SFS 2022:346 Lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter / SFS 2022:346 Lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
SFS2022-346.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

1 2 3 4 5 6

7 8

9 0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till

riksdagens ledamöter

Utfärdad den 28 april 2022

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (2016:1108) om
ersättning till riksdagens ledamöter2

dels att 2, 3, 5�7 kap. och 10 kap. 8 § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 9 § och 10 kap. 8 § ska utgå,
dels att 1 kap. 1, 2, 5�10 §§, 4 kap. 1, 4�6, 8 och 9 §§, 9 kap. 4, 17 och

21 §§, 10 kap. 9 §, 11 kap. 7 och 15 §§, 12 kap. 3, 7, 9, 11, 26, 27, 29, 35
och 36 §§, 13 kap. 3, 5, 9, 22, 23, 25, 31 och 32 §§, 14 kap. 1 och 2 §§,
15 kap. 1 och 2 §§ och rubrikerna närmast före 1 kap. 7 § och 4 kap. 1 och
9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya kapitel, 3, 5�7 och 14 a kap., nio nya

paragrafer, 1 kap. 3 a §, 4 kap. 2 a, 5 a och 6 a §§, 8 kap. 3 §, 12 kap. 6 a och
36 a §§ och 13 kap. 7 a och 32 a §§, och närmast före 1 kap. 3 a och 8 §§
nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om ersättning till talmannen, riks-
dagens ledamöter och ersättare. Bestämmelserna avser

� arvode (3 kap.),
� resekostnadsersättning (4 kap.),
� traktamente (5 kap.),
� övernattningsbostad och logiersättning (6 kap.),
� arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning (7 kap.),
� barnverksamhet (8 kap.),
� ålderspension (9 kap.),
� sjukpension (10 kap.),
� efterlevandepension (11 kap.),
� inkomstgaranti (12 kap.),
� omställningsstöd (13 kap.),
� försäkring, rehabilitering och företagshälsovård (14 kap.),
� återkrav (14 a kap.), och
� överklagande (15 kap.).

1 Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22, rskr. 2021/22:232.
2 Senaste lydelse av
3 kap. 11 § 2021:1123

3 kap. 16 § 2021:1123

3 kap. 12 § 2021:1123

3 kap. 17 § 2021:1123

3 kap. 13 § 2021:1123

rubriken närmast före

3 kap. 14 § 2021:1123

3 kap. 11 § 2021:1123

3 kap. 15 § 2021:1123

SFS 2022:

346

Publicerad
den

5 maj 2022

background image

2

SFS 2022:

346

2 § I lagen avses med

1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialför-

säkringsbalken,

2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och

8 §§ socialförsäkringsbalken,

3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§

socialförsäkringsbalken,

4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10�12 §§ socialförsäkrings-

balken,

5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22�24 §§ socialförsäkrings-

balken,

6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av

den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamots-
stadga (2005/684/EG, Euratom), och

7. tjänsteresa: en resa som en ledamot gör som ett led i utövningen av sitt

uppdrag som riksdagsledamot och som påbörjas på tjänstestället, under en
pågående tjänsteresa eller på en förrättningsort samt avslutas på tjänstestället
eller på en förrättningsort.

Tjänsteställe
3 a §
En riksdagsledamot har sitt tjänsteställe där han eller hon är folkbok-
förd enligt folkbokföringslagen (1991:481) under förutsättning att det där
finns en bostad som är inrättad för permanent boende för ledamoten och
hans eller hennes familj och som även disponeras av ledamoten.

Om bostaden inte uppfyller dessa krav utgör riksdagen ledamotens

tjänsteställe.

5 § Vad som sägs i denna lag om en ledamot gäller även talmannen och en
ersättare som utövar uppdrag som ledamot (ersättare), om det inte anges
något annat i lagen.

6 § En ledamot som fullgör uppdrag som statsråd har under den tiden inte
rätt till ersättning enligt denna lag.

Ersättning under ledighet
7 §
En ledamot som har beviljats ledighet för att tjänstgöra som stats-
sekreterare har under den tiden inte rätt till ersättning enligt denna lag.

En ledamot som har beviljats ledighet av något annat skäl har bara rätt till

ersättning under ledigheten om det anges i lagen.

