SFS 2022:346 Lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter / SFS 2022:346 Lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter

SFS2022-346.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (2016:1108) om ers�ttning till riksdagens ledam�ter Utf�rdad den 28 april 2022 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (2016:1108) om ers�ttning till riksdagens ledam�ter2 dels att 2, 3, 57 kap. och 10 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 9 � och 10 kap. 8 � ska utg�, dels att 1 kap. 1, 2, 510 ��, 4 kap. 1, 46, 8 och 9 ��, 9 kap. 4, 17 och 21 ��, 10 kap. 9 �, 11 kap. 7 och 15 ��, 12 kap. 3, 7, 9, 11, 26, 27, 29, 35 och 36 ��, 13 kap. 3, 5, 9, 22, 23, 25, 31 och 32 ��, 14 kap. 1 och 2 ��, 15 kap. 1 och 2 �� och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 7 � och 4 kap. 1 och 9 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras fem nya kapitel, 3, 57 och 14 a kap., nio nya paragrafer, 1 kap. 3 a �, 4 kap. 2 a, 5 a och 6 a ��, 8 kap. 3 �, 12 kap. 6 a och 36 a �� och 13 kap. 7 a och 32 a ��, och n�rmast f�re 1 kap. 3 a och 8 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om ers�ttning till talmannen, riks- dagens ledam�ter och ers�ttare. Best�mmelserna avser arvode (3 kap.), resekostnadsers�ttning (4 kap.), traktamente (5 kap.), �vernattningsbostad och logiers�ttning (6 kap.), arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning (7 kap.), barnverksamhet (8 kap.), �lderspension (9 kap.), sjukpension (10 kap.), efterlevandepension (11 kap.), inkomstgaranti (12 kap.), omst�llningsst�d (13 kap.), f�rs�kring, rehabilitering och f�retagsh�lsov�rd (14 kap.), �terkrav (14 a kap.), och �verklagande (15 kap.). 1 Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22, rskr. 2021/22:232. 2 Senaste lydelse av 3 kap. 11 � 2021:1123 3 kap. 16 � 2021:1123 3 kap. 12 � 2021:1123 3 kap. 17 � 2021:1123 3 kap. 13 � 2021:1123 rubriken n�rmast f�re 3 kap. 14 � 2021:1123 3 kap. 11 � 2021:1123 3 kap. 15 � 2021:1123 SFS 2022: 346 Publicerad den 5 maj 2022 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2022: 346 2 � I lagen avses med 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�r- s�kringsbalken, 2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 8 �� socialf�rs�kringsbalken, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 �� socialf�rs�kringsbalken, 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� socialf�rs�krings- balken, 5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 2224 �� socialf�rs�krings- balken, 6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamots- stadga (2005/684/EG, Euratom), och 7. tj�nsteresa: en resa som en ledamot g�r som ett led i ut�vningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som p�b�rjas p� tj�nstest�llet, under en p�g�ende tj�nsteresa eller p� en f�rr�ttningsort samt avslutas p� tj�nstest�llet eller p� en f�rr�ttningsort. Tj�nstest�lle 3 a � En riksdagsledamot har sitt tj�nstest�lle d�r han eller hon �r folkbok- f�rd enligt folkbokf�ringslagen (1991:481) under f�ruts�ttning att det d�r finns en bostad som �r inr�ttad f�r permanent boende f�r ledamoten och hans eller hennes familj och som �ven disponeras av ledamoten. Om bostaden inte uppfyller dessa krav utg�r riksdagen ledamotens tj�nstest�lle. 5 � Vad som s�gs i denna lag om en ledamot g�ller �ven talmannen och en ers�ttare som ut�var uppdrag som ledamot (ers�ttare), om det inte anges n�got annat i lagen. 6 � En ledamot som fullg�r uppdrag som statsr�d har under den tiden inte r�tt till ers�ttning enligt denna lag. Ers�ttning under ledighet 7 � En ledamot som har beviljats ledighet f�r att tj�nstg�ra som stats- sekreterare har under den tiden inte r�tt till ers�ttning enligt denna lag. En ledamot som har beviljats ledighet av n�got annat sk�l har bara r�tt till ers�ttning under ledigheten om det anges i lagen. Tid som ers�tts 8 � En ledamot har r�tt till ers�ttning enligt denna lag fr�n och med den dag d� han eller hon tilltr�der uppdraget till och med 30 dagar efter det att uppdraget upph�rde, om det inte anges n�got annat i lagen. 9 � En ers�ttare f�r n�gon annan �n talmannen eller en ledamot som tj�nst- g�r som statsr�d eller statssekreterare, har r�tt till ers�ttning under den tid som anges i det bevis som utf�rdas av Riksdagsf�rvaltningen d� ers�ttaren kallas att ut�va uppdrag som ledamot. Om uppdraget upph�r tidigare �n vad som anges i beviset, har ers�ttaren r�tt till ers�ttning under 30 dagar fr�n det att uppdraget upph�rde, dock l�ngst till den dag som anges i beviset. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2022: 346 10 � Riksdagsf�rvaltningen f�r meddela f�reskrifter till lagen. 3 kap. Arvode Talmansarvode 1 � Talmannen har r�tt till ett m�natligt arvode som motsvarar arvodet till statsministern. Ledamotsarvode 2 � En ledamot har r�tt till ett m�natligt arvode som best�ms av Riks- dagens arvodesn�mnd. Till�ggsarvode 3 � En vice talman har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 30 procent av ledamotsarvodet. 4 � En ordf�rande i ett utskott eller i EU-n�mnden har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 20 procent av ledamotsarvodet. 5 � En vice ordf�rande i ett utskott eller i EU-n�mnden har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 15 procent av ledamotsarvodet. Sammantr�desarvode i EU-n�mnden 6 � En ledamot, suppleant eller tillf�llig ers�ttare i EU-n�mnden har r�tt till sammantr�desarvode f�r sammantr�den som infaller p� en m�ndag, en fredag och under tid d� kammaren inte sammantr�der. Detta g�ller dock inte ordf�randen och en vice ordf�rande i n�mnden. En suppleant i EU-n�mnden som n�rvarar vid ett sammantr�de utan att delta i de beslut som fattas under sammantr�det har r�tt till sammantr�des- arvode bara om n�mnden beslutar om det. Riksdagsf�rvaltningen best�mmer arvodets storlek. Arvode som inkomst av anst�llning 7 � Talmansarvode, ledamotsarvode och till�ggsarvode ska anses som inkomst av anst�llning enligt socialf�rs�kringsbalken och lagen (1991:1047) om sjukl�n. Ledamoten ska i det sammanhanget anses som arbetstagare. Arvode vid ledighet 8 � En ledamot har r�tt till ledamotsarvode och till�ggsarvode vid ledighet som understiger en m�nad. Om ledigheten uppg�r till minst en m�nad har ledamoten r�tt till arvode under ledigheten bara om ledigheten beror p� offentligt uppdrag, sjukdom, f�r�ldraledighet, v�rd av n�rst�ende eller full- g�rande av totalf�rsvarsplikt. Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller regeringen eller av n�gon annan efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen. En anst�llning utg�r inte ett offentligt uppdrag. Arvodesavdrag och ers�ttning vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet 9 � Vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet ska det f�r samma tid g�ras avdrag p� talmansarvode, ledamotsarvode, till�ggsarvode och arvode enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2022: 346 dess myndigheter och organ i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. F�r ledam�ter kan endast helt kalenderdagsavdrag g�ras. 10 � Vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet har en ledamot r�tt till ers�tt- ning i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. F�r ledam�ter kan s�dan ers�ttning endast avse hela kalenderdagar. Arvodesavdrag p� ledamotens egen beg�ran 11 � Om en ledamot av n�got annat sk�l �n som anges i 9 och 10 �� har beviljats ledighet kortare tid �n en m�nad under tid d� arbetsplenum p�g�r, ska det p� ledamotens beg�ran g�ras kalenderdagsavdrag f�r den tiden p� ledamotsarvode, till�ggsarvode och arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ers�ttning f�r f�rlorad semester 12 � En ers�ttare har r�tt till ers�ttning f�r f�rlorad semester. S�dan ers�tt- ning l�mnas endast f�r den tid som understiger tolv m�nader per tolv- m�nadersperiod. �terbetalning av arvode 13 � En ledamot som har varit fr�nvarande vid minst 60 procent av vote- ringstillf�llena i kammaren under ett kvartal ska betala tillbaka ledamots- arvode som avses i 3 kap. 25 �� f�r den tiden, om 1. ledamoten har varit fr�nvarande vid minst 60 procent av voterings- tillf�llena i kammaren �ven under ett f�reg�ende kvartal under valperioden, och 2. talmannen efter det kvartal som avses i punkt 1 har erinrat ledamoten om ledamotens fr�nvaro och �terbetalningsplikt. 14 � Vid till�mpningen av 13 � ska perioden juliseptember inte beaktas. Fr�nvaro vid voteringar som beror p� sjukdom, f�r�ldraledighet, familjesk�l, internationella uppdrag eller liknande omst�ndighet ska inte heller beaktas. Om det finns synnerliga sk�l ska inte heller annan fr�nvaro beaktas. 15 � Best�mmelserna i 13 � g�ller inte partiledare och spr�kr�r f�r partier som valts in i riksdagen. 16 � Riksdagens arvodesn�mnd fattar beslut om �terbetalning av arvode efter anm�lan av talmannen. 17 � Talmannens erinran om fr�nvaro och �terbetalningsskyldighet enligt 13 � 2 ska l�mnas inom sex m�nader efter utg�ngen av det kvartal som erinran avser. Har inte talmannens erinran l�mnats inom den tiden ska inte n�gon erinran l�mnas. Talmannens anm�lan till Riksdagens arvodesn�mnd enligt 16 � ska g�ras inom sex m�nader efter utg�ngen av det kvartal f�r vilket �terbetalning f�resl�s. Har inte talmannens anm�lan gjorts inom den tiden ska inte n�gon anm�lan g�ras. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2022: 346 18 � Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran av Riksdagens arvodesn�mnd �verl�mna uppgifter om en ledamots n�rvaro vid voteringstillf�llen och andra uppgifter som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning. Innan ett beslut om �terbetalning fattas ska Riksdagens arvodesn�mnd ge den ledamot som anm�lan avser tillf�lle att yttra sig. N�mnden ska �ven inh�mta yttrande fr�n den partigrupp som ledamoten tillh�r eller har tillh�rt. 19 � Riksdagsf�rvaltningen framst�ller krav p� �terbetalning i enlighet med Riksdagens arvodesn�mnds beslut. Ett belopp som �terkr�vs f�r i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av arvodet. Om �terbetalning inte har skett inom en m�nad fr�n det att ett krav p� �terbetalning framst�llts ska den �terbetalningsskyldige betala r�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) p� det obetalda beloppet till dess betalning sker. Riksdagens arvodesn�mnd f�r efter skriftlig ans�kan fr�n ledamoten besluta att �terkravet och kravet p� r�nta ska efterges helt eller delvis, om det finns s�rskilda sk�l. 4 kap. Ers�ttning f�r kostnader f�r tj�nsteresa 1 � En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r en tj�nsteresa. 2 a � R�tten till ers�ttning enligt 2 � g�ller f�r 1. en ledamot som tilltr�der sitt uppdrag vid ett riksdagsval fr�n och med den dag d� Valmyndigheten fastst�llt valresultatet, 2. en ledamot som tilltr�der sitt uppdrag under en p�g�ende valperiod fr�n och med den dag d� Valmyndigheten utsett honom eller henne till ledamot, och 3. en ers�ttare fr�n och med den dag d� Riksdagsf�rvaltningen utf�rdar bevis om att ers�ttaren ska ut�va uppdrag som riksdagsledamot. 4 � En enskild utrikes tj�nsteresa ska vara av v�rde f�r fullg�randet av riksdagsuppdraget. Riksdagsf�rvaltningen fastst�ller f�r varje valperiod ett belopp som en ledamot f�r anv�nda f�r s�dana resor. En ers�ttare som under en valperiod har tj�nstgjort eller ska tj�nstg�ra under sammanlagt minst ett �r har r�tt att anv�nda de medel som den ordinarie ledamoten disponerar f�r enskilda utrikes tj�nsteresor. En ers�ttare f�r dock under valperioden inte anv�nda ett h�gre belopp �n det som �r fast- st�llt f�r en ordinarie ledamot enligt andra stycket, oavsett om ers�ttaren under valperioden ers�tter fler �n en ledamot. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2022: 346 5 � Talmannen beslutar om sina tj�nsteresor. En ledamot beslutar om sina 1. inrikes tj�nsteresor, 2. enskilda utrikes tj�nsteresor till l�nder som ing�r i Europeiska ekono- miska samarbetsomr�det, kandidatl�nder och potentiella kandidatl�nder f�r medlemskap i Europeiska unionen, samt 3. enskilda utrikes tj�nsteresor till andra l�nder och omr�den som Riks- dagsf�rvaltningen best�mmer. Riksdagsf�rvaltningen, eller den som f�rvaltningen best�mmer, beslutar efter ans�kan om enskilda utrikes tj�nsteresor som inte omfattas av andra stycket. 5 a � En ans�kan om att f� genomf�ra en enskild utrikes tj�nsteresa ska avsl�s 1. om resan inte �r av v�rde f�r fullg�randet av riksdagsuppdraget, eller 2. om samr�d som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer inte har skett. En ans�kan ska vidare avsl�s om Utrikesdepartementet avr�der fr�n alla resor till landet eller omr�det, om det inte finns s�rskilda sk�l som motiverar att resan �nd� genomf�rs. 6 � Resekostnader ers�tts med den faktiska kostnaden f�r resan. Tj�nste- resa med eget fordon ers�tts dock i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. Kostnader f�r �vernattning ers�tts inte vid tj�nsteresa inom 50 kilometer fr�n tj�nstest�llet, om inte �vernattningen sker vid konferens med utskott, delegation, kommitt� eller liknande inom riksdagen eller konferens inom en partigrupp i riksdagen. 