SFS 1995:1315 Lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)

Du är här: Start / Hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd / Smittskyddslag (2004:168) / SFS 1995:1315 Lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)
SFS 1995_1315 Lag om ändring i smittskyddslagen (1988_1472)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

2404

1

Prop. 1995/96:23, bet. 1995/96:SoU7, rskr. 1995/96:64.

2

�ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Lag
om ändring i smittskyddslagen (1988:1472);

SFS 1995:1315
Utkom från trycket
den 18 december 1995

utfärdad den 7 december 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om smittskyddslagen

(1988:1472)

dels att 3-9, 12, 20, 22-24, 29, 33-35, 38, 43, 50-53, 57, 62, 67 och

68 §§ samt bilagan skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 29 § skall sättas närmast före 30 §,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 24 a, 43 a, 43 b och

53 a §§, av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 29 § av följan-

de lydelse.

3 § Smittsamma sjukdomar indelas i samhällsfarliga sjukdomar och
övriga smittsamma sjukdomar.

De samhällsfarliga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma

sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana sjuk-
domar benämns anmälningspliktiga sjukdomar.

De samhällsfarliga sjukdomarna anges i bilaga till denna lag. Regeringen

meddelar föreskrifter om vilka övriga smittsamma sjukdomar som skall
anmälas.

4 §2 Om riksdagens beslut om ändring i bilagan inte kan avvaktas, får
regeringen föreskriva att bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar
skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen bestämmer på en viss
smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet,

background image

om sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv
utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de
smittade. En sådan föreskrift får meddelas endast om nämnda verkningar
av sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan.

Föreskrifter som meddelas med stöd av första stycket skall snarast un-

derställas riksdagens prövning.

5 § Varje landsting svarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas
inom landstingsområdet, i den mån annat inte följer av 9-11 §§.

Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte

ingår i ett landsting.

6 § I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare, som utses av
en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I
frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning skall denne
verka under nämnden.

7 § Smittskyddsläkaren skall, utöver vad som är särskilt föreskrivet i

denna lag,

1. planera, organisera och leda smittskyddet,

2. verka för samordning och likformighet av smittskyddet,
3. verka för att förebyggande åtgärder vidtas,

4. fortlöpande följa smittskyddsläget i landstinget,
5. hjälpa kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och häl-

soskyddsområdet, läkare och andra som är verksamma inom smittskyddet i
deras smittskyddsarbete,

6. undervisa berörd hälso- och sjukvårdspersonal samt hälsoskyddsper-

sonal i smittskyddsfrågor,

7. lämna allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor, samt
8. även i övrigt verka för ett effektivt smittskydd.

8 § Smittskyddsläkaren skall få upplysningar från och få del av uppgifter
i handlingar hos kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö-
och hälsoskyddsområdet samt hos läkare och andra som är verksamma

inom hälso- och sjukvården, om han i ett enskilt fall begär det och behöver
det för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.

9 § Den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområ-
det
i en kommun svarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot sådana djur,

livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra
objekt som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar.

12 § Smittskyddsläkaren och de kommunala nämnder som fullgör upp-
gifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall samverka med varandra

och med myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver verk-

samhet av betydelse för smittskyddet. Särskilt skall nämnderna informera
smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för hans
verksamhet och samråda med honom om beslut och andra viktigare
åtgärder som berör smittskyddet.

Smittskyddsläkarna skall samarbeta med varandra och med behandlande

2405

SFS 1995:1315

background image

SFS 1995:1315

läkare i smittskyddsfrågor och skall lämna de uppgifter som är nödvändiga
för verksamheten.

Ett smittskyddsärende får, om det är lämpligt och smittskyddsläkarna är

överens om det, överlämnas till en smittskyddsläkare i ett annat landsting.

20 § En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats
av en samhällsfarlig sjukdom skall anmäla detta till smittskyddsläkaren och
Smittskyddsinstitutet. Detta gäller även en läkare som i samband med
obduktion finner smitta av en samhällsfarlig sjukdom. Sådan anmälan skall
också göras av läkare vid mikrobiologiskt laboratorium, som vid analys fin-
ner smittämne av sådan samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.1 och 1.2
bilagan till denna lag.

Vid fall av samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.2 bilagan till denna lag

skall anmälan göras även till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter
inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

22 §4 En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats
av en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom skall
anmäla detta till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. Anmälan
skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller som misstänks
vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom
ett område eller uppträder i en elakartad form.

Anmälningsskyldighet enligt första stycket första meningen gäller även

för en läkare som i samband med obduktion finner smitta av en annan an-
mälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom. Motsvarande gäller
för en läkare vid mikrobiologiskt laboratorium, som vid analys finner
smittämne av en sådan sjukdom.

