SFS 1997:483 Skattebetalningslag

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Tullag (2016:253) / SFS 1997:483 Skattebetalningslag
SFS 1997_483 Skattebetalningslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

812

1

Prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276.

Skattebetalningslag;

SFS 1997:483
Utkom från trycket
den 25 juni 1997

utfärdad den 12 juni 1997.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betal-

ning av

1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxerings-

lagen (1990:324),

2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-

komster,

4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift som

avses i 1-5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), och

7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-6.

2 § Lagen gäller också vid redovisning och betalning av

1. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta,

2. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt som avses i 1,

och

3. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1 och 2.

background image

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma innebörd som i
de lagar som anges i 1 och 2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324),
om inte annat anges i detta kapitel eller framgår av sammanhanget. Med
arbetsgivaravgift avses dock även sådan särskild löneskatt och allmän löne-
avgift som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 1 § lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och 1 § lagen (1994:1920)
om allmän löneavgift.

4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även

1. avgift och avgiftsskyldig,

2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för

betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att
göra sådant avdrag, samt

3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att be-

tala skattetillägg, avgift eller ränta.

Med skatt likställs

1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig för

enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna
lag, 2 kap. 20 § lagen (1981:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och

2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund av

ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten.

Med skattskyldig likställs

1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter

som anges i 1 §,

2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10

kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel

enligt 4 kap. 7 eller 8 §, och

4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara

för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som
bedrivs genom ett enkelt bolag eller partrederi.

5 § Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat före-
skrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

6 § I denna lag avses med

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,
arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,
beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:370),

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdesskattelagen
(1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av de nämnda la-
garna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,

inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksamheten,

om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 § kommunal-
skattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt räknas till in-
komstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när
verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,

813

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdes-

skatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

2 kap. Beslutande myndighet

Beslut som rör fysiska personer

1 § Beslut enligt denna lag som rör en fysisk person fattas av skatte-

myndigheten i det län där den fysiska personen författningsenligt skall vara
folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.

För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats här i landet under

någon del av det år då beslut skall fattas men som inte skall ha varit folkbok-
förd här den 1 november året före fattas beslut av skattemyndigheten i det
län där den fysiska personen först varit bosatt eller stadigvarande vistats.

För den som skall anses bosatt här i landet på grund av sådan väsentlig an-

knytning som avses i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kom-
munalskattelagen (1928:370), fattas beslut av skattemyndigheten i det län
där den kommun ligger till vilken anknytningen var starkast under året före
det år då beslutet skall fattas.

Första-tredje styckena gäller inte om annat följer av 3-5 §§. Om behörig

myndighet inte finns, fattas beslut av Skattemyndigheten i Stockholms län.

Beslut som rör juridiska personer

2 § Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i det län
där bolaget enligt uppgift i handelsregistret har sitt huvudkontor.

Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av

skattemyndigheten i det län där intressegrupperingen har sitt säte.

Beslut som rör någon annan juridisk person än som avses i första eller an-

dra stycket fattas av skattemyndigheten i det län inom vilket styrelsen eller
förvaltningen har sitt säte. Beslut som rör en skattskyldigs dödsbo fattas
dock av den myndighet som senast var behörig att fatta beslut som rörde den
skattskyldige.

Första-tredje styckena gäller inte om annat följer av 3-5 §§. Om en juri-

disk person har upplösts fattas beslut av den senast behöriga myndigheten.
Om behörig myndighet inte finns fattas beslut av Skattemyndigheten i
Stockholms län.

Beslut som rör registrerade skattskyldiga

3 § Beslut som rör en skattskyldig som registrerats enligt 3 kap. 1 § fattas
av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad om inte
annat följer av 5 §.

Beslut i fråga om vissa gemenskapsinterna förvärv

4 § Beslut som rör den som är mervärdesskattskyldig endast på grund av
förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mer-
värdesskattelagen (1994:200) fattas av Skattemyndigheten i Dalarnas län.

814

background image

�verflyttning av ärenden och uppgifter

5 § En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta
beslut i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får
ges endast om den andra myndigheten går med på det och om det inte med-
för avsevärda besvär för den som beslutet rör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att

uppgifter som enligt denna lag skall fullgöras av en viss skattemyndighet i
stället skall fullgöras av en annan skattemyndighet.

6 § Om den skattskyldige har gett in en handling inom föreskriven tid till
en annan skattemyndighet än rätt skattemyndighet, skall handlingen ändå
anses ha kommit in i rätt tid. Handlingen skall då omedelbart sändas över till
rätt skattemyndighet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myn-
digheten.

Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om om-

prövning till en allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten ändå
pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till den skatte-
myndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då begäran kom in till
domstolen.

Första stycket gäller även vid inbetalning av skatt.

Riksskatteverkets befogenheter

7 § Riksskatteverket får överta de befogenheter som en skattemyndighet
har enligt 14 kap.

Riksskatteverket har befogenhet att fatta sådana beslut om förseningsav-

gift enligt 15 kap. 6 och 7 §§ som rör en periodisk sammanställning, om
sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.

Avgörande i skattenämnd

8 § Om ett beskattningsärende som avses i denna lag har ett nära samband
med ett taxeringsärende som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324)
skall avgöras i en skattenämnd, får även beskattnings ärendet avgöras i skat-
tenämnden, om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang.

3 kap. Registrering och skattekonton

Registrering

1 § Skattemyndigheten skall registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala ar-

betsgivaravgifter, och

2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med

undantag av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana
varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen.

En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndig-

het som enligt 2 kap. 1 § första-tredje styckena är behörig att fatta beslut
som rör den personen.

En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndig-

815

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

het som den 1 november året före enligt 2 kap. 2 § första-tredje styckena var
behörig att fatta beslut som rör den personen. Om inte någon skattemyndig-
het var behörig att fatta beslut som rör den juridiska personen vid nämnda
tidpunkt, skall registreringen ske hos den skattemyndighet som därefter först
fick sådan behörighet.

I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen

skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta beslut.

Anmälan för registrering

2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras
enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten.

Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för mer-

värdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.

Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den

verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den vars
verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2
och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som enligt 10 kap.
31 § i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen anses
ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen.

3 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har

ändrats, skall den som gjort anmälan underrätta skattemyndigheten om änd-

ringen. Om inte något hindrar det skall underrättelsen lämnas inom två
veckor från det att ändringen inträffade.

Föreläggande

4 § Skattemyndigheten får förelägga den som inte gör anmälan enligt 2 §
eller inte lämnar underrättelse enligt 3 §, att fullgöra sin skyldighet eller att
lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om skyldighet att göra an-
mälan eller lämna underrättelse finns.

Skattekonton

5 § Skattemyndigheten skall upprätta ett skattekonto för varje person som
är skattskyldig enligt denna lag.

Skattemyndigheten får besluta att en person skall ha fler än ett skatte-

konto.

På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt som skall betalas

in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A-skatt,
gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har lämnats för in-
drivning. Belopp som skall betalas in registreras på förfallodagen. Belopp
som skall tillgodoräknas registreras så snart underlag finns.

6 § Skattemyndigheten skall dels årligen, dels månatligen stämma av inbe-
talda och andra tillgodoförda belopp mot påförda belopp. Någon avstämning
behöver dock inte göras då inte något annat belopp än ränta har tillgodoförts
eller påförts.

En avstämning av skattekontot skall också göras när den skattskyldige be-

gär det, om inte särskilda skäl talar mot det.

816

background image

Den årliga avstämningen skall göras sedan den slutliga skatten har regist-

rerats.

4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt

Skyldighet att betala preliminär skatt

1 § Preliminär skatt för en skattskyldig skall betalas för inkomståret med

belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten en-
ligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.

2 § Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt) el-
ler enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt).

3 § Skatteavdrag görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta el-
ler utdelning enligt vad som anges i 5 kap.

4 § F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel. Av 5 kap. framgår
att skatteavdrag i vissa fall skall göras även för den som har fått en F-skattse-
del.

5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyn-
digheten. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som inte har fått
en F-skattsedel och tillämpas endast beträffande sådan ersättning för vilken
det inte skall göras skatteavdrag enligt 5 kap.

Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överens-

stämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skat-
ten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs.

Skattsedel på preliminär skatt

6 § Skattemyndigheten skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på pre-
liminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar (F-skatt-
sedel
och A-skattsedel).

Utfärdande av F-skattsedel

7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter an-
sökan utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva nä-
ringsverksamhet här i landet.

8 § En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången
av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel.

9 § Skattemyndigheten får i fråga om fysiska personer besluta att en
F-skattsedel skall utfärdas under villkor att den åberopas endast i personens
näringsverksamhet. Villkoret skall framgå av skattsedeln.

10 § En F-skattsedel får inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag en-

bart på grund av delägarens intäkter från bolaget.

817

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

11 § En F-skattsedel får inte utfärdas

1. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt

13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet,

2. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt

13 § 2, 4-7 eller 9, så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller

3. för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en

sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §.

För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en så-

dan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 § 8
får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller bo-
lagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i kon-
kurs.

Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som sägs

i första och andra styckena.

F-skattebevis

12 § För den som får en F-skattsedel skall skattemyndigheten också ut-
färda ett F-skattebevis. Villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset.

�&terkallelse av F-skattsedel

13 § Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren

1. begär att skattsedeln skall återkallas,

2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,
3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt miss-

brukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,

4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i

fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling
med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för
taxering,

5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en ut-

sträckning som inte är obetydlig,

6. har meddelats näringsförbud,
7. är i konkurs,

8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt

handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla företagets
eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kan hänföras till
företagsledaren, eller

9. är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en företagsle-

dare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en F-skattsedel
inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett förhållande som avses i
3-8.

14 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten avstå från återkal-
lelse av en F-skattsedel trots vad som sägs i 13 §.

15 § Om en F-skattsedel har återkallats, får skattemyndigheten förelägga

innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till myndighe-
ten.

818

background image

Skattemyndigheten får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda upp-

dragsgivare som myndigheten känner till.

Utfärdande av A-skattsedel

16 § En A-skattsedel skall på begäran utfärdas för

1. skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och

2. skattskyldig som har en F-skattsedel med villkor enligt 9 §.

5 kap. Skatteavdrag

Skyldighet att göra skatteavdrag

1 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyl-

dig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje till-
fälle då utbetalning sker.

Skatteavdrag från ersättning för arbete

2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant
ersättning för arbete.

Med ersättning för arbete likställs i denna lag

1. pension,

2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 mom.

första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt ersättning som

avses i tredje stycket samma moment,

4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisning-

arna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen,

5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings-

verksamhet,

6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan lik-

nande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § kommunal-

skattelagen är berättigad till avdrag, och

7. behållning på pensionssparkonto som skall av skattas enligt 32 §

1 mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensions-

sparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid ut-
mätning, konkurs eller ackord.