Tid som ersätts
8 §
En ledamot har rätt till ersättning enligt denna lag från och med den
dag då han eller hon tillträder uppdraget till och med 30 dagar efter det att
uppdraget upphörde, om det inte anges något annat i lagen.

9 § En ersättare för någon annan än talmannen eller en ledamot som tjänst-
gör som statsråd eller statssekreterare, har rätt till ersättning under den tid
som anges i det bevis som utfärdas av Riksdagsförvaltningen då ersättaren
kallas att utöva uppdrag som ledamot. Om uppdraget upphör tidigare än vad
som anges i beviset, har ersättaren rätt till ersättning under 30 dagar från det
att uppdraget upphörde, dock längst till den dag som anges i beviset.

background image

3

SFS 2022:

346

10 § Riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter till lagen.

3 kap. Arvode
Talmansarvode
1 §
Talmannen har rätt till ett månatligt arvode som motsvarar arvodet till
statsministern.

Ledamotsarvode
2 §
En ledamot har rätt till ett månatligt arvode som bestäms av Riks-
dagens arvodesnämnd.

Tilläggsarvode
3 §
En vice talman har rätt till ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till
30 procent av ledamotsarvodet.

4 § En ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har rätt till ett månatligt
tilläggsarvode som uppgår till 20 procent av ledamotsarvodet.

5 § En vice ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har rätt till ett
månatligt tilläggsarvode som uppgår till 15 procent av ledamotsarvodet.

Sammanträdesarvode i EU-nämnden
6 §
En ledamot, suppleant eller tillfällig ersättare i EU-nämnden har rätt
till sammanträdesarvode för sammanträden som infaller på en måndag, en
fredag och under tid då kammaren inte sammanträder. Detta gäller dock inte
ordföranden och en vice ordförande i nämnden.

En suppleant i EU-nämnden som närvarar vid ett sammanträde utan att

delta i de beslut som fattas under sammanträdet har rätt till sammanträdes-
arvode bara om nämnden beslutar om det.

Riksdagsförvaltningen bestämmer arvodets storlek.

Arvode som inkomst av anställning
7 §
Talmansarvode, ledamotsarvode och tilläggsarvode ska anses som
inkomst av anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047)
om sjuklön. Ledamoten ska i det sammanhanget anses som arbetstagare.

Arvode vid ledighet
8 §
En ledamot har rätt till ledamotsarvode och tilläggsarvode vid ledighet
som understiger en månad. Om ledigheten uppgår till minst en månad har
ledamoten rätt till arvode under ledigheten bara om ledigheten beror på
offentligt uppdrag, sjukdom, föräldraledighet, vård av närstående eller full-
görande av totalförsvarsplikt.

Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller

regeringen eller av någon annan efter bemyndigande av riksdagen eller
regeringen. En anställning utgör inte ett offentligt uppdrag.

Arvodesavdrag och ersättning vid sjukfrånvaro och föräldraledighet
9 §
Vid sjukfrånvaro och föräldraledighet ska det för samma tid göras
avdrag på talmansarvode, ledamotsarvode, tilläggsarvode och arvode enligt
1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,

background image

4

SFS 2022:

346

dess myndigheter och organ i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer. För ledamöter kan endast helt kalenderdagsavdrag göras.

10 § Vid sjukfrånvaro och föräldraledighet har en ledamot rätt till ersätt-
ning i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. För ledamöter
kan sådan ersättning endast avse hela kalenderdagar.

Arvodesavdrag på ledamotens egen begäran
11 §
Om en ledamot av något annat skäl än som anges i 9 och 10 §§ har
beviljats ledighet kortare tid än en månad under tid då arbetsplenum pågår,
ska det på ledamotens begäran göras kalenderdagsavdrag för den tiden på
ledamotsarvode, tilläggsarvode och arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ.

Ersättning för förlorad semester
12 §
En ersättare har rätt till ersättning för förlorad semester. Sådan ersätt-
ning lämnas endast för den tid som understiger tolv månader per tolv-
månadersperiod.

