalenderdagar som det ekonomiska

omst�llningsst�det betalas.

J�mkning av ekonomiskt omst�llningsst�d

16 �

Om det �r sk�ligt f�r ett ekonomiskt omst�llningsst�d dras in helt eller

delvis (j�mkning) om st�dmottagaren

1. f�rv�rvsarbetar i v�sentlig omfattning �t n�gon annan och inte tar ut sk�-

lig ers�ttning f�r detta arbete,

2. redovisar inkomst av aktiv n�ringsverksamhet och denna har reducerats

p� grund av avdrag f�r

inkomster, eller

4. har d�mts f�r brott som har medf�rt att st�dmottagaren har skilts fr�n

uppdraget som riksdagsledamot eller har d�mts f�r brott av s�dan allvarlig art
att det framst�r som sannolikt att st�dmottagaren skulle ha skilts fr�n uppdra-
get som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�r ekonomiskt omst�llningsst�d

enligt 5 � och som g�ller i mer �n ett �r j�mkas om st�dmottagaren inte har
vidtagit tillr�ckliga �tg�rder f�r att �verg� till f�rv�rvsarbete. Vid bed�m-
ningen av j�mkningsfr�gan ska s�rskilt beaktas om och hur den som tar emot
st�det har tagit del av det omst�llningsst�d som avses i 3 �.

17 �

Ett beslut om j�mkning g�ller omedelbart, om inte n�got annat beslu-

tas.

R�tt till efterlevandeskydd

18 �

Ett arvsber�ttigat barn, som inte har fyllt 20 �r, till den som vid sin d�d

var ber�ttigad till ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 5 � f�rsta stycket 4 har
r�tt till efterlevandeskydd. Med arvsber�ttigat barn ska j�mst�llas barn som
har mottagits i adoptionssyfte.

SFS 2016:1108

19 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r efterlevandeskydd beviljas en efter-

levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls med efter-
levande maka eller make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas.

Utbetalningstid f�r efterlevandeskyddet

20 �

Efterlevandeskydd betalas under h�gst tv� �r.

Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�nad d� den ber�ttigade

avlider.

Efterlevandeskyddets storlek

21 �

Efterlevandeskyddet betalas per kalender�r med ett belopp som f�r

varje ber�ttigad motsvarar ett prisbasbelopp.

Beslut i fr�gor om ekonomiskt omst�llningsst�d och efterlevandeskydd

22 �

Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till ekono-

miskt omst�llningsst�d enligt 5 � n�r ledamoten har l�mnat riksdagen.

23 �

Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om

1. f�rl�ngt ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 �,
2. efterlevandeskydd enligt 1819 ��, och
3. eftergift enligt 3132 ��.
Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av ekono-

miskt omst�llningsst�d enligt 15 �.

Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 1 och 2 kan inte beviljas f�r l�ngre

tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden.

Utbetalning av ekonomiskt omst�llningsskydd och efterlevandeskydd

24 �

Den som vill att ekonomiskt omst�llningsst�d eller efterlevandeskydd

ska betalas ut ska skriftligen ans�ka om det hos Statens tj�nstepensionsverk.
Utbetalning f�r inte ske f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kan
om utbetalning.

Uppgiftsl�mnande

25 �

N�r en ledamot har l�mnat riksdagen ska Riksdagsf�rvaltningen till

Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att
kunna fastst�lla ledamotens r�tt till st�d enligt best�mmelserna i detta kapitel.
Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �ver-
l�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen en-
ligt 4 �.

26 �

Den som ans�ker om eller tar emot ekonomiskt omst�llningsst�d ska

p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana uppgifter som n�mnden
beh�ver f�r sin pr�vning av ett �rende enligt best�mmelserna i detta kapitel.

SFS 2016:1108

27 �

Den som har ans�kt om utbetalning enligt 24 � ska skriftligen l�mna

s�dana uppgifter som Statens tj�nstepensionsverk beh�ver f�r att bed�ma
s�kandens r�tt till utbetalning. Uppgifterna ska l�mnas p� heder och samvete.

Om den som har ans�kt om utbetalning inte l�mnar beg�rda uppgifter, f�r

Statens tj�nstepensionsverk h�lla inne vidare utbetalningar.

Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt omst�llningsst�d f�r

v�sentligt �ndrade inkomstf�rh�llanden och dessa kan antas p�verka r�tten till
utbetalning, ska han eller hon utan s�rskild beg�ran l�mna uppgift om detta
till Statens tj�nstepensionsverk.

28 �

Arbetsgivare och andra som har betalat ut ers�ttning eller st�d ska p�

beg�ran av Statens tj�nstepensionsverk l�mna s�dana uppgifter om en namn-
given person om s�dana f�rh�llanden som �r av betydelse f�r till�mpningen
av best�mmelserna i detta kapitel.