3 § Skatteavdrag skall inte göras, om

1. ersättningen är mindre än 100 kronor,

2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottaga-

ren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,

3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren under-

stiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk person
eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör utgift i en av utbetalaren

bedriven näringsverksamhet,

4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening

som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som

har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen
under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

819

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,
6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsva-

ret, eller

7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11

av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till mottagare
som debiterats preliminär skatt för inkomståret.

4 § Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till

1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga kommu-

ner,

2. fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,
3. utländska juridiska personer, eller

4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteav-

drag som avses i 10 eller 11 §.

Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för närings-

verksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet.

5 § Skatteavdrag skall inte heller göras, om den som tar emot ersättningen
har en F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när
den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den
lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som
även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress
samt betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer.
Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som be-
talar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som avses i

4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F-skattsedeln åberopas
skriftligen.

6 § �ven om mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från er-
sättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan ersätt-
ning som avses i 2 § andra stycket.

Anmälningsskyldighet

7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har en F-skattsedel
utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant vill-
kor trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden
att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut er-
sättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till skatte-
myndigheten.

Skatteavdrag från ränta och utdelning

8 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta
och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas för
enligt 3 kap. 22 och 23 §§ eller enligt 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

820

background image

9 § Skatteavdrag skall inte göras från

1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,

2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svenska

dödsbon,

3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,
4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undan-

tagen från beskattning i Sverige,

5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor,

6. ränta på ett konto för klientmedel,
7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt

för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren
därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller

8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrollupp-

gift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Beslut om befrielse från skatteavdrag

10 § Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag inte skall göras från

viss ersättning för arbete,

1. om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i

Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen
skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet, eller

2. om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller

anställningsförhållanden eller på grund av andra särskilda skäl, skulle med-
föra avsevärda besvär för arbetsgivaren.

11 § Skattemyndigheten får, utom i de fall som avses i tredje stycket, be-
sluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för

1. en arbetstagare som är bosatt här i landet men utför arbete i en annan

stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att pre-
liminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2. en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men ut-

för arbete här i landet.

En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär

skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.

Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och

om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den
andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket besluta att
skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.

Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag

12 § Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetal-
ningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort

som vid det närmast föregående utbetalningstillfället.

821

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

Skyldighet att tillämpa vissa beslut

13 § Ett beslut om skatteavdrag enligt 8 kap. 11, 27, 28 eller 29 § skall föl-

jas senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller sedan två

veckor har gått efter det att den som skall göra avdraget fick del av beslutet.

�&terbetalning av skatteavdrag

14 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett av-

drag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till
skattemyndigheten, skall den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala
tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.

Föreläggande att göra skatteavdrag

15 § Den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att

lämna uppgift som avses i 12 §, får föreläggas av skattemyndigheten att full-
göra skyldigheten.

Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.

16 § Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran

av utbetalaren

1. visa upp sin A-skattsedel,

2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis,
3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § för-

sta stycket får godtas, eller

4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg

från skattemyndigheten om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteav-
drag från ersättningen.

Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall ge-

nast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst
slag av ersättningar.

6 kap. Beräkning av F-skatt

Beräkning av F-skatt enligt schablon

1 § F-skatt skall, om inte annat följer av 3 §, beräknas enligt schablon.

För annan skattskyldig än handelsbolag tas F-skatt i sådant fall ut med

110 % av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den år-

liga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den
debiterade preliminära skatten, utan hänsyn till eventuella ändringar enligt
5 §, tas dock F-skatt ut med 105 % av den slutliga skatten.

För handelsbolag skall vid beräkning enligt schablon F-skatt tas ut med ett

belopp motsvarande handelsbolagets slutliga skatt vid den årliga taxeringen
året före inkomståret.

F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsva-

rar den senast debiterade preliminära skatten.

822

background image

2 § Vid beräkning av F-skatt enligt schablon skall om möjligt hänsyn tas
till mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdesskatt
inte ingår i den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året
före inkomståret.

Om mervärdesskatt har fastställts för den skattskyldige för tiden septem-

ber andra året före inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får
denna skatt läggas till grund för beräkningen av F-skatten. Om mervärdes-

skatten för året före inkomståret skall redovisas i självdeklaration, får i stäl-
let den mervärdesskatt som har fastställts för andra året före inkomståret läg-
gas till grund för beräkningen.

Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering

3 § F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär
taxering),

1. om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxe-

ringen året före inkomståret,

2. i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den

preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt
för inkomståret, eller

3. om det finns andra särskilda skäl.
�ven om det inte följer av första stycket, skall F-skatt beräknas med led-

ning av preliminär taxering, om den skattskyldige har lämnat en preliminär

självdeklaration.

4 § Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som har läm-
nats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter. Vid be-
räkningen av F-skatten tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 10-12 §§ som

skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal
inkomsskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före in-

komståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen till-
lämpas.

�ndrad beräkning av F-skatt

5 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av F-skatt för att
uppnå att F-skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skat-
ten.

�ndrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är bety-

dande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns an-
dra särskilda skäl.

Hänsyn till andra belopp

6 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till

1. den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom

skatteavdrag, och

2. andra belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att

tillgodoräknas den skattskyldige utöver F-skatten.

823

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

824

7 kap. Beräkning av särskild A-skatt

1 § Vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestämmelserna i 6 kap. om

beräkning av F-skatt.

8 kap. Beräkning av skatteavdrag

Skatteavdrag enligt skattetabell

1 § Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fy-
sisk person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om inte
annat följer av 6-9 §§ eller av skattemyndighetens beslut enligt 11 §. Skatte-

tabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för den

fysiska personen.

Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får

skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under det
föregående inkomståret.

Allmänna skattetabeller

2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt all-
männa skattetabeller från sådan ersättning för arbete som hänför sig till en
bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen.

3 § De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika in-
komstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta-

bellen,

3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommu-

nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och avgifter en-
ligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och

4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än

avdrag för avgifter enligt lagen om allmänna egenavgifter och grundavdrag.

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att

kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyl-

dig att betala allmänna egenavgifter.

Särskilda skattetabeller

4 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda

skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 22 § samt punkt 12 första, andra och femte styckena av an-

visningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med undantag för
vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande in-

komster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange det skatteavdrag som

background image

skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestäm-
melserna i 3 §.

5 § I fråga om sjöinkomst som avses i första stycket punkt 1 av anvisning-
arna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag beräknas
enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna skall grundas på att den
skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 § kommunalskattelagen
och skattereduktion enligt 11 kap. 11 § andra stycket. I övrigt gäller bestäm-
melserna i 3 §.

Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget

6 § Om en fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, skall
arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt skattetabellen för den ort där arbetsgi-
varen har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med

10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara 30 % av den

ersättning som inte utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete
(sidoinkomst).

Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fått besked av skatte-

myndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.

Frivillig förhöjning av skatteavdraget

7 § Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från
ersättning som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete

(huvudinkomst) skall göras med större belopp än som följer av bestämmel-
serna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med det begärda
beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller se-
dan två veckor gått efter det att arbetsgivaren fick del av anmälan.

Om skattemyndigheten med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om minsk-

ning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå arbetstagarens
begäran om ett förhöjt skatteavdrag.

Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats

Ersättning för arbete

8 § Skatteavdrag skall göras med 30 % av

1. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person,

2. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är si-

doinkomst för mottagaren,

3. ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid

regelbundet återkommande tillfällen, och

4. ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka.
Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med er-

sättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras en-
ligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer.

825

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

Pension och sjukpenning m.m.

9 § Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras
med 30 %, om mottagaren har F-skattsedel.

Ränta och utdelning

10 § Skatteavdrag från sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 §
skall göras med 30 %. Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska

värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den
skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen.

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

11 § Skattemyndigheten får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från
sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns sär-
skilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild beräk-
ningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen

mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därige-
nom kan antas bli bättre.

Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning av

de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra till-
gängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 10-

12 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för

kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december
året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skatte-

satsen tillämpas.

Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken

skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall

betala fastighetsskatt, får skattemyndigheten besluta att skatteavdraget skall
beräknas också med hänsyn till detta.

12 § När skattemyndigheten beslutar om skatteavdrag enligt särskild

beräkningsgrund i fråga om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte
tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.

När det gäller ersättning till handelsbolag får beslut om skatteavdrag en-

ligt särskild beräkningsgrund fattas endast om det finns särskilda skäl.

13 § I fråga om ränta och utdelning får skattemyndigheten besluta om
skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skatte-
avdrag inte skall göras från viss ränta eller utdelning.

Underlag för baveräkning av skattedrag

Beräkning av förmånsvärde

14 § Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra

förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda
värde.

Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersättningen

beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.

826

background image

I fråga om intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som utges på

grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för förmånen anses som arbetsgivare. Sådan
intäkt skall räknas med först när arbetsgivaren har fått kännedom om att ar-
betstagaren åtnjutit sådan intäkt.

15 § Värdet av förmån av någon annan bostad här i landet än semesterbo-
stad skall beräknas enligt värdetabeller.

Tabellerna skall ha följande grunder. Landet delas in i områden som är vä-

sentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad
skall bestämmas inom varje område till det genomsnittliga värdet beräknat

per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. För en
bostad utanför tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas
till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden.

16 § Om skattemyndigheten har bestämt värdet av en förmån vid beräk-

ning av arbetsgivaravgifter enligt 9 kap. 2 § andra stycket, skall detta värde
användas även vid beräkning av skatteavdrag.

17 § Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämmelserna

i kommunalskattelagen (1928:370).

Bestämmelserna om jämkning i punkt 4 andra stycket av anvisningarna

till 42 § kommunalskattelagen får dock tillämpas endast i fråga om förmån

av fri kost och efter beslut av skattemyndigheten.

Drickspengar

18 § Om en arbetstagare på grund av arbetsavtal har rätt att ta emot också

drickspengar eller någon annan liknande ersättning direkt från allmänheten
och arbetsgivaren känner till eller kan uppskatta ersättningen, skall hänsyn
tas till sådan ersättning vid beräkning av skatteavdrag.

Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan

tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del ersätt-
ningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 respektive 3 a el-
ler, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.

Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvisningarna till

33 § kommunalskattelagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som
avses i punkt 3 andra stycket sjunde och åttonde meningarna av samma an-
visningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela ersätt-
ningen. Skattemyndigheten får dock, efter ansökan av den som betalar ut
ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även
under en viss längre tid.

Andra ersättningar för kostnader i arbetet

20 § Från andra ersättningar för kostnader i arbetet än som avses i 19 §

skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:

SFS 1997:483

827

background image

SFS 1997:483

1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren

inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela er-
sättningen.

2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som motta-

garen får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på den
överstigande delen.

Avgifter i samband med tjänsten

21 § Skatteavdrag skall beräknas på det belopp som återstår sedan följande
avgifter räknats av från ersättningen för arbetet:

1. avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar för egen eller

efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, och

2. avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller

sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten.

Kostnadsavdrag

22 § Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast
om

1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid

inkomsttaxeringen, och

2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens er-

sättning från arbetsgivaren under inkomståret.