6 a � Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft f�r �vernattning, betalas ers�ttning med halva maximibeloppet enligt 12 kap. 11 � inkomstskattelagen (1999:1229). S�dan ers�ttning l�mnas dock inte om ledamoten har �vernattat p� t�g, fartyg eller flygplan eller om annan myndighet, trafikf�retag eller motsvarande har tillhandah�llit ledamoten fri �vernattning. 8 � F�rdmedel ska v�ljas med h�nsyn till kostnads-, tids-, milj�- och s�kerhetsaspekter. Beg�ran om ers�ttning f�r resekostnader 9 � En beg�ran om ers�ttning f�r resekostnader ska ges in skriftligen till Riksdagsf�rvaltningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom sex m�nader. D�refter upph�r r�tten till ers�ttning. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2022: 346 5 kap. Traktamente Dagtraktamente vid inrikes tj�nsteresa till en annan ort �n Stockholm 1 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en inrikes tj�nsteresa till en annan ort �n Stockholm om orten �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n leda- motens tj�nstest�lle och innefattar �vernattning (dagtraktamente). Traktamente betalas f�r varje hel dag som tas i anspr�k f�r tj�nsteresan. Beloppet uppg�r till en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat till n�rmaste tiotal kronor. Om tj�nsteresan har p�b�rjats kl. 12.00 eller senare p� avresedagen eller har avslutats kl. 19.00 eller tidigare p� hemrese- dagen har ledamoten r�tt till ett halvt traktamente f�r varje s�dan dag. Om ledamoten har f�tt fria m�ltider under tj�nsteresan ska traktamentet minskas med det belopp som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer (m�ltids- avdrag) under f�ruts�ttning att m�ltiden inte obligatoriskt ing�r i priset f�r transporten p� allm�nna transportmedel. Stockholmstraktamente 2 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en tj�nsteresa till Stockholm om han eller hon har sitt tj�nstest�lle mer �n 50 kilometer fr�n Riksdagshuset och resan innefattar �vernattning i Stockholm (Stockholmstraktamente). Ledamoten har inte r�tt till Stockholmstraktamente f�r dagar som ber�ttigar till dagtraktamente eller utlandstraktamente enligt 1 eller 3 ��. Stockholmstraktamente betalas f�r varje hel och halv dag som tj�nste- resan tar i anspr�k och motsvarar halva maximibeloppet enligt 12 kap. 11 � inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till n�rmaste tiotal kronor. Stockholmstraktamentet ska inte reduceras med m�ltidsavdrag. Utlandstraktamente och f�rr�ttningstill�gg 3 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en tj�nsteresa till en ort utanf�r Sveriges gr�nser som �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n ledamotens tj�nstest�lle och innefattar �vernattning (utlandstraktamente). Traktamentet motsvarar normalbeloppet enligt 12 kap. 11 � andra stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229). Vad som anges i 1 � andra stycket tredje meningen och tredje stycket g�ller �ven f�r utlandstraktamente. Vid en s�dan tj�nsteresa som anges i f�rsta stycket har en ledamot r�tt till ett f�rr�ttningstill�gg i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. Dagtill�gg vid utrikes tj�nsteresa som inte innefattar �vernattning 4 � En ledamot har vid en tj�nsteresa till en ort utanf�r Sveriges gr�nser som �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n hans eller hennes tj�nstest�lle men som inte innefattar �vernattning r�tt till ett dagtill�gg i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. Beg�ran om traktamente 5 � En beg�ran om traktamente ska ges in skriftligen till Riksdagsf�rvalt- ningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom sex m�nader. D�refter upph�r r�tten till traktamente. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2022: 346 6 kap. �vernattningsbostad och logiers�ttning R�tt till �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd 1 � En ledamot som har sitt tj�nstest�lle mer �n 50 kilometer fr�n Riks- dagshuset har r�tt till en �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd. 2 � En ledamot som har r�tt till �vernattningsbostad men som s�llan beh�ver �vernatta i Stockholm kan skriftligen avst� fr�n r�tten till �vernatt- ningsbostad och i st�llet vid ett f�tal tillf�llen f� ers�ttning f�r hotell�ver- nattning, eller tillg�ng till motsvarande boende, i Stockholm. Ers�ttare 3 � En ers�ttare som har r�tt till �vernattningsbostad ska anv�nda den ordinarie ledamotens �vernattningsbostad. R�tt till logiers�ttning 4 � Om Riksdagsf�rvaltningen inte kan tillhandah�lla en ledamot som har r�tt till �vernattningsbostad en bostad i f�rvaltningens bostadsbest�nd, eller om det till f�ljd av ledamotens personliga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l, har han eller hon r�tt till ers�ttning f�r eget boende inom 50 kilometer fr�n Riksdagshuset (logiers�ttning). Logiers�ttning betalas med h�gst det belopp per m�nad som Riksdags- f�rvaltningen best�mmer. Logiers�ttning l�mnas inte med anledning av avtal som har ing�tts med en juridisk eller fysisk person som �r att anse som n�rst�ende till ledamoten. 5 � Vid ledighet som uppg�r till h�gst 90 dagar har ledamoten r�tt till logiers�ttning �ven under ledigheten. Om ledigheten �verstiger 90 dagar har ledamoten bara r�tt till fortsatt logiers�ttning om det finns s�rskilda sk�l. Beslut om r�tt till �vernattningsbostad eller logiers�ttning 6 � Riksdagsf�rvaltningen pr�var efter ans�kan om en ledamot har r�tt till �vernattningsbostad eller logiers�ttning. F�rdelning av �vernattningsbost�der 7 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka �vernattningsbost�der som ska st�llas till respektive partigrupps f�rfogande. �vernattningsbost�derna f�rdelas i proportion till antalet ledam�ter i respektive partigrupp som har r�tt till �vernattningsbostad. 8 � Partigrupperna f�rdelar respektive tilldelade �vernattningsbost�der bland sina ledam�ter som enligt Riksdagsf�rvaltningens beslut har r�tt till en �vernattningsbostad. Dispositionsr�tten 9 � En ledamot disponerar �vernattningsbostaden fr�n och med m�ndagen i den vecka d� riksm�tet �ppnas och till och med den dag d� riksdags- uppdraget upph�r, om inte annat f�ljer av 1014 ��. 10 � Under ledighet som �verstiger en m�nad f�r ledamoten inte l�ngre disponera �vernattningsbostaden. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2022: 346 Utflyttning 11 � En ledamot som l�mnar uppdraget under en valperiod ska flytta ut ur �vernattningsbostaden senast en vecka efter det att uppdraget upph�rde. 12 � En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie riksdagsval ska flytta ut ur �vernattningsbostaden senast den 31 juli val�ret. En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska flytta ut ur �vernatt- ningsbostaden senast en vecka efter valdagen. 13 � En ledamot som inte blir �tervald vid ett riksdagsval ska flytta ut ur �vernattningsbostaden senast en vecka efter valdagen. 14 � En ers�ttare ska flytta ut ur �vernattningsbostaden n�r den ordinarie ledamoten �terkommer fr�n sin ledighet. Uppl�telse 15 � En �vernattningsbostad f�r inte uppl�tas till n�gon annan. Ers�ttningsskyldighet 16 � En ledamot �r skyldig att ers�tta skador ut�ver normalt slitage i en �vernattningsbostad som orsakas upps�tligen eller av oaktsamhet under den tid d� han eller hon disponerar �ver bostaden. Detsamma g�ller om inventa- rier i �vernattningsbostaden som tillh�r Riksdagsf�rvaltningen skadas eller g�r f�rlorade. En ledamots ers�ttningsansvar g�ller �ven skador och f�rluster som orsakas av n�gon som vistas i �vernattningsbostaden med ledamotens samtycke. 17 � En ledamot �r skyldig att ers�tta kostnader som uppst�r p� grund av att han eller hon inte har uppfyllt sin skyldighet att st�da �vernattnings- bostaden vid utflyttning eller inte har transporterat bort sina tillh�righeter n�r dispositionsr�tten upph�r. 7 kap. Arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning R�tt till arbetsrum 1 � En ledamot har r�tt till ett arbetsrum i riksdagens lokaler. Ers�ttare 2 � En ers�ttare ska anv�nda den ordinarie ledamotens arbetsrum. F�rdelning av arbetsrum 3 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som ska st�llas till respektive partigrupps f�rfogande. Partigruppen f�rdelar tilldelade arbets- rum mellan ledam�terna i gruppen. Dispositionsr�tten 4 � R�tten att anv�nda ett arbetsrum g�ller fr�n och med m�ndagen i den vecka d� riksm�tet �ppnas och till och med den dag d� uppdraget upph�r, om inte annat f�ljer av 59 ��. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2022: 346 5 � Under ledighet som �verstiger en m�nad f�r ledamoten inte l�ngre disponera arbetsrummet. N�r ett arbetsrum senast ska l�mnas 6 � En ledamot som l�mnar uppdraget under en valperiod ska l�mna arbetsrummet senast en vecka efter det att uppdraget upph�rde. 7 � En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie val ska l�mna arbets- rummet senast den 31 juli val�ret. Ledamoten kan dock f� beh�lla arbets- rummet efter den 31 juli s� l�nge som det �r n�dv�ndigt f�r att han eller hon ska kunna ut�va riksdagsuppdraget. 8 � En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska l�mna arbets- rummet senast en vecka efter valdagen. 9 � En ledamot som inte blir �tervald vid ett riksdagsval ska l�mna arbets- rummet senast en vecka efter valdagen. Uppl�telse 10 � En ledamot f�r inte uppl�ta sitt arbetsrum till n�gon annan. Ers�ttningsskyldighet 11 � En ledamot �r skyldig att ers�tta skador ut�ver normalt slitage i ett arbetsrum som orsakas upps�tligen eller av oaktsamhet under den tid d� ledamoten disponerar arbetsrummet. Detsamma g�ller om inventarier eller annan utrustning i arbetsrummet som tillh�r Riksdagsf�rvaltningen skadas eller g�r f�rlorade. Teknisk och elektronisk utrustning 12 � En ledamot har r�tt till den tekniska och elektroniska utrustning, i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer, som beh�vs f�r att ut�va riksdagsuppdraget. 13 � Vid ledighet f�r ledamoten beh�lla den tekniska och elektroniska utrustningen. Ledamoten ska dock p� Riksdagsf�rvaltningens beg�ran l�mna tillbaka utrustningen till Riksdagsf�rvaltningen under ledigheten om det finns s�rskilda sk�l f�r det. 14 � Riksdagsf�rvaltningen f�r ers�tta en ledamots kostnader som upp- kommer f�r att ledamoten inom riksdagsuppdraget anv�nder n�gon annan teknisk och elektronisk utrustning �n den som tillhandah�lls av Riksdags- f�rvaltningen. 8 kap. 3 � R�tten till barnverksamhet g�ller till och med den dag d� riksdags- uppdraget upph�r. 9 kap. 4 �3 Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av 1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 �, 3 Senaste lydelse 2021:1123. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2022: 346 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��, och 4. arvode enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r upp- drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vid ber�kningen av underlaget ska till arvoden enligt 14 l�ggas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 9 �. Om en ledamot under en m�nad har f�tt sjukpension, och d� inte har haft r�tt till arvode enligt f�rsta stycket, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i st�llet av det arvode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pen- sionsr�tten avser. Vid ber�kningen av underlaget ska arvode som �terkr�vts enligt 3 kap. 1319 �� inte r�knas in. 17 � Arvode som avses i 16 � �r 1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 �, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��, 4. arvode enligt 1 � 14 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och 6. arvode till statsr�d, om statsr�dstid inr�knas enligt 18 �. 21 � Ans�kan om utbetalning av �lderspension g�rs hos Statens tj�nste- pensionsverk. �lderspension kan tidigast betalas fr�n och med den m�nad d� ans�kan kommer in till Statens tj�nstepensionsverk. 10 kap. 9 � Ans�kan om utbetalning av sjukpension g�rs hos Statens tj�nste- pensionsverk. Sjukpension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. 11 kap. 7 � Maka eller make har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat 1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, 2. 