SFS 1987:672

Start / Insolvensrätt / Konkurslag (1987:672) / SFS 1987:672

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> K�nkurslag; SFS 1987:672 Utkom fr�n trycket utf�rdad den 11 juni 1987. den 30 juli 1987 Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Genom konkurs tar en g�lden�rs samtliga borgen�rer i ett samman� hang tv�ngsvis i ans pr�k g�lden�rens samlade tillg�ngar f�r betalning av sina fordringar. Under konkurs omh�ndertas tillg�ngarna f�r borgen�rer� nas r�kning av konkursboet. 2 � En g�lden�r som �r p� obest�nd skall efter egen eller en borgen�rs ans�kan f�rs�ttas i konkurs, om inte annat �r f�reskrivet. Med obest�nd (insolvens) avses att g�lden�ren inte kan r�tteligen betala sina skulder och att denna of�rm�ga inte �r endast tillf�llig. 3 � F�rvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera f�rvaltare. F�rvaltningen av bo et st�r under tillsyn av en tillsynsmyndighet. 4 � Ett konkursbo som �r p� obest�nd kan f�rs�ttas i k onkurs. Vad som �r f�reskrivet i denna lag om g�lden�r skall i s�dana fall g�lla konkursboet. 5 � Med pantr�tt i fast egendom j�mst�lls vid till�mpningen av denna lag annan s�rskild f�rm�nsr�tt som g�ller i e gendomen och inte grundas p� utm�tning eller betalningss�kring. Vad som s�gs om borgen�r med handpantr�tt i l�s egendom till�mpas ocks� i fr�ga om borgen�r med r�tt att h�lla kvar l�s egendom till s�k erhet f�r fordran (retentionsr�tt). 6 � Om det i n�gon annan lag har meddelats n�gon best�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. Ang�ende till�mpligheten av r�tteg�ngsbalken ges best�mmelser i det f�ljande. 2 kap. Konlrursans�kan och konkursbeslut m. m. Konkursans�kan m.m. 1 � Ans�kan om konkurs g�rs skriftligen hos den tingsr�tt d�r g�lden� ren b�r svara i tvistem�l som ang�r betalningsskyldighet i allm�nhet. Ans�kningshandlingen skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kanden eller s�kandens ombud. Prop. 1986/87: 86 och 90. LU 32, rskr. 320. 1541 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i SFS 1987:672 S�kanden skall ange och styrka de omst�ndigheter som g�r r�tt rig, om de inte �r k�nda. . . En ans�kan skall avvisas, om det inte av den framg�r vilkeati som �r beh�rig och s�kanden inte f�ljer ett f�rel�ggande att avhj bristen. t 2 � Har en konkursans�kan gjorts hos en tingsr�tt som inte �r beh�rig,,' . skall r�tten genast s�nda handlingarna i �rendet till den tingsr�tt som enligt' vad dessa visar �r beh�rig och underr�tta s�kanden. Ans�kan skall ans�g ' gjord, n�r ans�kningshandlingen kom in till den f�rra tingsr�tten. , I 'i 3 � G�rs ans�kningen av g�lden�ren, b�r till ans�kningshandlingen bifo� gas en av g�lden�ren underskriven f�rteckning �ver boets tillg�ngar och skulder med uppgift om v aije borgen�rs namn och postadress samt om de b�cker och andra handlingar som r�r boet. Ans�ker ett d�dsbo eller en d�dsbodel�gare om att boet skall f�rs�ttas,i konkurs, skall till ans�kningshandlingen bifogas bouppteckningen efter den d�de eller, om inregistrering har skett, uppgift om dagen d�rf�r. Har inte bouppteckning f�rr�ttats, skall uppgift om varje del�gares namn och postadress l�mnas. 4 � G�rs ans�kningen av en borgen�r, skall han vid ans�kningen l� mna uppgift om sin fordran och de omst�ndigheter i �vrigt p� vilka han grundar yrkandet. Han skall �ven i original e ller kopia bifoga de handlingar som han vill � beropa. Ans�kningshandlingen och de handlingar som har bifo� gats denna skall ges in i tv� exemplar. 5 � En ans�kan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller 4 � eller i �vrigt �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r pr�vning i sak och s�kanden inte f�ljer ett f�rel�ggande att avhj�lpa bristen. 6 � Har en borgen�rs fordran fastst�llts av domstol eller har en domstol enligt lags�kningslagen (1946:808) meddelat bevis att utm�tning f�r en fordran far �ga rum, skall detta godtas som st�d f�r beh�righet att beg�ra g�lden�ren i kon kurs, �ven om avg�randet inte har vunnit laga kraft. Detta g�ller dock inte, om en domstol har f�rordnat att avg�randet inte f�r verkst�llas. En f ordran som har fastst�llts genom skiljedom skall ocks� godtas, ont skiljedomen far verkst�llas enligt 3 kap. 15 eller 16 � uts�kningsbalken oCh en domstol inte har meddelat ett s�dant f�rordnande som avses i 18 � i samma kapitel. I andra fall �n de som avses i f�rsta och an dra styckena skall borgen�ren styrka sin beh�righet att beg�ra g�lden�ren i konkur s. ' ;f(/ Bevisning om obest�nd 7 � En uppgift av g�lden�ren att han �r insolvent skall godtas, om d et inte finns s�rskilda sk�l att inte g�ra det. 1542 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Om i nte annat visas, anses en g�lden�r vara insolvent, m�r det vid SFS 1987: 672 verkst�llighet enligt 4 kap. uts�kningsbalken inom de senaste sex m�na� derna f�re konkursans�kningen har framg�tt att han s aknat tillg�ngar till full betalning av utm�tningsfordringen. Detsamma g�ller, om g�lden�ren har f�rklarat sig st�lla in sina betalningar. 9 � En g�lden�r, som �r eller senare �n ett �r f�re konkursans�kningen har varit bokf�ringsskyldig enligt bokf�ringslagen (1976:125), skall om inte annat visas anses insolvent, om 1. g�lden�ren har uppmanats av en borgen�r att betala klar och f�rfallen skuld men unde rl�tit att g�ra detta inom en vecka och 2. borgen�ren beg�r g�lden�ren i ko nkurs inom tre veckor d�refter och skulden d� �nnu inte �r betald. Borgen�rens uppmaning skall inneh�lla en upplysning om att en kon� kursans�kan kan f�lja. Uppmaningen skall delges g�lden�ren. Delgivning enligt 12 � delgivning slagen (1970:428) f�r ske endast om det finns anled� ning att anta att g�lden�ren har avvikit eller p� annat s�tt h�ller sig undan. Konkurshinder 10 � En borgen�r har inte r�tt att f� g�lden�ren f�rsatt i konkurs, om 1. borgen�ren har betryggande pant eller d�rmed j�mf�rlig s�kerhet i egendom som tillh�r g�lden�ren, 2. tredje man har st�llt betryggande s�kerhet f�r borgen�rens fordran och konkursans�kningen strider mot villkoren f�r s�kerhetens st�llande, 3. borgen�rens fordran inte �r f�rfallen till betalning och betryggande s�kerhet erbjuds av tredje man. Med s�kerhet som har st�llts eller erbjuds av tredje man avses �ven borgen, om borgensmannen svarar som f�r egen skuld. S�kerhets�tg�rder 11 � Finns det sannolika sk�l f�r bifall till en konkursans�kan och kan det med sk�l befaras att g�lden�ren skaffar undan egendom, f�r r�tten, om det finns s �rskild anledning, f�rordna om kvarstad p� g�lden�rens egen� dom i avvaktan p� att ans�kningen pr�vas. I fr�ga om en s�dan s�kerhets�tg�rd till�mpas vad som g�ller om kvar� stad f�r fordran som beviljas enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken, om inte n�got annat f�ljer a v denna lag. Detta g�ller dock inte best�mmelsen i 16 kap. 15 � andra stycket uts�kningsbalken. R�tten f�r medge undantag fr�n beviljad kvarstad. 12 � Finns det sannolika sk�l f�r bifall till en konkursans�kan och kan det med sk�l befaras att g�lden�ren genom att resa utomlands undandrar sig en skyldighet eller �vertr�der ett f�rbud som enligt denna lag g�ller i konkurs, far r�tten, om det finns s�rskild anledning till det, f�rbjuda g�lden�ren att resa utomlands i avvaktan p� att ans�kningen pr�vas. Om ett s�dant re sef�rbud meddelas, far i samband d�rmed eller senare g�lde� n�ren �l�ggas att l�mna ifr�n sig sitt pass till d en kronofogdemyndighet som r�tten best�mmer. Om g�lden�ren inte har n�got pass, f�r f�rbud att 1543 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 utf�rda pass f�r honom meddelas. G�iden�ren far h�ktas, om det �r'lj bart otillr�ckligt med ett resef�rbud. Om g� iden�ren �r en juridisk person, till�mpas f�rsta stycket �v� den styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, bolagsman och likvidatof som har avg�tt eller entledigats senare �n ett �r f�re den dag d� konkurs�ilsol?-' ^ ningen kom in till tings r�tten. Betr�ffande en s�dan s�kerhets�tg�rd som avses i denna paragraf till�m^ pas best�mmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken, om inte n�g�t annat f�ljer av denna lag. En s�kerhets�tg�rd kan inte hindras av �tt s�lcerhet st�lls. Inte heller kan en beviljad s�kerhets�tg�rd h�vas av denna anledning. Kostnaden f�r h�ktning betalas av staten. 13 � Fr�gor om s�kerhets�tg�rder enligt 11 eller 12 � tas upp p� beg�r�h av en borgen�r. Innan r�tten meddelar beslut i fr�gan skall g�iden �ren ges tillf�lle att yttra sig, om det l�mpligen kan ske. R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r pr�vning av fr�ga om s�kerhets�tg�rd. Till f�rhandlingen skall g�iden�ren och borgen�ren kallas. Kallelserna b�r delges. Betr�ffande h�ktning till�mpas vad som s�gs i 6 kap. 10 � tredje sty cket och 11 �. Ett beslut om resef�rbud eller skyldighet f�r g�iden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass skall delges g�iden�ren. Pr�vning av konkursans�kan m. m. 14 � Upptas en g�lden�rs konkursans�kan, skall r�tten genast pr�va ans�kningen. G�lden�rens konkursans�kan skall dock pr�vas vid en f�rhandling, om 1. det med h�nsyn till tillg�ngliga upplysningar eller ay n�gon annan anledning finns s�rskilda sk�l att inte godta uppgiften om g�lden�rens insolvens eller 2. ans�kningen avser ett d�dsbo som inte st�r under f�rvaltning av boutredningsman och ans�kningen inte har gjorts av samtliga del�gare. F�rhandlingen skall h�llas inom tv� veckor fr�n det att ans�kningen kom in till r�tten. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den h�llas senare, dock senast inom en m�nad. Till f�rhandlingen skall g�iden�ren kallas. I fall som avses i andra stycket 2 skall �ven de d�dsbodel�gare som inte har bitr�tt ans�k� ningen kallas. Ans�kningen kan pr�vas slutligt �ven om g�iden�ren uteblir fr�n f�rhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om detta. ^ En konkursans�kan som avses i andra stycket 2 skall f�rklaras vilande, om det g�rs en framst�llning om att d�dsboets egendom skall avtr�das till f�rvaltning av boutredningsman. Om d �dsboets egendom a vtr�ds till f�r� valtning av boutredningsman, f�rfaller konkursans�kningen. 15 � En kallelse som avses i 14 � tredje stycket skall delges. Kallelsen'f^)| ^ delges enligt 12 � delgivningslagen (1970:428) endast om de t finns anlc�-' ning att anta att g�iden�ren har avvikit eller p� annat s�tt h�ller sig undtinl' '" Delgivning enligt 15 � f�rsta stycket delgivningslagen f�r ske �ven g�iden�ren vistas p� k�nd ort utomlands, om delgivning annars inte 1544 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ske h�r i landet och r�tten med h�ns yn till omst�ndigheterna finner att det SFS 1987: 672 inte �r sk�ligt att kr�va att delgivningen verkst�lls utomlands. 16 � Upptas en borgen�rs konkursans�kan, skall r�tten s�tta ut en f�r� handling f�r pr�vning av ans�kningen. F�rhandlingen skall h�llas inom tv� veckor fr�n det att ans�kningen kom in till r�tten. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den h�llas senare, dock senast inom sex vec kor. Till f�rhandlingen skall parterna kallas. Parterna skall i kallelsen upplysas om den i 19 � f�reskrivna p�f�ljden av a tt part uteblir. I kallelsen ti ll g�lden�ren skall denne f�rel�ggas att svara p� konkursan� s�kningen vid f�r handlingen. I kallelsen skall �ven anges att g�lden�ren inte beh�ver inst�lla sig, om han f�re f�rhandlingen skriftligen medger ans�kningen och r�tten inte s�rskilt underr�ttar honom om att f�rhandling� en �nd� skall h�llas. 17 � I fr�ga om kallelser enligt 16 � till�mpas 15 �. G�lden�ren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgen�ren ingivna handlingarna. Om delgivning med g�lden�ren sker enligt 15 � delgivningslagen (1970:428), f�r r�tten f�rordna att g�lden�rens egendom s�tts under s�r� skild v�rd. Kostnaden f�r v�rden skall betalas av borgen�ren. 18 � Om g�lden�ren f�re f�rhandlingen medger en borgen�rs konkursan� s�kan, skall r�tten genast pr�va ans�kningen. Om r�tten med h�nsyn till tillg�ngliga upplysningar eller av n�gon annan anledning finner att det finns s�rskilda sk�l mot antagandet att g�lden�ren �r insolvent, skall konkursans�kningen dock pr�vas vid f�rhandlingen. R�tten skall genast underr�tta g�lden�ren om detta. Beh�ver fr�gan om att f�rs�tta g�lden�ren i konkurs inte pr�vas vid f�rhandlingen, skall denna st�llas in och b orgen�ren genast underr�ttas om detta. 19 � Uteblir borgen�ren fr�n f�rhandlingen, skall �rendet avskrivas, om inte g�lden�ren medger ans�kningen. Ans�kningen f�r pr�vas slutligt �ven om g�lden�ren uteblir fr�n f�r� handlingen. 20 � En f�rhandling d�r fr�gan om att f�rs�tta g�lden�ren i konkurs skall pr�vas f�r skjutas upp p� en parts beg�ran n�r det finns s�rskilda omst�n� digheter. Uppskov f�r dock inte utan synnerliga sk�l meddelas, om s�kan� den mots�tter sig det. Endast om det �r n�dv�ndigt f�r uppskovet g�ras l�ngre �n fyra veckor. 21 � Om flera konkursans�kningar mot samme g�lden�r �r anh�ngiga samtidigt och om en annan ans�kan bifalls �n den som kom in f�rs t, skall det vad g�ller fr�gor som �r beroende av tiden f�r konkursans�kan anses som om konkursbeslutet har grundats p� den ans�kan som kom in f�rst. 22 � En konkursans�kan f�r inte �terkallas sedan beslut om konkurs har meddelats. �ven om g�lden�ren sj�lv har ans�kt om konkursen eller 1545 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 medgett en borgen�rs konkursans�kan, skall dock h�gre r�tt u beslutet, om g�lden�ren efter att ha �verklagat visar att han �r solvent' > ' i 23 � I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r kostnader vid pr�vning av^en /V borgen�rs konkursans�kan g�ller 18 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mplig^ delar. Best�mmelsen i 18 kap. 2 � ska ll dock inte till�mpas. Borgen�ren f�r utan hinder av 14 � samma kapitel i konkursen g�ra g�llande fordran p� ers�ttning f�r s�dana kostnader i den ordning som g�ller f�r andra fordring� ar. �tg�rder vid konkursbeslut m.m. 24 � N�r ett beslut om konkurs meddelas, skall tingsr�tten 1. genast best�mma tidpunkt f�r det sammantr�de vid vilket g�lden�ren skall avl�gga bouppteckningsed (edg�ngssammantr�de), 2. snarast utse f�rvaltare, 3. kalla g�lden�ren, f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borgen�r som har gjort k onkursans�kningen till edg�ngssammantr�det. Konkursbeslutet skall genast kung�ras. Genom kung�relsen kallas �vri� ga borgen�rer till edg�n gssammantr�det. Kallelsen till g�lden�ren enligt f�rsta stycket 3 skall delges. 25 � Om h�gre r�tt upph�ver ett beslut om konkurs, skall tingsr�tten genast kung�ra den h�gre r�ttens beslut. Egendomen i boet skall �ters t�l� las till g�lden�ren i den m�n den inte beh�vs f�r betalning av konkurskost- nadema och andra skulder som boet har �dragit sig. �verflyttning av en konkurs 26 � Om det sedan ett beslut om konkurs har meddelats finns synnerliga sk�l f�r att handl�gga konkursen p� n�gon annan ort, kan r�tten efter samr�d med tingsr�t ten p� den andra orten best�mma att konkursen skall handl�ggas av den senare domstolen. 3 kap. Verkningar av konkurs G�lden�rens f�rlust av sin r�dighet 1 � Sedan ett beslut om ko nkurs har meddelats, f�r g�lden�ren inte r�da �ver egendom som h�r till konkursboet. Han f�r inte heller �ta sig s�dana f�rbindelser som kan g�ras g�llande i ko nkursen. 2 � En r�ttshandling mellan g�lden�ren och n�gon annan som f�reta s senast dagen efter den d� kung�relsen om konkursbeslutet var inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar skall utan hinder av vad som s�gs i 1 � g�lla, om det inte visas att den andre k�nde till beslutet eller att det f�rekom omst�ndigheter som gav honom sk�lig anledning att anta att g�lden�ren var f�rsatt i kon kurs. �verl�telse av eller annat f�rfogande �ver egendom som p� grund av detta skall g�lla, skall likv�l, om konkursboet utan osk�ligt uppeh�ll yrkar det, g� �ter mot att boet ers�tter den andre vad han har utgett j�mte n�dv�ndig eller nyttig kostnad. Infriar n�gon en f�rpliktelse mot g�lden�ren efter den tidpunkt soin J545 anges i f�rsta stycket, skall det tillgodor�knas honom, om det av omst�n'- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> digheterna framg�r att han var i god tro. En upps�gning eller annan SFS 1987:672 liknande r�ttshandling som f�retas mot eller av g�lden�ren efter sagda tidpunkt skall g�lla, om det av omst�ndigheterna framg�r att den andre var i god tro och det �r uppenbart osk�ligt att r�ttshandlingen blir ogiltig mot konkursboet. Det finns s�rskilda best�mmelser om verkan av g�lden�rens �verl�telse eller pants�ttning av l�pande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra j�m� f�rbara v�rdehandlingar. Egendom som ing�r i ett konkursbo 3 � Till ett konkursbo r�knas, i den m�n in te n�got annat f�ljer av 2 �, all egendom som tillh�rde g�lden�ren n�r konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som �r s�dan att den kan utm�tas. Till konkursboet r�knas �ven den egendom som kan tillf�ras boet genom �tervinning enligt 4 kap. 4 � G�lden�ren f�r beh�lla l�n o ch inkomst som vid utm� tning j�mst�lls med l�n, om beloppet inte betalts ut vid kon kursens b�rjan, samt inkomst av s�dant slag som g�lden�ren f�rv�rvar d�refter. Detta g�ller dock inte i den m�n inkomsten, efter skatteavdrag, uppenbart �verstiger vad som beh�vs f�r g�lden�rens och hans familjs underh�ll samt f�r annan under� h�llsskyldighet som g�lden�ren har. Om r�tten till pension eller livr�nta �r s�dan att den kan utm�tas, f�r konkursboet f�rfoga �ver den. Vad som s�gs om l�n till�mpas ocks� i fr�ga om periodiskt utg�ende ers�ttning f�r utnyttjande av r�tt till litter�rt eller konstn�rligt verk eller annat s�dant. G�lden�ren �r skyldig att underr�tta f�rvaltaren om s�dan inkomst som avses i f�rsta och andra styckena. Vill f�rvaltaren g�ra anspr�k p� inkoms� ten, skall han underr�tta arbetsgivare eller annan som skall utge f�rm�nen. Innan s�dan underr�ttelse har l�mnats f�r f�rfallet belopp betalas ut till g�lden�ren. 5 � G�lden�ren har r�tt att av konkursboet f� ut s�dan egendom som enligt 5 kap. 1, 2 och 4 �� uts�kning sbalken undantas fr�n utm�tning. I st�llet f�r 5 kap. 1 � 7 uts�kningsbalken g�ller att, om n�gon annan utv�g till f�rs�rjning saknas, n�dv�ndigt underh�ll f�r betalas av konkurs� boet till g�lden�ren och hans familj eller annan underh�llsber�ttigad under en m�nad fr�n den dag d� beslutet om konkurs meddelades eller, om det finns synnerliga sk�l f�r det, under l�ngre tid. I ett d�dsbos konkurs tillkommer en s�dan f�rm�n som avses i f �rsta stycket den d�des efterlevande familj. I st�llet f�r andra stycket g�ller 18 kap. 5 � andra stycket �rvdabalken. 6 � Tvister mellan f�r valtaren och g�lden�ren eller annan i fr�gor som avses i 4 och 5 �� skall pr�vas av tillsynsmyndigheten p� ans�kan av f�rvaltaren, en borgen�r, g�lden�ren eller en underh�llsber�ttigad. Myn� digheten skall inh�mta yttranden i den omfattning som beh�vs f�r pr�v� ningen. Myndighet ens beslut g�ller omedelbart, �ven om det �verklagas. Beslutet skall efter ans�kan �ndras, om senare upplysta omst�ndigheter eller �ndrade f�rh�llanden motiverar det. 1547 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 Tillsynsmyndighetens beslut i et t �rende som avses i f�rsta s �verklagas av den vars r�tt ber�rs av beslutet. I fr�ga om s�dan b�s talan till�mpas best�mmelserna i uts�kn ingsbalken om besv�r �ver ning av l�n. Utm�tning vid konkurs . 7 � Sedan beslut om konkurs har meddelats, f�r egendom som h�r till; konkursboet inte utm�tas f�r fordran hos g�lden�ren. Om det �nd� sker, �r �tg�rden utan verkan. ^ Utan hinder av konkurs f�r �nd� egendom, i vilken pantr�tt f�r viss fordran g�ller, utm�tas f�r fordringen. 8 � Har utm�tning hos g�lden�ren skett innan beslut om konkurs med de� lats, skall verkst�lligheten fortg� utan hinder av konkursen, om inte n�got annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Om utm�tningss�kanden inte hade pantr�tt och om d en f�rm�nsr�tt som han har vunnit genom utm �t� ningen skall g� �ter, skall belopp, som enligt uts�kningsbalken skulle ha betalts till utm�tningss�kanden eller annan borgen�r som inte hade pant� r�tt, i st�llet redovisas till f�rvaltaren. Verkst�lligheten skall p� beg�ran av f�rvaltaren uppskjutas, om det beh�vs f�r att borgen�rers r�tt skall kunna tas till vara eller om det finns n�gra andra synnerliga sk�l f�r det. Uppskov f�r beg�ras �ven av en borgen�r vars r�tt kan bero d�rav. Om en auktion �r utsatt, skall konkurs� boet betala den kostnad som blir onyttig genom uppskovet. Hade utm�tningss�kanden inte pantr�tt och skall den f�rm�nsr�tt som han har vunnit genom utm�tningen g� � ter, skall �ven utm�tningen g� �ter om f�rvaltaren beg�r det innan egendomen har blivit s�ld. R�tteg�ng vid konkurs m. m. 9 � P�g�r en r�tteg�ng mellan g�lden�ren och n�gon annan om s�da n egendom som h�r till konkursboet, f�r konkursboet �verta g�lden�rens talan. Om boet, trots att det har underr�ttats om r�tteg�ngen, inte �vertar g�lden�rens talan, skall egendomen anses inte tillh�ra konkursboet. Egen� domen f�r inte s� l�nge konkursen p�g�r utm�tas f�r en fordran som kan g�ras g�llande i konkursen. Om konkursboet �vertar g�lden�rens talan, till�mpas betr�ffande boets skyldighet att svara f�r r�tteg�ngskostnad vad som i r�tteg�ngsbalken f�reskrivs om den till vilken �verl�telse har �gt rum' enligt 13 kap. 7 � samma b alk. F�rs talan mot g�lden�ren ang�ende en fordran som kan g�ras g�llande i konkursen, f�r konkursboet intr�da i r�tteg�ngen vid sidan av g�l den�ren. G�lden�ren skall underr�tta domstolen om konkursen i de fall som avses i f�rsta och andra styckena. Domstolen skall l�mna konkursboet medde^ lande om r�tteg�ngen. 10 � Anser f�rvaltaren att ett f�rlikningsanbud ang�ende en os�ker eller tvistig tillg�ng b�r antas, f�r g�lden�ren sj�lv med skyldighet att l�mna redovisning till kon kursboet utf�ra tvisten, om han st�l ler s�kerhet f�r vnd 1548 som bjuds genom f�rlikningen. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. �tervinning till konkursbo SFS 1987:672 Inledande best�mmelser 1 � �tervinning till konkursbo f�r p� beg�ran av boet ske i enlighet med vad som anges i detta kapitel. �tervinning f�r dock inte ske av 1. betalning av skatt eller avgift s om avses i 1 � lagen (1971:1072) om f�rm�nsber�ttigade skattefordringar m. m., om fordringen var f�rfallen till betalning, 2. betalning av eller f�rm�nsr�tt f�r underh�llsbidrag enligt �ktenskaps- eller f�r�ldrabalken, om bidragsbeloppet var f�rfallet till betalning och den underh�llsber�ttigade inte har gynnats p� ett otillb�rligt s�tt. 2 � Med fristdag avses dagen d� ans�kningen om g�lden�rens f�rs�ttan� de i konkurs kom in till tingsr�tt en. Har god man f�rordn ats enligt ackordslagen (1970:847) avses med frist� dag i st�llet dagen f�r ans�kningen om detta, s�vida konkursans�kningen har gjorts inom tre veckor fr�n det att verkan av godmansf�rordnandet f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr�gan avgjordes. Har ett d�dsbo avtr�tts till f�rvaltning av boutredningsman avses med fristdag dagen f�r ans�kningen om detta, s�vida boutredningsman har f�rordnats senare �n tre m�nader f�re den dag som annars skulle anses som fristdag. 3 � Som n�rst�ende till g�lden�ren anses den som �r gift med g�lden�ren eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller nedstigande led till g�lden�ren eller �r besv�grad med honom i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att den ene �r gift med den andres syskon samt den som p� annat s�tt st�r g�lden�ren personligen s� rskilt n�ra. Som n�rst�ende till en n�ringsidkare eller en juridisk person anses vidare 1. den som har en v�sentlig gemenskap med n�ringsidkaren eller den juridiska personen som �r grundad p� andelsr�tt eller d�rmed j�mf�rligt ekonomiskt intresse, 2. den som i nte ensam men tillsammans med en n�rst�ende till honom har s�dan gemenskap med n�ringsidkaren eller den juridiska personen som s�gs under 1, 3. den som genom en ledande st�llning har ett best�mmande inflytande �ver ve rksamhet som n�ringsidkaren eller den juridiska personen bedri� ver, 4. den som �r n�rst�ende till n�gon som enligt 1-3 �r n�rst�ende. 4 � Avh�ndelse av fast egendom anses inte ha �gt rum f� rr�n lagfart har s�kts. F�ruts�ttningar f�r �tervinning 5 � En r�ttshandling, varigenom p� ett otillb�rligt s�tt en viss b orgen�r har gynnats framf�r andra eller g�lden�rens egendom har undandragits borgen�rerna eller hans skulder har �kats, g�r �ter, om g�lden�ren var eller genom f�rfarandet, ensamt eller i f�rening med annan omst�ndighet, 1549 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 blev insolvent samt den andre k�nde till eller borde ha k�nt till g�ld insolvens och de omst�ndigheter som gjorde r�ttshandlingen otill N�rst�ende till g�lden�ren skall anses ha s�dan k�nnedom som, f�rsta stycket, om det inte g�rs sannolikt att han varken hade eller ha haft s� dan k�nnedom. I " ' Om r�ttshandlingen �gde rum mer �n fem �r f�re fristdagen, g�r den �tpr, endast n�r den har g�llt n�gon n�rst�ende till g�lden�ren. /'"Jf; 6 � En g�va g�r �ter, om den har fullbordats senare �n sex m�nader f�re, fristdagen. En g�va som har fullbordats dessf�rinnan men senare �n ett �r eller, n�r den har skett till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren, tre � r f�re fristdagen g�r �ter, om det inte visas att g�lden�ren efter g�van hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder. F�rsta stycket g�ller �ven k�p, byte eller annat avtal, om det med h�nsyn till missf�rh� llandet mellan u tf�stelserna p� �mse sidor �r uppen� bart, att avtalet delvis har egenskap av g�va. Underst�d och sedvanliga g�vor som inte stod i missf�rh�llande till g�lden�rens ekonomiska f�rh�llanden �r undantagna fr�n �tervinning en� ligt denna paragraf. 7 � Bodelning mellan g�lden�ren och hans make eller dennes d�dsb�i vid vilken g�lden�ren har eftergett sin r�tt i avsev�rd m�n eller avst�tt fr�n egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut p� hans lott, g�r i motsvarande m�n �ter, om bodelningshandlingen har kommit in till r �tteri senare �n tre �r f�re fristdagen och det inte visas att g�lden�ren efte r bodelningen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvara� de hans skulder. Vad som s�gs i f�rsta stycket om det fallet att g�lden�ren har avst�tt fr�n egendom mot att en fo rdran mot honom har lagts ut p� hans lott g�ller inte, om egendomen utgjorde makarnas gemensamma bostad eller bohag och �vertogs av den andra maken med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 8 � �ktenskapsbalken. 8 � Betalning av l�n, arvode eller pension, som har skett senare �n sex m�nader f�re fristdagen och som uppenbart �versteg vad som kunde anses sk�ligt med h�nsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens l�nsamhet och omst�ndigheterna i �vrig t, g�r �ter till belopp motsvara nde �verskottet. Har betalningen skett dessf�rinnan men se nare �n ett �r eller, n�r den skett till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren, tre �r f�re fristdagen, g�r den �ter i m otsvarande m�n, om det inte visas att g�lden�ren efter betal� ningen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder. 9 � �verf�ring av medel till pe nsionsstiftelse, som har skett senare riij sex m�nader f�re fristdagen och som har medf�rt att stiftelsen f�tt �vcj"- skott p� kapitalet, g�r �ter till belopp motsvarande �verskottet, Har �vcr^' f�ringen skett dessf�rinnan men senare �n ett �r eller, n�r �tg�rden v�scnl-' ligen har gynnat g�lden�ren eller n�rst�ende till honom, tre �r f�re frisf- 1550 dagen, g�r den �ter i mo tsvarande m�n, om det inte visas att g�ldcn�rcli' � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> efter �verf�ringen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart mot- SFS 1987:672 svarade hans skulder. �verf�ring till pensionsstiftelse i annat fall �n som s�gs i f� rsta stycket g�r �ter, om �verf�ringen har skett senare �n tre m�nader f�re fristdagen. Har �verf�ringen v�sentligen gynnat g�lden�ren eller n�rst�ende till ho� nom, g�r den o cks� �ter, om �tg�rden har skett dessf�rinnan men s enare �n tv� �r f�re fristdagen och det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden blev insolvent. �verf�ring av medel till personalstiftelse g�r �ter, om �verf�ringen har skett senare �n sex m�nader f�re fristdagen. Har �verf�ringen skett dess� f�rinnan men s enare �n ett �r eller, n�r �tg�rden v�sentligen har gynnat g�lden�ren eller n�rst�ende till honom, tre �r f�re fristdagen, g�r den �ter, om det inte visas att g�lden�ren efter �verf�ringen hade kvar utm�tnings� bar egendom som uppen bart motsvarade hans skulder. Om r�tt att i s�rskilda fall �terkr�va f�rs�kringspremier m. m. finns det f�reskrifter i 117 � lagen (1927:7 7) om f�rs�kringsavtal. 10 � Betalning av en skuld, som har skett senare �n tre m�nader f�re fristdagen och som har gjorts med annat �n sedvanliga betalningsmedel, i f�rtid eller med belopp som avs ev�rt har f�rs�mrat g�lden�rens ekonomis� ka st�llning, g�r �t er, om den inte med h�n syn till omst�ndigheterna �nd� kan anses som ordin�r. Har betalningen skett till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren dessf�r innan men senare �n tv� �r f�re fristdagen, g�r den �ter, om det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden blev insolvent. Vad som i f�rsta stycket s�gs om �tervinning av betalning till�mpas ocks� n�r kvittning har skett, om borgen�ren enligt 5 kap. 15 eller 16 � inte hade varit ber�ttigad att kvitta i konkursen. 11 � Betalning f�r en v�xel eller en check g�r �ter i de fall som avses i 10 � endast i de n m�n den som mottog betalningen hade kunnat v�gra att g�ra det utan att f�rlora v�xel- eller checkr�tt mot n�gon annan hos vilken han kunde erh�lla t�ckning. Om �tervinning av en betalning �r utesluten till f�ljd av vad som s�gs i f�rsta stycket, �r den som skulle ha burit den slutliga f�rlusten om betal� ningen hade uteblivit skyldig att utge ers�ttning under samma f�ruts�tt� ningar som hade g�llt f�r �tervinning, om betalningen hade skett till honom som borgen�r. 12 � S�kerhet som g�lden�ren har �verl�mnat senare �n tre m�nader f�re fristdagen g�r �ter, om den inte var betingad vid sk uldens tillkomst eller inte har �verl�mnats utan dr�jsm�l efter skuldens tillkomst. Har s�kerheten �verl�mnats till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren dess� f�rinnan men sen are �n tv� �r f�re fristdagen, g�r den �ter under angivna f�ruts�ttningar, om det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden blev insolvent. Med �verl�mnande av s�kerhet j�mst�lls annan �tg�rd av g�lden�ren eller borgen�ren som �r avsedd att trygga borgen�rens r�tt. N�r s�kerheten f�ruts�tter inskrivning, skall dr�jsm�l som s�gs i f�rsta � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 stycket anses f�religga om ans�kan har gjorts senare �n p� den i ningsdag som intr�ffar n�st efter tv� veckor fr�n skuldens tillkomstyj 13 � F�rm�nsr�tt eller betalning som en borgen�r har vunnit gch�m ' utm�tning g�r �ter, om f�rm�nsr�tten har intr�tt senare �n tre m�n�clw f�re fristdagen. Har utm�tningen skett till f�rm�n f�r n�gon som �r n�fsl�- ende till g �lden�ren, g�r f�rm�nsr�tten eller betalningen ocks� �ter, om f�rm�nsr�tten har intr�tt dessf�rinnan men senare �n tv� �r f�re fristdagen och det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden ble v insolvent. F�rm�nsr�tt p� grund av betalningss�kring g�r �ter, om f�rm�n sr�tten har intr�tt senare �n tre m�nader f�re fristdagen. Verkan av �tervinning 14 � Vid �tervinning skall den egendom som g�lden�ren har utgett �t er- b�ras till konkursboet. Den som har l�mnat g�lden�ren n�got vederlag f�r egendomen har r� tt att �terf� vad han h ar utgett. Detta g�ller dock inte ett s�dant vederlag som inte har kommit boet till godo, om den som l�mnade vederlaget hade eller borde ha haft k�nnedom om att g�lden�rens avsikt var att undanh�lla borgen�rerna detta. Finns den egendom som skall �terb�ras enligt f�rsta eller andra stycjket inte i beh�ll, skall ers�ttning f�r dess v�rde utges. �r �terb�ring av viss egendom f�renad med s�rskild ol�genhet f�r den f�rpliktade, kan det medges honom att utge ers�ttning i egendomens st�lle. 15 � Den som �r skyldig a tt �terb�ra egendom skall �ven utge den a v� kastning som bel�per p� tiden efter det att �tervinning p�kallades. Utg�rs egendomen av ett penningbelopp eller skall ers�ttning utges f�r egendo� mens v�rde, utg�r r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) till och med d en dag d� skyldighet att �te rb�ra beloppet eller utge ers�ttningen intr�der och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter. Skall n�gon �terb� ra egendom vid �tervinning enligt 5 �, kan han f�rkla� ras skyldig att utge �ven avkastning som bel �per p� tiden fr�n det att ha n mottog egendomen till dess a tt �tervinning p�kallades. R�nta f�r s�dan tid ber�knas enligt 5 � r�ntelagen. Den som har lagt ned n�dv�ndig eller nyttig kostnad p� egendom som �terb�rs har r�tt till ers�ttn ing f�r denna, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det. �tervinns en s�kerhet som grundas p� inteckning, skall intecknings� handlingen �terst�llas eller, om den beh�vs som bevis f�r fordringen, tillhandah�llas f�r utbyte eller d�dning av inteckningen. Kan det inte s ke, skall ers�ttning utges. 16 � Har tredje man st�llt egendom som s �kerhet f�r en f�rplikt else av g�lden�ren och �terf�tt s�kerheten sedan g�lden�ren har fullgjort f�rplik� telsen, �r den som har �terst�llt s�kerheten inte skyldig att vid �ter vinning �terb�ra mer �n vad som �verstiger s�kerhetens v�rde, om han inte k an �terf� denna och inte heller, n�r han �terst�llde s�kerheten, k�nde till cll^i' 1552 borde ha k�nt till g�lden �rens insolvens. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tredje man �r skyldig att till bo rgen�ren eller, om konkursboet beg�r SFS 1987:672 det, direkt till boet p� nytt utge s�kerheten eller ers�tta dess v�rde under samma f�ruts�ttningar som skulle ha g�llt f�r �tervinning av fullg�relsen, om den i st�llet h ade skett till honom. F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� n�r tredje man har ing�tt borgen f�r g�lden�rens f�rpliktelse och g�lden�ren har fullgjort f�rpliktel� sen. 17 � Skyldighet f�r n�gon annan �n konkursboet att enligt 14, 15 eller 16 � utge egendom eller ers�ttning, �terst�lla eller tillhandah�lla en inteck� ningshandling eller p� nytt st�lla s�kerhet eller borgen kan j�mkas, om det finns synnerliga sk�l. 18 � Om egendom som kan �tervinnas har �verl�tits till annan, har konkursboet samma r�tt till �tervinning mot denne, om han k�nde till eller borde ha k�nt till de omst�nd igheter som grundar denna r�tt. Talan om �tervinning m .m. 19 � F�rvaltaren f�r p�kalla �tervinning 1. genom att v�cka talan vid allm�n domsto l, 2. genom att g�ra anm�rkning mot bevakning eller i samband med utdelningsf�rfarandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings- eller f�rm�nsr�tt i konkursen eller 3. genom att g�ra inv�ndning mot annat yrkande som i r�tte g�ng fram� st�lls mot konkursboet. Om f�rvaltaren inte vill p�kalla �tervinning och inte heller ing�r f�rlik� ning i saken, far en borgen�r p�kalla �tervinning genom att v�cka talan vid allm�n domstol. F�r �terg�ng av f�rm�nsr�tt som har vunnits genom utm�tning eller genom betalningss�kring beh�vs inte n�gon s�rskild �tg�rd. 20 � Talan vid allm�n domstol om �tervinning f� r v�ckas inom ett �r fr�n dagen f�r k onkursbeslutet. Talan f�r �ven v�ckas inom sex m�nader fr�n det att anledning d�rtill blev k�nd f�r konkursboet. Har g�lden�ren avh�nt sig fast egendom e ller �r det fr�ga om �terg�ng av en bodelning, f�r talan �ven v�ckas inom sex m�nader fr�n den dag d� lagfart s�ktes eller bodel� ningshandlingen gavs in till r �tten. En borgen�r som f�r talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaden men har r�tt att f� ers�ttning f�r denna av boet, i den m�n kostnaden t�cks av vad som har kommit boet till godo genom r�tt eg�ngen. 21 � Den som med anledning av �tervinning f�r en fordran i k onkursen beh�ver inte bevaka fordringen. Om utdelning har �gt rum. �r han vid �terb�ring till boet ber�ttigad att avr�kna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning enligt tidigare utdelningsf�rslag, om fordringen d� hade varit k�nd. Vid senare utdelning skall utdelning ber�knas f�r vad som kan �terst� av en s�dan fordran. 1553 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 5 kap. Fordringar i konkurs Fordringar som kan g�ras g�llande 1554 : .r f. 1 � I konkurs f�r endast en fordran som har uppkommit innan konkurs- r beslutet meddelades g�ras g�llande, om inte n�got annat f�ljer av 3, kapj,". ^ tUiC " En fordran f�r g�ras g�llande i konkurs �ven om den �r beroende^jav - villkor eller inte �r f�rfallen till betalning. . i - ' I 2 � I konkurs f�r inte fordran p� l�n, arvode eller pension g�ras g�llande i den m�n fordringe n uppenbart �verstiger vad som kan anses sk�ligt med h�nsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens l�nsamhet och omst�ndighe� terna i �vrigt. Den som enligt 4 kap. 3 � skall ans es som n�rst�ende till g�lden�ren f�r inte g�ra g�llande s�dan fordran i vidare m�n �n som kan anses sk�ligt med h�nsyn till vad som angetts i f�rsta stycket och inte i n�got fall f�r l� ngre tid tillbaka �n ett �r innan konkursans�kningen kom in till tingsr�tten. 3 � En fordran p� pension f�r i konkurs inte g�ras g�llande till den d el den betalas av en pensionsstiftelse. Fordringar med solidariskt betalningsansvar 4 � Har flera utf�st eller p� n�got annat s�tt �dragit sig solidariskt betal� ningsansvar och �r skulden delvis betald, skall utdelning f�r borgen�rens �terst�ende fordran i en solidariskt ansvarig g�lden�rs konkurs ber�knas p� fordringens belopp utan avdrag f�r avbetalning som en medg�lden�r har gjort, 1. om avbetalningen har skett genom ackord, konkurs eller annan f�rdel� ning av en insolvent medg�lden�rs bo, 2. om den har skett senare �n tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � a ngivna fristdagen eller 3. om och i den m�n avbetalningen har medf�rt r�tt f�r medg�lden�ren att s�ka tillbaka beloppet av konkursg�lden�ren (regressr�tt). Har konkursg�lden�ren infriat en medg�lden�rs regressfordran och �ger �tervinning d�rav inte rum, skall dock avdrag g�ras. Om utdelningen � verstiger borgen�rens �terst�ende fordran, skall �ver� skottet f�rdelas enligt vad som f �ljer av g�lden�rernas inb�rdes ansvarig� het f�r fordringen. Hur utdelning f�r en fordran hos ett handelsbolag ber�knas i en bolags� mans konkurs �r f�reskrivet i 2 kap. 20 � lagen (1980; 1102) om handelsbo� lag och enkla bolag. 5 � N�r avbetalning har skett p� en fordran f�r vilken flera �r solidariskt ansvariga och utdelning till borgen�ren enligt 4 � skall ber�knas p�;Ctt h�gre belopp �n den �terst�ende fordringen, skall utdelningen ber�knas gemensamt f�r borgen�ren och en medg�lden�r som har en regressfordran! ' Borgen�ren har f�retr�de till betalning framf�r medg�lden�ren. Omiflcra ^ medg�lden�rer har r�tt till betalning av det som �terst�r sedan borgcniirch . har f�tt sitt, skall �verskottet f�rdelas mellan dem enligt vad som f� ljprhj' g�lden�rernas inb�rdes ansvarighet f�r fordringen. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar �ven n�r en medg�lden�r g�r SFS 1987:672 g�llande en regr essfordran med anledni ng av vad han senare kan komma att betala ut�ver vad som b�r bel�pa p� honom. 6 � Om en borgen�r uppb�r utdelning i fall d� konkursg�lden�ren har st�llt s�kerhet i sin egendom f�r en regressfordran som en solidariskt ansvarig medg�lden�r kan f� mot honom, minskas medg�lden�rens r�tt att utnyttja s�kerheten med utdelningens belopp, i den m�n utdelningen har ber�knats p� belopp som svarar mot s�kerhetens v�rde. F�rsta stycket till�mpas ocks� n�r konkursg�lden�ren har en fordran hos medg�lden�ren som denne hade kunnat anv�nda till kvittning. 7 � Om en solidariskt ansvarig medg�lden�r har betalt skulden senare �n tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � angivna fristdagen, skall utdelning f�r den regressfordran som han d�rigenom har f�tt ber�knas p� samma belopp som skulle ha till�mpats i fr�ga om utdelning till borgen�ren om skulden inte hade betalts . Har n�gon annan solidariskt ansvarig medg�lden�r en reg� ressfordran med anledning av en tidigare avbetalning, skall dock utdelning� en f�rdelas mellan medg�lden�rerna enligt vad som f�ljer av g�lden�rernas inb�rdes ansvarighet f�r fordringen. 8 � Om en solidariskt ansvarig g�lden�r har f�rsatts i konkurs och om den konkursen inte har avslutats innan en medg�lden�r f�rs�tts i konkurs, har den f�rres konkursbo r�tt till andel i �verskott enligt 4 � tredje stycket �ven om regressfordringen inte har bevakats i me dg�lden�rens konkurs, 9 � Vad som s�gs i 4-8 �� om solidariskt betalningsansvar till�mpas ocks� i d e fall d �r borgen�ren har f�tt pant eller annan s�kerhet i tredje mans egendom. Vissa fordringar som �r beroende av villkor 10 � �r en fordran beroende av ett villkor som inneb�r att borgen�ren inte har r�tt att utf� fordringsbeloppet om inte viss omst�ndighet intr�ffar, skall utdelning f�r fordringen inte ber�knas i ett utdelningsf�rslag, om det saknas anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas. Ber�kning av r�nta p� fordringar under konkurs m.m. 11 � F�r en fordran som �r f�renad med f�rm�nsr�tt och som l�per med r�nta skall r�nta ber�knas till den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas eller, om medlen betalas ut i f�rs kott, dagen f�r utbetalningen. Om en fordran som �r f�renad med f�rm�nsr�tt men som inte l�per med r�nta hade kunnat g�ras r�nteb�rande genom delgivning av st�mning eller av ans�kan om lags�kning eller betalningsf�rei�ggande, skall r�nta f�r den ber�knas enligt 5 � r� ntelagen (1975:635) fr�n dagen f�r konkursbeslutet, om fordringen d� var f�rfallen till betalning och annars fr�n den senare dag d� fordringen f�rfa ller till betalning. R�ntan skall ber�knas till dag som avses i f�rsta stycket. F�r fordringar utan f�rm�nsr�tt ber�knas fr�n dagen f�r konkursbeslutet r�nta mellan b orgen�rerna endast om b oet r�cker till betalning av mer �n beloppet av alla fordringar i k onkursen utan f�rm�nsr�tt, i f�rekommande J555 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 fall inber�knat vid konkursbeslutet upplupen r�nta. R�ntan besl�tns^ till�mpning av f�rsta och andra styckena. " 1556 12 � F�r en fordran som inte l�per med r�nta f�re f�rfallodagen skafl' utdelning ber�knas endast p� det belopp som efter fem procents �rlig r�nt� ' utg�r fordringens v�rde nedan angiven dag, om fordringen d� inte yar f�rfallen, n�mligen 1. om fordringen utg�r fullt eller med f�rm�nsr�tt, den dag d� utdelnings-| f�rslaget uppr�ttas, " 2. om fordringen inte �r f�renad med f �rm�nsr�tt och inte utg�r fullt, dagen f�r konkursbeslutet. Betalas medel ut i f� rskott till borgen�ren f�r en fordran som avses i f�rsta stycket 1 och var fordringen d� inte f�rfallen, skall utdelningen i, st�llet ber�knas efter fordringens v�rde p� betalningsdagen. V�rdering av vissa fordringar 13 � En fordran avseende en f�rm�n som inte utg�r i pengar skall vid , utdelning uppskattas till sk�ligt belopp . En fordran p� pension som inte �r f�rfallen till betalning den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas skall uppskattas till det belopp som mo tsva� rar upplupen del av pensionsutf�stelsen den dagen. Uppskattningen sken med ledning av 2 och 3 �� lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�s: telse m. m. En fordran p� r�nta eller annan f�rm�n som skall utg� un der n�gons livstid och som inte �r f�rfallen till betalning den dag d� utdelnings� f�rslaget uppr�ttades skall uppskattas med ledning av 3 � angiv na lag. En fordran i u tl�ndskt myntslag skall ber�knas efter den kurs som g�ller den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas. Betalas medel ut i f�rskott ti ll borgen�ren, sker ber�kningen efter kursen p� betalningsdagen. 14 � Om en g�lden�r som i en konkurs har f�tt ackord �terigen blir f�rsatt i konkurs innan ackordet har fullgjorts, har en borgen�r vars ford� ran har satts ned genom ackordet r�tt till utdelning f�r fordringens hela ursprungliga belopp med a vdrag f�r vad han redan har uppburit. Han far dock inte uppb�ra mer �n vad han har r�tt till enligt ackordet. F�rsta stycket till�mpas ocks� n�r g�lden�ren har f�tt ackord enligt ackordslagen (1970:847). Kvittning i konkurs 15 � En fordran hos g�lden�ren som f�r g�ras g�llande i konkursen kan av borgen�ren anv�ndas till kvittning mot en fordran som g�lden�ren hade mot honom n�r konkursbeslutet meddelades. Detta g�ller dock inte bm kvittning var utesluten utom konkurs p� grund av fordringarnas beskaffeiij;. het. �r en fordran beroende av ett villkor som inneb�r att borgen�ren harrntt att f� ut fordringsbeloppet endast om viss omst�ndighet intr�ffar, sk all borgen�ren fullg�ra sin f�rpliktelse trots att han annars hade haft r�tt a tt kvitta. Om han f�re den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas visar att villkoret har uppfyllts, har han emellertid r�tt att �terf� motsvaranclc belopp i den m�n det inte �verstiger vad han har att fordra. Finns (ket h � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett f�r SFS 1987; 672 borgen�ren ber�knat belopp avs�ttas n�r utdelningsf�rslaget uppr�ttas. 16 � En fordran mot g�lden�ren som har f�rv�rvats genom en �verl�telse fr�n tredje man senare �n tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � angivna fristdagen f�r inte anv�ndas till k vittning mot en fordran som g�lden�ren hade n�r borgen�ren f�rv�rvade sin fordran. Detsamma g�ller om en fordran mot g�lden�ren har f�rv�rvats tidigare genom s�dan �verl�telse och borgen�ren d� hade sk�lig anledning att anta att g�lden�ren var in� solvent. En borgen�r som har satt sig i skuld till g�lde n�ren under s�dana om� st�ndigheter att det �r att j�mst�lla med en betalning med annat �n sedvan� liga betalningsmedel f�r inte kvitta i den m�n en s�dan betalning hade kunnat bli f�rem�l f�r �tervinning. 17 � En fordran p� ers�ttning som tillkommer en borgensman eller n�gon annan med anledning av en f�rpliktelse som han har infriat (regressford� ran) anses vid till�mpningen av 15 och 16 �� ha f�rv�rvats n�r hans f�rpliktelse grundades. �ven om bevakningsf�rfarande �ger rum i k onkursen, beh�ver en bor� gen�r som har r�tt att kvitta inte bevaka sin fordran i den m�n den t�c ks av g�lden�rens fordran. N�r kvittning inte f�r ske, f�r borgen�ren trots det p� sin skuld avr�kna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning i konkursen, om hans fordran intill skuldbeloppet hade bevakats i r�tt tid. �verl�ter boet en fordran s� att en borgen�r d�rigenom f�rlorar r�tten till kvittning, skall boet go ttg�ra borgen�ren f�r detta. 6 kap. G�lden�rens skyldigheter m. m. F�rbud mot n�ringsverksamhet under konkurs 1 � En g�lden�r som �r en fysisk person f�r inte under konkursen driva n�ringsverksamhet som medf�r bokf�ringsskyldighet enligt bokf�ringsla� gen (1976:125). Verksamhet som inneb�r ut�vning av r�ttighet som avses i 2 kap. 1 � regeringsformen eller 1 kap. 1 �, 4 kap. 1 �, 6 kap. 1 � eller 13 kap. 5 � tryckfrihetsf�rordningen omfattas dock inte av f�rbudet. Om n�ringsf�rbud efter s�rskild pr�vning finns det best�mmelser i lag en (1986:436) om n�ringsf�rbu d. Upplysnings- och n�rvaroplikt u nder konkurs 2 � G�lden�ren skall ge r�tten, tillsynsmyndigheten, f�rvaltare och granskningsm�n de upplysningar om boet som de beg�r. G�lden�ren skall f�r f�rvaltaren redog�ra f�r boet och p� beg�ran av f�rvaltaren n�rvara vid bouppteckningsf�rr�ttningen. �r g�lden�ren en juridisk person oc h finns det flera st�llf�retr�dare, g�ller denna skyldighet dock inte f�r en s�dan st�llf�retr�dare vars n�rvaro f�rvaltaren anser sakna betydelse f�r boutredningen. Vid f�rlikningssammantr�de och sammantr�de f�r pr�vning av ackords� f�rslag skall g�lden�r en n�rvara, om han inte har laga f�rfall eller r�tten medger att han uteblir. Att g�lden�ren uteblir fr�n ett sammantr�de hindrar inte att de �renden som skall f�rekomma p� sammantr�det handl�ggs. 1557 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 Bouppteckningsed ' 3 � G�lden�ren skall inf�r r�tten avl�gga bouppteckningsed. Han s g�ra de till�gg till eller �ndringa r i boupptecknin gen som han anser beh�vj och med ed betyga att bouppteckningen med gjorda till�gg eller �nd ringar �r riktig, s� att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utel�mnats eller upptagits n�gon tillg�ng eller skuld. �r g�lden�ren en juridisk person och finns flera st�llf�retr�dare, beh�� ver bouppteckningsed inte avl�ggas av en s�dan st�llf�retr�dare vars ed� g�ng f�rvaltaren anser sakna betydelse f�r boutredningen. ' t, 4 � Bouppteckningseden skall avl�ggas vid ett edg�ngssammantr�de, Edg�ngssammantr�det skall h�llas tidigast en och senast tv� m�nader efter konkursbeslutet. Sammantr�det f�r dock h�llas senare, om det �r n�dv�n� digt med h�nsyn till kon kursboets omfattning och beskaffenhet. Om g�lde� n�ren �r f�rhindrad av laga f�rfall att avl�gga eden vid edg�ngssammantr� det eller om bouppteckningen d� �nnu inte har kommit in till r�tte n, skall r�tten s� snart f�rfallet upph�r eller bouppteckningen kommer in geno m delgivning kalla g�lden�ren att fullg�ra edg�ngen. Edg�ngssammantr�det skall trots det h�llas p� utsatt tid. N�r det finns anledning till det f�r r�tten besluta att g�lden�ren ska ll avl�gga eden inf�r en annan tingsr�tt. �r g�lden�ren sjuk f�r eden avl�ggas d�r han vistas. Edg�ngen f�r inte fullg�ras f�re edg�ngssammantr�det. 5 � N�r det �ligger en f�rmyndare att avl�gga bouppteckningsed �r �ven den omyndige, om han har fyllt femton �r, skyldig att p� yrkande av f�rvaltaren eller en borgen�r avl�gga eden. Detta g�ller dock inte om de t finns s�dana s�rskilda omst�ndigheter att anledning till edg�ngen saknas. Annan �n g�lden�ren �r skyldig att p� yrkande av f�rvaltaren eller en borgen�r avl�gga bouppteckningsed eller beediga viss uppgift i bo uppteck� ningen, om det kan antas att s�dan edg�ng �r av betydelse f�r boutredning� en. N�r ett yrkande om edg�ng enligt denna paragraf har framst�llts, skall r�tten kalla f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten och den som avses med yr � kandet till f�rhandling inf�r r�tten. Har yrkandet framst�llts av en borge� n�r, skall �ven denne kallas. Kallelsen till den som avses med yrkandet skall delges. Bifalls yrk andet, skall edg�ngen fullg�ras genast om det l�mpligen kan ske eller vid den senare tidpunkt som r�tten best�mmer. I fr�ga om edg�ngens fullg�rande g�ller 4 � andra stycket. Tv�ngsmedel m.m. 6 � G�lden�ren f�r inte efter det att konkursbeslutet har meddelats och innan han har avlagt bouppteckningsed bege sig utomlands utan r�ttens medgivande. Om det senare under konkursen finns sk�l att befara att g�lden�ren genom att l�mna landet undandrar sig skyldighet som f�r e� skrivs i denna lag, f�r f�rbud meddelas honom att resa utomlands. Byter g�lden�ren vistelseort, skall han meddela f�rvaltaren var han vistas. Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren �sidos�tter ett f�rbud att resa 1558 utomlands, f�r g�lden�ren �l�ggas att l�mna ifr�n sig sitt pass till tills yns- � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> myndigheten. Om g�lden�ren inte har n�got pass, f�r f�rbud att utf�rda SFS 1987:672 pass f�r honom meddelas. Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren genom att l�mna den ort d�r han �r bosatt undandrar sig skyldighet som f�reskrivs i denna lag, f�r f�rbud meddelas honom att l�mna orten. 7 � Ett beslut om resef�rbud eller om �l�ggande f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass eller om f�rbud att utf�rda pass meddelas av r�tten p� beg�ran av f�rvaltaren eller tillsynsmyndigheten. N�r det inte l�ngre finns sk�l f�r ett s�dant beslut, skall beslutet omedelbart h�vas. Innan r�tten meddelar beslut i en fr�ga som avses i denna paragraf, skall r�tten ge g�lden�ren, f�rvaltaren och tillsynsmyndigheten tillf�lle att yttra sig, om det l�mpligen kan ske och det inte �r utan betydelse. R�tten f�r ocks� h�lla f�rhand ling i fr �gan. Till en s�dan f�rhandling skall tillsyns� myndigheten, f�rvaltaren och g�lden�ren kallas. Kallelsen till g�lden�ren b�r delges. Ett beslut om resef�rbud eller skyldighet f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass skall delges g�lden�ren. 8 � Har g�lden�ren med anledning av ett beslut enligt 2 kap. 12 � l�mnat ifr�n sig sitt pass, skall r�tten omedelbart efter konkursbeslutet pr�va om g�lden�ren skall �terf� passet. Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren �sidos�tter ett f�rbud att bege sig utomlands, har han inte r�tt att �terf� passet. En motsvarande ompr�vning skall ske, om f�rbud att utf�rda pass har meddelats. 9 � Om g�lden�ren undandrar sig att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 2, 3, 5 eller 6 � eller �vertr�der ett resef�rbud enligt 6 �, kan han efter omst�ndigheterna antingen h�mtas eller h�ktas. Detsamma g�ller om det finns sk�l att befara att g�lden�ren kommer att undandra sig en skyldig� het eller �vertr�da ett f�rbud som h�r har angetts. Om n�gon annan �n g�lden�ren undandrar sig att fullg�ra edg�ng som har f�relagts honom enligt 5 �, kan han efter omst�ndigheterna f�rel�ggas vite, h�mtas eller h�ktas. H�ktning i de fall som avses i f�rsta och andra styckena f�r ske endast om det finns synnerliga sk�l till det. Har g�lden�ren �vertr�tt ett resef�r� bud enligt 6 �, skall han dock h�ktas om det inte �r uppenbart att det �r on�digt. Kostnaden f�r h�mtning eller h�ktning betalas av staten. 10 � Fr�gor om �tg�rder enligt 9 � eller om utd�mande av f�relagt vite pr�vas av r�tten p� beg�ran av f�rvaltaren eller tillsynsmyndigheten. Innan r�tten beslutar i en fr�ga som avses i denna paragraf, skall r�tten ge den som avses med �tg�rden, f�rvaltaren och tillsynsmyndigheten till� f�lle att yttra sig, om det l�mpligen kan ske och det inte �r utan betydelse. Beg�rs n�gon h�ktad, skall r�tten p� yrkande f�rordna bitr�de �t honom, om det inte �r uppenbart att s�dant inte beh�vs. Bitr�det har r�tt till ers�ttning av staten f�r arbete, tidsspillan och utl�gg. R�tten kan �l�gga den som h�ktningsyrkandet riktas mot att s�som f�rlorande part helt eller delvis ers�tta statens kostnader f�r bitr�det. Ogillas h�ktningsyrkandet 1559 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 och beror detta p� att s�kanden inte har haft godtagbara sk�l f�r yrka skall s�kanden ers�tta statens kostnader f�r bitr�det. .> 11 � R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r att pr�va en fr�ga som avses i 1 0 �;T Har h�ktning beg�rts, skall f�rhandling h�llas, om det inte �r fara i dr�JP m�l. Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten, f�rvaltaren och, om m �j� ligt, den som avses med �tg�rden kallas. Den sistn�mndes kallelse skall delges. Han f�r h�mtas till f�rhan dlingen, om det finns sk�l till det. Har han kallats till f�rhandlingen eller kan det antas att han har avvikit eller p� annat s�tt h�ller sig undan, hindrar hans utevaro inte att yrkandet pr�vas. Har r�tten beslutat om h�ktning av n�gon som inte var n�rvarande vid r�tten, skall, s� snart beslutet har verkst�llts, anm�lan om detta g�ras hos r�tten. N�r en s�dan anm�lan har gjorts, skall f�rhandling i h�ktn ingsfr� gan h�llas snarast och senast fyra dagar efter det att h�ktningsbeslutet verkst�lldes. R�tten skall med h�gst tv� veckors mellanrum h�lla f�rhandling f�r att pr�va om den som �r intagen i h�kte fortfarande skall vara h�ktad. Finns det inte l�ngre sk�l f�r h�ktning, skall r�tten omedelbart f�rordna att den h�ktade skall friges. Ingen f�r under konkursen h�llas h�ktad l�ngre t id �n tre m�nader. 12 � Om n�gon �r h�ktad med st�d av 2 k ap. 12 �, skall r�tten i sa mband med konkursbeslutet pr�va om denne fortfarande skall vara h�ktad. F�re� ligger sk�l till h�ktning enligt 9 �, skall h�ktningen best�. Vid till�mpning av 11 � Q�rde stycket inr�knas �ven tid under vilken g�lden�ren h�llits h�ktad med st�d av 2 kap. 12 �. 13 � Om g�lden�ren �r en juridisk person, till�mpas 2 � f�rsta stycket, 6-8 �� samt 9 � f�rsta, tredje och fl�rde styckena �ven p� en styrelseleda� mot, en verkst�llande direkt�r, en bolagsman o ch en likvidator som ha r avg�tt eller entledigats senare �n ett �r f�re den dag d� konkursans�kning� en kom in till tings r�tten. Ers�ttning f�r inst�llelse 14 � Om g�lden�ren �r i behov av det, �r han ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av konkursboet f�r resa och uppeh�lle inom lan det, n�r han till f�ljd av best�mmelserna i 2-5 �� inst�ller sig hos r�tten eller n�gon annan� stans. Vad som har sagts nu g�ller �ven f�r en s�dan person som avses i 13 �. Har ett yrkande enligt 5 � andra stycket riktats mot n�gon annan � n den som avses i 13 �, �r han ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av boet f�r inst�llel� se enligt 5 � tredje e ller fj�rde stycket. Beslut om ers�ttning meddelas av r�tten. 7 kap. F�rvaltning och tillsyn F�rvaltare 1 � En f�rvaltare skall ha den s�rskilda insikt och erfarenhet som u pp- jdraget kr�ver, ha borgen�rernas och tillsynsmyndighetens f�rtroende samt �ven i �vr igt vara l�mplig f�r uppdrage t. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som �r anst�lld vid en dom stol far inte vara f�rvaltare. SFS 1987:672 2 � F�rvaltare utses av r�tten. R�tten best�mmer ocks� antalet f�rvaltare. Flera �n en f�rvaltare f�r utses endast om det med h�nsyn till boets omfattning och beskaffenhet �r beh�vligt att f�rvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera. Om boets f�rvaltning skall vara delad, skall en f�rvaltare utses f�r varje del av f�rvaltningen. R�tten best�mmer efter vilka grunder delningen skall ske. 3 � Innan r�tten utser f�rvaltare eller fattar beslut om att flera f�rvaltare skall finnas, skall tillsynsmyndigheten h�ras. Fr�gor om att utse flera f�rvaltare eller att dela f�rvaltningen mellan flera f�rvaltare tas upp p� beg�ran av tillsynsmyndigheten, f�rvaltare, en granskningsman eller en borgen�r. Tillsynsmyndigheten och f�rvaltaren skall h�ras. R�tten f�r, om det beh�vs, pr�va fr�gan vid en f�rhandling. Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten, f�rvaltaren och, om fr�gan har v�ckts av n�gon ann an, denne kallas. 4 � Om flera f�rvaltare handhar f�rvaltningen odelad, f�r de endast gemensamt avh�nda boet n�gon r�ttighet eller vidta en �tg�rd som kan medf�ra en f�rpliktelse f�r boet. Finns det tv� f�rvaltare och kan de inte enas betr�ffande en �tg�rd eller ett beslut som enligt denna lag ankommer p� dem eller �r f�rvaltarna flera �n tv� och finns det inte majoritet f�r en viss mening, skall den mening g�lla som tillsynsmyndigheten bitr�der. Entledigande av f�rvaltare m.m. 5 � Om en f�rvaltare beg�r att f� avg� och visar sk�l till det, skall r�tten entlediga honom. En f�rvaltare som inte �r l�mplig eller av n�gon annan orsak b�r skiljas fr�n uppdraget skall entledigas av r�tten. Fr�gor om entledigande tas upp p� beg�ran av tillsynsmyndigheten, en granskningsman, en borgen�r eller g�lden�ren. En f�rvaltare f�r inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har h�rts. Om n�gon annan �n f�rvaltaren sj�lv har beg�rt att f�rvaltaren skall entledigas, skall r�tten, om det inte av s�rskilda sk�l �r on�digt, pr�va fr�gan vid en f�rhandling. Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten, f�rvaltaren och, om fr�gan har v�ckts av n�gon a nnan, denne kallas. Om det �r av s�rskilt intresse att borgen�rerna h�rs, skall de kallas till f�rhand� lingen genom kung�relse. R�tten f�r, om den finner sk�l till det, i avvaktan p� f�rhandlingen f�rs�tta en f�rvaltare ur tj�nstg�ring. Innan det sker skall tillsynsmyndig� heten h�ras. Om en f�rvaltare f�rs�tts ur tj�nstg�ring, kan r�tten utse n�gon annan att under tiden fullg�ra hans �ligganden. 6 � Om en f�rvaltare entledigas, skall r�tten genast utse en ny f�rvaltare. F�rsta stycket g�ller inte om det finns flera f�rvaltare och n�gon av dem entledigas samt r�tten, efter att ha h�rt tillsynsmyndigheten, finner att det inte �r n�dv�ndigt att utse n�gon annan I den entledigades st�lle. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 R�dgivare och f�rlikningsman ' " < 7 � Om r�tten av s�rskilda sk�l finner det beh�vligt, f�r den, efter atth� h�rt tillsynsmyndigheten, uppdra �t en l�mplig person att vara r�dgivare � f�rvaltaren vid f�rvaltningen av boet eller att som f�rlikningsman bitr �da r�tten med u tredning och f�rlikning i en tvistefr�ga som har uppkorrimit genom anm�rkning mot en bevakning eller att fullg�ra b�da des sa uppgif� ter. Den som �r anst�lld vid en domstol f�r inte vara r�dgivare eller f�rlik� ningsman. ' N�r uppdraget �r slutf�rt skall det genast anm�las till r�tten. Samtidigt skall en redog�relse l�mnas f�r det arbete som uppdraget har medf�rt. R�tten skall �terkalla uppdraget n�r anm�lan har gjorts eller n�r d fet annars finns sk�l till �terkallelse. F�rvaltarens allm�nna �ligganden m.m. 8 � Det �ligger f� rvaltaren att ta till vara borgen�rernas gemensamma r�tt och b�sta samt vidta alla de �tg�rder som fr�mjar en f�rm�nlig och snabb avveckling av boet. F�rsta stycket hindrar inte att f�rvaltaren vid avvecklingen av boet beaktar vad som �r �gnat att l�ngsiktigt fr�mja syssels�ttningen, om d et kan ske utan att borgen�remas r�tt n�mnv�rt f�rringas. 9 � F�rvaltaren �r skyldig att p� beg�ran l�mna upplysningar om boet och dess f�rvaltning till r �tten, borgen�rer, granskningsm�n, g�lden�ren eller tillsynsmyndigheten. 10 � I viktigare fr�gor skall f�rvaltaren h�ra tillsynsmyndigheten och s�rskilt ber�rda borgen�rer, om det inte f�religger hinder mot det. F�rval� taren skall i s�dana fr�gor h�ra �ven g�lden�ren, om det l�mpligen kan ske. 11 � Om f�rvaltaren finner det n�dv�ndigt, far han anlita ett sakkunnigt bitr�de f�r viss f�rvaltnings�tg�rd. 12 � F�rvaltaren skall snarast ta hand om g�lden�rens bo med de b�cker och andra handlingar som r�r boet. Om g�lden�ren �r eller under det senaste �ret f�re konkursans�kningen har varit bokf�ringsskyldig, ska ll f�rvaltaren i det omh�ndertagna r�kenskapsmaterialet p� l�mpligt s�tt ange dagen f�r omh�ndertagandet. Den som p� uppdrag av g�lden�ren har uppr�ttat r�kenskapsmaterial r�rande g�lden�rens bo �r skyldig att l�mna ut materialet till f�rvaltaren i g�lden�rens konkurs. 13 � F�rvaltaren skall uppr�tta en bouppteckning. I denna skall boets tillg�ngar tas upp till noggrant uppskattade v�rden. Betr�ffande skulder� na skall det anges i vad m�n de avser l�n elle r pension. Bouppteckningen skall vidare inneh�lla uppgift om varje borgen�rs namn och postadress samt om de b�cker och handlingar som avses i 12 �. Bouppteckningen skall av f�rvaltaren ges in till r�tten och tillsynsmyn� digheten s� snart som m�jligt och senast en vecka f�re edg�ngs sammantr�- 1562 det. ,0, � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har en av g�lden�ren underskriven bouppteckning f�rut getts in till SFS 1987:672 r�tten, beh�ver n�gon ny bouppteckning inte uppr�ttas, om f�rvaltaren anser att denna �r tillf�rlitlig. I s� fall skall han snarast anm�la det till r�tten och tillsynsmyndigheten. Skall bevakningsf�rfarande �ga rum och har n�gon bouppteckning �nnu inte getts in till r�tten, skall f�rvaltaren s� snart som m�jligt och senast en vecka fr�n beslutet om bevakningsf�rfarandet skicka en f�rteckning �ver borgen�rerna med uppgift om varje borgen�rs postadress till r�tten och tillsynsmyndigheten. I e tt bankaktiebolags, en sparbanks eller en central f�reningsbanks konkurs skall till boupptec kningen eller borgen�rsf�rteck� ningen bifogas uppgift om i ns�ttningsborgen�rerna och deras fordringsbe� lopp med upplupen r�nta. 14 � F�rvaltaren f�r, om det beh�vs, beg�ra handr�ckning av kronofog� demyndigheten f�r att kunna omh�nderta eller annars f� tillg�ng till g�lde- n�rens bo med de b�cker och andra handlingar som r�r boet. Detsamma g�ller s�dant r�kenskapsmaterial som avses i 12 � a ndra stycket. Krono� fogdemyndigheten f�r d� genoms�ka hus, rum eller f�rvaringsst�llen och, om tilltr�de beh�vs till n�got utrymme som �r tillslutet, l�ta �ppna l�s eller ta sig in p� annat s�tt. Kronofogdemyndigheten f�r �ven i �vrigt anv�nda tv�ng i den m�n d et beh�vs f�r det avsedda �ndam�let och det kan anses befogat med h�nsyn till omst�ndigheterna. V�ld mot person f�r dock brukas endast om kronofogdemyndigheten m�ter motst�nd och i den m�n det med h�nsyn till �ndam �let med ingripandet kan anses f�rsvarligt. I fr�ga om �verklagande av kronofogdemyndighetens beslut eller �tg�rd enligt f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i uts�kningsbalken om talan mot utm�tning i allm�nhet. 15 � F�rvaltaren skall snarast uppr�tta en skriftlig ber�ttelse om boets tillst�nd och om orsakerna till g�lden�rens obest�nd, s�vitt de har kunnat utr�nas, och om m�jligt ange vid vilken tidpunkt obest�ndet kan antas ha intr�tt. Ber�ttelsen skall vidare inneh�lla 1. en �versikt �ver tillg�ngar och skulder av olika slag, 2. en uppgift om hu ruvida det har f�rekommit n�got s�dant f�rh�llande som kan f�ranleda �tervinning till konkursboet, 3. en uppgift om huruvida det finns sk�lig anledning att anta att n�gon enligt best�mmelserna i aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar �r skyldig att �terb�ra olovlig vinst� utdelning eller annan olovlig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:11 02) om handelsbolag och enkla bolag utge skadest�nd till aktiebolag, ekonomisk f�rening eller handelsbolag, 4. en uppgift i f�rekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 13 kap. 2 � aktiebolags lagen att uppr�tta s�rskild balansr�kning kan antas ha intr�tt, om denna tidpunkt kan utr�nas, 5. en uppgift i f�rekommande fall om att misstanke om brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller om s�dant f�rfarande som kan f�ranleda n�rings� f�rbud enligt 2 � lagen (1986:436) om n�ringsf�rbud har anm�lts till �klaga� ren, 6. en uppgift om vilket bolcf�ringssystem en g�lden�r som �r eller under 1563 f � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 det senaste �ret f�re konkursans�kningen har varit bokf�ringsskyldig'hklr till�mpat och hur bokf�ringsskyldigheten har fullgjorts. i Ber�ttelsen skall snarast och senast sex m�nader fr�n konkursbeslut�t skickas till r�tten, tillsynsmyndigheten och varje borgen�r som beg�rd^. N�r det finns s�rskilda omst�ndigheter f�r r�tten medge anst�nd med avl�mnandet av ber�ttelsen. Har g�lden�ren varit bokf�ringsskyldig, skall den av g�lden�ren senast uppgjorda balansr�kningen bifogas ber�ttelsen. 16 � Om f�rvaltaren finner att g�lden�ren kan misst�nkas f�r n�got brott som avses i 11 kap. brottsbalken, skall han omedelbart underr�tta allm�n �klagare om det och ange grunden f�r misstanken. Detsamma g�ller om g�lden�ren har drivit n�ringsverksamhet och det under konkursf�rvalt� ningen kommer fram att g�lden�ren kan misst�nkas f�r n�got annat brot t av inte ringa beskaffenhet som har samband med verksamheten. Kan det misst�nkas att g�lden�ren eller, om denne �r en juridisk person, n�gon s�d an f�retr�dare som avses i 4 � lagen (1986:436) om n�ringsf�r� bud har f�rfarit p� ett s�dant s�tt att n�ringsf�rbud kan komma i fr�ga , skall f�rvaltaren omedelbart underr�tta �klagaren om detta och ange grun� den f�r misstanken. 17 � F�rvaltaren skall till sin slutredovisning bifoga en redog�relse f�r de �tg�rder som han har vidtagit f�r att efterforska s�dan brottslig g�r ning som avses i 16 � f�rsta stycket och s�dant f�rfarande som avses i an dra stycket samma paragraf samt resultatet av dessa efterforskningar. F�rvaltarens medelsf�rvaltning m.m. 18 � Pengar som flyter in under f�rvaltningen av ett konkursbo skall snarast g�ras r�nteb�rande genom ins�ttning p� boets r�kning i bank. Detta beh�ver dock inte ske i den m�n medlen beh�vs till betalnin g av l�pande utgifter. �ven sedan konkursen har avslutats skall f�rvaltaren ha boets medel insatta i bank mot r�nta till dess medlen betala s ut enligt 11 kap. F�rv alta� ren skall underr�tta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen st�r inne. 19 � F�rvaltaren skall, oavsett vad som g�ller i fr�ga om bokf�ringsskyl� dighet f�r g�lden�ren, l�pande bokf�ra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kr�ver att bokf�ringen sker p� n�got annat s�tt. F�rvaltaren skall bevara r�kenskapsmaterialet under minst tio �r fr�n utg�ngen av det kalender�r d� konkursen avslutades. 1 �vrigt till�mpas 22 � bokf�rings lagen (1976: 125). F�rsta stycket medf�r inte n�gon inskr�nkning i den bokf�r ingsskyldig� het som kan vara s�rskilt f�reskriven f�r att m�jligg�ra kontroll �ver vi ss verksamhet. Betr�ffande skyldighet att s�ija f�r underlag f�r deklarations- och upp� giftsskyldighet och f�r kontroll d�rav finns s�rskilda best�mmelser. 20 � Om konkursen inte �r avslutad d� sex m�nader har f�rflutit efte r edg�ngssammantr�det, skall f�rvaltaren inom en m�nad d�refter till ti ll- ]5f34 synsmyndigheten avl�mna en ber�ttelse, i vilken alla de �tg�rder som har � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> vidtagits f�r att avsluta konkursen skall anges noggrant. Ber�ttelsen skall SFS 1987:672 inneh�lla uppgifter om in- och utbetalningar under den g�ngna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanst�llning av boets aff�rsh�n� delser. Har pengar under n�gon del av denna period st�tt inne i bank, skall till ber�ttelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift p� de ins�ttningar och uttag som har f�rekommit. Senare under konkursen skall f�rvaltaren inom en m�nad fr�n utg�ngen av varje sexm�nadersperiod avge en s�dan ber�ttelse som s�gs i f�rsta stycket f�r den senaste perioden. Denna skall �ven inneh�lla fullst�ndiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats. F�rvaltaren skall snarast skicka en kopia av ber�ttelsen till r�tten. 21 � Ocks� sedan konkursen har avslutats skall f�rvaltaren, s� l�nge boets medel �r insatta i bank, inom en m�nad fr�n utg�ngen av varje kalender�r till tillsynsmyndigheten l�mna s�dana uppgifter som s�gs i 20 � f�rsta stycket andra och tredje meningarna. N�r n�gra medel inte l�ngre finns att lyfta, skall f�rvaltaren anm�la det till myndigheten. 22 � Om det vid konkursens avslutande finns n�gra hinder mot att de b�cker och a ndra handlingar r�rande boet som f�rvaltaren har tagit hand om �terst�lls till g�lden�ren, skall de �verl�mnas till tillsynsmyndigheten, om inte f�rvaltaren anser att han b�r bevara dem. Handlingarna skall bevaras i enlighet med vad som i varje s�rskilt fall g�ller om arkivering. Redovisning av med el till tredje man 23 � S�rskilda best�mmelser finns om en kommittents r�tt att, n�r g�lde� n�ren s�som kommission�r f�r kommittentens r�kning i eget namn har ing�tt avtal, mot tredje man g�ra g�llande fordringsr�tt p� grund av avtalet. Detsamma �r fallet i fr�ga om en kommittents r�tt till redovisning f�r s�dana belopp som flutit in till komm ission�rens konkursbo f�r s�lt gods. Om g�lden�ren i n�got annat fall f�re konkursbeslutet har s�lt n�gon annans egendom, har den vars egendom s�lts r�tt att, om betalningen helt eller delvis flutit in till konkursboet efter konkursbeslutet, av f�rvaltaren f� redovisning f�r vad som har flutit in. I den m�n betalningen inte har erlagts av k�paren har han dessutom r�tt att sj�lv g�ra fordringsr�tten g�llande gentemot k�paren, om inte k�parens r�tt d�rigenom skulle �sidos�ttas. Vad som har sagts nu om r�tt att f� redovisning av f�rvaltaren skall ocks� g�lla om det i n�got annat fall till k onkursboet flyter in medel f�r vilka g�lden�ren skulle haft skyldighet att redovisa till annan. 24 � Om g�lden�ren vid konkursbeslutet innehade redovisningsmedel som skall vara f�rbeh�llna n�gon annan, skall f�rvaltaren ta hand om medlen och sedan redovisa dem tillsammans med den r�nta som har upplupit fr�n dagen f�r konkursbeslutet. N�r det g�ller att fastst�lla vad som s�lunda skall tillkomma en redovisningsborgen�r, dennes r�tt i �vrigt i konkursen samt skyldigheten att svara f�r kostnad med anledning av f�rfarandet, till�mpas vad som i denna lag s�gs om borgen�r som till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt. Ansvaret f�r s�dan kostnad skall dock vila p� redovisningsborgen�ren endast i den m�n boet annars inte l�mnar tillg�ng till betalning av kostnaden. I555 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 672 Tillsynen �ver f�rvaltningen 25 � Regeringen utser vissa kronofogdemyndigheter att vara tillsyns� myndigheter. ' En laonofogdemyndighet som �r tillsynsmyndighet f�r, enligt f�reskrifr ter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best� m� mer, f�rordna en annan kronofogdemyndighet att handl�gga tillsynsuppgift i konkursen. 26 � I fr�ga om j�v mot en tj�nsteman vid tillsynsmyndigheten g�ller ut�ver vad som f�ljer av 11 � f�rvaltningslagen (1986:223) att den som i allm�nt m�l har tagit befattning med indrivning av en fordran som g�r s g�llande i konk ursen inte f�r fullg�ra n�gon tillsynsuppgift i konkursen. 27 � Tillsynsmyndigheten skall �vervaka att f�rvaltningen bedrivs p� ett �ndam�lsenligt s�tt i �verensst�mmelse med denna lag och andra f�rfatt� ningar. Den skall d� s�rskilt se till att avvecklingen av konkursen inte f�rdr�js i on�dan. Myndigheten f�r, n�r den finner det l�mpligt, inventera konkursboets kassa och �vriga tillg�ngar samt beg�ra redovisning av f�rvaltaren. Om s�rskilda omst�ndigheter motiverar det, f�r myndigheten utse en eller flera revisorer f�r granskning av boets r�kenskaper och f�rvaltningen i �vr igt. 28 � Tillsynsmyndigheten skall ha tillg�ng till de b�cker och andra hand� lingar som r�r boet. Tillsynsmyndigheten �r skyldig att p� beg�ran l�mna upplysningar om boet och dess f�rvaltning till r�tten, borgen�rer, granskningsm�n eller g�lden�ren. 29 � Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas i andra fall �n de som avses i 3 kap. 6 �. Granskningsman 30 � Om en borgen�r beg�r det, skall r�tten f�rordna en granskningsman att med de befogenheter som anges i de nna lag �vervaka f�rvaltningen p� borgen�rens v�gnar. Till granskningsman skall utses den som borgen�ren f�resl�r, om han �r l�mplig. Granskningsmannen skall ha tillg�ng till de b�cker och andra handlingar som r�r boet. Om borgen�ren beg�r det, skall �ven en ers�ttare f�r gransknings� mannen utses. Best�mmelserna om granskningsman g�ller �ven f�r ers�t� taren. Granskningsmannen skall entledigas om han eller borgen�ren g�r fram� st�llning om det eller om han visar sig inte vara l�mplig. Ers�ttningen till granskningsmannen skall betalas av borgen�ren. 1566 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 kap. F�rs�Uning av egendom SFS 1987; 672 Inledande best�mmelser 1 � Boets egendom skall s�ljas s� snart det l�mpligen kan ske, om inte n�got annat f�ljer av best�mmelserna i 2-5 ��, 6 � andra stycket, 8 � andra stycket, 14 � samt 12 kap. 1 � tredje stycket. 2 � Har g�lden�ren drivit en r�relse, f�r f�rvaltaren, om det lagligen kan ske, forts�tta r�relsen f�r konkursboets r�kning i den m�n det �r �ndam�ls� enligt. Detsamma g�ller om f�rvaltaren sedan r�relsen har lagts ned vill �teruppta denna. R�relsen f�r dock forts�ttas l�ngre tid �n ett �r fr�n edg�ngssammantr�det endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. 3 � Har g�lden�ren �verklagat konkursbeslutet, f�r inte mot hans vilja n�gon egendom i boet s�ljas f�rr�n hovr�tten har pr�vat besv�ren. F�rsta stycket utg�r inte hinder mot 1. s�dan f�rs�ljning som f�ranleds av best�mmelserna i 3 kap. 7 och 8 �� samt 2 och 10 �� i detta kapitel, 2. f�rs�ljning av s�dan l�s egendom som �r utsatt f�r f�rsk�mning eller snar f�rst�relse eller hastigt faller i v�rde eller kr�ver alltf�r kostsam v�rd, 3. f�rs�ljning i annat fall av l�s egendom, i den m�n medel annars skulle saknas till betalning av utgifter f�r boet. 4 � Om g�lden�ren ger in e tt ackordsf�rslag, f�r egendomen i boe t inte s�ljas innan ack ordsfr�gan har avgjorts. Vad som nu h ar sagts utg�r inte hinder mot en f�rs�ljning om 1. den �r f�renlig med ackordsf�rslaget, 2. den f�ranleds av sk�l som s�gs i 3 � andra stycket 1 och 2, 3. den beh�vs f�r �ndam�l som anges i 12 kap. 24 � eller 4. det finns andra s�rskilda sk�l. 5 � Om en inteckningshavare eller n�gon annan borgen�r som f�r sin fordran har f�rm�nsr�tt i viss egendom yrkar att den egendomen skall s�ljas genom f�rvaltarens f�rsorg och om hans r�tt till betalning ur egendo� men har l�mnats obestridd eller fastst�llts genom ett lagakraftvunnet avg�� rande, far f�rs�ljning av egendomen inte uppskjutas. Detta g�ller dock inte i fr�ga om egendom som beh�vs f�r en r�relse under tid d� denna forts�tts med st�d av 2 � och inte heller om f�rvaltaren anser att anst�nd �r n�dv�n� digt f�r att f�rhindra att konkursboet tillfogas avsev�rd f�rlust eller att genomf�randet av ett ackord v�sentligt f�rsv�ras samt anst�nd inte �r osk�ligt mot borgen�ren. F�rs�ljning av fast egendom 6 � Om fa st egendom finns i boet, f�r f�rvaltaren beg�ra att den s�ljs exekutivt. Egendomen f�r ocks� s�ljas p� annat s�tt, om f�rvaltaren anser att det �r f�rdelaktigare f�r boet. Haren exekutiv auktion h�llits p� fast egendom som h�r till boet utan att n�gon f�rs�ljning har kommit till st�nd, beh�ver f�rvaltaren inte vidta ytterligare �tg�rder f�r egendomens f�rs�ljning. Har n�gon exekutiv auk� tion inte �gt rum men finns det anledning att anta att en s�dan auktion inte , 1JD/ � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 kommer att leda till f�rs�ljning, beh�ver f�rvaltaren inte vidta nag^h �tg�rd f�r att s�lja egendomen, om samtycke till de t har l�mnats av id� borgen�rer som i konkursen kan g�ra g�llande fordringar som skall utg � med s�rskild f�rm�nsr�tt ur egendomen. Har en exekutiv auktion blivit utlyst p� boets fasta egendom, skall f�rvaltaren f�re bevakningssammantr�det avl�mna den beh�llning som under konkursen uppkommit av egendomen. Beh�llning som inte avl�m� nas f�re bevakningssammantr�det skall, om egendomen s�ljs, avl�mnas f�re tilltr�desdagen och i annat fall innan utdelning sker i konkursen. F�rvaltaren skall �ven senast vid bevakningssammantr�det anm�la ar� vode, andra kostnader och s�dana fordringar som kan g�ras g�llande i konkursen och som b�r beaktas vid f�rs�ljning av egendomen. N�r f�rval� taren g�r en anm�lan p� en borgen�rs v�gnar, skall han skriftligen und er� r�tta denne om det. F�rs�ljning av l�s egendom 1 � F�rs�ljning av l�s egendom som inte sker genom forts�ttande av g�lden�rens r�relse skall ske p� auktion eller p� annat s�tt efter vad f�rvaltaren anser vara mest f�rdelaktigt f�r boet. L�s egendom i vilken en borgen�r har pantr�tt eller n�gon annan s�r� skild f� rm�nsr�tt f�r inte utan hans samtycke s�ljas p� annat s�tt �n p� auktion, om hans r�tt �r beroende av f�rs�ljningen. �ven om samtycke inte l�mnas, f�r egendomen s�ljas p� annat s�tt �n p� auktion, om det �r sannolikt att h�gre pris uppn�s d�rigenom och om tillsynsmyndigheten medger det. Samtycke enligt andra stycket kr�vs inte n�r f�rvaltaren genom fond- kommission�r s�ljer v�rdepapper, noterat p� fondb�rs eller p� s�dan marknad som avses i 2 � andra stycket lagen (1979:749) om Stockh olms fondb�rs, till g�llande b�rs- eller marknadspris eller n�r det �r fr�ga om f�rs�ljning av l�s egendom genom f orts�ttande av g�lden�rens r�relse. 8 � N�r ett fartyg som inte �r inf�rt i skeppsregistret eller i motsvarande utl�ndska register, ett luftfartyg som inte �r registrerat, gods i fartyg eller gods i luftfartyg skall s�ljas, f�r f�rvaltaren, om egendomen finns ino m landet, beg�ra att den s�ljs exekutivt. Uppkommer fr�ga om att s�lja ett registrerat skepp, ett registrerat luft� fartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finns egendomen inom landet, till�mpas 6 � f�rsta och andra styckena. Skall g�lden�rens r�tt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg s�ljas, skall f�rvaltaren f�re f�rs�ljningen skaffa en s�rskild inteckningshandling p� det belopp som tillkommer g�lde- n�ren, om det inte finns laga hinder mot det. Skall en inteckningshandling som innehas av g�lden�ren och f�r vilken han �r personligen ansvarig s�ljas, �r f�rvaltaren skyldig att, om inte g�lden�ren medger att handlingen f�r s�ljas med bibeh�llen ansvarighet, f�rse handlingen med en p�skrift som befriar g�lden�ren fr�n ansvarighet. N�got medgivande av g �lden�ren kr�vs dock inte, om denne har avvikit eller p� n�got annat s�tt h�ller sig undan. Med fartyg likst�lls i den na lag ett fartyg under byggnad. Vad som s�gs I55f^ om skeppsregistret skall d� i st�llet g�lla skeppsbyggnadsregistret. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � Best�mmelserna i 6 � fj�rde stycket till�mpas �ven n�r l�s egendom SFS 1987:672 som tillh�r g�lden�ren skall s�ljas exekutivt under konkursen. I ett s�dant fall skall f�rvaltaren dessutom, i den m�n det beh�vs, i �rendet f�ra talan f�r de borgen�rer som har f�rm�nsr�tt enligt 10 � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) och skriftligen underr�tta s�dan borgen�r om ett yrkande som han framst�ller p� dennes v�gnar. 10 � En borgen�r som innehar l�s egendom med handpantr�tt f�r sj�lv ombes�ija att egendomen s�ljs p� auktion eller, n�r det �r fr�ga om v�rdepapper som �r noterat p� fondb�rs eller p� s�dan marknad som avses i 2� andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms fondb�rs, genom fondkommission�r till g�llande b�rs- eller marknadspris. En s�dan f�rs�lj� ning f�r dock inte utan f�rvaltarens samtycke �ga rum tidigare �n fyra veckor efter edg�ngssammantr�det. Borgen�ren skall minst en vecka in� nan han vidtar �tg�rd f�r egendomens f�rs�ljning ge f�rvaltaren tillf�lle att l�sa in egendomen. Om det �r fr�ga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen s�ljas exekutivt. Borgen�ren skall minst tre veckor i f�rv�g underr�tta f�rvaltaren om tid och plats f�r en auktion som inte h�lls i exekutiv ordning. Har egendomen s�lts p� annat s�tt �n exekutivt, skall borgen�ren f�r f�rvaltaren redovisa vad som har flutit in. Vill inte borgen�ren sj�lv s�lja egendomen, f�r f�rvaltaren ombes�ija f�rs�ljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har l�mnats som pant av den intecknade egendomens �gare f�r dock inte s�ljas av f�rvaltaren. Han f�r bara l�ta s�lja den r�tt till andel i inteckningen som enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet kan tillkomma g�lden�ren. Kung�rande av auktion i vissa fall 11 � Om konkursboets egendom skall s�ljas p� auktion genom f�rvalta� rens f�rsorg, skall han l�ta kung�ra auktionen p� det s�tt och inom den tid som f�reskrivs f�r kung�rande av exekutiv auktion p� s�dan egendom som det �r fr�ga om. Kung�relsen beh�ver dock inte i n�got fall inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar. F�rsta stycket till�mpas ocks� betr�ffande en auktion som enligt 10 � ombes�rjs av en b orgen�r. 12 � F�rvaltaren f�r kung�ra en av honom utsatt auktion i mindre ut� str�ckning �n som f�ljer av 11 � f�r sta stycket, om han anser att det �r tillr�ckligt. Detta g�ller dock inte i fr�ga om ku ng�rande av 1. auktion p� fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, om inte g�lden�ren samtycker till det, 2. auktion p� n�gon annan l�s egendom i vilken en borgen�r h ar pantr�tt eller n�gon annan s�rskild f�rm�nsr�tt, om inte borgen�ren samtycker till det. S�dant samtycke av g�lden�ren som s�gs i f� rsta stycket 1 kr� vs inte, om g�lden�ren har avvikit eller p� n�got a nnat s�tt h�ller sig undan. 1569 50-SFS 1987 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 13 � F�rvaltaren b�r i god tid f �re en av honom utsatt auktion p�;'16's' j egendom s�rskilt underr�tta vaije k�nd borgen�r som har pantr�tt eller n�gon annan s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen om auktionen. fii Indrivning av fordringar 14 � F�rvaltaren skall s� snart det l�mpligen kan ske vidta �tg�rder f�r att driva in utest�ende fordringar. Kan en fordran inte drivas in inom rimlig tid, f�r den s�ljas som annan l�s egendom. 9 kap. Bevaknings- och anm�rkningsf�rfarandet Bevakning 1 � R�tten far efter framst�llning fr�n f�rvaltaren besluta att bevaknings- f�rfarande skall �ga rum i konkursen. Bevakning b�r �ga rum, om fordring� ar utan f�rm�nsr�tt kan antas erh�lla utdelning i konkursen. 2 � Beslutar r�tten att bevakningsf�rfarande skall �ga rum, skall r�tten best�mma inom vilken tid bevakning skall ske. Tiden f�r bevakning skall utg�ra minst fyra och h�gst tio veckor fr�n dagen f�r beslutet att anordna bevakningsf�rfarandet. 3 � R�tten skall genast kung�ra vad som har beslutats enligt 1 och 2 ��. 4 � En borgen�r skall inom den tid som har best�mts f�r bevakning av fordringar skriftligen hos r�tten anm�la sin fordran och den f�rm�nsr�tt han vill g�ra g�llande. Undantag fr�n denna skyldighet f�ljer dock av 4 kap. 21 �, 5 kap. 8 � och 17 � andra st ycket samt 5 � i detta kapitel. Att en fordran som omfattas av lagen (1970:741) om statlig l�neg aranti vid konkurs i vissa fall beva kas genom f�rvaltaren f�ljer av den lagen. 5 � En borgen�r som till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast eller l�s egendom beh�ver inte bevaka fordringen f�r att f� r�tt till betalning ur den pantsatta egendomen. En borgen�r som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank eller en central f�reningsbank p� grund av en ins�ttning p� r�kning beh�� ver inte bevaka sin fordran i kreditinstitutets konkurs, om uppgift om fordringen har l�mnats enligt 7 kap. 13 � fj�rde st ycket. 6 � I bevakningsinlagan skall fordringens belopp anges, om det �r m�j� ligt. Grunden f�r fordringen skall framg� tydligt. Om f�rm�nsr�tt yrkas, skall borgen�ren ocks� tydligt ange grunden f�r den. Inlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av borgen�ren eller borgen�rens ombud. Vid bevakningsinlagan skall borgen�ren i original eller bestyrkt kopia bifoga de handlingar som han vill �beropa till st�d f�r sitt anspr�k. Bevakningsinlagan och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i tv� exemplar. 7 � Genast efter bevakningstidens utg�ng skall r�tten �verl�mna det ena exemplaret av de inkomna bevakningshandlingarna till f�rvaltaren. 1570 F�rvaltaren skall skyndsamt uppr�tta en f�rteckning �ver de fordringar � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s�m har bevakats. F�r vaije fordran anges dess belopp och, om f�rm�ns- SFS 1987:672 r�tt har yrkats, den �beropade grunden d�rf�r samt den plats i f�rm�ns� r�ttsordningen som fordringen f�r enligt borgen�rens yrkande. Kopior av f�rteckningen skall skickas till r�t ten och tillsynsmyndigheten. Anm�rkning 8 � N�r r�tten beslutar att bevakning skall �ga rum, skall r�tten samti� digt, efter samr�d med f�rvaltaren, best�mma 1. den tid inom vilken anm�rkningar f�r framst�llas mot bevakningarna, 2. var de till f�rvaltaren �verl�mnade bevakningshandlingama skall h�l� las tillg�ngliga f�r granskning, 3. tidpunkten f�r det f�rlikningssammantr�de som skall h�llas inf�r r�tten om anm�rkningar framst�lls. Om det visar sig vara l�mpligare, far ett beslut enligt f�rsta stycket fattas senare, dock senast vid bevakningstidens utg�ng. Anm�rkningstiden skall best�mmas s� att den utg�r minst tv� och h�gst fyra veckor r�knat fr�n bevakningstidens utg�ng. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rh �llandena i konkursen, f�r en l�ngre anm�rkningstid fast� st�llas. F�rlikningssammantr�det far inte h�llas tidigare �n tv� eller senare �n fyra veckor fr�n utg�ngen av anm�rkningstiden. Underr�ttelser om vad r�tten har best�mt enligt denna paragraf skall tillst�llas f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten, g�lden�ren samt de borgen�rer som har bevakat fordringar i konkursen. 9 � F�rvaltaren skall granska bevakningshandlingarna och, om han finner anledning till an m�rkning mot n�got yrkande om betalnings- eller f�rm�nsr�tt, skriftligen anm�la det till r�tten inom den tid som har be� st�mts enligt 8 � f�rsta stycket 1. I anm�rkningsskriften skall grunden f�r anm�rkningen anges tydligt. Skriften skall vara egenh�ndigt undertecknad av f�rvaltaren eller dennes ombud. �ven en borgen�r som har bevakat en fordran i konkursen och g�lden� ren f� r framst�lla anm�rkning mot en bevakning. En s�dan anm�rkning skall framst�llas inom den tid och p� det s�tt som anges i f�rsta stycket. Anm�rkningsskriften och de handlingar som �beropas till s t�d f�r an� m�rkningen skall ges in i tv � exemplar. 10 � Om en anm�rkning g�rs av n�gon av dem som har r�tt till det, g�ller den ocks� f�r de andra, �ven om de inte har tagit del i anm�rkningen. 11 � Den som har r�tt att framst�lla anm�rkning mot en bevakning f�r efter anm�rkningstidens utg�ng till st�d f�r en gjord anm�rkning �beropa �ven en annan omst�ndighet �n s�dan som har angetts i anm�rkningsskrif� ten. Efter f�rlikningssammantr�det f�r dock en ny omst�ndighet som inne� b�r att grunden f�r anm�rkningen �ndras �beropas endast om omst�ndig� heten varken va r eller borde ha varit k�nd f�r den anm�rkningsber�ttigade eller om det i �vrigt finns s�rsk ilda sk�l f�r att �nd� till�ta att omst�ndighe� ten �beropas. Om en ny om st�ndighet �beropas i ett annat sammanhang �n vid f�rlik� ningssammantr�det eller vid en f�rhandling, g�ller i fr�ga om formen f�r �beropandet vad som f� reskrivs om anm�rkning i 9 � f�rs ta stycket. 1571 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 12 � En borgen�r f�r den betalnings- och f�rm�nsr�tt som han harTfk�ff sin bevakning, om det inte p� r�tt s�tt och i r�tt tid h ar framst�lltsm�g�n anm�rkning mot den. Att anm�rkning inte har framst�llts hindrar dock inte att talan om �tervinning v�cks vid domstol. . Har ett yrkande om f�rm�nsr�tt l�mnats utan anm�rkning, f�r det inte g� ut �ver dem som enligt lag har f�retr�de till betalning ur viss egendom. Ett yrkande om f�rm�nsr�tt som inte avser n�gon i lag f�reskriven f�rm�nsr�tt �r utan verkan, �ven om n�gon anm�rkning inte har framst�llts mot yrkan� det. Tvist ang�ende en bevakad fordran 13 � Tvistefr�gor som har uppkommit genom framst�llda anm�rkningar och som inte har f�rlikts skall handl�ggas vid ett f�rlikningssammantr�de inf�r r�tten. Vid de tta f�r f�rvaltaren, borgen�rerna och g�lden�ren f�ra talan. Till sammantr�det skall f�rvaltaren, de borgen�rer mot vars beva k� ningar anm�rkningar riktats och de som framst�llt anm�rkningarna kallas. F�rvaltaren skall n�rvara vid sammantr�det. Att han uteblir hindrar dock inte att sammantr�det genomf�rs. Tillsynsmyndigheten har r�tt att delta vid sammantr�det. R�tten skall vid sammantr�det utreda tvistefr�gorna och s�ka �stadkom� ma f�rlikning. De n�rvarande som har r�tt att f�ra talan f�r med bindande verkan f�r dem som har uteblivit medge att en anm�rkning f�rfaller eller inskr�nks eller uppdra �l f�rvaltaren att ing� f�rlikning med en borgen�r mot vars bevakning en anm�rkning har gjorts. �r b�de en borgen�r och en borgensman eller n�gon annan som f�rutom g�lden�ren ansvarar f�r bor� gen�rens fordran n�rvarande och kan de inte enas, g�ller borgen�rens mening om inte de andra l�ser ut honom eller st�ller betryggande s�kerhet f�r fordringen. " > 1 14 � Beslut enligt 13 � tre dje stycket f�r �verklagas av den som enligt 13 � f�r sta stycket �r taleber�ttigad, om han anser att beslutet inte har tillkommit p� lagligt s�tt. Beslutet �verklagas genom besv�r till hovr�tten inom tv� veckor fr�n dagen f�r beslutet. Om inte hovr�tten f�rordnar annat, skall beslutet g�lla omedelbart. 15 � Tvistefr�gor som inte har blivit f�rlikta skall pr�vas av r�tten vid en f�rhandling. R�tten skall vid f�rl ikningssammantr�det f�rbereda de �ter� st�ende tvistefr�gorna s� att de kan behandlas slutligt vid f�rhan dlingen. F�rhandlingen skall om m�jligt h�llas i omedelba r anslutning till f�rlik� ningssammantr�det. Om de t inte sker, skall r�tten s�tta ut f�rhandlingen till en dag inom fyra veckor efter sammantr�det eller, om det finns s�rskil� da sk�l f�r det, senare dag. Till en s�dan f�rhandling skall f�rvaltaren, de borgen�rer mot vars bevakningar anm�rkningarna riktats och de som framst�llt anm�rkningarna kallas. 16 � Tvistefr�gor ang�ende fordringar som har bevakats skall pr�vas snarast och om m�jligt avg�ras p� en g�ng. Kr�ver vissa fordringar l�ngre tid f�r att utredas och pr�vas, skall r�tten besluta s�rskilt �ver de tvistefr� gor som kan avg�ras tidigare. Beror n�gon borgen�rs anspr�k p� pr�vning- en i en s�rskild r�tteg�ng, f�r det inte f�rdr�ja avg�randet. I s�dant fall � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> skall r�tten fastst�lla hans r�tt i konkursen f�r det belopp som kan bli SFS 1987:672 best�mt genom dom i den r�t teg�ngen. Har ett ackordsf�rslag tagits upp, f�r r�ttens pr�vning av en tvistefr�ga skjutas upp till dess ackordsfr�gan har avgjorts, om det �r �ndam�lsenligt. 17 � F�rlikning ang�ende en anm�rkning som har framst�llts mot en fordran far inte ing�s p� n�got annat s�tt �n som s�gs i 13 �, om inte alla vars r�tt �r beroende av f�rlikningen samtycker till det. 18 � Om ett beslut varigenom en anm�rkning mot en fordran har ogillats �ndras av h�gre r�tt, g�ller det �ven f�r dem som inte har s�kt �ndring i beslutet. 19 � Genom ett beslut i en tvist ang�ende en bevakad fordran avg�rs endast vilken r�tt som tillkommer fordringen i konkursen. Efterbevakning 20 � Om bevakningsf�rfarande har �gt rum, f�r en borgen�r som efter bevakningstidens utg�ng vill anm�la en fordran eller yrka f�rm�nsr�tt skriftligen g�ra det p� det s�tt som f�reskrivs i 6 �. Som ers�ttning f�r de kostnader f�r kung�relse, kallelser och underr�t� telser som f�ranleds av efterbevakningen skall borgen�ren till staten i f�rskott erl�gga en avgift motsvarande tre procent av basbeloppet enligt lagen (1962: 38 f*) om allm�n f�rs�kring. 21 � N�r en fordran har efterbevakats, skall r�tten s� snart som avgiften enligt 20 � andra stycket har betalts �verl�mna det ena exemplaret av bevakningshandlingarna till f�rvaltaren och, efter samr�d med denne, be� st�mma 1. den tid inom vilken anm �rkningar f�r framst�llas mot bevakningen, 2. var de till f�rvaltaren �verl�mnade bevakningshandlingarna skall h�l� las tillg�ngliga f�r granskning, 3. tidpunkten f�r det f�rlikningssammantr�de som skall h�llas inf�r r�tten om anm�rkningar framst�lls. Anm�rkningstiden skall best�mmas s� att den utg�r minst tv� och h�gst fem veckor r�knat fr�n den dag d� avgiften enligt 20 � andra stycket betalades. F�rlikningssammantr�det inf�r r�tten skall h�llas inom fyra veckor fr�n anm�rkningstidens utg�ng. Underr�ttelser om att en fordran har efterbevakats och vad r�tten har best�mt enligt f�rsta stycket skall tillst�llas f�rvaltaren, tillsynsmyndighe� ten, g�lden�ren samt de borgen�rer som har bevakat fordringar i konkur� sen. 22 � Ut�ver best�mmelserna i 20 och 21 �� g�ller betr�ffande efterbe� vakning i till�m pliga delar vad som f� reskrivs om bevakning. Om flera efterbevakningar har gjorts, skall de om m�jligt handl�ggas gemensamt. 1573 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 10 kap. Avskrivning av konkurs 1 � Om r�tten efter att ha h�rt f�rvaltaren finner att konkursboets till� g�ngar inte r�cker till betalning av uppkomna och v�ntade konkurskostha- der och andra skulder som boet har �dragit sig, skall r�tten besluta om avskrivning av konkursen. 2 � Konkursen far inte avskrivas enligt 1 � f�rr�n bouppteckningen har beedigats och f�rvaltaren har fullgjort vad som �ligger honom enl igt 7 kap 15 �. Om det finns n�got hinder mot att bouppteckningsed avl�ggs av g�lden�- ren eller n�gon annan inom sk�lig tid och om det saknas anledning att anta att det genom edg�ngen skulle visa sig att tillg�ngar finns till betalning a v konkurskostnaderna och andra skulder som boet har �dragit sig, f�r kon� kursen avskrivas trots att edg�ngen inte har fullgjorts. 3 � Om n�gon fordran inte g�rs g�llande och inte heller kan antas komma att g�ras g�llande, skall r�tten efter arlm�lan av f�rvaltaren genast besluta om avskrivning av konkursen. Om r�tten har beslutat att bevakningsf�rfa� rande skall �ga rum, far konkursen avskrivas f�rst efter bevakningstidens utg�ng. 4 � Om det �terst�r tillg�ngar i bo et n�r f�rvaltaren har betalt konkurs- kostnaderna och andra skulder som boet har �dragit sig, skall han 1. om det i fall som avses i 1 � st�r klar t hur kvarvarande tillg�ngar skall f�rdelas och om tillsynsmyndigheten medger det, tillst�lla ber�ttigad bor� gen�r vad som tillkommer denne, 2. i �vriga fall �terst�lla egendomen till g�lden�ren. 5 � Om ny tillg�ng blir k�nd efter det att konkursen har avskrivits enligt I � , skall II kap. 1921 �� g�lla i till�mpliga delar. II kap. Utdelning Inledande best�mmelser 1 � Om konkursen inte avskrivs, skall boets pengar, i den m�n med len inte g�r �t till betalning av konkurskostnadema och andra skulder som boet har �dragit sig, delas ut till borgen�rerna i den ordning som f�reskrivs 1 dett a kapitel. Utdelningen skall �ga rum i enlighet med den r�tt till betalning som tillkommer borgen�rerna. 2 � Utdelning skall ske s� snart som all tillg�nglig egendom har f�rvand� lats till pengar. Om egendom i s�dana fall som avses i 8 kap. 6 � andra stycket eller 8 � andra stycket inte har blivit s�ld, utg�r det inte hinder f�r utdelning. Har bevakningsf�rfarande �gt rum, f�r utdelning inte ske f�rr�n den enligt 9 kap. 8 � best�mda anm�rkningstiden har g�tt ut och, om anm�rkning har framst�llts, f�rlikningssammantr�de har h�llits. 3 � N�r ett ackordsf�rslag �r under pr�vning, f�r f�rvaltaren v�nta mod utdelning till dess ackordsfr�gan har avgjorts, om det motiveras av f�rsla- 1574 get- / � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Utdelningsf�rfarandet SFS 1987:672 4 � N�r utdelning skall ske, skall f�rvaltaren uppr�tta ett f�rslag till utdelning. F�rvaltaren skall d� beakta alla de fordringar och f�rm�nsr�tter som dittills ha r bevakats eller efterbevakats i konkursen eller, n�r bevak� ning inte har beh�vts, de fordringar och f�rm�nsr�tter som dittills har gjorts g�llande eller annars �r k�nda f�r f�rvaltaren. F�rslaget skall f�r varje d�ri upptagen borgen�r ange 1. beloppet av hans fordran med den r�nta varp� utdelningen skall ber�knas, 2. den f�rm�nsr�tt som f�ljer med fordringen och 3. den utdelning som bel�per p� fordringen. I f�rslaget skall ocks� anges om det f�religger n�gon s�dan omst�ndighet som enligt 10 � and ra eller tredje stycket medf�r inskr�nkning i borge n� rens r�tt att lyfta den utdelning som bel�per p� fordringen eller om det har betalts ut medel i f�rskott. Till f�rslaget skall bifogas en redog�relse f�r f�rvaltningen av den egen� dom f�r vilken medel avsedda till utdelning har flutit in. Av redog�relsen skall framg� hur mycket som genom f�rs�ljning eller p� annat s�tt har flutit in f�r egendomen samt, om inte hela detta belopp enligt f�rslaget delas ut, f�r vilka an dra �ndam�l �terstoden har tagits i anspr�k. Om medel som delas ut har flutit in f�r egendom vari s�rskild f�rm�nsr�tt har funnits, skall uppgifterna l�mnas s�rskilt f�r den egendomen. 5 � N�r ett utdelningsf�rslag har uppr�ttats, skall f�rvaltaren genast skicka f�rslaget med bifogad f�rvaltningsredog�relse till r�tten och till� synsmyndigheten. 