�&terbetalning av arvode
13 §
En ledamot som har varit frånvarande vid minst 60 procent av vote-
ringstillfällena i kammaren under ett kvartal ska betala tillbaka ledamots-
arvode som avses i 3 kap. 2�5 §§ för den tiden, om

1. ledamoten har varit frånvarande vid minst 60 procent av voterings-

tillfällena i kammaren även under ett föregående kvartal under valperioden,
och

2. talmannen efter det kvartal som avses i punkt 1 har erinrat ledamoten

om ledamotens frånvaro och återbetalningsplikt.

14 § Vid tillämpningen av 13 § ska perioden juli�september inte beaktas.
Frånvaro vid voteringar som beror på sjukdom, föräldraledighet,
familjeskäl, internationella uppdrag eller liknande omständighet ska inte
heller beaktas. Om det finns synnerliga skäl ska inte heller annan frånvaro
beaktas.

15 § Bestämmelserna i 13 § gäller inte partiledare och språkrör för partier
som valts in i riksdagen.

16 § Riksdagens arvodesnämnd fattar beslut om återbetalning av arvode
efter anmälan av talmannen.

17 § Talmannens erinran om frånvaro och återbetalningsskyldighet enligt
13 § 2 ska lämnas inom sex månader efter utgången av det kvartal som
erinran avser. Har inte talmannens erinran lämnats inom den tiden ska inte
någon erinran lämnas.

Talmannens anmälan till Riksdagens arvodesnämnd enligt 16 § ska göras

inom sex månader efter utgången av det kvartal för vilket återbetalning
föreslås. Har inte talmannens anmälan gjorts inom den tiden ska inte någon
anmälan göras.

background image

5

SFS 2022:

346

18 § Riksdagsförvaltningen ska på begäran av Riksdagens arvodesnämnd
överlämna uppgifter om en ledamots närvaro vid voteringstillfällen och
andra uppgifter som nämnden behöver för sin prövning.

Innan ett beslut om återbetalning fattas ska Riksdagens arvodesnämnd ge

den ledamot som anmälan avser tillfälle att yttra sig. Nämnden ska även
inhämta yttrande från den partigrupp som ledamoten tillhör eller har tillhört.

19 § Riksdagsförvaltningen framställer krav på återbetalning i enlighet
med Riksdagens arvodesnämnds beslut. Ett belopp som återkrävs får i stället
avräknas mot kommande utbetalningar av arvodet.

Om återbetalning inte har skett inom en månad från det att ett krav på

återbetalning framställts ska den återbetalningsskyldige betala ränta enligt
6 § räntelagen (1975:635) på det obetalda beloppet till dess betalning sker.

Riksdagens arvodesnämnd får efter skriftlig ansökan från ledamoten

besluta att återkravet och kravet på ränta ska efterges helt eller delvis, om
det finns särskilda skäl.

4 kap.
Ersättning för kostnader för tjänsteresa
1 §
En ledamot har rätt till ersättning för sina kostnader för en tjänsteresa.

2 a § Rätten till ersättning enligt 2 § gäller för

1. en ledamot som tillträder sitt uppdrag vid ett riksdagsval från och med

den dag då Valmyndigheten fastställt valresultatet,

2. en ledamot som tillträder sitt uppdrag under en pågående valperiod från

och med den dag då Valmyndigheten utsett honom eller henne till ledamot,
och

3. en ersättare från och med den dag då Riksdagsförvaltningen utfärdar

bevis om att ersättaren ska utöva uppdrag som riksdagsledamot.

4 § En enskild utrikes tjänsteresa ska vara av värde för fullgörandet av
riksdagsuppdraget.

Riksdagsförvaltningen fastställer för varje valperiod ett belopp som en

ledamot får använda för sådana resor.

En ersättare som under en valperiod har tjänstgjort eller ska tjänstgöra

under sammanlagt minst ett år har rätt att använda de medel som den
ordinarie ledamoten disponerar för enskilda utrikes tjänsteresor. En ersättare
får dock under valperioden inte använda ett högre belopp än det som är fast-
ställt för en ordinarie ledamot enligt andra stycket, oavsett om ersättaren
under valperioden ersätter fler än en ledamot.

background image

6

SFS 2022:

346

5 § Talmannen beslutar om sina tjänsteresor.

