SFS 2009:113 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Marknads- och immaterialrätt

Start / Marknads- och immaterialrätt / Lag (2018:1653) om företagsnamn / SFS 2009:113 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

090113.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i firmalagen (1974:156); utf�rdad den 26 februari 2009. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om firmalagen (1974:156) dels att 15 och 1920 b �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras sex nya paragrafer, 18 b18 g ��, av f�ljande lydelse. 15 �3 Om ett n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, f�r domstolen vid vite f�r- bjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet. Ett s�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r eller medverkar till in- tr�ng i n�gon annans r�tt till n�ringsk�nnetecken (firmaintr�ng). Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider skada av k�nnetecknet eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r f�ras �ven av den myndighet som regeringen best�mmer och av sammanslutning av be- r�rda n�ringsidkare. Om k�randen visar sannolika sk�l f�r att firmaintr�ng, eller medverkan till intr�ng, f�rekommer och om det sk�ligen kan befaras att svaranden genom att forts�tta intr�nget, eller medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensam- r�tten till n�ringsk�nnetecknet, f�r domstolen meddela vitesf�rbud f�r tiden intill dess att m�let slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett s�- dant f�rbud meddelas ska svaranden ha f�tt tillf�lle att yttra sig, om inte ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada. Best�mmelserna i andrafj�rde styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. F�rbud enligt fj�rde stycket f�r meddelas endast om k�randen st�ller s�- kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar k�- randen f�rm�ga att st�lla s�dan s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller henne fr�n detta. I fr�ga om slaget av s�kerheten g�ller 2 kap. 25 � uts�k- ningsbalken. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts av svaranden. N�r m�let avg�rs ska domstolen pr�va om f�rbud som har meddelats en- ligt fj�rde stycket fortfarande ska best�. 1 Prop. 2008/09:67, bet. 2008/09:NU11, rskr. 2008/09:176. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�- kerst�llande av skyddet f�r immateriella r�ttigheter (EUT L 195, 2.6.2004, s. 16, Ce- lex 32004L0048). 3 Senaste lydelse 1996:850. SFS 2009:113 Utkom fr�n trycket den 10 mars 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:113 I fr�ga om �verklagande av beslut enligt fj�rde eller sj�tte stycket samt i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller r�tteg�ngsbalkens best�m- melser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. Talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�rbudet eller, om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av den myndighet som regeringen best�mmer. Talan ska handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet. I samband med s�dan talan f�r talan f�ras om nytt vitesf�rbud. 18 b � Om s�kanden visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett fir- maintr�ng f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra av dem som anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung och distribu- tionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller (informationsf�rel�g- gande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit in- tr�nget. Det f�r bara meddelas om informationen kan antas underl�tta utred- ning av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna. Skyldigheten att l�mna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intr�nget, 2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller, 3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller, 4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunikations- tj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller 5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk- ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst som intr�nget g�ller. Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan s�rskilt avse 1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och an- dra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna, 2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nster- na. Best�mmelserna i f�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 18 c � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r �t- g�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Skyldigheten att l�mna information enligt 18 b � omfattar inte uppgifter vars yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon honom eller henne n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns best�mmelser som begr�nsar hur mottagna personuppgifter f�r behandlas. 18 d � Ett beslut om informationsf�rel�ggande f�r meddelas av den dom- stol d�r r�tteg�ng om intr�nget p�g�r. I �vrigt g�ller i fr�ga om beh�rig dom- stol det som f�reskrivs i 24 � f�r d�r avsedda m�l och i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l f�r andra fall som r�r intr�ng. Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:113 inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska dock inte till�mpas. Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som �r s�- kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska best�mmelserna om r�tteg�ng som g�ller f�r det m�let till�mpas. Beslut om informationsf�rel�ggande f�r �ver- klagas s�rskilt. Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden till�mpas. F�r pr�vning av fr�gan f�r det �ven h�llas f�rh�r enligt 37 kap. r�tteg�ngsbalken. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r sina r�tteg�ngskostnader. Talan om utd�mande av vite f�r f�ras av den som har ans�kt om f�rel�g- gandet och ska handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet. I samband med en s�dan talan f�r talan f�ras om nytt informationsf�rel�ggande. 