6 � R�tten skall kung�ra att ett utdelningsf�rslag har uppr�ttats, s� snart det utl�tande som tillsynsmyndigheten enligt 13 ka p. 5 � skall avge �ver f�rvaltarens slutredovisning har kommit in till r �tten. Utdelningsf�rslaget och f�rvaltningsredog�relsen skall h�llas tillg�ngliga hos r�tten och tillsynsmyndigheten f�r den som vill ta del av handlingarna. En uppgift om detta skall tas in i kun g�relsen. Den som vill fr amst�lla inv�ndning mot utdelningsf�rslaget skall g�ra det hos r�tten senast den dag som r�tten best�mmer och anger i kung�rel� sen. Denna dag skall best�mmas s� att tre veckor f�rflyter fr�n den tidpunkt d� kung�relsen kan antas bli inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar. 7 � N�r tiden f�r inv�ndning har g�tt ut, skall r�tten fastst�lla utdelning� en i konkursen i enlighet med utdelningsf�rslaget, om det inte genom inv�ndning eller p� n�got annat s�tt framg�r att fel eller brist som inverkar p� n�gons r�tt f�religger. Om en fordran eller en f�rm�nsr�tt inte har bevakats eller efterbevakats senast d� utdelningsf�rslaget uppr�ttades, fast�n bevakningsskyldighet har f�relegat, �r en inv�ndning att fordringen eller f�rm�nsr�tten borde ha tagits upp i utdelningsf�rslaget utan verkan. Om r�tten finner att utdelning inte b�r fastst�llas enligt f�rslaget, skall r�tten antingen g�ra beh�vliga �ndringar i det och fastst�lla det s�lunda �ndrade f�rslaget eller �terf�rvisa �rendet till f�rvaltaren. Att ett nytt utdelningsf�rslag har uppr�ttats skall kung�ras endast om det finns sk�l till 1575 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 det. Om kung�relse inte utf�rdas, skall de borgen�rer som ber�rs'Air �ndringarna i utdelningsf�rslaget underr�ttas om det. I s�dant fall skal l inv�ndning mot f�rslaget framst�llas inom tre veckor fr�n dagen efter deh d� underr�ttelserna s�ndes ut. Slutdagen skall anges i und err�ttelserna. 8 � Om r�tten anser att det finns anledning att inte fastst�lla utdelning enligt f�rslaget, skall den genom underr�ttelser bereda f�rvaltaren och den f�r vilken en ifr�gasatt �ndring skulle vara till nackdel tillf�lle att yttra sig, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Den som har framst�llt inv�ndning mot utdelningsf�rslaget skall f� tillf�lle att ta del av ett yttrande, om det inte �r obeh�vligt. R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r att pr�va en fr�ga om att fastst�lla utdelningsf�rslaget. F�rhandling skall h�llas, om det beg�rs av den som har framst�llt inv�ndning mot f�rslaget, den f�r vilken en ifr�gasatt �ndring skulle vara till nackdel eller, i fr�ga om �tervinning, f�rvaltaren. Till f�rhandlingen skall nu n�mnda personer alltid kallas. Utbetalning av utdelningsmedel 9 � N�r beslutet att fastst�lla utdelningen och beslut att best�mma arvo� de till f�rvaltaren har vunnit laga kraft, skall f�rvaltaren snarast till borge� n�rerna skicka de medel som tillkommer dem, om inte hinder mot utbetal� ning enligt 10 � andra eller tredje stycket f�religger. Har f�rvaltaren skickat medlen till en borgen�r under dennes senast k�nda adress, beh�ver f�rvaltaren inte vidta n�gon ytte rligare �tg�rd f�r att verkst�lla betalningen. N�r medlen har skickats till borgen�rerna, skall f�rvaltaren anm�la det till r�tten och tillsynsmyndigheten. 10 � Innan besluten att fastst�lla utdelning och att best�mma arvode till f�rvaltaren har vunnit laga kraft, f�r medel som tillagts en borgen�r betalas ut endast om borgen�ren st�ller s�kerhet. Har tiden f�r �verklagande av besluten l�pt ut, f�r dock, utan att s�kerhet st�lls, utbetalning ske till borgen�r som inte till sin nackdel ber�rs av besv�r som anf�rts mot n�got av besluten. �r en fordran beroende av n�got s�dant villkor som avses i 5 kap. 10 � , f�r utdelningen f�r fordringen inte betalas ut f�rr�n villkoret uppfyllts. Detsamma g�ller i fr�ga om en tvistig fordran innan den har fastst�llts av domstol. N�r fordringen har fastst�llts men innan fastst�llelse beslutet har vunnit laga kraft, f�r medlen betalas ut endast om borgen�ren st�ller s�kerhet. Om bevakningsf�rfarande har �gt rum, f�r utdelning f�r en fordran som har efterbevakats inte betalas ut under den tid inom vilken anm�rkningar f�r framst�llas mot efterbevakningen. Om en borgen�r som har lyft utdelning blir skyldig att till konkur sboet betala tillbaka vad han har f�tt, skall han betala r�nta p� beloppet. R�ntan ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag d� medlen betalades ut till och med d en dag d� skyldigheten att �terb�ra medlen intr�der och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter. 11 � S�kerhet enligt 10 � skall best� av pant eller borgen. Borgen sk all st�llas s�som f�r egen skuld och, om den ing�s av tv� eller flera personer 1576 gemensamt, vara solidarisk. � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om en bank eller n�got annat j�mf�rbart kreditinstitut skall st�lla s�ker- SFS 1987:672 het, f�r f�rvaltaren godta en utf�stelse av institutet att infria den f�rpliktel� se som s�kerheten skall avse. Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh�ver inte st^la s�kerhet. 12 � En borgen�r f�rlorar sin r�tt till utdelning, om han inte g�r anspr�k p� medlen inom tv� �r r�knat fr�n 1. dagen d� beslutet att fastst�lla utdelningen vann laga kraft, eller 2. den senare dag d� borgen�ren blev ber�ttigad att lyfta medlen utan att st�lla s�kerhet. De medel som borgen�r har f�rlorat sin r�tt till skall f�rdel as mellan de borgen�rer som har bevarat sin r�tt och i andra hand �verl�mnas till g�lden�ren. 13 � N�r medel som har tillagts en borgen�r i ett f�rslag till u tdelning betalas u t, har borgen�ren r�tt ocks� till den r�nta som har upplupit p� medlen fr�n den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttades. F�rskottsbetalning 14 � Innan Utdelning �ger rum, far f�rvaltaren sj�lvmant eller p� beg�ran av en borgen�r betala ut utdelningsmedel i f�rskott i enlighet med vad som f�reskrivs i 15 �. �ven om en borgen�r har fatt betalt i f�rskott f�r sin fordran, skall den tas upp i utdelningsf�rslaget. 15 � F�rskottsbetalning skall utg� f�r en fordran med f�rm�nsr�tt, om det l�mpligen kan ske. F�rskottsbetalning skall utg� f�r en fordran utan f�rm�nsr�tt, om det �r uppenbart att tillg�ngarna r�cker till betalning av tio procent av s�dana fordringar och det inte finns s�rskilda sk�l mot det. F�rskottsbetalning f�r en fordran utg�r endast i den m�n det kan antas att utdelning kommer att bel�pa p� denna. Ar fordringen beroende av villkor eller tvistig, f�r f�rskott inte betalas ut. N�r bevakningsskyldighet f�religger, f�r f�rskottsbetalning ske endast till en borgen�r som har beva� kat sin fordran i k onkursen. 16 � Har en borgen�r beg�rt f�rskottsbetalning, kan f�rvaltaren kr�va att borgen�ren st�ller s�kerhet f�r att medlen �terbetalas, om det visar sig att borgen�ren saknar r�tt att beh�lla vad som betalas till honom. I fr�ga om s�dan s�kerhet g�ller II �. Vad som f� reskrivs i 10 � f j�rde stycket om skyldighet att betala r�nta skall till�mpas �ven vid �terbetalning av medel som har betalts ut i f�r � skott. 17 � Om f�rvaltaren v�grar f�rskottsbetalning med beg�rt belopp, f�r borgen�ren h�nskjuta fr�gan till r�ttens pr�vning. 1577 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 N�r en konkurs anses avslutad m.m. ' ' " 18 � En konkurs anses avslutad n�r tingsr�tten har fastst�llt utdelhihg enligt 7 �. Detta g�ller �ven om en tvist ang�ende en fordran som har gjorfs g�llande i konkursen eller en fr�ga om underh�ll �t g�lden�ren �nnu inte �r slutligt avgjord eller n�gon ytterligare tillg�ng till f�ljd av r�tteg�ng eller p� n�got annat s�tt senare kan komma att tillf�ras konkursboet. �ven om konkursen �r avslutad, f�r ett ackordsf�rslag som har getts in tidigare pr�vas enligt 12 kap. Efterutdelning 19 � Blir medel tillg�ngliga f�r utdelning efter det att utdelningsf�rslag enligt 4 � har u ppr�ttats, skall f�rvaltaren dela ut dem till borgen�rerna. 20 � Om det �r oklart hur medlen skall f�rdelas, skall ett f�rslag till efterutdelning uppr�ttas. I s�dant fall till�mpas best�mmelserna i detta kapitel om utdelning, utbetalning av utdelningsmedel och f�rskottsbetal� ning. I f�rslaget till efterutdelning kan utdelning ber�knas �ven f�r en fordran som har blivit k�nd efter det att utdelningf�rslag enligt 4 � uppr�ttades. En fordran far beaktas utan bevakning trots att bevakningsf�rfarande f�rut har varit anordnat i konkursen. Har s� inte varit fallet, f�r r�tten emellertid besluta om bevakningsf�rfarande inf�r efterutdelningen. Av nytillkomna medel skall en borgen�r f�r en fordran som inte har tagits upp i utdelningsf�rslag enligt 4 � f�rst s� l�ngt medlen r�cker tilldelas s� mycket som skulle ha tillagts fordringen, om denna hade beaktats i utdelningsf�rslaget. D�refter far han tillsammans med �vriga borgen�rer ta del i vad som kan �terst�. 21 � Om f�rvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan f�rdelas utan att f�rslag till efterutdelning uppr�ttas och om tillsynsmyndigheten medger det, far han dela ut medlen till ber�ttigade borgen�rer utan att f�reskrifter� na i det f�reg�ende i detta kapitel iakttas. F�r utbetalningen g�ller dock 9 � andra stycket. En borgen�r f�rlorar sin r�tt till utdelning, om han inte g�r anspr�k p� medlen inom t v� �r r�knat fr�n det att f�rvaltaren har anm�lt till r�tten att han har skickat medlen till borgen�ren. F�rsta stycket till�mpas ocks� f�r det fall att det finns sk�l att uppr�tta ett utdelningsf�rslag men medlen inte f�rsl�r till betalning av de d�rmed f�renade kostnaderna. Viss anm�lningsskyldighet m. m. 22 � Om utdelning eller efterutdelning har utfallit p� ett f�retagshypo- teksbrevs belopp, skall f�rvaltaren anm�la detta till inskrivningsmyndighe� ten. Anm�lan skall g�ras sedan beslutet att fastst�lla utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft eller, i fall som avses i 21 �, n�r utbetalningen har �gt rum. Tillsammmans med anm�lningen skall f� rvalta� ren s�nda in utdelningsf�rslaget eller n�gon annan handling som visar f�rdelningen. N�r inteckningsborgen�ren lyfter betalning, skall detta antecknas p� j57g hypoteksbrevet. \ � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 kap. Ackord i konkurs m. m. SFS 1987; 672 Frivillig uppg�relse t � Visar g�lden�ren att han har kommit �verens om betalningen av sina skulder eller p� annat s�tt tr�ffat uppg�relse med de borgen�rer vars fordringar har bevakats eller, n�r bevakning inte beh�vs, vars fordringar �r k�nda f�r f �rvaltaren, skall r�tten p� ans�kan av g�lden�ren besluta om nedl�ggning av konkursen. Innan beslut meddelas skall f�rvaltaren h�ras. Om bevakningsf�rfarande �ger rum, f�r beslut om att l�gga ned konkur� sen inte meddelas f�re bevakningstidens utg�ng. R�tten kan f�rordna att boets egendom inte f�r s�ljas innan ans�kningen har pr�vats, om egendomen inte beh�ver s�ljas av n�gon s�dan anledning som avses i 8 kap. 3 � andra stycket 2 och 3. 2 � Ett beslut att l�gga ned kon kursen skall kung�ras. Innan egendomen i boet �terst�lls till g�lden�ren, skall konkurskostna� derna och andra skulder som boet har �dragit sig tas ut ur egendomen. �r n�gon kostnad eller skuld tvistig, skall f�rvaltaren s�tta in beh�vliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. R�ntan skall tillkomma den som slutligen blir ber�ttigad till medlen. Ackordsf�rslag m.m. 3 � Reglerna i 4 -28 �� om ackord �r till�mpliga end ast i en konkurs i vilken det har beslutats att bevakningsf�rfarande skall �ga rum. 4 � Om g�lden�ren vill bjuda ackord, skall han tillst�lla r�tten ett ack� ordsf�rslag. I f�rslaget skall anges 1. hur mycket g�lden�ren bjuder i betalning, 2. n�r betalningen skall ske, 3. om s�kerhet har st�llts f�r ackordet och vari s�kerheten i s� fall best�r. 5 � Ett ackord f�r avse att fordringar som tillkommer de borgen�rer som enligt I I � har r�tt att r�sta om f�rslaget s�tts ned och betalas p� n�rmare angivet s�tt. Ackordet skall ge likaber�ttigade borgen�rer lika r�tt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte en l�gre ackords� procent godk�nns av samtliga k�nda borgen�rer som har bevakat fordran och skulle omfattas av ackordet eller om det finns synnerliga sk�l f�r l�gre utdelning. Betalning av f�reskriven minsta utdelning skall ske inom ett �r efter det att ackordet har fastst�llts, om inte samtliga n�mnda borgen�rer godk�nner en l�ngre betalningstid. Ett ackord f�r inneh�lla villkor att borgen�rer f�r full b etalning intill ett visst belopp, om avvikelsen kan anses sk�lig med h�nsyn till omfattningen av boet och �vriga omst�ndigheter. Avvikelser till nackdel f�r en viss borgen�r f�r ocks� �ga rum, om han medger det. Ett ackord far �ven avse att g�lden�ren endast f�r anst�nd med betal� ningen eller annan s�rskild eftergift. F�rsta och andra styckena g�ller i till�mplig utstr�ckning. 1579 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 6 � Ett ackordsf�rslag f�r tas upp endast om det kommer in till r�tte lf f�re den dag d� kung�relsen om utdelningsf�rslaget i konkursen �r inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar eller, n�r utbyte enligt 15 kap . 2 � ske r, f�re den dag d� underr�ttelserna s�ndes ut. ' Om ackordsf�rslaget har kommit in i r�tt tid, skall r�tte n inh�mta yttran� de av f�rvaltaren huruvida f�rslaget b�r f�rel�ggas borgen�rerna. Avstyr� ker f�rvaltaren att det sker, f�r f�rslaget tas upp endast om r�tten finner synnerliga sk�l till det. 7 � M�ter enligt 4-6 �� hinder mot att ackordsf�rslaget tas upp, skall det avvisas. Sammantr�de f�r pr�vning av ac kordsf�rslag 8 � Om ackordsf�rslaget tas upp, skall borgen�rerna genast kallas till ett sammantr�de inf�r r�tten f�r att pr�va f�rslaget. Innan g�lden�ren har avlagt ed enligt 6 kap. 3 �, far kallelse utf�rdas endast om det finns synnerliga sk�l f�r det. Kallelsen till sammantr�det skall kung�ras. Sammantr�det f�r inte h�llas tidigare �n tre veckor efter det att ackords� f�rslaget togs upp och inte heller innan tvistefr�gor som har uppkommit genom anm�rkningar mot bevakade fordringar har handlagts vid f�rli k� ningssammantr�det . 9 � F�rvaltaren skall snarast till r�tten inkomma med yttrande huruvida han anser att ackordsf�rslaget b�r antas av borgen�rerna. Yttrandet skall h�llas tillg�ngligt f�r borgen�rerna vid sa mmantr�det f�r pr�vning av ack� ordsf�rslaget, om det inte har s�nts tiU dem tidigare. 10 � Vid sammantr�det f�r pr�vning av ackordsf�rslaget b�r f�rvaltaren n�rvara. Om g�lden�ren inte kan infinna sig personligen, b�r han skicka ett ombud. F�rvaltaren skall tillhandah�lla en f�rteckning �ver de borgen�rer som har r�tt att r�sta i acko rdsfr�gan, med uppgift om d e fordringsbelopp f�r vilka r�str�tt f�r ut�vas. Har det mot n�gon av dessa fordringar framst�llts anm�rkning som inte har pr�vats eller har, om efterbevakning har skett, anm�rkningstiden �nnu inte g�tt ut, skall det s�rskilt anges i f�rteckningen. Om g�lden�ren inte har avlagt ed enligt 6 ka p. 3 �, skall anledningen till det uppges vid sammantr�det. 11 � Vid omr�stning i ackord sfr�gan f�r r�str�tt ut�vas endast f�r beva� kade fordringar. En borgen�r som kan fa t�ckning f�r sin fordran genom kvittning eller vars fordran �r f�renad med f�rm�nsr�tt deltar dock inte i omr�stningen. Om borgen�ren helt eller delvis avst�r fr�n kvittningsr�tten eller f�rm�nsr�tten, deltar han i motsvarande m�n. Kan en borgen�rs fordran endast till viss del t�ckas genom kvittning eller understiger v�rdet av den egendom i vilken borgen�ren har s�rskild f�rm�nsr�tt hans fordran, deltar han med � terst�ende del av fordringen. En svarande som med anledning av en �tervinningstalan har f�tt eller kan f� en fordran mot g�lden�ren, f�r utan bevakning delta med fordringen i omr�stningen. 1580 Inneb�r ackordsf�rslaget att borgen�rer som inte har f�rm�nsr�tt skall f� � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ftiU betalning intill visst belopp, f�r r�str�tt inte ut�vas f�r de fordringar SFS 1987:672 som d�rigenom f�r full betalning. Med borgen�rer som har f�rm�nsr�tt likst�lls en borgen�r som till s�ker� het f�r sin fordran har gjort f�rbeh�ll om �tertagander�tt. 12 � En anm�rkning som har framst�llts mot en fordran utg�r inte hinder mot att borgen�ren deltar med fordringen i omr�stningen. �r utg�ngen av omr�stningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte, skall r�tten vid samm antr�det utreda tvistefr�gan och s�ka �stadkomma f�rlik� ning. De n�rvarande f�r med bindande verkan f�r dem som har uteblivit medge att en anm �rkning f�rfaller eller inskr�nks eller uppdra �t f�rvalta� ren att ing� f�rlikning med borgen�ren. Kan f�rlikning inte tr�ffas, skall fr�gan handl�ggas enligt vad som s�gs i 17 � f�rsta stycket f�r best�mman� de av omr�stningens utg�ng. Har en anm�rkning mot n�gon y rkad fordran eller f�rm�nsr�tt pr�vats enligt 9 kap. 16 �, skall r�ttens avg�rande dock till�mpas vid omr�stningen i ackordsfr�gan, om det inte f�re omr�stningen visas att avg�randet har �ndrats av h�gre r�tt. F�rlikning ang�ende en anm�rkning som har framst�llts mot en fordran far inte ing�s p� n�got annat s�tt �n som har n�mnts nu, om inte alla vars r�tt �r beroende av f�rlikningen samtycker till det. 13 � Om b�de en borgen�r och en borgensman eller n�gon annan som f�rutom g�lden�ren ansvarar f�r borgen�rens fordran vill r�sta f�r denna i ackordsfr�gan, har de tillsammans en r�st, vilken ber�knas efter borgen� rens fordran. Kan de inte enas, g�ller borgen�rens mening, om inte de andra l�ser ut honom e ller st�ller betryggande s�kerhet f�r fordringen. 14 � G�lden�ren f�r inte �terta eller �ndra ackordsf�rslaget utan r�ttens medgivande. Ett yrkande om detta skall framst�llas senast vid sammantr� det och innan omr�stningen sker. Om en �ndring i a ckordsf�rslaget medges, far pr�vningen av ackords� f�rslaget skjutas upp till ett fortsatt sammantr�de inom tre veckor. Om �ndringen inte medf�r att f�rslaget blir s�mre f�r borgen�rerna, f�r pr�v� ningen skjutas upp endast om det finns s�rskilda sk�l till det. Om r�tten i n�got annat fall �n som avses i andra stycket, efter att ha h�rt f�rvaltaren och de n�rvarande borgen�rerna, anser att det finns s�r� skilda sk�l f�r att borgen�rernas pr�vning av ackordsf�rslaget skjuts upp, f�r r�tten besluta om uppskov till ett fortsatt sammantr�de inom tre veck� or. Borgen�rsmajoritet vid ackord m .m. 15 � Ett ackordsf�rslag som ger minst femtio procent av fordringsbelop� pen skall anses antaget av borgen�rerna, om tre femtedelar av de r�stande har godtagit f�rslaget och deras fordringar uppg�r till tre femtedelar av de r�stber�ttigande fordringarnas sammanlagda belopp. �r ackordsprocenten l�gre, skall ackordsf�rslaget anses antaget om tre V�rdedelar av de r�stan� de har enats om f�rslaget och deras fordringar uppg�r till tre fj�rdedelar av de r�stber�ttigande fordringarnas sammanlagda belopp. 1581 � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 16 � Anser en borgen�r eller g�lden�ren att ett beslut genom vilket! etti ackordsf�rslag har f�rkastats av borgen�rerna inte har tillkommit p� lagligl^ s�tt, f�r han �verklaga beslutet i hovr�tten inom tv� veckor fr�n beslutet. G�lden�ren f�r dock �verklaga beslutet endast om hans r�tt kan'vara- beroende av det. Beslutet till�mpas omedelbart, om inte n�got annat f�rordnas. Fastst�llelse av ackord 17 � Har ett ackordsf�rslag antagits vid sammantr�det men finns det enligt 19 � anledning att inte fastst�lla ackordet, skall ackordsfr�gan pr�� vas av r�tten vid en f�rhandling. Detsamma g�ller, om det vid sammantr� det inte kan avg�ras om f�rslaget har antagits eller f�rkastats av borgen� rerna. Om ackordsfr�gan inte skall pr�vas vid en f�rhandling, skall r�tten fastst�lla ackordet. Beslut i ackordsfr�gan skall meddelas inom en vecka, om inte l�ngre r�drum �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter. 18 � �r utg�ngen av omr�stningen �ver ackordsf�rslaget beroende av om kvarst�ende anm�rkningar godk�nns eller inte och finns det i �vr igt sk�l att fastst�lla ackordet, skall r�tten vid f�rhandlingen f�rst pr�va anm�rkningarna eller s� m�nga av dem att utg�ngen av omr�stningen blir densamma vare sig �vriga anm�rkningar godk�nns eller inte. 19 � Ett ackord far inte fastst�llas, om 1. �rendet inte har handlagts p� f�reskrivet s�tt och felet kan ha inverkat p� ackordsfr�gans utg�ng, 2. ackordet inte uppfyller de villkor som anges i 5 �, 3. det finns sk�lig anledning att anta att g�lden�ren i hemlighet har gynnat n�gon borgen�r i avsikt att inverka p� ackordsfr�gan eller att n�got annat svek har �gt rum vid ackordet eller 4. ackordet uppenbart �r till skada f�r borgen�rerna. �ven om f�rsta stycket inte �r till�mpligt f�r r�tten efter omst�ndighe� terna v�gra att fastst�lla ackordet, om en borgen�r eller en borgensman eller n�gon an nan som f�rutom g�lden�ren svarar f�r fordringen har be� stritt fastst�llelse p� grund av att 1. betryggande s�kerhet f�r ackordets fullg�rande inte finns, 2. ackordet �r till skada f�r borgen�rerna eller 3. ackordet av n�gon annan s�rskild anledning inte b�r medges. V�gras fastst�llelse enligt f�rsta stycket 1 och �r inte f�rslaget f�rkas tat av borgen�rerna eller f�rfallet, skall borgen�rerna p� nytt pr�va ackords� f�rslaget och ett sammantr�de s�ttas ut f�r detta. Ett s�dant sammantr�de f�r h�llas tidigast tio dagar efter beslutet om v�grad fastst�llelse. Borgen� rerna skall kallas till sammantr�det. Kallelsen skall kung�ras. 20 � En f� rhandling enligt 17 � skall �ga rum s� snart som m�jligt. Till f�rhandlingen skall f�rvaltaren, g�lden�ren och de borgen�rer som var 1532 n�rvarande vid sammantr�de som avses i 8 � kallas. � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Verkan av ackord SFS 1987:672 21 � Ett fastst�llt ackord �r bindande f�r alla borgen�rer, k�nda och ok�nda, som har haft r�tt att efter bevakning r�sta om ackordsf�rslaget. Den som har f�rm�nsr�tt i viss egendom �r bunden av ackordet i fr�ga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen. En borgen�r har, utan hinder av ackordet, den r�tt till kvittning som han kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 ��. 22 � En borgen�r som har godk�nt ett ackordsf�rslag f�rlorar inte genom godk�nnandet sin r�tt mot borgensm�n eller andra som f�rutom g�lden�- ren svarar f�r fordringen. 23 � En anm�rkning mot en bevakning skall, om f�rm�nsr�tt yrkas f�r den b evakade fordringen, pr�vas p� det s�tt som f�reskrivs i denna lag �ven om ackord har kommit till st�nd. 24 � Innan egendomen i boet till f�ljd av att ett ackord har fastst�llts �terst�lls till g�lden�ren, skall konkurskostnadema och andra skulder som boet har �dragit sig tas ut ur egendomen. F�rvaltaren skall dessutom se till att de borgen�rer som har f�rm�nsr�tt f�r sina bevakade fordringar av egendomen, s� l�ngt den r�cker, f�r den betalning som tillkommer dem p� grund av f�rm�nsr�tten. �r n�gon kostnad eller skuld tvistig, till�mpas 2 � tredje stycket. 25 � N�r ackord har fastst�llts, f�r talan om �tervinning inte v�ckas av n�gon borgen�r som omfattas av ackordet. Talan som har v�ckts p� beh�rigt s�tt f�r trots det pr�vas. Vad som vinns genom �tervinningstalan och inte beh�vs f�r n�got s� dant �ndam�l som avses i 24 � skall, sedan k�randens kostnader har ersatts, tillkomma de borgen�rer som omfattas av ackordet. En svarande som med anledning av k�randens talan f�r en fordran mot g�lden�ren har r�tt att p� vad han annars skulle ha f�tt betala avr�kna den utdelning som tillkommer honom. Tillsyn �ver ackord 26 � P� beg�ran av en borgen�r vars fordran omfattas av ackordet kan r�tten, om det finns sk�l till d et, f�rordna f�rvaltaren eller n�gon annan l�mplig person att ut�va tillsyn �ver att g�lden�ren fullg�r sina �taganden enligt ackordet. Om det beh�vs, skall �ven en ers�ttare f�r tillsynsmannen f�rordnas. G�lden�ren skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne beg�r och f�lja de anvisningar som tillsynsmannen l�mnar. Tillsynsmannen skall entledigas av r�tten, om det visar sig att han inte �r l�mplig eller att han av n�gon annan s�rskild orsak b�r skiljas fr�n uppdra� get. 27 � Arvode till tillsynsmannen och ers�ttning f�r de kostnader som uppdraget har medf�rt skall pr�vas av r�tten, om tillsynsmannen eller g�lden�ren be g�r det. S� l�nge ackordet inte har fullgjorts, f�r en s�dan beg�ran framst�llas ocks� av en borgen�r vars fordran omfattas av ackor� det. 1583 � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 F�rverkande av ackord ' v?. 28 � P� ans�kan av en borgen�r vars fordran omfattas av ackordet kan r�tten f�rklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts g�ld�n^J ren f�rfaller, om g�lden�ren ''' 1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgen�rer eller i hemlighet h�r gynnat n�gon borgen�r i syfte att inverka p� ackordsfr�gan, 2. �sidos�tter vad som �ligger honom enligt 26 � andra stycket eller 3. p� n�got annat s�tt uppenbart f�rsummar sina �taganden enligt ackor� det. F�rlikning ar inte till�ten i en fr�ga som av ses i f�rsta stycket. �ven om den eftergift som har medgetts g�lden�ren f�rklaras f�rfallen, far borgen�rerna g�ra ackordet i �vrigt g�llande mot g�lden�ren eller mpl den som har g�tt i borgen f�r ackordet. 13 kap. F�rvaltarens slutredovisning Avgivande av slutredovisningen 1 � F�rvaltaren skall a^'ge slutre dovisning f�r sin f�rvaltning i enlighet med vad som f�reskrivs i detta kapitel. En f�rvaltare som avg�r innan konkursen �r avslutad skall avge slutredovisning, �ven om han har haft hand om f�rvaltningen tillsammans med andra f�rvaltare. Har f�rvaltning� en varit delad, beh�ver redovisningen omfatta endast den del av f�rvalt� ningen som har ankommit p� den avg�ende f�rvaltaren ensam. Om f�rvaltarens skyldighet att under konkursen redovisa medelsf�rvaltr ningen m. m. finns det best�mmelser i 7 kap . 18-21 ��. 2 � Slutredovisning skall avges 1. om konkursbeslutet h�vs av h�gre r�tt, 2. om f�rvaltaren avg�r f�re konkursens slut, 3. om konkursen avskrivs p� grund av otillr�ckliga tillg�ngar, 4. om konkursen avskrivs d�rf�r att ingen fordran har gjorts g�llande i konkursen, 5. vid utdelning och vid efterutdelning enligt II kap. 20 �, 6. vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 �, 7. om konkursen l�ggs ned efter frivillig uppg�relse, 8. om egendomen i boet �terst�lls till g�lden�ren till f�ljd av att ackord har fastst�llts. i 3 � Slutredovisningen skall avges till tillsynsmyndigheten. Till slutredo� visningen skall f�rvaltaren bifoga d e handlingar som �r av betydelse f�r kontroll av redovisningen. F�rvaltaren skall ge in en kopia av redovisning� en till r�tten. I fall som avses i 2 � 1,4 och ,7 skall en kopia samtidigt l�mnas till g�lden�ren. 4 � I fall som avses i 2 � 5 skall slutredovisningen avges samtidigt so m utdelningsf�rslaget ges in till r�tte n. I �vriga i 2 � avsedda fall skal l f�rval� taren avge redovisningen s� snart som m�jligt. 1584 / � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Gr�rtskning av slutredovisningen 1987:672 5 � Tillsynsmyndigheten skall i de fall som avses i 2 � 2, 3, 5, 6 och 8 granska slutredovisningen samt i d e fall som avses i 2 � 2, 5 och 8 avge utl�tande �ver densamma. Tillsynsmyndigheten skall skicka utl�tandet till r�tten. Redovisningen och utl�tandet skall h�llas tillg�ngliga hos r�tten och tillsynsmyndigheten f�r dem som vill ta del av handlingarna. 6 � I fall so m avses i 2 � 5 skall av den kung�relse som r�tten utf�rdar enligt 11 kap. 6 � framg� att slutredovisningen och utl�tandet �r tillg�ngli� ga f�r granskning och var handlingarna finns. I fall som avses i 2 � 2 och 8 skall r�tten, n�r tillsynsmyndigheten har l�mnat sitt utl�tande, kung�ra att slutredovisningen och utl�tandet har avgetts samt var handlingarna �r tillg�ngliga f�r granskning. I de kung�relser som n�mns i f�rsta och andra styckena skall det anges vad den som vill klandra redovisningen m�ste g�ra. Klander av slutredovisningen 7 � F�rvaltarens slutredovisning f�r klandras av tillsynsmyndigheten och g�lden�ren. �ven en borgen�r f�r klandra redovisningen, om hans r�tt kan vara beroende av den. Talan om klander av slutredovisning v�cks genom st�mning vid den tingsr�tt d�r konkursen �r eller har varit anh�ngig. I fall som a vses i 2 � 2, 5 och 8 skall talan v�ckas senast den dag som r�tten best�mmer och anger i kung�relsen. Denna dag skall best�mmas s� att tre m�nader f�rflyter fr�n den tidpunkt d� kung�relsen kan antas bli inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar. I �vriga fall skall talan v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� kopian av redovisningen kom in till r�tten. 8 � I h�gsta domstolen f�r riksskatteverket det allm�nnas talan i m�l som avses i 7 �. 9 � En borgen�r som har v�ckt klandertalan har r�tt att av konkursboet f� ers�ttning f�r sina r�tteg�ngskostnader i den m�n de t�cks av vad som genom r�tteg�ngen har kommit boet till godo. 14 kap. Konkurskostnader Allm�nna best�mmelser 1 � Med konkurskostnad avses 1. arvode och kostnadsers�ttning till f�rvaltare, 2. arvode och kostnadsers�ttning till en s�dan r�dgivare eller f�rliknings� man som har utsetts enligt 7 kap. 7 �, 3. ers�ttning till e tt sakkunnigt bitr�de som f�rvaltare har anlitat med st�d av 7 kap. 11 �, 4. ers�ttning till staten f�r tillsynen �ver f�rvaltningen, 5. kostnad f�r kung�rande av beslut eller �tg�rd r�rande konkursen, 6. kostnad f�r de skriftliga kallelser och underr�ttelser till borgen�rerna som utf�rdas i ko nkursen, 7. ers�ttning enligt 6 kap. 14 � till g�lden�ren eller n�gon annan f�r inst�llelse. � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 Som konkurskostnad anses inte de kostnader f�r kung�relsen, kallelser) och underr�ttelser som f�ranleds av efterbevakning. 2 � Konkurskostnadema skall utg� ur konkursboet framf�r andra skul� der som boet har �dragit sig. I den m�n konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, skall de betalas av staten, om inte n�got annat f�ljer av 3 �. 3 � Om en konkurs har uppst�tt p� ans�kan av n�gon annan borgen�r �n staten och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. I �, skall, i den m�n konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgen�ren svara f�r dessa, dock h�gst med et t belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden f�r konkursbeslutet g�llande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. �r flera borgen�rer betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning skall ansvarig borgen�r �l�ggas att betala konkurs� kostnadema med den angivna begr�nsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgen�ren, skall de betalas av staten. F�rvaltarens arvode 4 � Arvodet till f�rvaltaren best�ms av r�tten. Om det har utsetts flera f�rvaltare, skall s�rskilt arvode best�mmas f�r var och en av dem. Arvodet f�r inte best�mmas till ett h�gre belopp �n som med h�ns yn till det arbete som uppdraget har kr�vt, den omsorg och skicklighet varmed det har utf�rts samt boets omfattning kan anses utg�ra sk�lig ers�ttning f�r uppdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av arvode till f�rvaltaren om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 �. 5 � Arvodet skall best�mmas till e tt visst belopp i e tt f�r allt, om in te enligt 18 � e tt s�rskilt arvode beh�ver ber�knas f�r egendom som avses d�r. Ett s�dant s�rskilt arvode f�r best�mmas innan arvodesfr�gan i �vrigt avg�rs. N�r ett s�rskilt arvode best�ms f�r viss egendom, till�mpas de grunder f�r arvodesber�kningen som anges i 4 �. 6 � Arvodet best�ms efter framst�llning av f�rvaltaren. Har det utsetts flera f�rvaltare, b�r deras arvoden best�mmas p� en g�ng, om det l�m pli� gen kan ske . ^ I arvodesframst�llningen skall f�rvaltaren ange det belopp som han beg�r och, om det kan komma i fr�ga att best�mma ett s�rskilt arvode f�r viss egendom, �ven det beloppet. Till framst�llningen skall bifogas en redog�relse f�r det arbete som uppdraget har medf�rt med en specificef�d r�kning, som utvisar det beg�rda beloppets f�rdelning p� de olika f�rvalt� nings�tg�rderna. Har f�rvaltaren anlitat ett s�dant bitr�de som avses i 7 kap. 11 � och har bitr�det erh�llit gottg�relse eller har f�rvaltaren lillgo- dof�rts ers�ttning f�r utgifter, skall det anges i redog�relsen. Om det finns anledning att best�mma ett s�rskilt arvode f�r viss egen� dom, skall f�rvaltaren tillhandah�lla r�tten en f� rteckning �ver de ]5g(^ r�tts�gare som har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen. "7 � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 J Avser en arvodesframst�llning endast att ett s�rskilt arvode skall SFS 1987:672 best�mmas f�r viss egendom, f�r r�tten avg�ra om det finns sk�l att ta upp yrkandet till pr�vning innan arvode i �vrigt best�ms. 8 � I andra fall �n de som avses i 9 � tredje stycket och 10 � sk-all r�tten, innan arvodesframst�llningen pr�vas, inh�mta yttrande i arvodesfr�gan av tillsynsmyndigheten samt ge g�lden�ren och de borgen�rer som hos r�tten har beg�rt det tillf�lle att yttra sig �ver framst�llningen inom viss tid, minst tv� och h�gst fyra veckor. I fall som s�gs i 6 � tredje stycket skall vaije k�nd borgen�r som har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen ges tillf�lle att yttra sig �ver framst�llningen. R�tten f�r h�lla f�rhandling i arvodesfr�gan, om den finner sk�l till det. Till f�rhandlingen skall f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten, g�lden�ren samt de borgen�rer som har beg�rt att f� yttra sig �ver arvodesframst�llningen kallas. I fall som avses i 6 � tredje stycket skall vaije k�nd borgen�r som har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen kallas. 9 � I fall d� tingsr�tten har att fastst�lla utdelning eller efterutdelning i konkursen skall beslut i arvodesfr�gan meddelas samtidigt med beslutet om fastst�llelse, n�r inte n�got annat f�ljer av 7 �. Oberoende av om talan har f�rts mot ett beslut om att fastst�lla utdel� ning eller efterutdelning f�r h�gre r�tt som �ndrar l�gre r�tts beslut i arvodesfr�gan g�ra den �ndring i beslutet om fastst�llelse som f�ranleds d�rav eller, om det beh�vs, �terf�rvisa utdelningsfr�gan till f�rvaltaren. Den domstol som har att pr�va en fr�ga om utdelning eller efterutdelning f�r best�mma till�ggsarvode till f�rvaltaren f�r arbete i anledning av hand� l�ggningen av fr�gan vid do mstolen. 10 � Om konkursen avskrivs eller l�ggs ned eller om konkursbeslutet upph�vs eller om efterutdelning enligt 11 kap. 21 � �ger rum, skall r�tten h�ra tillsynsmyndigheten innan arvode till f�rvaltaren best�ms. 11 � En f�rvaltare f�r inte lyfta sitt arvode f�rr�n han har avgett slutre� dovisningen f�r sin f�rvaltning. F�rskott p� f�rvaltarens ar vode 12 � R�tten f�r tillerk�nna f�rvaltaren sk�ligt belopp att utg� i f�rsk ott innan slutligt arvode best�ms, om det �r rimligt med h�nsyn till omfattning� en av det arbete som uppdraget har medf�rt, den tid under vilken konkur� sen har varat och ytterligare ber�knas p�g� samt �vriga f�rh�llanden. En framst�llning om f�rskott skall ange det belopp som beg�rs och de sk�l som �beropas f�r f�rskottsbetalningen. Till framst�llningen skall bifo� gas en redog�relse f�r det arbete som uppdraget har medf�rt och en uppgift om b oets ekonomiska st�llning. R�tten skall inh�mta yttrande i f�rskott s� fr�gan av tillsynsmyndigheten. F�rvaltarens ers�ttning f�r kostnader 13 � F�rvaltaren f�r under f�rvaltningens g�ng ur konkursboet ta ut medel f�r att betala de kostnader som uppdraget medf�r. Uttagen skall anges i f�rvaltarens slutredovisning. 1587 � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 14 � Avskrivs konkursen enligt 10 kap. I �, skall r�tten best�mma'kost'^ nadsers�ttningen till f�rvaltaren samtidigt som arvodet best�ms. Tillsyii^i' myndigheten skall h�ras ocks� �ver beg�ran om ers�ttning f�r kostnaden' �vriga konkurskostnader ' 15 � R�tten best�mmer arvodet till en s�dan r�dgivare eller f�rliknings� man som har utsetts enligt 7 kap. 7 � efter att ha h�rt tillsynsmyndigheten och f�rvaltaren. H�rvid till�mpas 4 � andra stycket och 5 �. 16 � Ers�ttningen till ett sakkunnigt bitr�de som har anlitats med st�d av 7 kap. 11 � best�ms av f�rvaltaren. 17 � Ers�ttningen till staten f�r tillsynen �ver f�rvaltningen utg�r enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ers�ttningen till staten f�r s�dana konkurskostnader som avses i 1 � f�rsta stycket 6 utg�r enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. F�rdelning av konkurskostnaderna p� olika slag av egen dom 18 � Av arvodet till f�rvaltaren eller s�dan r�dgivare eller f�rlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 � skall, om det i boet finns egendom i vilken s�rskild f�rm�nsr�tt �ger rum och i den m�n det inverkar p� de borgen� rers r�tt som inte har s�dan f�rm�nsr�tt i egendomen eller p� statens ansvar f�r konkurskostnaderna, den del som avser egendomen i fr�ga fastst�llas att betalas ur egendomens avkastning och k�peskilling. D� s�rskild f�rm�nsr�tt �ger rum i boet tillh�rig egendom, f�r inte till skada f�r n�gon med samma eller b�ttre f�rm�nsr�tt, av egendomens avkastning och k�peskilling betalas n�gon annan konkurskostnad �n som har sagts i f�rs ta stycket. Om den s�rskilda f�rm�nsr�tten �r s�dan som anges i 5 � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979), f�r dock av egendomen betalas ocks� �vriga konkurskostnader, i den m�n boet annars inte l�mnar tillg�ng till det. Med arvode som s�gs i f�rsta stycket j�mst�lls vid till�mpningen av denna paragraf konkursboets kostnader f�r v�rd och f�rs�ljning av egen� domen i fr�ga. 15 kap. Information om beslut och �tg�rder under konkurs Formen f�r kung�rande 1 � Kung�relsen om konkursbeslutet skall inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och, enligt vad som f�reskrivs i 3 � lagen (1977:6 54) om kung�� rande i m�l och �renden hos myndighet m. m., i ortstidning. N�r ett beslut eller en �tg�rd i n�got annat fall �n som s�gs i f�rs ta stycket eller i 8 kap. 11 � skall kung�ras enligt denna lag, skall kung�relsen inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som r�tten best�mmer. Utbyte av kung�relse mot skriftliga underr�ttelser till borgen�rerna 2 � I en konkurs vari bevakningsf�rfarande har �gt rum skall f�lj ande j 53g kung�relser ers�ttas med skriftliga underr�ttelser till borgen�rerna, om det � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> saknas anledning att anta att kostnaden f�r tillk�nnagivandet med kung�- SFS 1987:672 relse blir l�gre eller att kung�relse i �vrigt �r l�mpligare, n�mligen 1. kung�relse med kallelse till f�rhandling ang�ende entledigande av f�rvaltare, 2. kung�relse med information om att ett f�rslag till utdelning eller efterutdelning har uppr�ttats samt att slutredovisningen och tillsynsmyn� dighetens utl�tande �ver den finns tillg�ngliga f�r granskning, 3. kung�relse av beslut om att l�gga ned konkursen p� grund av frivillig uppg�relse, 4. kung�relse med information om att slutredovisningen och tillsyns� myndighetens utl�tande �ver den finns tillg�ngliga f�r granskning i fall d� f�rvaltare avg�r f�re konkursens slut. Om utbyte s ker i de fall som anges i f�rs ta stycket 2, 3 eller 4 skall tid som avses i 11 kap. 6 � tredje stycket, 13 kap. 7 � tredje stycket och 16 kap. 9 � f�rsta stycket i st�llet r�knas fr�n dagen efter den d� underr�t� telserna s�ndes ut. Utbyte av underr�ttelser och kallelser till borgen�rerna mot kung�relse 3 � Om an talet borgen�rer med fordringar utan f�rm�nsr�tt �r mycket stort, far underr�ttelser till dessa borgen�rer och s�dana kallelser till dem som inte beh�ver delges ers�ttas av ett tillk�nnagivande genom kung�rel� se. Formen f�r kallelser och unde rr�ttelser m.m. 4 � Skriftliga kallelser och underr�ttelser enligt denna lag s�nds med posten i vanligt brev till mottagaren under hans senaste k�nda postadress, om inte n�got annat f�ljer av s�rskilda f�reskrifter om delgivning. Skall n�gon enligt en f�reskrift i lagen beredas tillf�lle att yttra sig i en viss fr�ga, f�r delgivning �ga rum. 16 kap. Best�mmelser om handl�ggning och besv�r m. m. Handl�ggning av konku rs�renden 1 � Pr�vningen av en konkursans�kan och handl�ggningen av konkursen sker som ett konkurs�rende hos tingsr�tten. Som konkurs�rende hand� l�ggs inte s�dan talan enligt denna lag som skall v�ckas genom st�mning. 2 � I konkurs�renden g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om tviste� m�l i till�mpliga delar, om inte n�got annat s�gs i denna lag. Sker handl�gg� ningen vid f �rhandling, till�mpas best�mmelserna om huvudf�rhandling i tvistem�l, om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg d�rifr�n. Om den som har kallats till en f�rhandling uteblir, hindrar det inte att den fr�ga som f�rhandlingen g�ller pr�vas och avg�rs. R�ttens avg�rande sker genom beslut. 3 � En tingsr�tt skall vid handl�ggningen av ett konkurs�rende best� av en lagfaren domare. Vid en f�rhandling f�r dock r�tten best� av tre lagfar� na domare. 1589 � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "JV, SFS 1987:672 Verkst�llighet av beslut i konkurs�renden 4 � Ett beslut om konkurs och om upph�vande av ett konkursbeslut g�H' verkst�llighet omedelbart. Detsamma g�ller andra beslut av r�tten lind�r handl�ggningen av ett konkurs�rende i en fr�ga som enligt denna lag skall pr�vas av r�tten, om inte n�got annat f�rordnas eller f�ljer av andra stycket. Beslut under handl�ggningen a v ett konkurs�rende g�r i verkst�llighet f�rst sedan det har vunnit laga kraft, om beslutet avser 1. arvode eller kostnadsers�ttning till f�rva ltare, 2. arvode till en s�dan r�dgivare eller f�rlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 �, 3. arvode eller kostnadsers�ttning till en s�dan tillsynsman som har utsetts enligt 12 kap. 26 �, 4. utd�mande av f�relagt vite. Ang�ende verkst�llighet av beslut att fastst�lla utdelning finns det be� st�mmelser i 11 kap. 9 och 10 ��. �verklagande av r�ttens beslut i konkurs�renden m. m. 5 � Vaije tingsr�ttens beslut i ett konkurs�rende i en fr�ga som en ligt denna lag skall pr�vas av r�tten f�r �verklagas f�r sig, om inte n�got annat f�ljer av 6 eller 7 �. Har ett beslut meddelats utan att f�rhandling har h�llits, skall de som beslutet har g�tt emot genast underr�ttas om tiden f�r beslutet, i den m�n det med h�nsyn till om st�ndigheterna �r motiverat. N�r det �r l�mpligt, b�r i underr�ttelsen ges besked om utg�ngen av den pr�vade fr�gan. 6 � Ett beslut enligt 9 kap. 1 � att bevakning skall �ga rum f�r inte �verklagas. Inte heller f�r ett beslut av tingsr�tten enligt 11 kap. 7 � tredje stycket som innefattar �terf�rvisning av ett utdelningsf�rslag till f�rvalta� ren �verklagas. R�ttens beslut i fr�ga om utdelning f�r �verklagas endast av den som i r�tt tid har framst�llt inv�ndning mot utdelningsf�rslaget eller, om r�tten beslutar fastst�lla utdelning som avviker fr�n f�rslaget, den vars r�tt p� verkas av �ndringen. F�rvaltaren f�r fullf�lja talan i en fr�ga som g�ller �tervinning. 7 � Mot beslut enligt 12 ka p. 18 � med anledning av en framst�lld an � m�rkning f�r talan inte f�ras. Mot f�ljande beslut f�r talan inte f�ras s�rskilt, n�mligen 1. beslut i fr�ga om v�grat �t ertagande eller om �ndring i ett ackordsf�r� slag enligt 12 kap. 14 �, 2. beslut enligt 12 kap. 19 � att borgen�rerna p� nytt skall pr�va ackords- fr�gan. 8 � Tillsynsmyndigheten f�r �verklaga tingsr�ttens beslut, om beslu tet r�r 1. utseende eller entledigande av f�rvaltare, antalet f�rvaltare eller del� ning av f�rvaltningen mellan flera f�rvaltare, 2. arvode, kostnadsers�ttning eller f�rskott till f�rvaltare, 1590 3. resef�rbud eller skyldighet f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass, � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> h�mtning eller h�ktning eller f�rel�ggande eller utd�mande av vite, SFS 1987:672 4. uppdrag som eller arvode till r�dgivare eller f�rlikningsman, 5. avslag p� en framst�llning om att inleda bevakningsf�rfarande, 6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 �. I de fr�gor som avses i f�rsta stycket f�rs det allm�nnas talan i h�gsta domstolen av riksskatteverket. 9 � Ett s�dant beslut av tingsr�tten som avses i 5 � f�r �verklagas genom besv�r i hovr�tten. �verklagandet skall ske inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. �r det fr�ga om ett konkursbeslut eller ett beslut om nedl�ggnin g av en konkurs p� grund av frivillig uppg�relse, r�knas dock tiden f�r �verklagande fr�n den dag d� kung�relsen om beslutet var inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar. Beslut om �l�ggande av resef�rbud, om skyldighet f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass, om f�rbud att utf�rda pass samt om n�gons h�ktande eller kvarh�llande i h�kte f�r �verklagas utan inskr�nkning till viss tid. Detsamma g�ller klagan mot ett beslut p� den grunden att f�rfa� randet on�digt uppeh�lls genom beslutet. 17 kap. Skadest�nd och straff Skadest�nd 1 � En f�rvaltare skall ers�tta de skador som han vid fullg�rande av sitt uppdrag upps�tligen eller av oaktsamhet tillfogar boet, en konkursborge� n�r eller g�lden�ren. Skadest�ndet kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omst�ndig� heterna i �vrigt. Skall flera f�rvaltare ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r n�gon av dem enligt f �rsta stycket. Vad n�gon har betalt i skadest�nd f�r s�kas �ter av de andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndig� heterna. 2 � Talan om skadest�nd enligt 1 � som inte grundas p� brott skall f�ras genom klander av f�rvaltarens slutredovisning. 3 � Om en borgen�rs konkursans�kan inte bifalls och om borgen�ren n�r han gav in sin ans�kan saknade sk�lig anledning att anta att g�lden�ren var p� obest�nd, skall borgen�ren ers�tta g�lden�ren den skada som sk�ligen kan anses ha orsakats denne genom ans�kningen och dess handl�ggning. Talan om skadest�nd enligt f�rsta stycket skall v�ckas vid den tingsr�tt d�r �re ndet om g�lden�rens f�rs�ttande i konkurs �r eller har varit an- h�ngigt. I detta �rende f�r s�dan talan v�ckas utan st�mning. Straff m. m. 4 � En g�lden�r som i strid mot f�rbudet i 6 kap. 1 � f�rsta stycket driver n�ringsverksamhet under konkursen d�ms till b�ter. 5 � En borgen�r som f�r sin r�st vid ett sammantr�de i samband med ackord i konkurs har betingat sig n�gon s�rskild f�rm�n av g�lden�ren d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst et t �r. 1591 � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:672 6 � �tal mot en g�lden�r f�r brott som avses i 11 kap. brottsbalken �dli �tal mot en borgen�r f�r brott som s�gs i 5 � f�r v�ckas vid den tingsr�tt d�r konkursen �r eller har varit anh�ngig. 7 � Allm�n �kla gare och polismyndighet skall ha tillg�ng till alla ha nd� lingar som r�r boet och som kan l�mna upplysning om huruvida g�lden�ren har gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande mot sina borgen�rer. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januar i 1988. Genom lagen upfi h�vs, med de begr�nsningar som anges under 2, 3, 5 och 6, konkurslageh (1921:225), lagen (1921:226) om nya konkurslagens inf�rande och vad i avseende d�r� skall iakttas samt lagen (1956:217) om vissa kreditinr�tt� ningars konkurs. 2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om en konkurs, i vil ken konkursbeslutet har meddelats f�re ikrafttr�dandet. Vad som i dessa f�re� skrifter s�gs om konkursdomaren skall dock i st�llet a vse tingsr�tten. Vid fullg�randet av en uppgift som enligt �ldre lag ankommer p� konkursdoma� ren best�r r�tten av en lagfaren domare. Skall efter ikrafttr�dandet av den nya lagen en fr�ga h�nskjutas till r�tten enligt 93 � tredje stycket, 108 � Q�rde stycket eller 164 � f� rsta stycket konkurslagen (1921:225), hand� l�ggs fr�gan i den ordning som �r f�reskriven i den nya lagen f�r motsva� rande fall. 3. �r en konkursans�kan anh�ngig vid ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre f�reskrifter vid pr�vningen av ans�kningen. 4. S�dana underr�ttelser med anledning av en konkurs som enligt n�gon f�reskrift i lag eller annan f�rfattning ankommer p� konkursdomaren skall i st�llet l�mnas av tingsr�tten. 5. I fr�ga om �tervinning av en r�ttshandling eller �tg�rd som avses i 4 kap. 5-9 �� och som har �gt rum f�re lagens ikrafttr�dande g�ller 30- 34 � � konkurslagen (1921:225). 6.1 fr�ga om r�tten att g�ra g�llande fordran p� l�n, arvode eller pension f�r tiden f�re lagens ikrafttr�dande g�ller 100 a � konkurslagen (1921:225). 7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon f�reskrift om att en �tg�rd skall ha vidtagits viss tid efter f�rsta borgen�rssammantr�det i konkurs eller att en viss r�ttsverkan skall intr�da viss tid efter detta sammantr�de, skall fristen i st�llet r�knas fr�n edg�ngssammantr�det. 8. En fordran som har fastst�llts genom en s�dan skiljedom som avses i 12 � lagen (1981:775) om inf�rande av uts�kningsbalken skall godtas som st�d f�r borgen�rs beh�righet att beg�ra g�lden�ren i konkurs, om skilje� domen f�r verkst�llas enligt f�rsta meningen i n�mnda paragraf och en domstol inte har meddelat ett s�dant f�rordnande som avses i 3 kap. 1 8 � uts�kningsbalken. 9. Vad som s�gs i den n ya lagen om registrerat skepp g�ller �ven i fr�ga om b�t som enligt punkt 5 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1973:1064) om �ndring i sj�lagen (1891: 35 s.l) �r upptagen i skeppsregistret. 10. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning til l en f�reskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag, till�mpas i st�llet den nya f�reskriften. 1592 � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> p� regeringens v�gnar SFS 1987:672 INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