Den som inte fullg�r sin skyldighet enligt f�rsta stycket f�r f�rel�ggas att

fullg�ra skyldigheten. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite.

29 �

Skatteverket ska p� beg�ran l�mna Riksdagens arvodesn�mnd s�dana

uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett �rende om j�mk-
ning av ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 16 � f�rsta stycket 13. Det-
samma g�ller uppgifter som har betydelse f�r fr�gan om ekonomiskt omst�ll-
ningsst�d enligt 33 �.

30 �

Skatteverket ska till Statens tj�nstepensionsverk l�mna uppgifter om

inkomst som �r pensionsgrundande enligt 59 kap. socialf�rs�kringsbalken,
om uppgifterna har betydelse i ett �rende om ekonomiskt omst�llningsst�d
enligt best�mmelserna i detta kapitel.

�terkrav

31 �

Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt be-

lopp ska st�dmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller
om st�det har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r
l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt om-
st�llningsst�d.

Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis.
Krav p� �terbetalning framst�lls av Statens pensionsverk.

32 �

Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt be-

lopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det
att krav p� �terbetalning har framst�llts, ska st�dmottagaren betala r�nta en-
ligt 6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Det-
samma g�ller om st�det har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p�
r�nta efterges helt eller delvis.

Best�mmelserna i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om st�dmottagaren har f�r-

summat att l�mna de uppgifter som beh�vs f�r best�mmande av det belopp
som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska r�nta tas ut fr�n den dag d� upp-
gifterna senast skulle ha l�mnats in.

SFS 2016:1108

Ans�kan om ekonomiskt omst�llningsst�d efter j�mkningsbeslut

33 �

Om ett ekonomiskt omst�llningsst�d har j�mkats enligt 16 �, f�r st�d-

mottagaren n�r nya f�rh�llanden har intr�tt p� nytt ans�ka om ekonomiskt
omst�llningsst�d.

Om ett beslut som har fattats med till�mpning av 16 � har grundats p� att

st�dmottagaren har gjort avs�ttning till periodiseringsfond, upphovsmanna-
konto eller expansionsfond och beloppet d�refter helt eller delvis har �terf�rts
till beskattning, ska fr�gan om st�d f�r det �r d� �terf�randet skedde pr�vas p�
yrkande av st�dmottagaren.

14 kap. F�rs�kring, f�retagsh�lsov�rd och rehabilitering

F�rs�kring

1 �

Riksdagsf�rvaltningen ske se till att en ledamot �r grupplivf�rs�krad,

tj�nsteresef�rs�krad och arbetsskadef�rs�krad. F�rvaltningen svarar f�r kost-
naden f�r f�rs�kringarna.

F�retagsh�lsov�rd

2 �

En ledamot har r�tt till f�retagsh�lsov�rd i den omfattning som Riks-

dagsf�rvaltningen best�mmer.

Ers�ttning f�r rehabilitering

3 �

Om det finns s�rskilda sk�l kan en riksdagsledamot efter pr�vning av

Riksdagsf�rvaltningen f� ers�ttning f�r kostnader f�r insatser i rehabilite-
ringssyfte.

15 kap. �verklagande

Beslut av Riksdagsf�rvaltningen

1 �

Beslut av Riksdagsf�rvaltningen i �renden om st�d�tg�rder f�r omst�ll-

ning och om tillhandah�llande av barnverksamhet f�r inte �verklagas.

�vriga beslut av Riksdagsf�rvaltningen enligt denna lag f�r �verklagas hos

Riksdagens �verklaganden�mnd.

Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd

2 �

Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd enligt 12 eller 13 kap. f�r �verkla-

gas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Vid �verklagande till kammarr�tten
kr�vs pr�vningstillst�nd.

Ett beslut enligt 3 kap. 1 � f�r inte �verklagas.

Beslut av Statens tj�nstepensionsverk

3 �

Beslut av Statens tj�nstepensionsverk enligt denna lag f�r �verklagas

hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Vid �verklagande till kammarr�tten kr�vs
pr�vningstillst�nd.

SFS 2016:1108

Allm�nna best�mmelser om �verklagande

4 �

Ett beslut �verklagas skriftligt. Klaganden ska i �verklagandet ange vil-

ket beslut som �verklagas och den �ndring i beslutet som han eller hon vill ha.

�verklagandet ska l�mnas in till den myndighet som har meddelat beslutet.

Det ska ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del
av beslutet.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2017 d� lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter ska upph�ra att g�lla.

2. �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska vill-

kor f�r riksdagens ledam�ter och �ndringar i den lagen ska fortfarande g�lla.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2016:1108 Lag om ersättning till riksdagens ledamöter

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se