Om en sådan schablon som fastställts enligt 2 kap. 4 § andra stycket lagen

(1981:691) om socialavgifter är tillämplig på arbetstagaren, skall kostna-
derna beräknas enligt schablonen. Finns det inte någon schablon skall skatte-
myndigheten på begäran av arbetsgivaren bestämma hur kostnaderna skall
beräknas.

Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall ar-

betsgivaren underrätta arbetstagaren om detta.

Hemresor

23 § På begäran av en utbetalare får skattemyndigheten besluta att skatte-
avdrag skall göras utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för
kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock en-
dast till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det belopp som
får dras av enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Resor vid tillträdande e lie rf rånträdande av anställning eller uppdrag

24 § Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till förmån av
fri resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-

länderna i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller
uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa.

828

background image

Folkpension

25 § I fråga om folkpension och annan ersättning som betalas ut tillsam-
mans med sådan pension får utbetalaren vid beräkning av skatteavdrag ta
hänsyn till att arbetstagaren kan vara berättigad till särskilt grundavdrag, om
den preliminära skatten därigenom bättre stämmer överens med den beräk-
nade slutliga skatten för inkomståret. Skattemyndighetens beslut enligt 11 §
om skatteavdrag enligt en särskild beräkningsgrund måste dock följas.

Skatteavdrag från förskott

26 § Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, skall skatteav-
draget beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det
utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.

Om hela ersättningen inte är känd då förskottet betalas ut, beräknas skatte-

avdrag som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperio-
den.

När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del av

det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.

Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning

27 § För den som är försatt i konkurs får skattemyndigheten efter ansökan
av konkursboet besluta att skatteavdrag skall göras med mindre belopp än

som annars skulle ha gällt, om den preliminära skatten därigenom bättre
stämmer överens med den beräknade slutliga skatten.

Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt

11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas konkursgäldenä-

ren utöver A-skatt.

28 § Bestämmelserna i 27 § gäller också efter ansökan av en kronofogde-
myndighet när ersättning skall tas i anspråk genom utmätning.

�ndrad beräkning av skatteavdrag

29 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av skatteavdrag
för att uppnå att detta bättre stämmer överens med den beräknade slutliga
skatten. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ skall då tillämpas.

Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt

11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige

utöver A-skatt och till sådana belopp som avses i 11 kap. 14 § andra
stycket 2 a och b.

�ndrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är bety-

dande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns an-
dra särskilda skäl.

9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter

1 § Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter

de procentsatser och på det underlag som anges i

SFS 1997:483

829

background image

SFS 1997:483

1. 2 kap. 1-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

och

3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

2 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlig-
het med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i punkt
2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370)
skall dock värderas till marknadsvärdet.

På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av

förmånen om

1. det finns grund för jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån

enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 § kommunal-
skattelagen, eller

2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer

än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket och punkt 3 andra
stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens be-

slut.

3 § En arbetsgivare får vid beräkningen av arbetsgivaravgifter göra avdrag
för sådana kostnader som avses i 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen (1981:691)
om socialavgifter och som arbetstagaren haft, om kostnaderna kan beräknas
uppgå till minst 10 % av arbetstagarens ersättning för arbete från arbetsgiva-
ren under beskattningsåret.

Vid beräkningen av kostnaderna gäller 8 kap. 22 § andra och tredje styck-

ena.

10 kap. Skyldighet att lämna deklaration

Preliminär självdeklaration

Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration

1 § En preliminär självdeklaration skall lämnas av

1. den som ansöker om F-skattsedel, och

2. den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid

taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt enligt
den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är betydande

med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.

2 § En skattskyldig får lämna en preliminär självdeklaration även i andra
fall än som avses i 1 §.

3 § Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga
skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som
beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett be-
lopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden, skall
den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration.

4 § I de fall som avses i 1 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna
någon preliminär självdeklaration efter den 30 november inkomståret.

830

background image

5 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är
deklarationsskyldig enligt 1 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration.

När en preliminär självdeklaration skall lämnas

6 § En preliminär självdeklaration enligt 1 § 1 skall lämnas när ansökan
görs.

I de fall som avses i 1 § 2 skall den preliminära självdeklarationen lämnas

senast den 30 november året före inkomståret eller, om den skattskyldige då
inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att skyldigheten upp-
kom.

En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14 dagar

efter det att förhållandena ändrades.

Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp

7 § En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräk-
nade inkomster och utgifter samt om förmögenhet som föreskrivs av reger-
ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Uppgift om kommande utbetalningar

8 § Efter föreläggande av skattemyndigheten är en arbetsgivare skyldig att
för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas
komma att betalas ut under inkomståret.

Skattedeklaration

Skyldighet att lämna skattedeklaration

9 § En skattedeklaration skall lämnas av

1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivar-

avgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras

från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

3. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen

(1994:200),

4. annan som är skattskyldig enligt mervärdes skattelagen, om inte annat

följer av 30-32 §§, och

5. den som omfattas av beslut enligt 11 §.

10 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är

deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration.

11 § Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall

redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket

skall redovisas i en skattedeklaration,

1. om den skattskyldige begär det, eller

2. om det finns särskilda skäl.
Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första

stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår.

831

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

12 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten gå med på att en
arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person
som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på något
annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel.

13 § En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.

Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte skall redovisa vare sig

skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en viss redovis-
ningsperiod och om skattemyndigheten skriftligen upplysts om detta, behö-
ver någon deklaration inte lämnas för den perioden.

I fråga om den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller andra stycket

endast om den skattskyldige enligt 31 § första stycket skall redovisa mervär-
desskatten i sin självdeklaration.

Redovisningsperioder

14 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad.

15 § För en sådan mervärdesskattskyldig som inte är skyldig att lämna
självdeklaration och som därför skall redovisa mervärdesskatt i en skattede-

klaration samt för handelsbolag, får skattemyndigheten besluta att redovis-
ningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta
gäller endast om beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsinterna för-
värv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kro-
nor.

16 § Redovisningsperioden för mervärdesskatt som skall redovisas i en
självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser

när det gäller inkomstbeskattning.

Vad en skattedeklaration skall ta upp

17 § En skattedeklaration skall ta upp

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,

2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,
3. följande uppgifter om skatteavdrag:

a) den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att

göra skatteavdrag,

b) sammanlagt avdraget belopp,

4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:

a) den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att be-

tala arbetsgivaravgifter,

b) sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,
c) periodens sammanlagda avgifter,

5. följande uppgifter om mervärdesskatt:

a) utgående skatt,
b) ingående skatt,
c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mel-

lan EG-länder, och
6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skat-

teavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

832

background image

20 § Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den
tid som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och arbets-
givaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande ingående
mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skat-
teavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts ge-
nom ett omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt.

21 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en så-
dan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och arbetsgi-

27

SFS

1997

833

SFS 1997:483

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.

När en skattedeklaration skall lämnas

18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-

underlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, skall
lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

19 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-

underlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, skall lämna

skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte skattemyndigheten
har beslutat något annat enligt 21 §.

Deklaration som skall
ha kommit in till skatte-
myndigheten senast

12 februari
12 mars
12 april
12 maj
12 juni
12 juli
17 augusti
12 september
12 oktober
12 november
12 december
17 januari

skall avse skatteavdrag
och arbetsgivaravgifter

för redovisningsperioden

januari

februari
mars
april
maj

juni
juli

augusti
september
oktober
november
december

och mervärdesskatt

för redovisnings-

perioden

december

januari

februari
mars
april

maj

juni
juli

augusti
september
oktober
november

Deklaration som skall
ha kommit in till skatte-
myndigheten senast

26 februari
26 mars
26 april
26 maj

26 juni
26 juli
26 augusti
26 september
26 oktober
26 november
27 december
26 januari

skall avse skatteavdrag, arbets-
givaravgifter och mervärdesskatt

för redovisningsperioden

januari

februari
mars
april
maj

juni
juli

augusti
september
oktober
november
december

background image

SFS 1997:483

varavgifter för sig i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 i
månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17. Dekla-
rationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § första stycket 1-4 och 6.

22 § En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som en-
ligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall
lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

23 § Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt
uppställningen i 18 §, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället
skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden.

Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting.

24 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten bevilja en skatt-

skyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om anstånd
skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då deklarationen
skulle ha kommit in.

�ndras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall

anståndet omprövas.

Hur en deklaration skall lämnas

25 § Preliminära självdeklarationer och skattedeklarationer skall lämnas
till skattemyndigheten enligt fastställda formulär. Om skattemyndigheten
har anvisat ett särskilt mottagningsställe skall deklarationen lämnas dit.

26 § En deklaration enligt 25 § får, efter särskilt medgivande från Riks-

skatteverket eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer, lämnas
i form av ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får tas emot av
Riksskatteverket för skattemyndighetens räkning.

Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som har

gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utstäl-
lare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

27 § Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en preliminär självde-
klaration eller en skattedeklaration eller lämnar en ofullständig sådan dekla-
ration, får skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna
deklarationen eller att komplettera den.

834

Deklaration som skall
ha kommit in till skatte-
myndigheten senast

12 februari
12 mars
12 april
12 maj
12 juni

12 juli
17 augusti
12 september
12 oktober
12 november
12 december
17 januari

skall avse skatteavdrag
och arbetsgivaravgifter för
redovisningsperioden

januari

februari
mars
april
maj

juni
juli

augusti
september
oktober
november
december

background image

28 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss
verksamhet skall redovisas för sig.

Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt

29 § 113 kap. 6-28 a §§ mervärdes skattelagen (1994:200) finns särskilda
bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt.

30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den utgå-
ende skatten för importen på det sätt som gäller för tull.

Utgående skatt som avser sådana gemenskapsinterna förvärv som anges i

1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall redovisas

särskilt.

Redovisning i självdeklaration

31 § Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen exklu-

sive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas
sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig att lämna
självdeklaration enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter och som inte är handelsbolag, skall redovisa mervärdesskatten i
självdeklarationen, om skattemyndigheten inte beslutat annat enligt 11 §.

I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmel-

serna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen
(1990:324). Redovisningen skall innehålla samma uppgifter som gäller för
redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration.

Redovisning i särskild skattedeklaration

32 § Den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor
som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen
(1994:200) skall redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration
för varje förvärv. Deklarationen skall lämnas in senast 35 dagar efter förvär-
vet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas.

Särskild skattedeklaration skall lämnas till Skattemyndigheten i Dalarnas

län enligt fastställt formulär. Bestämmelserna i 26 § om avlämnande av de-
klaration i form av ett elektroniskt dokument gäller även beträffande sär-

skilda skattedeklarationer.

Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en särskild skattedeklara-

tion eller lämnar en ofullständig sådan deklaration, får skattemyndigheten
förelägga den deklarationsskyldige att lämna deklarationen eller att komplet-
tera den.

Vad som i det följande sägs om skattedeklarationer skall, om inte något

annat anges, gälla även särskilda skattedeklarationer.