45 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren, och 3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren. 15 � Ans�kan om utbetalning av efterlevandepension g�rs hos Statens tj�nstepensionsverk. Efterlevandepension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2022: 346 12 kap. 3 � En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget f�re 65 �rs �lder har, f�r att kunna �verg� till f�rv�rvsarbete, r�tt till st�d�tg�rder i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. 6 a � En ledamot som har tj�nstgjort som statsr�d f�r tillgodor�kna sig den tiden vid ber�kningen av den sammanlagda respektive sammanh�ngande tiden i riksdagen om han eller hon har avg�tt fr�n statsr�dsbefattningen innan 1. r�tt till inkomstgaranti enligt f�rordningen (2016:1022) om inkomst- garanti, tj�nstepension och vissa f�rs�kringsf�rm�ner f�r statsr�d har intr�tt, eller 2. r�tt till inkomstgaranti eller motsvarande f�rm�ner enligt �ldre f�re- skrifter har intr�tt. 7 � Inkomstgaranti betalas ut efter ans�kan fr�n och med den dag d� arvodet upph�r och g�ller, med de begr�nsningar som framg�r av 8 � f�rsta stycket, 8 � andra stycket 1 och 2 och 20 �, till och med m�naden innan den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar. Om en tidigare ledamot som har ett g�llande beslut om inkomstgaranti �terintr�der i riksdagen f�rskjuts inkomstgarantin med en tid som motsvarar den nya tj�nstg�ringstiden. P�g�ende utbetalning ska upph�ra under den tiden. N�r ledamoten p� nytt l�mnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om inkomstgaranti ompr�vas. Om ledamoten d� har r�tt till inkomstgaranti under l�ngre tid eller med h�gre belopp �n enligt tidigare beslut ska Riks- dagens arvodesn�mnd fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall g�ller tidigare beslut. 9 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r den tid under vilken inkomstgarantin g�ller enligt 8 � f�rsta stycket och 8 � andra stycket 1 och 2 f�rl�ngas med h�gst ett �r. I ett s�dant beslut kan inkomstgarantin best�mmas till ett l�gre belopp. Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l ska h�nsyn tas till 1. om och hur ledamoten har utnyttjat de st�d�tg�rder som avses i 3 � eller vilka �tg�rder han eller hon annars har vidtagit f�r att �verg� till f�rv�rvs- arbete, och 2. ledamotens personliga och ekonomiska f�rh�llanden. 11 � Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin de f�rsta fem garan- ti�ren utg�rs av f�ljande arvoden som betalas ut vid avg�ngstillf�llet: 1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �, 2. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��, och 3. m�natliga arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Fr�n och med det sj�tte garanti�ret ber�knas inkomstgarantin bara p� det ledamotsarvode som betalades vid avg�ngstillf�llet. Talmannens arvode vid avg�ngstillf�llet utg�r underlag f�r ber�kningen av hans eller hennes inkomstgaranti. 26 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till inkomstgaranti i samband med att ledamoten l�mnar riksdagsuppdraget. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2022: 346 27 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om 1. f�rl�ngning av inkomstgaranti enligt 9 �, 2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning enligt 10 �, 3. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 ��, och 4. eftergift av �terkrav och r�nta till f�ljd av beslut om j�mkning. Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av in- komstgaranti enligt 20 �. Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 13 kan inte beviljas f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. 29 � I samband med att en ledamot l�mnar riksdagsuppdraget ska Riks- dagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till inkomstgaranti enligt best�mmelserna i detta kapitel. Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �verl�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen enligt 4 �. 35 � Om inkomstgaranti har betalats ut med ett f�r h�gt belopp ska garan- titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om garantin har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis. Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav och eftergift av ett s�dant krav. 36 � Om inkomstgaranti har betalats ut med ett f�r h�gt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att ett krav p� �terbetalning har framst�llts, ska garantitagaren betala r�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Detsamma ska g�lla �ven om garantin har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� om garantitagaren f�r- summat att l�mna uppgifter som beh�vs f�r att kunna best�mma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska dock r�nta enligt 5 � r�ntelagen tas ut fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats in. 36 a � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 35 och 36 �� ska betala r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det 1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings- skyldige, eller 2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen. R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplan tr�ffades eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �terkravet har f�rfallit till betalning. 13 kap. 3 � En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget f�re 65 �rs �lder har, f�r att kunna �verg� till f�rv�rvsarbete, r�tt till st�d�tg�rder i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2022: 346 5 � Den som har varit ledamot av riksdagen har r�tt till ekonomiskt om- st�llningsst�d 1. i tre m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman- h�ngande tid om minst ett �r, 2. i sex m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman- lagd tid om minst tv� �r, 3. i ett �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om minst fyra �r, eller 4. i tv� �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid om minst �tta �r. Det ekonomiska omst�llningsst�det uppg�r f�r den som �r talman n�r han eller hon l�mnar riksdagsuppdraget till 85 procent av talmansarvodet enligt 3 kap. 1 � vid avg�ngstillf�llet. F�r den som �r ledamot uppg�r st�det till 85 procent av ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 � vid avg�ngstillf�llet. Ekonomiskt omst�llningsst�d ska j�mst�llas med inkomst av anst�llning enligt 59 kap. 8 � socialf�rs�kringsbalken. 7 a � � En ledamot som har tj�nstgjort som statsr�d f�r tillgodor�kna sig den tiden vid ber�kningen av den sammanlagda respektive samman- h�ngande tiden i riksdagen om han eller hon har avg�tt fr�n statsr�dsbefatt- ningen innan 1. r�tt till inkomstgaranti enligt f�rordningen (2016:1022) om inkomst- garanti, tj�nstepension och vissa f�rs�kringsf�rm�ner f�r statsr�d har intr�tt, eller 2. r�tt till inkomstgaranti eller motsvarande f�rm�ner enligt �ldre f�re- skrifter har intr�tt. 9 � Om en tidigare ledamot som har ett g�llande beslut om ekonomiskt omst�llningsst�d �terintr�der i riksdagen f�rskjuts det ekonomiska omst�ll- ningsst�det med en tid som motsvarar den nya tj�nstg�ringstiden. P�g�ende utbetalning ska upph�ra under den tiden. N�r ledamoten p� nytt l�mnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om ekonomiskt omst�llningsst�d ompr�vas. Om ledamoten d� har r�tt till ekonomiskt omst�llningsst�d under l�ngre tid eller med h�gre belopp �n enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesn�mnd fatta ett nytt beslut om det ekonomiska omst�llningsst�det. I annat fall g�ller tidigare beslut. 22 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till ekonomiskt omst�llningsst�d i samband med att ledamoten l�mnar riksdags- uppdraget. 23 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om 1. f�rl�ngt ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 �, 2. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 ��, och 3. eftergift av �terkrav och r�nta till f�ljd av beslut om j�mkning. Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av ekono- miskt omst�llningsst�d enligt 15 �. Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 1 och 2 kan inte beviljas f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. 25 � I samband med att en ledamot l�mnar riksdagsuppdraget ska Riks- dagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till ekonomiskt </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2022: 346 omst�llningsst�d. Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd �verl�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat enligt 4 �. 31 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt belopp ska st�dmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om st�det har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt omst�llningsst�d. Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis. Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav och eftergift av ett s�dant krav. 32 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att krav p� �terbetalning har framst�llts, ska st�dmottagaren betala r�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Det- samma g�ller om st�det har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis. Best�mmelserna i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om st�dmottagaren har f�rsummat att l�mna de uppgifter som beh�vs f�r best�mmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska dock r�nta enligt 5 � r�ntelagen tas ut fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats in. 32 a � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 31 och 32 �� ska betala r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det 1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings- skyldige, eller 2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen. R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplan tr�ffades eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �terkravet har f�rfallit till betalning. 14 kap. 1 � En ledamot har r�tt till f�rs�kringsf�rm�ner i form av grupplivf�rs�k- ring, tj�nsteresef�rs�kring och arbetsskadef�rs�kring i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. 2 � En ledamot har r�tt till f�retagsh�lsov�rd i enlighet med vad Riksdags- f�rvaltningen best�mmer. 14 a kap. �terkrav 1 � En ledamot �r skyldig att betala tillbaka utbetalning av arvode, rese- kostnadsers�ttning, traktamente, logiers�ttning eller pension enligt denna lag, som har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp, om han eller hon har orsakat utbetalningen genom att 1. l�mna oriktiga uppgifter, eller 2. inte fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2022: 346 Detsamma g�ller om en s�dan utbetalning i annat fall har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp och ledamoten insett eller sk�ligen borde ha insett detta. Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena g�ller �ven tidigare ledam�ter samt efterlevande som tagit emot f�rm�ner enligt 1113 kap. 2 � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 1 � ska betala r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det 1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings- skyldige, eller 2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen. R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplanen tr�ffades eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �terkravet har f�rfallit till betalning. 3 � Om �terbetalning inte har skett inom en m�nad fr�n det att ett krav p� �terbetalning framst�llts ska den �terbetalningsskyldige betala r�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) p� det obetalda beloppet till dess betalning sker. 4 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r ett �terkrav och r�nta efterges helt eller delvis. 5 � Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav av pension och om eftergift av ett s�dant krav. Detsamma g�ller krav p� r�nta. 6 � Best�mmelser om �terkrav av inkomstgaranti och ekonomiskt omst�ll- ningsst�d finns i 12 kap. 35 och 36 �� och 13 kap. 31 och 32 ��. 15 kap. 1 � Beslut av Riksdagsf�rvaltningen om tillhandah�llande av barnverk- samhet f�r inte �verklagas. �vriga beslut av Riksdagsf�rvaltningen enligt denna lag f�r �verklagas till Riksdagens �verklaganden�mnd. 2 �4 Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd enligt 3 kap. 16 � och 19 � tredje stycket, 12 kap. eller 13 kap. f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Vid �verklagande till kammarr�tten kr�vs pr�vningstillst�nd. Ett beslut enligt 3 kap. 2 � f�r inte �verklagas. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2022. 2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om ledam�ter som har beviljats logiers�ttning f�re ikrafttr�dandet. 3. De nya best�mmelserna i 4 kap. 9 � och 5 kap. 5 � till�mpas p� tj�nste- resor som genomf�rs efter ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar MORGAN JOHANSSON Mathias S�fsten (Justitiedepartementet) 4 Senaste lydelse 2021:1123. </div> </div>