K�nkurslag;

SFS 1987:672

Utkom fr�n trycket

utf�rdad den 11 juni 1987.

den 30 juli 1987

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Genom konkurs tar en g�lden�rs samtliga borgen�rer i ett samman�

hang tv�ngsvis i ans pr�k g�lden�rens samlade tillg�ngar f�r betalning av

sina fordringar. Under konkurs omh�ndertas tillg�ngarna f�r borgen�rer�

nas r�kning av konkursboet.

2 � En g�lden�r som �r p� obest�nd skall efter egen eller en borgen�rs
ans�kan f�rs�ttas i konkurs, om inte annat �r f�reskrivet.

Med obest�nd (insolvens) avses att g�lden�ren inte kan r�tteligen betala

sina skulder och att denna of�rm�ga inte �r endast tillf�llig.

3 � F�rvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera f�rvaltare.

F�rvaltningen av bo et st�r under tillsyn av en tillsynsmyndighet.

4 � Ett konkursbo som �r p� obest�nd kan f�rs�ttas i k onkurs. Vad som

�r f�reskrivet i denna lag om g�lden�r skall i s�dana fall g�lla konkursboet.

5 � Med pantr�tt i fast egendom j�mst�lls vid till�mpningen av denna lag
annan s�rskild f�rm�nsr�tt som g�ller i e gendomen och inte grundas p�

utm�tning eller betalningss�kring.

Vad som s�gs om borgen�r med handpantr�tt i l�s egendom till�mpas

ocks� i fr�ga om borgen�r med r�tt att h�lla kvar l�s egendom till s�k erhet
f�r fordran (retentionsr�tt).

6 � Om det i n�gon annan lag har meddelats n�gon best�mmelse som
avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen.

Ang�ende till�mpligheten av r�tteg�ngsbalken ges best�mmelser i det

f�ljande.

2 kap. Konlrursans�kan och konkursbeslut m. m.

Konkursans�kan m.m.

1 � Ans�kan om konkurs g�rs skriftligen hos den tingsr�tt d�r g�lden�

ren b�r svara i tvistem�l som ang�r betalningsskyldighet i allm�nhet.

Ans�kningshandlingen skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kanden

eller s�kandens ombud.

Prop. 1986/87: 86 och 90. LU 32, rskr. 320.

1541

�

SFS 1987:672

S�kanden skall ange och styrka de omst�ndigheter som g�r r�tt

rig, om de inte �r k�nda.

. .

En ans�kan skall avvisas, om det inte av den framg�r vilkeati

som �r beh�rig och s�kanden inte f�ljer ett f�rel�ggande att avhj

bristen.

2 � Har en konkursans�kan gjorts hos en tingsr�tt som inte �r beh�rig,,' .
skall r�tten genast s�nda handlingarna i �rendet till den tingsr�tt som enligt'
vad dessa visar �r beh�rig och underr�tta s�kanden. Ans�kan skall ans�g '
gjord, n�r ans�kningshandlingen kom in till den f�rra tingsr�tten.

I 'i

3 � G�rs ans�kningen av g�lden�ren, b�r till ans�kningshandlingen bifo�

gas en av g�lden�ren underskriven f�rteckning �ver boets tillg�ngar och
skulder med uppgift om v aije borgen�rs namn och postadress samt om de

b�cker och andra handlingar som r�r boet.

Ans�ker ett d�dsbo eller en d�dsbodel�gare om att boet skall f�rs�ttas,i

konkurs, skall till ans�kningshandlingen bifogas bouppteckningen efter
den d�de eller, om inregistrering har skett, uppgift om dagen d�rf�r. Har
inte bouppteckning f�rr�ttats, skall uppgift om varje del�gares namn och
postadress l�mnas.

4 � G�rs ans�kningen av en borgen�r, skall han vid ans�kningen l� mna
uppgift om sin fordran och de omst�ndigheter i �vrigt p� vilka han grundar

yrkandet. Han skall �ven i original e ller kopia bifoga de handlingar som
han vill � beropa. Ans�kningshandlingen och de handlingar som har bifo�

gats denna skall ges in i tv� exemplar.