En ledamot beslutar om sina
1. inrikes tjänsteresor,
2. enskilda utrikes tjänsteresor till länder som ingår i Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet, kandidatländer och potentiella kandidatländer för
medlemskap i Europeiska unionen, samt

3. enskilda utrikes tjänsteresor till andra länder och områden som Riks-

dagsförvaltningen bestämmer.

Riksdagsförvaltningen, eller den som förvaltningen bestämmer, beslutar

efter ansökan om enskilda utrikes tjänsteresor som inte omfattas av andra
stycket.

5 a § En ansökan om att få genomföra en enskild utrikes tjänsteresa ska
avslås

1. om resan inte är av värde för fullgörandet av riksdagsuppdraget, eller
2. om samråd som Riksdagsförvaltningen bestämmer inte har skett.
En ansökan ska vidare avslås om Utrikesdepartementet avråder från alla

resor till landet eller området, om det inte finns särskilda skäl som motiverar
att resan ändå genomförs.

6 § Resekostnader ersätts med den faktiska kostnaden för resan. Tjänste-
resa med eget fordon ersätts dock i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer.

Kostnader för övernattning ersätts inte vid tjänsteresa inom 50 kilometer

från tjänstestället, om inte övernattningen sker vid konferens med utskott,
delegation, kommitté eller liknande inom riksdagen eller konferens inom en
partigrupp i riksdagen.

6 a § Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft för
övernattning, betalas ersättning med halva maximibeloppet enligt 12 kap.
11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sådan ersättning lämnas dock inte om
ledamoten har övernattat på tåg, fartyg eller flygplan eller om annan
myndighet, trafikföretag eller motsvarande har tillhandahållit ledamoten fri
övernattning.

8 § Färdmedel ska väljas med hänsyn till kostnads-, tids-, miljö- och
säkerhetsaspekter.

Begäran om ersättning för resekostnader
9 §
En begäran om ersättning för resekostnader ska ges in skriftligen till
Riksdagsförvaltningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom
sex månader. Därefter upphör rätten till ersättning.

background image

7

SFS 2022:

346

5 kap. Traktamente
Dagtraktamente vid inrikes tjänsteresa till en annan ort än Stockholm
1 §
En ledamot har rätt till traktamente vid en inrikes tjänsteresa till en
annan ort än Stockholm om orten är belägen mer än 50 kilometer från leda-
motens tjänsteställe och innefattar övernattning (dagtraktamente).

Traktamente betalas för varje hel dag som tas i anspråk för tjänsteresan.

Beloppet uppgår till en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat
till närmaste tiotal kronor. Om tjänsteresan har påbörjats kl. 12.00 eller
senare på avresedagen eller har avslutats kl. 19.00 eller tidigare på hemrese-
dagen har ledamoten rätt till ett halvt traktamente för varje sådan dag.

Om ledamoten har fått fria måltider under tjänsteresan ska traktamentet

minskas med det belopp som Riksdagsförvaltningen bestämmer (måltids-
avdrag) under förutsättning att måltiden inte obligatoriskt ingår i priset för
transporten på allmänna transportmedel.

Stockholmstraktamente
2 §
En ledamot har rätt till traktamente vid en tjänsteresa till Stockholm
om han eller hon har sitt tjänsteställe mer än 50 kilometer från Riksdagshuset
och resan innefattar övernattning i Stockholm (Stockholmstraktamente).
Ledamoten har inte rätt till Stockholmstraktamente för dagar som berättigar
till dagtraktamente eller utlandstraktamente enligt 1 eller 3 §§.

Stockholmstraktamente betalas för varje hel och halv dag som tjänste-

resan tar i anspråk och motsvarar halva maximibeloppet enligt 12 kap. 11 §
inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal kronor.
Stockholmstraktamentet ska inte reduceras med måltidsavdrag.

Utlandstraktamente och förrättningstillägg
3 §
En ledamot har rätt till traktamente vid en tjänsteresa till en ort utanför
Sveriges gränser som är belägen mer än 50 kilometer från ledamotens
tjänsteställe och innefattar övernattning (utlandstraktamente). Traktamentet
motsvarar normalbeloppet enligt 12 kap. 11 § andra stycket inkomstskatte-
lagen (1999:1229).

Vad som anges i 1 § andra stycket tredje meningen och tredje stycket

gäller även för utlandstraktamente.