1 2 3 4 5 6

7 8

9 0

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i lagen (2016:1108) om ers�ttning till

riksdagens ledam�ter

Utf�rdad den 28 april 2022

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (2016:1108) om
ers�ttning till riksdagens ledam�ter2

dels att 2, 3, 57 kap. och 10 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 9 � och 10 kap. 8 � ska utg�,
dels att 1 kap. 1, 2, 510 ��, 4 kap. 1, 46, 8 och 9 ��, 9 kap. 4, 17 och

21 ��, 10 kap. 9 �, 11 kap. 7 och 15 ��, 12 kap. 3, 7, 9, 11, 26, 27, 29, 35
och 36 ��, 13 kap. 3, 5, 9, 22, 23, 25, 31 och 32 ��, 14 kap. 1 och 2 ��,
15 kap. 1 och 2 �� och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 7 � och 4 kap. 1 och
9 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det ska inf�ras fem nya kapitel, 3, 57 och 14 a kap., nio nya

paragrafer, 1 kap. 3 a �, 4 kap. 2 a, 5 a och 6 a ��, 8 kap. 3 �, 12 kap. 6 a och
36 a �� och 13 kap. 7 a och 32 a ��, och n�rmast f�re 1 kap. 3 a och 8 ��
nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.
1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om ers�ttning till talmannen, riks-
dagens ledam�ter och ers�ttare. Best�mmelserna avser

arvode (3 kap.),
resekostnadsers�ttning (4 kap.),
traktamente (5 kap.),
�vernattningsbostad och logiers�ttning (6 kap.),
arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning (7 kap.),
barnverksamhet (8 kap.),
�lderspension (9 kap.),
sjukpension (10 kap.),
efterlevandepension (11 kap.),
inkomstgaranti (12 kap.),
omst�llningsst�d (13 kap.),
f�rs�kring, rehabilitering och f�retagsh�lsov�rd (14 kap.),
�terkrav (14 a kap.), och
�verklagande (15 kap.).