5 � En ans�kan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller

4 � eller i �vrigt �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r
pr�vning i sak och s�kanden inte f�ljer ett f�rel�ggande att avhj�lpa
bristen.

6 � Har en borgen�rs fordran fastst�llts av domstol eller har en domstol
enligt lags�kningslagen (1946:808) meddelat bevis att utm�tning f�r en

fordran far �ga rum, skall detta godtas som st�d f�r beh�righet att beg�ra
g�lden�ren i kon kurs, �ven om avg�randet inte har vunnit laga kraft. Detta
g�ller dock inte, om en domstol har f�rordnat att avg�randet inte f�r
verkst�llas.

En f ordran som har fastst�llts genom skiljedom skall ocks� godtas, ont

skiljedomen far verkst�llas enligt 3 kap. 15 eller 16 � uts�kningsbalken oCh
en domstol inte har meddelat ett s�dant f�rordnande som avses i 18 � i
samma kapitel.

I andra fall �n de som avses i f�rsta och an dra styckena skall borgen�ren

styrka sin beh�righet att beg�ra g�lden�ren i konkur s.

' ;f(/

Bevisning om obest�nd

7 � En uppgift av g�lden�ren att han �r insolvent skall godtas, om d et
inte finns s�rskilda sk�l att inte g�ra det.

1542

�

8 � Om i nte annat visas, anses en g�lden�r vara insolvent, m�r det vid

SFS 1987: 672

verkst�llighet enligt 4 kap. uts�kningsbalken inom de senaste sex m�na�

derna f�re konkursans�kningen har framg�tt att han s aknat tillg�ngar till
full betalning av utm�tningsfordringen. Detsamma g�ller, om g�lden�ren

har f�rklarat sig st�lla in sina betalningar.

9 � En g�lden�r, som �r eller senare �n ett �r f�re konkursans�kningen

har varit bokf�ringsskyldig enligt bokf�ringslagen (1976:125), skall om inte

annat visas anses insolvent, om

1. g�lden�ren har uppmanats av en borgen�r att betala klar och f�rfallen

skuld men unde rl�tit att g�ra detta inom en vecka och

2. borgen�ren beg�r g�lden�ren i ko nkurs inom tre veckor d�refter och

skulden d� �nnu inte �r betald.

Borgen�rens uppmaning skall inneh�lla en upplysning om att en kon�

kursans�kan kan f�lja. Uppmaningen skall delges g�lden�ren. Delgivning
enligt 12 � delgivning slagen (1970:428) f�r ske endast om det finns anled�
ning att anta att g�lden�ren har avvikit eller p� annat s�tt h�ller sig undan.

Konkurshinder

10 � En borgen�r har inte r�tt att f� g�lden�ren f�rsatt i konkurs, om

1. borgen�ren har betryggande pant eller d�rmed j�mf�rlig s�kerhet i

egendom som tillh�r g�lden�ren,

2. tredje man har st�llt betryggande s�kerhet f�r borgen�rens fordran

och konkursans�kningen strider mot villkoren f�r s�kerhetens st�llande,

3. borgen�rens fordran inte �r f�rfallen till betalning och betryggande

s�kerhet erbjuds av tredje man.

Med s�kerhet som har st�llts eller erbjuds av tredje man avses �ven

borgen, om borgensmannen svarar som f�r egen skuld.

S�kerhets�tg�rder

11 � Finns det sannolika sk�l f�r bifall till en konkursans�kan och kan
det med sk�l befaras att g�lden�ren skaffar undan egendom, f�r r�tten, om
det finns s �rskild anledning, f�rordna om kvarstad p� g�lden�rens egen�
dom i avvaktan p� att ans�kningen pr�vas.

I fr�ga om en s�dan s�kerhets�tg�rd till�mpas vad som g�ller om kvar�

stad f�r fordran som beviljas enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken, om inte n�got
annat f�ljer a v denna lag. Detta g�ller dock inte best�mmelsen i 16 kap.

15 � andra stycket uts�kningsbalken.

R�tten f�r medge undantag fr�n beviljad kvarstad.

12 � Finns det sannolika sk�l f�r bifall till en konkursans�kan och kan

det med sk�l befaras att g�lden�ren genom att resa utomlands undandrar
sig en skyldighet eller �vertr�der ett f�rbud som enligt denna lag g�ller i

konkurs, far r�tten, om det finns s�rskild anledning till det, f�rbjuda

g�lden�ren att resa utomlands i avvaktan p� att ans�kningen pr�vas. Om
ett s�dant re sef�rbud meddelas, far i samband d�rmed eller senare g�lde�
n�ren �l�ggas att l�mna ifr�n sig sitt pass till d en kronofogdemyndighet

som r�tten best�mmer. Om g�lden�ren inte har n�got pass, f�r f�rbud att

1543

�

SFS 1987:672

utf�rda pass f�r honom meddelas. G�iden�ren far h�ktas, om det �r'lj
bart otillr�ckligt med ett resef�rbud.

Om g� iden�ren �r en juridisk person, till�mpas f�rsta stycket �v�

den styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, bolagsman och likvidatof som

har avg�tt eller entledigats senare �n ett �r f�re den dag d� konkurs�ilsol?-' ^
ningen kom in till tings r�tten.

Betr�ffande en s�dan s�kerhets�tg�rd som avses i denna paragraf till�m^

pas best�mmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken, om inte n�g�t
annat f�ljer av denna lag. En s�kerhets�tg�rd kan inte hindras av �tt
s�lcerhet st�lls. Inte heller kan en beviljad s�kerhets�tg�rd h�vas av denna
anledning. Kostnaden f�r h�ktning betalas av staten.

13 � Fr�gor om s�kerhets�tg�rder enligt 11 eller 12 � tas upp p� beg�r�h
av en borgen�r. Innan r�tten meddelar beslut i fr�gan skall g�iden �ren ges

tillf�lle att yttra sig, om det l�mpligen kan ske.

R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r pr�vning av fr�ga om s�kerhets�tg�rd.

Till f�rhandlingen skall g�iden�ren och borgen�ren kallas. Kallelserna b�r

delges.

Betr�ffande h�ktning till�mpas vad som s�gs i 6 kap. 10 � tredje sty cket

och 11 �.

Ett beslut om resef�rbud eller skyldighet f�r g�iden�ren att l�mna ifr�n

sig sitt pass skall delges g�iden�ren.

Pr�vning av konkursans�kan m. m.

14 � Upptas en g�lden�rs konkursans�kan, skall r�tten genast pr�va
ans�kningen.

G�lden�rens konkursans�kan skall dock pr�vas vid en f�rhandling, om

1. det med h�nsyn till tillg�ngliga upplysningar eller ay n�gon annan

anledning finns s�rskilda sk�l att inte godta uppgiften om g�lden�rens
insolvens eller

2. ans�kningen avser ett d�dsbo som inte st�r under f�rvaltning av

boutredningsman och ans�kningen inte har gjorts av samtliga del�gare.

F�rhandlingen skall h�llas inom tv� veckor fr�n det att ans�kningen kom

in till r�tten. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den h�llas senare, dock senast
inom en m�nad. Till f�rhandlingen skall g�iden�ren kallas. I fall som avses
i andra stycket 2 skall �ven de d�dsbodel�gare som inte har bitr�tt ans�k�
ningen kallas. Ans�kningen kan pr�vas slutligt �ven om g�iden�ren uteblir

fr�n f�rhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om detta.

En konkursans�kan som avses i andra stycket 2 skall f�rklaras vilande,

om det g�rs en framst�llning om att d�dsboets egendom skall avtr�das till
f�rvaltning av boutredningsman. Om d �dsboets egendom a vtr�ds till f�r�

valtning av boutredningsman, f�rfaller konkursans�kningen.

15 � En kallelse som avses i 14 � tredje stycket skall delges. Kallelsen'f^)| ^
delges enligt 12 � delgivningslagen (1970:428) endast om de t finns anlc�-'

ning att anta att g�iden�ren har avvikit eller p� annat s�tt h�ller sig undtinl' '"
Delgivning enligt 15 � f�rsta stycket delgivningslagen f�r ske �ven

g�iden�ren vistas p� k�nd ort utomlands, om delgivning annars inte

1544

�

ske h�r i landet och r�tten med h�ns yn till omst�ndigheterna finner att det

SFS 1987: 672

inte �r sk�ligt att kr�va att delgivningen verkst�lls utomlands.

16 � Upptas en borgen�rs konkursans�kan, skall r�tten s�tta ut en f�r�

handling f�r pr�vning av ans�kningen.

F�rhandlingen skall h�llas inom tv� veckor fr�n det att ans�kningen kom

in till r�tten. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den h�llas senare, dock senast

inom sex vec kor. Till f�rhandlingen skall parterna kallas. Parterna skall i

kallelsen upplysas om den i 19 � f�reskrivna p�f�ljden av a tt part uteblir.

I kallelsen ti ll g�lden�ren skall denne f�rel�ggas att svara p� konkursan�

s�kningen vid f�r handlingen. I kallelsen skall �ven anges att g�lden�ren
inte beh�ver inst�lla sig, om han f�re f�rhandlingen skriftligen medger

ans�kningen och r�tten inte s�rskilt underr�ttar honom om att f�rhandling�
en �nd� skall h�llas.

17 � I fr�ga om kallelser enligt 16 � till�mpas 15 �. G�lden�ren skall

samtidigt med kallelsen delges de av borgen�ren ingivna handlingarna.

Om delgivning med g�lden�ren sker enligt 15 � delgivningslagen

(1970:428), f�r r�tten f�rordna att g�lden�rens egendom s�tts under s�r�
skild v�rd. Kostnaden f�r v�rden skall betalas av borgen�ren.

18 � Om g�lden�ren f�re f�rhandlingen medger en borgen�rs konkursan�
s�kan, skall r�tten genast pr�va ans�kningen.

Om r�tten med h�nsyn till tillg�ngliga upplysningar eller av n�gon annan

anledning finner att det finns s�rskilda sk�l mot antagandet att g�lden�ren
�r insolvent, skall konkursans�kningen dock pr�vas vid f�rhandlingen.
R�tten skall genast underr�tta g�lden�ren om detta.

Beh�ver fr�gan om att f�rs�tta g�lden�ren i konkurs inte pr�vas vid

f�rhandlingen, skall denna st�llas in och b orgen�ren genast underr�ttas om
detta.

19 � Uteblir borgen�ren fr�n f�rhandlingen, skall �rendet avskrivas, om
inte g�lden�ren medger ans�kningen.

Ans�kningen f�r pr�vas slutligt �ven om g�lden�ren uteblir fr�n f�r�

handlingen.

20 � En f�rhandling d�r fr�gan om att f�rs�tta g�lden�ren i konkurs skall

pr�vas f�r skjutas upp p� en parts beg�ran n�r det finns s�rskilda omst�n�

digheter. Uppskov f�r dock inte utan synnerliga sk�l meddelas, om s�kan�
den mots�tter sig det. Endast om det �r n�dv�ndigt f�r uppskovet g�ras
l�ngre �n fyra veckor.

21 � Om flera konkursans�kningar mot samme g�lden�r �r anh�ngiga
samtidigt och om en annan ans�kan bifalls �n den som kom in f�rs t, skall
det vad g�ller fr�gor som �r beroende av tiden f�r konkursans�kan anses
som om konkursbeslutet har grundats p� den ans�kan som kom in f�rst.

22 � En konkursans�kan f�r inte �terkallas sedan beslut om konkurs har

meddelats. �ven om g�lden�ren sj�lv har ans�kt om konkursen eller

1545

�

SFS 1987:672

medgett en borgen�rs konkursans�kan, skall dock h�gre r�tt u
beslutet, om g�lden�ren efter att ha �verklagat visar att han �r solvent'

' i

23 � I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r kostnader vid pr�vning av^en /V

borgen�rs konkursans�kan g�ller 18 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mplig^

delar. Best�mmelsen i 18 kap. 2 � ska ll dock inte till�mpas. Borgen�ren f�r
utan hinder av 14 � samma kapitel i konkursen g�ra g�llande fordran p�
ers�ttning f�r s�dana kostnader i den ordning som g�ller f�r andra fordring�
ar.

�tg�rder vid konkursbeslut m.m.

24 � N�r ett beslut om konkurs meddelas, skall tingsr�tten

1. genast best�mma tidpunkt f�r det sammantr�de vid vilket g�lden�ren

skall avl�gga bouppteckningsed (edg�ngssammantr�de),

2. snarast utse f�rvaltare,

3. kalla g�lden�ren, f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borgen�r

som har gjort k onkursans�kningen till edg�ngssammantr�det.

Konkursbeslutet skall genast kung�ras. Genom kung�relsen kallas �vri�

ga borgen�rer till edg�n gssammantr�det.

Kallelsen till g�lden�ren enligt f�rsta stycket 3 skall delges.

25 � Om h�gre r�tt upph�ver ett beslut om konkurs, skall tingsr�tten
genast kung�ra den h�gre r�ttens beslut. Egendomen i boet skall �ters t�l�
las till g�lden�ren i den m�n den inte beh�vs f�r betalning av konkurskost-

nadema och andra skulder som boet har �dragit sig.

�verflyttning av en konkurs

26 � Om det sedan ett beslut om konkurs har meddelats finns synnerliga
sk�l f�r att handl�gga konkursen p� n�gon annan ort, kan r�tten efter
samr�d med tingsr�t ten p� den andra orten best�mma att konkursen skall

handl�ggas av den senare domstolen.

3 kap. Verkningar av konkurs
G�lden�rens f�rlust av sin r�dighet

1 � Sedan ett beslut om ko nkurs har meddelats, f�r g�lden�ren inte r�da

�ver egendom som h�r till konkursboet. Han f�r inte heller �ta sig s�dana

f�rbindelser som kan g�ras g�llande i ko nkursen.

2 � En r�ttshandling mellan g�lden�ren och n�gon annan som f�reta s

senast dagen efter den d� kung�relsen om konkursbeslutet var inf�rd i

Post- och Inrikes Tidningar skall utan hinder av vad som s�gs i 1 � g�lla,

om det inte visas att den andre k�nde till beslutet eller att det f�rekom
omst�ndigheter som gav honom sk�lig anledning att anta att g�lden�ren

var f�rsatt i kon kurs. �verl�telse av eller annat f�rfogande �ver egendom

som p� grund av detta skall g�lla, skall likv�l, om konkursboet utan
osk�ligt uppeh�ll yrkar det, g� �ter mot att boet ers�tter den andre vad han

har utgett j�mte n�dv�ndig eller nyttig kostnad.

Infriar n�gon en f�rpliktelse mot g�lden�ren efter den tidpunkt soin

J545

anges i f�rsta stycket, skall det tillgodor�knas honom, om det av omst�n'-

�

digheterna framg�r att han var i god tro. En upps�gning eller annan

SFS 1987:672

liknande r�ttshandling som f�retas mot eller av g�lden�ren efter sagda
tidpunkt skall g�lla, om det av omst�ndigheterna framg�r att den andre var
i god tro och det �r uppenbart osk�ligt att r�ttshandlingen blir ogiltig mot
konkursboet.

Det finns s�rskilda best�mmelser om verkan av g�lden�rens �verl�telse

eller pants�ttning av l�pande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra j�m�

f�rbara v�rdehandlingar.

Egendom som ing�r i ett konkursbo

3 � Till ett konkursbo r�knas, i den m�n in te n�got annat f�ljer av 2 �, all

egendom som tillh�rde g�lden�ren n�r konkursbeslutet meddelades eller

tillfaller honom under konkursen och som �r s�dan att den kan utm�tas.

Till konkursboet r�knas �ven den egendom som kan tillf�ras boet genom

�tervinning enligt 4 kap.

4 � G�lden�ren f�r beh�lla l�n o ch inkomst som vid utm� tning j�mst�lls

med l�n, om beloppet inte betalts ut vid kon kursens b�rjan, samt inkomst

av s�dant slag som g�lden�ren f�rv�rvar d�refter. Detta g�ller dock inte i
den m�n inkomsten, efter skatteavdrag, uppenbart �verstiger vad som

beh�vs f�r g�lden�rens och hans familjs underh�ll samt f�r annan under�
h�llsskyldighet som g�lden�ren har. Om r�tten till pension eller livr�nta �r

s�dan att den kan utm�tas, f�r konkursboet f�rfoga �ver den.

Vad som s�gs om l�n till�mpas ocks� i fr�ga om periodiskt utg�ende

ers�ttning f�r utnyttjande av r�tt till litter�rt eller konstn�rligt verk eller
annat s�dant.

G�lden�ren �r skyldig att underr�tta f�rvaltaren om s�dan inkomst som

avses i f�rsta och andra styckena. Vill f�rvaltaren g�ra anspr�k p� inkoms�

ten, skall han underr�tta arbetsgivare eller annan som skall utge f�rm�nen.
Innan s�dan underr�ttelse har l�mnats f�r f�rfallet belopp betalas ut till

g�lden�ren.

5 � G�lden�ren har r�tt att av konkursboet f� ut s�dan egendom som

enligt 5 kap. 1, 2 och 4 �� uts�kning sbalken undantas fr�n utm�tning.

I st�llet f�r 5 kap. 1 � 7 uts�kningsbalken g�ller att, om n�gon annan

utv�g till f�rs�rjning saknas, n�dv�ndigt underh�ll f�r betalas av konkurs�
boet till g�lden�ren och hans familj eller annan underh�llsber�ttigad under
en m�nad fr�n den dag d� beslutet om konkurs meddelades eller, om det
finns synnerliga sk�l f�r det, under l�ngre tid.

I ett d�dsbos konkurs tillkommer en s�dan f�rm�n som avses i f �rsta

stycket den d�des efterlevande familj. I st�llet f�r andra stycket g�ller
18 kap. 5 � andra stycket �rvdabalken.

6 � Tvister mellan f�r valtaren och g�lden�ren eller annan i fr�gor som
avses i 4 och 5 �� skall pr�vas av tillsynsmyndigheten p� ans�kan av
f�rvaltaren, en borgen�r, g�lden�ren eller en underh�llsber�ttigad. Myn�
digheten skall inh�mta yttranden i den omfattning som beh�vs f�r pr�v�

ningen. Myndighet ens beslut g�ller omedelbart, �ven om det �verklagas.

Beslutet skall efter ans�kan �ndras, om senare upplysta omst�ndigheter

eller �ndrade f�rh�llanden motiverar det.

1547

�

SFS 1987:672

Tillsynsmyndighetens beslut i et t �rende som avses i f�rsta s

�verklagas av den vars r�tt ber�rs av beslutet. I fr�ga om s�dan b�s

talan till�mpas best�mmelserna i uts�kn ingsbalken om besv�r �ver
ning av l�n.

Utm�tning vid konkurs

7 � Sedan beslut om konkurs har meddelats, f�r egendom som h�r till;

konkursboet inte utm�tas f�r fordran hos g�lden�ren. Om det �nd� sker, �r

�tg�rden utan verkan.

Utan hinder av konkurs f�r �nd� egendom, i vilken pantr�tt f�r viss

fordran g�ller, utm�tas f�r fordringen.

8 � Har utm�tning hos g�lden�ren skett innan beslut om konkurs med de�

lats, skall verkst�lligheten fortg� utan hinder av konkursen, om inte n�got
annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Om utm�tningss�kanden inte

hade pantr�tt och om d en f�rm�nsr�tt som han har vunnit genom utm �t�
ningen skall g� �ter, skall belopp, som enligt uts�kningsbalken skulle ha
betalts till utm�tningss�kanden eller annan borgen�r som inte hade pant�
r�tt, i st�llet redovisas till f�rvaltaren.

Verkst�lligheten skall p� beg�ran av f�rvaltaren uppskjutas, om det

beh�vs f�r att borgen�rers r�tt skall kunna tas till vara eller om det finns
n�gra andra synnerliga sk�l f�r det. Uppskov f�r beg�ras �ven av en

borgen�r vars r�tt kan bero d�rav. Om en auktion �r utsatt, skall konkurs�
boet betala den kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Hade utm�tningss�kanden inte pantr�tt och skall den f�rm�nsr�tt som

han har vunnit genom utm�tningen g� � ter, skall �ven utm�tningen g� �ter

om f�rvaltaren beg�r det innan egendomen har blivit s�ld.

R�tteg�ng vid konkurs m. m.

9 � P�g�r en r�tteg�ng mellan g�lden�ren och n�gon annan om s�da n
egendom som h�r till konkursboet, f�r konkursboet �verta g�lden�rens

talan. Om boet, trots att det har underr�ttats om r�tteg�ngen, inte �vertar

g�lden�rens talan, skall egendomen anses inte tillh�ra konkursboet. Egen�
domen f�r inte s� l�nge konkursen p�g�r utm�tas f�r en fordran som kan
g�ras g�llande i konkursen. Om konkursboet �vertar g�lden�rens talan,
till�mpas betr�ffande boets skyldighet att svara f�r r�tteg�ngskostnad vad
som i r�tteg�ngsbalken f�reskrivs om den till vilken �verl�telse har �gt rum'

enligt 13 kap. 7 � samma b alk.

F�rs talan mot g�lden�ren ang�ende en fordran som kan g�ras g�llande i

konkursen, f�r konkursboet intr�da i r�tteg�ngen vid sidan av g�l den�ren.

G�lden�ren skall underr�tta domstolen om konkursen i de fall som avses

i f�rsta och andra styckena. Domstolen skall l�mna konkursboet medde^
lande om r�tteg�ngen.

10 � Anser f�rvaltaren att ett f�rlikningsanbud ang�ende en os�ker eller

tvistig tillg�ng b�r antas, f�r g�lden�ren sj�lv med skyldighet att l�mna

redovisning till kon kursboet utf�ra tvisten, om han st�l ler s�kerhet f�r vnd

1548

som bjuds genom f�rlikningen.

�

4 kap. �tervinning till konkursbo

SFS 1987:672

Inledande best�mmelser

1 � �tervinning till konkursbo f�r p� beg�ran av boet ske i enlighet med

vad som anges i detta kapitel. �tervinning f�r dock inte ske av

1. betalning av skatt eller avgift s om avses i 1 � lagen (1971:1072) om

f�rm�nsber�ttigade skattefordringar m. m., om fordringen var f�rfallen till

betalning,

2. betalning av eller f�rm�nsr�tt f�r underh�llsbidrag enligt �ktenskaps-

eller f�r�ldrabalken, om bidragsbeloppet var f�rfallet till betalning och den

underh�llsber�ttigade inte har gynnats p� ett otillb�rligt s�tt.

2 � Med fristdag avses dagen d� ans�kningen om g�lden�rens f�rs�ttan�
de i konkurs kom in till tingsr�tt en.

Har god man f�rordn ats enligt ackordslagen (1970:847) avses med frist�

dag i st�llet dagen f�r ans�kningen om detta, s�vida konkursans�kningen

har gjorts inom tre veckor fr�n det att verkan av godmansf�rordnandet

f�rf�ll eller, n�r f�rhandling om offentligt ackord har f�ljt, ackordsfr�gan
avgjordes.

Har ett d�dsbo avtr�tts till f�rvaltning av boutredningsman avses med

fristdag dagen f�r ans�kningen om detta, s�vida boutredningsman har
f�rordnats senare �n tre m�nader f�re den dag som annars skulle anses

som fristdag.

3 � Som n�rst�ende till g�lden�ren anses den som �r gift med g�lden�ren

eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller nedstigande led till g�lden�ren
eller �r besv�grad med honom i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att
den ene �r gift med den andres syskon samt den som p� annat s�tt st�r
g�lden�ren personligen s� rskilt n�ra.

Som n�rst�ende till en n�ringsidkare eller en juridisk person anses

vidare

1. den som har en v�sentlig gemenskap med n�ringsidkaren eller den

juridiska personen som �r grundad p� andelsr�tt eller d�rmed j�mf�rligt
ekonomiskt intresse,

2. den som i nte ensam men tillsammans med en n�rst�ende till honom

har s�dan gemenskap med n�ringsidkaren eller den juridiska personen som

s�gs under 1,

3. den som genom en ledande st�llning har ett best�mmande inflytande

�ver ve rksamhet som n�ringsidkaren eller den juridiska personen bedri�

ver,

4. den som �r n�rst�ende till n�gon som enligt 1-3 �r n�rst�ende.

4 � Avh�ndelse av fast egendom anses inte ha �gt rum f� rr�n lagfart har
s�kts.

F�ruts�ttningar f�r �tervinning

5 � En r�ttshandling, varigenom p� ett otillb�rligt s�tt en viss b orgen�r

har gynnats framf�r andra eller g�lden�rens egendom har undandragits
borgen�rerna eller hans skulder har �kats, g�r �ter, om g�lden�ren var

eller genom f�rfarandet, ensamt eller i f�rening med annan omst�ndighet,

1549

�

SFS 1987:672

blev insolvent samt den andre k�nde till eller borde ha k�nt till g�ld

insolvens och de omst�ndigheter som gjorde r�ttshandlingen otill

N�rst�ende till g�lden�ren skall anses ha s�dan k�nnedom som,

f�rsta stycket, om det inte g�rs sannolikt att han varken hade eller

ha haft s� dan k�nnedom.

I " '

Om r�ttshandlingen �gde rum mer �n fem �r f�re fristdagen, g�r den �tpr,

endast n�r den har g�llt n�gon n�rst�ende till g�lden�ren.

/'"Jf;

6 � En g�va g�r �ter, om den har fullbordats senare �n sex m�nader f�re,
fristdagen. En g�va som har fullbordats dessf�rinnan men senare �n ett �r

eller, n�r den har skett till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren, tre � r
f�re fristdagen g�r �ter, om det inte visas att g�lden�ren efter g�van hade

kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

F�rsta stycket g�ller �ven k�p, byte eller annat avtal, om det med

h�nsyn till missf�rh� llandet mellan u tf�stelserna p� �mse sidor �r uppen�
bart, att avtalet delvis har egenskap av g�va.

Underst�d och sedvanliga g�vor som inte stod i missf�rh�llande till

g�lden�rens ekonomiska f�rh�llanden �r undantagna fr�n �tervinning en�

ligt denna paragraf.

7 � Bodelning mellan g�lden�ren och hans make eller dennes d�dsb�i

vid vilken g�lden�ren har eftergett sin r�tt i avsev�rd m�n eller avst�tt fr�n

egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut p� hans lott, g�r i

motsvarande m�n �ter, om bodelningshandlingen har kommit in till r �tteri

senare �n tre �r f�re fristdagen och det inte visas att g�lden�ren efte r

bodelningen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvara�

de hans skulder.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om det fallet att g�lden�ren har avst�tt fr�n

egendom mot att en fo rdran mot honom har lagts ut p� hans lott g�ller inte,
om egendomen utgjorde makarnas gemensamma bostad eller bohag och
�vertogs av den andra maken med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 8 �
�ktenskapsbalken.

8 � Betalning av l�n, arvode eller pension, som har skett senare �n sex

m�nader f�re fristdagen och som uppenbart �versteg vad som kunde anses
sk�ligt med h�nsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens l�nsamhet och

omst�ndigheterna i �vrig t, g�r �ter till belopp motsvara nde �verskottet.

Har betalningen skett dessf�rinnan men se nare �n ett �r eller, n�r den

skett till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren, tre �r f�re fristdagen, g�r
den �ter i m otsvarande m�n, om det inte visas att g�lden�ren efter betal�

ningen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans
skulder.

9 � �verf�ring av medel till pe nsionsstiftelse, som har skett senare riij
sex m�nader f�re fristdagen och som har medf�rt att stiftelsen f�tt �vcj"-
skott p� kapitalet, g�r �ter till belopp motsvarande �verskottet, Har �vcr^'
f�ringen skett dessf�rinnan men senare �n ett �r eller, n�r �tg�rden v�scnl-'

ligen har gynnat g�lden�ren eller n�rst�ende till honom, tre �r f�re frisf-

1550

dagen, g�r den �ter i mo tsvarande m�n, om det inte visas att g�ldcn�rcli'

�

efter �verf�ringen hade kvar utm�tningsbar egendom som uppenbart mot-

SFS 1987:672

svarade hans skulder.

�verf�ring till pensionsstiftelse i annat fall �n som s�gs i f� rsta stycket

g�r �ter, om �verf�ringen har skett senare �n tre m�nader f�re fristdagen.
Har �verf�ringen v�sentligen gynnat g�lden�ren eller n�rst�ende till ho�

nom, g�r den o cks� �ter, om �tg�rden har skett dessf�rinnan men s enare
�n tv� �r f�re fristdagen och det inte visas att g�lden�ren varken var eller

genom �tg�rden blev insolvent.

�verf�ring av medel till personalstiftelse g�r �ter, om �verf�ringen har

skett senare �n sex m�nader f�re fristdagen. Har �verf�ringen skett dess�

f�rinnan men s enare �n ett �r eller, n�r �tg�rden v�sentligen har gynnat
g�lden�ren eller n�rst�ende till honom, tre �r f�re fristdagen, g�r den �ter,

om det inte visas att g�lden�ren efter �verf�ringen hade kvar utm�tnings�

bar egendom som uppen bart motsvarade hans skulder.

Om r�tt att i s�rskilda fall �terkr�va f�rs�kringspremier m. m. finns det

f�reskrifter i 117 � lagen (1927:7 7) om f�rs�kringsavtal.

10 � Betalning av en skuld, som har skett senare �n tre m�nader f�re
fristdagen och som har gjorts med annat �n sedvanliga betalningsmedel, i
f�rtid eller med belopp som avs ev�rt har f�rs�mrat g�lden�rens ekonomis�

ka st�llning, g�r �t er, om den inte med h�n syn till omst�ndigheterna �nd�
kan anses som ordin�r. Har betalningen skett till n�gon som �r n�rst�ende
till g�lden�ren dessf�r innan men senare �n tv� �r f�re fristdagen, g�r den

�ter, om det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden blev
insolvent.

Vad som i f�rsta stycket s�gs om �tervinning av betalning till�mpas

ocks� n�r kvittning har skett, om borgen�ren enligt 5 kap. 15 eller 16 � inte

hade varit ber�ttigad att kvitta i konkursen.

11 � Betalning f�r en v�xel eller en check g�r �ter i de fall som avses i

10 � endast i de n m�n den som mottog betalningen hade kunnat v�gra att
g�ra det utan att f�rlora v�xel- eller checkr�tt mot n�gon annan hos vilken
han kunde erh�lla t�ckning.

Om �tervinning av en betalning �r utesluten till f�ljd av vad som s�gs i

f�rsta stycket, �r den som skulle ha burit den slutliga f�rlusten om betal�

ningen hade uteblivit skyldig att utge ers�ttning under samma f�ruts�tt�
ningar som hade g�llt f�r �tervinning, om betalningen hade skett till honom

som borgen�r.

12 � S�kerhet som g�lden�ren har �verl�mnat senare �n tre m�nader

f�re fristdagen g�r �ter, om den inte var betingad vid sk uldens tillkomst
eller inte har �verl�mnats utan dr�jsm�l efter skuldens tillkomst. Har
s�kerheten �verl�mnats till n�gon som �r n�rst�ende till g�lden�ren dess�
f�rinnan men sen are �n tv� �r f�re fristdagen, g�r den �ter under angivna
f�ruts�ttningar, om det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom
�tg�rden blev insolvent.

Med �verl�mnande av s�kerhet j�mst�lls annan �tg�rd av g�lden�ren

eller borgen�ren som �r avsedd att trygga borgen�rens r�tt.

N�r s�kerheten f�ruts�tter inskrivning, skall dr�jsm�l som s�gs i f�rsta

�

SFS 1987:672

stycket anses f�religga om ans�kan har gjorts senare �n p� den i

ningsdag som intr�ffar n�st efter tv� veckor fr�n skuldens tillkomstyj

13 � F�rm�nsr�tt eller betalning som en borgen�r har vunnit gch�m '

utm�tning g�r �ter, om f�rm�nsr�tten har intr�tt senare �n tre m�n�clw

f�re fristdagen. Har utm�tningen skett till f�rm�n f�r n�gon som �r n�fsl�-

ende till g �lden�ren, g�r f�rm�nsr�tten eller betalningen ocks� �ter, om

f�rm�nsr�tten har intr�tt dessf�rinnan men senare �n tv� �r f�re fristdagen

och det inte visas att g�lden�ren varken var eller genom �tg�rden ble v
insolvent.

F�rm�nsr�tt p� grund av betalningss�kring g�r �ter, om f�rm�n sr�tten

har intr�tt senare �n tre m�nader f�re fristdagen.

Verkan av �tervinning
14 � Vid �tervinning skall den egendom som g�lden�ren har utgett �t er-

b�ras till konkursboet.

Den som har l�mnat g�lden�ren n�got vederlag f�r egendomen har r� tt

att �terf� vad han h ar utgett. Detta g�ller dock inte ett s�dant vederlag som
inte har kommit boet till godo, om den som l�mnade vederlaget hade eller

borde ha haft k�nnedom om att g�lden�rens avsikt var att undanh�lla
borgen�rerna detta.

Finns den egendom som skall �terb�ras enligt f�rsta eller andra stycjket

inte i beh�ll, skall ers�ttning f�r dess v�rde utges. �r �terb�ring av viss
egendom f�renad med s�rskild ol�genhet f�r den f�rpliktade, kan det

medges honom att utge ers�ttning i egendomens st�lle.

15 � Den som �r skyldig a tt �terb�ra egendom skall �ven utge den a v�

kastning som bel�per p� tiden efter det att �tervinning p�kallades. Utg�rs

egendomen av ett penningbelopp eller skall ers�ttning utges f�r egendo�

mens v�rde, utg�r r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) till och med d en

dag d� skyldighet att �te rb�ra beloppet eller utge ers�ttningen intr�der och
enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter.

Skall n�gon �terb� ra egendom vid �tervinning enligt 5 �, kan han f�rkla�

ras skyldig att utge �ven avkastning som bel �per p� tiden fr�n det att ha n
mottog egendomen till dess a tt �tervinning p�kallades. R�nta f�r s�dan tid
ber�knas enligt 5 � r�ntelagen.

Den som har lagt ned n�dv�ndig eller nyttig kostnad p� egendom som

�terb�rs har r�tt till ers�ttn ing f�r denna, om det inte finns s�rskilda sk�l

mot det.

�tervinns en s�kerhet som grundas p� inteckning, skall intecknings�

handlingen �terst�llas eller, om den beh�vs som bevis f�r fordringen,

tillhandah�llas f�r utbyte eller d�dning av inteckningen. Kan det inte s ke,
skall ers�ttning utges.

16 � Har tredje man st�llt egendom som s �kerhet f�r en f�rplikt else av
g�lden�ren och �terf�tt s�kerheten sedan g�lden�ren har fullgjort f�rplik�

telsen, �r den som har �terst�llt s�kerheten inte skyldig att vid �ter vinning

�terb�ra mer �n vad som �verstiger s�kerhetens v�rde, om han inte k an

�terf� denna och inte heller, n�r han �terst�llde s�kerheten, k�nde till cll^i'

1552

borde ha k�nt till g�lden �rens insolvens.

�

Tredje man �r skyldig att till bo rgen�ren eller, om konkursboet beg�r

SFS 1987:672

det, direkt till boet p� nytt utge s�kerheten eller ers�tta dess v�rde under
samma f�ruts�ttningar som skulle ha g�llt f�r �tervinning av fullg�relsen,
om den i st�llet h ade skett till honom.

F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� n�r tredje man har ing�tt

borgen f�r g�lden�rens f�rpliktelse och g�lden�ren har fullgjort f�rpliktel�

sen.

17 � Skyldighet f�r n�gon annan �n konkursboet att enligt 14, 15 eller

16 � utge egendom eller ers�ttning, �terst�lla eller tillhandah�lla en inteck�

ningshandling eller p� nytt st�lla s�kerhet eller borgen kan j�mkas, om det

finns synnerliga sk�l.

18 � Om egendom som kan �tervinnas har �verl�tits till annan, har

konkursboet samma r�tt till �tervinning mot denne, om han k�nde till eller
borde ha k�nt till de omst�nd igheter som grundar denna r�tt.

Talan om �tervinning m .m.

19 � F�rvaltaren f�r p�kalla �tervinning

1. genom att v�cka talan vid allm�n domsto l,
2. genom att g�ra anm�rkning mot bevakning eller i samband med

utdelningsf�rfarandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings-

eller f�rm�nsr�tt i konkursen eller

3. genom att g�ra inv�ndning mot annat yrkande som i r�tte g�ng fram�

st�lls mot konkursboet.

Om f�rvaltaren inte vill p�kalla �tervinning och inte heller ing�r f�rlik�

ning i saken, far en borgen�r p�kalla �tervinning genom att v�cka talan vid

allm�n domstol.

F�r �terg�ng av f�rm�nsr�tt som har vunnits genom utm�tning eller

genom betalningss�kring beh�vs inte n�gon s�rskild �tg�rd.

20 � Talan vid allm�n domstol om �tervinning f� r v�ckas inom ett �r fr�n
dagen f�r k onkursbeslutet. Talan f�r �ven v�ckas inom sex m�nader fr�n
det att anledning d�rtill blev k�nd f�r konkursboet. Har g�lden�ren avh�nt

sig fast egendom e ller �r det fr�ga om �terg�ng av en bodelning, f�r talan
�ven v�ckas inom sex m�nader fr�n den dag d� lagfart s�ktes eller bodel�

ningshandlingen gavs in till r �tten.

En borgen�r som f�r talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaden men har r�tt

att f� ers�ttning f�r denna av boet, i den m�n kostnaden t�cks av vad som

har kommit boet till godo genom r�tt eg�ngen.

21 � Den som med anledning av �tervinning f�r en fordran i k onkursen

beh�ver inte bevaka fordringen. Om utdelning har �gt rum. �r han vid

�terb�ring till boet ber�ttigad att avr�kna vad som borde ha tillkommit

honom som utdelning enligt tidigare utdelningsf�rslag, om fordringen d�
hade varit k�nd. Vid senare utdelning skall utdelning ber�knas f�r vad som
kan �terst� av en s�dan fordran.

1553

�

SFS 1987:672

5 kap. Fordringar i konkurs
Fordringar som kan g�ras g�llande

1554

: .r f.

1 � I konkurs f�r endast en fordran som har uppkommit innan konkurs- r

beslutet meddelades g�ras g�llande, om inte n�got annat f�ljer av 3, kapj,".

tUiC "

En fordran f�r g�ras g�llande i konkurs �ven om den �r beroende^jav -

villkor eller inte �r f�rfallen till betalning.

. i -

' I

2 � I konkurs f�r inte fordran p� l�n, arvode eller pension g�ras g�llande
i den m�n fordringe n uppenbart �verstiger vad som kan anses sk�ligt med
h�nsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens l�nsamhet och omst�ndighe�
terna i �vrigt.

Den som enligt 4 kap. 3 � skall ans es som n�rst�ende till g�lden�ren f�r

inte g�ra g�llande s�dan fordran i vidare m�n �n som kan anses sk�ligt med

h�nsyn till vad som angetts i f�rsta stycket och inte i n�got fall f�r l� ngre
tid tillbaka �n ett �r innan konkursans�kningen kom in till tingsr�tten.

3 � En fordran p� pension f�r i konkurs inte g�ras g�llande till den d el

den betalas av en pensionsstiftelse.

Fordringar med solidariskt betalningsansvar

4 � Har flera utf�st eller p� n�got annat s�tt �dragit sig solidariskt betal�

ningsansvar och �r skulden delvis betald, skall utdelning f�r borgen�rens

�terst�ende fordran i en solidariskt ansvarig g�lden�rs konkurs ber�knas

p� fordringens belopp utan avdrag f�r avbetalning som en medg�lden�r har

gjort,

1. om avbetalningen har skett genom ackord, konkurs eller annan f�rdel�

ning av en insolvent medg�lden�rs bo,

2. om den har skett senare �n tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � a ngivna

fristdagen eller

3. om och i den m�n avbetalningen har medf�rt r�tt f�r medg�lden�ren

att s�ka tillbaka beloppet av konkursg�lden�ren (regressr�tt).

Har konkursg�lden�ren infriat en medg�lden�rs regressfordran och �ger

�tervinning d�rav inte rum, skall dock avdrag g�ras.

Om utdelningen � verstiger borgen�rens �terst�ende fordran, skall �ver�

skottet f�rdelas enligt vad som f �ljer av g�lden�rernas inb�rdes ansvarig�

het f�r fordringen.

Hur utdelning f�r en fordran hos ett handelsbolag ber�knas i en bolags�

mans konkurs �r f�reskrivet i 2 kap. 20 � lagen (1980; 1102) om handelsbo�
lag och enkla bolag.

5 � N�r avbetalning har skett p� en fordran f�r vilken flera �r solidariskt

ansvariga och utdelning till borgen�ren enligt 4 � skall ber�knas p�;Ctt

h�gre belopp �n den �terst�ende fordringen, skall utdelningen ber�knas

gemensamt f�r borgen�ren och en medg�lden�r som har en regressfordran! '

Borgen�ren har f�retr�de till betalning framf�r medg�lden�ren. Omiflcra ^
medg�lden�rer har r�tt till betalning av det som �terst�r sedan borgcniirch .
har f�tt sitt, skall �verskottet f�rdelas mellan dem enligt vad som f� ljprhj'
g�lden�rernas inb�rdes ansvarighet f�r fordringen.

�

F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar �ven n�r en medg�lden�r g�r

SFS 1987:672

g�llande en regr essfordran med anledni ng av vad han senare kan komma
att betala ut�ver vad som b�r bel�pa p� honom.

6 � Om en borgen�r uppb�r utdelning i fall d� konkursg�lden�ren har

st�llt s�kerhet i sin egendom f�r en regressfordran som en solidariskt
ansvarig medg�lden�r kan f� mot honom, minskas medg�lden�rens r�tt att
utnyttja s�kerheten med utdelningens belopp, i den m�n utdelningen har

ber�knats p� belopp som svarar mot s�kerhetens v�rde.

F�rsta stycket till�mpas ocks� n�r konkursg�lden�ren har en fordran

hos medg�lden�ren som denne hade kunnat anv�nda till kvittning.

7 � Om en solidariskt ansvarig medg�lden�r har betalt skulden senare �n

tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � angivna fristdagen, skall utdelning f�r den
regressfordran som han d�rigenom har f�tt ber�knas p� samma belopp som
skulle ha till�mpats i fr�ga om utdelning till borgen�ren om skulden inte

hade betalts . Har n�gon annan solidariskt ansvarig medg�lden�r en reg�
ressfordran med anledning av en tidigare avbetalning, skall dock utdelning�
en f�rdelas mellan medg�lden�rerna enligt vad som f�ljer av g�lden�rernas
inb�rdes ansvarighet f�r fordringen.