Vid en sådan tjänsteresa som anges i första stycket har en ledamot rätt till

ett förrättningstillägg i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer.

Dagtillägg vid utrikes tjänsteresa som inte innefattar övernattning
4 §
En ledamot har vid en tjänsteresa till en ort utanför Sveriges gränser
som är belägen mer än 50 kilometer från hans eller hennes tjänsteställe men
som inte innefattar övernattning rätt till ett dagtillägg i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer.

Begäran om traktamente
5 §
En begäran om traktamente ska ges in skriftligen till Riksdagsförvalt-
ningen snarast efter det att resan avslutats, dock senast inom sex månader.
Därefter upphör rätten till traktamente.

background image

8

SFS 2022:

346

6 kap. �vernattningsbostad och logiersättning
Rätt till övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd
1 §
En ledamot som har sitt tjänsteställe mer än 50 kilometer från Riks-
dagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens
bostadsbestånd.

2 § En ledamot som har rätt till övernattningsbostad men som sällan
behöver övernatta i Stockholm kan skriftligen avstå från rätten till övernatt-
ningsbostad och i stället vid ett fåtal tillfällen få ersättning för hotellöver-
nattning, eller tillgång till motsvarande boende, i Stockholm.

Ersättare
3 §
En ersättare som har rätt till övernattningsbostad ska använda den
ordinarie ledamotens övernattningsbostad.

Rätt till logiersättning
4 §
Om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en ledamot som har
rätt till övernattningsbostad en bostad i förvaltningens bostadsbestånd, eller
om det till följd av ledamotens personliga förhållanden finns särskilda skäl,
har han eller hon rätt till ersättning för eget boende inom 50 kilometer från
Riksdagshuset (logiersättning).

Logiersättning betalas med högst det belopp per månad som Riksdags-

förvaltningen bestämmer.

Logiersättning lämnas inte med anledning av avtal som har ingåtts med

en juridisk eller fysisk person som är att anse som närstående till ledamoten.

5 § Vid ledighet som uppgår till högst 90 dagar har ledamoten rätt till
logiersättning även under ledigheten. Om ledigheten överstiger 90 dagar har
ledamoten bara rätt till fortsatt logiersättning om det finns särskilda skäl.

Beslut om rätt till övernattningsbostad eller logiersättning
6 §
Riksdagsförvaltningen prövar efter ansökan om en ledamot har rätt till
övernattningsbostad eller logiersättning.

Fördelning av övernattningsbostäder
7 §
Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka övernattningsbostäder som
ska ställas till respektive partigrupps förfogande. �vernattningsbostäderna
fördelas i proportion till antalet ledamöter i respektive partigrupp som har
rätt till övernattningsbostad.

8 § Partigrupperna fördelar respektive tilldelade övernattningsbostäder
bland sina ledamöter som enligt Riksdagsförvaltningens beslut har rätt till
en övernattningsbostad.

Dispositionsrätten
9 §
En ledamot disponerar övernattningsbostaden från och med måndagen
i den vecka då riksmötet öppnas och till och med den dag då riksdags-
uppdraget upphör, om inte annat följer av 10�14 §§.

10 § Under ledighet som överstiger en månad får ledamoten inte längre
disponera övernattningsbostaden.

background image

9

SFS 2022:

346

Utflyttning
11 §
En ledamot som lämnar uppdraget under en valperiod ska flytta ut ur
övernattningsbostaden senast en vecka efter det att uppdraget upphörde.

12 § En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie riksdagsval ska
flytta ut ur övernattningsbostaden senast den 31 juli valåret.

En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska flytta ut ur övernatt-

ningsbostaden senast en vecka efter valdagen.

13 § En ledamot som inte blir återvald vid ett riksdagsval ska flytta ut ur
övernattningsbostaden senast en vecka efter valdagen.

14 § En ersättare ska flytta ut ur övernattningsbostaden när den ordinarie
ledamoten återkommer från sin ledighet.

Upplåtelse
15 §
En övernattningsbostad får inte upplåtas till någon annan.