Periodisk sammanställning

33 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för
mervärdesskatt enligt bestämmelserna i 3 kap. är även skyldig att i en perio-

835

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

disk sammanställning lämna uppgifter om omsättning, förvärv och överfö-
ringar av varor som transporteras mellan EG-länder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-

mare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas. Då får föreskrivas att
periodisk sammanställning skall lämnas även för varuöverföringar för vilka
redovisningsskyldighet inte föreligger.

34 § En periodisk sammanställning skall lämnas enligt fastställt formulär.

Riksskatteverket får bestämma att sammanställningen kan lämnas med

hjälp av automatisk databehandling.

35 § Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalen-
derkvartal, om inte annat följer av andra stycket.

Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till

får gå med på att sammanställningen görs för kalenderår under förutsättning
att

1. den skattskyldige tillämpar kalenderår som räkenskapsår,

2. den skattskyldige bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen

för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 200 000 kronor,

3. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

skattelagen (1994:200) uppgår till högst 120 000 kronor per kalenderår, och

4. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

skattelagen inte avser nya transportmedel.

36 § Den periodiska sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.
Den skall ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter utgången av den
period som sammanställningen avser. Riksskatteverket får gå med på att

sammanställningen lämnas till någon annan myndighet.

Redovisningsskyldighet vid avveckling

37 § Om en verksamhet avvecklas, skall redovisningen fullgöras till och
med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.

11 kap. Beskattningsbeslut

Innebörden av beskattningsbeslut

1 § Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall

betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,
3. beslut i fråga om återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattela-

gen (1994:200), och

4. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§

mervärdesskattelagen.

2 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Beslut
fattas med ledning av de uppgifter som lämnats i en deklaration och andra
tillgängliga uppgifter.

836

background image

En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en redovis-

ningsperiod och som görs efter beskattningsårets utgång får skattemyndighe-
ten hänföra till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret. En
ändring under beskattningsåret får hänföras till den senaste redovisnings-
period som berörs av ändringen.

Preliminär skatt

F-skatt och särskild A-skatt

3 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras senast den 18 januari under
inkomståret. Skatt som grundar sig på preliminär taxering under inkomståret
skall debiteras så snart som möjligt.

Efter inkomstårets utgång får F-skatt och särskild A-skatt debiteras endast

om det finns särskilda skäl. Sådan skatt får inte debiteras efter den 30 juni
året efter inkomståret.

4 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skatt som inte
uppgår till 2 400 kronor för inkomståret debiteras inte.

5 § F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje
månad enligt bestämmelserna i 16 kap. 5 eller 6 §.

Skattemyndigheten får på begäran av den skattskyldige besluta att F-skatt

och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa kalendermånader, om
den skattskyldiges näringsverksamhet pågår under endast en del av kalender-
året och det finns särskilda skäl.

A-skatt

6 § För en fysisk person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 § skall
skattemyndigheten bestämma tillämplig skattetabell med ledning av den
skattesats som för inkomsåret gäller för den fysiska personen i hemortskom-
munen.

Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under

inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst från vil-
ken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om tillämplig
skattetabell fattas så snart som möjligt.

7 § Om det i den kommunala skattesats som gäller för den skattskyldige
ingår öretal över femtio, tillämpas skattetabellen med närmaste högre hela
krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närmaste lägre hela krontal.

8 § Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats så sent under
december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid tillämp-
ningen av 6 eller 7 §, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.

Slutlig skatt

9 § Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens störlek enligt den
årliga taxeringen {grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan

SFS 1997:483

837

background image

SFS 1997:483

838

bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av dom-
stol.

Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § mins-

kad med skattereduktion enligt 11 §.

Vad som ingår i slutlig skatt

10 § I slutlig skatt ingår

1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),

2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster,

4. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna lag

skall redovisas i självdeklaration, och

5. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Skattereduktion

11 § Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital en-

ligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktio-
nen skall uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte överstiger

100 000 kronor och 21 % av resten.

Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §

kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion
med 8 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart
och med 13 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i
fj ärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges
skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges i
föregående mening för varje dag med sjöinkomst.

Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för under-

skott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om kommunal inkomst-
skatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.

Vad som i övrigt gäller när den slutliga skatten bestäms

12 § När den slutliga skatten bestäms gäller att

1. kommunal inkomstskatt räknas ut i en post med ledning av den skatte-

sats som för inkomståret gäller för den skattskyldige i hemortskommunen,
och

2. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på

grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den all-
männa försäkringskassan.

För hög F-skatt eller särskild A-skatt

13 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga
skatten, skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden.

background image

Besked om slutlig skatt

14 § Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra

en avstämning av skattekontot.

Innan avstämning görs skall skattemyndigheten

1. från den slutliga skatten göra avdrag för

a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra

stycket,

d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överens-

kommelse om uppbörd och överföring av skatt,

e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret
då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här,
2. till den slutliga skatten lägga

a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,

b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket,

och

c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

15 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen
enligt 14 § andra stycket skall skickas till den skattskyldige senast den 15 de-
cember taxeringsåret.

Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter

Deklaration i rätt tid

16 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett

beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.

17 § Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte behöver lämna någon

skattedeklaration till följd av bestämmelserna i 10 kap. 13 §, anses skatteav-
drag och arbetsgivaravgifter genom ett beslut ha bestämts till noll kronor vid
den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.

Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration

18 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller

om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, skall varje oredovisad
skatt anses genom ett beslut ha bestämts till noll kronor. Om skatten redovi-
sas senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen,
om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.

19 § Av 21 kap. följer att beslut om skatt kan omprövas av skattemyndig-

heten.

Vid en omprövning skall skatten bestämmas på grundval av tillgängliga

uppgifter. Om en tillförlitlig beräkning inte kan göras på ett sådant sätt, skall
skatten bestämmas efter vad som framstår som skäligt med hänsyn till vad

SFS 1997:483

839

background image

SFS 1997:483

som har kommit fram (skönsbeskattning). Därvid får, om inte omständighe-
terna talar för något annat, varje skatt som enligt 18 § har bestämts till noll

kronor bestämmas till det högsta av de belopp som har bestämts för den skat-
ten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. I detta
fall skall dock beslut rörande mervärdesskatt kvarstå, om endast överskju-
tande ingående skatt har bestämts för de tre perioderna.

Beslut om vissa debiteringsåtgärder

20 § Om ett beslut om omprövning eller taxeringsåtgärd enligt taxerings-
lagen (1990:324) har meddelats och beslutet är av betydelse för debiteringen
av skatt, avgift eller ränta, skall skattemyndigheten göra den debitering eller
den ändring i debiteringen som föranleds av beslutet. Detsamma gäller om
en domstol har meddelat ett beslut enligt denna lag.

12 kap. Ansvar för skatt

Betalningsansvar för preliminär skatt

1 § Den som inte har gjort föreskrivet skatteavdrag är skyldig att betala be-

lopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 §.

Skattemyndigheten får besluta att även den som har tagit emot ersättning

för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att betala belopp som avses i första
stycket till den del beloppet hänför sig till honom. Efter det att det grundläg-
gande beslutet om mottagarens slutliga skatt har fattats får ett beslut som
nyss har nämnts fattas endast om det kan antas att den slutliga skatten kom-
mer att höjas med minst motsvarande belopp.

Beslut enligt andra stycket får inte gälla handelsbolag.

2 § Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna be-
loppet.

Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §

3 § Om någon, som i sin näringsverksamhet betalar ut ersättning för arbete
till någon som har eller åberopar en F-skattsedel, inte har gjort anmälan en-
ligt 5 kap. 7 § trots att han varit skyldig att göra det, får skattemyndigheten
besluta att också utbetalaren är skyldig att betala skatten för ersättningen och
räntan på skatten.

I de fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när ett

handelsbolag är betalningsmottagare, av en delägare i bolaget, får beslutet
avse högst ett belopp som motsvarar 60 % av ersättningen för arbetet.

4 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 3 § får inte fattas, om

1. betalningsmottagaren har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och be-

tala skatt inom föreskriven tid, eller

2. statens fordran mot betalningsmottagaren har preskriberats.

840

background image

A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter

5 § Har ersättning betalats till någon som bedriver näringsverksamhet och
som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt och avser
ersättningen arbete inom näringsverksamheten, får skattemyndigheten be-
sluta att mottagaren av ersättningen skall betala arbetsgivaravgifter samt
ränta på avgiftsbeloppet.

Som förutsättning för ett beslut enligt första stycket gäller att

1. det måste anses uppenbart för den som bedrivit näringsverksamheten att

utbetalaren inte insåg att han var arbetsgivare och rimligen saknade anled-
ning att räkna med det, och

2. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna en-

ligt bestämmelserna i 13 kap. 1 §.

Ansvar för företrädare för juridisk person

6 § Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person inte i rätt tid
har gjort föreskrivet skatteavdrag, är företrädaren tillsammans med den juri-
diska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap.

19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt har under-

låtit att betala skatt enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med den ju-

ridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den.

Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har vid-

tagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av
den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intres-

sen.

Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juri-

diska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt med
ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen
skyldig att betala beloppet och räntan på detta.

Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från

betalningsskyldighet enligt denna paragraf.

7 § Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt 6 § skall föras vid all-
män domstol. Talan får inte väckas sedan statens fordran mot den juridiska
personen har preskriberats.

8 § Om någon annan arbetsgivare för sjöman än redare har fast driftställe i
Sverige bara på fartyg, svarar redaren själv för att arbetsgivaren fullgör sina
förpliktelser enligt denna lag som om redaren själv haft förpliktelserna.

Dödsbo

9 § Om skatt enligt denna lag skulle ha betalats av

1. någon som har avlidit eller

2. den avlidnes dödsbo, såvitt avser den redovisningsperiod eller, när det

gäller slutlig skatt, det beskattningsår då dödsfallet inträffade,

ansvarar dödsboet och, om dödsboet har skiftats, dödsbodelägarna för

skatten i den omfattning som föreskrivs i 21 kap. ärvdabalkeri.

841

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

Regress

10 § Den som har betalat A-skatt utan att ha gjort motsvarande skatteav-

drag har rätt att kräva den för vars räkning skatten har betalats på beloppet.

11 § Den som har betalat skatt enligt 3 § har rätt att kräva mottagaren av

ersättningen på beloppet.

Har arbetet utförts av någon annan än mottagaren av ersättningen, får

också den som utfört arbetet krävas på beloppet, om föreskrivet skatteavdrag
inte har gjorts från ersättningen för arbetet.

12 § En företrädare för en juridisk person som har betalat skatt enligt 6 §,

har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.

En redare som har betalat skatt enligt 8 § har rätt att kräva sjömannens ar-

betsgivare på beloppet.

13 § Regressfordran enligt 10-12 §§ får drivas in på det sätt som gäller för

indrivning av skatt.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re-

gressfordran enligt första stycket.

13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet

Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får helt el-

ler delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att göra skatteavdrag eller
att betala arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt, om det finns synnerliga
skäl.

Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befri-

else medges beträffande skattetillägg, förseningsavgift och ränta.

Andra bestämmelser om befrielse

2 § Bestämmelser om befrielse från skattetillägg, förseningsavgift och
ränta finns även i 15 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap. 11 §.