Regeringen får meddela föreskrifter om att anmälan om förhållande som

avses i första eller andra stycket även skall göras till den kommunala
nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

23 § En anmälan enligt 22 § skall innehålla uppgift om den smittades
identitet samt de övriga uppgifter som behövs för att kunna följa sjukdo-

mens utbredning. På begäran av smittskyddsläkaren eller den kommunala
nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är den
läkare som gjort anmälan skyldig att lämna smittskyddsläkaren eller
nämnden även andra uppgifter av betydelse för deras smittskyddsarbete.

24 § En anmälan enligt 20 eller 22 § skall göras till smittskyddsläkaren i
det landsting där den anmälande läkaren har sin yrkesverksamhet. Om

smittskyddsläkaren efter att ha fått en sådan anmälan finner att ytterligare
åtgärder behövs för att hindra smittspridning, skall han se till att sådana
åtgärder vidtas.

24 a § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen
får meddela föreskrifter om undantag för läkare vid mikrobiologiskt labora-
torium från skyldigheten att göra anmälan såvitt avser viss sjukdom, viss

uppgift i anmälan eller till vilka anmälan skall göras.

3

Senaste lydelse 1992:1561.

4

Senaste lydelse 1992:1561.

2406

background image

Uppgiftsskyldighet

29 § Regeringen får meddela föreskrifter beträffande en viss samhälls-
farlig sjukdom om att följande personer och myndigheter är skyldiga att på
begäran av smittskyddsläkaren lämna honom de uppgifter om smittbäraren
som smittskyddsläkaren behöver för att kunna fullgöra sina åligganden
enligt denna lag:

1. myndigheter som genom sin verksamhet får kännedom om uppgifter

av betydelse för smittskyddet och

2. personal inom enskild hälso- och sjukvård som i sin yrkesutövning

står under tillsyn av Socialstyrelsen.

33 § En kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälso-

skyddsområdet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i

enskilda fall för att hindra spridning av en samhällsfarlig sjukdom.

Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Om någon inte följer ett föreläggande eller förbud, får nämnden förordna

om rättelse på hans bekostnad. Ett sådant beslut får också meddelas utan
föregående föreläggande eller förbud, om nämnden med hänsyn till risken
för smittspridning finner att rättelse bör ske utan dröjsmål.

34 § En kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälso-
skyddsområdet får låta förstöra gång- och sängkläder, husgeråd, möbler
och andra föremål av personlig natur samt låta avliva sällskapsdjur, om det
är nödvändigt för att hindra spridning av samhällsfarlig sjukdom. Nämnden
skall betala skälig ersättning till den som har drabbats av ett beslut om för-
störing.

35 § För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har en
kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-
området rätt till tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen varifrån

smitta kan spridas och får där göra undersökningar och ta prov. För uttaget
prov betalas inte ersättning.

38 § Länsrätten skall, på ansökan av smittskyddsläkaren, besluta om
tvångsisolering av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om
den smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att
hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall också fattas om det finns
grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade förhållnings-
regler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för smittspridning.

Tvångsisolering skall ske på sjukhus som drivs av ett landsting.

43 § Den som är tvångsisolerad skall tas väl om hand. Han skall få det
stöd och den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin inställning och
livsföring så, att tvångsisoleringen kan upphöra. Den tvångsisolerade får
inte utan stöd i denna lag underkastas någon annan inskränkning i sin frihet
än som påkallas av ändamålet med isoleringen.

Den tvångsisolerade skall ges tillfälle till sysselsättning och sådan fysisk

träning som är lämplig med hänsyn till hans ålder och hälsotillstånd.

Den tvångsisolerade skall ges möjlighet att dagligen vistas utomhus un-

der minst en timme, om det inte finns synnerliga hinder mot detta.

2407

SFS 1995:1315

background image

SFS 1995:1315

2408

5

Senaste lydelse 1990:607.

6

Senaste lydelse 1991:880.

7

Senaste lydelse 1990:607.

43 a § Den som är tvångsisolerad har rätt att föra telefonsamtal och ta
emot besök i den utsträckning det kan ske med hänsyn till vården eller ord-
ningen på sjukhuset. Besök kan förvägras, om ändamålet med tvångsiso-
leringen skulle motverkas därav. Besök skall ske under sådana former att
risk för smittspridning och införsel av sådan egendom som avses i 45 §
motverkas.

Den som är tvångsisolerad har rätt att sända och, med den begränsning

som följer av 47 §, ta emot brev och andra försändelser.

43 b § Beslut om inskränkningar i rättigheterna enligt 43 § andra och
tredje styckena eller 43 a § meddelas av chefsöverläkaren efter samråd med
smittskyddsläkaren.

50 §5 Tillstånd att vistas utanför sjukhusets område meddelas av smitt-
skyddsläkaren efter samråd med chefsöverläkaren. Smittskyddsläkaren får
återkalla tillståndet om förhållandena kräver det.