Ersättningsskyldighet
16 §
En ledamot är skyldig att ersätta skador utöver normalt slitage i en
övernattningsbostad som orsakas uppsåtligen eller av oaktsamhet under den
tid då han eller hon disponerar över bostaden. Detsamma gäller om inventa-
rier i övernattningsbostaden som tillhör Riksdagsförvaltningen skadas eller
går förlorade.

En ledamots ersättningsansvar gäller även skador och förluster som

orsakas av någon som vistas i övernattningsbostaden med ledamotens
samtycke.

17 § En ledamot är skyldig att ersätta kostnader som uppstår på grund av
att han eller hon inte har uppfyllt sin skyldighet att städa övernattnings-
bostaden vid utflyttning eller inte har transporterat bort sina tillhörigheter
när dispositionsrätten upphör.

7 kap. Arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning
Rätt till arbetsrum
1 §
En ledamot har rätt till ett arbetsrum i riksdagens lokaler.

Ersättare
2 §
En ersättare ska använda den ordinarie ledamotens arbetsrum.

Fördelning av arbetsrum
3 §
Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som ska ställas till
respektive partigrupps förfogande. Partigruppen fördelar tilldelade arbets-
rum mellan ledamöterna i gruppen.

Dispositionsrätten
4 §
Rätten att använda ett arbetsrum gäller från och med måndagen i den
vecka då riksmötet öppnas och till och med den dag då uppdraget upphör,
om inte annat följer av 5�9 §§.

background image

10

SFS 2022:

346

5 § Under ledighet som överstiger en månad får ledamoten inte längre
disponera arbetsrummet.

När ett arbetsrum senast ska lämnas
6 §
En ledamot som lämnar uppdraget under en valperiod ska lämna
arbetsrummet senast en vecka efter det att uppdraget upphörde.

7 § En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie val ska lämna arbets-
rummet senast den 31 juli valåret. Ledamoten kan dock få behålla arbets-
rummet efter den 31 juli så länge som det är nödvändigt för att han eller hon
ska kunna utöva riksdagsuppdraget.

8 § En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska lämna arbets-
rummet senast en vecka efter valdagen.

9 § En ledamot som inte blir återvald vid ett riksdagsval ska lämna arbets-
rummet senast en vecka efter valdagen.

Upplåtelse
10 §
En ledamot får inte upplåta sitt arbetsrum till någon annan.

Ersättningsskyldighet
11 §
En ledamot är skyldig att ersätta skador utöver normalt slitage i ett
arbetsrum som orsakas uppsåtligen eller av oaktsamhet under den tid då
ledamoten disponerar arbetsrummet. Detsamma gäller om inventarier eller
annan utrustning i arbetsrummet som tillhör Riksdagsförvaltningen skadas
eller går förlorade.

Teknisk och elektronisk utrustning
12 §
En ledamot har rätt till den tekniska och elektroniska utrustning, i
enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer, som behövs för att
utöva riksdagsuppdraget.

13 § Vid ledighet får ledamoten behålla den tekniska och elektroniska
utrustningen. Ledamoten ska dock på Riksdagsförvaltningens begäran
lämna tillbaka utrustningen till Riksdagsförvaltningen under ledigheten om
det finns särskilda skäl för det.

14 § Riksdagsförvaltningen får ersätta en ledamots kostnader som upp-
kommer för att ledamoten inom riksdagsuppdraget använder någon annan
teknisk och elektronisk utrustning än den som tillhandahålls av Riksdags-
förvaltningen.

8 kap.
3 §
Rätten till barnverksamhet gäller till och med den dag då riksdags-
uppdraget upphör.

9 kap.
4 §
3 Underlaget för pensionsrätten utgörs av

1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 §,

3 Senaste lydelse 2021:1123.

background image

11

SFS 2022:

346

2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3�5 §§, och
4. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för upp-

drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Vid beräkningen av underlaget ska till arvoden enligt 1�4 läggas avdrag

som gjorts enligt 3 kap. 9 §.

Om en ledamot under en månad har fått sjukpension, och då inte har haft

rätt till arvode enligt första stycket, utgörs underlaget för pensionsrätten i
stället av det arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med
förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pen-
sionsrätten avser.

Vid beräkningen av underlaget ska arvode som återkrävts enligt 3 kap.

13�19 §§ inte räknas in.

