SFS 1992:1433

921433.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1992:1433 Sametingslag;

Utkom från trycket

den 29 december 1992 utfärdad den 17 december 1992.

!'

i ⬢

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

ca

fe

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet � Same­

tinget � med uppgift f rämst att bevaka frågor som rör samisk kultur i

^

Sverige.

2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

|

1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet,

tc:.

eller

2. gör sannolikt a tt någon av ha ns föräldrar, far- eller morföräldrar har

eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Same-

3472

tinget.

' Prop. 1992/93:32, bet. 1992/93: KU 17, rskr. 1992/93:114.

¬

background image

2 kap. Sametinget

SFS 1992:1433

Sametingets uppgifter

1 § Sametinget skall verka för en levande samisk kultur och därvid ta

initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.

Till Sametingets uppgifter hör särskilt att

1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefon­

den till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel
som ställs till samemas gemensamma förfogande,

2. utse den styrelse för sameskolan som avses i 8 kap. 6 § skollagen

(1985:1100),

3. leda det samiska språkarbetet,
4. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beak­

tas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,

5. informera om samiska förhållanden.

Sametingets sammansättning m. m.

2 § Sametinget skall bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. F�r

ledamöterna skall det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur

de skall utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 18 § vallagen (1972:620)
rörande landstingsvalen. Ledamöterna skall vara svenska medborgare.

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Same­

tinget. Ordföranden skall utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer
vice ordförande bland ledamöterna.

3 § Sametinget bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.

Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av

tingets ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Styrelse och nämnder
4 § Sametinget skall bland tingets ledamöter utse en styrelse om högst
sju ledamöter och lika många ersättare som skall sköta den löpande verk­

samheten för Sametinget. En av ledamöterna skall därvid utses att vara
ordförande.

Styrelsen skall

1. bereda och yttra sig i ärenden som skall handläggas av Sametinget,
2. handha den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa Sametingets beslut om verkställigheten inte uppdragits åt

någon annan,

4. fullgöra de uppdrag som Sametinget överlämnat till styrelsen.

5 § Sametinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för valet till
Sametinget.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för

beredning, förvaltning och verkställighet.

3473

¬

background image

K"';'

SFS 1992:1433

�rendenas handläggning
6 § Sametinget får handlägga ärenden endast om mer än hälften av O
ledamöterna är närvarande. Vaije ledamot har en röst.

En ledamot i Sametinget får inte delta i handläggningen av ärenden som

rör ledamoten personligen eller ledamotens make, föräldrar, barn eller

syskon eller annan närstående. Inte heller får en ledamot delta i handlägg­

ningen av ärenden som särskilt rö r en sameby i vilkens styrelse han ingå r.

Vid sammanträde i Sametinget skall protokoll föras.
Vad som i första, andra och tredje styckena sägs om Sametinget gäller ^

även dess styrelse och nämnder.

7 § Sametingets samt dess styrelses och nämnders beslut får överklagas
endast om det finns särskilda föreskrifter om det.

,

Bestämmelser om överklagande av Sameskolstyrelsens beslut meddelas '

med stöd av skollagen (1985:1100).

jtLrjio:)]

cnvf-n

3 kap. Val till Sametinget

1 § Val till Sametinget skall hållas vart fjärde år (valåret). Valdag är nrferci

tredje söndagen i maj.

Valkrets och valnämndens uppgifter

2 § För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Valnämnden utser
valförrättare och förbereder valet samt har i övrigt de uppgifter som
framgår av detta kapitel.

Rösträtt m. m.

3 § Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.

I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden

och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller
fyller 18 år.

Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medbor­

gare skall i röstlängde n tas upp även de utlänningar som enligt folkbokfö- J

-

ringsregistret har varit folkbokförda i lande t den 1 nov ember de tre åren

närmast före valåret och som anmäler sig till valn ämnden.

4 § Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden skall ha

inkommit senast den 15 januari valåret.

Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden, om

han begär det ell er avlider.