1 Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22, rskr. 2021/22:232.
2 Senaste lydelse av
3 kap. 11 � 2021:1123

3 kap. 16 � 2021:1123

3 kap. 12 � 2021:1123

3 kap. 17 � 2021:1123

3 kap. 13 � 2021:1123

rubriken n�rmast f�re

3 kap. 14 � 2021:1123

3 kap. 11 � 2021:1123

3 kap. 15 � 2021:1123

SFS 2022:

346

Publicerad
den

5 maj 2022

SFS 2022:

346

2 � I lagen avses med

1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�r-

s�kringsbalken,

2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och

8 �� socialf�rs�kringsbalken,

3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 ��

socialf�rs�kringsbalken,

4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� socialf�rs�krings-

balken,

5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 2224 �� socialf�rs�krings-

balken,

6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av

den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamots-
stadga (2005/684/EG, Euratom), och

7. tj�nsteresa: en resa som en ledamot g�r som ett led i ut�vningen av sitt

uppdrag som riksdagsledamot och som p�b�rjas p� tj�nstest�llet, under en
p�g�ende tj�nsteresa eller p� en f�rr�ttningsort samt avslutas p� tj�nstest�llet
eller p� en f�rr�ttningsort.

Tj�nstest�lle
3 a � En riksdagsledamot har sitt tj�nstest�lle d�r han eller hon �r folkbok-
f�rd enligt folkbokf�ringslagen (1991:481) under f�ruts�ttning att det d�r
finns en bostad som �r inr�ttad f�r permanent boende f�r ledamoten och
hans eller hennes familj och som �ven disponeras av ledamoten.

Om bostaden inte uppfyller dessa krav utg�r riksdagen ledamotens

tj�nstest�lle.

5 � Vad som s�gs i denna lag om en ledamot g�ller �ven talmannen och en
ers�ttare som ut�var uppdrag som ledamot (ers�ttare), om det inte anges
n�got annat i lagen.

6 � En ledamot som fullg�r uppdrag som statsr�d har under den tiden inte
r�tt till ers�ttning enligt denna lag.

Ers�ttning under ledighet
7 � En ledamot som har beviljats ledighet f�r att tj�nstg�ra som stats-
sekreterare har under den tiden inte r�tt till ers�ttning enligt denna lag.

En ledamot som har beviljats ledighet av n�got annat sk�l har bara r�tt till

ers�ttning under ledigheten om det anges i lagen.

Tid som ers�tts
8 � En ledamot har r�tt till ers�ttning enligt denna lag fr�n och med den
dag d� han eller hon tilltr�der uppdraget till och med 30 dagar efter det att
uppdraget upph�rde, om det inte anges n�got annat i lagen.

9 � En ers�ttare f�r n�gon annan �n talmannen eller en ledamot som tj�nst-
g�r som statsr�d eller statssekreterare, har r�tt till ers�ttning under den tid
som anges i det bevis som utf�rdas av Riksdagsf�rvaltningen d� ers�ttaren
kallas att ut�va uppdrag som ledamot. Om uppdraget upph�r tidigare �n vad
som anges i beviset, har ers�ttaren r�tt till ers�ttning under 30 dagar fr�n det
att uppdraget upph�rde, dock l�ngst till den dag som anges i beviset.

SFS 2022:

346

10 � Riksdagsf�rvaltningen f�r meddela f�reskrifter till lagen.

3 kap. Arvode
Talmansarvode
1 � Talmannen har r�tt till ett m�natligt arvode som motsvarar arvodet till
statsministern.

Ledamotsarvode
2 � En ledamot har r�tt till ett m�natligt arvode som best�ms av Riks-
dagens arvodesn�mnd.

Till�ggsarvode
3 � En vice talman har r�tt till ett m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till
30 procent av ledamotsarvodet.

4 � En ordf�rande i ett utskott eller i EU-n�mnden har r�tt till ett m�natligt
till�ggsarvode som uppg�r till 20 procent av ledamotsarvodet.

5 � En vice ordf�rande i ett utskott eller i EU-n�mnden har r�tt till ett
m�natligt till�ggsarvode som uppg�r till 15 procent av ledamotsarvodet.

Sammantr�desarvode i EU-n�mnden
6 � En ledamot, suppleant eller tillf�llig ers�ttare i EU-n�mnden har r�tt
till sammantr�desarvode f�r sammantr�den som infaller p� en m�ndag, en
fredag och under tid d� kammaren inte sammantr�der. Detta g�ller dock inte
ordf�randen och en vice ordf�rande i n�mnden.

En suppleant i EU-n�mnden som n�rvarar vid ett sammantr�de utan att

delta i de beslut som fattas under sammantr�det har r�tt till sammantr�des-
arvode bara om n�mnden beslutar om det.

Riksdagsf�rvaltningen best�mmer arvodets storlek.

Arvode som inkomst av anst�llning
7 � Talmansarvode, ledamotsarvode och till�ggsarvode ska anses som
inkomst av anst�llning enligt socialf�rs�kringsbalken och lagen (1991:1047)
om sjukl�n. Ledamoten ska i det sammanhanget anses som arbetstagare.

Arvode vid ledighet
8 � En ledamot har r�tt till ledamotsarvode och till�ggsarvode vid ledighet
som understiger en m�nad. Om ledigheten uppg�r till minst en m�nad har
ledamoten r�tt till arvode under ledigheten bara om ledigheten beror p�
offentligt uppdrag, sjukdom, f�r�ldraledighet, v�rd av n�rst�ende eller full-
g�rande av totalf�rsvarsplikt.

Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller

regeringen eller av n�gon annan efter bemyndigande av riksdagen eller
regeringen. En anst�llning utg�r inte ett offentligt uppdrag.

Arvodesavdrag och ers�ttning vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet
9 � Vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet ska det f�r samma tid g�ras
avdrag p� talmansarvode, ledamotsarvode, till�ggsarvode och arvode enligt
1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen,

SFS 2022:

346

dess myndigheter och organ i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen
best�mmer. F�r ledam�ter kan endast helt kalenderdagsavdrag g�ras.

10 � Vid sjukfr�nvaro och f�r�ldraledighet har en ledamot r�tt till ers�tt-
ning i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer. F�r ledam�ter
kan s�dan ers�ttning endast avse hela kalenderdagar.

Arvodesavdrag p� ledamotens egen beg�ran
11 � Om en ledamot av n�got annat sk�l �n som anges i 9 och 10 �� har
beviljats ledighet kortare tid �n en m�nad under tid d� arbetsplenum p�g�r,
ska det p� ledamotens beg�ran g�ras kalenderdagsavdrag f�r den tiden p�
ledamotsarvode, till�ggsarvode och arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen
(1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ.

Ers�ttning f�r f�rlorad semester
12 � En ers�ttare har r�tt till ers�ttning f�r f�rlorad semester. S�dan ers�tt-
ning l�mnas endast f�r den tid som understiger tolv m�nader per tolv-
m�nadersperiod.

�terbetalning av arvode
13 � En ledamot som har varit fr�nvarande vid minst 60 procent av vote-
ringstillf�llena i kammaren under ett kvartal ska betala tillbaka ledamots-
arvode som avses i 3 kap. 25 �� f�r den tiden, om

1. ledamoten har varit fr�nvarande vid minst 60 procent av voterings-

tillf�llena i kammaren �ven under ett f�reg�ende kvartal under valperioden,
och

2. talmannen efter det kvartal som avses i punkt 1 har erinrat ledamoten

om ledamotens fr�nvaro och �terbetalningsplikt.

14 � Vid till�mpningen av 13 � ska perioden juliseptember inte beaktas.
Fr�nvaro vid voteringar som beror p� sjukdom, f�r�ldraledighet,
familjesk�l, internationella uppdrag eller liknande omst�ndighet ska inte
heller beaktas. Om det finns synnerliga sk�l ska inte heller annan fr�nvaro
beaktas.

15 � Best�mmelserna i 13 � g�ller inte partiledare och spr�kr�r f�r partier
som valts in i riksdagen.

16 � Riksdagens arvodesn�mnd fattar beslut om �terbetalning av arvode
efter anm�lan av talmannen.

17 � Talmannens erinran om fr�nvaro och �terbetalningsskyldighet enligt
13 � 2 ska l�mnas inom sex m�nader efter utg�ngen av det kvartal som
erinran avser. Har inte talmannens erinran l�mnats inom den tiden ska inte
n�gon erinran l�mnas.

Talmannens anm�lan till Riksdagens arvodesn�mnd enligt 16 � ska g�ras

inom sex m�nader efter utg�ngen av det kvartal f�r vilket �terbetalning
f�resl�s. Har inte talmannens anm�lan gjorts inom den tiden ska inte n�gon
anm�lan g�ras.

SFS 2022:

346

18 � Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran av Riksdagens arvodesn�mnd
�verl�mna uppgifter om en ledamots n�rvaro vid voteringstillf�llen och
andra uppgifter som n�mnden beh�ver f�r sin pr�vning.

Innan ett beslut om �terbetalning fattas ska Riksdagens arvodesn�mnd ge

den ledamot som anm�lan avser tillf�lle att yttra sig. N�mnden ska �ven
inh�mta yttrande fr�n den partigrupp som ledamoten tillh�r eller har tillh�rt.

19 � Riksdagsf�rvaltningen framst�ller krav p� �terbetalning i enlighet
med Riksdagens arvodesn�mnds beslut. Ett belopp som �terkr�vs f�r i st�llet
avr�knas mot kommande utbetalningar av arvodet.

Om �terbetalning inte har skett inom en m�nad fr�n det att ett krav p�

�terbetalning framst�llts ska den �terbetalningsskyldige betala r�nta enligt
6 � r�ntelagen (1975:635) p� det obetalda beloppet till dess betalning sker.

Riksdagens arvodesn�mnd f�r efter skriftlig ans�kan fr�n ledamoten

besluta att �terkravet och kravet p� r�nta ska efterges helt eller delvis, om
det finns s�rskilda sk�l.

4 kap.
Ers�ttning f�r kostnader f�r tj�nsteresa
1 � En ledamot har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r en tj�nsteresa.

