SFS 2014:400 Lag om elimineringsdatabasen

Du är här: Start / IT-rätt / Lag (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas / SFS 2014:400 Lag om elimineringsdatabasen
140400.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om elimineringsdatabasen;

utfärdad den 28 maj 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

�ndamål

1 §

Rikspolisstyrelsen får föra ett register över DNA-profiler i syfte att

stärka kvaliteten i den forensiska verksamheten med DNA-analyser (elimine-
ringsdatabasen) i enlighet med denna lag.

Uppgifter i elimineringsdatabasen får endast behandlas för att upptäcka och

utreda kontamineringar vid DNA-analyser och hanteringen av DNA-spår.

Begreppen DNA-profil och DNA-analys som används i lagen har samma

betydelse som i polisdatalagen (2010:361).

Förhållandet till personuppgiftslagen

2 §

Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204).

Innehåll

3 §

Elimineringsdatabasen får innehålla DNA-profiler från personer som

anges i 8 och 9 §§ och som genom att komma i kontakt med material eller
prover som ska bli föremål för DNA-analys eller lokaler där sådana analyser
utförs riskerar att kontaminera dessa.

En DNA-profil som registreras i databasen får endast ge information om

identitet och inte om personliga egenskaper.

Utöver DNA-profiler får elimineringsdatabasen innehålla uppgifter om

vem DNA-profilen avser.

Behandling av uppgifter i databasen

4 §

En DNA-profil som har tagits fram under utredning av brott och som

inte kan hänföras till en identifierbar person får vid ett tillfälle jämföras med
DNA-profiler i elimineringsdatabasen. Jämförelsen ska göras innan jämfö-
relse görs med andra DNA-profiler i de DNA-register som regleras i 4 kap.
polisdatalagen (2010:361).

En DNA-profil från prov som har tagits med stöd av 28 kap. rättegångs-

balken får vid ett tillfälle jämföras med DNA-profiler i elimineringsdata-

1 Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262.

SFS 2014:400

Utkom från trycket
den 11 juni 2014

background image

2

SFS 2014:400

basen. Avser DNA-profilen en misstänkt ska jämförelsen göras innan profilen
läggs in i det utredningsregister eller det DNA-register som regleras i 4 kap.
polisdatalagen.

En DNA-profil som har tagits fram för att kvalitetssäkra den forensiska

verksamheten med DNA-analyser och som inte hänför sig till brottsutredande
verksamhet får jämföras med DNA-profiler i elimineringsdatabasen.

Personuppgiftsansvar

5 §

Rikspolisstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av person-

uppgifter i elimineringsdatabasen.

6 §

Rikspolisstyrelsen ska utse ett eller flera personuppgiftsombud för be-

handlingen av personuppgifter i elimineringsdatabasen.

Styrelsen ska anmäla till tillsynsmyndigheten enligt personuppgiftslagen

(1998:204) när ett personuppgiftsombud utses eller entledigas.

Tillgången till uppgifter

7 §

Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad varje tjänsteman

behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter.

Provtagning

8 §

Anställda vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Statens kri-

minaltekniska laboratorium och andra som återkommande kan komma i kon-
takt med och därigenom riskerar att kontaminera material som används vid
DNA-analys, prover som ska bli föremål för DNA-analys eller lokaler där så-
dana analyser utförs, är skyldiga att lämna prov för DNA-analys i syfte att
DNA-profilen ska registreras i elimineringsdatabasen. Provet tas i form av
salivprov.

9 §

För att få tillträde till en lokal där DNA-spår från brottsplatser hanteras

eller förvaras är även den som inte omfattas av 8 § men som riskerar att kon-
taminera lokalen, prover som ska bli föremål för DNA-analys eller material
som används för DNA-analys skyldig att lämna prov för DNA-analys i syfte
att DNA-profilen ska registreras i elimineringsdatabasen. Provet tas i form av
salivprov.

10 §

Ett prov för DNA-analys som har tagits med stöd av 8 eller 9 § får inte

användas för något annat ändamål än det som provet togs för och ska förstö-
ras senast sex månader efter det att provet togs.

Gallring

11 §

Uppgifter i elimineringsdatabasen ska gallras när de inte längre behövs

för att utreda om en persons DNA kan ha kontaminerat material, prover eller
lokaler.

Uppgifter som rör anställda vid Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller

Statens kriminaltekniska laboratorium ska gallras senast två år efter det att det
förhållande som grundade skyldigheten att lämna prov upphörde.

background image

3

SFS 2014:400

Uppgifter som har registrerats med stöd av 9 § ska gallras senast ett år efter

det att uppgifterna registrerades.

Uppgifter som rör andra än de som anges i andra och tredje styckena ska

gallras senast ett år efter det att det förhållande som grundade skyldigheten
upphörde.

Rättelse och skadestånd

12 §

Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och ska-

destånd tillämpas på motsvarande sätt vid behandling av personuppgifter en-
ligt denna lag eller enligt föreskrifter som avses i 13 eller 14 §.

Ytterligare föreskrifter

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om vilka personalkategorier vid Rikspolisstyrel-
sen, polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium och vilka
andra personkategorier enligt 8 § som är skyldiga att lämna prover för DNA-
analys till elimineringsdatabasen.

14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om tillgången till elimineringsdatabasen och förfarandet vid över-
ensstämmelser mellan en DNA-profil i elimineringsdatabasen och en annan
DNA-profil.

�vriga bestämmelser

15 §

Statens kriminaltekniska laboratorium har, trots sekretess enligt

21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 19 a § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), rätt att ta del av uppgifter om huruvida personer förekommer i
elimineringsdatabasen, om laboratoriet behöver uppgifterna i sin verksamhet.

16 §

Statens kriminaltekniska laboratorium får medges direktåtkomst till

elimineringsdatabasen.

Laboratoriet ansvarar för att tillgången till personuppgifter begränsas till

vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. En DNA-profil som har registrerats före den 1 juli 2014 i syfte att upp-

täcka och utreda kontamineringar vid DNA-analyser och hanteringen av
DNA-spår får registreras i elimineringsdatabasen om den registrerade sam-
tycker till det. De DNA-profiler som inte registreras i elimineringsdatabasen
ska gallras senast den 1 januari 2015.

3. DNA-profiler från anställda vid Rikspolisstyrelsen, polismyndig-

heterna och Statens kriminaltekniska laboratorium som registreras i elimi-
neringsdatabasen får till och med den 31 december 2014 vid ett tillfälle
jämföras med DNA-profiler i spårregistret som regleras i 4 kap. polisdata-
lagen (2010:361). En överensstämmelse mellan en DNA-profil i elimine-
ringsdatabasen och en DNA-profil i spårregistret får inte utredas vidare.

background image

4

SFS 2014:400

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

På regeringens vägnar

JAN BJ�RKLUND

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)

JP Infonets IT-rättsliga tjänster

JP Infonets IT-rättsliga tjänster

Hanterar du IT-rättsfrågor i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd stöd i ditt arbete. Vi erbjuder webbtjänster med juridisk information, lagbevakning, regelbundna uppdateringar, samt blanketter och checklistor. Vi ger också vägledning via kundanpassade grundutbildningar, fördjupningskurser och rådgivning. Se allt inom IT-rätt.