8 � Om en solidariskt ansvarig g�lden�r har f�rsatts i konkurs och om

den konkursen inte har avslutats innan en medg�lden�r f�rs�tts i konkurs,

har den f�rres konkursbo r�tt till andel i �verskott enligt 4 � tredje stycket

�ven om regressfordringen inte har bevakats i me dg�lden�rens konkurs,

9 � Vad som s�gs i 4-8 �� om solidariskt betalningsansvar till�mpas
ocks� i d e fall d �r borgen�ren har f�tt pant eller annan s�kerhet i tredje

mans egendom.

Vissa fordringar som �r beroende av villkor

10 � �r en fordran beroende av ett villkor som inneb�r att borgen�ren
inte har r�tt att utf� fordringsbeloppet om inte viss omst�ndighet intr�ffar,

skall utdelning f�r fordringen inte ber�knas i ett utdelningsf�rslag, om det
saknas anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas.

Ber�kning av r�nta p� fordringar under konkurs m.m.

11 � F�r en fordran som �r f�renad med f�rm�nsr�tt och som l�per med

r�nta skall r�nta ber�knas till den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas

eller, om medlen betalas ut i f�rs kott, dagen f�r utbetalningen.

Om en fordran som �r f�renad med f�rm�nsr�tt men som inte l�per med

r�nta hade kunnat g�ras r�nteb�rande genom delgivning av st�mning eller
av ans�kan om lags�kning eller betalningsf�rei�ggande, skall r�nta f�r den

ber�knas enligt 5 � r� ntelagen (1975:635) fr�n dagen f�r konkursbeslutet,

om fordringen d� var f�rfallen till betalning och annars fr�n den senare dag
d� fordringen f�rfa ller till betalning. R�ntan skall ber�knas till dag som
avses i f�rsta stycket.

F�r fordringar utan f�rm�nsr�tt ber�knas fr�n dagen f�r konkursbeslutet

r�nta mellan b orgen�rerna endast om b oet r�cker till betalning av mer �n
beloppet av alla fordringar i k onkursen utan f�rm�nsr�tt, i f�rekommande

J555

�

SFS 1987:672

fall inber�knat vid konkursbeslutet upplupen r�nta. R�ntan besl�tns^

till�mpning av f�rsta och andra styckena.

1556

12 � F�r en fordran som inte l�per med r�nta f�re f�rfallodagen skafl'

utdelning ber�knas endast p� det belopp som efter fem procents �rlig r�nt� '

utg�r fordringens v�rde nedan angiven dag, om fordringen d� inte yar

f�rfallen, n�mligen

1. om fordringen utg�r fullt eller med f�rm�nsr�tt, den dag d� utdelnings-|

f�rslaget uppr�ttas,

2. om fordringen inte �r f�renad med f �rm�nsr�tt och inte utg�r fullt,

dagen f�r konkursbeslutet.

Betalas medel ut i f� rskott till borgen�ren f�r en fordran som avses i

f�rsta stycket 1 och var fordringen d� inte f�rfallen, skall utdelningen i,
st�llet ber�knas efter fordringens v�rde p� betalningsdagen.

V�rdering av vissa fordringar

13 � En fordran avseende en f�rm�n som inte utg�r i pengar skall vid ,

utdelning uppskattas till sk�ligt belopp .

En fordran p� pension som inte �r f�rfallen till betalning den dag d�

utdelningsf�rslaget uppr�ttas skall uppskattas till det belopp som mo tsva�
rar upplupen del av pensionsutf�stelsen den dagen. Uppskattningen sken
med ledning av 2 och 3 �� lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�s:

telse m. m. En fordran p� r�nta eller annan f�rm�n som skall utg� un der

n�gons livstid och som inte �r f�rfallen till betalning den dag d� utdelnings�

f�rslaget uppr�ttades skall uppskattas med ledning av 3 � angiv na lag.

En fordran i u tl�ndskt myntslag skall ber�knas efter den kurs som g�ller

den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas. Betalas medel ut i f�rskott ti ll

borgen�ren, sker ber�kningen efter kursen p� betalningsdagen.

14 � Om en g�lden�r som i en konkurs har f�tt ackord �terigen blir
f�rsatt i konkurs innan ackordet har fullgjorts, har en borgen�r vars ford�

ran har satts ned genom ackordet r�tt till utdelning f�r fordringens hela
ursprungliga belopp med a vdrag f�r vad han redan har uppburit. Han far

dock inte uppb�ra mer �n vad han har r�tt till enligt ackordet.

F�rsta stycket till�mpas ocks� n�r g�lden�ren har f�tt ackord enligt

ackordslagen (1970:847).

Kvittning i konkurs

15 � En fordran hos g�lden�ren som f�r g�ras g�llande i konkursen kan

av borgen�ren anv�ndas till kvittning mot en fordran som g�lden�ren hade
mot honom n�r konkursbeslutet meddelades. Detta g�ller dock inte bm

kvittning var utesluten utom konkurs p� grund av fordringarnas beskaffeiij;.
het.

�r en fordran beroende av ett villkor som inneb�r att borgen�ren harrntt

att f� ut fordringsbeloppet endast om viss omst�ndighet intr�ffar, sk all

borgen�ren fullg�ra sin f�rpliktelse trots att han annars hade haft r�tt a tt
kvitta. Om han f�re den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttas visar att
villkoret har uppfyllts, har han emellertid r�tt att �terf� motsvaranclc
belopp i den m�n det inte �verstiger vad han har att fordra. Finns (ket

�

anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett f�r

SFS 1987; 672

borgen�ren ber�knat belopp avs�ttas n�r utdelningsf�rslaget uppr�ttas.

16 � En fordran mot g�lden�ren som har f�rv�rvats genom en �verl�telse
fr�n tredje man senare �n tre m�nader f�re den i 4 kap. 2 � angivna
fristdagen f�r inte anv�ndas till k vittning mot en fordran som g�lden�ren

hade n�r borgen�ren f�rv�rvade sin fordran. Detsamma g�ller om en

fordran mot g�lden�ren har f�rv�rvats tidigare genom s�dan �verl�telse
och borgen�ren d� hade sk�lig anledning att anta att g�lden�ren var in�
solvent.

En borgen�r som har satt sig i skuld till g�lde n�ren under s�dana om�

st�ndigheter att det �r att j�mst�lla med en betalning med annat �n sedvan�
liga betalningsmedel f�r inte kvitta i den m�n en s�dan betalning hade
kunnat bli f�rem�l f�r �tervinning.

17 � En fordran p� ers�ttning som tillkommer en borgensman eller n�gon

annan med anledning av en f�rpliktelse som han har infriat (regressford�
ran) anses vid till�mpningen av 15 och 16 �� ha f�rv�rvats n�r hans

f�rpliktelse grundades.

�ven om bevakningsf�rfarande �ger rum i k onkursen, beh�ver en bor�

gen�r som har r�tt att kvitta inte bevaka sin fordran i den m�n den t�c ks av
g�lden�rens fordran. N�r kvittning inte f�r ske, f�r borgen�ren trots det p�

sin skuld avr�kna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning i
konkursen, om hans fordran intill skuldbeloppet hade bevakats i r�tt tid.

�verl�ter boet en fordran s� att en borgen�r d�rigenom f�rlorar r�tten

till kvittning, skall boet go ttg�ra borgen�ren f�r detta.

6 kap. G�lden�rens skyldigheter m. m.

F�rbud mot n�ringsverksamhet under konkurs

1 � En g�lden�r som �r en fysisk person f�r inte under konkursen driva

n�ringsverksamhet som medf�r bokf�ringsskyldighet enligt bokf�ringsla�

gen (1976:125). Verksamhet som inneb�r ut�vning av r�ttighet som avses i
2 kap. 1 � regeringsformen eller 1 kap. 1 �, 4 kap. 1 �, 6 kap. 1 � eller

13 kap. 5 � tryckfrihetsf�rordningen omfattas dock inte av f�rbudet.

Om n�ringsf�rbud efter s�rskild pr�vning finns det best�mmelser i lag en

(1986:436) om n�ringsf�rbu d.

Upplysnings- och n�rvaroplikt u nder konkurs
2 � G�lden�ren skall ge r�tten, tillsynsmyndigheten, f�rvaltare och
granskningsm�n de upplysningar om boet som de beg�r.

G�lden�ren skall f�r f�rvaltaren redog�ra f�r boet och p� beg�ran av

f�rvaltaren n�rvara vid bouppteckningsf�rr�ttningen. �r g�lden�ren en
juridisk person oc h finns det flera st�llf�retr�dare, g�ller denna skyldighet

dock inte f�r en s�dan st�llf�retr�dare vars n�rvaro f�rvaltaren anser
sakna betydelse f�r boutredningen.

Vid f�rlikningssammantr�de och sammantr�de f�r pr�vning av ackords�

f�rslag skall g�lden�r en n�rvara, om han inte har laga f�rfall eller r�tten

medger att han uteblir. Att g�lden�ren uteblir fr�n ett sammantr�de hindrar
inte att de �renden som skall f�rekomma p� sammantr�det handl�ggs.

1557

�

SFS 1987:672

Bouppteckningsed

3 � G�lden�ren skall inf�r r�tten avl�gga bouppteckningsed. Han s
g�ra de till�gg till eller �ndringa r i boupptecknin gen som han anser beh�vj

och med ed betyga att bouppteckningen med gjorda till�gg eller �nd ringar

�r riktig, s� att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utel�mnats eller

upptagits n�gon tillg�ng eller skuld.

�r g�lden�ren en juridisk person och finns flera st�llf�retr�dare, beh��

ver bouppteckningsed inte avl�ggas av en s�dan st�llf�retr�dare vars ed�

g�ng f�rvaltaren anser sakna betydelse f�r boutredningen.

' t,

4 � Bouppteckningseden skall avl�ggas vid ett edg�ngssammantr�de,

Edg�ngssammantr�det skall h�llas tidigast en och senast tv� m�nader efter

konkursbeslutet. Sammantr�det f�r dock h�llas senare, om det �r n�dv�n�

digt med h�nsyn till kon kursboets omfattning och beskaffenhet. Om g�lde�

n�ren �r f�rhindrad av laga f�rfall att avl�gga eden vid edg�ngssammantr�
det eller om bouppteckningen d� �nnu inte har kommit in till r�tte n, skall
r�tten s� snart f�rfallet upph�r eller bouppteckningen kommer in geno m
delgivning kalla g�lden�ren att fullg�ra edg�ngen. Edg�ngssammantr�det
skall trots det h�llas p� utsatt tid.

N�r det finns anledning till det f�r r�tten besluta att g�lden�ren ska ll

avl�gga eden inf�r en annan tingsr�tt. �r g�lden�ren sjuk f�r eden avl�ggas

d�r han vistas. Edg�ngen f�r inte fullg�ras f�re edg�ngssammantr�det.

5 � N�r det �ligger en f�rmyndare att avl�gga bouppteckningsed �r �ven
den omyndige, om han har fyllt femton �r, skyldig att p� yrkande av

f�rvaltaren eller en borgen�r avl�gga eden. Detta g�ller dock inte om de t

finns s�dana s�rskilda omst�ndigheter att anledning till edg�ngen saknas.

Annan �n g�lden�ren �r skyldig att p� yrkande av f�rvaltaren eller en

borgen�r avl�gga bouppteckningsed eller beediga viss uppgift i bo uppteck�
ningen, om det kan antas att s�dan edg�ng �r av betydelse f�r boutredning�

en.

N�r ett yrkande om edg�ng enligt denna paragraf har framst�llts, skall

r�tten kalla f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten och den som avses med yr �
kandet till f�rhandling inf�r r�tten. Har yrkandet framst�llts av en borge�
n�r, skall �ven denne kallas. Kallelsen till den som avses med yrkandet

skall delges.

Bifalls yrk andet, skall edg�ngen fullg�ras genast om det l�mpligen kan

ske eller vid den senare tidpunkt som r�tten best�mmer. I fr�ga om
edg�ngens fullg�rande g�ller 4 � andra stycket.

Tv�ngsmedel m.m.

6 � G�lden�ren f�r inte efter det att konkursbeslutet har meddelats och
innan han har avlagt bouppteckningsed bege sig utomlands utan r�ttens

medgivande. Om det senare under konkursen finns sk�l att befara att

g�lden�ren genom att l�mna landet undandrar sig skyldighet som f�r e�
skrivs i denna lag, f�r f�rbud meddelas honom att resa utomlands. Byter
g�lden�ren vistelseort, skall han meddela f�rvaltaren var han vistas.

Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren �sidos�tter ett f�rbud att resa

1558

utomlands, f�r g�lden�ren �l�ggas att l�mna ifr�n sig sitt pass till tills yns-

�

myndigheten. Om g�lden�ren inte har n�got pass, f�r f�rbud att utf�rda

SFS 1987:672

pass f�r honom meddelas.

Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren genom att l�mna den ort d�r

han �r bosatt undandrar sig skyldighet som f�reskrivs i denna lag, f�r

f�rbud meddelas honom att l�mna orten.

7 � Ett beslut om resef�rbud eller om �l�ggande f�r g�lden�ren att l�mna

ifr�n sig sitt pass eller om f�rbud att utf�rda pass meddelas av r�tten p�
beg�ran av f�rvaltaren eller tillsynsmyndigheten. N�r det inte l�ngre finns
sk�l f�r ett s�dant beslut, skall beslutet omedelbart h�vas.

Innan r�tten meddelar beslut i en fr�ga som avses i denna paragraf, skall

r�tten ge g�lden�ren, f�rvaltaren och tillsynsmyndigheten tillf�lle att yttra
sig, om det l�mpligen kan ske och det inte �r utan betydelse. R�tten f�r

ocks� h�lla f�rhand ling i fr �gan. Till en s�dan f�rhandling skall tillsyns�

myndigheten, f�rvaltaren och g�lden�ren kallas. Kallelsen till g�lden�ren
b�r delges.

Ett beslut om resef�rbud eller skyldighet f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n

sig sitt pass skall delges g�lden�ren.

8 � Har g�lden�ren med anledning av ett beslut enligt 2 kap. 12 � l�mnat

ifr�n sig sitt pass, skall r�tten omedelbart efter konkursbeslutet pr�va om
g�lden�ren skall �terf� passet. Om det finns sk�l att befara att g�lden�ren
�sidos�tter ett f�rbud att bege sig utomlands, har han inte r�tt att �terf�

passet. En motsvarande ompr�vning skall ske, om f�rbud att utf�rda pass
har meddelats.

9 � Om g�lden�ren undandrar sig att fullg�ra vad som �ligger honom
enligt 2, 3, 5 eller 6 � eller �vertr�der ett resef�rbud enligt 6 �, kan han
efter omst�ndigheterna antingen h�mtas eller h�ktas. Detsamma g�ller om
det finns sk�l att befara att g�lden�ren kommer att undandra sig en skyldig�

het eller �vertr�da ett f�rbud som h�r har angetts.

Om n�gon annan �n g�lden�ren undandrar sig att fullg�ra edg�ng som

har f�relagts honom enligt 5 �, kan han efter omst�ndigheterna f�rel�ggas
vite, h�mtas eller h�ktas.

H�ktning i de fall som avses i f�rsta och andra styckena f�r ske endast

om det finns synnerliga sk�l till det. Har g�lden�ren �vertr�tt ett resef�r�

bud enligt 6 �, skall han dock h�ktas om det inte �r uppenbart att det �r

on�digt.

Kostnaden f�r h�mtning eller h�ktning betalas av staten.

10 � Fr�gor om �tg�rder enligt 9 � eller om utd�mande av f�relagt vite

pr�vas av r�tten p� beg�ran av f�rvaltaren eller tillsynsmyndigheten.

Innan r�tten beslutar i en fr�ga som avses i denna paragraf, skall r�tten

ge den som avses med �tg�rden, f�rvaltaren och tillsynsmyndigheten till�
f�lle att yttra sig, om det l�mpligen kan ske och det inte �r utan betydelse.

Beg�rs n�gon h�ktad, skall r�tten p� yrkande f�rordna bitr�de �t honom,

om det inte �r uppenbart att s�dant inte beh�vs. Bitr�det har r�tt till
ers�ttning av staten f�r arbete, tidsspillan och utl�gg. R�tten kan �l�gga
den som h�ktningsyrkandet riktas mot att s�som f�rlorande part helt eller
delvis ers�tta statens kostnader f�r bitr�det. Ogillas h�ktningsyrkandet

1559

�

SFS 1987:672

och beror detta p� att s�kanden inte har haft godtagbara sk�l f�r yrka

skall s�kanden ers�tta statens kostnader f�r bitr�det.

11 � R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r att pr�va en fr�ga som avses i 1 0 �;T

Har h�ktning beg�rts, skall f�rhandling h�llas, om det inte �r fara i dr�JP

m�l.

Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten, f�rvaltaren och, om m �j�

ligt, den som avses med �tg�rden kallas. Den sistn�mndes kallelse skall
delges. Han f�r h�mtas till f�rhan dlingen, om det finns sk�l till det. Har

han kallats till f�rhandlingen eller kan det antas att han har avvikit eller p�

annat s�tt h�ller sig undan, hindrar hans utevaro inte att yrkandet pr�vas.

Har r�tten beslutat om h�ktning av n�gon som inte var n�rvarande vid

r�tten, skall, s� snart beslutet har verkst�llts, anm�lan om detta g�ras hos

r�tten. N�r en s�dan anm�lan har gjorts, skall f�rhandling i h�ktn ingsfr�

gan h�llas snarast och senast fyra dagar efter det att h�ktningsbeslutet

verkst�lldes.

R�tten skall med h�gst tv� veckors mellanrum h�lla f�rhandling f�r att

pr�va om den som �r intagen i h�kte fortfarande skall vara h�ktad. Finns

det inte l�ngre sk�l f�r h�ktning, skall r�tten omedelbart f�rordna att den

h�ktade skall friges. Ingen f�r under konkursen h�llas h�ktad l�ngre t id �n
tre m�nader.

12 � Om n�gon �r h�ktad med st�d av 2 k ap. 12 �, skall r�tten i sa mband

med konkursbeslutet pr�va om denne fortfarande skall vara h�ktad. F�re�

ligger sk�l till h�ktning enligt 9 �, skall h�ktningen best�. Vid till�mpning

av 11 � Q�rde stycket inr�knas �ven tid under vilken g�lden�ren h�llits

h�ktad med st�d av 2 kap. 12 �.

13 � Om g�lden�ren �r en juridisk person, till�mpas 2 � f�rsta stycket,
6-8 �� samt 9 � f�rsta, tredje och fl�rde styckena �ven p� en styrelseleda�

mot, en verkst�llande direkt�r, en bolagsman o ch en likvidator som ha r

avg�tt eller entledigats senare �n ett �r f�re den dag d� konkursans�kning�
en kom in till tings r�tten.

Ers�ttning f�r inst�llelse

14 � Om g�lden�ren �r i behov av det, �r han ber�ttigad till sk�lig
ers�ttning av konkursboet f�r resa och uppeh�lle inom lan det, n�r han till
f�ljd av best�mmelserna i 2-5 �� inst�ller sig hos r�tten eller n�gon annan�
stans. Vad som har sagts nu g�ller �ven f�r en s�dan person som avses i

13 �.

Har ett yrkande enligt 5 � andra stycket riktats mot n�gon annan � n den

som avses i 13 �, �r han ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av boet f�r inst�llel�

se enligt 5 � tredje e ller fj�rde stycket.

Beslut om ers�ttning meddelas av r�tten.

7 kap. F�rvaltning och tillsyn

F�rvaltare

1 � En f�rvaltare skall ha den s�rskilda insikt och erfarenhet som u pp-

jdraget

kr�ver, ha borgen�rernas och tillsynsmyndighetens f�rtroende samt

�ven i �vr igt vara l�mplig f�r uppdrage t.

�

Den som �r anst�lld vid en dom stol far inte vara f�rvaltare.

SFS 1987:672

2 � F�rvaltare utses av r�tten.

R�tten best�mmer ocks� antalet f�rvaltare. Flera �n en f�rvaltare f�r

utses endast om det med h�nsyn till boets omfattning och beskaffenhet �r
beh�vligt att f�rvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera.

Om boets f�rvaltning skall vara delad, skall en f�rvaltare utses f�r varje

del av f�rvaltningen. R�tten best�mmer efter vilka grunder delningen skall
ske.

3 � Innan r�tten utser f�rvaltare eller fattar beslut om att flera f�rvaltare

skall finnas, skall tillsynsmyndigheten h�ras.

Fr�gor om att utse flera f�rvaltare eller att dela f�rvaltningen mellan

flera f�rvaltare tas upp p� beg�ran av tillsynsmyndigheten, f�rvaltare, en
granskningsman eller en borgen�r. Tillsynsmyndigheten och f�rvaltaren
skall h�ras. R�tten f�r, om det beh�vs, pr�va fr�gan vid en f�rhandling.
Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten, f�rvaltaren och, om fr�gan

har v�ckts av n�gon ann an, denne kallas.

4 � Om flera f�rvaltare handhar f�rvaltningen odelad, f�r de endast
gemensamt avh�nda boet n�gon r�ttighet eller vidta en �tg�rd som kan

medf�ra en f�rpliktelse f�r boet.

Finns det tv� f�rvaltare och kan de inte enas betr�ffande en �tg�rd eller

ett beslut som enligt denna lag ankommer p� dem eller �r f�rvaltarna flera
�n tv� och finns det inte majoritet f�r en viss mening, skall den mening
g�lla som tillsynsmyndigheten bitr�der.

Entledigande av f�rvaltare m.m.

5 � Om en f�rvaltare beg�r att f� avg� och visar sk�l till det, skall r�tten
entlediga honom.

En f�rvaltare som inte �r l�mplig eller av n�gon annan orsak b�r skiljas

fr�n uppdraget skall entledigas av r�tten. Fr�gor om entledigande tas upp

p� beg�ran av tillsynsmyndigheten, en granskningsman, en borgen�r eller

g�lden�ren.

En f�rvaltare f�r inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har h�rts.

Om n�gon annan �n f�rvaltaren sj�lv har beg�rt att f�rvaltaren skall
entledigas, skall r�tten, om det inte av s�rskilda sk�l �r on�digt, pr�va

fr�gan vid en f�rhandling. Till f�rhandlingen skall tillsynsmyndigheten,
f�rvaltaren och, om fr�gan har v�ckts av n�gon a nnan, denne kallas. Om

det �r av s�rskilt intresse att borgen�rerna h�rs, skall de kallas till f�rhand�
lingen genom kung�relse.

R�tten f�r, om den finner sk�l till det, i avvaktan p� f�rhandlingen

f�rs�tta en f�rvaltare ur tj�nstg�ring. Innan det sker skall tillsynsmyndig�

heten h�ras. Om en f�rvaltare f�rs�tts ur tj�nstg�ring, kan r�tten utse
n�gon annan att under tiden fullg�ra hans �ligganden.

6 � Om en f�rvaltare entledigas, skall r�tten genast utse en ny f�rvaltare.

F�rsta stycket g�ller inte om det finns flera f�rvaltare och n�gon av dem

entledigas samt r�tten, efter att ha h�rt tillsynsmyndigheten, finner att det
inte �r n�dv�ndigt att utse n�gon annan I den entledigades st�lle.

�

SFS 1987:672

R�dgivare och f�rlikningsman

' " <

7 � Om r�tten av s�rskilda sk�l finner det beh�vligt, f�r den, efter atth�

h�rt tillsynsmyndigheten, uppdra �t en l�mplig person att vara r�dgivare �
f�rvaltaren vid f�rvaltningen av boet eller att som f�rlikningsman bitr �da
r�tten med u tredning och f�rlikning i en tvistefr�ga som har uppkorrimit
genom anm�rkning mot en bevakning eller att fullg�ra b�da des sa uppgif�

ter.

Den som �r anst�lld vid en domstol f�r inte vara r�dgivare eller f�rlik�

ningsman.

N�r uppdraget �r slutf�rt skall det genast anm�las till r�tten. Samtidigt

skall en redog�relse l�mnas f�r det arbete som uppdraget har medf�rt.

R�tten skall �terkalla uppdraget n�r anm�lan har gjorts eller n�r d fet

annars finns sk�l till �terkallelse.

F�rvaltarens allm�nna �ligganden m.m.

8 � Det �ligger f� rvaltaren att ta till vara borgen�rernas gemensamma

r�tt och b�sta samt vidta alla de �tg�rder som fr�mjar en f�rm�nlig och
snabb avveckling av boet.

F�rsta stycket hindrar inte att f�rvaltaren vid avvecklingen av boet

beaktar vad som �r �gnat att l�ngsiktigt fr�mja syssels�ttningen, om d et

kan ske utan att borgen�remas r�tt n�mnv�rt f�rringas.

9 � F�rvaltaren �r skyldig att p� beg�ran l�mna upplysningar om boet

och dess f�rvaltning till r �tten, borgen�rer, granskningsm�n, g�lden�ren
eller tillsynsmyndigheten.

10 � I viktigare fr�gor skall f�rvaltaren h�ra tillsynsmyndigheten och

s�rskilt ber�rda borgen�rer, om det inte f�religger hinder mot det. F�rval�

taren skall i s�dana fr�gor h�ra �ven g�lden�ren, om det l�mpligen kan ske.

11 � Om f�rvaltaren finner det n�dv�ndigt, far han anlita ett sakkunnigt

bitr�de f�r viss f�rvaltnings�tg�rd.

12 � F�rvaltaren skall snarast ta hand om g�lden�rens bo med de b�cker
och andra handlingar som r�r boet. Om g�lden�ren �r eller under det

senaste �ret f�re konkursans�kningen har varit bokf�ringsskyldig, ska ll
f�rvaltaren i det omh�ndertagna r�kenskapsmaterialet p� l�mpligt s�tt
ange dagen f�r omh�ndertagandet.

Den som p� uppdrag av g�lden�ren har uppr�ttat r�kenskapsmaterial

r�rande g�lden�rens bo �r skyldig att l�mna ut materialet till f�rvaltaren i

g�lden�rens konkurs.

13 � F�rvaltaren skall uppr�tta en bouppteckning. I denna skall boets

tillg�ngar tas upp till noggrant uppskattade v�rden. Betr�ffande skulder�

na skall det anges i vad m�n de avser l�n elle r pension. Bouppteckningen

skall vidare inneh�lla uppgift om varje borgen�rs namn och postadress
samt om de b�cker och handlingar som avses i 12 �.

Bouppteckningen skall av f�rvaltaren ges in till r�tten och tillsynsmyn�

digheten s� snart som m�jligt och senast en vecka f�re edg�ngs sammantr�-

1562

det.

,0,

�

Har en av g�lden�ren underskriven bouppteckning f�rut getts in till

SFS 1987:672

r�tten, beh�ver n�gon ny bouppteckning inte uppr�ttas, om f�rvaltaren

anser att denna �r tillf�rlitlig. I s� fall skall han snarast anm�la det till

r�tten och tillsynsmyndigheten.

Skall bevakningsf�rfarande �ga rum och har n�gon bouppteckning �nnu

inte getts in till r�tten, skall f�rvaltaren s� snart som m�jligt och senast en
vecka fr�n beslutet om bevakningsf�rfarandet skicka en f�rteckning �ver
borgen�rerna med uppgift om varje borgen�rs postadress till r�tten och
tillsynsmyndigheten. I e tt bankaktiebolags, en sparbanks eller en central

f�reningsbanks konkurs skall till boupptec kningen eller borgen�rsf�rteck�

ningen bifogas uppgift om i ns�ttningsborgen�rerna och deras fordringsbe�

lopp med upplupen r�nta.

14 � F�rvaltaren f�r, om det beh�vs, beg�ra handr�ckning av kronofog�
demyndigheten f�r att kunna omh�nderta eller annars f� tillg�ng till g�lde-

n�rens bo med de b�cker och andra handlingar som r�r boet. Detsamma

g�ller s�dant r�kenskapsmaterial som avses i 12 � a ndra stycket. Krono�
fogdemyndigheten f�r d� genoms�ka hus, rum eller f�rvaringsst�llen och,
om tilltr�de beh�vs till n�got utrymme som �r tillslutet, l�ta �ppna l�s eller

ta sig in p� annat s�tt. Kronofogdemyndigheten f�r �ven i �vrigt anv�nda
tv�ng i den m�n d et beh�vs f�r det avsedda �ndam�let och det kan anses
befogat med h�nsyn till omst�ndigheterna. V�ld mot person f�r dock
brukas endast om kronofogdemyndigheten m�ter motst�nd och i den m�n
det med h�nsyn till �ndam �let med ingripandet kan anses f�rsvarligt.

I fr�ga om �verklagande av kronofogdemyndighetens beslut eller �tg�rd

enligt f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i uts�kningsbalken om talan

mot utm�tning i allm�nhet.

15 � F�rvaltaren skall snarast uppr�tta en skriftlig ber�ttelse om boets

tillst�nd och om orsakerna till g�lden�rens obest�nd, s�vitt de har kunnat
utr�nas, och om m�jligt ange vid vilken tidpunkt obest�ndet kan antas ha

intr�tt. Ber�ttelsen skall vidare inneh�lla

1. en �versikt �ver tillg�ngar och skulder av olika slag,
2. en uppgift om hu ruvida det har f�rekommit n�got s�dant f�rh�llande

som kan f�ranleda �tervinning till konkursboet,

3. en uppgift om huruvida det finns sk�lig anledning att anta att n�gon

enligt best�mmelserna i aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen
(1987:667) om ekonomiska f�reningar �r skyldig att �terb�ra olovlig vinst�

utdelning eller annan olovlig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller
lagen (1980:11 02) om handelsbolag och enkla bolag utge skadest�nd till
aktiebolag, ekonomisk f�rening eller handelsbolag,

4. en uppgift i f�rekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet

enligt 13 kap. 2 � aktiebolags lagen att uppr�tta s�rskild balansr�kning kan
antas ha intr�tt, om denna tidpunkt kan utr�nas,

5. en uppgift i f�rekommande fall om att misstanke om brott som avses i

11 kap. brottsbalken eller om s�dant f�rfarande som kan f�ranleda n�rings�

f�rbud enligt 2 � lagen (1986:436) om n�ringsf�rbud har anm�lts till �klaga�

ren,

6. en uppgift om vilket bolcf�ringssystem en g�lden�r som �r eller under

1563

�

SFS 1987:672

det senaste �ret f�re konkursans�kningen har varit bokf�ringsskyldig'hklr

till�mpat och hur bokf�ringsskyldigheten har fullgjorts.

Ber�ttelsen skall snarast och senast sex m�nader fr�n konkursbeslut�t

skickas till r�tten, tillsynsmyndigheten och varje borgen�r som beg�rd^.

N�r det finns s�rskilda omst�ndigheter f�r r�tten medge anst�nd med

avl�mnandet av ber�ttelsen. Har g�lden�ren varit bokf�ringsskyldig, skall
den av g�lden�ren senast uppgjorda balansr�kningen bifogas ber�ttelsen.

16 � Om f�rvaltaren finner att g�lden�ren kan misst�nkas f�r n�got brott

som avses i 11 kap. brottsbalken, skall han omedelbart underr�tta allm�n
�klagare om det och ange grunden f�r misstanken. Detsamma g�ller om
g�lden�ren har drivit n�ringsverksamhet och det under konkursf�rvalt�

ningen kommer fram att g�lden�ren kan misst�nkas f�r n�got annat brot t

av inte ringa beskaffenhet som har samband med verksamheten.

Kan det misst�nkas att g�lden�ren eller, om denne �r en juridisk person,

n�gon s�d an f�retr�dare som avses i 4 � lagen (1986:436) om n�ringsf�r�
bud har f�rfarit p� ett s�dant s�tt att n�ringsf�rbud kan komma i fr�ga ,

skall f�rvaltaren omedelbart underr�tta �klagaren om detta och ange grun�
den f�r misstanken.

17 � F�rvaltaren skall till sin slutredovisning bifoga en redog�relse f�r de
�tg�rder som han har vidtagit f�r att efterforska s�dan brottslig g�r ning
som avses i 16 � f�rsta stycket och s�dant f�rfarande som avses i an dra
stycket samma paragraf samt resultatet av dessa efterforskningar.

F�rvaltarens medelsf�rvaltning m.m.

18 � Pengar som flyter in under f�rvaltningen av ett konkursbo skall

snarast g�ras r�nteb�rande genom ins�ttning p� boets r�kning i bank.

Detta beh�ver dock inte ske i den m�n medlen beh�vs till betalnin g av

l�pande utgifter.

�ven sedan konkursen har avslutats skall f�rvaltaren ha boets medel

insatta i bank mot r�nta till dess medlen betala s ut enligt 11 kap. F�rv alta�

ren skall underr�tta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen st�r

inne.

19 � F�rvaltaren skall, oavsett vad som g�ller i fr�ga om bokf�ringsskyl�
dighet f�r g�lden�ren, l�pande bokf�ra in- och utbetalningar, om inte god

redovisningssed kr�ver att bokf�ringen sker p� n�got annat s�tt.

F�rvaltaren skall bevara r�kenskapsmaterialet under minst tio �r fr�n

utg�ngen av det kalender�r d� konkursen avslutades. 1 �vrigt till�mpas
22 � bokf�rings lagen (1976: 125).

F�rsta stycket medf�r inte n�gon inskr�nkning i den bokf�r ingsskyldig�

het som kan vara s�rskilt f�reskriven f�r att m�jligg�ra kontroll �ver vi ss
verksamhet.

Betr�ffande skyldighet att s�ija f�r underlag f�r deklarations- och upp�

giftsskyldighet och f�r kontroll d�rav finns s�rskilda best�mmelser.

20 � Om konkursen inte �r avslutad d� sex m�nader har f�rflutit efte r
edg�ngssammantr�det, skall f�rvaltaren inom en m�nad d�refter till ti ll-

]5f34

synsmyndigheten avl�mna en ber�ttelse, i vilken alla de �tg�rder som har

�

vidtagits f�r att avsluta konkursen skall anges noggrant. Ber�ttelsen skall

SFS 1987:672

inneh�lla uppgifter om in- och utbetalningar under den g�ngna perioden
eller en kronologisk och systematisk sammanst�llning av boets aff�rsh�n�
delser. Har pengar under n�gon del av denna period st�tt inne i bank, skall
till ber�ttelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift p� de ins�ttningar och

uttag som har f�rekommit.

Senare under konkursen skall f�rvaltaren inom en m�nad fr�n utg�ngen

av varje sexm�nadersperiod avge en s�dan ber�ttelse som s�gs i f�rsta

stycket f�r den senaste perioden. Denna skall �ven inneh�lla fullst�ndiga
upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats.

F�rvaltaren skall snarast skicka en kopia av ber�ttelsen till r�tten.

21 � Ocks� sedan konkursen har avslutats skall f�rvaltaren, s� l�nge

boets medel �r insatta i bank, inom en m�nad fr�n utg�ngen av varje
kalender�r till tillsynsmyndigheten l�mna s�dana uppgifter som s�gs i 20 �

f�rsta stycket andra och tredje meningarna. N�r n�gra medel inte l�ngre
finns att lyfta, skall f�rvaltaren anm�la det till myndigheten.

22 � Om det vid konkursens avslutande finns n�gra hinder mot att de

b�cker och a ndra handlingar r�rande boet som f�rvaltaren har tagit hand

om �terst�lls till g�lden�ren, skall de �verl�mnas till tillsynsmyndigheten,
om inte f�rvaltaren anser att han b�r bevara dem. Handlingarna skall

bevaras i enlighet med vad som i varje s�rskilt fall g�ller om arkivering.

Redovisning av med el till tredje man
23 � S�rskilda best�mmelser finns om en kommittents r�tt att, n�r g�lde�
n�ren s�som kommission�r f�r kommittentens r�kning i eget namn har

ing�tt avtal, mot tredje man g�ra g�llande fordringsr�tt p� grund av avtalet.

Detsamma �r fallet i fr�ga om en kommittents r�tt till redovisning f�r

s�dana belopp som flutit in till komm ission�rens konkursbo f�r s�lt gods.

Om g�lden�ren i n�got annat fall f�re konkursbeslutet har s�lt n�gon

annans egendom, har den vars egendom s�lts r�tt att, om betalningen helt
eller delvis flutit in till konkursboet efter konkursbeslutet, av f�rvaltaren f�

redovisning f�r vad som har flutit in. I den m�n betalningen inte har erlagts

av k�paren har han dessutom r�tt att sj�lv g�ra fordringsr�tten g�llande

gentemot k�paren, om inte k�parens r�tt d�rigenom skulle �sidos�ttas.

Vad som har sagts nu om r�tt att f� redovisning av f�rvaltaren skall

ocks� g�lla om det i n�got annat fall till k onkursboet flyter in medel f�r

vilka g�lden�ren skulle haft skyldighet att redovisa till annan.

24 � Om g�lden�ren vid konkursbeslutet innehade redovisningsmedel
som skall vara f�rbeh�llna n�gon annan, skall f�rvaltaren ta hand om

medlen och sedan redovisa dem tillsammans med den r�nta som har
upplupit fr�n dagen f�r konkursbeslutet. N�r det g�ller att fastst�lla vad

som s�lunda skall tillkomma en redovisningsborgen�r, dennes r�tt i �vrigt i
konkursen samt skyldigheten att svara f�r kostnad med anledning av
f�rfarandet, till�mpas vad som i denna lag s�gs om borgen�r som till

s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt. Ansvaret f�r s�dan kostnad skall
dock vila p� redovisningsborgen�ren endast i den m�n boet annars inte

l�mnar tillg�ng till betalning av kostnaden.

I555

�

SFS 1987; 672

Tillsynen �ver f�rvaltningen

25 � Regeringen utser vissa kronofogdemyndigheter att vara tillsyns�
myndigheter.

En laonofogdemyndighet som �r tillsynsmyndighet f�r, enligt f�reskrifr

ter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best� m�

mer, f�rordna en annan kronofogdemyndighet att handl�gga tillsynsuppgift

i konkursen.

26 � I fr�ga om j�v mot en tj�nsteman vid tillsynsmyndigheten g�ller
ut�ver vad som f�ljer av 11 � f�rvaltningslagen (1986:223) att den som i
allm�nt m�l har tagit befattning med indrivning av en fordran som g�r s
g�llande i konk ursen inte f�r fullg�ra n�gon tillsynsuppgift i konkursen.

27 � Tillsynsmyndigheten skall �vervaka att f�rvaltningen bedrivs p� ett
�ndam�lsenligt s�tt i �verensst�mmelse med denna lag och andra f�rfatt�

ningar. Den skall d� s�rskilt se till att avvecklingen av konkursen inte

f�rdr�js i on�dan. Myndigheten f�r, n�r den finner det l�mpligt, inventera

konkursboets kassa och �vriga tillg�ngar samt beg�ra redovisning av

f�rvaltaren. Om s�rskilda omst�ndigheter motiverar det, f�r myndigheten

utse en eller flera revisorer f�r granskning av boets r�kenskaper och

f�rvaltningen i �vr igt.

28 � Tillsynsmyndigheten skall ha tillg�ng till de b�cker och andra hand�
lingar som r�r boet.

Tillsynsmyndigheten �r skyldig att p� beg�ran l�mna upplysningar om

boet och dess f�rvaltning till r�tten, borgen�rer, granskningsm�n eller

g�lden�ren.

29 � Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas i
andra fall �n de som avses i 3 kap. 6 �.

Granskningsman
30 � Om en borgen�r beg�r det, skall r�tten f�rordna en granskningsman
att med de befogenheter som anges i de nna lag �vervaka f�rvaltningen p�

borgen�rens v�gnar. Till granskningsman skall utses den som borgen�ren

f�resl�r, om han �r l�mplig.

Granskningsmannen skall ha tillg�ng till de b�cker och andra handlingar

som r�r boet.

Om borgen�ren beg�r det, skall �ven en ers�ttare f�r gransknings�

mannen utses. Best�mmelserna om granskningsman g�ller �ven f�r ers�t�
taren.

Granskningsmannen skall entledigas om han eller borgen�ren g�r fram�

st�llning om det eller om han visar sig inte vara l�mplig.

Ers�ttningen till granskningsmannen skall betalas av borgen�ren.

1566

�

8 kap. F�rs�Uning av egendom

SFS 1987; 672

Inledande best�mmelser

1 � Boets egendom skall s�ljas s� snart det l�mpligen kan ske, om inte

n�got annat f�ljer av best�mmelserna i 2-5 ��, 6 � andra stycket, 8 �

andra stycket, 14 � samt 12 kap. 1 � tredje stycket.

2 � Har g�lden�ren drivit en r�relse, f�r f�rvaltaren, om det lagligen kan
ske, forts�tta r�relsen f�r konkursboets r�kning i den m�n det �r �ndam�ls�
enligt. Detsamma g�ller om f�rvaltaren sedan r�relsen har lagts ned vill
�teruppta denna. R�relsen f�r dock forts�ttas l�ngre tid �n ett �r fr�n

edg�ngssammantr�det endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

3 � Har g�lden�ren �verklagat konkursbeslutet, f�r inte mot hans vilja

n�gon egendom i boet s�ljas f�rr�n hovr�tten har pr�vat besv�ren.

F�rsta stycket utg�r inte hinder mot
1. s�dan f�rs�ljning som f�ranleds av best�mmelserna i 3 kap. 7 och 8 ��

samt 2 och 10 �� i detta kapitel,

2. f�rs�ljning av s�dan l�s egendom som �r utsatt f�r f�rsk�mning eller

snar f�rst�relse eller hastigt faller i v�rde eller kr�ver alltf�r kostsam v�rd,

3. f�rs�ljning i annat fall av l�s egendom, i den m�n medel annars skulle

saknas till betalning av utgifter f�r boet.

4 � Om g�lden�ren ger in e tt ackordsf�rslag, f�r egendomen i boe t inte
s�ljas innan ack ordsfr�gan har avgjorts. Vad som nu h ar sagts utg�r inte

hinder mot en f�rs�ljning om

1. den �r f�renlig med ackordsf�rslaget,
2. den f�ranleds av sk�l som s�gs i 3 � andra stycket 1 och 2,
3. den beh�vs f�r �ndam�l som anges i 12 kap. 24 � eller

4. det finns andra s�rskilda sk�l.