5 § Valnämnden beslutar om den person som anmält sig enligt 4 § skall

tas upp i sameröstlängd. Valnämnden skall ha upprättat en preliminär

sameröstlängd senast den 10 febru ari valåret. Den som anmält sig me n

inte upptagits i den preliminära sameröstlängden skall genast underrättas

om beslutet. Han har rätt att överklaga beslutet hos länsstyrelsen i det lä n

3474

där Sametinget har sitt säte senast den 25 februari valåret.

c-

Jr-

¬

background image

tlängden prövas vid offentligt sammanträde hos

SFS 1992-14^^

mars eller om denna dag är en lördag eller söndag,

närmast följande måndag.

Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot röstlängd får inte ö verkla­

gas.

6 § Efter det att förekommande överklaganden har avg jorts av lä nssty­

relsen skall val nämnden senast den 20 mars valåret upprätta en slutlig

sameröstlängd som skall uppta

1. samer som på grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall

tas upp i röstlängd och

2. samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, om de fortfarande

fyl er villkoren for rösträtt enligt 3 § och om de inte be gärt att bl i avförda

ur sameröstlängden.

7 § Den so m är upptagen i sameröstlängd skall genom valnämndens
försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett innerkuvert
och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstbe­

rättigade senast 30 dagar före valdagen.

Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röst-

kortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han ber ättigad

att efter framställning till valnämnden få ett duplettröstkort/duplettytter-

kuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort.

Kandidater

8 § Den s om ha r rösträtt till Sameting et och är svensk medborgare är

valbar till Sametinget om inte annat följer av 9 §.

9 § Kandidater till Sametinget skall anmälas till valnämnden senast den
25 mars valåret. Av anmälan skall fram gå vilke n grupp , vilket part i eller
liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. An mälan skall också
innehålla u ppgift på namn på minst tre kandidater i bestä md ord nings­
följd. Till anmälan sk all fogas skriftlig förklaring från vaije kandi dat att

han givit sitt tillstånd att anmäla honom.

Valnämnden beslutar om reg istrering av grupper, partier eller liknande

sammanslutningar och kandidater. Nämndens beslut får in te överklagas.

Andra ä n kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande

sammanslutningar är inte valbara.

Valsedlar

^0 § Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti

sller li knande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen,
partiet eller sammanslutningen. För en registrerad grupp, ett parti eller en

sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandida­

ter.

§ Valsedlarna skall vara lika till storlek och material.

3475

¬

background image

SFS 1992:1433

12 § Vaije registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas val­
sedlar till det antal valnämnden beslutar, lika för alla. Finns det olika

valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje

sådan variant av valsedeln.

Valsedlar till större antal tillhandahålles av valnämnden om beställaren

betalar valsedlarna i förskott.

Röstning

13 § Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal

eller genom att sända sin valsedel till valnämnden med posten (brevröst­

ning).

14 § Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal.

Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen.

Röstning i vallokal

15 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett

innerkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar innerkuvert och det ytter-

kuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att
väljaren ställt i ordning bara ett innerkuvert och att kuvertet inte är försett
med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro
in innerkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutli­

gen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning

väljarens namn.

Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta.

Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gö r han

inte det får han inte rösta.

16 § �r innerkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas

emot. Har väljaren lämnat mer än ett innerkuvert får endast ett av dem tas
emot. Om väljaren begär det, skall samtliga innerkuvert återlämnas till
honom.

17 § Beträffande röstning i vallokal gäller också 8 kap. 10 §, 11 § första

stycket och 14 § v allagen (1972:620).

Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande

sätt.

18 § Valförrättaren skall omgåend e sända de mottagna förslutna ytter-

kuverten till valnämnden tillsammans med förteckningen över de väljare

som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost.

Brevröstning

19 § Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett inner­

kuvert och tillsluter det. 1 närv aro av två vittnen lägger väljaren sedan
innerkuvertet i det ytterkuvert som också ä r röstkort och tillsluter det.

