SFS 1972:764

720764.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623);

given Stockholms slott den 15 december 1972.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks-
dageni, funnit gott förordna, att 4 §, 6 § 2 mom., 22 § 1 och 3 mom..
25 §, 31 § 2 mom., 32 §, 56 § 1 och 2 mom., 57 § samt 72 a, 76, 116 c
och 116 d §§ taxeringsförordningen (1956: 623)- skall ha nedan angiv­
na lydelse.

4 §3 I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxerings­
distrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kom­

mun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommu­
ner sammanföras till e tt lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd,

som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta icke an­

kommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf

sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket

särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, döds­

bon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn till

förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om

sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i
femte stycket.

I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där sär­

skild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxerings­

distrikt skall, där så kan ske, hänföras även fysisk person, dödsbo eller

familjestiftelse som ensam eller tillsammans med ett fåtal andra skatt­

skyldiga äger aktierna i aktiebolag eller andelarna i ekonomisk för­

ening.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för

riket gemensam taxeringsn ämnd eller, om det behöves flera sådana taxe­
ringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och

statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna hemortskommun

SFS 1972:764

Utkom från trycket

den 28 dec. 1972

^ Prop. 1972; 145, SkU 65 , rskr 3 41.

^ F örordningen omtryckt 1971: 399.

3 Senaste lydelse 1971: 813.

62�SFS 1972

1953

¬

background image

SFS 1912: 764

i riket, ävensom av sådana i 17 § förordningen om statlig inkomstskatt
och 17 § förordningen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skatt­

skyldiga, som jämlikt 20 och 39 §§ folkbokföringsförordningen skola

mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering
till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt

ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga

rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

6 § 2 mom. För särskild taxeringsnämnd, som enligt vad i 4 § fjärde

stycket stadgas skall verkställa taxering av fysiska personer, dödsbon

och familjestiftelser, skall länsstyrelsen förordna en eller flera taxerings­

assistenter att biträda nämnden. Länsstyrelsen får förordna en eller

flera taxeringsassistenter även för taxeringsnämnd som avses i 4 § femte

stycket.

1954

22 § 1 mom. Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av

stadgandet i 3 mom., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen

taxering avlämna deklaration {självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag och ekonomisk förening ävensom sådan stiftelse, fond

eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för­

värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3) fysisk person, vilkens bru ttointäkter av en eller flera förvärvskällor

under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under
hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt,
till sammanlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst

100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som

angives i 3 § 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt, vid

beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 150 000 kronor

eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) nämn­

da förordning, 5 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet

skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid b edömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet

enligt punkterna 2)�4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller
förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är

skattskyldig enligt kommunalskattelagen, förordningen om statlig in­

komstskatt eller förordningen om statlig fö rmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret

och levt tillsammans under större delen därav, var för sig h aft inkomst
eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas

med hänsyn till makarnas och boets s ammanlagda inkomst och förmö­

genhet.

Skall skattskyldig enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt

taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn där­
till tagas vid deklarationssky ldighetens bedömande.

¬

background image

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk

medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom­

lands, anses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan

persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare
och bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främ­
mande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller be­

skickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk med­

borgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, an­

ses d äremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat

icke hava varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig,

som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla
för den avlidne.

3 mom. Same är ej skyldig avgiva deklaration för inkomst av ren­

skötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall förty vid

tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. första stycket vid 3) och 4)

så anses, som om dylik inkomst eller förmögenhet ej vore underkastad

beskattning. �nskar same avgiva u ppgift om inkomst eller förmögenhet,

som nu sagts, må uppgift härom lämnas i självdeklaration, vilken av läm­

nas i vanlig ordning, eller ock särskild uppgift angående renskötsel av­
givas på sätt i 32 § stadgas.

Skattskyldig som uppburit folkpension och därutöver bruttointäkt på

högst 1 500 kronor och som icke har skattepliktiga förmögenhetstill­

gångar överstigande 50 000 kronor är, om han varit bosatt i riket un­
der hela beskattningsåret, skyldig att utan anmaning avlämna själv­
deklaration för inkomst endast om garantibelopp för fastighet skall

upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar till-

lämpas 1 mom. tredje stycket.

SFS 1972; 764

25 § Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där så­

dan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för

honom utfärdad debetsedel å preliminär skatt för året näst före taxe­
ringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande ut­

ländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträf­
fande skattskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret
varit i riket bosatt, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad här-

städes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskatt­

ningsåret åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om för­
värvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels be­
skaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighe­

tens t axeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde
det året icke varit fastigheten åsätt, dess eljest antagliga värde vid

taxeringsårets ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i för­

värvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri en-

1955

¬

background image

SFS 1972: 764

> (

dast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda

ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvs­

källa, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom.

1. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver uppta­

gas i deklarationen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta

vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt­

ningsåret, ändå att förmögenheten icke uppgår till skatte pliktigt belopp,

dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger
honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag er-

lagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst

för den skattskyldige i dennes hemortskommun.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som

för särskilda fall föreskrivas i denna förordning eller som erfordras för

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän för­
säkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret

och under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera en­
ligt för ordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall vardera ma­

ken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-

inkomst enligt 9 § 3 mom. nämnda förordning. Vad nu sagts om ma­
kar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som
avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl

uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över

vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. �&ligger skattskyldig­
heten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då

skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall upp­
gift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal,

så att överskjutande öretal bortfalla.

31 § 2 mom. Efter anmaning är envar skyldig att i den omfattning,

som i anmaningen angivits, meddela de ytterligare upplysningar, som

finnas erforderliga för kontroll av egen deklarations riktighet eller el­

jest för egen taxering. Dylika upplysningar skola lämnas skriftligen, där

ej annat angivits i anmaningen.

Deklarationsskyldig skall tillika efter anmaning förete alla handlingar,

som finnas erforderliga för kontroll av deklarationen, såsom kontrakt,

kontoutdrag, räkning och kvitto.

1956

32 § Särskild uppgift angående renskötsel, som avses i 22 § 3 mom.,

skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär. Sådan uppgift bör
senast den 31 januari avlämnas antingen i den ordning, som i 35 §
sägs, eller ock till ordni ngsmannen i den sameby, uppgiftslämnaren till­

hör.

¬

background image

Det åligger ordningsman i sameby att granska till honom avlämnade

uppgifter samt å desamma anteckna ej mindre det antal egna renar och

skötesrenar, s om för den skattskyldige finnes upptaget i senast upprät­
tade renlängd, än även de övriga upplysningar och erinringar, som han
finner av omständigheterna påkallade. Uppgifterna skola därefter av
ordningsmannen senast den 15 februari eller, om uppgift senare av­
lämnas, inom en vecka efter avlämnandet �versändas till den lokala

skattemyndigheten.

SFS 1972: 764

56 § i mom. För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet

enligt denna förordning riktigt och fullständigt fullgjorts eller för att
eljest bereda beskattningsmyndighet upplysning till ledning vid beslut
om taxering eller eftertaxering må taxeringsrevision äga rum hos envar
deklarations- eller uppgiftsskyldig, dock att sådan revision ej må äga
rum hos myndighet eller a nnat organ, som avses i 46 § f örsta stycket.

Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver för­

medlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet, att

uppgifter av betydelse för taxeringskontrollen kunna hämtas ur anteck­

ningar eller andra handlingar, som föras vid verksamhetens bedrivande.

Vid taxeringsrevision må granskning ske av räkenskaper och anteck­

ningar med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens,
protokoll och andra handlingar rörande verksamheten.

Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande be­

skattningsårets räkenskaper och handlingar.

Vid taxeringsrevisi on hos bokföringspliktig skattskyldig må även verk­

ställas kassainventering och gran skning av varulager.

2 mom. Den som har att verkställa taxeringsrevision äger rätt att ge­

nast taga del av handlingar som skola granskas.

Vid taxeringsrevision är den, hos vilken revisionen sker, pliktig att

lämna d e upplysningar som erfordras för revisionens verkställande, att
lämna tillträde till de lokaler, som användas i vederbörandes verksam­

het, samt att lämna nödigt biträde för granskning av handlingar och

varulager.

57 § Beslut om taxeringsrevision med delas av skattechefen. Finner han
taxeringsrevision böra verkställas i annat län, skall han framställa be­
gäran därom hos skattechefen i det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämn­

den att göra fram ställning därom till skattechefen.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som skattechefen

därtill förordnar. Taxeringsrevision må jämväl uppdr agas åt annan i bok­

föring och taxering sakkunnig person, som därtill godkänts av länssty­

relsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse, som i taxeringsnämnd deltagit i slutlig

handläggning av taxering, får utan hinder av 4 § 3 förvaltningslagen

(1971: 290) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda
skäl föreligga. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 16 § 2

mom.