14 kap. Utredning i skatteärenden

Den skattskyldiges rätt att yttra sig

1 § Innan ett ärende avgörs skall den skattskyldige ges tillfälle att yttra sig,
om det inte är onödigt.

I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts

ärendet genom någon annan än den skattskyldige själv och få tillfälle att
yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen
(1986:223).

Skyldighet att föra anteckningar

2 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,
anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för full-

842

background image

görandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt för kontroll av
uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår un-

derlaget avser.

Föreläggande att lämna uppgift

3 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara dekla-
rationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia
av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av annan upp-
giftsskyldighet enligt denna lag.

4 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara bok-
föringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra rä-
kenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som är annan

juridisk person än dödsbo att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna

över en kopia av handling som rör rättshandling mellan den som föreläggs
och den med vilken han har ingått rättshandlingen (kontrolluppgift). Före-
läggande får meddelas, om kontrolluppgiften har betydelse för beskattning
enligt denna lag.

Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i

första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.

5 § Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) om
handlingar och uppgifter som skall undantas från föreläggande gäller även
vid föreläggande enligt 3 eller 4 §.

Besök eller annat personligt sammanträffande

6 § Om uppgifter i en skattedeklaration eller någon annan handling av be-
tydelse för beskattningen behöver kontrolleras genom avstämning mot
räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får skattemyndigheten
komma överens med uppgiftslämnaren om att en sådan avstämning skall gö-
ras vid besök hos uppgiftslämnaren eller vid ett annat personligt samman-
träffande.

�verenskommelse får träffas även om besiktning av lokaler, inventarier,

lager eller annat som är av betydelse för kontrollen.

Skatterevision

7 § Skattemyndigheten får besluta om skatterevision för att kontrollera att
deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt
eller, att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas

uppkomma.

Skattemyndigheten får besluta om skatterevision också för att inhämta

uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än
den som revideras.

Skatterevision får göras hos

1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringsla-

gen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokfö-
ringslagen (1979:141),

843

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

2. någon annan juridisk person än dödsbo,
3. den som har anmält sig för registrering enligt 3 kap. 1 §,
4. den som ansökt om eller fått en F-skattsedel enligt 4 kap., och
5. sådan representant för en utländsk företagare som avses i 23 kap. 4 §.
I övrigt gäller för skatterevision bestämmelserna om taxeringsrevision i 3

kap. 9-14 c §§ taxeringslagen (1990:324).

Utlämnande av uppgifter

8 § Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll
av att bestämmelserna i denna lag har följts, skall lämnas ut enligt bestäm-
melserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).

Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i 3 kap. 17 § taxeringslagen

gäller också för uppgifter som avses i denna lag.

15 kap. Skattetillägg och förseningsavgift

Skattetillägg

Oriktig uppgift

1 § Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet

har lämnat en uppgift till ledning för beskattningen och uppgiften befinns
oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller, om en
sådan uppgift lämnats i ett mål om beskattning och uppgiften inte har godta-
gits efter prövning i sak.

Skattetillägget är 20 % av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade

godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den
skattskyldige.

Skattetillägget är i stället 10 % när

1. skattemyndigheten har rättat eller hade kunnat rätta den oriktiga uppgif-

ten med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skatte-
myndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av
året efter beskattningsåret, eller

2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd

fråga.

Skönsbeskattning

Vid skönsbeskattning enligt 11 kap. 19 § andra stycket skall skatte-
tillägg tas ut.

Skattetillägget är 20 % av den skatt som till följd av skönsbeskattningen

bestäms för den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts en-
ligt de uppgifter som den skattskyldige har lämnat på något annat sätt än
muntligen eller av den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte skall
tillgodoräknas den skattskyldige. Till den del skönsbeskattningen innefattar
rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg tas
ut enligt 1 §.

844

background image

Invändningar som rör annan fråga

3 § Underlaget för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till in-
vändningar som rör någon annan fråga än den som föranlett tillägget.

När skattetillägg inte tas ut eller undanröjs

4 § Skattetillägg tas inte ut

1. vid rättelse av felräkning eller felskrivning, när felaktigheten uppenbart

framgår av skattedeklarationen eller av något annat meddelande från den
skattskyldige som inte är muntligt,

2. om skattemyndigheten inte godtar den skattskyldiges uppgift men avvi-

kelsen avser bedömningen av ett yrkande, till exempel i fråga om ett avdrag
eller om värdet av ett uttag, och avvikelsen inte gäller någon uppgift i sak,

3. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift, eller

4. om den skattskyldige har avlidit.

5 § Har skattetillägg tagits ut enligt 2 § på grund av att den skattskyldige
inte lämnat skattedeklaration skall tillägget undanröjas, om deklarationen
kommer in till skattemyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol inom
två månader från utgången av den månad då beslutet fattades.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom en månad från ut-

gången av den månad beslutet om skattetillägg fattades fått kännedom om

beslutet, skall skattetillägget undanröjas, om en skattedeklaration har kom-
mit in inom en månad från den dag han fick sådan kännedom.

Förseningsavgift

6 § Förseningsavgift skall tas ut med 1 000 kronor om den som är skyldig
att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning inte gjort
detta inom föreskriven tid. Förseningsavgift tas dock inte ut när det är fråga
om en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket.

Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige har avlidit.

Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift

7 § Den skattskyldige skall befrias helt från skattetillägg och för-
seningsavgift

1. om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha sådant samband

med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande
förhållande att den framstår som ursäktlig,

2. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hän-

syn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet, eller

3. om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget eller av-

giften.

Den skattskyldige får befrias helt från skattetillägg även när det belopp

som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är
obetydligt.

845

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

8 § Bestämmelserna i 7 § skall beaktas även om ett yrkande om befrielse
inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller
målet om skattetillägg eller förseningsavgift.

Beslut om skattetillägg i vissa fall

9 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om be-
skattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domsto-
lens beslut fick laga kraft.

10 § När ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg änd-

ras, skall skattemyndigheten göra den ändring av beslutet om skattetillägg
som föranleds av det nya beskattningsbeslutet.

Särskilda bestämmelser i fr ga om registrering och mervärdesskatt

11 § Bestämmelserna i 1-10 §§ gäller även den som har lämnat oriktiga

uppgifter och därigenom har registrerats som skattskyldig enligt 3 kap. 1 §.

12 § Bestämmelserna om skattetillägg enligt denna lag tillämpas inte i de

fall mervärdesskatt fastställs och tas ut vid import.

16 kap. Inbetalning av skatt

Mottagande skattemyndighet

1 § Skatt skall betalas in till den skattemyndighet som skall fatta beslut om

skatten enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§.

Inbetalning till särskilt konto

2 § Inbetalning av skatt skall göras genom insättning på skattemyndig-
hetens särskilda konto för skatteinbetalningar enligt denna lag.

3 § Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på skat-
temyndighetens särskilda konto.

När skatten skall vara betald

Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt

4 § Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som har redo-
visats i en skattedeklaration skall ha betalats senast samma dag som deklara-
tionen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller
22 §.

Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive

gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sam-
manlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt
och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast
den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden.

Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt

846

å

background image

10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen

skall ha kommit in till skattemyndigheten.

F-skatt och särskild A-skatt

5 § F-skatt och särskild A-skatt skall ha betalats senast den 12 i varje må-
nad under tiden februari-januari, i januari och augusti dock senast den 17.
Den som utöver F-skatt eller särskild A-skatt skall redovisa mervärdesskatt
på beskattningsunderlag som anges i 4 § andra stycket skall dock, såvitt gäl-
ler augusti, betala F-skatten eller den särskilda A-skatten senast den 12.

F-skatt och särskild A-skatt som debiteras efter inkomstårets ingång skall

ha betalats senast på rätt dag enligt första stycket i var och en av de månader
som återstår efter utgången av antingen den månad då skatten debiteras eller,
om skatten debiteras efter den 20 i en månad, efter utgången av den följande
månaden.

Om F-skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december in-

komståret, skall skatten betalas senast den förfallodag som infaller närmast
efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen.

Med förfallodag enligt tredje stycket avses den 26 januari, den 12 och 26 i

månaderna februari-juli samt den 12 augusti.

Skatt som skall betalas enligt grundläggande beslut om slutlig skatt eller
omprövningsbeslut m.m.

6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt
skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90
dagar har gått från beslutsdagen.

Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om debite-

ringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § eller till följd av domstols beslut skall ha be-
talats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den tid-
punkt som anges i första stycket.

Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26 ja-

nuari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och
26 i övriga månader.

Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än som

anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.

�verskjutande ingående mervärdesskatt

7 § Inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skattedeklaration
mot överskjutande ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26, i
december senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses
ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervär-
desskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha re-
dovisats.

Kommuner och landsting

8 § Inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt
från kommuner och landsting skall göras genom avräkning från fordran en-

847

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

848

ligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och an-
nan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Avräkning av inbetalda belopp

9 § Ett inbetalt belopp skall, om inte annat följer av andra stycket eller

10 §, räknas av från den skattskyldiges sammanlagda skatteskuld enligt

denna lag oberoende av vad den skattskyldige har begärt.

I 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) finns en särskild bestäm-

melse om avräkning i samband med fastighetsupplåtelse.

10 § När såväl den som i första hand är skyldig att betala skatten (huvud-

betalaren) som någon annan, enligt bestämmelserna i 12 kap., är skyldig att
betala skatten (sidobetalare), gäller följande:

En inbetalning av sidobetalaren skall räknas av från den skatt som också

huvudbetalaren är skyldig att betala först när sidobetalarens eventuella öv-
riga skatteskuld är betald, om inte sidobetalaren i samband med inbetal-
ningen begär något annat.

Fördelning av skatteskuld

11 § Om den skattskyldige har en skatteskuld enligt denna lag och det be-

höver anges vilken skatt som är betald eller obetald, skall skulden fördelas
proportionellt mellan de skatter som påförts under den aktuella perioden, om
inte annat följer av 10 § eller 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) el-
ler någon annan lag.

Tilläggspensionsavgift

12 § Vid tillgodoräkning av pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall beräkningen av hur stor del av till-

läggspensionsavgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt föl-

jande.

Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten an-

ses hela avgiften vara betald. Om betald preliminär skatt understiger den
slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse avgift som mot-
svarar hela avgiftens andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som
görs under inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av slutlig skatt
enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt skall beaktas.

Belopp som betalas efter den debitering som avses i andra stycket men

före utgången av juni månad året efter taxeringsåret anses som betalning av
obetald avgift till samma kvotdel som obetald avgift utgör av den skattskyl-
diges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Detsamma
gäller om avgiften debiterats på ett annat sätt än genom ett grundläggande
beslut om slutlig skatt i fråga om belopp som betalas före utgången av fjärde
månaden efter den månad då skatten debiterades.

Om avgiften för visst inkomstår sätts ned anses det belopp som har beta-

lats ändå vara det som räknats fram enligt andra och tredje styckena.