3475

Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och sam-

¬

background image

vete att han gjo rt på detta sätt. Vittnena intyga r skriftligen att väljaren

SFS 1992:1433

egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till nå got för­
hållande som strider mot de uppgifter väljar en lämnat på ytterk uvertet.
Vittnenas adresser anges på ytterkuve rtet. Vittnena skall ha fyll t 18 år.

Väljarens make eller barn får inte vara vittne.

Sedan brev röstningsförsändelsen har gjorts i or dning enligt första styc­

ket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta.
Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden.

En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i

föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

20 § Brevröstningsförsändelse skall avges senast på v aldagen.

21 § Vid vaije til lfälle då brevröstningsförsändelser kommer in ti ll val ­
nämnden skall antalet ante cknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den

slutliga samm anräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna

förvaras på ett betryggande sätt.

Sammanräkning

22 § Vid en oflFentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske

sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och

räkna de avgivna rösterna.

Vid samma nräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och

meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller för
valnämnden i tillämpliga delar vad som en ligt 14 kap. 2 § a ndra stycket

och 3 �5§§ vallagen (1972:620) gäller för länsstyrelsen vid slutlig

sammanräkning och mandatfördelning.

Vid förrättningen skall protokoll föras.

23 § Granskningen inleds med att de ytterk uvert som kom mit in från

vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster

enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i r östlängden

vilka väljare som har röstat i vall okal.

Har någ on väljare röstat mer än en gån g i vallokal, skal l hans röster

förklaras ogiltiga och ytterkuverten med hans röster obrutna läggas åt

sidan.

24 § Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 23 § andra stycket
har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i proto­

kollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna.

�r ytterkuvertet tillslutet, bryts det och innerkuvertet granskas. Därvid

kontrolleras att innerkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att välja­

ren har ställt i ordning endast ett innerkuvert samt att innerkuvertet inte är
försett med obehörig märkning.

25 § Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt
24 § läggs innerk uvertet i en valurna . I annat fall förklaras rösten ogil tig

och ytter- och innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i
ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i p rotokollet.

3477

¬

background image

SFS 1992:1433

26 § Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt 23�25 §§,
fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröst­
ning och som har kommit in till valnämnden fore forrättningens böljan.

Brevröster som kommer in efter forrättningens början läggs utan vidare

åtgärd åt sidan.

27 § Granskningen av brevröstningsförsändelsema inleds med att om­

slagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter
kontrolleras att

1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och
2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen.
Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket

skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som före-
sloivs i 28 §. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser
som har lagts åt sidan antecknas i protokollet.

28 § När kontrollen enligt 27 § är avslutad, öppnas de godkända om­

slagskuverten.

Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytter-

kuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i vallokal eller mer

än en gång genom brevröstning.

Föreligger inte någon brist vid de n granskning som avses i andra stycket

behandlas ytterkuvertet vidare enligt 29 §. I ann at fall förklaras rösterna i

försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändel­
sen läggs åt sidan.

29 § När kontrollen enligt 28 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de
försändelser som inte då har lagts åt sidan.

Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är

fallet, bryts ytterkuvertet och innerkuvertet granskas på samma sätt som är
föreskrivet i 24 § andra stycket beträffande innerkuvert f�r röstning i

vallokal.

30 § Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt

29 § läggs innerkuvertet i en va lurna tillsammans med de godkända inner-
kuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig
och ytter- och innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i
ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet.

31 § Försändelser, ytterkuvert eller innerkuvert som skall läggas åt sidan
skall sedan förrättningen i övrigt är Idar läggas i ett eller flera omslag som
förseglas och förses med anteckning om innehållet.

32 § Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sam­

manslutningar skall reglerna i 14 kap. 15 d och 17 §§ vallagen (1972:620)

tillämpas. Dock gäller att jämförelsetalet innan något mand at har tilldelats
skall vara detsamma som röstetalet för gruppen, partiet eller motsvarande.

Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av

valet offentliggöras genom kungörelse i Post- o ch Inrikes Tidningar.

3473

Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av

valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och er sättare.

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.