18 e � Den som p� grund av best�mmelserna i 18 b � andra stycket 25 har f�relagts att enligt f�rsta stycket samma paragraf l�mna information har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av den som har framst�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande. Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som till f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som avses i 6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska s�nda en skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidigast efter en m�nad och senast efter tre m�nader fr�n det att informationen l�mnades ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt f�rsta stycket. 18 f � Trots f�rbudet i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r person- uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 18 � behandlas om detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna fastst�llas, g�ras g�llande eller f�rsvaras. 18 g � P� yrkande av k�randen f�r domstolen, i m�l om intr�ng, �l�gga den som har gjort eller medverkat till intr�nget att bekosta l�mpliga �tg�rder f�r att sprida information om domen i m�let. Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 19 �4 Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng ska betala sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt ers�ttning f�r den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r ers�ttningens storlek best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till 1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort, 3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende, 4. ideell skada, och 5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s. 4 Senaste lydelse 1994:237. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:113 Den som g�r firmaintr�ng utan upps�t eller oaktsamhet, ska betala ers�tt- ning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet, om och i den m�n det �r sk�- ligt. Avser intr�nget en firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering, ska ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen betalas en- dast om intr�nget gjorts upps�tligen. R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan inte v�cks inom fem �r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering preskriberas dock inte i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen. 20 �5 Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta stycket f�r en domstol efter vad som �r sk�ligt besluta att n�ringsk�nneteck- en, som i strid mot f�rbudet f�rekommer p� skyltar, varor, f�rpackningar, re- klamtryck, aff�rshandlingar eller liknande ska utpl�nas eller �ndras s� att det inte l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande. Kan en s�dan �tg�rd inte ske utan att egendomen p� vilken k�nnetecknet f�rekommer f�rst�rs eller �ndras p� visst s�tt, f�r domstolen besluta om detta. Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra stycket eller annars vid firmaintr�ng f�r en domstol p� yrkande av den som har lidit intr�nget, efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom p� vilken n�- ringsk�nnetecken olovligen f�rekommer ska �terkallas fr�n marknaden, �nd- ras eller f�rst�ras eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Det- samma g�ller i fr�ga om hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att an- v�ndas vid intr�nget. Om ett vitesf�rbud �vertr�tts eller om det sk�ligen kan antas att ett brott enligt 18 � har beg�tts, f�r egendom som avses i f�rsta eller andra stycket tas i beslag. I fr�ga om ett s�dant beslag till�mpas reglerna om beslag i brottm�l i allm�nhet. Best�mmelserna i andra och tredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. Ett beslut om �tg�rd enligt andra stycket f�r inte inneb�ra att den som har lidit firmaintr�ng ska betala ers�ttning till den som �tg�rden riktas mot. �tg�rder enligt andra stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om f�rverkande eller n�gon �tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 18 a � eller enligt brottsbalken. 20 a �6 Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till ett intr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om intr�nget be- sluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter f�rem�l eller handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om intr�nget (intr�ngsunders�kning). 5 Senaste lydelse 2005:293. 6 Senaste lydelse 1998:1458. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:113 Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r �t- g�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 20 b �7 Ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas av den domstol d�r r�tteg�ng som r�r intr�nget p�g�r. Om r�tteg�ng inte �r inledd, g�ller i fr�ga om beh�rig domstol det som f�reskrivs i 24 � f�r d�r avsedda m�l och i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l f�r andra fall som r�r intr�ng. Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska dock inte till�mpas. En fr�ga om intr�ngsunders�kning f�r tas upp endast p� yrkande av den som lider skada av k�nnetecknet eller dess anv�ndning. Om r�tteg�ng inte �r inledd, ska yrkandet framst�llas skriftligen. Innan ett beslut om unders�kning meddelas ska motparten ha f�tt tillf�lle att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut som g�ller till dess annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r att f�re- m�l eller handlingar som har betydelse f�r utredning om intr�nget skaffas undan, f�rst�rs eller f�rvanskas. I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� r�tte- g�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan uppkommit un- der r�tteg�ng. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2009. 2. Best�mmelserna i 18 b18 e och 18 g �� ska inte till�mpas n�r in- tr�nget, eller f�rs�ket eller f�rberedelsen till intr�nget, har beg�tts f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LENA ADELSOHN LILJEROTH Christine Lager (Jusititiedepartementet) 7 Senaste lydelse 1998:1458. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i firmalagen (1974:156);