Avgift som inte har betalats enligt tredje stycket tas inte ut.

background image

Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon skattskyldig

13 § Om ett inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifierings-

uppgifter inte har kunnat tillgodoräknas den som gjort inbetalningen inom
sju år efter det kalenderår då inbetalningen gjordes, skall beloppet tillfalla
staten.

17 kap. Anstånd med inbetalning av skatt

Deklarationsanstånd

1 § Om skattemyndigheten beviljar anstånd med att lämna en skattedekla-

ration enligt 10 kap. 24 §, får skattemyndigheten också bevilja anstånd med
inbetalningen av den skatt som skall redovisas i deklarationen.

Anstånd vid omprövning eller överklagande

2 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med inbetalning av skatt

1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller

delvis från skatten,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskatt-

ningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig
att betala skatten, eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller

ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverk-
ningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skat-
ten.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då be-

slut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning eller
med anledning av överklagandet.

3 § Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att

skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den
skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garan-

tiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas
utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt el-
ler det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när an-

ståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§
och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. till-
lämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället
skattemyndigheten.

Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för

ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en
del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas.
I övrigt skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.

Anstånd vid avyttring

4 § Om den skattskyldige har gjort en avyttring som medför inkomstbe-
skattning, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av den

849

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

skatt som har samband med avyttringen. Anstånd får beviljas endast om det
finns särskilda skäl och

1. avyttringen gjorts mot betalning under minst tre år eller

2. det är osäkert om avyttringen kommer att bestå.
Anståndstiden får bestämmas till längst två år. I de fall som avses i första

stycket 2 får anstånd dock inte beviljas för längre tid än tre månader efter
den dag då anståndsorsaken upphörde.

Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring

5 § Om den skattskyldiges betalningsförmåga har blivit nedsatt på grund
av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt under minst
60 dagar, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av skatt

som skall betalas under tiden för tjänstgöringen eller under någon av de tre

därefter närmast följande månaderna. Detsamma gäller vid tjänstgöring av

1. officerare på reservstat, reservpersonal och reservofficerare,

2. krigsfrivillig personal,
3. hemvärnspersonal,
4. medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.
Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då

tjänstgöringen upphör.

Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av
dubbelbeskattning

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat att hand-
lägga ärenden angående tillämpning av avtal för undvikande av dubbelbe-
skattning får vid handläggningen av sådant ärende bevilja den skattskyldige
anstånd med inbetalning av den skatt som ärendet gäller.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då be-

slutet i ärendet fattades.

Anstånd i övriga fall

7 § Om det finns synnerliga skäl, får skattemyndigheten bevilja anstånd
med inbetalning av skatt även i andra fall eller på annat sätt än som avses i

1-6 §§.

Gemensamma bestämmelser

8 § En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till den
skattemyndighet som skatten skall betalas in till. En ansökan om anstånd en-
ligt 6 § skall dock ges in till den myndighet som handlägger ärendet om dub-
belbeskattning.

9 § Anstånd beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till om-
ständigheterna.

10 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.

850

background image

11 § Om den skattskyldiges ekonomiska förhållanden har förändrats vä-
sentligt sedan anstånd beviljats eller om det finns andra särskilda skäl, får

beslutet om anstånd omprövas.

18 kap. �&terbetalning av skatt

�&terbetalning

1 § Visar den årliga avstämningen av skattekontot enligt 11 kap. 14 § att

det belopp som den skattskyldige har betalat in eller tillgodoräknats är större
än den skatt som skall betalas, skall det överskjutande beloppet betalas till-
baka till den skattskyldige, om inte annat följer av 7 §.

2 § Visar en annan avstämning än den årliga att det finns ett överskjutande
belopp till den skattskyldiges fördel, skall beloppet betalas tillbaka, om den
skattskyldige begär det. �ven om den skattskyldige inte har begärt det, skall
återbetalning ske, om

1. det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande in-

gående mervärdesskatt, eller

2. det överskjutande beloppet grundas på ett omprövningsbeslut eller ett

beslut av domstol.

Första stycket gäller inte, om något annat följer av 7 §.

3 § �&terbetalning får också, på den skattskyldiges begäran, ske av belopp
som motsvarar avdragen skatt som ännu inte har tillgodoräknats den skatt-

skyldige, till den del det kan antas att beloppet annars skulle betalas tillbaka
efter den årliga avstämningen av skattekontot.

�&terbetalning enligt första stycket till en skattskyldig som är fysisk person

får göras endast om det gäller ett belopp som är betydande med hänsyn till
den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl. Efter
inkomstårets utgång får återbetalning göras endast om den skattskyldige

skall lämna en särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter eller om det finns synnerliga skäl.

Vid återbetalning enligt första stycket till en juridisk person får hänsyn

inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare. �&terbetal-
ning till ett handelsbolag får, efter särskild ansökan, göras till delägares skat-
tekonto. Annan återbetalning till handelsbolag får göras endast om det finns
särskilda skäl.

�&terbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av prelimi-

när skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27 eller 28 §
skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten.

Vad som sägs om återbetalning enligt denna paragraf gäller inte, om något

annat följer av 7 §.

4 § En återbetalning som har sin grund i överskjutande ingående mervär-
desskatt får göras före den förfallodag för skatt som infaller efter
redovisningsperiodens utgång först efter det att redovisning enligt 10 kap.
20 § skett och denna skatt räknats av.

851

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

852

�verföring av skatt till en annan stat

5 § Skattemyndigheten får besluta att preliminär skatt, som har betalats i

Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige

har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall föras
över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.

Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i

en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskatt-
ning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta
att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall föras över till den an-
dra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring
får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräk-
ning av den utländska skatten eller genom att inkomsten eller förmögenheten
undantas från beskattning. �verföringen får dock inte avse ett belopp som
behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.

6 § Om skatt förs över enligt 5 § skall intäktsränta enligt 19 kap. inte be-
räknas.

Den skattskyldige får inte överlåta en fordran på skatt som skall föras

över.

Hinder mot återbetalning

7 § En återbetalning enligt 1-3 §§ skall inte göras av belopp som

1. understiger 100 kronor,

2. kan antas komma att föras över till en annan stat med stöd av 5 §,
3. behövs för betalning av en skatteskuld efter beslut om ackord enligt la-

gen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,

4. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt

och särskild A-skatt som har beslutats men ännu inte skall ha betalats,

5. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt

och särskild A-skatt som inte har beslutats men med fog kan antas komma att
beslutas, eller

6. enligt vad den skattskyldige har meddelat skall användas för betalning

av framtida skatteskulder.

Om det finns särskilda skäl, får även belopp som understiger 100 kronor

återbetalas.

Det finns bestämmelser som förhindrar återbetalning också i lagen

(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Förbud mot överlåtelse

8 § Den skattskyldige får inte överlåta en fordran på skatt som skall betalas
tillbaka enligt denna lag, innan beloppet kan lyftas.

Utmätning

9 § En fordran som avses i 8 § får utmätas trots att den inte får överlåtas.

En fordran på skatt som skall betalas tillbaka med anledning av den årliga

avstämningen får dock utmätas först efter det att kronofogdemyndigheten

background image

fått tillfälle att ta fordringen i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid ut-

mätning av en fordran på skatt som skall betalas tillbaka enligt denna lag.

�&terbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd

10 § Om en återbetalning enligt denna lag inte har kunnat göras på grund
av att den skattskyldiges adress inte är känd för skattemyndigheten eller på

grund av någon annan omständighet som beror på den skattskyldige, skall
beloppet stå kvar på den skattskyldiges skattekonto.

Ett belopp som inte har kunnat betalas tillbaka inom tio år tillfaller staten.

19 kap. Ränta

Grunder för ränteberäkning

1 § Den skattskyldige skall betala ränta (kostnadsränta) eller tillgodoföras

ränta (intäktsränta) enligt bestämmelserna i detta kapitel.

2 § Ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda skatteskuld eller
skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag.

Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas

kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3
maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor.

Basränta

3 § Ränta skall beräknas med utgångspunkt från en räntesats (basränta)
som motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders statsskuldväxlar.
Basräntan skall fastställas till helt procenttal enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen. Den fastställda basräntan skall gälla från och
med närmast kommande kalendermånad.

Kostnadsränta

Kostnadsränta på preliminär skatt

4 § När det är fråga om debiterad preliminär skatt som skall betalas in efter
den 17 januari taxeringsåret beräknas kostnadsränta från och med den 13 fe-
bruari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske. Räntan
beräknas efter en räntesats som motsvarar 125 % av basräntan.

För belopp som avses i 2 § andra stycket beräknas kostnadsränta från och

med den 4 maj taxeringsåret och efter en räntesats som motsvarar basräntan.

Kostnadsränta på slutlig skatt

5 § När det är fråga om skatt enligt ett grundläggande beslut om slutlig
skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11
kap. 14 § andra stycket 2 a och b, beräknas kostnadsränta från och med den

13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske.

853

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande 125 % av basräntan.

För belopp som avses i 2 § andra stycket beräknas kostnadsränta från och

med den 4 maj taxeringsåret och efter en räntesats som motsvarar basräntan.

Kostnadsränta vid anstånd

6 § När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall beta-
las när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen ef-
ter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning senast
skall ske med anledning av beslutet om anstånd.

Vid anstånd enligt 17 kap. 5 eller 7 § skall dock räntan beräknas från och

med dagen efter den då anståndet beviljades.

Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar

basräntan.

Kostnadsränta vid omprövning och överklagande

7 § När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett ompröv-
ningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med
dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller, när det är fråga om slutlig
skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betal-
ning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens
beslut.

När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka till

följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen mervärdes-
skattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för tid fram till
och med den dag betalning senast skall ske.

Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som mot-

svarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om skönsbe-
skattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra stycket beräk-
nas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15

procentenheter.

Kostnadsränta vid för sen betalning

8 § Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skat-
ten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas
efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den
del skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en
räntesats som motsvarar basräntan.

Kostnadsränta vid indrivning m.m.

9 § När det är fråga om skatt som har lämnats till kronofogdemyndigheten
för indrivning eller för verkställighet enligt lagen (1978:880) om betalnings-

säkring för skatter, tullar och avgifter beräknas kostnadsräntan efter en ränte-
sats som motsvarar basräntan från och med dagen efter den då beslutet om
skatten registrerades i utsökningsregistret.

854

background image

Påförande av kostnadsränta m.m.

10 § Kostnadsränta påförs för varje månad.

Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller statens

fordran på skatten har preskriberats.

Befrielse från kostnadsränta

11 § Skattemyndigheten får helt eller delvis befria en skattskyldig från

kostnadsränta, om det finns synnerliga skäl.

Intäktsränta

12 § Intäktsränta beräknas, om inte annat följer av 13 §, från och med da-

gen efter den då den skattskyldiges betalning bokförs på skattemyndighetens
särskilda konto för skatteinbetalningar enligt denna lag eller ett belopp an-
nars tillgodoräknas till den dag då beloppet används för betalning av skatt el-
ler betalas tillbaka. När det är fråga om skatt som skall tillgodoräknas till
följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas räntan
från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag.