2 a � R�tten till ers�ttning enligt 2 � g�ller f�r

1. en ledamot som tilltr�der sitt uppdrag vid ett riksdagsval fr�n och med

den dag d� Valmyndigheten fastst�llt valresultatet,

2. en ledamot som tilltr�der sitt uppdrag under en p�g�ende valperiod fr�n

och med den dag d� Valmyndigheten utsett honom eller henne till ledamot,
och

3. en ers�ttare fr�n och med den dag d� Riksdagsf�rvaltningen utf�rdar

bevis om att ers�ttaren ska ut�va uppdrag som riksdagsledamot.

4 � En enskild utrikes tj�nsteresa ska vara av v�rde f�r fullg�randet av
riksdagsuppdraget.

Riksdagsf�rvaltningen fastst�ller f�r varje valperiod ett belopp som en

ledamot f�r anv�nda f�r s�dana resor.

En ers�ttare som under en valperiod har tj�nstgjort eller ska tj�nstg�ra

under sammanlagt minst ett �r har r�tt att anv�nda de medel som den
ordinarie ledamoten disponerar f�r enskilda utrikes tj�nsteresor. En ers�ttare
f�r dock under valperioden inte anv�nda ett h�gre belopp �n det som �r fast-
st�llt f�r en ordinarie ledamot enligt andra stycket, oavsett om ers�ttaren
under valperioden ers�tter fler �n en ledamot.

SFS 2022:

346

5 � Talmannen beslutar om sina tj�nsteresor.

En ledamot beslutar om sina
1. inrikes tj�nsteresor,
2. enskilda utrikes tj�nsteresor till l�nder som ing�r i Europeiska ekono-

miska samarbetsomr�det, kandidatl�nder och potentiella kandidatl�nder f�r
medlemskap i Europeiska unionen, samt

3. enskilda utrikes tj�nsteresor till andra l�nder och omr�den som Riks-

dagsf�rvaltningen best�mmer.

Riksdagsf�rvaltningen, eller den som f�rvaltningen best�mmer, beslutar

efter ans�kan om enskilda utrikes tj�nsteresor som inte omfattas av andra
stycket.

5 a � En ans�kan om att f� genomf�ra en enskild utrikes tj�nsteresa ska
avsl�s

1. om resan inte �r av v�rde f�r fullg�randet av riksdagsuppdraget, eller
2. om samr�d som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer inte har skett.
En ans�kan ska vidare avsl�s om Utrikesdepartementet avr�der fr�n alla

resor till landet eller omr�det, om det inte finns s�rskilda sk�l som motiverar
att resan �nd� genomf�rs.

6 � Resekostnader ers�tts med den faktiska kostnaden f�r resan. Tj�nste-
resa med eget fordon ers�tts dock i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen
best�mmer.

Kostnader f�r �vernattning ers�tts inte vid tj�nsteresa inom 50 kilometer

fr�n tj�nstest�llet, om inte �vernattningen sker vid konferens med utskott,
delegation, kommitt� eller liknande inom riksdagen eller konferens inom en
partigrupp i riksdagen.

6 a � Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft f�r
�vernattning, betalas ers�ttning med halva maximibeloppet enligt 12 kap.
11 � inkomstskattelagen (1999:1229). S�dan ers�ttning l�mnas dock inte om
ledamoten har �vernattat p� t�g, fartyg eller flygplan eller om annan
myndighet, trafikf�retag eller motsvarande har tillhandah�llit ledamoten fri
�vernattning.

8 � F�rdmedel ska v�ljas med h�nsyn till kostnads-, tids-, milj�- och
s�kerhetsaspekter.

Beg�ran om ers�ttning f�r resekostnader
9 � En beg�ran om ers�ttning f�r resekostnader ska ges in skriftligen till
Riksdagsf�rvaltningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom
sex m�nader. D�refter upph�r r�tten till ers�ttning.

SFS 2022:

346

5 kap. Traktamente
Dagtraktamente vid inrikes tj�nsteresa till en annan ort �n Stockholm
1 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en inrikes tj�nsteresa till en
annan ort �n Stockholm om orten �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n leda-
motens tj�nstest�lle och innefattar �vernattning (dagtraktamente).

Traktamente betalas f�r varje hel dag som tas i anspr�k f�r tj�nsteresan.

Beloppet uppg�r till en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat
till n�rmaste tiotal kronor. Om tj�nsteresan har p�b�rjats kl. 12.00 eller
senare p� avresedagen eller har avslutats kl. 19.00 eller tidigare p� hemrese-
dagen har ledamoten r�tt till ett halvt traktamente f�r varje s�dan dag.

Om ledamoten har f�tt fria m�ltider under tj�nsteresan ska traktamentet

minskas med det belopp som Riksdagsf�rvaltningen best�mmer (m�ltids-
avdrag) under f�ruts�ttning att m�ltiden inte obligatoriskt ing�r i priset f�r
transporten p� allm�nna transportmedel.

Stockholmstraktamente
2 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en tj�nsteresa till Stockholm
om han eller hon har sitt tj�nstest�lle mer �n 50 kilometer fr�n Riksdagshuset
och resan innefattar �vernattning i Stockholm (Stockholmstraktamente).
Ledamoten har inte r�tt till Stockholmstraktamente f�r dagar som ber�ttigar
till dagtraktamente eller utlandstraktamente enligt 1 eller 3 ��.

Stockholmstraktamente betalas f�r varje hel och halv dag som tj�nste-

resan tar i anspr�k och motsvarar halva maximibeloppet enligt 12 kap. 11 �
inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till n�rmaste tiotal kronor.
Stockholmstraktamentet ska inte reduceras med m�ltidsavdrag.

Utlandstraktamente och f�rr�ttningstill�gg
3 � En ledamot har r�tt till traktamente vid en tj�nsteresa till en ort utanf�r
Sveriges gr�nser som �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n ledamotens
tj�nstest�lle och innefattar �vernattning (utlandstraktamente). Traktamentet
motsvarar normalbeloppet enligt 12 kap. 11 � andra stycket inkomstskatte-
lagen (1999:1229).

Vad som anges i 1 � andra stycket tredje meningen och tredje stycket

g�ller �ven f�r utlandstraktamente.

Vid en s�dan tj�nsteresa som anges i f�rsta stycket har en ledamot r�tt till

ett f�rr�ttningstill�gg i enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer.

Dagtill�gg vid utrikes tj�nsteresa som inte innefattar �vernattning
4 � En ledamot har vid en tj�nsteresa till en ort utanf�r Sveriges gr�nser
som �r bel�gen mer �n 50 kilometer fr�n hans eller hennes tj�nstest�lle men
som inte innefattar �vernattning r�tt till ett dagtill�gg i enlighet med vad
Riksdagsf�rvaltningen best�mmer.

Beg�ran om traktamente
5 � En beg�ran om traktamente ska ges in skriftligen till Riksdagsf�rvalt-
ningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom sex m�nader.
D�refter upph�r r�tten till traktamente.

SFS 2022:

346

6 kap. �vernattningsbostad och logiers�ttning
R�tt till �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens bostadsbest�nd
1 � En ledamot som har sitt tj�nstest�lle mer �n 50 kilometer fr�n Riks-
dagshuset har r�tt till en �vernattningsbostad i Riksdagsf�rvaltningens
bostadsbest�nd.

2 � En ledamot som har r�tt till �vernattningsbostad men som s�llan
beh�ver �vernatta i Stockholm kan skriftligen avst� fr�n r�tten till �vernatt-
ningsbostad och i st�llet vid ett f�tal tillf�llen f� ers�ttning f�r hotell�ver-
nattning, eller tillg�ng till motsvarande boende, i Stockholm.

Ers�ttare
3 � En ers�ttare som har r�tt till �vernattningsbostad ska anv�nda den
ordinarie ledamotens �vernattningsbostad.

R�tt till logiers�ttning
4 � Om Riksdagsf�rvaltningen inte kan tillhandah�lla en ledamot som har
r�tt till �vernattningsbostad en bostad i f�rvaltningens bostadsbest�nd, eller
om det till f�ljd av ledamotens personliga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l,
har han eller hon r�tt till ers�ttning f�r eget boende inom 50 kilometer fr�n
Riksdagshuset (logiers�ttning).

Logiers�ttning betalas med h�gst det belopp per m�nad som Riksdags-

f�rvaltningen best�mmer.

Logiers�ttning l�mnas inte med anledning av avtal som har ing�tts med

en juridisk eller fysisk person som �r att anse som n�rst�ende till ledamoten.

5 � Vid ledighet som uppg�r till h�gst 90 dagar har ledamoten r�tt till
logiers�ttning �ven under ledigheten. Om ledigheten �verstiger 90 dagar har
ledamoten bara r�tt till fortsatt logiers�ttning om det finns s�rskilda sk�l.

Beslut om r�tt till �vernattningsbostad eller logiers�ttning
6 � Riksdagsf�rvaltningen pr�var efter ans�kan om en ledamot har r�tt till
�vernattningsbostad eller logiers�ttning.

F�rdelning av �vernattningsbost�der
7 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka �vernattningsbost�der som
ska st�llas till respektive partigrupps f�rfogande. �vernattningsbost�derna
f�rdelas i proportion till antalet ledam�ter i respektive partigrupp som har
r�tt till �vernattningsbostad.

8 � Partigrupperna f�rdelar respektive tilldelade �vernattningsbost�der
bland sina ledam�ter som enligt Riksdagsf�rvaltningens beslut har r�tt till
en �vernattningsbostad.

Dispositionsr�tten
9 � En ledamot disponerar �vernattningsbostaden fr�n och med m�ndagen
i den vecka d� riksm�tet �ppnas och till och med den dag d� riksdags-
uppdraget upph�r, om inte annat f�ljer av 1014 ��.

10 � Under ledighet som �verstiger en m�nad f�r ledamoten inte l�ngre
disponera �vernattningsbostaden.