utf�rdad den 26 februari 2009.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om firmalagen (1974:156)
dels att 15 och 1920 b �� ska ha f�ljande lydelse,
dels att det i lagen ska inf�ras sex nya paragrafer, 18 b18 g ��, av

f�ljande lydelse.

15 �3 Om ett n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda
seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, f�r domstolen vid vite f�r-
bjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet.

Ett s�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r eller medverkar till in-

tr�ng i n�gon annans r�tt till n�ringsk�nnetecken (firmaintr�ng).

Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider skada av k�nnetecknet

eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r f�ras �ven
av den myndighet som regeringen best�mmer och av sammanslutning av be-
r�rda n�ringsidkare.

Om k�randen visar sannolika sk�l f�r att firmaintr�ng, eller medverkan till

intr�ng, f�rekommer och om det sk�ligen kan befaras att svaranden genom
att forts�tta intr�nget, eller medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensam-
r�tten till n�ringsk�nnetecknet, f�r domstolen meddela vitesf�rbud f�r tiden
intill dess att m�let slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett s�-
dant f�rbud meddelas ska svaranden ha f�tt tillf�lle att yttra sig, om inte ett
dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada.

Best�mmelserna i andrafj�rde styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k

eller f�rberedelse till intr�ng.

F�rbud enligt fj�rde stycket f�r meddelas endast om k�randen st�ller s�-

kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar k�-
randen f�rm�ga att st�lla s�dan s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller
henne fr�n detta. I fr�ga om slaget av s�kerheten g�ller 2 kap. 25 � uts�k-
ningsbalken. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts
av svaranden.

N�r m�let avg�rs ska domstolen pr�va om f�rbud som har meddelats en-

ligt fj�rde stycket fortfarande ska best�.

1 Prop. 2008/09:67, bet. 2008/09:NU11, rskr. 2008/09:176.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�-

kerst�llande av skyddet f�r immateriella r�ttigheter (EUT L 195, 2.6.2004, s. 16, Ce-

lex 32004L0048).

3 Senaste lydelse 1996:850.

SFS 2009:113
Utkom fr�n trycket
den 10 mars 2009

SFS 2009:113

I fr�ga om �verklagande av beslut enligt fj�rde eller sj�tte stycket samt i

fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller r�tteg�ngsbalkens best�m-
melser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken.

Talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�rbudet eller,

om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av den myndighet som regeringen
best�mmer. Talan ska handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om �tal
f�r brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet. I samband med
s�dan talan f�r talan f�ras om nytt vitesf�rbud.

18 b � Om s�kanden visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett fir-
maintr�ng f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra av dem som
anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung och distribu-
tionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller (informationsf�rel�g-
gande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit in-
tr�nget. Det f�r bara meddelas om informationen kan antas underl�tta utred-
ning av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna.

Skyldigheten att l�mna information omfattar den som
1. har gjort eller medverkat till intr�nget,
2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller,
3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller,
4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunikations-

tj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller

5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk-

ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst
som intr�nget g�ller.

Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan

s�rskilt avse

1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och an-

dra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna,

2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits

eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nster-
na.

Best�mmelserna i f�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k

eller f�rberedelse till intr�ng.

18 c � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r �t-
g�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Skyldigheten att l�mna information enligt 18 b � omfattar inte uppgifter

vars yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon honom eller henne
n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig
handling.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns best�mmelser som begr�nsar hur

mottagna personuppgifter f�r behandlas.

18 d � Ett beslut om informationsf�rel�ggande f�r meddelas av den dom-
stol d�r r�tteg�ng om intr�nget p�g�r. I �vrigt g�ller i fr�ga om beh�rig dom-
stol det som f�reskrivs i 24 � f�r d�r avsedda m�l och i r�tteg�ngsbalken om
tvistem�l f�r andra fall som r�r intr�ng. Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om

SFS 2009:113

inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan
ordning �n inf�r domstol ska dock inte till�mpas.

Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som �r s�-

kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska best�mmelserna om r�tteg�ng som
g�ller f�r det m�let till�mpas. Beslut om informationsf�rel�ggande f�r �ver-
klagas s�rskilt.

Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n

den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden
till�mpas. F�r pr�vning av fr�gan f�r det �ven h�llas f�rh�r enligt 37 kap.
r�tteg�ngsbalken. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r
sina r�tteg�ngskostnader.

Talan om utd�mande av vite f�r f�ras av den som har ans�kt om f�rel�g-

gandet och ska handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r
brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet. I samband med en
s�dan talan f�r talan f�ras om nytt informationsf�rel�ggande.

18 e � Den som p� grund av best�mmelserna i 18 b � andra stycket 25 har
f�relagts att enligt f�rsta stycket samma paragraf l�mna information har r�tt
till sk�lig ers�ttning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av
den som har framst�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande.

Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som till

f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som avses i
6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska s�nda en
skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidigast efter
en m�nad och senast efter tre m�nader fr�n det att informationen l�mnades
ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt f�rsta stycket.

18 f � Trots f�rbudet i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r person-
uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 18 � behandlas om
detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna fastst�llas, g�ras
g�llande eller f�rsvaras.