13 § Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret

för

1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 kap.

13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 §

andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b, eller

2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §.
För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skattede-

klaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för avräkning en-
ligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den då deklaratio-
nen senast skall ha kommit in.

14 § Intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 % av bas-

räntan och tillgodoförs varje månad.

�ndrad ränteberäkning m.m.

15 § Om ett beslut som har legat till grund för en beräkning av ränta änd-

ras, skall motsvarande ändringar göras i ränteberäkningen.

16 § Om den 12 februari är en lördag eller en söndag, skall ränta som en-

ligt 4, 5, 7 eller 13 § skall beräknas från och med den 13 februari i stället be-
räknas från och med närmast följande tisdag.

Om den 3 maj är en lördag eller en söndag, skall ränta som enligt 4 eller

5 § skall beräknas från och med den 4 maj i stället beräknas från och med
närmast följande tisdag.

855

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

856

20 kap. Indrivning

Begäran om indrivning

1 § Om ett skattebelopp inte har betalats i rätt tid skall, om inte särskilda

skäl talar emot det, fordringen lämnas till kronofogdemyndigheten för in-
drivning, om det obetalda beloppet uppgår till

1. minst 10 000 kronor i fråga om en skattskyldig som skall lämna skatte-

deklaration eller som, utan att vara skyldig att lämna sådan deklaration, har
F-skattsedel,

2. minst 500 kronor i fråga om andra skattskyldiga.
I fråga om en skattskyldig som avses i första stycket 1 skall fordringen

också lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning, om ett belopp på
minst 500 kronor varit obetalt under en längre tid.

2 § Indrivning får begäras även i andra fall än som anges i 1 §

1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkurs-

ansökan,

2. om den skattskyldige redan är försatt i konkurs, eller
3. om det annars finns särskilda skäl.

3 § Innan indrivning begärs skall den skattskyldige uppmanas att betala

skattebeloppet, om inte särskilda skäl talar mot det.

4 § Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

5 § Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord
finns i 2 kap. 30 § tredje stycket utsökningsbalken.

Ränta

6 § Om en fordran på ett skattebelopp har lämnats för indrivning, skall
kronofogdemyndigheten också driva in räntan på beloppet.

Kronofogdemyndigheten skall beräkna räntan för tiden efter det att ford-

ringen har lämnats för indrivning.

Bestämmelser om hur räntan skall beräknas finns i 19 kap. 2, 3, 9 och

Konkurs

7 § Om den skattskyldige är försatt i konkurs, skall fordran på skattebe-
lopp som inte har betalats lämnas till kronofogdemyndigheten för åtgärder
som avses i 16 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
även om förfallodagen ännu inte är inne.

10§§

background image

21 kap. Omprövning

Beslut som kan omprövas

1 § Skattemyndigheten skall, om inte annat följer av 2 eller 3 §, ompröva

ett beslut enligt denna lag i en fråga som kan ha betydelse för betalning eller
återbetalning av skatt, om den skattskyldige begär det eller det finns andra
skäl. Att omprövning skall göras när den skattskyldige överklagat ett beslut
följer av 22 kap. 6 §.

Om något beslut i en fråga enligt denna lag inte har fattats, får skattemyn-

digheten besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för ompröv-
ning.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut,

om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

2 § Ett beslut om preliminär skatt får ändras på grund av en ändring i den
skattskyldiges inkomstförhållanden endast om ändringen avser belopp som
är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det
annars finns särskilda skäl.

3 § Om en fråga som avses i 1 § har avgjorts av en allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.

Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en

länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om
beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har
meddelats efter beslutet.

Omprövning på initiativ av den skattskyldige

4 § En skattskyldig som vill begära omprövning skall göra detta skriftligt.
Begäran skall, om inte annat följer av 5 §, ha kommit in till skattemyndighe-
ten senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt-
ningsåret har gått ut.

�ven efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av

ett beslut som är till den skattskyldiges nackdel, om den skattskyldige gör
sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna tid
fått kännedom om beslutet eller om ett skattebesked eller en annan handling
med uppgift om vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två
månader från den dag den skattskyldige fick sådan kännedom.

5 § En begäran om omprövning skall ha kommit in till skattemyndigheten
inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet, om det gäl-
ler

1. preliminär taxering,

2. sättet att ta ut preliminär skatt,
3. debitering eller ändring av preliminär skatt,
4. verkställande av skatteavdrag,
5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,
6. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,

eller

7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.

857

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

6 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av
den skattskyldige eller den skattskyldiges ombud. �r den inte det, får skatte-
myndigheten utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas. Före-
läggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om be-
gäran inte undertecknas.

7 § �ven om tiden för begäran om omprövning har gått ut, får ett beslut
om skattetillägg omprövas på begäran av den skattskyldige, så länge beslutet
i den skattefråga som föranlett skattetillägget inte har fått laga kraft.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

8 § Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, får ompröv-
ningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas senast sjätte året
efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av

material som är tillgängligt för skattemyndigheten framgår att ett beskatt-
ningsbeslut är felaktigt.

9 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får inte
meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under
vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall som avses i andra stycket

samt 11 och 12 §§.

Om en skattedeklaration inte har lämnats in i rätt tid, får ett omprövnings-

beslut som är till den skattskyldiges nackdel meddelas efter utgången av den
tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas
inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndigheten, dock
senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt-
ningsåret har gått ut.

Efterbeskattning

10 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till

nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 9 § under
de förutsättningar och på det sätt som anges i 11-20 §§ {efterbeskattning).

11 § Efterbeskattning får ske, om ett beskattningsbeslut blivit felaktigt el-

ler inte fattats på grund av att den skattskyldige

1. i en skattedeklaration eller på annat sätt under förfarandet hos skatte-

myndigheten lämnat någon oriktig uppgift till ledning för beskattningsbeslu-
tet,

2. lämnat någon oriktig uppgift i ett mål vid domstol om betalning eller

återbetalning av skatt enligt denna lag, eller

3. inte lämnat en skattedeklaration eller begärd uppgift.

12 § Efterbeskattning får också ske

1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende

skall rättas, eller

2. när en ändring föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut el-

ler en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbe-

858

background image

talning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod än den som
ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig.

13 § Efterbeskattning enligt 11 § eller 12 § 1 får ske endast om den avser

belopp av någon betydelse.

Efterbeskattning får inte ske, om beslutet med hänsyn till omständig-

heterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten
tidigare fattat beslut om efterbeskattning som avser samma fråga.

Efterbeskattning får inte avse enbart skattetillägg eller förseningsavgift,

utom i fall som avses i 12 § 1.

Tidsfrist för efterbeskattning

14 § Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall, om inte annat

följer av 15-20 §§, meddelas senast under sjätte året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.

15 § Beslut om efterbeskattning enligt 12 § 2 får meddelas även efter den

tid som anges i 14 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder
ändringen.

Om anstånd har beviljats någon med betalning av skatt i avvaktan på kam-

marrättens eller Regeringsrättens beslut med anledning av överklagande, får
efterbeskattning i fråga om skatteavdrag ske senast andra året efter utgången
av det kalenderår då domstolens beslut meddelades.

16 § Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett om-

prövningsärende eller mål om betalning eller återbetalning av skatt enligt
denna lag får meddelas efter den tid som anges i 14 eller 15 § men senast ett

år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens be-
slut i ärendet eller målet fått laga kraft.

17 § Om den skattskyldige har avlidit, skall beslut om efterbeskattning

meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då boupp-
teckningen efter den avlidne gavs in för registrering.

18 § Om den skattskyldige på det sätt som anges i 14 § andra stycket skat-

tebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som
avser skatt enligt denna lag eller om åtal har väckts mot den skattskyldige för
sådant brott, får ett beslut om efterbeskattning meddelas för den
redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av den tid som
anges i 14 eller 15 §. Detsamma gäller om tiden för att döma den skatt-
skyldige till påföljd för ett sådant brott har förlängts genom beslut enligt

14 a § skattebrottslagen.

Beslut om efterbeskattning får i de fall som avses i 12 § skattebrottslagen

också meddelas efter utgången av den tid som anges i 14 eller 15 §.

19 § Beslut om efterbeskattning enligt 18 § första stycket skall meddelas

före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgär-
derna först vidtogs. Beslut om efterbeskattning enligt 18 § andra stycket
skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som av-

859

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

860

ses i 12 § skattebrottslagen (1971:69) vidtagits. Om den skattskyldige har
avlidit, skall dock ett beslut om efterbeskattning meddelas inom sex månader
från dödsfallet.

Beslutet skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen, undanröjas

av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersök-
ning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tids-
förlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till nå-
gon del.

20 § Bestämmelserna i 18 och 19 §§ tillämpas också på en juridisk persons
beskattning, om en åtgärd som avses i 18 § första stycket har vidtagits mot
den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren frivilligt
vidtagit någon åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69).

22 kap. �verklagande

�verklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut

1 § Beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket får, utom i de fall som
avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige.

Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos regeringen. Skat-
temyndighetens beslut får överklagas också av Riksskatteverket.

Vid överklagande av beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter gäller 11-

13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Beslut som inte får överklagas

2 § Beslut i fråga om

1. befrielse enligt 5 kap. 11 § från skyldigheten att göra skatteavdrag,

2. skatterevision enligt 14 kap. 7 §,
3. anstånd enligt 17 kap. 6 § med inbetalning av skatt, och
4. föreläggande vid vite enligt 23 kap. 2 §
får inte överklagas.

Den skattskyldiges överklagande

3 § Den skattskyldiges överklagande skall, om inte annat följer av 4 §, ha
kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket be-
skattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni det
sjätte året och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober
samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag
då klaganden fick del av beslutet.

Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte är till nackdel

för honom eller henne.

4 § Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då
klaganden fick del av beslutet, om det gäller

1. preliminär taxering,

2. sättet att ta ut preliminär skatt,
3. debitering eller ändring av preliminär skatt,

background image

4. verkställande av skatteavdrag,

5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,
6. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,

eller

7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.

5 § �ven om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om skattetill-
lägg överklagas så länge beslutet i den skattefråga som föranlett skattetilläg-
get inte har fått laga kraft.

Förfarandet vid överklagande

6 § Bestämmelserna i 6 kap. 5-7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när
en skattskyldig har överklagat skattemyndighetens beslut.

Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäl-

ler bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen.

Riksskatteverkets överklagande

7 § Riksskatteverkets överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist

som enligt 21 kap. 8, 9 och 14-20 §§ gäller för beslut om omprövning på in-

itiativ av skattemyndigheten eller efter sådan tid men inom två månader från
den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och det

begärs ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kom-

mit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

8 § Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan
om skattetillägg och förseningsavgift som har samband med beslutet föras
samtidigt.

9 § Riksskatteverket får hos länsrätten begära att en arbetsgivare skall be-
tala arbetsgivaravgifter och skatteavdrag samt att en skattskyldig skall betala
mervärdesskatt.

Riksskatteverket får på det sätt som gäller för överklagande enligt denna

lag hos länsrätten begära att skattetillägg tas ut.

�verklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

10 § Beslut av länsrätten i fråga om

1. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,

och

2. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §
får inte överklagas.

11 § �verklagande av beslut av länsrätten i fråga om

1. preliminär taxering,

2. sättet att ta ut preliminär skatt,
3. debitering eller ändring av preliminär skatt,
4. verkställande av skatteavdrag,
5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,

861

SFS 1997:483

background image

SFS 1997:483

6. befrielse från skattetillägg och förseningsavgift enligt 15 kap. 7 och

8 §§ och ränta enligt 19 kap. 11 §, samt

7. överföring av skatt till en annan stat
får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövnings-

tillstånd.

12 § I fråga om överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut om
avgiftsunderlag för egenavgifter gäller 12 och 13 §§ lagen (1959:551) om

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

13 § Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller

för mål enligt denna lag.

23 kap. �vriga bestämmelser

Avrundning

1 § Belopp som avser skatt eller underlag för beräkning av skatt enligt

denna lag anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Vite

2 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite, om det finns an-
ledning att anta att det annars inte följs. Vite får dock inte föreläggas staten,
ett landsting, en kommun eller en tjänsteman i tjänsten.

Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i taxeringslagen

(1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som är behörig enligt
dessa lagar.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet

bedömas.

Representant för enkelt bolag eller partrederi

3 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi,
får skattemyndigheten efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av
delägarna som dessa föreslår tills vidare skall svara för redovisningen och
betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som
hänför sig till verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i
frågor som rör sådan skatt. Underlag för kontroll av skatteredovisningen
skall finnas tillgängligt hos delägaren.

Ett beslut enligt första stycket innebär inte att övriga delägare befrias från

sina skyldigheter enligt denna lag i de fall den som skall svara för redovis-
ningen och betalningen inte fullgör sina skyldigheter.

Representant för utländsk företagare

4 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen

(1994:200) skall företrädas av en representant som är godkänd av skatte-
myndigheten. En sådan representant skall enligt fullmakt av den utländska

862

background image

företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av mervär-
desskatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt fö-
reträda den utländska företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt. Skatte-
myndigheten får kräva att säkerhet ställs för skattens betalning. Underlag för
kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Första stycket gäller inte en utländsk företagare som är en juridisk person

och har ett fast driftställe här i landet.

Behörighet att lämna uppgift

5 § Bestämmelserna om skyldighet för ställföreträdare att lämna självde-
klaration eller uppgifter i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter gäller också för uppgifter som skall lämnas enligt
denna lag.

6 § Uppgifter som lämnats för en skattskyldig som är en juridisk person
anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att upp-
giftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.

Verkställighet

7 § En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag eller taxeringslagen (1990:324) inverkar inte på skyldigheten att

betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör.

8 § En åtgärd enligt denna lag får verkställas även om det beslut som för-
anleder åtgärden inte har fått laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställig-
het enligt utsökningsbalken.

Gallring

9 § Bestämmelserna om förvaring och gallring i 4 kap. 13 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller också för skatte-
deklarationer och andra handlingar som avses i 14 kap. 8 §.

SFS 1997:483

863

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första

gången när det gäller

a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,
b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser

redovisningsperioden januari 1998,

c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast

före den 1 januari 1999.

2. För inkomståret 1998 skall utan ansökan F-skattsedel utfärdas för den

som vid utgången av år 1997 har en F-skattesedel utfärdad enligt 33 b § eller
33 c § uppbördslagen (1953:272).

3. Vid beräkning av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998 en-

ligt bestämmelserna om schablonberäkning i 6 kap. 1 och 2 §§ i den nya la-
gen skall skatten beräknas med utgångspunkt från den slutliga skatten på
grund av 1997 års taxering med tillämpning av bestämmelserna i 13 § 1 och
3 mom. uppbördslagen.

background image

SFS 1997:483

4. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i

skuld för skatt som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen
(1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1�4 §§ i den nya lagen rätt att
få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är hän-
förlig till skulden.

5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:
a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande

skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 januari 1998
samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt avseende 1998 eller tidigare
års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, och

b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om

inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgif-
ter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa.

6. Skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall till ut-

gången av år 1998 göras enligt en särskild skattetabell grundad på en för lan-
det genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under beskattnings-
året avrundad till helt krontal.

7. Bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivarnas medverkan vid

uppbörd av kvarstående skatt tillämpas sista gången i fråga om kvarstående
skatt enligt 1996 års taxering.

8. Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till

återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att be-
tala skatt enligt den nya lagen.

9. Bestämmelserna om betalningsskyldighet för företrädare för juridisk

person i 12 kap. tillämpas från ikraftträdandet även i fråga om innehållen
skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som tas ut enligt uppbördsla-
gen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1968:430)
om mervärdeskatt eller mervärdesskattelagen. Detsamma gäller i fråga om
avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift enligt nämnda lagar.

�ldre bestämmelser om betalningsskyldighet för företrädare gäller fortfa-

rande i fråga om mål om sådan betalningsskyldighet som anhängiggjorts
före utgången av år 1997.

10. Bestämmelserna i 14 kap. 3-7 §§ gäller från ikraftträdandet i tillämp-

liga delar även i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt

a) uppbördslagen,

b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
c) lagen (1968:430) om mervärdeskatt, eller
d) mervärdesskattelagen (1994:200).

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

THOMAS �STROS
(Finansdepartementet)

864

background image

Innehållsförteckning

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1-2 §§ Lagens tillämpningsområde

3-6 §§ Definitioner

2 kap. Beslutande myndighet

1 § Beslut som rör fysiska personer

2 § Beslut som rör juridiska personer
3 § Beslut som rör registrerade skattskyldiga
4 § Beslut i fråga om vissa gemenskapsinterna förvärv
5-6 §§ �verflyttning av ärenden och uppgifter
7 § Riksskatteverkets befogenheter

8 § Avgörande i skattenämnd

3 kap. Registrering och skattekonton

1 § Registrering

2-3 §§ Anmälan för registrering
4 § Föreläggande
5-6 §§ Skattekonton

4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt

1-5 §§ Skyldighet att betala preliminär skatt

6 § Skattsedel på preliminär skatt
7-11 §§ Utfärdande av F-skattsedel

12 § F-skattebevis
13-15 §§ �&terkallelse av F-skattsedel
16 § Utfärdande av A-skattsedel

5 kap. Skatteavdrag

1 § Skyldighet att göra skatteavdrag

2-7 §§ Skatteavdrag från ersättning för arbete
8-9 §§ Skatteavdrag från ränta och utdelning

10-11 §§ Beslut om befrielse från skatteavdrag
12 § Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag
13 § Skyldighet att tillämpa vissa beslut
14 § �&terbetalning av skatteavdrag
15 § Föreläggande att göra skatteavdrag
16 § Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.

6 kap. Beräkning av F-skatt

1-2 §§ Beräkning av F-skatt enligt schablon

3-4 §§ Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering
5 § �ndrad beräkning av F-skatt

6 § Hänsyn till andra belopp

7 kap. Beräkning av särstteavdrag

8 kap. Beräkning av skatteavdrag

1-7 §§ Skatteavdrag enligt skattetabell

8-10 § § Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats

28

SFS

1997

SFS 1997:483

865

background image

866

SFS 1997:483

11-13 §§ Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag
14-25 §§ Underlag för beräkning av skatteavdrag

26 § Skatteavdrag från förskott
27-28 §§ Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning
29 § �ndrad beräkning av skatteavdrag

9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter

1-3 §§ Arbetsgivaravgifter

10 kap. Skyldighet att lämna deklaration

1 -8 § § Preliminär självdeklaration

9-24 §§ Skattedeklaration
25-28 §§ Hur en deklaration skall lämnas
29-36 §§ Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt
37 § Redovisningsskyldighet vid avveckling

11 kap. Beskattningsbeslut

1-2 §§ Innebörden av beskattningsbeslut

3-8 §§ Preliminär skatt
9-15 §§ Slutligskatt

16-19 §§ Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter

20 § Beslut om vissa debiteringsåtgärder

12 kap. Ansvar för skatt

1-2 §§ Betalningsansvar för preliminär skatt

3^4 §§ Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §
5 § A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter
6-8 §§ Ansvar för företrädare för juridisk person
9 § Dödsbo

10-13 §§ Regress

13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet

1 § Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt

2 § Andra bestämmelser om befrielse

14 kap. Utredning i skatteärenden

1 § Den skattskyldiges rätt att yttra sig

2 § Skyldighet att föra anteckningar
3-5 §§ Föreläggande att lämna uppgift
6 § Besök eller annat personligt sammanträffande
7 § Skatterevision
8 § Utlämnande av uppgifter

15 kap. Skattetillägg och förseningsavgift

1-5 §§ Skattetillägg

6 § Förseningsavgift
7-8 §§ Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift
9-10 §§ Beslut om skattetillägg i vissa fall

11 -12 § § Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och

mervärdesskatt

background image

16 kap. Inbetalning av skatt

1 § Mottagande skattemyndighet

2-3 §§ Inbetalning till särskilt konto
4-8 §§ När skatten skall vara betald
9-10 §§ Avräkning av inbetalda belopp

11-12 §§ Fördelning av skatteskuld
13 § Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon

skattskyldig

17 kap. Anstånd med inbetalning av skatt

1 § Deklarationsanstånd

2-3 §§ Anstånd vid omprövning eller överklagande
4 § Anstånd vid avyttring
5 § Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring
6 § Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av

dubbelbeskattning

7 § Anstånd i övriga fall

8-11 §§ Gemensamma bestämmelser

18 kap. �&terbetalning av skatt

1�4 §§ �&terbetalning

5-6 §§ �verföring av skatt till en annan stat
7 § Hinder mot återbetalning
8 § Förbud mot överlåtelse
9 § Utmätning

10 § �&terbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd

19 kap. Ränta

1-2 §§ Grunder för ränteberäkning

3 § Basränta

4-11 §§ Kostnadsränta

12-14 §§ Intäktsränta
15-16 §§ �ndrad ränteberäkning m.m.

20 kap. Indrivning

1-5 §§ Begäran om indrivning

6 § Ränta
7 § Konkurs

21 kap. Omprövning

1-3 §§ Beslut som kan omprövas

4-7 §§ Omprövning på initiativ av den skattskyldige
8-9 §§ Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

10-13 §§ Efterbeskattning
14-20 §§ Tidsfrist för efterbeskattning

22 kap. �verklagande

1 § �verklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets

beslut

2 § Beslut som inte får överklagas

SFS 1997:483

867

background image

SFS 1997:483

3-5 §§ Den skattskyldiges överklagande
6 § Förfarandet vid överklagande
7-9 §§ Riksskatteverkets överklagande

10-13 §§ �verklagande av länsrättens och kammarrättens besk

23 kap. �vriga bestämmelser

1 § Avrundning

2 § Vite
3 § Representant för enkelt bolag eller partrederi
4 § Representant för utländsk företagare
5-6 §§ Behörighet att lämna uppgift
7-8 §§ Verkställighet
9 § Gallring

868

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.