5 � Om en inteckningshavare eller n�gon annan borgen�r som f�r sin
fordran har f�rm�nsr�tt i viss egendom yrkar att den egendomen skall

s�ljas genom f�rvaltarens f�rsorg och om hans r�tt till betalning ur egendo�
men har l�mnats obestridd eller fastst�llts genom ett lagakraftvunnet avg��

rande, far f�rs�ljning av egendomen inte uppskjutas. Detta g�ller dock inte
i fr�ga om egendom som beh�vs f�r en r�relse under tid d� denna forts�tts
med st�d av 2 � och inte heller om f�rvaltaren anser att anst�nd �r n�dv�n�

digt f�r att f�rhindra att konkursboet tillfogas avsev�rd f�rlust eller att
genomf�randet av ett ackord v�sentligt f�rsv�ras samt anst�nd inte �r
osk�ligt mot borgen�ren.

F�rs�ljning av fast egendom

6 � Om fa st egendom finns i boet, f�r f�rvaltaren beg�ra att den s�ljs

exekutivt. Egendomen f�r ocks� s�ljas p� annat s�tt, om f�rvaltaren anser

att det �r f�rdelaktigare f�r boet.

Haren exekutiv auktion h�llits p� fast egendom som h�r till boet utan att

n�gon f�rs�ljning har kommit till st�nd, beh�ver f�rvaltaren inte vidta
ytterligare �tg�rder f�r egendomens f�rs�ljning. Har n�gon exekutiv auk�
tion inte �gt rum men finns det anledning att anta att en s�dan auktion inte

1JD/

�

SFS 1987:672

kommer att leda till f�rs�ljning, beh�ver f�rvaltaren inte vidta nag^h

�tg�rd f�r att s�lja egendomen, om samtycke till de t har l�mnats av id�

borgen�rer som i konkursen kan g�ra g�llande fordringar som skall utg �
med s�rskild f�rm�nsr�tt ur egendomen.

Har en exekutiv auktion blivit utlyst p� boets fasta egendom, skall

f�rvaltaren f�re bevakningssammantr�det avl�mna den beh�llning som

under konkursen uppkommit av egendomen. Beh�llning som inte avl�m�
nas f�re bevakningssammantr�det skall, om egendomen s�ljs, avl�mnas

f�re tilltr�desdagen och i annat fall innan utdelning sker i konkursen.

F�rvaltaren skall �ven senast vid bevakningssammantr�det anm�la ar�

vode, andra kostnader och s�dana fordringar som kan g�ras g�llande i
konkursen och som b�r beaktas vid f�rs�ljning av egendomen. N�r f�rval�
taren g�r en anm�lan p� en borgen�rs v�gnar, skall han skriftligen und er�
r�tta denne om det.

F�rs�ljning av l�s egendom

1 � F�rs�ljning av l�s egendom som inte sker genom forts�ttande av

g�lden�rens r�relse skall ske p� auktion eller p� annat s�tt efter vad
f�rvaltaren anser vara mest f�rdelaktigt f�r boet.

L�s egendom i vilken en borgen�r har pantr�tt eller n�gon annan s�r�

skild f� rm�nsr�tt f�r inte utan hans samtycke s�ljas p� annat s�tt �n p�
auktion, om hans r�tt �r beroende av f�rs�ljningen. �ven om samtycke
inte l�mnas, f�r egendomen s�ljas p� annat s�tt �n p� auktion, om det �r

sannolikt att h�gre pris uppn�s d�rigenom och om tillsynsmyndigheten

medger det.

Samtycke enligt andra stycket kr�vs inte n�r f�rvaltaren genom fond-

kommission�r s�ljer v�rdepapper, noterat p� fondb�rs eller p� s�dan
marknad som avses i 2 � andra stycket lagen (1979:749) om Stockh olms

fondb�rs, till g�llande b�rs- eller marknadspris eller n�r det �r fr�ga om
f�rs�ljning av l�s egendom genom f orts�ttande av g�lden�rens r�relse.

8 � N�r ett fartyg som inte �r inf�rt i skeppsregistret eller i motsvarande

utl�ndska register, ett luftfartyg som inte �r registrerat, gods i fartyg eller

gods i luftfartyg skall s�ljas, f�r f�rvaltaren, om egendomen finns ino m
landet, beg�ra att den s�ljs exekutivt.

Uppkommer fr�ga om att s�lja ett registrerat skepp, ett registrerat luft�

fartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finns egendomen inom

landet, till�mpas 6 � f�rsta och andra styckena.

Skall g�lden�rens r�tt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg

eller reservdelar till luftfartyg s�ljas, skall f�rvaltaren f�re f�rs�ljningen
skaffa en s�rskild inteckningshandling p� det belopp som tillkommer g�lde-

n�ren, om det inte finns laga hinder mot det. Skall en inteckningshandling

som innehas av g�lden�ren och f�r vilken han �r personligen ansvarig
s�ljas, �r f�rvaltaren skyldig att, om inte g�lden�ren medger att handlingen

f�r s�ljas med bibeh�llen ansvarighet, f�rse handlingen med en p�skrift

som befriar g�lden�ren fr�n ansvarighet. N�got medgivande av g �lden�ren
kr�vs dock inte, om denne har avvikit eller p� n�got annat s�tt h�ller sig

undan.

Med fartyg likst�lls i den na lag ett fartyg under byggnad. Vad som s�gs

I55f^

om skeppsregistret skall d� i st�llet g�lla skeppsbyggnadsregistret.

�

9 � Best�mmelserna i 6 � fj�rde stycket till�mpas �ven n�r l�s egendom

SFS 1987:672

som tillh�r g�lden�ren skall s�ljas exekutivt under konkursen. I ett s�dant
fall skall f�rvaltaren dessutom, i den m�n det beh�vs, i �rendet f�ra talan
f�r de borgen�rer som har f�rm�nsr�tt enligt 10 � f�rm�nsr�ttslagen

(1970:979) och skriftligen underr�tta s�dan borgen�r om ett yrkande som

han framst�ller p� dennes v�gnar.

10 � En borgen�r som innehar l�s egendom med handpantr�tt f�r sj�lv

ombes�ija att egendomen s�ljs p� auktion eller, n�r det �r fr�ga om

v�rdepapper som �r noterat p� fondb�rs eller p� s�dan marknad som avses
i 2� andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms fondb�rs, genom

fondkommission�r till g�llande b�rs- eller marknadspris. En s�dan f�rs�lj�

ning f�r dock inte utan f�rvaltarens samtycke �ga rum tidigare �n fyra
veckor efter edg�ngssammantr�det. Borgen�ren skall minst en vecka in�
nan han vidtar �tg�rd f�r egendomens f�rs�ljning ge f�rvaltaren tillf�lle att
l�sa in egendomen. Om det �r fr�ga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i

luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen

s�ljas exekutivt.

Borgen�ren skall minst tre veckor i f�rv�g underr�tta f�rvaltaren om tid

och plats f�r en auktion som inte h�lls i exekutiv ordning.

Har egendomen s�lts p� annat s�tt �n exekutivt, skall borgen�ren f�r

f�rvaltaren redovisa vad som har flutit in.

Vill inte borgen�ren sj�lv s�lja egendomen, f�r f�rvaltaren ombes�ija

f�rs�ljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg
som har l�mnats som pant av den intecknade egendomens �gare f�r dock

inte s�ljas av f�rvaltaren. Han f�r bara l�ta s�lja den r�tt till andel i
inteckningen som enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet kan tillkomma
g�lden�ren.

Kung�rande av auktion i vissa fall

11 � Om konkursboets egendom skall s�ljas p� auktion genom f�rvalta�

rens f�rsorg, skall han l�ta kung�ra auktionen p� det s�tt och inom den tid

som f�reskrivs f�r kung�rande av exekutiv auktion p� s�dan egendom som
det �r fr�ga om. Kung�relsen beh�ver dock inte i n�got fall inf�ras i Post-
och Inrikes Tidningar.

F�rsta stycket till�mpas ocks� betr�ffande en auktion som enligt 10 �

ombes�rjs av en b orgen�r.

12 � F�rvaltaren f�r kung�ra en av honom utsatt auktion i mindre ut�

str�ckning �n som f�ljer av 11 � f�r sta stycket, om han anser att det �r
tillr�ckligt. Detta g�ller dock inte i fr�ga om ku ng�rande av

1. auktion p� fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller

intecknade reservdelar till luftfartyg, om inte g�lden�ren samtycker till
det,

2. auktion p� n�gon annan l�s egendom i vilken en borgen�r h ar pantr�tt

eller n�gon annan s�rskild f�rm�nsr�tt, om inte borgen�ren samtycker till

det.

S�dant samtycke av g�lden�ren som s�gs i f� rsta stycket 1 kr� vs inte,

om g�lden�ren har avvikit eller p� n�got a nnat s�tt h�ller sig undan.

1569

50-SFS 1987

�

SFS 1987:672

13 � F�rvaltaren b�r i god tid f �re en av honom utsatt auktion p�;'16's' j

egendom s�rskilt underr�tta vaije k�nd borgen�r som har pantr�tt eller

n�gon annan s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen om auktionen.

fii

Indrivning av fordringar

14 � F�rvaltaren skall s� snart det l�mpligen kan ske vidta �tg�rder f�r
att driva in utest�ende fordringar. Kan en fordran inte drivas in inom rimlig

tid, f�r den s�ljas som annan l�s egendom.

9 kap. Bevaknings- och anm�rkningsf�rfarandet
Bevakning

1 � R�tten far efter framst�llning fr�n f�rvaltaren besluta att bevaknings-

f�rfarande skall �ga rum i konkursen. Bevakning b�r �ga rum, om fordring�
ar utan f�rm�nsr�tt kan antas erh�lla utdelning i konkursen.

2 � Beslutar r�tten att bevakningsf�rfarande skall �ga rum, skall r�tten

best�mma inom vilken tid bevakning skall ske. Tiden f�r bevakning skall
utg�ra minst fyra och h�gst tio veckor fr�n dagen f�r beslutet att anordna
bevakningsf�rfarandet.

3 � R�tten skall genast kung�ra vad som har beslutats enligt 1 och 2 ��.

4 � En borgen�r skall inom den tid som har best�mts f�r bevakning av
fordringar skriftligen hos r�tten anm�la sin fordran och den f�rm�nsr�tt

han vill g�ra g�llande. Undantag fr�n denna skyldighet f�ljer dock av

4 kap. 21 �, 5 kap. 8 � och 17 � andra st ycket samt 5 � i detta kapitel.

Att en fordran som omfattas av lagen (1970:741) om statlig l�neg aranti

vid konkurs i vissa fall beva kas genom f�rvaltaren f�ljer av den lagen.

5 � En borgen�r som till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast eller

l�s egendom beh�ver inte bevaka fordringen f�r att f� r�tt till betalning ur
den pantsatta egendomen.

En borgen�r som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank

eller en central f�reningsbank p� grund av en ins�ttning p� r�kning beh��

ver inte bevaka sin fordran i kreditinstitutets konkurs, om uppgift om

fordringen har l�mnats enligt 7 kap. 13 � fj�rde st ycket.

6 � I bevakningsinlagan skall fordringens belopp anges, om det �r m�j�
ligt. Grunden f�r fordringen skall framg� tydligt. Om f�rm�nsr�tt yrkas,
skall borgen�ren ocks� tydligt ange grunden f�r den. Inlagan skall vara
egenh�ndigt undertecknad av borgen�ren eller borgen�rens ombud.

Vid bevakningsinlagan skall borgen�ren i original eller bestyrkt kopia

bifoga de handlingar som han vill �beropa till st�d f�r sitt anspr�k.

Bevakningsinlagan och de handlingar som har bifogats denna skall ges in

i tv� exemplar.

7 � Genast efter bevakningstidens utg�ng skall r�tten �verl�mna det ena
exemplaret av de inkomna bevakningshandlingarna till f�rvaltaren.

1570

F�rvaltaren skall skyndsamt uppr�tta en f�rteckning �ver de fordringar

�

s�m har bevakats. F�r vaije fordran anges dess belopp och, om f�rm�ns-

SFS 1987:672

r�tt har yrkats, den �beropade grunden d�rf�r samt den plats i f�rm�ns�

r�ttsordningen som fordringen f�r enligt borgen�rens yrkande. Kopior av

f�rteckningen skall skickas till r�t ten och tillsynsmyndigheten.

Anm�rkning

8 � N�r r�tten beslutar att bevakning skall �ga rum, skall r�tten samti�

digt, efter samr�d med f�rvaltaren, best�mma

1. den tid inom vilken anm�rkningar f�r framst�llas mot bevakningarna,
2. var de till f�rvaltaren �verl�mnade bevakningshandlingama skall h�l�

las tillg�ngliga f�r granskning,

3. tidpunkten f�r det f�rlikningssammantr�de som skall h�llas inf�r

r�tten om anm�rkningar framst�lls.

Om det visar sig vara l�mpligare, far ett beslut enligt f�rsta stycket fattas

senare, dock senast vid bevakningstidens utg�ng.

Anm�rkningstiden skall best�mmas s� att den utg�r minst tv� och h�gst

fyra veckor r�knat fr�n bevakningstidens utg�ng. Om det beh�vs med

h�nsyn till f�rh �llandena i konkursen, f�r en l�ngre anm�rkningstid fast�

st�llas. F�rlikningssammantr�det far inte h�llas tidigare �n tv� eller senare
�n fyra veckor fr�n utg�ngen av anm�rkningstiden.

Underr�ttelser om vad r�tten har best�mt enligt denna paragraf skall

tillst�llas f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten, g�lden�ren samt de borgen�rer

som har bevakat fordringar i konkursen.

9 � F�rvaltaren skall granska bevakningshandlingarna och, om han
finner anledning till an m�rkning mot n�got yrkande om betalnings- eller
f�rm�nsr�tt, skriftligen anm�la det till r�tten inom den tid som har be�

st�mts enligt 8 � f�rsta stycket 1. I anm�rkningsskriften skall grunden f�r
anm�rkningen anges tydligt. Skriften skall vara egenh�ndigt undertecknad
av f�rvaltaren eller dennes ombud.

�ven en borgen�r som har bevakat en fordran i konkursen och g�lden�

ren f� r framst�lla anm�rkning mot en bevakning. En s�dan anm�rkning
skall framst�llas inom den tid och p� det s�tt som anges i f�rsta stycket.

Anm�rkningsskriften och de handlingar som �beropas till s t�d f�r an�

m�rkningen skall ges in i tv � exemplar.

10 � Om en anm�rkning g�rs av n�gon av dem som har r�tt till det, g�ller

den ocks� f�r de andra, �ven om de inte har tagit del i anm�rkningen.

11 � Den som har r�tt att framst�lla anm�rkning mot en bevakning f�r
efter anm�rkningstidens utg�ng till st�d f�r en gjord anm�rkning �beropa
�ven en annan omst�ndighet �n s�dan som har angetts i anm�rkningsskrif�

ten. Efter f�rlikningssammantr�det f�r dock en ny omst�ndighet som inne�
b�r att grunden f�r anm�rkningen �ndras �beropas endast om omst�ndig�

heten varken va r eller borde ha varit k�nd f�r den anm�rkningsber�ttigade

eller om det i �vrigt finns s�rsk ilda sk�l f�r att �nd� till�ta att omst�ndighe�

ten �beropas.

Om en ny om st�ndighet �beropas i ett annat sammanhang �n vid f�rlik�

ningssammantr�det eller vid en f�rhandling, g�ller i fr�ga om formen f�r

�beropandet vad som f� reskrivs om anm�rkning i 9 � f�rs ta stycket.

1571

�

SFS 1987:672

12 � En borgen�r f�r den betalnings- och f�rm�nsr�tt som han harTfk�ff

sin bevakning, om det inte p� r�tt s�tt och i r�tt tid h ar framst�lltsm�g�n
anm�rkning mot den. Att anm�rkning inte har framst�llts hindrar dock inte

att talan om �tervinning v�cks vid domstol.

Har ett yrkande om f�rm�nsr�tt l�mnats utan anm�rkning, f�r det inte g�

ut �ver dem som enligt lag har f�retr�de till betalning ur viss egendom. Ett
yrkande om f�rm�nsr�tt som inte avser n�gon i lag f�reskriven f�rm�nsr�tt

�r utan verkan, �ven om n�gon anm�rkning inte har framst�llts mot yrkan�
det.

Tvist ang�ende en bevakad fordran

13 � Tvistefr�gor som har uppkommit genom framst�llda anm�rkningar

och som inte har f�rlikts skall handl�ggas vid ett f�rlikningssammantr�de
inf�r r�tten. Vid de tta f�r f�rvaltaren, borgen�rerna och g�lden�ren f�ra

talan. Till sammantr�det skall f�rvaltaren, de borgen�rer mot vars beva k�
ningar anm�rkningar riktats och de som framst�llt anm�rkningarna kallas.

F�rvaltaren skall n�rvara vid sammantr�det. Att han uteblir hindrar

dock inte att sammantr�det genomf�rs. Tillsynsmyndigheten har r�tt att
delta vid sammantr�det.

R�tten skall vid sammantr�det utreda tvistefr�gorna och s�ka �stadkom�

ma f�rlikning. De n�rvarande som har r�tt att f�ra talan f�r med bindande
verkan f�r dem som har uteblivit medge att en anm�rkning f�rfaller eller

inskr�nks eller uppdra �l f�rvaltaren att ing� f�rlikning med en borgen�r

mot vars bevakning en anm�rkning har gjorts. �r b�de en borgen�r och en
borgensman eller n�gon annan som f�rutom g�lden�ren ansvarar f�r bor�

gen�rens fordran n�rvarande och kan de inte enas, g�ller borgen�rens

mening om inte de andra l�ser ut honom eller st�ller betryggande s�kerhet

f�r fordringen.

" > 1

14 � Beslut enligt 13 � tre dje stycket f�r �verklagas av den som enligt

13 � f�r sta stycket �r taleber�ttigad, om han anser att beslutet inte har
tillkommit p� lagligt s�tt. Beslutet �verklagas genom besv�r till hovr�tten
inom tv� veckor fr�n dagen f�r beslutet. Om inte hovr�tten f�rordnar

annat, skall beslutet g�lla omedelbart.

15 � Tvistefr�gor som inte har blivit f�rlikta skall pr�vas av r�tten vid en
f�rhandling. R�tten skall vid f�rl ikningssammantr�det f�rbereda de �ter�

st�ende tvistefr�gorna s� att de kan behandlas slutligt vid f�rhan dlingen.

F�rhandlingen skall om m�jligt h�llas i omedelba r anslutning till f�rlik�

ningssammantr�det. Om de t inte sker, skall r�tten s�tta ut f�rhandlingen

till en dag inom fyra veckor efter sammantr�det eller, om det finns s�rskil�
da sk�l f�r det, senare dag. Till en s�dan f�rhandling skall f�rvaltaren, de

borgen�rer mot vars bevakningar anm�rkningarna riktats och de som

framst�llt anm�rkningarna kallas.

16 � Tvistefr�gor ang�ende fordringar som har bevakats skall pr�vas

snarast och om m�jligt avg�ras p� en g�ng. Kr�ver vissa fordringar l�ngre

tid f�r att utredas och pr�vas, skall r�tten besluta s�rskilt �ver de tvistefr�

gor som kan avg�ras tidigare. Beror n�gon borgen�rs anspr�k p� pr�vning-
en i en s�rskild r�tteg�ng, f�r det inte f�rdr�ja avg�randet. I s�dant fall

�

skall r�tten fastst�lla hans r�tt i konkursen f�r det belopp som kan bli

SFS 1987:672

best�mt genom dom i den r�t teg�ngen.

Har ett ackordsf�rslag tagits upp, f�r r�ttens pr�vning av en tvistefr�ga

skjutas upp till dess ackordsfr�gan har avgjorts, om det �r �ndam�lsenligt.

17 � F�rlikning ang�ende en anm�rkning som har framst�llts mot en
fordran far inte ing�s p� n�got annat s�tt �n som s�gs i 13 �, om inte alla

vars r�tt �r beroende av f�rlikningen samtycker till det.

18 � Om ett beslut varigenom en anm�rkning mot en fordran har ogillats

�ndras av h�gre r�tt, g�ller det �ven f�r dem som inte har s�kt �ndring i

beslutet.

19 � Genom ett beslut i en tvist ang�ende en bevakad fordran avg�rs
endast vilken r�tt som tillkommer fordringen i konkursen.

Efterbevakning

20 � Om bevakningsf�rfarande har �gt rum, f�r en borgen�r som efter

bevakningstidens utg�ng vill anm�la en fordran eller yrka f�rm�nsr�tt
skriftligen g�ra det p� det s�tt som f�reskrivs i 6 �.

Som ers�ttning f�r de kostnader f�r kung�relse, kallelser och underr�t�

telser som f�ranleds av efterbevakningen skall borgen�ren till staten i

f�rskott erl�gga en avgift motsvarande tre procent av basbeloppet enligt
lagen (1962: 38 f*) om allm�n f�rs�kring.

21 � N�r en fordran har efterbevakats, skall r�tten s� snart som avgiften
enligt 20 � andra stycket har betalts �verl�mna det ena exemplaret av

bevakningshandlingarna till f�rvaltaren och, efter samr�d med denne, be�

st�mma

1. den tid inom vilken anm �rkningar f�r framst�llas mot bevakningen,
2. var de till f�rvaltaren �verl�mnade bevakningshandlingarna skall h�l�

las tillg�ngliga f�r granskning,

3. tidpunkten f�r det f�rlikningssammantr�de som skall h�llas inf�r

r�tten om anm�rkningar framst�lls.

Anm�rkningstiden skall best�mmas s� att den utg�r minst tv� och h�gst

fem veckor r�knat fr�n den dag d� avgiften enligt 20 � andra stycket

betalades. F�rlikningssammantr�det inf�r r�tten skall h�llas inom fyra
veckor fr�n anm�rkningstidens utg�ng.

Underr�ttelser om att en fordran har efterbevakats och vad r�tten har

best�mt enligt f�rsta stycket skall tillst�llas f�rvaltaren, tillsynsmyndighe�
ten, g�lden�ren samt de borgen�rer som har bevakat fordringar i konkur�
sen.

22 � Ut�ver best�mmelserna i 20 och 21 �� g�ller betr�ffande efterbe�

vakning i till�m pliga delar vad som f� reskrivs om bevakning.

Om flera efterbevakningar har gjorts, skall de om m�jligt handl�ggas

gemensamt.

1573

�

SFS 1987:672

10 kap. Avskrivning av konkurs

1 � Om r�tten efter att ha h�rt f�rvaltaren finner att konkursboets till�

g�ngar inte r�cker till betalning av uppkomna och v�ntade konkurskostha-
der och andra skulder som boet har �dragit sig, skall r�tten besluta om
avskrivning av konkursen.

2 � Konkursen far inte avskrivas enligt 1 � f�rr�n bouppteckningen har

beedigats och f�rvaltaren har fullgjort vad som �ligger honom enl igt 7 kap

15 �.

Om det finns n�got hinder mot att bouppteckningsed avl�ggs av g�lden�-

ren eller n�gon annan inom sk�lig tid och om det saknas anledning att anta
att det genom edg�ngen skulle visa sig att tillg�ngar finns till betalning a v
konkurskostnaderna och andra skulder som boet har �dragit sig, f�r kon�
kursen avskrivas trots att edg�ngen inte har fullgjorts.

3 � Om n�gon fordran inte g�rs g�llande och inte heller kan antas komma
att g�ras g�llande, skall r�tten efter arlm�lan av f�rvaltaren genast besluta
om avskrivning av konkursen. Om r�tten har beslutat att bevakningsf�rfa�

rande skall �ga rum, far konkursen avskrivas f�rst efter bevakningstidens
utg�ng.

4 � Om det �terst�r tillg�ngar i bo et n�r f�rvaltaren har betalt konkurs-

kostnaderna och andra skulder som boet har �dragit sig, skall han

1. om det i fall som avses i 1 � st�r klar t hur kvarvarande tillg�ngar skall

f�rdelas och om tillsynsmyndigheten medger det, tillst�lla ber�ttigad bor�

gen�r vad som tillkommer denne,

2. i �vriga fall �terst�lla egendomen till g�lden�ren.

5 � Om ny tillg�ng blir k�nd efter det att konkursen har avskrivits enligt

I � , skall II kap. 1921 �� g�lla i till�mpliga delar.

II kap. Utdelning

Inledande best�mmelser

1 � Om konkursen inte avskrivs, skall boets pengar, i den m�n med len

inte g�r �t till betalning av konkurskostnadema och andra skulder som
boet har �dragit sig, delas ut till borgen�rerna i den ordning som f�reskrivs

1 dett a kapitel. Utdelningen skall �ga rum i enlighet med den r�tt till

betalning som tillkommer borgen�rerna.

2 � Utdelning skall ske s� snart som all tillg�nglig egendom har f�rvand�
lats till pengar. Om egendom i s�dana fall som avses i 8 kap. 6 � andra
stycket eller 8 � andra stycket inte har blivit s�ld, utg�r det inte hinder f�r

utdelning. Har bevakningsf�rfarande �gt rum, f�r utdelning inte ske f�rr�n

den enligt 9 kap. 8 � best�mda anm�rkningstiden har g�tt ut och, om
anm�rkning har framst�llts, f�rlikningssammantr�de har h�llits.

3 � N�r ett ackordsf�rslag �r under pr�vning, f�r f�rvaltaren v�nta mod

utdelning till dess ackordsfr�gan har avgjorts, om det motiveras av f�rsla-

1574

get-

�

Utdelningsf�rfarandet

SFS 1987:672

4 � N�r utdelning skall ske, skall f�rvaltaren uppr�tta ett f�rslag till
utdelning. F�rvaltaren skall d� beakta alla de fordringar och f�rm�nsr�tter
som dittills ha r bevakats eller efterbevakats i konkursen eller, n�r bevak�

ning inte har beh�vts, de fordringar och f�rm�nsr�tter som dittills har

gjorts g�llande eller annars �r k�nda f�r f�rvaltaren.

F�rslaget skall f�r varje d�ri upptagen borgen�r ange

1. beloppet av hans fordran med den r�nta varp� utdelningen skall

ber�knas,

2. den f�rm�nsr�tt som f�ljer med fordringen och
3. den utdelning som bel�per p� fordringen.

I f�rslaget skall ocks� anges om det f�religger n�gon s�dan omst�ndighet

som enligt 10 � and ra eller tredje stycket medf�r inskr�nkning i borge n�
rens r�tt att lyfta den utdelning som bel�per p� fordringen eller om det har

betalts ut medel i f�rskott.

Till f�rslaget skall bifogas en redog�relse f�r f�rvaltningen av den egen�

dom f�r vilken medel avsedda till utdelning har flutit in. Av redog�relsen
skall framg� hur mycket som genom f�rs�ljning eller p� annat s�tt har flutit
in f�r egendomen samt, om inte hela detta belopp enligt f�rslaget delas ut,
f�r vilka an dra �ndam�l �terstoden har tagits i anspr�k. Om medel som
delas ut har flutit in f�r egendom vari s�rskild f�rm�nsr�tt har funnits, skall

uppgifterna l�mnas s�rskilt f�r den egendomen.

5 � N�r ett utdelningsf�rslag har uppr�ttats, skall f�rvaltaren genast

skicka f�rslaget med bifogad f�rvaltningsredog�relse till r�tten och till�

synsmyndigheten.

6 � R�tten skall kung�ra att ett utdelningsf�rslag har uppr�ttats, s� snart
det utl�tande som tillsynsmyndigheten enligt 13 ka p. 5 � skall avge �ver
f�rvaltarens slutredovisning har kommit in till r �tten.

Utdelningsf�rslaget och f�rvaltningsredog�relsen skall h�llas tillg�ngliga

hos r�tten och tillsynsmyndigheten f�r den som vill ta del av handlingarna.
En uppgift om detta skall tas in i kun g�relsen.

Den som vill fr amst�lla inv�ndning mot utdelningsf�rslaget skall g�ra

det hos r�tten senast den dag som r�tten best�mmer och anger i kung�rel�
sen. Denna dag skall best�mmas s� att tre veckor f�rflyter fr�n den

tidpunkt d� kung�relsen kan antas bli inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar.

7 � N�r tiden f�r inv�ndning har g�tt ut, skall r�tten fastst�lla utdelning�

en i konkursen i enlighet med utdelningsf�rslaget, om det inte genom
inv�ndning eller p� n�got annat s�tt framg�r att fel eller brist som inverkar

p� n�gons r�tt f�religger.

Om en fordran eller en f�rm�nsr�tt inte har bevakats eller efterbevakats

senast d� utdelningsf�rslaget uppr�ttades, fast�n bevakningsskyldighet har

f�relegat, �r en inv�ndning att fordringen eller f�rm�nsr�tten borde ha

tagits upp i utdelningsf�rslaget utan verkan.

Om r�tten finner att utdelning inte b�r fastst�llas enligt f�rslaget, skall

r�tten antingen g�ra beh�vliga �ndringar i det och fastst�lla det s�lunda

�ndrade f�rslaget eller �terf�rvisa �rendet till f�rvaltaren. Att ett nytt

utdelningsf�rslag har uppr�ttats skall kung�ras endast om det finns sk�l till

1575

�

SFS 1987:672

det. Om kung�relse inte utf�rdas, skall de borgen�rer som ber�rs'Air
�ndringarna i utdelningsf�rslaget underr�ttas om det. I s�dant fall skal l
inv�ndning mot f�rslaget framst�llas inom tre veckor fr�n dagen efter deh
d� underr�ttelserna s�ndes ut. Slutdagen skall anges i und err�ttelserna.

8 � Om r�tten anser att det finns anledning att inte fastst�lla utdelning

enligt f�rslaget, skall den genom underr�ttelser bereda f�rvaltaren och den

f�r vilken en ifr�gasatt �ndring skulle vara till nackdel tillf�lle att yttra sig,

om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Den som har framst�llt inv�ndning

mot utdelningsf�rslaget skall f� tillf�lle att ta del av ett yttrande, om det

inte �r obeh�vligt.

R�tten f�r h�lla f�rhandling f�r att pr�va en fr�ga om att fastst�lla

utdelningsf�rslaget. F�rhandling skall h�llas, om det beg�rs av den som
har framst�llt inv�ndning mot f�rslaget, den f�r vilken en ifr�gasatt �ndring
skulle vara till nackdel eller, i fr�ga om �tervinning, f�rvaltaren. Till
f�rhandlingen skall nu n�mnda personer alltid kallas.

Utbetalning av utdelningsmedel

9 � N�r beslutet att fastst�lla utdelningen och beslut att best�mma arvo�

de till f�rvaltaren har vunnit laga kraft, skall f�rvaltaren snarast till borge�

n�rerna skicka de medel som tillkommer dem, om inte hinder mot utbetal�
ning enligt 10 � andra eller tredje stycket f�religger.

Har f�rvaltaren skickat medlen till en borgen�r under dennes senast

k�nda adress, beh�ver f�rvaltaren inte vidta n�gon ytte rligare �tg�rd f�r

att verkst�lla betalningen. N�r medlen har skickats till borgen�rerna, skall
f�rvaltaren anm�la det till r�tten och tillsynsmyndigheten.

10 � Innan besluten att fastst�lla utdelning och att best�mma arvode till

f�rvaltaren har vunnit laga kraft, f�r medel som tillagts en borgen�r betalas

ut endast om borgen�ren st�ller s�kerhet. Har tiden f�r �verklagande av
besluten l�pt ut, f�r dock, utan att s�kerhet st�lls, utbetalning ske till
borgen�r som inte till sin nackdel ber�rs av besv�r som anf�rts mot n�got

av besluten.

�r en fordran beroende av n�got s�dant villkor som avses i 5 kap. 10 � ,

f�r utdelningen f�r fordringen inte betalas ut f�rr�n villkoret uppfyllts.

Detsamma g�ller i fr�ga om en tvistig fordran innan den har fastst�llts av

domstol. N�r fordringen har fastst�llts men innan fastst�llelse beslutet har

vunnit laga kraft, f�r medlen betalas ut endast om borgen�ren st�ller

s�kerhet.

Om bevakningsf�rfarande har �gt rum, f�r utdelning f�r en fordran som

har efterbevakats inte betalas ut under den tid inom vilken anm�rkningar

f�r framst�llas mot efterbevakningen.

Om en borgen�r som har lyft utdelning blir skyldig att till konkur sboet

betala tillbaka vad han har f�tt, skall han betala r�nta p� beloppet. R�ntan
ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag d� medlen betalades
ut till och med d en dag d� skyldigheten att �terb�ra medlen intr�der och

enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter.

11 � S�kerhet enligt 10 � skall best� av pant eller borgen. Borgen sk all

st�llas s�som f�r egen skuld och, om den ing�s av tv� eller flera personer

1576

gemensamt, vara solidarisk.

�

Om en bank eller n�got annat j�mf�rbart kreditinstitut skall st�lla s�ker-

SFS 1987:672

het, f�r f�rvaltaren godta en utf�stelse av institutet att infria den f�rpliktel�
se som s�kerheten skall avse.

Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh�ver

inte st^la s�kerhet.

12 � En borgen�r f�rlorar sin r�tt till utdelning, om han inte g�r anspr�k

p� medlen inom tv� �r r�knat fr�n

1. dagen d� beslutet att fastst�lla utdelningen vann laga kraft, eller

2. den senare dag d� borgen�ren blev ber�ttigad att lyfta medlen utan att

st�lla s�kerhet.

De medel som borgen�r har f�rlorat sin r�tt till skall f�rdel as mellan de

borgen�rer som har bevarat sin r�tt och i andra hand �verl�mnas till

g�lden�ren.

13 � N�r medel som har tillagts en borgen�r i ett f�rslag till u tdelning

betalas u t, har borgen�ren r�tt ocks� till den r�nta som har upplupit p�
medlen fr�n den dag d� utdelningsf�rslaget uppr�ttades.

F�rskottsbetalning

14 � Innan Utdelning �ger rum, far f�rvaltaren sj�lvmant eller p� beg�ran

av en borgen�r betala ut utdelningsmedel i f�rskott i enlighet med vad som

f�reskrivs i 15 �.

�ven om en borgen�r har fatt betalt i f�rskott f�r sin fordran, skall den

tas upp i utdelningsf�rslaget.

15 � F�rskottsbetalning skall utg� f�r en fordran med f�rm�nsr�tt, om

det l�mpligen kan ske.

F�rskottsbetalning skall utg� f�r en fordran utan f�rm�nsr�tt, om det �r

uppenbart att tillg�ngarna r�cker till betalning av tio procent av s�dana

fordringar och det inte finns s�rskilda sk�l mot det.

F�rskottsbetalning f�r en fordran utg�r endast i den m�n det kan antas

att utdelning kommer att bel�pa p� denna. Ar fordringen beroende av
villkor eller tvistig, f�r f�rskott inte betalas ut. N�r bevakningsskyldighet

f�religger, f�r f�rskottsbetalning ske endast till en borgen�r som har beva�

kat sin fordran i k onkursen.

16 � Har en borgen�r beg�rt f�rskottsbetalning, kan f�rvaltaren kr�va att

borgen�ren st�ller s�kerhet f�r att medlen �terbetalas, om det visar sig att
borgen�ren saknar r�tt att beh�lla vad som betalas till honom. I fr�ga om

s�dan s�kerhet g�ller II �.

Vad som f� reskrivs i 10 � f j�rde stycket om skyldighet att betala r�nta

skall till�mpas �ven vid �terbetalning av medel som har betalts ut i f�r �
skott.

17 � Om f�rvaltaren v�grar f�rskottsbetalning med beg�rt belopp, f�r

borgen�ren h�nskjuta fr�gan till r�ttens pr�vning.

1577

�

SFS 1987:672

N�r en konkurs anses avslutad m.m.

' ' "

18 � En konkurs anses avslutad n�r tingsr�tten har fastst�llt utdelhihg
enligt 7 �. Detta g�ller �ven om en tvist ang�ende en fordran som har gjorfs
g�llande i konkursen eller en fr�ga om underh�ll �t g�lden�ren �nnu inte �r
slutligt avgjord eller n�gon ytterligare tillg�ng till f�ljd av r�tteg�ng eller p�

n�got annat s�tt senare kan komma att tillf�ras konkursboet.

�ven om konkursen �r avslutad, f�r ett ackordsf�rslag som har getts in

tidigare pr�vas enligt 12 kap.

Efterutdelning

19 � Blir medel tillg�ngliga f�r utdelning efter det att utdelningsf�rslag
enligt 4 � har u ppr�ttats, skall f�rvaltaren dela ut dem till borgen�rerna.

20 � Om det �r oklart hur medlen skall f�rdelas, skall ett f�rslag till
efterutdelning uppr�ttas. I s�dant fall till�mpas best�mmelserna i detta

kapitel om utdelning, utbetalning av utdelningsmedel och f�rskottsbetal�

ning.

I f�rslaget till efterutdelning kan utdelning ber�knas �ven f�r en fordran

som har blivit k�nd efter det att utdelningf�rslag enligt 4 � uppr�ttades. En

fordran far beaktas utan bevakning trots att bevakningsf�rfarande f�rut

har varit anordnat i konkursen. Har s� inte varit fallet, f�r r�tten emellertid
besluta om bevakningsf�rfarande inf�r efterutdelningen.

Av nytillkomna medel skall en borgen�r f�r en fordran som inte har

tagits upp i utdelningsf�rslag enligt 4 � f�rst s� l�ngt medlen r�cker tilldelas
s� mycket som skulle ha tillagts fordringen, om denna hade beaktats i
utdelningsf�rslaget. D�refter far han tillsammans med �vriga borgen�rer ta
del i vad som kan �terst�.

21 � Om f�rvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan f�rdelas utan
att f�rslag till efterutdelning uppr�ttas och om tillsynsmyndigheten medger

det, far han dela ut medlen till ber�ttigade borgen�rer utan att f�reskrifter�
na i det f�reg�ende i detta kapitel iakttas. F�r utbetalningen g�ller dock 9 �

andra stycket. En borgen�r f�rlorar sin r�tt till utdelning, om han inte g�r
anspr�k p� medlen inom t v� �r r�knat fr�n det att f�rvaltaren har anm�lt
till r�tten att han har skickat medlen till borgen�ren.

F�rsta stycket till�mpas ocks� f�r det fall att det finns sk�l att uppr�tta

ett utdelningsf�rslag men medlen inte f�rsl�r till betalning av de d�rmed

f�renade kostnaderna.

Viss anm�lningsskyldighet m. m.

22 � Om utdelning eller efterutdelning har utfallit p� ett f�retagshypo-
teksbrevs belopp, skall f�rvaltaren anm�la detta till inskrivningsmyndighe�

ten. Anm�lan skall g�ras sedan beslutet att fastst�lla utdelningen eller

efterutdelningen har vunnit laga kraft eller, i fall som avses i 21 �, n�r

utbetalningen har �gt rum. Tillsammmans med anm�lningen skall f� rvalta�
ren s�nda in utdelningsf�rslaget eller n�gon annan handling som visar

f�rdelningen.

N�r inteckningsborgen�ren lyfter betalning, skall detta antecknas p�

j57g

hypoteksbrevet.

�

12 kap. Ackord i konkurs m. m.

SFS 1987; 672

Frivillig uppg�relse

t � Visar g�lden�ren att han har kommit �verens om betalningen av sina

skulder eller p� annat s�tt tr�ffat uppg�relse med de borgen�rer vars

fordringar har bevakats eller, n�r bevakning inte beh�vs, vars fordringar �r

k�nda f�r f �rvaltaren, skall r�tten p� ans�kan av g�lden�ren besluta om
nedl�ggning av konkursen. Innan beslut meddelas skall f�rvaltaren h�ras.

Om bevakningsf�rfarande �ger rum, f�r beslut om att l�gga ned konkur�

sen inte meddelas f�re bevakningstidens utg�ng.

R�tten kan f�rordna att boets egendom inte f�r s�ljas innan ans�kningen

har pr�vats, om egendomen inte beh�ver s�ljas av n�gon s�dan anledning
som avses i 8 kap. 3 � andra stycket 2 och 3.

2 � Ett beslut att l�gga ned kon kursen skall kung�ras.

Innan egendomen i boet �terst�lls till g�lden�ren, skall konkurskostna�

derna och andra skulder som boet har �dragit sig tas ut ur egendomen.

�r n�gon kostnad eller skuld tvistig, skall f�rvaltaren s�tta in beh�vliga

medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna

enas om. R�ntan skall tillkomma den som slutligen blir ber�ttigad till

medlen.

Ackordsf�rslag m.m.

3 � Reglerna i 4 -28 �� om ackord �r till�mpliga end ast i en konkurs i

vilken det har beslutats att bevakningsf�rfarande skall �ga rum.

4 � Om g�lden�ren vill bjuda ackord, skall han tillst�lla r�tten ett ack�
ordsf�rslag. I f�rslaget skall anges

1. hur mycket g�lden�ren bjuder i betalning,
2. n�r betalningen skall ske,
3. om s�kerhet har st�llts f�r ackordet och vari s�kerheten i s� fall

best�r.

5 � Ett ackord f�r avse att fordringar som tillkommer de borgen�rer som

enligt I I � har r�tt att r�sta om f�rslaget s�tts ned och betalas p� n�rmare
angivet s�tt. Ackordet skall ge likaber�ttigade borgen�rer lika r�tt och

minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte en l�gre ackords�
procent godk�nns av samtliga k�nda borgen�rer som har bevakat fordran

och skulle omfattas av ackordet eller om det finns synnerliga sk�l f�r l�gre
utdelning. Betalning av f�reskriven minsta utdelning skall ske inom ett �r
efter det att ackordet har fastst�llts, om inte samtliga n�mnda borgen�rer
godk�nner en l�ngre betalningstid.

Ett ackord f�r inneh�lla villkor att borgen�rer f�r full b etalning intill ett

visst belopp, om avvikelsen kan anses sk�lig med h�nsyn till omfattningen

av boet och �vriga omst�ndigheter. Avvikelser till nackdel f�r en viss

borgen�r f�r ocks� �ga rum, om han medger det.

Ett ackord far �ven avse att g�lden�ren endast f�r anst�nd med betal�

ningen eller annan s�rskild eftergift. F�rsta och andra styckena g�ller i

till�mplig utstr�ckning.

1579

�

SFS 1987:672

6 � Ett ackordsf�rslag f�r tas upp endast om det kommer in till r�tte lf
f�re den dag d� kung�relsen om utdelningsf�rslaget i konkursen �r inf�rd i

Post- och Inrikes Tidningar eller, n�r utbyte enligt 15 kap . 2 � ske r, f�re

den dag d� underr�ttelserna s�ndes ut.