18 g � P� yrkande av k�randen f�r domstolen, i m�l om intr�ng, �l�gga den
som har gjort eller medverkat till intr�nget att bekosta l�mpliga �tg�rder f�r
att sprida information om domen i m�let.

Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller

f�rberedelse till intr�ng.

19 �4 Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng ska betala
sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt ers�ttning f�r
den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r ers�ttningens storlek
best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till

1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort,
3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende,
4. ideell skada, och
5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s.

4 Senaste lydelse 1994:237.

SFS 2009:113

Den som g�r firmaintr�ng utan upps�t eller oaktsamhet, ska betala ers�tt-

ning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet, om och i den m�n det �r sk�-
ligt.

Avser intr�nget en firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering,

ska ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen betalas en-
dast om intr�nget gjorts upps�tligen.

R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan inte v�cks inom fem

�r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i
firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering preskriberas dock inte
i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen.

20 �5 Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta
stycket f�r en domstol efter vad som �r sk�ligt besluta att n�ringsk�nneteck-
en, som i strid mot f�rbudet f�rekommer p� skyltar, varor, f�rpackningar, re-
klamtryck, aff�rshandlingar eller liknande ska utpl�nas eller �ndras s� att det
inte l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande.
Kan en s�dan �tg�rd inte ske utan att egendomen p� vilken k�nnetecknet
f�rekommer f�rst�rs eller �ndras p� visst s�tt, f�r domstolen besluta om
detta.

Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra

stycket eller annars vid firmaintr�ng f�r en domstol p� yrkande av den som
har lidit intr�nget, efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom p� vilken n�-
ringsk�nnetecken olovligen f�rekommer ska �terkallas fr�n marknaden, �nd-
ras eller f�rst�ras eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Det-
samma g�ller i fr�ga om hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att an-
v�ndas vid intr�nget.

Om ett vitesf�rbud �vertr�tts eller om det sk�ligen kan antas att ett brott

enligt 18 � har beg�tts, f�r egendom som avses i f�rsta eller andra stycket tas
i beslag. I fr�ga om ett s�dant beslag till�mpas reglerna om beslag i brottm�l
i allm�nhet.

Best�mmelserna i andra och tredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om

f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng.

Ett beslut om �tg�rd enligt andra stycket f�r inte inneb�ra att den som har

lidit firmaintr�ng ska betala ers�ttning till den som �tg�rden riktas mot.

�tg�rder enligt andra stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns

s�rskilda sk�l mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om f�rverkande

eller n�gon �tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 18 a �
eller enligt brottsbalken.

20 a �6 Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till
ett intr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om intr�nget be-
sluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter f�rem�l eller
handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om intr�nget
(intr�ngsunders�kning).

5 Senaste lydelse 2005:293.

6 Senaste lydelse 1998:1458.

SFS 2009:113

Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r �t-

g�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om

f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng.

20 b �7 Ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas av den domstol d�r
r�tteg�ng som r�r intr�nget p�g�r. Om r�tteg�ng inte �r inledd, g�ller i fr�ga
om beh�rig domstol det som f�reskrivs i 24 � f�r d�r avsedda m�l och i
r�tteg�ngsbalken om tvistem�l f�r andra fall som r�r intr�ng. Det som s�gs i
r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist
som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska dock inte till�mpas.

En fr�ga om intr�ngsunders�kning f�r tas upp endast p� yrkande av den

som lider skada av k�nnetecknet eller dess anv�ndning. Om r�tteg�ng inte �r
inledd, ska yrkandet framst�llas skriftligen.

Innan ett beslut om unders�kning meddelas ska motparten ha f�tt tillf�lle

att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut som g�ller
till dess annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r att f�re-
m�l eller handlingar som har betydelse f�r utredning om intr�nget skaffas
undan, f�rst�rs eller f�rvanskas.

I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� r�tte-

g�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan uppkommit un-
der r�tteg�ng.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2009.
2. Best�mmelserna i 18 b18 e och 18 g �� ska inte till�mpas n�r in-

tr�nget, eller f�rs�ket eller f�rberedelsen till intr�nget, har beg�tts f�re
ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LENA ADELSOHN LILJEROTH

Christine Lager
(Jusititiedepartementet)

7 Senaste lydelse 1998:1458.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

;

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

Konkurrenslag (2008:579)
Marknadsföringslag (2008:486)
Mönsterskyddslag (1970:485)
Patentlag (1967:837)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Varumärkeslag (2010:1877)

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:113 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Om Lagboken.se