17 § Arvode som avses i 16 § är

1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3�5 §§,
4. arvode enligt 1 § 1�4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag

inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och

6. arvode till statsråd, om statsrådstid inräknas enligt 18 §.

21 § Ansökan om utbetalning av ålderspension görs hos Statens tjänste-
pensionsverk.

�&lderspension kan tidigast betalas från och med den månad då ansökan

kommer in till Statens tjänstepensionsverk.

10 kap.
9 §
Ansökan om utbetalning av sjukpension görs hos Statens tjänste-
pensionsverk.

Sjukpension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före

ansökningsmånaden.

11 kap.
7 §
Maka eller make har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin
död var ledamot av riksdagen med för år räknat

1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men

inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del
av underlaget under de följande fem åren, och

3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men

inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del
av underlaget under de följande fem åren.

15 § Ansökan om utbetalning av efterlevandepension görs hos Statens
tjänstepensionsverk.

Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader

före ansökningsmånaden.

background image

12

SFS 2022:

346

12 kap.
3 §
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före 65 års ålder har, för att
kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer.

6 a § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig den
tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive sammanhängande
tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen
innan

1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomst-

garanti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt,
eller

2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre före-

skrifter har inträtt.

7 § Inkomstgaranti betalas ut efter ansökan från och med den dag då
arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 8 § första
stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och 20 §, till och med månaden innan den
månad då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan,
till och med den månad då dödsfallet inträffar.

Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om inkomstgaranti

återinträder i riksdagen förskjuts inkomstgarantin med en tid som motsvarar
den nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den
tiden.

När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om

inkomstgaranti omprövas. Om ledamoten då har rätt till inkomstgaranti
under längre tid eller med högre belopp än enligt tidigare beslut ska Riks-
dagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall
gäller tidigare beslut.

9 § Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken inkomstgarantin
gäller enligt 8 § första stycket och 8 § andra stycket 1 och 2 förlängas med
högst ett år. I ett sådant beslut kan inkomstgarantin bestämmas till ett lägre
belopp.

Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till
1. om och hur ledamoten har utnyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller

vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att övergå till förvärvs-
arbete, och

2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.

11 § Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första fem garan-
tiåren utgörs av följande arvoden som betalas ut vid avgångstillfället:

1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3�5 §§, och
3. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden

m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin bara på det

ledamotsarvode som betalades vid avgångstillfället.

Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för beräkningen

av hans eller hennes inkomstgaranti.

26 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till
inkomstgaranti i samband med att ledamoten lämnar riksdagsuppdraget.

background image

13

SFS 2022:

346

27 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om

1. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning enligt 10 §,
3. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 §§, och
4. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av in-

komstgaranti enligt 20 §.

Beslut om förmåner enligt första stycket 1�3 kan inte beviljas för längre

tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

29 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riks-
dagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som
nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till inkomstgaranti
enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd

överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat till förvaltningen
enligt 4 §.

35 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp ska garan-
titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om garantin har
jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället
avräknas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin.

Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis.
Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett

sådant krav.

36 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp och
mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att ett
krav på återbetalning har framställts, ska garantitagaren betala ränta enligt
6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma
ska gälla även om garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får
kravet på ränta efterges helt eller delvis.

Bestämmelserna i första stycket gäller också om garantitagaren för-

summat att lämna uppgifter som behövs för att kunna bestämma det belopp
som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen
tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in.

36 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 35 och 36 §§ ska betala
ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det

1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalnings-

skyldige, eller

2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades

eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet
har förfallit till betalning.

13 kap.
3 §
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före 65 års ålder har, för att
kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer.

background image

14

SFS 2022:

346

5 § Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till ekonomiskt om-
ställningsstöd

1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en samman-

hängande tid om minst ett år,

2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en samman-

lagd tid om minst två år,

3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid

om minst fyra år, eller

4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid

om minst åtta år.

Det ekonomiska omställningsstödet uppgår för den som är talman när han

eller hon lämnar riksdagsuppdraget till 85 procent av talmansarvodet enligt
3 kap. 1 § vid avgångstillfället. För den som är ledamot uppgår stödet till
85 procent av ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 § vid avgångstillfället.

Ekonomiskt omställningsstöd ska jämställas med inkomst av anställning

enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken.