1957

¬

background image

SFS 1972:764

72 a §"4 Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i taxeringslängd inom föreskriven tid eller
har sådan taxering införts för annan än den taxeringen a vsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet söm
ombesörjt längdföringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna
del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § förordningen (1958: 295)
om sjömansskatt eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skatt­

skyldig u ppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga här­

av betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller förmö­

genhet som beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp

i deklaration ,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande

av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som

medgives skattskyldig utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp

framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som
avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen, eller mot­
svarande avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket förordningen om statlig
inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom. nämnda lag eller 4 § 2

mom. nämnda förordning eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar

felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsätt­

ningar för skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkomst­
längd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. för­

ordningen om statlig inkomstskatt betecknats som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskat­

telagen eller motsvarande avdrag enligt förordningen om statlig in­
komstskatt i fall då den skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar

som båda taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis utgjorts
av folkpension,

må den myndighet som har att ombesörja längdföring av taxeringen,

om ej särskilda skäl föranleda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta

om rättelse i denna del.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta

om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering

i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättelse en­

ligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i f råga om felaktig­
het av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som

har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från

taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra

eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas

tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den .skattskyldige yrkat,

skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor till-

1958

Senaste lydelse 1972: 83.

¬

background image

ställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. andra stycket
föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds be­
slut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf må ej föras

särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser föras

hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna para­

graf meddelas av Kungl. Maj:t.

76 § Besvär av sk attskyldig skola hava inkommit senast den 15 augusti

under taxeringsåret.

Kommuns besvär skola anföras före utgången av mars månad året ef­

ter taxeringsåret.

Taxeringsintendent äger anföra besvär intill utgången av april månad

året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid angiva yrkanden och
grunder fö r besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftig­
het eller andra synnerliga skäl skatterätten medgiver anstånd, dock
längst intill utgången av juni månad samma år.

Inkomma skattskyldigs besvär efter den i första stycket angivna tiden

men före utgången av april månad året efter taxeringsåret, får skatte­
rätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder
besvären i sak.

Har skatterätten avgjort besvär över viss skattskyldigs taxering må

besvär ej anföras hos skatterätten rörande samma taxering.

SFS 1972: 764

116 c § Har skattskyldig underlåtit att avlämna självdeklaration, som

skall avgivas utan anmaning, eller avlämnas sådan deklaration först ef­

ter utgången av den i 34 § 1 mom. eller med stöd av 34 § 2 mom. före­

skrivna tiden, påföres honom särskild avgift (förseningsavgift). Sådan av­

gift påföres annan skattskyldig än aktiebolag med en procent av den
högsta beskattningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige

för inkomst i komm unen, samt med tre tiondels procent av den vid taxe­

ringen fastställda skattepliktiga förmögenheten i de n mån den överstiger

skattefritt belopp som tillkommer den skattskyldige vid förmögenhets­

beskattningen, dock med högst 300 kronor för en skattskyldig vid en och

samma taxering. Aktiebolag påföres förseningsavgift enligt detta stycke

med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit självdeklaration inom

föreskriven tid, bestämmes förseningsavgiften till två gånger det belopp
som utgår enligt första stycket, dock lägst till 100 kronor för annan
skattskyldig än aktiebolag.

Har skattskyldig inom föreskriven tid avlämnat deklarationshand­

ling, som ej är behörigen undertecknad, utgår förseningsavgift endast
om handlingen icke fullständigas med underskrift inom tid som före­
skrives i anmaning. I sådant fall beräknas avgiften enligt andra stycket.

116 d § Skattetillägg må helt eftergivas,

om felaktigheten eller underlåtenheten med hänsyn till den skatt­

skyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller den oriktiga upp­

giftens särskilda beskaffenhet eller därmed jämförlig omständighet är
att anse som ursäktlig, eller

1959

¬

background image

SFS 1972: 764

om det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller

underlåtenheten är att anse som ringa.

Första stycket gäller i tillämpliga delar beträffande förseningsavgift.

Sådan avgift må även nedsättas.

Har skattskyldig avlidit, äger 75 § 1 mom. kommunalskattelagen

(1928: 370) motsvarande tillämpning i fråga om befrielse från skyldig­

het att erlägga skattetillägg eller förseningsavgift.

Vid tillämpning av 72 § 2 mom. kommunalskattelagen, 20 § 2 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt eller 20 § 2 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt må Kungl. Maj:t meddela befrielse från avgift

som avses i 116 a eller 116 c §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med­

delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. �ldre

lydelse av 22 § 1 mom. gäller vid 1973 och tidigare års taxering. �ldre
lydelse av 116 c § gäller fortfarande i fråga om förfarande eller under­
låtenhet som ägt rum före ikraftträdandet.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill be kräfta låtit,
Stockholms slott den 15 december 1972.

GUSTAF ADOLF
(L. S.)

G. E. STR�NG
(Finansdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.