Om ackordsf�rslaget har kommit in i r�tt tid, skall r�tte n inh�mta yttran�

de av f�rvaltaren huruvida f�rslaget b�r f�rel�ggas borgen�rerna. Avstyr�

ker f�rvaltaren att det sker, f�r f�rslaget tas upp endast om r�tten finner

synnerliga sk�l till det.

7 � M�ter enligt 4-6 �� hinder mot att ackordsf�rslaget tas upp, skall

det avvisas.

Sammantr�de f�r pr�vning av ac kordsf�rslag

8 � Om ackordsf�rslaget tas upp, skall borgen�rerna genast kallas till ett

sammantr�de inf�r r�tten f�r att pr�va f�rslaget. Innan g�lden�ren har
avlagt ed enligt 6 kap. 3 �, far kallelse utf�rdas endast om det finns
synnerliga sk�l f�r det. Kallelsen till sammantr�det skall kung�ras.

Sammantr�det f�r inte h�llas tidigare �n tre veckor efter det att ackords�

f�rslaget togs upp och inte heller innan tvistefr�gor som har uppkommit
genom anm�rkningar mot bevakade fordringar har handlagts vid f�rli k�

ningssammantr�det .

9 � F�rvaltaren skall snarast till r�tten inkomma med yttrande huruvida

han anser att ackordsf�rslaget b�r antas av borgen�rerna. Yttrandet skall
h�llas tillg�ngligt f�r borgen�rerna vid sa mmantr�det f�r pr�vning av ack�

ordsf�rslaget, om det inte har s�nts tiU dem tidigare.

10 � Vid sammantr�det f�r pr�vning av ackordsf�rslaget b�r f�rvaltaren

n�rvara. Om g�lden�ren inte kan infinna sig personligen, b�r han skicka ett

ombud.

F�rvaltaren skall tillhandah�lla en f�rteckning �ver de borgen�rer som

har r�tt att r�sta i acko rdsfr�gan, med uppgift om d e fordringsbelopp f�r
vilka r�str�tt f�r ut�vas. Har det mot n�gon av dessa fordringar framst�llts

anm�rkning som inte har pr�vats eller har, om efterbevakning har skett,
anm�rkningstiden �nnu inte g�tt ut, skall det s�rskilt anges i f�rteckningen.

Om g�lden�ren inte har avlagt ed enligt 6 ka p. 3 �, skall anledningen till

det uppges vid sammantr�det.

11 � Vid omr�stning i ackord sfr�gan f�r r�str�tt ut�vas endast f�r beva�

kade fordringar. En borgen�r som kan fa t�ckning f�r sin fordran genom

kvittning eller vars fordran �r f�renad med f�rm�nsr�tt deltar dock inte i

omr�stningen. Om borgen�ren helt eller delvis avst�r fr�n kvittningsr�tten
eller f�rm�nsr�tten, deltar han i motsvarande m�n. Kan en borgen�rs
fordran endast till viss del t�ckas genom kvittning eller understiger v�rdet
av den egendom i vilken borgen�ren har s�rskild f�rm�nsr�tt hans fordran,
deltar han med � terst�ende del av fordringen.

En svarande som med anledning av en �tervinningstalan har f�tt eller

kan f� en fordran mot g�lden�ren, f�r utan bevakning delta med fordringen
i omr�stningen.

1580

Inneb�r ackordsf�rslaget att borgen�rer som inte har f�rm�nsr�tt skall f�

�

ftiU betalning intill visst belopp, f�r r�str�tt inte ut�vas f�r de fordringar

SFS 1987:672

som d�rigenom f�r full betalning.

Med borgen�rer som har f�rm�nsr�tt likst�lls en borgen�r som till s�ker�

het f�r sin fordran har gjort f�rbeh�ll om �tertagander�tt.

12 � En anm�rkning som har framst�llts mot en fordran utg�r inte hinder

mot att borgen�ren deltar med fordringen i omr�stningen. �r utg�ngen av

omr�stningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte, skall

r�tten vid samm antr�det utreda tvistefr�gan och s�ka �stadkomma f�rlik�

ning. De n�rvarande f�r med bindande verkan f�r dem som har uteblivit
medge att en anm �rkning f�rfaller eller inskr�nks eller uppdra �t f�rvalta�

ren att ing� f�rlikning med borgen�ren. Kan f�rlikning inte tr�ffas, skall

fr�gan handl�ggas enligt vad som s�gs i 17 � f�rsta stycket f�r best�mman�

de av omr�stningens utg�ng. Har en anm�rkning mot n�gon y rkad fordran
eller f�rm�nsr�tt pr�vats enligt 9 kap. 16 �, skall r�ttens avg�rande dock

till�mpas vid omr�stningen i ackordsfr�gan, om det inte f�re omr�stningen

visas att avg�randet har �ndrats av h�gre r�tt.

F�rlikning ang�ende en anm�rkning som har framst�llts mot en fordran

far inte ing�s p� n�got annat s�tt �n som har n�mnts nu, om inte alla vars

r�tt �r beroende av f�rlikningen samtycker till det.

13 � Om b�de en borgen�r och en borgensman eller n�gon annan som
f�rutom g�lden�ren ansvarar f�r borgen�rens fordran vill r�sta f�r denna i

ackordsfr�gan, har de tillsammans en r�st, vilken ber�knas efter borgen�

rens fordran. Kan de inte enas, g�ller borgen�rens mening, om inte de

andra l�ser ut honom e ller st�ller betryggande s�kerhet f�r fordringen.

14 � G�lden�ren f�r inte �terta eller �ndra ackordsf�rslaget utan r�ttens

medgivande. Ett yrkande om detta skall framst�llas senast vid sammantr�

det och innan omr�stningen sker.

Om en �ndring i a ckordsf�rslaget medges, far pr�vningen av ackords�

f�rslaget skjutas upp till ett fortsatt sammantr�de inom tre veckor. Om

�ndringen inte medf�r att f�rslaget blir s�mre f�r borgen�rerna, f�r pr�v�

ningen skjutas upp endast om det finns s�rskilda sk�l till det.

Om r�tten i n�got annat fall �n som avses i andra stycket, efter att ha

h�rt f�rvaltaren och de n�rvarande borgen�rerna, anser att det finns s�r�

skilda sk�l f�r att borgen�rernas pr�vning av ackordsf�rslaget skjuts upp,
f�r r�tten besluta om uppskov till ett fortsatt sammantr�de inom tre veck�
or.

Borgen�rsmajoritet vid ackord m .m.

15 � Ett ackordsf�rslag som ger minst femtio procent av fordringsbelop�

pen skall anses antaget av borgen�rerna, om tre femtedelar av de r�stande
har godtagit f�rslaget och deras fordringar uppg�r till tre femtedelar av de
r�stber�ttigande fordringarnas sammanlagda belopp. �r ackordsprocenten
l�gre, skall ackordsf�rslaget anses antaget om tre V�rdedelar av de r�stan�
de har enats om f�rslaget och deras fordringar uppg�r till tre fj�rdedelar av
de r�stber�ttigande fordringarnas sammanlagda belopp.

1581

�

SFS 1987:672

16 � Anser en borgen�r eller g�lden�ren att ett beslut genom vilket! etti
ackordsf�rslag har f�rkastats av borgen�rerna inte har tillkommit p� lagligl^
s�tt, f�r han �verklaga beslutet i hovr�tten inom tv� veckor fr�n beslutet.

G�lden�ren f�r dock �verklaga beslutet endast om hans r�tt kan'vara-

beroende av det. Beslutet till�mpas omedelbart, om inte n�got annat

f�rordnas.

Fastst�llelse av ackord

17 � Har ett ackordsf�rslag antagits vid sammantr�det men finns det

enligt 19 � anledning att inte fastst�lla ackordet, skall ackordsfr�gan pr��

vas av r�tten vid en f�rhandling. Detsamma g�ller, om det vid sammantr�

det inte kan avg�ras om f�rslaget har antagits eller f�rkastats av borgen�

rerna.

Om ackordsfr�gan inte skall pr�vas vid en f�rhandling, skall r�tten

fastst�lla ackordet.

Beslut i ackordsfr�gan skall meddelas inom en vecka, om inte l�ngre

r�drum �r n�dv�ndigt p� grund av s�rskilda omst�ndigheter.

18 � �r utg�ngen av omr�stningen �ver ackordsf�rslaget beroende av

om kvarst�ende anm�rkningar godk�nns eller inte och finns det i �vr igt
sk�l att fastst�lla ackordet, skall r�tten vid f�rhandlingen f�rst pr�va
anm�rkningarna eller s� m�nga av dem att utg�ngen av omr�stningen blir
densamma vare sig �vriga anm�rkningar godk�nns eller inte.

19 � Ett ackord far inte fastst�llas, om

1. �rendet inte har handlagts p� f�reskrivet s�tt och felet kan ha inverkat

p� ackordsfr�gans utg�ng,

2. ackordet inte uppfyller de villkor som anges i 5 �,

3. det finns sk�lig anledning att anta att g�lden�ren i hemlighet har

gynnat n�gon borgen�r i avsikt att inverka p� ackordsfr�gan eller att n�got
annat svek har �gt rum vid ackordet eller

4. ackordet uppenbart �r till skada f�r borgen�rerna.

�ven om f�rsta stycket inte �r till�mpligt f�r r�tten efter omst�ndighe�

terna v�gra att fastst�lla ackordet, om en borgen�r eller en borgensman

eller n�gon an nan som f�rutom g�lden�ren svarar f�r fordringen har be�
stritt fastst�llelse p� grund av att

1. betryggande s�kerhet f�r ackordets fullg�rande inte finns,
2. ackordet �r till skada f�r borgen�rerna eller
3. ackordet av n�gon annan s�rskild anledning inte b�r medges.

V�gras fastst�llelse enligt f�rsta stycket 1 och �r inte f�rslaget f�rkas tat

av borgen�rerna eller f�rfallet, skall borgen�rerna p� nytt pr�va ackords�
f�rslaget och ett sammantr�de s�ttas ut f�r detta. Ett s�dant sammantr�de
f�r h�llas tidigast tio dagar efter beslutet om v�grad fastst�llelse. Borgen�
rerna skall kallas till sammantr�det. Kallelsen skall kung�ras.

20 � En f� rhandling enligt 17 � skall �ga rum s� snart som m�jligt. Till
f�rhandlingen skall f�rvaltaren, g�lden�ren och de borgen�rer som var

1532

n�rvarande vid sammantr�de som avses i 8 � kallas.

�

Verkan av ackord

SFS 1987:672

21 � Ett fastst�llt ackord �r bindande f�r alla borgen�rer, k�nda och
ok�nda, som har haft r�tt att efter bevakning r�sta om ackordsf�rslaget.

Den som har f�rm�nsr�tt i viss egendom �r bunden av ackordet i fr�ga

om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.

En borgen�r har, utan hinder av ackordet, den r�tt till kvittning som han

kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 ��.

22 � En borgen�r som har godk�nt ett ackordsf�rslag f�rlorar inte genom
godk�nnandet sin r�tt mot borgensm�n eller andra som f�rutom g�lden�-

ren svarar f�r fordringen.

23 � En anm�rkning mot en bevakning skall, om f�rm�nsr�tt yrkas f�r
den b evakade fordringen, pr�vas p� det s�tt som f�reskrivs i denna lag
�ven om ackord har kommit till st�nd.

24 � Innan egendomen i boet till f�ljd av att ett ackord har fastst�llts
�terst�lls till g�lden�ren, skall konkurskostnadema och andra skulder som
boet har �dragit sig tas ut ur egendomen. F�rvaltaren skall dessutom se till
att de borgen�rer som har f�rm�nsr�tt f�r sina bevakade fordringar av
egendomen, s� l�ngt den r�cker, f�r den betalning som tillkommer dem p�
grund av f�rm�nsr�tten.

�r n�gon kostnad eller skuld tvistig, till�mpas 2 � tredje stycket.

25 � N�r ackord har fastst�llts, f�r talan om �tervinning inte v�ckas av

n�gon borgen�r som omfattas av ackordet. Talan som har v�ckts p�
beh�rigt s�tt f�r trots det pr�vas.

Vad som vinns genom �tervinningstalan och inte beh�vs f�r n�got s�

dant �ndam�l som avses i 24 � skall, sedan k�randens kostnader har
ersatts, tillkomma de borgen�rer som omfattas av ackordet. En svarande
som med anledning av k�randens talan f�r en fordran mot g�lden�ren har

r�tt att p� vad han annars skulle ha f�tt betala avr�kna den utdelning som
tillkommer honom.

Tillsyn �ver ackord
26 � P� beg�ran av en borgen�r vars fordran omfattas av ackordet kan

r�tten, om det finns sk�l till d et, f�rordna f�rvaltaren eller n�gon annan
l�mplig person att ut�va tillsyn �ver att g�lden�ren fullg�r sina �taganden

enligt ackordet. Om det beh�vs, skall �ven en ers�ttare f�r tillsynsmannen

f�rordnas.

G�lden�ren skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne beg�r och

f�lja de anvisningar som tillsynsmannen l�mnar.

Tillsynsmannen skall entledigas av r�tten, om det visar sig att han inte �r

l�mplig eller att han av n�gon annan s�rskild orsak b�r skiljas fr�n uppdra�
get.

27 � Arvode till tillsynsmannen och ers�ttning f�r de kostnader som

uppdraget har medf�rt skall pr�vas av r�tten, om tillsynsmannen eller

g�lden�ren be g�r det. S� l�nge ackordet inte har fullgjorts, f�r en s�dan

beg�ran framst�llas ocks� av en borgen�r vars fordran omfattas av ackor�

det.

1583

�

SFS 1987:672

F�rverkande av ackord

' v?.

28 � P� ans�kan av en borgen�r vars fordran omfattas av ackordet kan
r�tten f�rklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts g�ld�n^J
ren f�rfaller, om g�lden�ren

'''

1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgen�rer eller i hemlighet h�r

gynnat n�gon borgen�r i syfte att inverka p� ackordsfr�gan,

2. �sidos�tter vad som �ligger honom enligt 26 � andra stycket eller

3. p� n�got annat s�tt uppenbart f�rsummar sina �taganden enligt ackor�

det.

F�rlikning ar inte till�ten i en fr�ga som av ses i f�rsta stycket.
�ven om den eftergift som har medgetts g�lden�ren f�rklaras f�rfallen,

far borgen�rerna g�ra ackordet i �vrigt g�llande mot g�lden�ren eller mpl
den som har g�tt i borgen f�r ackordet.

13 kap. F�rvaltarens slutredovisning

Avgivande av slutredovisningen

1 � F�rvaltaren skall a^'ge slutre dovisning f�r sin f�rvaltning i enlighet

med vad som f�reskrivs i detta kapitel. En f�rvaltare som avg�r innan
konkursen �r avslutad skall avge slutredovisning, �ven om han har haft
hand om f�rvaltningen tillsammans med andra f�rvaltare. Har f�rvaltning�

en varit delad, beh�ver redovisningen omfatta endast den del av f�rvalt�

ningen som har ankommit p� den avg�ende f�rvaltaren ensam.

Om f�rvaltarens skyldighet att under konkursen redovisa medelsf�rvaltr

ningen m. m. finns det best�mmelser i 7 kap . 18-21 ��.

2 � Slutredovisning skall avges

1. om konkursbeslutet h�vs av h�gre r�tt,
2. om f�rvaltaren avg�r f�re konkursens slut,
3. om konkursen avskrivs p� grund av otillr�ckliga tillg�ngar,
4. om konkursen avskrivs d�rf�r att ingen fordran har gjorts g�llande i

konkursen,

5. vid utdelning och vid efterutdelning enligt II kap. 20 �,
6. vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 �,

7. om konkursen l�ggs ned efter frivillig uppg�relse,

8. om egendomen i boet �terst�lls till g�lden�ren till f�ljd av att ackord

har fastst�llts.

3 � Slutredovisningen skall avges till tillsynsmyndigheten. Till slutredo�

visningen skall f�rvaltaren bifoga d e handlingar som �r av betydelse f�r
kontroll av redovisningen. F�rvaltaren skall ge in en kopia av redovisning�

en till r�tten. I fall som avses i 2 � 1,4 och ,7 skall en kopia samtidigt l�mnas

till g�lden�ren.

4 � I fall som avses i 2 � 5 skall slutredovisningen avges samtidigt so m

utdelningsf�rslaget ges in till r�tte n. I �vriga i 2 � avsedda fall skal l f�rval�
taren avge redovisningen s� snart som m�jligt.

1584

�

Gr�rtskning av slutredovisningen

1987:672

5 � Tillsynsmyndigheten skall i de fall som avses i 2 � 2, 3, 5, 6 och 8
granska slutredovisningen samt i d e fall som avses i 2 � 2, 5 och 8 avge

utl�tande �ver densamma. Tillsynsmyndigheten skall skicka utl�tandet till
r�tten. Redovisningen och utl�tandet skall h�llas tillg�ngliga hos r�tten och
tillsynsmyndigheten f�r dem som vill ta del av handlingarna.

6 � I fall so m avses i 2 � 5 skall av den kung�relse som r�tten utf�rdar

enligt 11 kap. 6 � framg� att slutredovisningen och utl�tandet �r tillg�ngli�
ga f�r granskning och var handlingarna finns.

I fall som avses i 2 � 2 och 8 skall r�tten, n�r tillsynsmyndigheten har

l�mnat sitt utl�tande, kung�ra att slutredovisningen och utl�tandet har

avgetts samt var handlingarna �r tillg�ngliga f�r granskning.

I de kung�relser som n�mns i f�rsta och andra styckena skall det anges

vad den som vill klandra redovisningen m�ste g�ra.

Klander av slutredovisningen

7 � F�rvaltarens slutredovisning f�r klandras av tillsynsmyndigheten
och g�lden�ren. �ven en borgen�r f�r klandra redovisningen, om hans r�tt

kan vara beroende av den.

Talan om klander av slutredovisning v�cks genom st�mning vid den

tingsr�tt d�r konkursen �r eller har varit anh�ngig.

I fall som a vses i 2 � 2, 5 och 8 skall talan v�ckas senast den dag som

r�tten best�mmer och anger i kung�relsen. Denna dag skall best�mmas s�

att tre m�nader f�rflyter fr�n den tidpunkt d� kung�relsen kan antas bli
inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar. I �vriga fall skall talan v�ckas inom tre

m�nader fr�n den dag d� kopian av redovisningen kom in till r�tten.

8 � I h�gsta domstolen f�r riksskatteverket det allm�nnas talan i m�l som

avses i 7 �.

9 � En borgen�r som har v�ckt klandertalan har r�tt att av konkursboet

f� ers�ttning f�r sina r�tteg�ngskostnader i den m�n de t�cks av vad som

genom r�tteg�ngen har kommit boet till godo.

14 kap. Konkurskostnader
Allm�nna best�mmelser

1 � Med konkurskostnad avses

1. arvode och kostnadsers�ttning till f�rvaltare,

2. arvode och kostnadsers�ttning till en s�dan r�dgivare eller f�rliknings�

man som har utsetts enligt 7 kap. 7 �,

3. ers�ttning till e tt sakkunnigt bitr�de som f�rvaltare har anlitat med

st�d av 7 kap. 11 �,

4. ers�ttning till staten f�r tillsynen �ver f�rvaltningen,
5. kostnad f�r kung�rande av beslut eller �tg�rd r�rande konkursen,
6. kostnad f�r de skriftliga kallelser och underr�ttelser till borgen�rerna

som utf�rdas i ko nkursen,

7. ers�ttning enligt 6 kap. 14 � till g�lden�ren eller n�gon annan f�r

inst�llelse.

�

SFS 1987:672

Som konkurskostnad anses inte de kostnader f�r kung�relsen, kallelser)

och underr�ttelser som f�ranleds av efterbevakning.

2 � Konkurskostnadema skall utg� ur konkursboet framf�r andra skul�
der som boet har �dragit sig. I den m�n konkurskostnaderna inte kan tas ut
ur boet, skall de betalas av staten, om inte n�got annat f�ljer av 3 �.

3 � Om en konkurs har uppst�tt p� ans�kan av n�gon annan borgen�r �n
staten och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. I �, skall, i den m�n

konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgen�ren svara f�r dessa,
dock h�gst med et t belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden f�r
konkursbeslutet g�llande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring. �r flera borgen�rer betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I

beslutet om avskrivning skall ansvarig borgen�r �l�ggas att betala konkurs�

kostnadema med den angivna begr�nsningen. Kan kostnaderna inte heller
tas ut av borgen�ren, skall de betalas av staten.

F�rvaltarens arvode

4 � Arvodet till f�rvaltaren best�ms av r�tten. Om det har utsetts flera
f�rvaltare, skall s�rskilt arvode best�mmas f�r var och en av dem.

Arvodet f�r inte best�mmas till ett h�gre belopp �n som med h�ns yn till

det arbete som uppdraget har kr�vt, den omsorg och skicklighet varmed
det har utf�rts samt boets omfattning kan anses utg�ra sk�lig ers�ttning f�r

uppdraget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller

taxa som skall till�mpas vid best�mmande av arvode till f�rvaltaren om
konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 �.

5 � Arvodet skall best�mmas till e tt visst belopp i e tt f�r allt, om in te

enligt 18 � e tt s�rskilt arvode beh�ver ber�knas f�r egendom som avses
d�r. Ett s�dant s�rskilt arvode f�r best�mmas innan arvodesfr�gan i �vrigt
avg�rs.

N�r ett s�rskilt arvode best�ms f�r viss egendom, till�mpas de grunder

f�r arvodesber�kningen som anges i 4 �.

6 � Arvodet best�ms efter framst�llning av f�rvaltaren. Har det utsetts
flera f�rvaltare, b�r deras arvoden best�mmas p� en g�ng, om det l�m pli�
gen kan ske .

I arvodesframst�llningen skall f�rvaltaren ange det belopp som han

beg�r och, om det kan komma i fr�ga att best�mma ett s�rskilt arvode f�r
viss egendom, �ven det beloppet. Till framst�llningen skall bifogas en
redog�relse f�r det arbete som uppdraget har medf�rt med en specificef�d
r�kning, som utvisar det beg�rda beloppets f�rdelning p� de olika f�rvalt�
nings�tg�rderna. Har f�rvaltaren anlitat ett s�dant bitr�de som avses i

7 kap. 11 � och har bitr�det erh�llit gottg�relse eller har f�rvaltaren lillgo-
dof�rts ers�ttning f�r utgifter, skall det anges i redog�relsen.

Om det finns anledning att best�mma ett s�rskilt arvode f�r viss egen�

dom, skall f�rvaltaren tillhandah�lla r�tten en f� rteckning �ver de

]5g(^

r�tts�gare som har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen.

�

7 J Avser en arvodesframst�llning endast att ett s�rskilt arvode skall

SFS 1987:672

best�mmas f�r viss egendom, f�r r�tten avg�ra om det finns sk�l att ta upp
yrkandet till pr�vning innan arvode i �vrigt best�ms.

8 � I andra fall �n de som avses i 9 � tredje stycket och 10 � sk-all r�tten,
innan arvodesframst�llningen pr�vas, inh�mta yttrande i arvodesfr�gan av

tillsynsmyndigheten samt ge g�lden�ren och de borgen�rer som hos r�tten
har beg�rt det tillf�lle att yttra sig �ver framst�llningen inom viss tid, minst
tv� och h�gst fyra veckor. I fall som s�gs i 6 � tredje stycket skall vaije
k�nd borgen�r som har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen ges tillf�lle att
yttra sig �ver framst�llningen.

R�tten f�r h�lla f�rhandling i arvodesfr�gan, om den finner sk�l till det.

Till f�rhandlingen skall f�rvaltaren, tillsynsmyndigheten, g�lden�ren samt

de borgen�rer som har beg�rt att f� yttra sig �ver arvodesframst�llningen

kallas. I fall som avses i 6 � tredje stycket skall vaije k�nd borgen�r som
har s�rskild f�rm�nsr�tt i egendomen kallas.

9 � I fall d� tingsr�tten har att fastst�lla utdelning eller efterutdelning i
konkursen skall beslut i arvodesfr�gan meddelas samtidigt med beslutet
om fastst�llelse, n�r inte n�got annat f�ljer av 7 �.

Oberoende av om talan har f�rts mot ett beslut om att fastst�lla utdel�

ning eller efterutdelning f�r h�gre r�tt som �ndrar l�gre r�tts beslut i

arvodesfr�gan g�ra den �ndring i beslutet om fastst�llelse som f�ranleds

d�rav eller, om det beh�vs, �terf�rvisa utdelningsfr�gan till f�rvaltaren.

Den domstol som har att pr�va en fr�ga om utdelning eller efterutdelning

f�r best�mma till�ggsarvode till f�rvaltaren f�r arbete i anledning av hand�
l�ggningen av fr�gan vid do mstolen.

10 � Om konkursen avskrivs eller l�ggs ned eller om konkursbeslutet

upph�vs eller om efterutdelning enligt 11 kap. 21 � �ger rum, skall r�tten
h�ra tillsynsmyndigheten innan arvode till f�rvaltaren best�ms.

11 � En f�rvaltare f�r inte lyfta sitt arvode f�rr�n han har avgett slutre�

dovisningen f�r sin f�rvaltning.

F�rskott p� f�rvaltarens ar vode

12 � R�tten f�r tillerk�nna f�rvaltaren sk�ligt belopp att utg� i f�rsk ott

innan slutligt arvode best�ms, om det �r rimligt med h�nsyn till omfattning�
en av det arbete som uppdraget har medf�rt, den tid under vilken konkur�
sen har varat och ytterligare ber�knas p�g� samt �vriga f�rh�llanden.

En framst�llning om f�rskott skall ange det belopp som beg�rs och de

sk�l som �beropas f�r f�rskottsbetalningen. Till framst�llningen skall bifo�

gas en redog�relse f�r det arbete som uppdraget har medf�rt och en uppgift
om b oets ekonomiska st�llning. R�tten skall inh�mta yttrande i f�rskott s�
fr�gan av tillsynsmyndigheten.

F�rvaltarens ers�ttning f�r kostnader

13 � F�rvaltaren f�r under f�rvaltningens g�ng ur konkursboet ta ut

medel f�r att betala de kostnader som uppdraget medf�r. Uttagen skall

anges i f�rvaltarens slutredovisning.

1587

�

SFS 1987:672

14 � Avskrivs konkursen enligt 10 kap. I �, skall r�tten best�mma'kost'^

nadsers�ttningen till f�rvaltaren samtidigt som arvodet best�ms. Tillsyii^i'
myndigheten skall h�ras ocks� �ver beg�ran om ers�ttning f�r kostnaden'

�vriga konkurskostnader

15 � R�tten best�mmer arvodet till en s�dan r�dgivare eller f�rliknings�

man som har utsetts enligt 7 kap. 7 � efter att ha h�rt tillsynsmyndigheten

och f�rvaltaren. H�rvid till�mpas 4 � andra stycket och 5 �.

16 � Ers�ttningen till ett sakkunnigt bitr�de som har anlitats med st�d av

7 kap. 11 � best�ms av f�rvaltaren.

17 � Ers�ttningen till staten f�r tillsynen �ver f�rvaltningen utg�r enligt
f�reskrifter som regeringen meddelar.

Ers�ttningen till staten f�r s�dana konkurskostnader som avses i 1 �

f�rsta stycket 6 utg�r enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen best�mmer.

F�rdelning av konkurskostnaderna p� olika slag av egen dom

18 � Av arvodet till f�rvaltaren eller s�dan r�dgivare eller f�rlikningsman

som har utsetts enligt 7 kap. 7 � skall, om det i boet finns egendom i vilken
s�rskild f�rm�nsr�tt �ger rum och i den m�n det inverkar p� de borgen�

rers r�tt som inte har s�dan f�rm�nsr�tt i egendomen eller p� statens

ansvar f�r konkurskostnaderna, den del som avser egendomen i fr�ga

fastst�llas att betalas ur egendomens avkastning och k�peskilling.

D� s�rskild f�rm�nsr�tt �ger rum i boet tillh�rig egendom, f�r inte till

skada f�r n�gon med samma eller b�ttre f�rm�nsr�tt, av egendomens
avkastning och k�peskilling betalas n�gon annan konkurskostnad �n som

har sagts i f�rs ta stycket. Om den s�rskilda f�rm�nsr�tten �r s�dan som

anges i 5 � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979), f�r dock av egendomen betalas
ocks� �vriga konkurskostnader, i den m�n boet annars inte l�mnar tillg�ng

till det.

Med arvode som s�gs i f�rsta stycket j�mst�lls vid till�mpningen av

denna paragraf konkursboets kostnader f�r v�rd och f�rs�ljning av egen�

domen i fr�ga.

15 kap. Information om beslut och �tg�rder under konkurs

Formen f�r kung�rande

1 � Kung�relsen om konkursbeslutet skall inf�ras i Post- och Inrikes
Tidningar och, enligt vad som f�reskrivs i 3 � lagen (1977:6 54) om kung��

rande i m�l och �renden hos myndighet m. m., i ortstidning.

N�r ett beslut eller en �tg�rd i n�got annat fall �n som s�gs i f�rs ta

stycket eller i 8 kap. 11 � skall kung�ras enligt denna lag, skall kung�relsen

inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
r�tten best�mmer.

Utbyte av kung�relse mot skriftliga underr�ttelser till borgen�rerna
2 � I en konkurs vari bevakningsf�rfarande har �gt rum skall f�lj ande

j 53g

kung�relser ers�ttas med skriftliga underr�ttelser till borgen�rerna, om det

�

saknas anledning att anta att kostnaden f�r tillk�nnagivandet med kung�-

SFS 1987:672

relse blir l�gre eller att kung�relse i �vrigt �r l�mpligare, n�mligen

1. kung�relse med kallelse till f�rhandling ang�ende entledigande av

f�rvaltare,

2. kung�relse med information om att ett f�rslag till utdelning eller

efterutdelning har uppr�ttats samt att slutredovisningen och tillsynsmyn�
dighetens utl�tande �ver den finns tillg�ngliga f�r granskning,

3. kung�relse av beslut om att l�gga ned konkursen p� grund av frivillig

uppg�relse,

4. kung�relse med information om att slutredovisningen och tillsyns�

myndighetens utl�tande �ver den finns tillg�ngliga f�r granskning i fall d�

f�rvaltare avg�r f�re konkursens slut.

Om utbyte s ker i de fall som anges i f�rs ta stycket 2, 3 eller 4 skall tid

som avses i 11 kap. 6 � tredje stycket, 13 kap. 7 � tredje stycket och
16 kap. 9 � f�rsta stycket i st�llet r�knas fr�n dagen efter den d� underr�t�

telserna s�ndes ut.

Utbyte av underr�ttelser och kallelser till borgen�rerna mot kung�relse

3 � Om an talet borgen�rer med fordringar utan f�rm�nsr�tt �r mycket

stort, far underr�ttelser till dessa borgen�rer och s�dana kallelser till dem
som inte beh�ver delges ers�ttas av ett tillk�nnagivande genom kung�rel�
se.

Formen f�r kallelser och unde rr�ttelser m.m.

4 � Skriftliga kallelser och underr�ttelser enligt denna lag s�nds med

posten i vanligt brev till mottagaren under hans senaste k�nda postadress,
om inte n�got annat f�ljer av s�rskilda f�reskrifter om delgivning.

Skall n�gon enligt en f�reskrift i lagen beredas tillf�lle att yttra sig i en

viss fr�ga, f�r delgivning �ga rum.

16 kap. Best�mmelser om handl�ggning och besv�r m. m.

Handl�ggning av konku rs�renden

1 � Pr�vningen av en konkursans�kan och handl�ggningen av konkursen

sker som ett konkurs�rende hos tingsr�tten. Som konkurs�rende hand�

l�ggs inte s�dan talan enligt denna lag som skall v�ckas genom st�mning.

2 � I konkurs�renden g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om tviste�

m�l i till�mpliga delar, om inte n�got annat s�gs i denna lag. Sker handl�gg�

ningen vid f �rhandling, till�mpas best�mmelserna om huvudf�rhandling i
tvistem�l, om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg d�rifr�n.

Om den som har kallats till en f�rhandling uteblir, hindrar det inte att

den fr�ga som f�rhandlingen g�ller pr�vas och avg�rs.

R�ttens avg�rande sker genom beslut.

3 � En tingsr�tt skall vid handl�ggningen av ett konkurs�rende best� av

en lagfaren domare. Vid en f�rhandling f�r dock r�tten best� av tre lagfar�

na domare.

1589

�

"JV,

SFS 1987:672

Verkst�llighet av beslut i konkurs�renden

4 � Ett beslut om konkurs och om upph�vande av ett konkursbeslut g�H'

verkst�llighet omedelbart. Detsamma g�ller andra beslut av r�tten lind�r
handl�ggningen av ett konkurs�rende i en fr�ga som enligt denna lag skall

pr�vas av r�tten, om inte n�got annat f�rordnas eller f�ljer av andra

stycket.

Beslut under handl�ggningen a v ett konkurs�rende g�r i verkst�llighet

f�rst sedan det har vunnit laga kraft, om beslutet avser

1. arvode eller kostnadsers�ttning till f�rva ltare,

2. arvode till en s�dan r�dgivare eller f�rlikningsman som har utsetts

enligt 7 kap. 7 �,

3. arvode eller kostnadsers�ttning till en s�dan tillsynsman som har

utsetts enligt 12 kap. 26 �,

4. utd�mande av f�relagt vite.

Ang�ende verkst�llighet av beslut att fastst�lla utdelning finns det be�

st�mmelser i 11 kap. 9 och 10 ��.

�verklagande av r�ttens beslut i konkurs�renden m. m.

5 � Vaije tingsr�ttens beslut i ett konkurs�rende i en fr�ga som en ligt
denna lag skall pr�vas av r�tten f�r �verklagas f�r sig, om inte n�got annat
f�ljer av 6 eller 7 �.

Har ett beslut meddelats utan att f�rhandling har h�llits, skall de som

beslutet har g�tt emot genast underr�ttas om tiden f�r beslutet, i den m�n

det med h�nsyn till om st�ndigheterna �r motiverat. N�r det �r l�mpligt,

b�r i underr�ttelsen ges besked om utg�ngen av den pr�vade fr�gan.

6 � Ett beslut enligt 9 kap. 1 � att bevakning skall �ga rum f�r inte
�verklagas. Inte heller f�r ett beslut av tingsr�tten enligt 11 kap. 7 � tredje
stycket som innefattar �terf�rvisning av ett utdelningsf�rslag till f�rvalta�
ren �verklagas.

R�ttens beslut i fr�ga om utdelning f�r �verklagas endast av den som i

r�tt tid har framst�llt inv�ndning mot utdelningsf�rslaget eller, om r�tten
beslutar fastst�lla utdelning som avviker fr�n f�rslaget, den vars r�tt p�

verkas av �ndringen. F�rvaltaren f�r fullf�lja talan i en fr�ga som g�ller

�tervinning.

7 � Mot beslut enligt 12 ka p. 18 � med anledning av en framst�lld an �

m�rkning f�r talan inte f�ras.

Mot f�ljande beslut f�r talan inte f�ras s�rskilt, n�mligen

1. beslut i fr�ga om v�grat �t ertagande eller om �ndring i ett ackordsf�r�

slag enligt 12 kap. 14 �,

2. beslut enligt 12 kap. 19 � att borgen�rerna p� nytt skall pr�va ackords-

fr�gan.

8 � Tillsynsmyndigheten f�r �verklaga tingsr�ttens beslut, om beslu tet

r�r

1. utseende eller entledigande av f�rvaltare, antalet f�rvaltare eller del�

ning av f�rvaltningen mellan flera f�rvaltare,

2. arvode, kostnadsers�ttning eller f�rskott till f�rvaltare,

1590

3. resef�rbud eller skyldighet f�r g�lden�ren att l�mna ifr�n sig sitt pass,

�

h�mtning eller h�ktning eller f�rel�ggande eller utd�mande av vite,

SFS 1987:672

4. uppdrag som eller arvode till r�dgivare eller f�rlikningsman,
5. avslag p� en framst�llning om att inleda bevakningsf�rfarande,

6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 �.

I de fr�gor som avses i f�rsta stycket f�rs det allm�nnas talan i h�gsta

domstolen av riksskatteverket.

9 � Ett s�dant beslut av tingsr�tten som avses i 5 � f�r �verklagas genom

besv�r i hovr�tten. �verklagandet skall ske inom tv� veckor fr�n den dag

d� beslutet meddelades. �r det fr�ga om ett konkursbeslut eller ett beslut
om nedl�ggnin g av en konkurs p� grund av frivillig uppg�relse, r�knas
dock tiden f�r �verklagande fr�n den dag d� kung�relsen om beslutet var
inf�rd i Post- och Inrikes Tidningar.

Beslut om �l�ggande av resef�rbud, om skyldighet f�r g�lden�ren att

l�mna ifr�n sig sitt pass, om f�rbud att utf�rda pass samt om n�gons
h�ktande eller kvarh�llande i h�kte f�r �verklagas utan inskr�nkning till
viss tid. Detsamma g�ller klagan mot ett beslut p� den grunden att f�rfa�
randet on�digt uppeh�lls genom beslutet.

17 kap. Skadest�nd och straff

Skadest�nd

1 � En f�rvaltare skall ers�tta de skador som han vid fullg�rande av sitt

uppdrag upps�tligen eller av oaktsamhet tillfogar boet, en konkursborge�
n�r eller g�lden�ren. Skadest�ndet kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt
med h�nsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omst�ndig�
heterna i �vrigt.

Skall flera f�rvaltare ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r

skadest�ndet i den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r

n�gon av dem enligt f �rsta stycket. Vad n�gon har betalt i skadest�nd f�r

s�kas �ter av de andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndig�

heterna.

2 � Talan om skadest�nd enligt 1 � som inte grundas p� brott skall f�ras
genom klander av f�rvaltarens slutredovisning.

3 � Om en borgen�rs konkursans�kan inte bifalls och om borgen�ren n�r

han gav in sin ans�kan saknade sk�lig anledning att anta att g�lden�ren var
p� obest�nd, skall borgen�ren ers�tta g�lden�ren den skada som sk�ligen
kan anses ha orsakats denne genom ans�kningen och dess handl�ggning.

Talan om skadest�nd enligt f�rsta stycket skall v�ckas vid den tingsr�tt

d�r �re ndet om g�lden�rens f�rs�ttande i konkurs �r eller har varit an-

h�ngigt. I detta �rende f�r s�dan talan v�ckas utan st�mning.

Straff m. m.
4 � En g�lden�r som i strid mot f�rbudet i 6 kap. 1 � f�rsta stycket driver
n�ringsverksamhet under konkursen d�ms till b�ter.

5 � En borgen�r som f�r sin r�st vid ett sammantr�de i samband med
ackord i konkurs har betingat sig n�gon s�rskild f�rm�n av g�lden�ren
d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst et t �r.

1591

�

SFS 1987:672

6 � �tal mot en g�lden�r f�r brott som avses i 11 kap. brottsbalken �dli
�tal mot en borgen�r f�r brott som s�gs i 5 � f�r v�ckas vid den tingsr�tt
d�r konkursen �r eller har varit anh�ngig.

7 � Allm�n �kla gare och polismyndighet skall ha tillg�ng till alla ha nd�
lingar som r�r boet och som kan l�mna upplysning om huruvida g�lden�ren

har gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande mot sina borgen�rer.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januar i 1988. Genom lagen upfi h�vs,

med de begr�nsningar som anges under 2, 3, 5 och 6, konkurslageh

(1921:225), lagen (1921:226) om nya konkurslagens inf�rande och vad i
avseende d�r� skall iakttas samt lagen (1956:217) om vissa kreditinr�tt�

ningars konkurs.

2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om en konkurs, i vil ken

konkursbeslutet har meddelats f�re ikrafttr�dandet. Vad som i dessa f�re�

skrifter s�gs om konkursdomaren skall dock i st�llet a vse tingsr�tten. Vid

fullg�randet av en uppgift som enligt �ldre lag ankommer p� konkursdoma�

ren best�r r�tten av en lagfaren domare. Skall efter ikrafttr�dandet av den

nya lagen en fr�ga h�nskjutas till r�tten enligt 93 � tredje stycket, 108 �

Q�rde stycket eller 164 � f� rsta stycket konkurslagen (1921:225), hand�
l�ggs fr�gan i den ordning som �r f�reskriven i den nya lagen f�r motsva�
rande fall.

3. �r en konkursans�kan anh�ngig vid ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre

f�reskrifter vid pr�vningen av ans�kningen.

4. S�dana underr�ttelser med anledning av en konkurs som enligt n�gon

f�reskrift i lag eller annan f�rfattning ankommer p� konkursdomaren skall i

st�llet l�mnas av tingsr�tten.

5. I fr�ga om �tervinning av en r�ttshandling eller �tg�rd som avses i

4 kap. 5-9 �� och som har �gt rum f�re lagens ikrafttr�dande g�ller 30-
34 � � konkurslagen (1921:225).

6.1 fr�ga om r�tten att g�ra g�llande fordran p� l�n, arvode eller pension

f�r tiden f�re lagens ikrafttr�dande g�ller 100 a � konkurslagen (1921:225).

7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon f�reskrift om att en

�tg�rd skall ha vidtagits viss tid efter f�rsta borgen�rssammantr�det i

konkurs eller att en viss r�ttsverkan skall intr�da viss tid efter detta

sammantr�de, skall fristen i st�llet r�knas fr�n edg�ngssammantr�det.

8. En fordran som har fastst�llts genom en s�dan skiljedom som avses i

12 � lagen (1981:775) om inf�rande av uts�kningsbalken skall godtas som
st�d f�r borgen�rs beh�righet att beg�ra g�lden�ren i konkurs, om skilje�

domen f�r verkst�llas enligt f�rsta meningen i n�mnda paragraf och en
domstol inte har meddelat ett s�dant f�rordnande som avses i 3 kap. 1 8 �

uts�kningsbalken.

9. Vad som s�gs i den n ya lagen om registrerat skepp g�ller �ven i fr�ga

om b�t som enligt punkt 5 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1973:1064)

om �ndring i sj�lagen (1891: 35 s.l) �r upptagen i skeppsregistret.

10. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning n�gon h�nvisning til l en

f�reskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag, till�mpas i st�llet

den nya f�reskriften.

1592

�

p� regeringens v�gnar

SFS 1987:672

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom insolvensrätten

Konkurslag (1987:672)
Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion
Skuldsaneringslag (2016:675)
Utsökningsbalk (1981:774)

JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

Arbetar du med insolvensrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom insolvensrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:672

Viktiga lagar inom insolvensrätten

JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

Om Lagboken.se