Smittskyddsläkaren får överlåta åt chefsöverläkaren att pröva frågor om

tillstånd att tillfälligt vistas utanför sjukhusets område.

50 a §6 Landstinget får förordna någon inom hälso- och sjukvården legi-
timerad befattningshavare, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att
i chefsöverläkares ställe fullgöra de uppgifter som chefsöverläkaren har
enligt 43-50 §§ vid tvångsisolering av den som för smitta av infektion av
HIV.

Vad som sägs i denna lag om chefsöverläkaren gäller också den som för-

ordnats enligt första stycket.

51 § Beslut enligt denna lag av en kommunal nämnd som fullgör
uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

52 §7 Smittskyddsläkarens beslut enligt denna lag får överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol om beslutet gäller

1. förhållningsregler enligt 17 §,

2. tillfälligt omhändertagande enligt 37 §,
3. avslag på en begäran att tvångsisoleringen skall upphöra,
4. avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför sjukhusets område

enligt 49 § eller meddelande av villkor i samband med en sådan vistelse,

5. återkallelse av tillstånd att vistas utanför sjukhusets område enligt

50 §.

Chefsöverläkarens beslut enligt 48 och 50 §§ får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut enligt 43 b § om beslutet
innebär inskränkningar i särskilt fall för en tvångsisolerad.

Andra beslut enligt denna lag av smittskyddsläkaren eller annan läkare

får inte överklagas.

53 § Socialstyrelsens beslut om föreläggande enligt 67 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.

background image

53 a § I andra mål än sådana som avser tvångsisolering eller upphörande
av tvångsisolering krävs prövningstillstånd vid överklagande till
kammarrätten.

57 §8 I mål om tvångsisolering eller om upphörande av tvångsisolering
skall länsrätten och kammarrätten hålla muntlig förhandling, om detta inte
är uppenbart obehövligt. Muntlig förhandling skall alltid hållas i sådana
mål om någon part begär det. Parterna skall upplysas om sin rätt att begära
muntlig förhandling.

Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen till

en förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall hämtas till rätten

antingen omedelbart eller till en senare dag.

62 §9 Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av

1. smittskyddsläkaren för att genomföra läkarundersökning enligt 36 §,

2. smittskyddsläkaren för att till sjukhus föra den som tillfälligt skall tas

om hand enligt 37 § eller som skall tvångsisoleras enligt 38 eller 39 §,

3. smittskyddsläkaren eller chefsöverläkaren för att återföra den som har

avvikit från ett sjukhus, där han enligt beslut skall vara tillfälligt omhänder-
tagen eller tvångsisolerad, eller den som inte har återvänt till sjukhuset

sedan hans tillstånd att vistas utanför sjukhusets område har gått ut eller
återkallats,

4. en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och häl-

soskyddsområdet för att bereda nämnden tillträde till områden, lokaler och
andra utrymmen som avses i 35 §,

5. Socialstyrelsen vid styrelsens tillsyn.

67 § Socialstyrelsen får i sin tillsynsverksamhet meddela de föreläg-
ganden som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats

med stöd av lagen skall efterlevas.

Ett föreläggande får förenas med vite.

68 § Socialstyrelsen har rätt att inspektera smittskyddsverksamhet som
bedrivs av smittskyddsläkare, kommunala nämnder med uppgifter inom
miljö- och hälsoskyddsområdet och hälso- och sjukvårdspersonal. Den vars
verksamhet inspekteras är skyldig att lämna det biträde som behövs vid
inspektionen.

Bilaga

Samhällsfärliga sjukdomar

1.1 difteri

fläckfeber

gula febern
hepatit B
hepatit C

hepatit D
hepatit non A non B non C non D non E

2409

SFS 1995:1315

8

�ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

9

Senaste lydelse 1990:607.

background image

2410

SFS 1995:1315

polio
tuberkulos

meningokockinfektion

virala hemorragiska febrar exkl. nefropathia epidemica
återfallsfeber

1.2 hepatitA

hepatit E
kolera
mjältbrand
paratyfoidfeber
pest
rabies
salmonellainfektion
shigellainfektion

tyfoidfeber

1.3 gonorré

infektion av HIV (humant immunbristvirus)
klamydiainfektion
syfilis
ulcus molle

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

På regeringens vägnar

INGELA THAL�0N

Björn Reuterstrand

(Socialdepartementet)

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

Hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetslagen
JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

Jobbar du med hälso- och sjukvårdsrätt som exemplevis verksamhetschef eller chefssjuksköterska? Eller kanske på ett privat vårdföretag eller inom elevhälsan? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterialet du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig tillgång till relevanta rättskällor och vägledande dokument som ger dig ett omfattande stöd. Se allt inom hälso- och sjukvårdsrätt.