SFS 2022:

346

Utflyttning
11 � En ledamot som l�mnar uppdraget under en valperiod ska flytta ut ur
�vernattningsbostaden senast en vecka efter det att uppdraget upph�rde.

12 � En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie riksdagsval ska
flytta ut ur �vernattningsbostaden senast den 31 juli val�ret.

En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska flytta ut ur �vernatt-

ningsbostaden senast en vecka efter valdagen.

13 � En ledamot som inte blir �tervald vid ett riksdagsval ska flytta ut ur
�vernattningsbostaden senast en vecka efter valdagen.

14 � En ers�ttare ska flytta ut ur �vernattningsbostaden n�r den ordinarie
ledamoten �terkommer fr�n sin ledighet.

Uppl�telse
15 � En �vernattningsbostad f�r inte uppl�tas till n�gon annan.

Ers�ttningsskyldighet
16 � En ledamot �r skyldig att ers�tta skador ut�ver normalt slitage i en
�vernattningsbostad som orsakas upps�tligen eller av oaktsamhet under den
tid d� han eller hon disponerar �ver bostaden. Detsamma g�ller om inventa-
rier i �vernattningsbostaden som tillh�r Riksdagsf�rvaltningen skadas eller
g�r f�rlorade.

En ledamots ers�ttningsansvar g�ller �ven skador och f�rluster som

orsakas av n�gon som vistas i �vernattningsbostaden med ledamotens
samtycke.

17 � En ledamot �r skyldig att ers�tta kostnader som uppst�r p� grund av
att han eller hon inte har uppfyllt sin skyldighet att st�da �vernattnings-
bostaden vid utflyttning eller inte har transporterat bort sina tillh�righeter
n�r dispositionsr�tten upph�r.

7 kap. Arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning
R�tt till arbetsrum
1 � En ledamot har r�tt till ett arbetsrum i riksdagens lokaler.

Ers�ttare
2 � En ers�ttare ska anv�nda den ordinarie ledamotens arbetsrum.

F�rdelning av arbetsrum
3 � Riksdagsf�rvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som ska st�llas till
respektive partigrupps f�rfogande. Partigruppen f�rdelar tilldelade arbets-
rum mellan ledam�terna i gruppen.

Dispositionsr�tten
4 � R�tten att anv�nda ett arbetsrum g�ller fr�n och med m�ndagen i den
vecka d� riksm�tet �ppnas och till och med den dag d� uppdraget upph�r,
om inte annat f�ljer av 59 ��.

SFS 2022:

346

5 � Under ledighet som �verstiger en m�nad f�r ledamoten inte l�ngre
disponera arbetsrummet.

N�r ett arbetsrum senast ska l�mnas
6 � En ledamot som l�mnar uppdraget under en valperiod ska l�mna
arbetsrummet senast en vecka efter det att uppdraget upph�rde.

7 � En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie val ska l�mna arbets-
rummet senast den 31 juli val�ret. Ledamoten kan dock f� beh�lla arbets-
rummet efter den 31 juli s� l�nge som det �r n�dv�ndigt f�r att han eller hon
ska kunna ut�va riksdagsuppdraget.

8 � En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska l�mna arbets-
rummet senast en vecka efter valdagen.

9 � En ledamot som inte blir �tervald vid ett riksdagsval ska l�mna arbets-
rummet senast en vecka efter valdagen.

Uppl�telse
10 � En ledamot f�r inte uppl�ta sitt arbetsrum till n�gon annan.

Ers�ttningsskyldighet
11 � En ledamot �r skyldig att ers�tta skador ut�ver normalt slitage i ett
arbetsrum som orsakas upps�tligen eller av oaktsamhet under den tid d�
ledamoten disponerar arbetsrummet. Detsamma g�ller om inventarier eller
annan utrustning i arbetsrummet som tillh�r Riksdagsf�rvaltningen skadas
eller g�r f�rlorade.

Teknisk och elektronisk utrustning
12 � En ledamot har r�tt till den tekniska och elektroniska utrustning, i
enlighet med vad Riksdagsf�rvaltningen best�mmer, som beh�vs f�r att
ut�va riksdagsuppdraget.

13 � Vid ledighet f�r ledamoten beh�lla den tekniska och elektroniska
utrustningen. Ledamoten ska dock p� Riksdagsf�rvaltningens beg�ran
l�mna tillbaka utrustningen till Riksdagsf�rvaltningen under ledigheten om
det finns s�rskilda sk�l f�r det.

14 � Riksdagsf�rvaltningen f�r ers�tta en ledamots kostnader som upp-
kommer f�r att ledamoten inom riksdagsuppdraget anv�nder n�gon annan
teknisk och elektronisk utrustning �n den som tillhandah�lls av Riksdags-
f�rvaltningen.

8 kap.
3 � R�tten till barnverksamhet g�ller till och med den dag d� riksdags-
uppdraget upph�r.

9 kap.
4 �3 Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av

1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 �,

3 Senaste lydelse 2021:1123.

SFS 2022:

346

2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��, och
4. arvode enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r upp-

drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Vid ber�kningen av underlaget ska till arvoden enligt 14 l�ggas avdrag

som gjorts enligt 3 kap. 9 �.

Om en ledamot under en m�nad har f�tt sjukpension, och d� inte har haft

r�tt till arvode enligt f�rsta stycket, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i
st�llet av det arvode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med
f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pen-
sionsr�tten avser.

Vid ber�kningen av underlaget ska arvode som �terkr�vts enligt 3 kap.

1319 �� inte r�knas in.

17 � Arvode som avses i 16 � �r

1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 �,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��,
4. arvode enligt 1 � 14 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag

inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och

6. arvode till statsr�d, om statsr�dstid inr�knas enligt 18 �.

21 � Ans�kan om utbetalning av �lderspension g�rs hos Statens tj�nste-
pensionsverk.

�lderspension kan tidigast betalas fr�n och med den m�nad d� ans�kan

kommer in till Statens tj�nstepensionsverk.

10 kap.
9 � Ans�kan om utbetalning av sjukpension g�rs hos Statens tj�nste-
pensionsverk.

Sjukpension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re

ans�kningsm�naden.

11 kap.
7 � Maka eller make har r�tt till efterlevandepension efter den som vid sin
d�d var ledamot av riksdagen med f�r �r r�knat

1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 7,5 men

inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av denna del
av underlaget under de f�ljande fem �ren, och

3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 � till den del det �verstiger 20 men

inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av denna del
av underlaget under de f�ljande fem �ren.

15 � Ans�kan om utbetalning av efterlevandepension g�rs hos Statens
tj�nstepensionsverk.

Efterlevandepension l�mnas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader

f�re ans�kningsm�naden.

SFS 2022:

346

12 kap.
3 � En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget f�re 65 �rs �lder har, f�r att
kunna �verg� till f�rv�rvsarbete, r�tt till st�d�tg�rder i enlighet med vad
Riksdagsf�rvaltningen best�mmer.

6 a � En ledamot som har tj�nstgjort som statsr�d f�r tillgodor�kna sig den
tiden vid ber�kningen av den sammanlagda respektive sammanh�ngande
tiden i riksdagen om han eller hon har avg�tt fr�n statsr�dsbefattningen
innan

1. r�tt till inkomstgaranti enligt f�rordningen (2016:1022) om inkomst-

garanti, tj�nstepension och vissa f�rs�kringsf�rm�ner f�r statsr�d har intr�tt,
eller

2. r�tt till inkomstgaranti eller motsvarande f�rm�ner enligt �ldre f�re-

skrifter har intr�tt.

7 � Inkomstgaranti betalas ut efter ans�kan fr�n och med den dag d�
arvodet upph�r och g�ller, med de begr�nsningar som framg�r av 8 � f�rsta
stycket, 8 � andra stycket 1 och 2 och 20 �, till och med m�naden innan den
m�nad d� ledamoten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan,
till och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffar.

Om en tidigare ledamot som har ett g�llande beslut om inkomstgaranti

�terintr�der i riksdagen f�rskjuts inkomstgarantin med en tid som motsvarar
den nya tj�nstg�ringstiden. P�g�ende utbetalning ska upph�ra under den
tiden.

N�r ledamoten p� nytt l�mnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om

inkomstgaranti ompr�vas. Om ledamoten d� har r�tt till inkomstgaranti
under l�ngre tid eller med h�gre belopp �n enligt tidigare beslut ska Riks-
dagens arvodesn�mnd fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall
g�ller tidigare beslut.

9 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r den tid under vilken inkomstgarantin
g�ller enligt 8 � f�rsta stycket och 8 � andra stycket 1 och 2 f�rl�ngas med
h�gst ett �r. I ett s�dant beslut kan inkomstgarantin best�mmas till ett l�gre
belopp.

Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l ska h�nsyn tas till
1. om och hur ledamoten har utnyttjat de st�d�tg�rder som avses i 3 � eller

vilka �tg�rder han eller hon annars har vidtagit f�r att �verg� till f�rv�rvs-
arbete, och

2. ledamotens personliga och ekonomiska f�rh�llanden.

11 � Underlaget f�r ber�kningen av inkomstgarantin de f�rsta fem garan-
ti�ren utg�rs av f�ljande arvoden som betalas ut vid avg�ngstillf�llet:

1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 �,
2. till�ggsarvode enligt 3 kap. 35 ��, och
3. m�natliga arvoden enligt 1 � 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden

m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Fr�n och med det sj�tte garanti�ret ber�knas inkomstgarantin bara p� det

ledamotsarvode som betalades vid avg�ngstillf�llet.

Talmannens arvode vid avg�ngstillf�llet utg�r underlag f�r ber�kningen

av hans eller hennes inkomstgaranti.

26 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till
inkomstgaranti i samband med att ledamoten l�mnar riksdagsuppdraget.