7 a § § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig
den tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive samman-
hängande tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefatt-
ningen innan

1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomst-

garanti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt,
eller

2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre före-

skrifter har inträtt.

9 § Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om ekonomiskt
omställningsstöd återinträder i riksdagen förskjuts det ekonomiska omställ-
ningsstödet med en tid som motsvarar den nya tjänstgöringstiden. Pågående
utbetalning ska upphöra under den tiden.

När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om

ekonomiskt omställningsstöd omprövas. Om ledamoten då har rätt till
ekonomiskt omställningsstöd under längre tid eller med högre belopp än
enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om
det ekonomiska omställningsstödet. I annat fall gäller tidigare beslut.

22 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till
ekonomiskt omställningsstöd i samband med att ledamoten lämnar riksdags-
uppdraget.

23 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om

1. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §,
2. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 §§, och
3. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av ekono-

miskt omställningsstöd enligt 15 §.

Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte beviljas för

längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

25 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riks-
dagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som
nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till ekonomiskt

background image

15

SFS 2022:

346

omställningsstöd. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat
enligt 4 §.

31 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt
belopp ska stödmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma
gäller om stödet har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det
är lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt
omställningsstöd.

Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga

kraft.

Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis.
Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett

sådant krav.

32 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt
belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter
det att krav på återbetalning har framställts, ska stödmottagaren betala ränta
enligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Det-
samma gäller om stödet har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet
på ränta efterges helt eller delvis.

Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om stödmottagaren har

försummat att lämna de uppgifter som behövs för bestämmande av det
belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 §
räntelagen tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in.

32 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 31 och 32 §§ ska betala
ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det

1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalnings-

skyldige, eller

2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades

eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet
har förfallit till betalning.

14 kap.
1 §
En ledamot har rätt till försäkringsförmåner i form av grupplivförsäk-
ring, tjänstereseförsäkring och arbetsskadeförsäkring i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer.

2 § En ledamot har rätt till företagshälsovård i enlighet med vad Riksdags-
förvaltningen bestämmer.

14 a kap. �&terkrav
1 §
En ledamot är skyldig att betala tillbaka utbetalning av arvode, rese-
kostnadsersättning, traktamente, logiersättning eller pension enligt denna
lag, som har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, om han eller hon
har orsakat utbetalningen genom att

1. lämna oriktiga uppgifter, eller
2. inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

background image

16

SFS 2022:

346

Detsamma gäller om en sådan utbetalning i annat fall har lämnats felaktigt

eller med ett för högt belopp och ledamoten insett eller skäligen borde ha
insett detta.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller även tidigare ledamöter

samt efterlevande som tagit emot förmåner enligt 11�13 kap.

2 § Den som är återbetalningsskyldig enligt 1 § ska betala ränta enligt 5 §
räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det

1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalnings-

skyldige, eller

2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen

träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan
återkravet har förfallit till betalning.

3 § Om återbetalning inte har skett inom en månad från det att ett krav på
återbetalning framställts ska den återbetalningsskyldige betala ränta enligt
6 § räntelagen (1975:635) på det obetalda beloppet till dess betalning sker.

4 § Om det finns särskilda skäl får ett återkrav och ränta efterges helt eller
delvis.

5 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav av pension och om
eftergift av ett sådant krav. Detsamma gäller krav på ränta.

6 § Bestämmelser om återkrav av inkomstgaranti och ekonomiskt omställ-
ningsstöd finns i 12 kap. 35 och 36 §§ och 13 kap. 31 och 32 §§.

15 kap.
1 §
Beslut av Riksdagsförvaltningen om tillhandahållande av barnverk-
samhet får inte överklagas.

�vriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag får överklagas

till Riksdagens överklagandenämnd.

2 §4 Beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 3 kap. 16 § och 19 § tredje
stycket, 12 kap. eller 13 kap. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Ett beslut enligt 3 kap. 2 § får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
2. �ldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ledamöter som har
beviljats logiersättning före ikraftträdandet.
3. De nya bestämmelserna i 4 kap. 9 § och 5 kap. 5 § tillämpas på tjänste-

resor som genomförs efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Mathias Säfsten
(Justitiedepartementet)

4 Senaste lydelse 2021:1123.

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.