SFS 2022:

346

27 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om

1. f�rl�ngning av inkomstgaranti enligt 9 �,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsers�ttning enligt 10 �,
3. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 ��, och
4. eftergift av �terkrav och r�nta till f�ljd av beslut om j�mkning.
Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av in-

komstgaranti enligt 20 �.

Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 13 kan inte beviljas f�r l�ngre

tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden.

29 � I samband med att en ledamot l�mnar riksdagsuppdraget ska Riks-
dagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som
n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till inkomstgaranti
enligt best�mmelserna i detta kapitel.

Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens arvodesn�mnd

�verl�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat till f�rvaltningen
enligt 4 �.

35 � Om inkomstgaranti har betalats ut med ett f�r h�gt belopp ska garan-
titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma g�ller om garantin har
j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det �r l�mpligt, i st�llet
avr�knas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin.

Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis.
Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav och eftergift av ett

s�dant krav.

36 � Om inkomstgaranti har betalats ut med ett f�r h�gt belopp och
mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter det att ett
krav p� �terbetalning har framst�llts, ska garantitagaren betala r�nta enligt
6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Detsamma
ska g�lla �ven om garantin har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r
kravet p� r�nta efterges helt eller delvis.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� om garantitagaren f�r-

summat att l�mna uppgifter som beh�vs f�r att kunna best�mma det belopp
som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska dock r�nta enligt 5 � r�ntelagen
tas ut fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats in.

36 a � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 35 och 36 �� ska betala
r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det

1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings-

skyldige, eller

2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen.
R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplan tr�ffades

eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �terkravet
har f�rfallit till betalning.

13 kap.
3 � En ledamot som l�mnar riksdagsuppdraget f�re 65 �rs �lder har, f�r att
kunna �verg� till f�rv�rvsarbete, r�tt till st�d�tg�rder i enlighet med vad
Riksdagsf�rvaltningen best�mmer.

SFS 2022:

346

5 � Den som har varit ledamot av riksdagen har r�tt till ekonomiskt om-
st�llningsst�d

1. i tre m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman-

h�ngande tid om minst ett �r,

2. i sex m�nader, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en samman-

lagd tid om minst tv� �r,

3. i ett �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid

om minst fyra �r, eller

4. i tv� �r, om ledamoten har tillh�rt riksdagen under en sammanlagd tid

om minst �tta �r.

Det ekonomiska omst�llningsst�det uppg�r f�r den som �r talman n�r han

eller hon l�mnar riksdagsuppdraget till 85 procent av talmansarvodet enligt
3 kap. 1 � vid avg�ngstillf�llet. F�r den som �r ledamot uppg�r st�det till
85 procent av ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 � vid avg�ngstillf�llet.

Ekonomiskt omst�llningsst�d ska j�mst�llas med inkomst av anst�llning

enligt 59 kap. 8 � socialf�rs�kringsbalken.

7 a � � En ledamot som har tj�nstgjort som statsr�d f�r tillgodor�kna sig
den tiden vid ber�kningen av den sammanlagda respektive samman-
h�ngande tiden i riksdagen om han eller hon har avg�tt fr�n statsr�dsbefatt-
ningen innan

1. r�tt till inkomstgaranti enligt f�rordningen (2016:1022) om inkomst-

garanti, tj�nstepension och vissa f�rs�kringsf�rm�ner f�r statsr�d har intr�tt,
eller

2. r�tt till inkomstgaranti eller motsvarande f�rm�ner enligt �ldre f�re-

skrifter har intr�tt.

9 � Om en tidigare ledamot som har ett g�llande beslut om ekonomiskt
omst�llningsst�d �terintr�der i riksdagen f�rskjuts det ekonomiska omst�ll-
ningsst�det med en tid som motsvarar den nya tj�nstg�ringstiden. P�g�ende
utbetalning ska upph�ra under den tiden.

N�r ledamoten p� nytt l�mnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om

ekonomiskt omst�llningsst�d ompr�vas. Om ledamoten d� har r�tt till
ekonomiskt omst�llningsst�d under l�ngre tid eller med h�gre belopp �n
enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesn�mnd fatta ett nytt beslut om
det ekonomiska omst�llningsst�det. I annat fall g�ller tidigare beslut.

22 � Riksdagens arvodesn�mnd ska besluta om en ledamots r�tt till
ekonomiskt omst�llningsst�d i samband med att ledamoten l�mnar riksdags-
uppdraget.

23 � Riksdagens arvodesn�mnd beslutar efter skriftlig ans�kan om

1. f�rl�ngt ekonomiskt omst�llningsst�d enligt 6 �,
2. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 ��, och
3. eftergift av �terkrav och r�nta till f�ljd av beslut om j�mkning.
Riksdagens arvodesn�mnd beslutar �ven i fr�gor om j�mkning av ekono-

miskt omst�llningsst�d enligt 15 �.

Beslut om f�rm�ner enligt f�rsta stycket 1 och 2 kan inte beviljas f�r

l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden.

25 � I samband med att en ledamot l�mnar riksdagsuppdraget ska Riks-
dagsf�rvaltningen till Riksdagens arvodesn�mnd l�mna de uppgifter som
n�mnden beh�ver f�r att kunna fastst�lla ledamotens r�tt till ekonomiskt

SFS 2022:

346

omst�llningsst�d. Riksdagsf�rvaltningen ska p� beg�ran till Riksdagens
arvodesn�mnd �verl�mna de uppgifter som en tidigare ledamot har l�mnat
enligt 4 �.

31 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt
belopp ska st�dmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma
g�ller om st�det har j�mkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, n�r det
�r l�mpligt, i st�llet avr�knas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt
omst�llningsst�d.

Avr�kning enligt f�rsta stycket f�r inte ske f�rr�n beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis.
Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav och eftergift av ett

s�dant krav.

32 � Om ekonomiskt omst�llningsst�d har betalats ut med ett f�r h�gt
belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en m�nad efter
det att krav p� �terbetalning har framst�llts, ska st�dmottagaren betala r�nta
enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) f�r tid d�refter till dess betalning sker. Det-
samma g�ller om st�det har j�mkats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet
p� r�nta efterges helt eller delvis.

Best�mmelserna i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om st�dmottagaren har

f�rsummat att l�mna de uppgifter som beh�vs f�r best�mmande av det
belopp som ska betalas tillbaka. I ett s�dant fall ska dock r�nta enligt 5 �
r�ntelagen tas ut fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats in.

32 a � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 31 och 32 �� ska betala
r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det

1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings-

skyldige, eller

2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen.
R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplan tr�ffades

eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �terkravet
har f�rfallit till betalning.

14 kap.
1 � En ledamot har r�tt till f�rs�kringsf�rm�ner i form av grupplivf�rs�k-
ring, tj�nsteresef�rs�kring och arbetsskadef�rs�kring i enlighet med vad
Riksdagsf�rvaltningen best�mmer.

2 � En ledamot har r�tt till f�retagsh�lsov�rd i enlighet med vad Riksdags-
f�rvaltningen best�mmer.

14 a kap. �terkrav
1 � En ledamot �r skyldig att betala tillbaka utbetalning av arvode, rese-
kostnadsers�ttning, traktamente, logiers�ttning eller pension enligt denna
lag, som har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp, om han eller hon
har orsakat utbetalningen genom att

1. l�mna oriktiga uppgifter, eller
2. inte fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet.

SFS 2022:

346

Detsamma g�ller om en s�dan utbetalning i annat fall har l�mnats felaktigt

eller med ett f�r h�gt belopp och ledamoten insett eller sk�ligen borde ha
insett detta.

Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena g�ller �ven tidigare ledam�ter

samt efterlevande som tagit emot f�rm�ner enligt 1113 kap.

2 � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt 1 � ska betala r�nta enligt 5 �
r�ntelagen (1975:635) p� det �terkr�vda beloppet om det

1. har tr�ffats ett avtal om avbetalningsplan med den �terbetalnings-

skyldige, eller

2. om den �terbetalningsskyldige har medgetts anst�nd med betalningen.
R�nta ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplanen

tr�ffades eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan
�terkravet har f�rfallit till betalning.

3 � Om �terbetalning inte har skett inom en m�nad fr�n det att ett krav p�
�terbetalning framst�llts ska den �terbetalningsskyldige betala r�nta enligt
6 � r�ntelagen (1975:635) p� det obetalda beloppet till dess betalning sker.

4 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r ett �terkrav och r�nta efterges helt eller
delvis.

5 � Statens tj�nstepensionsverk beslutar om �terkrav av pension och om
eftergift av ett s�dant krav. Detsamma g�ller krav p� r�nta.

6 � Best�mmelser om �terkrav av inkomstgaranti och ekonomiskt omst�ll-
ningsst�d finns i 12 kap. 35 och 36 �� och 13 kap. 31 och 32 ��.

15 kap.
1 � Beslut av Riksdagsf�rvaltningen om tillhandah�llande av barnverk-
samhet f�r inte �verklagas.

�vriga beslut av Riksdagsf�rvaltningen enligt denna lag f�r �verklagas

till Riksdagens �verklaganden�mnd.

2 �4 Beslut av Riksdagens arvodesn�mnd enligt 3 kap. 16 � och 19 � tredje
stycket, 12 kap. eller 13 kap. f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol.
Vid �verklagande till kammarr�tten kr�vs pr�vningstillst�nd.

Ett beslut enligt 3 kap. 2 � f�r inte �verklagas.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2022.
2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om ledam�ter som har
beviljats logiers�ttning f�re ikrafttr�dandet.
3. De nya best�mmelserna i 4 kap. 9 � och 5 kap. 5 � till�mpas p� tj�nste-

resor som genomf�rs efter ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

MORGAN JOHANSSON

Mathias S�fsten
(Justitiedepartementet)

4 Senaste lydelse 2021:1123.

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2022:346 Lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se